Fırdel Ovan„ker PDF - Ovanåkers kommun

Fördel 

Ovanåker 

EN TIDNING FRÅN OVANÅKERS KOMMUN 4-2000 

När man kommer upp i åren behöver det inte automatiskt betyda 

att man blir ensam och ingenting har att göra. 

Att inte ha ett jobb att gå till innebär ett nytt skede i livet. Tre 

damer, Gun Jörler, Greta Unnes och Ingrid Törngren som alla 

bor i kvarteret Skidan i Edsbyn har skapat ett nätverk som innebär 

att de träffas och har trevligt tillsammans. På bilden tar Gun 

och Ingrid en fikapaus utanför Träteatern i Järvsö där de i somras 

såg föreställningen Trollkarlen från OZ. 

För säkerhets skull utrustades de med gröna glasögon för att 

förstärka den lite mulna sommarens färger. Foto Åsa Törngren 

Tre damer på Skidan. Sidan 7 

Ung och gammal i Ovanåkers kommun 

Barnens nalledag 

Inför Internationella nalledagen på Edsbyns 

bibliotek den 27 oktober bär Leif Svensson 

och Eskil Svensson den riktiga brunbjörnen 

med stor varsamhet nedför trappan. 

Foto Rune Brolin

2 

Astrid leder 

De tio mest lånade barnböckerna 

på kommunens bibliotek: 

1. Känner du Pippi Långstrump 

Astrid Lindgren 

2. Harry Potter och de vises sten 

Joanne Rowling 

3. Eva & Adam – fusk och 

farligheter Måns Gahrton 

4. Vem spökar, Alfons 

Gunilla Bergström 

5. Mera monster, Alfons 


6. Nicke Nyfiken får ett jobb 

Hans A Rey 

7. Bara knyt, Alfons 


8. Pricken Gunilla Bergström 

9. Pannkakstårtan Sven Nordqvist 

10. God natt, Alfons 


Fördel 

Ovanåker 

Informationstidning som utges av 

Ovanåkers kommun, 828 80 Edsbyn 

Tfn 0271-570 00. Fax 0271-573 74 

E-post: kommun@ovanaker.se 

Hemsida: www.ovanaker.se 

Ansvarig utgivare: Björn Mårtensson 

Redaktör: Rune Brolin 

Redaktionsgrupp: Kjell Gyllenswärd, 

Eva Holm, Mari Jansson, Siv Lövgren, 

Åsa Törngren, Åke Stenqvist. 

Produktion: Woxnadalens Reklam 

AB, november 2000. 

Fördel Ovanåker delas ut till alla 

hushåll i Ovanåkers kommun. 

Nästa nummer 

delas ut den 12 mars. Temat är då 

ELDSJÄLAR I OVANÅKERS KOM- 

MUN. Vi kommer att intervjua några 

av eldsjälarna i vår kommun, samt 

berätta lite om vad som händer när 

eldsjälar har brunnit ut. 

Ung och gammal 

tillsammans 

Nu håller du årets sista 

nummer av Fördel 

Ovanåker i din hand, 

och vi kan se tillbaka 

på ännu ett händelserikt 

år. 

Tidningen har växt 

fram ur vårt Förnyelseprojekt 

som formellt 

avslutas vid årsskiftet 

efter 2,5 års arbete. 

Men tidningen 

kommer att leva vidare liksom flera 

andra områden som projektet har 

arbetat med, t ex bredbandsutbyggnad, 

marknadsföring, målstyrning, 

kommunens hemsidor, effektivare 

administration och service. 

I det här numret har vi valt "Ung 

och gammal" som tema. Vi har förstås 

ambitionen att alla åldrar ska 

känna sig hemmastadda i Ovanåkers 

kommun, men det kan vara 

intressant att spegla det som händer 

inom åldersgrupperna unga och 

gamla. 

Ibland kan man bli lite betänksam 

över den åldersfixering som vi 

har i samhället. När man läser platsannonser 

i rikspressen kan man få 

uppfattningen att det bara är åldersgruppen 

30-40 år som gäller och så 

Inför julen 2000 

får det naturligtvis inte 

vara. Begrepp som 55+ 

ger lätt felaktiga attityder, 

nästan som att man 

inte har något kvar att 

ge, trots att man helt säkert 

har mängder med 

erfarenheter. 

Just nu pratas det 

mycket om ungdomsinflytande, 

men hur stora 

möjligheter ger vi 

egentligen till ungdomars inflytande? 

Och hur ska vi möta det intresse 

som ungdomar visar? Det här är 

viktiga demokratifrågor, inte minst 

med tanke på att om medlemsantalet 

i de politiska partierna minskar 

på samma sätt som idag, så 

finns inga partier kvar år 2013. Här 

har vi som jobbar inom partierna ett 

mycket stort ansvar. 

Nu önskar jag er alla en trevlig 

läsning och en riktigt GOD JUL 

och ETT GOTT NYTT ÅR! 

Foto Maja Gyllenswärd 

Björn Mårtensson 

kommunalråd 

www.ovanaker.se 

E-post: bjorn.martensson@ovanaker.se Tfn 0271-57000 vx. 0271-310 41 bostad 

070-568 30 52 mobil 

Julen är en fridens och gemenskapens tid. Men tyvärr inträffar det också ett stort antal 

skador på egendom och personer vid användandet av levande ljus, värmeljus, tändstickor, 

tomtebloss, smällare och raketer. 

Det är därför viktigt att aldrig lämna föremål som har öppen låga utan tillsyn! Släck 

först! Tänk på placeringen av öppen låga så att brännbara föremål ovanför eller intill inte 

kan antändas. Var också uppmärksam på brännbart dekorationsmaterial som torkad 

mossa, ljusmanschetter etc. Kom ihåg att sätta upp en dekal på insidan av ytterdörren: 

Du släckte väl! Gå en kontrollrunda innan du åker bort! Se till att ha brandvarnare! 

Kom i håg att testa den och att byta batteri! Gärna inför julen! 

Räddningschef Ulf Jonson med personal

Edit och Henning Larsson i köket i sitt hus som de bott i sedan 1946. 

Visst kan man bo kvar hemma 

God service en förutsättning 

Att vara bosatt på platser 

långt från tätorterna är 

knappast något problem 

när man är ung och stark, 

men att fortsätta bo kvar 

när man kommer upp i åren 

kan ha sina sidor. Då 

blir behoven av hjälp på 

olika sätt större och det är 

inte längre alldeles enkelt 

att ta sig till doktorn eller 

att åka och handla. 

I Södra Blommaberg, 1,5 mil nordväst 

om Voxnabruk bor Edit och 

Henning Larsson, 91 resp 87 år 

gamla. Edit har besvär med sin ena 

fot och dessutom ont i en axel vilket 

gör att hon för närvarande inte kan 

röra sig som tidigare. Det gör att behovet 

av hjälp just nu är ganska stort, 

även om Henning är frisk och står 

för många av de dagliga sysslorna. 

God service 

En förutsättning för att de ska kunna 

bo kvar hemma är att den kommunala 

servicen fungerar. Edit 

måste få sin fot omlagd två gånger 

i veckan och det skulle bli många 

tröttsamma resor om hon måste åka 

iväg varje gång. Lösningen är att 

Hälsocentralen i Edsbyn skickar en 

sjuksyster till Södra Blommaberg 

två gånger i veckan. Bara när det är 

dags att träffa en doktor måste Edit 

själv åka. 

Övrig vardaglig service sköts på 

liknande sätt; affären i Lobonäs kör 

ut varor och har också med sig medicin 

som vid behov skickas från 

apoteket i Edsbyn, fotvården gör 

hembesök, dottern Margit som bor 

i Edsbyn kommer och städar och en 

granne med snöslunga tar hand om 

Text och foto Rune Brolin 

snön. Edit och Henning är mycket 

nöjda med det arrangemanget. 

– Det fungerar bra och innebär att 

vi kan bo kvar här trots att vi har 

våra krämpor. Lite besvärligt var 

det när det regnade som värst i somras 

och vägarna blev oframkomliga. 

Men då kom syster åkande med 

bandvagn så det ordnade sig också. 

Befolkningen ökar... 

Henning och Edit gifte sig 1944 

och flyttade in i sitt hus två år senare. 

Då var den här trakten full av 

liv. I Lövriset, 3-4 km bort, fanns 

skola, affär och postkontor, och tåg 

kunde man åka till och från Lobonäs. 

Men vägen var dålig. Den nya 

vägen byggdes först 1955 när det 

började bli vanligt med bilar. 

Nu är det andra tider, en affär 

finns i Lobonäs men i övrigt så är 

det mesta nedlagt för länge sedan. 

forts nästa sida 

3

4 

forts från föreg sida 

Men det märkliga är att allt fler 

människor bosätter sig i byn Södra 

Blommaberg, en by som 1925 hade 

81 innevånare och i början av 1990 

bara fem. Nu ökar invånarantalet 

igen och idag bor här 13-14 personer. 

Onekligen en lite ovanlig ut- 

KICK 

OFF 

för ungdomsråd 

Alfta-Edsbyn 

EU-projektet Ungdomskansliet 

– Ny Framtid har 

haft som delmål att starta 

ett ungdomsråd i Ovanåkers 

kommun. 

Den 5 september ordnade ungdomskansliet 

en ”Kick Off” för ett 

ungdomsråd eller motsvarande, på 

Edsbyns Hotell. Vi samlade ungdomar, 

politiker, tjänstemän för att 

under dagen undersöka intresse och 

möjligheter att starta någon form av 

veckling idag. Hur kan det komma 

sig? 

– Det är faktiskt både pensionärer 

och en yngre familj som flyttat hit. 

De hade sommarhus här och trivdes 

så bra att de stannade för gott, säger 

Henning. Och här har vi ju god service 

så här kan man bo länge. 

ungdomsråd. Vi hade också inbjudit 

Stig-Arne ”Stigge” Bäckman 

inspiratör och föreläsare från Urkraft 

i Skellefteå. 

Utifrån egna erfarenheter berättade 

han, inspirerande och humoristiskt 

om ungdomsengagemang 

och ledarskap, där den röda tråden 

bestod i att väcka människors energi. 

På eftermiddagen delade vi in 

oss i diskussionsgrupper. Ungdomar 

för sig och ”gamla” för sig. 

Nästa steg i arbetet blir att samla 

de ungdomar som var med på den 

här träffen, och försöka forma ett 

Ungdomsråd och starta rekrytering 

av ungdomar. Från Ungdomskansliets 

sida ser vi det som mycket 

viktigt att någon vuxen finns med 

och stöttar rådet, att det finns en 

länk mellan ungdomar och politiker/tjänstemän. 

Fortsättning följer... 

Björn Ingesson 

ungdomskonsulent – projektledare 

Ungdomsmiljonen 

180.000:- kvar att söka. 

I december 1998 beslöt socialnämnden 

att avsätta en miljon för integrering 

av våra invandrarungdomar i kommunen. 

Pengarna kom från statliga 

medel som kommunen fått för 

flyktingmottagande och som fortfarande 

fanns kvar. 

Tre grunder skulle finnas för att 

uppfylla villkoren för att få pengar 

ur ”miljonen”: 

• ungdomars idéer skulle ligga till 

grund för projektet 

• projektet skulle komma så många 

som möjligt av kommunens ungdomar 

till del och främja integrering 

av barn och ungdomar med 

invandrarbakgrund 

• när projektet är slut skall det ha 

ett bestående värde över tid. 

När ansökningar kom in har ungdomar 

tillsammans med vuxna från 

olika myndigheter bl.a. socialtjänsten, 

gått igenom om projektet stämmer 

med grundidéerna. Ungdomarnas 

röster har varit utslagsgivande. 

Några exempel på vilka som fått 

pengar: 

• Café Föreningen, UFO (Ung Från 

Ovanåker). Renovering av Café 

Centrum som mötesplats för ungdomar. 

• Dataföreningen Win-Dos. Föreningsverksamhet 

där dataintresserad 

ungdom bl.a. får bygga nätverk 

och ha träffar. 

• Edsby-Xtremers, Skate/Inlines förening 

som byggt en skate/inlines 

park. 

• Ungdomsradion, 99,4. Radioprojekt 

som samfinansierats med Arbetsförmedlingen 

& EU. 

• Byalag som ökat ungdomsarbeten 

på olika sätt. 

• Rockskolan, musikverksamhet i 

samarbete med FS (Frikyrkliga 

Studieförbundet). Idag finns ca 

180.000:- kvar att söka. 

Vi vill än en gång trycka på syftet 

och själva grundtanken som var 

att integrera våra ungdomar med invandrarbakgrund 

i kommunen. 

Viveka Jonasson & Björn Ingesson

X2000 

på Norra stambanan 

Det finns mycket som talar 

för att vi kan få snabbtågstrafik 

med X2000 på Norra 

stambanan sommaren 

2002. SJ har vänt på klacken 

och har nu en helt annan 

inställning om detta än 

bara för ett halvår sedan. 

SJ har nyligen gjort en utredning 

för att se om det kan vara lönsamt 

att bedriva persontrafik med snabba 

tåg på sträckan Östersund-Bollnäs- 

Gävle-Stockholm, och utredningen 

gav ett entydigt ja till svar. Samtidigt 

har Ovanåkers kommun och 

nio andra berörda kommuner längs 

sträckan Östersund-Bollnäs-Gävle, 

lånat ut pengar till Banverket så att 

den återstående anpassningen till 

snabbtåg kan ske mellan Gävle och 

Östersund. Dessa åtgärder genomförs 

nu för fullt. 

Redan sommaren 2001 kommer 

SJ att utöka nuvarande persontågs- 

Rekryteringskampanjen 

blev 

lyckad! 

Förra numret av Fördel 

Ovanåker handlade mycket 

om den gemensamma rekryteringskampanj 

som 

några av de större företagen 

och kommunen genomförde 

i Stockholm den 29- 

30 september. 

Vi kan nu berätta att det blev en 

mycket lyckad och uppmärksammad 

kampanj, med ca 300 besök- 

trafik med ett dagtåg på sträckan 

Östersund-Bollnäs-Stockholm. 

X-trafik kommer att byta ut nuvarande 

X-tåg till modernare snabba 

regionaltåg av typ Regina med 

Socialen flyttar 

are. Kreativt och vilken bra idé var 

tillrop som mötte oss när vi gick 

runt på gatorna med våra sandwichplakat. 

På köpet har vi fått ett viktigt 

nätverk där företag och kommun 

tillsammans kan arbeta vidare 

med rekryteringsfrågor. 

Nästa steg är en gemensam platsannons 

där företag och kommun 

söker efter arbetskraft med högre 

utbildningskrav, vilket ofta är svårt 

att hitta i närområdet. Genom att 

göra det tillsammans kan vi göra 

större annonser i fler tidningar till 

ett billigare pris. Det gäller nämligen 

att sticka ut och synas. 

Någon har reagerat på att vi söker 

oss utanför regionen för att söka arbetskraft, 

men här handlar det om 

jobb med speciella utbildningskrav 

start i mars 2001. Denna trafik 

kommer samtidigt att få utökad turtäthet 

på sträckan Ljusdal-Bollnäs- 

Gävle fr o m sommaren 2001. 

Göran Unger 

Socialnämndens förvaltning kommer under tiden 1 november fram till 

årsskiftet att göra en omflyttning efter en organisationsöversyn. 

Serviceenheten samt bistånds- och insatsenheten kommer att sitta 

på kommunkontoret i Edsbyn. Särskilt boende samt hemtjänstenheten 

kommer att finnas i kvarteret Hingsten, Edsbyn samt i Alfta. 

Elisabeth Hedman och Bertil Eriksson 

gjorde sitt bästa för att.locka in människor 

till Marknadsplats Helsingland. 

och då räcker inte den lokala arbetsmarknaden. 

Dessutom är det 

viktigt att vi får inflyttare med olika 

bakgrund och erfarenheter. Det är 

bara en tillgång för vår utveckling. 

Kjell Gyllenswärd 

5

6 

Särskolan – en skola 

för alla? 

Särskolan är till för de elever 

som på grund av utvecklingsstörning 

inte vill gå i 

skolan enligt den ordinarie 

läroplanen. 

Särskola kan erbjudas på flera olika 

sätt: 

• genom att man är integrerad i en 

ordinarie klass 

• genom att man går i en speciell 

grupp 

• genom att man går i en speciell 

skola 

Målsättningen är att kunna integrera 

särskoleeleverna i ordinarie 

klasser så länge som det fungerar 

bra för eleven själv. 

Fördelen med särskolans läroplan 

är att den ger mycket stor frihet 

att anpassa undervisningen till 

varje elevs behov och förutsättningar. 

Så egentligen skulle särskolan 

kunna vara den skolform som gällde 

alla. Och egentligen skulle man 

inte heller behöva ha begreppet särskola 

kvar, utan det skulle räcka 

med en skola för alla. En skola där 

man tar hänsyn till varje elevs behov 

och ordnar undervisning och 

grupperingar efter det. 

Tidigare reste de ca 35 särskoleeleverna 

från Ovanåkers kommun 

till Höghammarskolan i Bollnäs 

varje dag, men sedan 4 år tillbaka 

har skolan i vår kommun byggt upp 

egna resurser för detta. De äldre 

eleverna, ett 15-tal, har valt att fortsätta 

sin skolgång i Bollnäs, medan 

nästan alla nya elever har börjat på 

hemmaplan. Även i fortsättningen 

finns Höghammarskolan i Bollnäs 

med som ett alternativ, framförallt 

inom gymnasiesärskolan, där elever 

kan ha önskemål om att gå ett 

visst program. 

I Rotebergs skola finns ett centrum för särskolan i Ovanåkers kommun. 

Resurscentrum i Roteberg 

I Rotebergs skola har det nu vuxit 

upp ett litet resurscentrum för särskolans 

årskurs 1-7 och förskoleklass. 

Där går nu 10 elever som får 

en anpassad utbildning genom specialpedagoger, 

förskollärare och 

elevassistenter. 

Den yngre gruppen, förskoleklass 

till årskurs 4, har egna mysiga 

lokaler i den gamla lärarbostaden. 

Speciellt viktiga och roliga 

stunder under veckan är ridning, 

skogspromenader, bad, musikterapi 

samt ”hela skolan sjunger”. 

Text Kjell Gyllenswärd 

Foto Rune Brolin 

Varje förmiddag har eleverna en 

individuellt anpassad arbetsstund. 

Den äldre gruppen, årskurs 5-7, 

har klassrum i Rotebergs skola och 

går så mycket som möjligt tillsammans 

med ordinarie klasser i skolan. 

Framförallt när det gäller bild, 

idrott, musik, hemkunskap, slöjd 

och orienteringsämnen. 

Att det hela fungerar bra kan vi 

läsa i föräldrarådets protokoll från 

16 oktober: ”Att särskolan finns på 

skolan upplevs positivt av både elever 

och lärare. Många av skolans 

lärare går teckenspråkskurs i höst.”

Gun Jörler, Greta Unnes och Ingrid Törngren löser korsord och dricker kaffe. 

Tre damer 

på Skidan 

På 40- och 50-talen var det 

naturligt att vi tittade in till 

våra grannar och bekanta 

utan att vi hade gjort upp 

om någon lämplig tid. Men 

när TV:n i början av 60talet 

blev var mans egendom, 

så började vi stanna 

hemma istället. 

Det naturliga grannumgänget upphörde 

alltmer, trots att behovet av att ha 

någon att resonera med och att umgås 

med fortsatte att vara lika stort 

som tidigare. 

Men visst finns det fortfarande 

vad man kan kalla nätverk i vårt 

samhälle. Kontakter mellan människor 

som på ett eller annat sätt träffats 

och blivit goda vänner. 

Gun och hennes vänner 

Ett sådant nätverk finns t ex på Skidan 

i Edsbyn runt Gun Jörler. Vi 

träffade henne och hennes två väninnor 

en tisdag i slutet av oktober 

vid köksbordet hemma hos Gun. 

Förutom Gun är det Greta Unnes 

och Ingrid Törngren som båda bor i 

närheten. Det har blivit en trevlig 

vana för damerna att träffas då och 

då och göra saker tillsammans. 

Gun, Greta och Ingrid träffas ganska 

oregelbundet men ändå minst 

en gång i veckan. Att de här stunderna 

av gemenskap betyder mycket 

går inte att ta miste på. 

– Vi dricker kaffe, löser korsord, 

tittar på TV och pratar. När det är 

bra väder går vi ut och tar kaffe med 

oss. Ibland går vi på teater och konserter 

och någon gång tar vi bilen 

och gör en utflykt. 

Initiativet till det här nätverket 

inom bostadsområdet kommer från 

Gun som fick kontakt med Greta, 

som flyttade från Uppsala hem till 

Edsbyn för ett par år sedan. Greta är 

Tyck till om slam! 

gammal edsbybo och hon och Gun 

är gamla bekanta 

Ingrid däremot kommer från Eskilstuna 

och har bott i Edsbyn sedan 

1996. 

– Vi träffades i kyrkan första gången, 

berättar Gun, och sedan dess 

har vi setts ganska ofta. 

– Tiden går lite fortare och det är 

väldigt trevligt att ha någon att prata 

med också på dagarna. Vi har ju 

våra barn och deras familjer i närheten, 

men eftersom de jobbar så 

blir det mer kvällsumgänge. 

Gun har också under många år 

varit en värdefull kontaktperson för 

många av de flyktingar som kommit 

till Edsbyn. Hon känner nästan 

allihop och har fortsatt kontakt med 

en del av dem som flyttat härifrån. 

Gruppboende på Skidan 

Gun har en idé som hon gått och 

funderat på en tid. 

– Nästa gruppboende som ska ordningställas 

i Edsbyn borde vara på 

Skidan. Här bor redan många gamla 

människor, läget är mycket centralt 

och det finns flera tomma lägenheter. 

Och det är en god stämning i området. 

Märkligt nog så bidrog branden i 

somras till en större gemenskap en 

tid bland hyresgästerna i området, 

tror åtminstone Gun. 

Text och bild Rune Brolin 

Slam bildas vid rening av avloppsvatten vid våra reningsverk. Slam kan 

ersätta viss mängd av handelsgödsel. Vi vill gärna att du tycker till om 

slammet som gödningsmedel genom att besvara nedanstående frågor. 

Fråga Ja Nej Kommentar 

Vet du vad du får spola 

ner i avloppet? 

Kan du tänka dig att handla 

livsmedel där slam från Alftas 

och Edsbyns reningsverk används 

som gödning? 

Namn........................................................... 

Adr............................................................... 

Postadr........................................................ 

Svaren skickas till Johnny Olsson, 

MiljöCentrum, Ovanåkers kommun, 

828 80 Edsbyn. Märk kuvertet med 

”Två frågor”. 

Inskickade svar är med i utlottningen 

av fem fina priser. 

7

8 

Snart 

dags 

för 

e-bio? 

Den 22 juni tillsatte Kommunstyrelsensarbetsutskott 

i Ovanåkers kommun 

en arbetsgrupp med uppgift 

att ta fram alternativa 

lösningar för biografens 

framtid i Edsbyn. Arbetet 

sker i nära samarbete med 

biografägaren Nisse 

Persson. 

– Det är exakt rätt tidpunkt att titta 

på den här frågan nu, eftersom en 

helt ny teknik är på gång när det 

gäller visning av biofilm, säger projektledare 

Kjell Gyllenswärd, efter 

att ha deltagit i Svenska Filminstitutets 

konferens och demonstration 

av den nya digitala filmtekniken. 

– Den digitala tekniken och e-bio 

ger många nya möjligheter eftersom 

biografen kan bli mer av ett 

upplevelsecenter, fortsätter Kjell. 

Bl a blir det möjligt att på stor bioduk 

direktsända konserter, teater, 

idrottsevenemang eller interaktiv 

kommunikation i utbildningar eller 

för att visa lokala digitalfilmer som 

annars aldrig skulle få en chans att 

visas offentligt. 

Fördelar med e-bio 

Andra fördelar med den digitala 

tekniken är att man snabbt och billigt 

kan få ut ett stort antal nya kopi- 

Malin Larsson kommer med nästa veckas Bio kontrast film. En låda på 25 kg. På 

trappan tar Nisse Persson emot. Foto Rune Brolin 

or, så att nya filmer kan visas 

över hela landet medan de är färska. 

Filmerna kan dessutom köras hur 

många gånger som helst utan att bli 

repiga och slitna. Det här är stora 

fördelar framförallt för biografer på 

mindre orter som ibland får vänta 

länge på att få en film och som 

dessutom kan vara skadad. 

I dag finns bara 30 digitala bio-

grafer i världen, varav 10 i Europa, 

men man räknar nu med ett snabbt 

genombrott. 

Walt Disney är den störste pådrivaren 

och har redan gjort ett 10tal 

långfilmer helt för digital biovisning 

och den 3 oktober visades 

för första gången i Sverige en långfilm 

med denna teknik. Det var Disneys 

nya storfilm Dinosaurs som 

hade laddats ned i Filminstitutets 

dator direkt från Internet. 

Nedladdningen tog 19 timmar 

eftersom det är stora informationsmängder 

i ljud och bild. Kvaliteten 

vid denna visning var klart bättre än 

nuvarande celluloidfilmer. 

I Sundsvall gjordes nyligen ett 

prov med direktsändning av ett 

idrottsevenemang på bioduk genom 

digital teknik. Det var en boxningsmatch 

som tyvärr tog slut redan 

efter 17 sekunder på grund av 

knockout, men tekniken fungerade. 

Den digitala filmen kan istället för 

som nu i 25 kg tunga trälådor levereras 

som DVD-skiva,via bredband 

eller satellit. Här måste dock säkerhetsfrågorna 

lösas så att inte olagliga 

kopior kommer på avvägar. 

Nackdelar med e-bio 

Finns det inga nackdelar med den 

helt digitala biografen? Jodå, det 

finns det förstås. Än så länge är tekniken 

dyr eftersom det krävs så 

avancerade projektorer för att få en 

bra bild och tillräcklig ljusstyrka. 

Men nu finns något mindre utrustningar 

för biografsalonger upp 

till ca 130 besökare och en bildduk 

på ca 5x4 meter, som hamnar på en 

rimligare prisnivå. För biografen i 

Edsbyn skulle det innebära en investeringskostnad 

på drygt en halv 

miljon kronor. Eftersom biografen 

har en viktig funktion för bygdens 

attraktionskraft känns det angeläget 

att kunna lösa finansieringsfrågan 

på ett bra sätt. Kanske med hjälp 

av företagssponsring och projektpengar? 

Arbetsgruppen har nu kontakter 

inom e-biovärlden att jobba 

vidare med. 

Kjell Gyllenswärd 

Nisse är tveksam men 

hoppas på en lösning 

Oprövat, osäkert och 

dyrt. Nisse Persson, 

biografägaren i Edsbyn 

är måttligt imponerad av 

den nya tekniken. 

Nisse Persson har aviserat att han 

slutar med biografverksamheten på 

Röda Kvarn i Edsbyn. 

-Jag är pensionär och tycker att 

jag har gjort mitt. Nu vill jag ta det 

lugnt. Spela golf kan jag tänka mig 

men inte driva en biograf. 

Röda Kvarn i Edsbyn har funnits 

sedan 40-talet och gjort det möjligt 

för edsbyborna att se riktig film på 

hemmaplan. Nu är biografens framtid 

osäker eftersom ingen vill överta 

filmvisningen. Projektet med ebio 

kan vara ett sätt att se till att vi 

även i fortsättningen ska kunna gå 

på bio i Edsbyn. 

Men Nisse är inte alldeles säker 

på att e-bio är räddningen. 

– Jag har egentligen ingen uppfattning 

om det här är bra eller inte. 

Det är en tämligen oprövad teknik. 

Det finns ju bara 10 digitala biografer 

i Europa, och jag kan inte påminna 

mig att jag har hört talas om att någon 

av dem finns i Sverige. Därför tycker 

jag att underlaget är lite tunt. 

Men självfallet är Nisse angelägen 

om att biografen i Edsbyn ska 

finns kvar. 

– Javisst. Jag satsar inga pengar i 

digitalbion men jag hyr naturligtvis 

ut lokalen om det finns något 

intresse av det. 

Rune Brolin 

Lillbo blir försöksområde för bredband 

Under hösten har vi fått se hur bredbandskablar grävts ned 

efter vägen mellan Söderhamn och Edsbyn, för att sedan 

fortsätta mot Furudal. Det här är grunden för HelsingeNets 

möjligheter att erbjuda bredband till kunder i vår kommun. 

Redan nu är inkopplingar klara till Nefab, Alfta industricenter, Alftaskolan, 

Sunnangården, Edsbyverken, SP Fönster, Räddningstjänsten, Öjestugan, 

Kommunkontoret, Edsbyns hyreshus kontor, Celsiusskolan, Voxnadalens 

gymnasium, Edsbyns bibliotek, Lillboskolan och Rotebergs skola. 

På vissa håll sker det genom trådlös radiolänk, en teknik som utvecklas och 

förbättras snabbt och som kompletterar kabelgrävning. 

För att kunna erbjuda bredband även till privata hushåll, planeras 

Lillboområdet i Edsbyn som försöksområde under våren 2001. Samtidigt 

fortsätter utbyggnaden till företag och kommunala arbetsplatser. 

Prisnivån för privata hushåll ligger kring 3 000 kr i installationsavgift och 

360 kronor per månad, men då kan man vara uppkopplad i obegränsad tid 

och dessutom ha den vanliga telefonen fri för telefonsamtal. 

HelsingeNet www.helsingenet.se E-post: info@helsingenet.se Tfn 0278-62 40 10 

9

10 

Hur går det med 



Barnkonventionen? 

Ovanåker var en av elva 

kommuner i landet som 

1999 valdes ut som kampanjområde 

för att göra 

barnkonventionen känd. 

Kontakter togs med olika förvaltningar 

och föreningslivet, det bildades 

nätverk och ordnades uppföljningsmöten. 

Resultatet blev ett beslut om att 

varje nämnd och styrelse ska arbe- 

Trots att FN:s generalförsamling antog 

Konvenventionen om barnens 

rättigheter redan 1989, fanns det 

fortfarande många som tio år senare 

inte visste vad den innebar. 

Det var anledningen till att regeringen 

1999 avsatte pengar till projektet 

Dags för Barnkonventionen. 

Målet var att varje kommun och 

landsting skulle ta ett steg vidare i 

arbetet med barnkonventionen. 

ta enligt barnkonventionens fyra 

grundprinciper: 

• Barnets rätt till likvärdiga villkor 

• Barnets bästa ska beaktas vid 

alla beslut 

• Barnets rätt till liv och utveck ling 

• Barnets rätt att säga säga sin 

mening och få den respekterad 

Kunskapen om barnkonventionen 

ska hållas aktuell hos politiker och 

kommunalt anställda i Ovanåkers 

kommun. Föräldrar och vårdnadshavare 

ska hållas informerade om 

barnkonventionens mål och betydelse. 

Vid varje mantatperiod ska 

handlingsplanen revideras så att 

den är verklighetsförankrad och 

ständigt aktuell. 

Hur går det 

För att få en uppfattning om man i 

det kommunala arbetet tar hänsyn 

till barnkonventionen ställde vi en 

fråga till förvaltningscheferna i vår 

kommun. Finns barnkonventionen 

med i era tankar när ni fattar beslut? 

Här är svaren: 

Ja, dessutom har vi haft en utbildningsdag 

för ledamöter och 

ledare med temat “hur omsätter 

vi barnkonventionen i vår förvaltning”. 

Alla anställda i vår 

förvaltning får i dagarna en 

halvdags utbildning i barnkonventionen. 

Jan Erlandsson, chef för barnoch 

utbildningsförvaltningen 

Barn och ungdomsverksamhet 

har högsta prioritet inom kultur- 

och fritidsnämndens ansvarsområden. 

Indirekt finns 

alltså barnkonventionen med i 

våra tankar. 

Eva Holm, kultur- och fritidschef 

Ja, på det sättet att ett beslut 

som berör barn eller barns 

verksamheter skall helst vara 

positivt för barnet eller i sämsta 

fall vara neutralt (helst inte 

innebära en försämring). 

Åke Stenqvist, kommunchef 

Barnkonventionen finns alltid 

med i våra tankar och beslut! 

Inga Jonsson, socialtjänsten 

I ärlighetens namn glömmer 

man ofta bort barnkonventionen 

idag. Detta har vi mycket 

ingående pratat om i samband 

med målstyrningsarbetet inför 

nästa år. Så förhoppningsvis 

blir vi bättre fr o m 2001 då 

detta finns i budgetdokumentet. 

Bo Lindblad, teknisk chef 

Ibland.. När vi t ex handlägger 

ärenden som handlar om bostäder 

och lokaler eller när vi jobbar 

med samhällsplaneringsfrågor 

försöker vi ha barnperspektivet 

med. 

Eva Hedlin, samhällsbyggnadschef

Teater i Alfta för alla åldrar 

Barn, pensionärer och personal från 

kultur, förskola,hemtjänst och skola 

fick den 3 oktober vara med om 

en humoristisk och stark teaterföreställning. 

En blandad publik samlades då i 

Sunnangårdens samlingssal för turnépremiär 

på föreställningen Dit 

foten för dig med Unga Riks turnerande 

teater i samarbete med Uppsala 

stadsteater. 

Genom att bygga rum i rummet 

åstadkom Unga Riks en riktig tea- 

ersalong i samlingssalen. Fika för 

barn och vuxna skötte teaterfolket 

om. De som hade möjlighet att 

stanna kvar en stund fick vara med 

om en träff med skådespelarna. De 

berättade att föreställningen hade 

Surfa med 

bredbandshastighet 

Internetdatorer för allmänheten 

finns utställda på tre platser i 

kommunen. Där är du välkommen 

att surfa med bredbandshastighet 

och även få lite hjälp 

om du behöver det. Ring och 

boka 30-minuterspass. 

Biblioteket i Edsbyn 

tfn 0271-571 51 

Biblioteket i Alfta 

tfn 0271-572 70 

Kommunkontoret i Edsbyn 

tfn 0271-570 00 

växt fram ur deras egna upplevelser 

och från intervjuer med barn och 

gamla. Dit foten för dig har ingen 

Efter föreställningen visade dansaren 

Bernard Cauchard sitt eget fotoalbum 

för två damer ur publiken. 

egentlig handling, utan vill visa på 

att många åldrar samsas inom människan 

samtidigt. 

Kommunens barnkulturgrupp, 

kultur och fritid, hemtjänsten och 

länsteaterföreningen finansierade 

de två föreställningarna. 

Publiken svarade med uppmärksamhet 

och tacksamma applåder. 

Ledarutveckling inom äldreomsorgen 

Ledare inom äldreomsorgen ställs idag inför svåra prioriteringar och stora 

utmaningar när det gäller att skapa förutsättningar för vård av hög kvalitet 

till lägsta kostnad. 

De förändringar som har gjorts och som fortsättningsvis kommer att göras 

ställer stora krav på arbetsledarnas kompetens och utbildning. Därför har 

regeringen beslutat att avsätta sammanlagt 210 milj kronor för att personal 

i arbetsledande ställning ska få den fortbildning som är nödvändig för 

att de ska kunna göra ett bra jobb. 

Uppsala universitet fick uppdraget att genomföra en ledarutvecklingsutbildning. 

Projektledare är Birgitta Söderlund. Ovanåker är en av 8 kommuner 

i länet som deltar. Ungefär 150 personer från länet har därmed deltagit 

i den första delen av utbildningen som handlar om arbetsorganisation. 

Regelbundna utvärderingar visar att utbildningen är värdefull. 

Inventering av 

översvämningsskador 

Sommaröversvämningen hade inte 

ens avslutats förrän räddningschef 

Ulf Jonson och fastighetschefen 

Sture Jonsson var i gång med skadeinventeringarna. 

Bägge har många års erfarenhet 

inom respektive område och kompletterar 

varandra på ett ypperligt 

sätt. Hittills har man hunnit med ett 

femtiotal besök i hela kommunen. 

Enligt Ulf och Sture har det stor 

betydelse att komma ut och besöka 

skadeplatser och komma med förslag 

till åtgärder framåt. 

– Vi tycker det är viktigt att bry 

sig om. 

I mitten av oktober hade man en 

första redovisning för en del av 

kommunstyrelsens arbetsutskott. 

Arbetet fortsätter och i början av 

nästa år går man in med en begäran 

om medel från statens räddningsverk 

i förebyggande syfte. Ulf och 

Stures arbete handlar helt och hållet 

om skador ovan mark. 

Har du synpunkter eller frågor är 

du välkommen att ringa räddningschefen 

på tfn 0271-572 21 eller fastighetschefen 

på tfn 0271-570 63. 

Anställda i större 

företag i Ovanåkers 

kommun 2000 

Febr sept 

Nefab 401 478 

SP Fönster AB 300 330 

Edsbyverken AB 247 262 

Bacho Carp Tools 102 103 

ACAB 83 84 

Alfta Rehab Center 65 75 

CC Systems AB 60 70 

Björkträ AB 55 45 

Allmogefönster 55 102 

Timberjack Sweden 35 35 

Alfta Kvalitetslego 33 33 

11

ELEVVÅRDSENHETEN 

Barnen är våra 

uppdragsgivare 

Det handlar om stöd från skolsköterskor, 

skolläkare, kuratorer, 

psykolog, talpedagog, specialpedagog, 

musikterapeut, assistenter eller 

genom att man förmedlar kontakt 

till andra stödinstanser. 

Elevvårdsenheten har också arbetat 

med utveckling av särskoleverksamheten 

i kommunen. De 

barn/elever som har rätt till särskola 

har nu fått ökade valmöjligheter. 

De kan gå på hemorten eller som 

tidigare åka till Höghammarskolan 

i Bollnäs. 

Många andra kommuner har skurit 

ner på elevvårdsinsatser. Ovanåker 

har däremot gjort en ordentlig 

satsning till glädje för barn, elever, 

föräldrar och personal. 

På sikt kommer all satsning att ge 

en samhällsekonomisk besparing 

säger elevvårdschef Chris Sommar. 

– Mycket i vårt samhälle utgår 

bara från den vuxnes behov. Det 

måste finnas någon motvikt som tar 

parti för de barn och elever som 

behöver stöd, säger Chris. 

– Att samla både elevvård och 

skolhälsovård under en hatt har be 

tytt mycket. Det ger en ökad tillgänglighet 

och vi kan ge ett bättre 

stöd, menar skolsköterskan Birgitta 

Eriksson. 



– En annan effekt av den samlade 

organisationen är att det har blivit 

lättare att rekrytera personal. Det är 

intressantare och roligare att jobba 

tillsammans, hävdar Chris och får 

instämmande nickar från hela teamet. 

– På vilket sätt har ni gjort det 

bättre för barn och elever i Ovanåkers 

kommun? 

• Vår målsättning är att göra det lite 

lättare för de barn och elever som 

har det besvärligt, t.ex. mobbade 

barn, barn med funktionshinder, 

läs- och skrivsvårigheter, DAMP/ 

ADHD och sociala problem. 

• Tillsammans med skolans personal 

är vi nu fler vuxna som ser 

till barnens behov. Vi har olika 

kompetenser som gör att barnen/eleverna 

får mer och rätt hjälp. 

Det innebär en ökad förståelse och 

insatser som kommer tidigare. 

• Vi arbetar med barn både enskilt 

och i grupp. Arbetet är ofta förebyggande 

och i processer som tar 

olika lång tid. 

• Vi har möjlighet att fördela och 

ge ett mer riktat stöd bl.a. genom 

elevassistenter. 

• Vi har varit med i kommunens 

satsning på att utbilda specialpe- 

Elevvårdsenheten i Ovanåkers 

kommun startade 

hösten 1997 och arbetar 

med elev- och skolhälsovård 

till barn och elever 

inom barnomsorgen och 

grundskolan. 

dagoger så att den kompetensen 

kommer att finnas inom förskolan 

och på varje skola. 

– Vad har ni för spännande utvecklingsplaner 

närmast? 

• Vi vill tillsammans med skolans 

personal utveckla ämnet livskunskap/social 

kompetens och fortsätta 

de tjej- och killgrupper som 

redan finns. 

• Utveckla handledning och konsultation 

till förskolans och skolans 

personal. 

• Vi vill höja kompetensen och öka 

statusen för elevassistenterna. 

• Vi deltar även i olika projekt bl.a. 

i kommunens Språkprojekt och 

Fritidsverkstán samt i det länsövergripande 

BNS-projektet för 

förbättrat stöd till barn och ungdomar 

med neuropsykologiska 

svårigheter. 

Fr. v Elevvårdschef Chris Sommar, talpedagog 

Birgitta Palm Olén, musikterapeut 

Gölin Nygårds, skolsköterska 

Greta Höglund, kurator Camilla Udo, 

sekreterare Gunilla Frid-Nilsson, skolsköterska 

Anita Olars, skolsköterska 

Birgitta Eriksson, kurator Lena Wehlander-Öhman, 

skolläkare Lennart Persson 

och psykolog Monica Engebladh.

Det var en gång två förskollärare 

som inte alltid var så 

glada över Sveriges medlemskap 

i EU. Men de förstod 

att för att få mer pengar 

till sitt sagoprojekt måste de 

kontakta EU:s programkontor 

i Stockholm. 

Då blev de medbjudna att tillsammans 

med 53 andra lärare från åtta 

olika EU-länder (Sverige, Tyskland, 

Belgien, Litauen, Irland, Slovenien, 

Polen och Portugal) delta i ett kontaktseminarium 

i Brügge i Belgien. 

Där skulle de helst skaffa sig lärarvänner 

och kontaktskolor från 

tre andra länder för att starta ett gemensamt 

projekt. 

– Men tänk om ingen vill vara 

vän med oss, sa de då till varandra. 

De packade sin, av Torun Eliasson 

specialdesignade sagoresväska med 

älgkött, ovanåkersbröd, messmör, 

lingondricka, karameller, foton från 

fritis på Rotebergsskolan, älgvarningsskylt, 

kort och sagor från Sörgårdens 

förskola samt reklam från 

sin fina bygd och reste iväg. 

På resan ner träffade de andra 

svenska lärare som också skulle 

skaffa sig kontaktskolor och lärarvänner 

från andra EU-länder. Det 

var Kerstin från Karesuando, Anders 

från Rättvik och Gunilla från 

Arboga (som hade rötter i Voxna). 

Resan lång och krokig var, men 

de och deras svenska vänner blev 

väl mottagna när de kom fram trots 

att de kom sent till välkomstfesten. 

Detta berodde på att de bytte tåg vid 

fel station och fick åka en omväg. 

I den väldigt vackra staden Brügge 

fick de lära om EU:s Comenius 

projekt, olika länders skolsystem, 

teater, samarbetslekar, barnens rättigheter, 

landet Belgien och om staden 

Brügge. De fick arbeta från 

morgonen till sena kvällen. 

Det var en gång... 

Sagoresväskan och dess innehåll 

gjorde stor succé och snart hade de 

vänner från sex andra länder som 

ville starta ett samarbetsprojekt 

kring sagor. 

Gruppen blev för stor och delades 

i två. Belgien, Tyskland, Litauen 

och Sverige bildade ett samarbetsprojekt 

kring sagor. De tyckte 

att det var synd att Portugal och 

Slovenien hamnade i den andra 

gruppen. 

Barnen i de fem vännernas skolor 

och verksamheter skulle nu få utbyta 

sagor, lära känna varandras 

natur, kultur osv. Idéerna var många. 

Barnen skulle också få vara med 

och säga sin mening. 

Birgitta Bomark och Anita Backman Olevik med nya vänner. 

Yngst och äldst i 

kommunfullmäktige 

I Ovanåkers kommuns högsta beslutande 

organ, kommunfullmäktige 

är medelåldern jämnt 50 år. 

Äldst är Mona Isberg, Alfta med 66 

år och yngst är Elisabeth Eriksson, 

Grånäs 34 år. 

I åldrarna 30-39 år finns 5 kvinnor 

och 1 man. 40-49 år 7 kv/4 män. 

50-59 år 8 kv/11 män. 60- 1 kv/4 

män. 

Det roliga var även att minst två 

andra projekt också hade sagor med 

i sina projektprogram. På den stora 

avslutningsfesten sjöng femtiofem 

lärare från åtta olika länder Idas 

sommarvisa på svenska och det lät 

så fint som vilken svensk kör som 

helst skulle ha sjungit. Sången blev 

så lyckad att den togs om i repris 

och deras hjärtan fylldes med glädje 

över alla nya vänner……… 

Snipp snapp snut, så var denna 

berättelsen slut ………eller så har 

den bara börjat. 

Anita Backman Olevik och Birgitta Bomark. 

(Just hemkomna från ett idémöte kring gemensamma 

EU-projekt med andra länder). 

Så många är anställda 

i kommunen 

Anställda i den kommunala verksamheten 

(alla anställningstyper, 

tillsvidare, vikarier o dyl.) är totalt 

1.385 personer. Av dessa är 315 

män och 1.070 kvinnor. 

Medelåldern bland alla anställda 

är ca 45 år. 

Om ca 5 år har 65 personer gått i 

pension och om 10 år totalt 212 personer. 

13

14 

KAN JAG BO 

KVAR HEMMA 

OM JAG BLIR 

HANDIKAPPAD 

Kommunen kan ge bidrag 

till handikappanpassning 

av permanentbostäder (ej 

fritidshus). Här är villkoren. 

Bidraget används för att underlätta 

det dagliga livet i hemmet dvs att 

kunna förflytta sig i bostaden, sova, 

sköta sin hygien, laga och äta mat 

samt ta sig in och ut ur bostaden. 

Bidraget kan t ex användas för att 

göra om badrum och kök, bredda 

dörrar, ta bort trösklar, bygga ramper, 

installera hissar mm. Bidraget är 

reglerat i Lagen (1992:1574) om 

bostadsanpassningsbidrag. 

Observera att lagen, vid byte 

eller köp av bostad, också ställer 

höga krav på den handikappade, att 

själv välja en bostad som inte kräver 

kostnadskrävande åtgärder! 

Ta kontakt 

Behöver Du hjälp skall Du börja 

med att ta kontakt med någon av 

kommunens två distriksarbetsterapeuter 

(Birgitta Larsson, Alfta Hälsocentral 

eller Christina Brandell, 

Edsbyns Hälsocentral). 

Terapeuten gör hembesök och 

skriver intyg om behovet av anpassning 

av bostaden. Därefter handläggs 

ärendet av en tjänsteman på 

kommunen, Siv Lövgren. Hon hjälper 

till med att upphandla material, 

anlita hantverkare, betala fakturor 

och skriver slutligen ett beslut. 

För att få ett bra resultat är det 

viktigt att alla parter, sökanden, terapeuten, 

handläggaren och hantverkaren, 

är överens om vilka åtgärder 

som skall utföras. 

Siv Lövgren 

Budget 2001 och flerårsplan 

2002-2003 

Ingen skattehöjning och 

inga höjda avgifter. Kommunfullmäktige 

har nu 

tagit beslut om budget 

för 2001 och flerårsplan 

för 2002-2003. 

Oförändrad skatt, inga avgiftshöjningar 

och en uppbyggnad av en 

långsiktigt sund ekonomi innebär 

en stram budget för perioden med 

fortsatta besparingskrav på samtliga 

nämnder. Tack vare högkonjunkturen, 

de högre skatteinkomsterna 

samt den något bättre befolkningsutvecklingen 

än vad vi tidigare räknat 

med, finns det ändå utrymme 

för några offensiva satsningar. 

Minskade kostnader 

Besparingskraven handlar bl a om 

att barnoch utbildningsnämnden 

ska fortsätta att anpassa sina kostnader 

till ett minskande elevantal 

inom grundskolan. Som ett led i 

denna anpassning ingår det att 

minska kostnaden för skollokaler. 

Även socialnämnden har krav på 

sig att minska kostnaderna under 

perioden. Den tillfälliga utökningen 

av budgeten under 2001 avtrappas 

2002 och upphör 2003. Då ska 

den nya ledningsorganisationen resultera 

i lägre kostnader för socialtjänsten. 

Offensiva satsningar 

De offensiva satsningarna tar sikte 

på att öka kommunens attraktivitet 

för företag och boende. Bl a avsätter 

kommunen pengar som medfinansiering 

till statliga bidrag för att 

kunna bygga ut bredband. Barnoch 

utbildningsnämnden får också 

tillskott för att klara en bra kvalitet 

i förskola, grundskola och gymnasium 

eftersom elevunderlaget till 

följd av inflyttning av barnfamiljer 

inte minskar i den takt vi tidigare 

befarat. 

Ytterligare en offensiv satsning 

är att nya pengar avsätts för personalbefrämjande 

åtgärder. Dessa ska 

kunna gå som belöning till personalgrupper 

som visat extra stort 

engagemang, motivation och ansvarstagande. 

Bengt Segander, ekonomichef 

Foto Mats Ivarsson

Kryssa med FÖRDEL OVANÅKER 

Skicka det färdiglösta korsordet till Förnyelseprojektet, Ovanåkers kommun, 828 80 Edsbyn, senast 1 

december. Glöm inte att skriva namn och adress. De fem först öppnade rätta läsningarna vinner varsin biobiljett 

till Röda Kvarn i Edsbyn. 

Vinnare av biobiljetter i förra numret av Fördel Ovanåker blev Torsten Norlin, Ethel Nilsson och Karl- 

Erik Alexson från Edsbyn samt Torsten Östlund och Sven-Arne Jonsson från Alfta. 

MÅR 

ILLA I 

BIL 

STAM- 

MADES 

INDI- 

ANER 

PJOSK 

SNYGG 

SOM 

ELAK 

SOVTID 

FJÄDER 

BÖR DRA 

IN- 

TRÄFFA 

500 

TÅGET FOST- 

RAT 

SEDD 

MAGNUM 

UTAN 

PÄRON 

FÖLJER 

JÄGAREN 

HAR 

BARON 

ENG. SJÖ 

UTAN 

UNDANTAG 

ISRAELIT 

KAN 

KALV 

SKA- 

KEL 

FISK 

VÄDRAT 

TRÖG 

SCHACK- 

PJÄS 

GRAVERAT 

REM 

VUXIT 

FAST 

PREPO- 

SITION 

GJORDE 

MAN 

PÅ TÅ 

ER- 

SÄT- 

TARE 

LAGAR 

SLÄPAT 

FLYTER 

STILLA 

KYLER 

DRINK 

TRÄD 

LUGN 

VOKA- 

LER 

GO- 

RILLA 

RAN- 

SON 

DRÄNERAS 

OSÄKRA 

FÅGELN 

AVSNITT 

ÖVER- 

FULL 

ÖARNA 

SKJUL 

UNDER 

BÅTEN 

SIST 

DIKT 

USA- 

ONKEL 

NARRAT 

HÄR SKA 

DETTA 

VARA 

GODIS 

SNYL- 

TADE 

KAN 

MAN 

ORÅD 

SVOR- 

DOMAR 

TA PÅ 

SLUT 

HUS- 

GUDAR 

SKREV- 

ADE 

FLÄKT 

NEON 

ORGANISK 

FÖRENING 

KAN 

MAN EKA 

Namn........................................................................................................................................................................................................... 

Adress ......................................................................................................................................................................................................... 

Postadress......................................................................................................... Telefon:..................................................................... 

PRONOMEN 

MANNEN 

DOG 

UNG 

HÖNS- 

FÅGEL 

STYRDE 

I ÖST 

CAM- 

PAT 

BOR I 

OST 

15

Ökat musikintresse hos kommunens unga resulterade 

i en minifestival som nu blivit tradition i vår 

kommun 

Woxstock- 

sommaren 2000 i Alfta 

På senare år har musikintresset hos 

kommunens ungdomar blivit synligare 

och mer påtagligt. Trettondagsrocken, 

med anor från Lucia + 

tidigt 80-tal hade nypremiär för ett 

par år sedan fortsätter växa i publikantal 

och intressse. Evenemanget 

som fungerar som ett 12 timmar 

långt musikforum som en årlig 

tradition och en möjlighet för lokala 

band vilka till största delen 

utgörs av ungdomar, att uppträda 

inför publik. På fritidsgården Södran 

har man dragit igång ett projekt 

kallat Rockskolan, där ungdomar 

har möjlighet att spela olika instrument 

och spela i grupp. 

Fritidsgården fungerar även som 

replokal för utomstående band. Under 

det senaste året har man även kunnat 

se livespelningar av lokala ungdomsband 

på Café Centrum i Edsbyn. 

Allt fler band har poppat upp 

och fler ungdomar har uttryckt sin 

önskan om fler livespelningar. Inspirerade 

av trettondagsrocken mynnade 

detta intresse, våren 2000, ut 

i projektet Woxstockfestivalen. 

”Hultsfredsstämning” 

Ungdomarna i föreningen UFO beslutade 

tillsammans med FS Hälsingland 

och X-Stage projektet, att 

sätta upp en musikfestival för lokala 

band. 

Festivalarrangörerna bestod till 

största delen av ungdomar. Ingen 

av dem hade tidigare organiserat 

något liknande, varför man fick 

hjälp av arrangörerna för trettondagsrocken. 

Tillsammans jagade de 

band, tryckte upp affischer, kontaktade 

media, hyrde Forsparken i Alfta 

och såg till att allt annat som 

skulle fixas blev gjort. Resultatet 

blev en minifestival som gick av 

Krister Ehn sångare i hårdrockbandet 

EUPHORIA. 

stapeln lördagen den 8 juli i Alfta, 

Forsparken. 21 lokala band från 

bland annat Järvsö, Ljusdal, Alfta, 

Edsbyn, Söderhamn och Bollnäs 

ställde upp och spelade under de 13 

timmar som evenemanget pågick. 

Arrangörerna kunde skatta sig 

lyckliga över drygt 400 betalande 

och glada besökare. Ljusnan deklarerade 

"hultsfredsstämning”, tillställningen 

gick lugnt till och banden 

var nöjda. 

B 

Gruppförsändelse 

Avsändare 

Ovanåkers kommun 

828 80 Edsbyn 

Danssjuka pensionärer på 

området 

Visst stötte man på en hel del problem, 

som förseningar, stress och 

meningsskiljaktigheter. Reaktionerna 

blev på vissa håll också allt 

annat än glada när det visade sig att 

Forsparken blivit dubbelbokad. 

Besökte man Forsparken under 

denna soliga(!) julidag kunde man 

nämligen se hur danssjuka pensionärer 

fick trängas ( för att komma in 

på sin, varje lördag återkommande 

motionsdans) med festivaltokiga ungdomar 

i kön till insläpp... Ljudnivån 

var aningen för hög för de äldre 

öronen och pågick även en timme 

senare än beräknat. De som kom in 

välkomnades dock och var vid glatt 

humör. 

Utmärkt inlärningstillfälle 

Sammanfattningsvis blev Woxstock 

en av höjdpunkterna i den allt 

som oftast regniga sommaren 2000. 

Festivalen fungerade som ett utmärkt 

inlärningstillfälle, ett spelningstillfälle,underhållningstillfälle, 

njutartillfälle och danstillfälle. 

Woxstock 2000 blev dessutom ett 

tillfälle att visa på Ovanåkers företagsamma 

själar, i huvudsak ungdomar, 

men framförallt hur många 

duktiga musiker som döljer sig i 

Hälsinglands djupaste skogar. För 

arrangörerna blev det ”den lilla festivalen 

som kan bli större”. 

Text Karolina Norlin 

Fotnoter: 

UFO = Ung Från Ovanåkers kommun 

FS Hälsingland = Frikyrkliga studieförbundet 

X-stage = Länsomfattande musikprojekt 

med uppgift att bygga upp lokala scener 

och ge möjligheter för amatörband att 

uppträda för publik. FS Hälsingland står 

som huvudman för projektet.

Fırdel Ovan„ker PDF - Ovanåkers kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?