Socialdemokraten i Mark - S-info

data.s.info.se

Socialdemokraten i Mark - S-info

Läs om

världsfestivalen för

unga socialister och

socialdemokrater

sidan 5

Socialdemokraten

i Mark

Nummer 4, 1 december 2006

Henrik Svedberg om

valet. Hur gick det,

varför och vad gör vi

nu?

sidan 3

Laila Söderberg har

ett alldeles speciellt

förhållande till

pepparkaksdeg

sidan 6


Folkan - Din bio på hemmaplan!

Vi visar filmer på helgerna och ibland

också andra dagar. Minst en gång i

månaden visar vi matiné!

Våra filmer kostar 65 kronor. Är de riktigt

långa kostar de 10 kronor extra. Matiné

kostar bara en femtiolapp!

Sköna stolar, högklassigt ljus och

digitalt ljud - Film är bäst på bio!

Se annons i Markbladet och

Borås Tiding för repertoar.

Vi säljer

popcorn,

godis och

dricka

Skene Folkets Hus -

För Dina lokalbehov!

Vi erbjuder lokaler för

- Konferens

- Utbildning

- Möte

- Konsert

- Teater

- Fest

Textilgatan 1, 511 61 Skene, Tel 0320-401 97

Fax 0320-477 27, Mobil 070-347 66 88

FACKET PÅ DIN SIDA

LO-Facken i Mark samarbetar

med 15 olika fackföreningar

som tillsammans har tusentals

medlemmar i Marks kommun.

Solidaritet och rättvisa betyder

mycket för oss. En del säger att

ensam är stark, men vad är då

inte många tillsammans?

Vi finns i Skene Folkets Hus.

LO-Facken i Mark

Textilgatan 1

511 61 Skene

Telefon: 0320-325 90

Fax: 0320-477 27

E-post: mark@lokalt.lo.se

Expeditionstid månd-torsd 8.00-12.00,

fred 8.00-11.30. Ring eller besök oss!

Vi hjälper dig med dina frågor eller

slussar dig vidare.

LO-FACKEN I MARK

TILLSAMMANS ÄR VI

STARKA


Nya tider

Foto: Håkan Forsberg

Vi har gått igenom en tuff valrörelse.

Regeringsmakten stod

det tidigt på valkvällen klart att

vi förlorat. En förlust som känns

mycket tung. Ett Sverige med

god ekonomi där omfördelning

av resurser äntligen skulle kunna

sättas igång på allvar. Alla ska med

var vår paroll. Så

kommer det inte

bli.

“Att vara

socialdemokrat

förpliktigar”

Jag trodde vi skulle

vinna valet. Ingen

kan säga att de borgerliga varit

otydliga med hur de vill bedriva

sin politik. En tydlig politik med

kraftiga nedskärningar för de som

har svårast att klara sin vardag,

försämrad a-kassa, försämrad

ersättning när man är sjuk och

skattesänkningar till de som har

det bättre. En politik för jobben

heter det. Deras retorik har gått

hem. Mot det stod vår paroll,

alla ska med, vi ska hjälpas åt och

stötta varandra när livet förändras.

Hur kunde vi förlora? Är

solidaritet och omtanke

om varandra omodernt

och något människor inte

vill ha, eller är vi socialdemokrater

inte trovärdiga?

Jag vet att solidaritet

och omtanke inte är

omodernt men har vi

socialdemokrater varit

trovärdiga? Något gick

fel och det behöver vi

tillsammans ta tag i. Vi

ska välja ny partiledare

men där finns inte hela

lösningen. För att vara en

stark politisk kraft behöver

vi socialdemokrater

visa att vi är trovärdiga i

vår politik. För mig finns

trovärdigheten i att vi

är många, många som

syns och som folk vet är

socialdemokrater. Att vara socialdemokrat

förpliktigar. Vi ska leva

som vi lär, vi ska bry oss om varandra

och vara goda medmänniskor.

Vi ska vara goda medmänniskor

på våra arbetsplatser, bland vänner,

bekanta och i partiet. Det är då vi

visar att vi socialdemokrater också

är en politisk kraft.

En stark ledarkult kring

en partiledare gör att

hans eller hennes sätt

att leva får symbolisera

hela partiet. Det är inte

obekant att vår nuvarande

partiledare retat många människor

med sitt val av boende. Trovärdigheten

i vår politik är för många

mer en fråga om symboler och

attityd än innehållet i politiken. Vi

socialdemokrater behöver bli mer

trovärdiga och solidariteten i vår

politik behöver bli mer synlig och

påtaglig. Det är inte en ny partiledare

som kommer att ”frälsa”

partiet, han eller hon kan vara till

hjälp, utan det är vi tillsammans

som visar vad vi är för ett parti.

Vi socialdemokrater i Mark behöll

våra mandat i fullmäktige. Valresultatet

för oss socialdemokrater

i Marks kommun brukar vara

något lägre än till riksdagsvalet av

det enkla skälet att vi slåss med

fler partier om rösterna. Denna

gång lyckades vi bättre än vad

partiet lyckades i riksdagsvalet.

Det tyder på att vi lokalt gjort

ett bra val. Min slutsats är att en

aktiv lokal valrörelse gör skillnad.

Det kan vi vara stolta och glada

för. Vi ska fortsätta stärka vårt

förtroende hos markborna när

vi socialdemokrater tillsammans

med vänsterpartiet nu kommer

att leda Marks kommun under

nästa mandatperiod. I Mark lever

parollen vidare ”Alla ska med – så

enkelt är det!”

Henrik Svedberg,

Ordförande

Marks Arbetarekommun

Socialdemokraten i Mark är Marks Arbetarekommuns

medlemsorgan. Tidningen

utkommer med 4 nummer per år och

är gratis för medlemmar.

Redaktion:

Lena Necander 0320-41070

lena.necander@tele2.com

Arne Abrahamsson 0320-92115

arnepaloftas@telia.com

Monica Grangrund 0320-83015

monicagr@spray.se

Sven Håkansson 0320-47311

bockagatan10@hotmail.com

Mary Österström 0301-42512

mary.osterstrom@vgregion.se

Lisa Dahlberg 0702-615745

dahlberg.lisa@gmail.com

Johan Bergerlind 0702-726112

johan@bergerlind.se

Ansvarig utgivare:

Henrik Svedberg 0320-32155

Adress:

Marks Arbetarekommun

Textilgatan 1

511 61 Skene

0320-47565

marks.arb.kommun@telia.com

www.mark.sap.se

Besök vår hemsida www.mark.sap.se

3


4

Julgranen – levande

eller plast

Seden med julgran har vi hämtat

från Tyskland, där den förekom

redan på 1400-talet. I Sverige

använde vi under många år levande

kvistar som dekoration,

men med tiden kom den tyska

nymodigheten att dominera. På

1700-talet började godsen och

herrgårdarna plocka in en julgran

som dekorerades med vaxljus och

godsaker som frukt och konfekt.

Att julgranen skulle stå i varje

hem på julafton blev inte vanligt

förrän i slutet av 1800-talet.

Seden att klä hemmet med levande

träd och kvistar är dock

mycket gammal och tjänade till

att skydda hemmet mot alla

sorters onda makter och

väsen.

Numera ser

man allt

oftare att

den traditionella

julgranen ersatts

med en

plastgran – bra

för allergiker och

för plånboken

eftersom man slipper

köpa en ny gran varje år.

När våra barn var små kom

tomten med julgranen natten före

julafton. På julaftonens morgon

gick mamma (jag) först upp,

kokade kaffe och plockade fram

julkakor. Sedan lade jag på en julskiva

och hämtade familjen i deras

sovrum. Så dansade vi långdans

nerför trappan – pappa, mamma,

tre döttrar och hund - till den

färdigklädda julgranen som lyste

så vackert. Varje barn hade en

julpåse med broderat tomtemotiv

och i den låg en jultidning och lite

julgodis. Så började julaftonen hos

oss!

Av Lena Necander

Socialdemokraten i Mark 4:2006

Pelle Pellby pratar om hur kommunen fungerar med deltagarna i

studiecirkeln för nya medlemmar. Foto: Johan Bergerlind

Mark vann medlemsutmaningen - nya

medlemmar går i cirklar

Som vi berättade i förra numret

av Socialdemokraten utmanade

Borås de andra arbetarekommunerna

i Sjuhärad på en

medlemsvärvningstävling i valrörelsen.

När räknandet är klart

visar det sig att Marks Arbetarekommunsgrundorganisationer

varit överlägset

mest framgångsrik i sitt

värvningsarbete. Under

augusti-oktober

värvade s-föreningarna

i Mark hela

39 medlemmar

mot tvåan Borås 13.

Sedan förste januari

2004 har totalt sett 142 medlemmar

skrivits in i socialdemokratiska

organisationer i Marks

kommun. Tyvärr har också några

lämnat organisationen av olika

skäl.

Nya medlemmar erbjuds att delta

i en introduktionsstudiecirkel. Det

pågår en nu med ett tiotal deltagare.

De nya och nygamla medlemmarna

träffas fyra gånger där

tre träffar är vikta åt kommunen,

regionen och riksdagen. Studietillfället

om regionen leddes av

Krister Andersson, riksdagsmötet

av Phia Andersson. Vi gjorde

ett besök på kommunträffen där

kommunalrådet Pelle Pellby del-

tog för att prata om Marks kommun

och hur det politiska arbetet

fungerar. Sju nya medlemmar

träffades i Arbetarekommunens

möteslokal i Skene Folkets Hus.

Pelle förklarade på ett bra sätt hur

kommunen styrs och vilka möjligheter

man har att påverka som

socialdemokrat.

En av deltagarna var Carl-Johan

Andersson från Skene.

- Jag vill lära mig mer om politik,

berättar Carl-Johan. Jag vet

alldeles för lite om allt. När Pelle

berättar förstår man att det är

lite mer avancerat än man först

trodde.

Carl-Johan Andersson är nöjd

med bemötandet från de som varit

med lite längre i partiet:

- Det verkar inte vara svårt att

“komma in i gänget”. De som

varit med längre än jag är trevliga

mot oss nya medlemmar.

Av Johan Bergerlind

Din portal till

socialdemokraterna

i Mark

www.mark.sap.se


IUSY World

Festival i Alicante

I juli hölls den 17:e världsfestivalen

för unga socialister och

socialdemokrater arrangerad av

IUSY, International Union of

Socialist Youth. Festivalen hölls

i Alicante i östra Spanien och

samlade närmare 5 000 deltagare

från världens alla hörn. Jag fick

privilegiet att åka med SSUs delegation

på cirka 35 personer. Efter

en natt med alldeles för lite sömn

och en hektisk åktur till Arlanda

hann vi kliva på flyget. Efter att ha

bytt plan vid mellanlandningen i

Madrid kom vi fram till Alicante

på eftermiddagen och slogs genast

av trettiofemgradiga värmeböljan

som låg över hela Spanien. Som

tur var så fanns det luftkonditionering

på Alicantes universitet där

vi hade alla föreläsningar. Men

sova det skulle göras i tält, så det

gällde att gå upp tidigt innan solen

började värma. Tältbyn bestod

av nästan tusen tält, hela fältet

utanför universitet var full.

Efter att ha fått i oss lite mat

begav vi oss till invigningen, vi

lyckades inte få tag i några hörlurar

för tolkning så vår delegation

fick inte ut så mycket av talen

från det spanska socialistpartiet

PSOE men när den sydafrikanske

ordföranden Fikile Mbalula så

blev det desto tydligare. Kraftigt

fördömmdes det nyligen inledda

israeliska angreppet på Libanon.

Applåderna lät inte vänta på sig.

Efter det följde en invigningskonsert

som varade långt in på

natten. På förmiddagen dagen

efter talade Spaniens socialistiska

premiärminister och tillika partiledare

för PSOE, José Zapatero.

Sedan följde ett antal intensiva

dagar, med kontinental frukost

(en bakelse och ett glas juice) och

många seminarier. På dagarna

avhandlades olika

sakfrågor utifrån

olika teman

såsom arbetsrätt,

feminism, fred

och rättigheter för

HBT-personer

(Homosexuella,

bisexuella och

transpersoner).

Bland föreläsarna

fanns oppositionella

från

diktaturen i Burma och det ockuperade

Västsahara. Studentorganisationerna

diskuterade Bolongaprocessen

och hur studentrörelser

slås ned världen om. De mest

hetlevrade debatterna var, som

brukligt, mellan Labour Youth

i Israel och Fatah Youth från

Palestina och åsikterna gick starkt

isär om vem som ligger bakom

den senaste våldsspiralen i Mellanöstern.

Från Israel fanns även

Young Meretz Yachad som står för

en mer pro-palestinsk hållning än

Young Labour.

På kvällarna höll Mouvement des

Jeunes Socialistes från Frankrike

ideologiska debatter som tog upp

de flesta av socialismens aspekter,

såsom socialistisk ekonomi, hur

revolution och reformism skiljer

sig och hur de internationella

rörelserna fungerar. Mycket

lärorika föreläsningar som visade

på bredden inom vår rörelse.

Sen till sist måste jag naturligtvis

nämna det härliga vädret, de

tidiga eftermiddagarna var fria

från föreläsningspass så då passade

delegationen på att smita ned

till stranden för att doppa sig i det

tjugoåttagradiga vattnet.

En vecka med många nya vänner,

tankar och idéer går snabbt och

på söndagskvällen var det dags för

flygresan hem. Vi ankom till Arlanda

mitt i natten och stöp sedan

snabbt i säng.

Av Jonas Ryberg

Unga socialister i Alicante. Foto: Jonas Ryberg

Globalisering på

schemat

Arbetarekommunens, LOs och

ABFs studiecirkel “Global Respekt”

har startat. 17 deltagare

studerar globalisering och mänskliga

rättigheter tillsammans. Första

träffen besöktes av 14 personer

och där diskuterades fattigdom.

Varannan torsdag träffas gruppen

och cirkeln avslutas med en resa i

Kungsforsfabrikens spår, till Narva

i Estland i maj.

SKENE S-

FÖRENING

23 november kl. 19.00

Styrelsemöte

Av Johan Bergerlind

6 december kl. 18.30

Medlemsmöte

Vårt handlingsprogram

Nya och gamla medlemmar

Hälsas välkomna!

25 januari kl. 18.30

Medlemsmöte

Vägen genom Skene

Medverkande: Berndt Ekholm

Besök vår hemsida www.mark.sap.se

5


Till jul brukar dom flesta

familjer baka pepparkakor. Det

tycker jag är en fin sed.

Men hos oss är det lite annorlunda,

det började när min man

var barn.

Min svärmor som hette Sara

gjorde som alla andra präktiga

mammor på den tiden sin pepparkaksdeg

i god tid före första

advent, för det var ju då man

skulle tända I:a ljuset, äta pepparkakor

och smaka på glöggen.

Sara hade gjort sin deg, lagt den i

en karott och lagt en tallrik över,

burit ner den i tvättstugan som var

husets kallaste ställe, det fanns ju

inget kylskåp då. Barnen, 4 till antalet,

lärde sig snart att mammas

goda deg fanns där. Dom var som

barn var mest gick gärna ner till

källaren för att hämta något om

Sara bad dom. Varje gång så lyfte

dom på tallriken, vände karotten

upp-och-ner, petade försiktigt ur

den fasta degen, tog loss en klick

deg och lade sedan tillbaka den i

karotten och lade tallriken ovanpå.

Så, nu syntes det inte att det hade

varit någon där. Men vad det var

gott med deg! Efter som det fanns

4 barn och varje barn kanske var

där och gröpte ur en klick deg

flera gånger så kan man förstå

att det inte fanns mycket mer än

en tunn skorpa med deg kvar när

Sara skulle baka sina kakor. Sara

fick göra ny deg.

Min man växte upp gifte sig och

1 1/2 dl sirap

4 dl socker

300 gr smör

2 tsk kanel

2 tsk ingefära

2 tsk bikarbonat

6 Socialdemokraten i Mark 4:2006

Pepparkakor

fick egna barn. Här kunde historien

varit slut men den fortsätter.

Varje år när jag som är dom barnens

mamma hade gjort min pepparkaksdeg,

lagt den i en karott

och ställt den i kylen med plast

på, så kan man nästan tänka sig

vad som skulle hända. Jodå, pappa

lärde sina små telningar

hur man ska göra med

en pepparkaksdeg, och

hur god den är, så att

den traditionen skulle

leva vidare. Men

nu hade dom inte räknat med att

det var jag som var mamma, så när

jag upptäckte vad dom hade gjort

så blev jag väldigt arg, (jag låtsades

bara) och frågade vem som hade

tagit min deg, ungarna jublade

och sprang och gömde sig bakom

pappa (som om det skulle vara

någon trygghet) och jag skulle

jaga dom alla 3. Sen så bakade vi

pepparkakor på den lilla degbiten

som var kvar. Om det var något

kvar, var det bara lite grand

kvar så satt vi alla 4 tillsammans

och åt upp det.

Våra barn har nu vuxit upp och vi

har blivit begåvade med 2 barnbarn.

Historien fortsätter. Till jul

varje år så ska morfar och dessa

barnbarn gå till kylen och stjäla

min deg jag ska fortfarande bli

väldigt arg och skälla på dom,

sedan skrattar vi allihop.

Julen 2005 skulle min man och

jag åka ner till Spanien och fira

“..det var

gott med

deg!”

LAILAS GÖTEBORGSPEPPARKAKOR

2 tsk nejlikor

15-20 droppar cedro (1 msk rivet

pomeransskal)

3 ägg

8 hg vetemjöl (1,6 lit)

Riv porneransskalet och blanda det med hälften av

mjölet. Koka upp sirapen, sockret, smöret och kryddorna.

Låt blandningen kallna. Sätt till äggen och

mjölblandningen. Rör i mer mjöl. Mjöla bakbordet

och lägg upp degen. Arbeta

in resten av mjölet. Smörj

plåtarna eller använd bakplåtspapper.

Kavla degen

tunn och tag ut kakor med

mått.

Grädda dem ljusbruna i

svag värme, 175 gader.

med barn och barnbarn, samt

en massa goda vänner som finns

där nere. Så i början av december

så packade vi vår bil med en

massa julklappar och julmat och så

naturligtvis en stor skål med pepparkaksdeg!

Väl framme i Spanien hos vår

dotter och hennes familj

så får vi förstås hjälp med

att packa ur bilen. Även

kylväskor bärs in i huset,

undersöks noga. Skinka,

rulle,

prinskorv, m.m. och till slut hittar

dom degen. Julen är räddad. Den

dagen åt barnen som nu hunnit

att bli 14 och 16 år inte så mycket

mat till middagen.

Några dagar senare, jag tror att

det var runt Lucia, så satt hela

familjen ute på terassen, vi hade

ätit middag, då vi kom på att vi

kan ju äta lite pepparkaksdeg till

efterrätt, så där gick den sista

degbiten, och jag försäkrar att den

smakade bra.

Jag hade varit förutseende nog och

köpt med mig 2 burkar pepparkakor,

dom bjöd vi på på julafton

när vi hade drygt 20 gäster med

7 olika språk. Det var en julafton

som inte liknade någon jag tidigare

varit med om. Vi satt ute och

åt julbord, det var härligt. Snö såg

vi på bergstopparna runt omkring.

Underbart.

Med önskan om en GOD JUL till

er alla från Laila Söderberg.

Foto: Team Fotograf Cecilia


Det politiska läget

i Marks kommun

– läge för det goda

livet

Kommuninvånarnas röster i

kommunvalet 2006 gav socialdemokraterna

och vänsterpartiet

23 platser i kommunfullmäktige,

den borgerliga gruppen (m, c,

kd, fp, mp) 22 platser och Mbp 6

platser.

Under förutsättning att kommunfullmäktiges

beslutar så blir det

socialdemokraterna och vänsterpartiet

som svarar för den politiska

ledningen av Marks kommun

2007-2010.

Det är resultatet av de samtal som

förts mellan socialdemokraterna,

vänsterpartiet och den borgerliga

gruppen som innebär att socialdemokraterna

och vänsterpartiet,

i kraft av att tillsammans ha 23

mandat i kommunfullmäktige,

kommer att svara för den politiska

ledningen av kommunen.

I praktiken innebär det att socialdemokraterna

och vänsterpartiet

erhåller ordförandeposterna

i nämnder, styrelser och bolag

och att den borgerliga gruppen

erhåller motsvarande vice ordförandeposter,

(s) och (v) får också

majoritet i nämndernas arbetsutskott

och bolagsstyrelser.

Sammantaget innebär det en

tydlig markering av att det är socialdemokraterna

och vänsterpartiet

som svarar för den politiska

ledningen av Marks kommun.

Samtidigt, och det är viktigt, så

gäller valresultatet när det gäller

styrkeförhållandena vid fördelningen

av mandat i nämnder och

styrelser. Det innebär till exempel

att kommunstyrelsens 15 platser

fördelas enligt följande; socialdemokrater

och vänsterpartiet 7

platser, den borgerliga gruppen 7

platser och Mbp 1 plats.

Det innebär att socialdemokraterna

och vänsterpartiet inte med

automatik har majoritet för de

egna förslagen (och självklart inte

heller den borgerliga gruppen).

Detta förhållande ställer nya och

förändrade krav på ledamöter och

partier, i kommunfullmäktige och

i arbetet i nämnder och styrelser.

För att Marks kommun ska kunna

fortsätta att förbättras och utvecklas

förutsätter det att partierna

tar både ett eget och gemensamt

ansvar för det politiska samtalet,

för förslag och beslut som fattas,

det som är det politiska vardagsarbetet.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet

är beredda att lyssna och

ta till sig synpunkter och förslag

från andra partier. Det förutsätter

naturligtvis att övriga partier

också agerar på samma sätt. Då

skapas en god plattform för konstruktivt

politiskt arbete med möjlighet

till politiska lösningar och

beslut som är långsiktigt hållbara.

Med dessa förutsättningar givna

bedömer vi att det finns goda

förutsättningar för ett fortsatt gott

politiskt klimat och debatt mellan

partierna och samtidigt fortsätta

att förbättra och utveckla Marks

kommun, och det vi kallar – läge

för det goda livet -.

Som plattform och uppdrag för

(s) arbetet i nämnder och styrelser

ligger medlemmarnas beslut formulerat

i det kommunala handlingsprogrammet

för perioden

2007-2010.

Pelle Pellby

Kommunalråd

Studier

Det är inte bara julen som står för

dörren, för en hel del av oss väntar

också en ny mandatperiod med

uppdrag i någon av kommunens

nämnder eller styrelser. Det är

spännande uppdrag som väntar

men de förpliktigar också. Det

finns en del “grundskolekunskap”

som vi behöver känna till innan

vi börjar vårt arbete som förtroendevalda

i Marks Kommun. Det

handlar om allt ifrån ersättningar

för oss förtroendevalda till hur

kommunens styrmodell ser ut och

hur kommunen samverkar med

resten av världen på olika plan.

Kommunen ordnar flera utbildningsdagar

för omvalda och

nyvalda förtroendevalda. En uppmaning

är att gå på så många som

möjligt då de ger värdefull information

och en möjlighet att träffa

blivande med- eller motkombatanter

i nämnd och styrelsearbetet.

Följande datum och tider kommer

utbildningarna hållas:

Tisdagen den 16 januari 2007, kl

09.00-16.00

Den formella och praktiska styrningen

av den kommunala verksamheten

- Ditt ansvar och dina

befogenheter.

Torsdagen den 25 januari 2007,

kl 18.00-21.30

Att arbeta som förtroendevald.

Torsdagen den 8 februari 2007,

kl 18.00-21.30

Omvärlden – kommunalförbundet,

regionen, landet, EU.

Torsdagen den 22 februari 2007,

kl 18.00-21.30

kommunens styrmodell.

Ytterligare ett utbildningstillfälle

kommer att hållas för de som får

förtroendet som ordförande och

vice ordförande, men datum är ej

fastställt ännu.

Av Lisa Dahlberg

Besök vår hemsida www.mark.sap.se

7


Valrörelsen 2006 är över. I eftertankens

kranka blekhet är det lätt

att tänka bara på den valförlust

vi led i riksdagsvalet. Men vi ska

också minnas valet 2006 som ett

roligt val, ett val där vi arbetade

och hade skoj tillsammans.

De sista skälvande dagarna innan

valet fick en kamera följa med

några av valarbetarna för att dokumentera

en del av arbetet.

Till höger är vår främsta riksdagskandidat

Phia Andersson samlad

inför debatt med Jan Ericson (m)

på Kunskapens Hus.

Foto: Johan Bergerlind

En nöjd Damir Pepic avslutar

en lång dags valarbete med att

hjälpa till på socialdemokraternas

kvartersfest på Assberg i Skene. I

bakgrunden ser vi arbetarekommunens

ordförande Henrik Svedberg

spela gitarr och sjunga.

Foto: Lisa Dahlberg

8 Socialdemokraten i Mark 4:2006

Valrörelsen 2006


Till höger ler Lisa

Dahlberg och Johan

Bergerlind ikapp

någonstans på vägen

mellan Skene och

Kinna.

Foto: Motiven själva

Nedan ser vi Berndt

Ekholm i full fart utanför

Willys i Skene.

Foto: Johan Bergerlind

En kort reflektion

Jag var en av dem som förstärkte

arbetarekommunens organisation

under valrörelsen. Dels arbetade

jag med ett projekt för att öka

valdeltagandet i invandrartäta områden,

dels med samordning och

genomförande av valaktiviteter.

I efterhand är det klart jag är

besviken, men jag har ändå många

positiva och glada minnen från

valrörelsen. Vi var många som

deltog i arbetet och det bjöds

många tillfällen till skratt. Det

blev många roliga, intressanta och

lärorika samtal med väljare och

partivänner.

Självklart finns det saker som jag

tycker vi socialdemokrater i Mark

borde klarat bättre. Jag hade gärna

sett att vi bjudit in fler medlemmar

att delta i valarbetet. Vi var

många, men kan bli fler till nästa

gång. Alla ska känna sig välkomna

och uppskattade i vårt parti!

Jag tycker vi gjorde ett okej val i

Mark. Vi behåller våra 20 mandat

i fullmäktige. Vi lyckas värva en

hel del nya medlemmar.

Valrörelsen 2006 är mitt sista stora

engagemang för socialdemokraterna

i Mark, åtminstone på ett

tag. I skrivande stund har jag nyss

flyttat till Västerås. Jag kommer

minnas valrörelsen 2006 med

värme och jag är tacksam att jag

fått förtroendet att arbeta för en

så bra organisation som Marks

Arbetarekommun.

Av Johan Bergerlind

Besök vår hemsida www.mark.sap.se

9


Ja, det gamla uttrycket kommer

för mig, när jag går in i min

”tomteverkstad”. Där finns nu

drygt ett 100-tal nya tomtar, stora

och små, som jag gjort i höst.

Jag älskar tomtar och kommer att

sakna dem, när jag givit bort dem

senare i höst. Själv har jag ju så

många andra, som jag sparat på

genom åren.

Min allra första tomte, som var

bara min kommer som alltid fram

till jul. Ja förresten han kanske

fyller 80 år i år. Åren har tagit ut

sin rätt, så många gånger som den

blivit lagad och klistrad.

Tomte nummer 2 är min mors

gamla tomte, som alltid funnits

där, och nr 3 den som jag fick

från ”MORMORS” när min sista

moster gick bort. Och så alla, alla

som jag gjort, fått, köpt och gömt

genom åren.

Mitt barnbarnsbarn Johannes

sade för två år sedan: ”Hur många

tomtar har du?”

Jag svarade: ”Jag vet inte riktigt

men du får räkna dom, men du

kanske inte kan räkna så långt”

”Kan jag visst, för jag kan räkna

jättelångt, ända till hundra”, sa

han.

”Ja, sa jag, men sedan får du börja

på 101, 102, 103”

”Å, har du så många” svarade han.

Hundra var ju det största

han visste då.

Även detta år 2006

börjar gå mot sitt slut.

Vintermörkret blir allt

tätare. Men så plötsligt är vi inne

i Advent, då bryts mörkret när vi

tänder alla våra adventsljus. I våra

fönster strålar ljus från stjärnor

och ljusstakar, på balkonger och i

trädgårdar lyser små, små lampor

upp och i alla affärer och skyltfönster

finns ett jätteutbud på nya

saker till jul.

Lite senare kommer Luciafirandet.

Vem minns inte alla dessa

10 Socialdemokraten i Mark 4:2006

”TOMTAR PÅ LOFTET”

små högtidliga och allvarsamma

små flickor, som stått framför oss

och sjungit: ”Se på vår tröskel står,

vitklädd med ljus i hår, Sankta

Lucia”. Jag minns min egen dotter

hur lycklig hon var.

Veckorna före jul med alla förberedelser

inför den stora högtiden.

Jag tänker tillbaka till min

egen barndom och mitt hem, där

i Häggådalens arbetarbostäder.

En grispart skulle alltid saltas in,

lutfisken läggas i blöt på Annadagen,

allt bröd och småkakor

som bakades. Sist bakades vetebrödet,

för att vara så färskt som

möjligt. Tänk att vi överlevde utan

frysskåp.

Och så kvällen före julafton skulle

korkmattan i köket fernissas. Det

måste göras efter sista baket var

nerlagt i sina burkar, annars fick

brödet smak efter fernissan.

På julaftons morgon, den gamla

vaxduken med stora hål i hörnen

byttes ut mot en ny. Den fina

granen stod färdigklädd i rummet,

med sina kulor, stearinljus och

papperskarameller. Dessa dofter

av korkmattan, vaxduken och

julgranen har väl för alltid etsat sig

in i våra näsor. Fram på förmiddagen

gick mina föräldrar, min

lillebror och jag den långa vägen

från Kinna till Örby.

Ja gick alltså. Vi hade

inget att åka på.

Tröttheten försvann

när vi kom till Mormor

och Morfars

hus. Den lilla rödmålade stugan

som hette ”Lyckan”. Mamma hade

åtta syskon som fick växa upp och

skaffa egna familjer. På julafton

så träffades vi där, det kunde bli

lite över 20 personer. Tänk att jag

fått vara med där, att träffa alla,

att sitta vid det stora slagbordet

i köket och äta julmiddag med

dopp i grytan med alla släktingar.

Morfars bullrande skratt i det

“Tänk att vi

överlevde utan

frysskåp.”

stora skägget när vi barn rös och

vände oss bort, när han skar av ett

öra från det stora kokta grishuvudet

och stoppade i munnen. Hur

det knastrade när han tuggade på

det. Och alla dessa små julklappar

som vi fick. Visst var vägen lång,

när vi traskade hem, och väntade

på vad som skulle hända hemma.

När vi ätit risgrynsgröt och

smörgås med nygrillad skinka

måste alltid pappa gå ut, till källaren

eller vedboden, så han fick ju

aldrig vara inne när det bankade

på dörren och någon ropade:

”Finns det några snälla barn här?”

Snälla hade vi nog varit för vi fick

alltid flera julklappar. Också pappa

fastän han inte var inne.

Jag blev äldre, gifte mig och vi fick

två barn. Dessa underbara jular

med mina barn. Nu blev det jag,

som fick ta rollen och glädja mina

barn, med klappar och julfirandet.

Visst kunde det bli lite tårar mitt

i glädjen t.ex. när det elektriska

tåget inte lämnade station, eller

när den fina blunddockan fick

sina ögon utslagna, när den nya

hammaren skulle provas. Men

glädjen var stor när det ösregnade

på juldagsmorgon hela vägen till

kyrkan och en stolt liten tös gick

först med ett eget paraply.

Tiden gick, plötsligt var mina

barn stora, gifte sig och flyttade

hemifrån. De gav mig 3 barnbarn

och livet började liksom om igen.

Nya lyckliga jular, där de små satt i

ett hav av julklappar med en snäll

tomte.

Åren fortsatte, jag fick uppleva

ännu en generation och har nu två

härliga barnbarnsbarn och är så

glad för dem.

”Jag är gammal och sitter och

drömmer

om min barndom, som snabbt

rann förbi,

fastän åren har gått än jag gömmer


på en lågmäld och vek melodi:

När ljusen skall tändas därhemma

Uti drömmen jag åter är där

Hemmets ljus skall väl aldrig jag

glömma

Ty det minner om den jag har

kär”

Jag har fått uppleva flera generationer.

I de första är nu alla borta.

Även min generation har glesnat,

min bror, min make, flera kusiner

finns inte mer. Men det svåraste

var när min dotter gick bort och

lämnade oss och ett åttamånaders

barnbarn.

Sorgen och saknaden försvinner

aldrig, vi kan bara pryda deras

gravar med ett tänt ljus i vintermörkret.

Vi ska snart förbereda oss och

fira en ny jul. Jag önskar att ingen

skall behöva vara ensam. Jag vet

att det inte är så. Det finns många

som inte har några kära kvar, men

då hoppas jag att lyckliga minnen

från gångna år skall vara med

dem. Jag är så gränslöst tacksam

för livet som blev mig givet.

I Viktor Rydbergs fina dikt

”TOMTEN” finns versen:

Så har han sett dem, far och son

ren genom långa leder

slumra som barn; men varifrån

komma de väl hit neder?

Släkte följde på släkte snart

blomstrade, åldrades, gick – men

vart?

Gåtan, som icke låter

gissa sig, kom så åter.

LIVETS STORA GÅTA

KUNDE INTE ENS TOMTEN

LÖSA

Till Er alla

EN GOD JUL

och

ETT GOTT NYTT ÅR

Av Isa Svensson

Vårt sårbara

samhälle

Kvinnoklubben var inbjuden nu i

september för att informeras hur

civilförsvaret i Marks kommun

fungerar. Maj Andersson var vår

föredragshållare.

Det är viktigt att lära om onormala

situationer.

Många olycksrisker är lätta att ta

bort, mattor som glider undan,

osandade gårdsplaner, mörka trappuppgångerm

Fäst el och telesladdar.

Säkerhet och överlevnad.

Kurser har gjorts med ungdomar,

hur man klarar sig i naturen.

Med Alliansens politik med

försämrad A-kassa, det är ju en

onormal situation, då är det bra

med en sån här kurs, hur man blir

en överlevare av vad naturen kan

ge.

Kvinnoklubben tackar Maj för en

intressant information.

Av Monica Grangrund

Äldreomsorgen om

20 år

Det var temat när Maj-Lis Lööw

(riksdagledamot, statsråd) var vår

föreläsare på partidistriktets seniorträff.

Mötet ägde rum den 29

augusti i Skene Folkets Hus.

- Ett nationellt styrdokument för

äldreomsorgen behövs.

- Socialdemokraterna har inlett

ett arbete med kompetensstegen,

en stor satsning på att synliggöra,

använda och utveckla personalens

kompetens i äldreomsorgen.

- Stärka anhörigstödet. Detta för

att stimulera det frivilliga arbetet.

- Satsa på väntjänsten. För äldre

kan ensamheten och isoleringen

vara en stor plåga.

Maj-Lis har varit förbundsordförande

i kvinnorförbundet

varför familjepolitiken är en

av hennes hjärtefrågor. Vår

föräldraförsäkring är unik i

världen som syftar på att göra det

mköjligt både för mamma och

pappa att ta ansvar för barnen.

Lahja Exner stod för inbjudan.

Sång Musik och förtäring fanns

att tillgå.

Träffen var välbesökt.

Av Monica Grangrund

SENAPSSILL

1 kg strömmingsflundror

2 1/2 lit. vatten

2 1/2 grad ättiksyra

3 1/2 msk salt

5 msk socker

Flå strörnmingen, ev. dela

fileérna och lägg dem i lagen ca

ett dygn eller tills fileéma har

blivit vita.

8 msk senap

6 msk majonnäs

10 msk socker

mycket klippt dill

Allt blandas och varvas med

den avrunna strömmingen. Låt

stå minst ett dygn, gärna längre

om du kan låta bli den.

Lycka till och GOD JUL

önskar Laila Söderberg.

Besök vår hemsida www.mark.sap.se

11


Så fungerar

Kyrkomötet

Jag har nu varit på mitt första

Kyrkomöte och vill berätta något

från det.

Först lite allmänt om Kyrkomötet

som jag har hämtat från Svenska

kyrkans hemsida www.svenskakyrkan.se

Svenska kyrkan är Sveriges största

medlemsorganisation med nästan

7 miljoner tillhöriga. Grunden för

Svenska kyrkans verksamhet är

det arbete som utförs i de drygt

1 800 församlingarna runt om i

landet. Det arbetet leds av förtroendevalda

som väljs genom kyrkliga

val vart fjärde år. Då väljs också

representanter både till regional

och nationell nivå.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans

högsta beslutande organ och

består av 251 ledamöter, som alltså

är direktvalda av medlemmarna.

Även de tretton biskoparna och

ärkebiskopen deltar i Kyrkomötets

arbete.

Kyrkomötet sammanträder en

gång per år, uppdelat på två sessioner.

Under den första sessionen,

i september, arbetar ledamöterna

i utskott. Där bereds de ärenden

som kommit in till Kyrkomötet

genom skrivelser från Kyrkostyrelsen

eller motioner från ledamöterna

och biskoparna. Under

den andra sessionen, i oktober,

fattar sedan Kyrkomötet beslut

i frågorna. Sammanlagt kan

Kyrkomötets sammanträde vara i

högst tio dagar.

Socialdemokraterna har 71

mandat av Kyrkomötets 251.

Den socialdemokratiska gruppen

leds av Olle Burell (mitten längst

fram).

Foto: Roger Ljunggren

12 Socialdemokraten i Mark 4:2006

Den pampiga plenisalen i Universitetshuset i Uppsala.

Foto: Mary Österström

Kyrkomötet 2006

Kyrkomötet hålls i Universitetshuset

i Uppsala.

Kyrkomötet behandlade 69

motioner som berörde det mesta

inom kyrkans värld allt från

organisation till dop och konfirmandarbete.

En av de större och omdiskuterade

frågorna var en ekumenisk

överenskommelse mellan

Svenska kyrkan och Svenska

Missionskyrkan. Den innebär

att de båda kyrkorna erkänner

varandra och kan samverka

i församlingslivet genom att

till exempel använda varandras

kyrkor. Det är nu också möjligt

att sluta lokala samverkansavtal

där sådana förutsättningar finns.

En motion handlade om att

uppmärksamma femtio år med

prästvigda kvinnor. Kyrkostyrelsen

fick i uppdrag att ta fram en jubileumsskrift

som på ett positivt sätt

lyfter fram att Svenska kyrkans

prästämbete innehas av både män

och kvinnor.

Kyrkomötet beslöt också att

Kyrkostyrelsen återigen tar upp

diskussioner med SVT och SR

om fler gudstjänster i radio och tv.

Socialdemokraterna har 71 mandat

av kyrkomötets 251 och är

med det den största nomineringsgruppen.

Gruppsammanträdena är mycket

öppna och tillåtande med ”högt

i tak”. Olle Burell, som är gruppledare,

är mån om att alla ska få

föra fram sin tankar och åsikter.

Av Mary Österström


Klockan närmar sig niodraget när

jag närmar mig det vackra Rådhuset

i Borås. En känsla av vördnad

och allvar fyller mig inför dagens

förhandlingar.

Att tjänstgöra som nämndeman

är ett förtroendeuppdrag, där man

har ett oerhört stort ansvar. Det är

människor vi ska bedöma!

Nämndemännen är lekmän. Det

innebär att de inte är utbildade jurister,

men bör ha sunt förnuft och

erfarenhet från olika områden.

Man ska representera samhället

och lyssna på både försvarare,

den tilltalade, åklagare, målsägare

och vittnen. Den är en process där

domaren tillsammans med nämndemännen

ska bedöma om den

åtalade ska bli dömd eller frikänd

och bestämma vad straffet ska bli.

En nämndeman får inte vara fördomsfull,

men måste vara laglydig

och ha rättskänsla för att kunna

bedöma vad som är rätt och fel..

Jag skyndar fram till hissen och

åker högst upp i huset där nämndemännen

har ett eget krypin.

En snabb kopp kaffe och lite prat

med övriga nämndemän innan

rättegångsdagen börjar.

Första rättegången handlar

om en kvinna som gripits för

snatteri i en klädaffär. Vid

utgången hade larmet lösts

ut och kvinnan stoppades. I

en kasse fanns en dyrbar

blus instoppad med de

billigare varor hon betalt

för. Hon erkänner brott

och rättegången tar

inte mer än 30 minuter.

Trettio minuter i mitt

liv och som jag snart ska

glömma. För kvinnan var

det kanske de längsta 30

minuterna i hennes liv.

Att hamna inför domare

är säkert en obehaglig

Nämndeman i tingsrätten

händelse för den tilltalade. Att

rättegångssalen dessutom ofta är

fylld med åhörare – det kan vara

skolklasser eller grannar – gör det

inte lättare.

Dagens nästa mål handlar om

rattfylleri. En man kör hemifrån

ner till affären för att köpa öl.

Poliskontroll efter 300 meter och

mannen åker fast. Påföljd - en

månads fängelse. Troligen ansöker

han om fotboja. Det värsta straffet

är kanske ovissheten om hur det

går med körkortet. Får han behålla

det eller inte. Det avgörs inte i

Tingsrätten utan av Länsstyrelsen.

En snabb kopp kaffe innan vi

möter en man som liksom många

andra gånger tidigare åkt fast

för olovlig körning. Tyvärr finns

det människor som regelbundet

kör bil utan att inneha körkort.

Deras angivna

Lena Necander från Skene delar med sig av sina

erfarenheter som nämndeman i Borås Tingsrätt.

Foto: Team Fotograf Cecilia

skäl är att det saknas allmänna

kommunikationer där de bor.

Dags för lunch, som intas på en

restaurang i närheten

Eftermiddagen ägnas helt åt två

yngre män som rånat en äldre

kvinna. De följde efter henne

när hon varit vid en bankomat .

Det var skymning och kvinnan

upptäckte inte männen förrän

de var jämte henne. De slog

undan hennes rullator och slet

ifrån henne handväskan med ett

så kraftigt ryck att hon ramlade

omkull. Männen sprang snabbt

från platsen, men kvinnan blev

liggande med ett brutet ben. Otur

för rånarna var att en man såg

hela händelseförloppet från sitt

fönster i första våningen. Han

larmade polis och ambulans och

kunde ge ett så bra signalement

på förövarna att de greps efter en

halvtimme. De hade då kastat bort

kvinnans väska, men hade kvar

hennes plånbok.

Sådana mål gör en ledsen. I

rättssalen visade det sig att de

två manliga rånarna egentligen

bara var pojkar. De var 17 år och

behövde pengar. Ingen drogberoende,

utan bara pengaberoende!

OBS! Målen är naturligtvis

fiktiva!

När jag lämnar domstolsbyggnaden

har det mörknat. När

jag promenerar mot parkeringsplatsen

funderar

jag på de människor

jag mött under dagen.

Hur mår de människor

som idag blivit dömda?

Ångrar de sig? Unga

förstagångsförbrytare

– kommer jag att återse

dem i samma sammanhang?

Av Lena Necander

Besök vår hemsida www.mark.sap.se

13


DEBATT: Vilken

prioritering -

Markanda eller

opposition?

Om man befinner sig i opposition,

och vill vinna ett val, då krävs det

tre saker.

För det första att man har

(1) en tydligt oppositionslinje.

Dessutom krävs att denna politiska

oppositionslinje uppfattas som

(2) realistiskt genomförbar, samt

att den upplevs som

(3) eftersträvansvärd för den stora

väljarmajoriteten.

Observera att det inte räcker att

vara bra på en eller två av dessa tre

punkter. En valrörelse är som en

triathlon – vinner gör man bara

om man är någorlunda bra i alla

tre grenar. Man kan naturligtvis

fokusera på en av grenarna, men

man måste vara någorlunda duk-

tig/trovärdig i alla tre

grenar för att ta guld.

“...valrörelsen

är

naturligtvis

inte allt.”

För att exemplifiera

med rikspolitik:

Moderaterna har,

historiskt sett, varit

starka i tydlighetsgrenen (1). Väljarna

har vetat att (M) företräder

ett helt annat samhälle än Socialdemokraterna,

nämligen ett

samhälle utan generell välfärd. De

har även varit starka i genomförbarhetsgrenen

– vem som helst

inser att det är fullt genomförbart

att riva ned välfärden genom att

sänka eller avskaffa skatter (svårt

är det bara att bygga upp välfärd).

Deras akilleshäl har alltid varit 3:

e grenen, eftersträvansvärdheten.

Ett samhälle utan gemensam

välfärd innebär faktiskt att de allra

flesta får det sämre än vad de har

det idag. Förklaringen till att (M)

vann riksvalet står att finna i att

de tonade ner tydligheten något

(men fortfarande upplevdes som

ett tydligt alternativ) i handling

14 Socialdemokraten i Mark 4:2006

och mening att förbättra sig avseende

eftersträvansvärdheten. Eller

konkret: många arbetslösa tror

att med Reinfeldt som statsminister

kommer de att få ett jobb. Och

då upplevs försämrad välfärd som

acceptabelt...

Ytterligare ett rikspolitiskt exempel:

Vänsterpartiets svaghet har

alltid legat i realismen. Det räcker

inte att stå för ett i och för sig

tydligt alternativ med hög eftersträvansvärdhet.

Vem av oss vill

inte anställa 400 000 i offentlig

sektor? Och vi inser – handen på

hjärtat – att Lars Ohly faktiskt

inte drömmer våta drömmar om

Gulag. Men det krävs en realistisk

strategi för politikens förverkligande

för att bli tagen på allvar.

Och det har inte vänsterpartiet.

Nå; den intressanta frågan för

oss att ställa är varför vi socialdemokrater

inte kunde vinna majoritet

för vår politik här i Mark.

Till att börja med vågar jag

hävda att vår kommunala

paradgren har varit realism.

Jag tillåter mig att tvivla

på att någon i Mark upplever

oss Mark-sossar som

orealistiskt visionära i vår politiska

gärning. Jag kan svårligen

föreställa mig att någon beskyller

oss för att vara överdrivet verklighets-främmande

i våra politiska

målsättningar. Däremot har jag en

känsla av att vi brister i tydlighetsgrenen.

Vad vill vi politiskt med

Mark som sätter oss i opposition

till borgarna? Och nu gäller frågan

vilka oppositionella ståndpunkter

vi kommunicerar ut till väljarna.

Det hjälper inte att vara aldrig så

stålhård i kommunfullmäktige eller

de kommunala nämnderna om

vår oppositionslinje inte görs känd

för väljarna.

Detta är egentligen självklart. Det

finns ingen anledning för väljarna

att stödja oppositionen (alltså

oss socialdemokrater) om vi inte

lyckas tydliggöra vad som skulle

vara annorlunda med en vänstermajoritet

i kommunfullmäktige.

Hur lyckades vi med det? Lyckades

vi över huvud taget tydliggöra

vår oppositionslinje gentemot

den borgerliga majoriteten?

Tja – vad drev vi för frågor i

Markbladet under valrörelsen? Vi

diskuterade LAS och A-kassa,

vilket i och för sig är viktigt, men

inte avgörs i kommunfullmäktige.

Rusta upp 156:an var en

annan stor fråga, vill jag minnas.

Vilket är en fråga som inte heller

det avgörs av fullmäktige och

dessutom något som även Moderaterna

ville. Gällde alltså den

stora kommunala skiljelinjen vem

som snabbast skulle ringa regionstyrelsen

efter valet, för att kräva

upprustning av väg 156?

Men valrörelsen är naturligtvis

inte allt. Minst lika viktigt är det

att bedriva opposition under mandatperioden.

Exemplet Mbp visar

att det är en framgångsrik strategi

att ha hög oppositionell svansföring

i lokalmedia. Hur skötte

vi oss under mandatperioden?

Vilka politiska motsättningar i de

olika nämnderna offentliggjorde

vi, vilka politiska motsättningar

kan väljarna alltså ha känt till på

valdagen?

Hmm... Jag vill minnas att Gunnar

Nilsson från BUN skrev om

vårdnadsbidraget. Onekligen en

principiellt viktig fråga för oss

socialdemokrater. Drar mig även

till minnes att Wanna Svedberg

gjorde känt att vi socialdemokrater

tar kampen mot växthuseffekten

på allvar, till skillnad från moderater

och miljöpartister. Dessutom

visade hon att vi socialdemokrater

i rollen som arbetsgivare vill värna

kollektivavtalen för kommunens

anställda. Vidare visade hon


på skillnader mellan S och Kd:

s ståndpunkt beträffande frågan

om djurskydd kontra lantbrukets

konkurrenskraft. Men hur var det

med de övriga nämnderna? Vilka

partipolitiska motsättningar rådde

under mandatperioden i övriga

nämnder, kan man fråga sig?

Min slutsats är att det handlar om

att ständigt och under en mandatperiod

föra fram sin politik,

att enbart ägna sig åt reklam vid

val uppfattas av kommuninvånare

som just reklam. Således väger

en debattartikel under pågående

mandatperiod avsevärt tyngre än

vid valtider. Hur många för kommuninvånare

kända frågor fanns

som innebar en politiskt principiell

motsättning?

Jag utgår förvisso från att alla

partikamrater aktivt driver socialdemokratisk

politik i de kommunala

nämnderna. Men jag

hävdar att vi alla måste bli bättre

på att offentliggöra vår politiska

kritik inför väljarna. Om vi socialdemokrater

inte regelbundet kan

visa för väljarna vari åsiktsskillnaderna

gentemot borgarna

består, då har naturligtvis väljarna

svårt att förstå vad varför de skulle

ge oss sitt förtroende. Man kan

inte agera utifrån markandan i

tre och ett halvt år, och ständigt

antingen kompromissa ihop sig

med den borgerliga majoriteten

eller hålla inne med den offentliga

kritiken, för att sedan under sex

månaders valrörelse framställa sig

själv som ”opposition”. Det är inte

trovärdigt, och det är inte ärligt.

En debattartikel i Markbladet

5:e oktober illustrerar på ett

tragikomiskt sätt vad jag menar.

En av våra ledande kommunala

partiföreträdare skrev en artikel

med i stora drag följande innehåll:

”Det är bra i Mark, men det kan

bli bättre”. Som väljare frågar man

sig naturligtvis: ”Om nu allt är bra

i Mark efter 4 års borgerligt styre

– varför skall man då rösta på sossarna?”

Vi kan naturligtvis fortsätta agera

med kompromisser som överideologi,

och låta markandan ligga

som en våt filt över den politiska

debatten. Då undviker vi motsättningar

och konflikter, vilket

förvisso har sina fördelar. Men då

kommer vi aldrig att erövra majoriteten.

Alternativet är att vi kastar

av oss Markandan och börjar

ta vår roll som oppositionsparti på

allvar. Detta skulle innebära politiska

konflikter, och det är förstås

obehagligt. Men den som inte

tål en politisk konflikt bör inte

syssla med politik. Och på lång

sikt skulle det ge oss möjlighet att

faktiskt vinna majoriteten i kommunen.

Av Mikael Åhman

Flitiga riksdagsmän

Södra Älvsborgs socialdemokratiska

riksdagsmän, Phia Andersson,

Hans Olsson och Anki Ahlberg,

har redan visat sig vara flitiga

motionsskrivare i riksdagen.

Våra riksdagsmän har skrivit egna

motioner, gemensamma motioner

och motioner tillsammans med

andra riksdagsmän från Västsverige.

Egna motioner

* Phia Andersson har motionerat

snabbtågsförbindelse mellan

Halmstad, Stockholm och Borås

* Hans Olsson har motionerat om

att böter för fortkörning skall utgå

i form av dagsböter

* Ann-Christin Ahlberg har

motionerat om skuldsatta barn,

förbud mot giftiga ormar i

hyreshus, äldres boende, sänkt

tandläkarkostnad, förändringar i

socialtjänstlagen, barns tillgång till

vetenskapscentrum, pedagogiska

alternativ i kommunal skola, möj-

ligheten att validera kompetens,

kompetensutveckling för personal

i förskola och skola och förbättrad

sjukersättning.

Gemensamma för Södra Älvsborg

Våra riksdagsmän har också

lämnat gemensamma motioner

om textilmuseet, ökad insyn

och kontroll av friskolor samt

Götalandsbanans betydelse för

Sjuhäradsbygden

Gemensamma för Västsverige

Våra riksdagsmän har tillsammans

med andra lämnat motioner om

näringsliv i Västsverige, utvecklingen

av landsbygden i Sverige,

tryggheten ska vara grundpelaren

i vårt välfärdssamhälle, bostadspolitik

för välfärd, arbetsmiljö,

högskola i Västsverige (om polishögskola).

Dessutom

har Ann-Christin skrivit ett antal

gemensamma motioner bla vaccination

mot livmodercancer, nationell

cancerplan för bröstcancer,

lagstiftning mot kvinnovåld i FN:

s medlemsländer, nationella regler

kring assisterad befruktning, storleken

på barngrupper i förskolan,

bostadspolitik för välfärd.

Vill du läsa motionerna i sin

helhet så når du dessa via partidistriktets

hemsida på

www.alvsborgsodra.sap.se. Där

hittar du också telefonnummer

och e-postadresser till våra

riksdagsmän.

Besök vår hemsida www.mark.sap.se

15


16

Socialdemokraten i Mark nummer 4:2006

God Jul

och

Gott Nytt År!

Illustration: Jan Bergerlind

More magazines by this user
Similar magazines