Glädjespridare på scenen - Lycksele kommun

More documents

Recommendations

Info

6 kommun INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN Fritidsgårdar i förändring Från och med 1 juli ramlar all fritidsgårdsverksamhet in under samma tak. Tjärhovet, fritidsgårdarna samt Duvan ska skötas av kommunens Kultur och Fritidsförvaltning, med Bo-Anders Johansson som samordnande kraft. Med den här nyordningen vill kommunen uppnå större samverkan och tydligare defi nitioner av mål och ”vem som gör vad” inom gårdsverksamheten. Den senaste tioårsperioden har fritidsgårdsverksamheten varit en del av skolans verksamhet. Tjärhovet har däremot skötts genom Kultur- och Fritidsförvaltningens försorg. Duvan, som drivs av Filadelfiaförsamlingen, har erhållit ett årligt bidrag från Kommunstyrelsen. Men nu blir det alltså ändring på detta. Den tredje juni fattade kommunfullmäktige beslut om att föra över all gårdsverksamhet till Kultur och Fritidsförvaltningen. Vad finns det då för tankar och idéer kring fritidsgårdsverksamheten hos den nye ”förvaltaren” Kultur och Fritid? – Vi formerar oss, både i grupp och under enskilda träffar, för att vi ska jobba mot gemensamma mål och samarbeta på ett fruktbart sätt, berättar Bo-Anders Johansson, som tycker att fritidsgårdarna har en viktig funktion att fylla i Lycksele. Fritidsgårdarna kan och kommer att utvecklas, menar det här gänget av fritidsledare som arbetar på Trumfen, Loftet, Mysak och Duvan. Fritidsgårdarna är en mötesplats och något av en fristad för ungdomar i kommunen. Här ska det vara lugnt och tryggt, utan krav på prestationer. Men det ska också fi nnas möjligheter att planera och genomföra aktiviteter för dem som önskar. En fristad med vuxenkontakter – Ungdomsgårdarna ska vara något av en fristad, där man kan det lugnt om man vill, eller göra och prova på olika saker om man hellre vill det. Bo-Anders tycker att den vuxenkontakt som ungdomarna får på gårdarna är viktig – mer eller mindre, beroende på hur det ser ut i övrigt runt de unga. – Att skapa relationer är en av fritidsledarnas viktigaste uppgifter. Fritidsgårdsbesöken går i vågor på fritidsgårdarna. Men Bo-Anders tycker inte man ska stirra sig blind på statistiken. – Även om det är få ungdomar som besöker en gård, kan det ju vara jätteviktigt för just dem att det finns en ungdomsgård att gå till. Från senare tid i Lycksele kan det konstateras att ungdomar inte drar sig för att besöka andra gårdar än den som ligger närmast hemmet. De åker faktiskt över hela stan för att gå på fritidsgård. Förändringar i höst Efter det nyligen tagna beslutet förväntas vissa förändringar i verksamheten. Förmodligen kommer Trumfen och Tjärhovet, som bägge haft verksamhet i centrum, att slås ihop och bilda en gemensam fritidsgård. Om den sedan kommer att finnas på Tjärhovet eller MB är en fråga som kommer att diskuteras den närmaste tiden. Trumfen finns dock kvar med sitt skolcafé på Finnbacksskolan. De samordningsvinster som görs ska användas till två saker: • Pengar läggs undan till fl er arrangemang, gärna anordnade av ungdomarna själva. • Fritidsledarna får mer tid, både dagar och kvällar, vilket bland annat ska innebära ett utökat öppethållande. – Vi hoppas och tror att fl ytten från skolan tillbaka till kultur och fritid blir till det bättre, säger fritidsledaren Susanne Emmoth, som liksom sina kollegor tycker att fritidsgårdsverksamheten ofta hamnat på undantag. Fritidsgårdar i Lycksele kommun, från och med hösten 2004 Trumfen/Tjärhovet, centrum Duvan, centrum Flamman, Furuvik Loftet, Norräng Mysak, Forsdala Lyktan, Kristineberg
NATURVÅRD –FRILUFTSLIV – FOLKHÄLSA- UTVECKLING PENGAR ATT SÖKA! Regeringen satsar nu i ett extra stöd 300 miljoner under tre år på lokal och kommunal naturvård. Tanken är att stimulera och stärka det lokala engagemanget för natur, naturvård och friluftsliv och ge den kommunala naturvården ett lyft. Forskning visar på en stark koppling mellan god hälsa och naturupplevelser. Den gröna miljön verkar avstressande, minskar risken för olika sjukdomar, ökar livskvaliteten och till och med påskyndar kroppens läkningsprocesser. Naturvård kan också ge förutsättningar för företagande, ge sysselsättning och locka till sig boende. I vår kommun fi nns stora möjligheter att utveckla naturturism eller ekoturism, som tar sin utgångspunkt i natur- och kulturlandskapet. Naturvård och turism kan dra ömsesidig nytta av varandra t ex kring fågellokaler, fi ske- och jaktturism. Vilka åtgärder kan få stöd? De lokala idéerna och önskemålen ska vara styrande. Vissa krav måste dock uppfyllas. Projekten ska förstås ha naturvårdsnytta och också bidra till att uppfylla miljömålen. Åtgärderna får inte redan ha En resa i Lyckseles historia Prio 1-projektet ”Sameland, nybyggarland, framtidsland”, har under det gångna läsåret med all säkerhet gett eleverna vid Norrängsskolan en ny syn på ämnet historia, att det inte bara handlar om årtal, kungar och händelser, fjärran från vår del av landet. - Föremål, platser och människor - allt har sin historia. Det var utgångspunkten när vi startade, säger Bruno Jonsson, lärare vid skolan. Bredden i ämnet gjorde att man bestämde sig för fyra grundspår för tidsresan, berättar Bruno; hemmet, samerna, kyrkan och skolan. Utifrån dessa planerades och genomfördes en mängd aktiviteter där elever, lärare och övrig personal från förskolan till 6:e klassarna tillsammans fördjupade sig i de olika ”spåren”. Hur såg julförberedelserna ut i slutet av 1800-talet och hur levde samerna och nybyggarna sina liv 150 år tidigare? Hur tillverkade man ost förr i tiden - och bråka lin, hur går det till? Hur såg en skoldag ut för hundra år sedan och vilken makt hade kyrkan förr i tiden? - Det är en sak att som lärare stå framför eleverna och berätta om de här sakerna. Nu fi ck eleverna chansen att uppleva historien i ”verkligheten”, något som inte går att förmedla med ord, säger Bruno. påbörjats, inte följa av skyldigheter i lag eller författning och bidrag ges inte till vinstdrivande verksamhet. De åtgärderna man söker för ska kunna rymmas inom följande kategorier: • Kunskapsuppbyggnad, t ex inventeringar, undersökningar • Framtagande av underlag, till exempel kommunala naturvårdsprogram • Områdesskydd • Vård och förvaltning av områden, naturtyper eller arter inklusive åtgärder som syftar till att främja natur- och kulturmiljön. Det kan till exempel vara åtgärder för tillgänglighet som spänger, gömslen, fågeltorn. • Restaurering av områden, naturtyper eller bestånd av arter, t ex igenväxt odlings- betesmark, lekbottnar och fl ottledsrestaurering. • Information, folkbildning och annan kunskapsspridning, t ex naturskoleverksamhet, naturguidning, studiecirklar, informationstavlor och foldrar om natur- och kulturmiljövärden i kommunen, natur-, kultur- och friluftslivsguider, information till invandrare. Utställning med gamla saker Samarbetet med Sameföreningen, kyrkan och skogsmuseet har varit viktiga kunskapskällor under arbetet. Filmvisningar och intervjuer med äldre personer har också ingått. Eleverna har även fått i uppgift att ta rätt på det egna hemmets Att tillverka egna dockor var ett populärt inslag i projektet. Här visar Elin Wolmeskog, Alice Andersson och Alexander Eriksson-Ek upp sina egenhändigt tillverkade ”bölingar”, som dockorna kallades förr i tiden. historia; vem som byggt huset, när och vilka som bott där. Med det har eleverna samtidigt fått en inblick i den tekniska utvecklingen, menar Bruno - hur maten förvarades förr och hur man klarade INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN kommun Hur söker man? Det är kommunen som kan söka bidrag för att genomföra naturvårdsprojekt, på egen hand och/eller tillsammans med andra aktörer. Projektidéer kan initieras (enskilt eller i samarbete) av t ex: föreningar, nyttjare av naturresurser (som jord- och skogsbrukare och naturturistföretag), jägare, fi skare, näringslivet och enskilda. Man kan få 50 % i bidrag, och ideella insatser får värderas upp till 200:-per timme. Kontakt och mer information Ta kontakt med kommunekolog Ingela Forsberg, på miljö- och byggnadsförvaltningen, för att diskutera dina idéer. Telefon 0950-169 21. ingela.forsberg@lycksele.se. Ingela kan ge tips på ”din” representant i kommunens naturvårdsgrupp för vidare diskussioner. Mer information hittar du även på länsstyrelsens hemsida: http: //www.ac.lst.se klädtvätten i en tid då varken kylskåp eller tvättmaskin fanns att tillgå. Ca 300 gamla saker samlade eleverna ihop, verktyg, husgeråd och leksaker som sedan blev till en utställning i skolan. - Det här har gett eleverna mycket att fundera över och kanske även fått dem att uppskatta dagens bekväma tillvaro, säger han. Stort engagemang Projektet avslutades den 27 maj med en gemensam föreställning på skolan dit även föräldrarna inbjöds. Programmet innehöll bl a husförhör, prov på gamla lekar och dramaföreställningar om Carl von Linnés besök och Zakarias Bång liv och leverne. Bruno uppskattar att ca 600 vuxna besökte skolan under avslutningsdagen. - Engagemanget från föräldrarnas sida har varit stort och mycket positivt. Eleverna, lärarna och föräldrarna fi ck möjlighet att arbeta tillsammans. Det är något jag verkligen hoppas vi kan fortsätta att göra, säger Bruno om arbetet som numera fi nns dokumenterat med text och bild i ett 24sidigt häfte. Fotnot: Prio 1-projektet (2002-05) fi nansieras av Lycksele kommun, Europeiska Unionen och Länsstyrelsen i Västerbottens län. 7
Page 1 and 2: En tidning med information om det s
Page 3 and 4: REVISION SKAT TE RÅD GIV NING EKON
Page 5: Scenskräck sprider glädje Lämna
Page 9 and 10: miären! DENNA SIDA ÄR ANNONS ”
Page 11 and 12: sortera skrotet, tycker Bert. Men s
Page 13 and 14: DENNA SIDA ÄR ANNONS ”Roligt och
Page 15 and 16: I mitten av 90-talet tog Oliver Str
Page 17 and 18: DENNA SIDA INNEHÅLLER INFORMATION
Page 19 and 20: Semester på hemmaplan? Du som väl

Glädjespridare på scenen - Lycksele kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?