Mätfakta 2006 2007 2008 - Kamic Light & Safety
Mätfakta 2006 2007 2008 - Kamic Light & Safety
Mätfakta 2006 2007 2008 - Kamic Light & Safety
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Mätfakta</strong><br />
besiktningskontroll<br />
Följande kontrollmätningar skall enligt starkströmsföreskrifterna<br />
göras innan en anläggning tas i bruk.<br />
Isolationsprovning<br />
När man är färdig med en installation måste man<br />
isolationsprova anläggningen.<br />
Provningen skall göras innan man spänningssätter<br />
installationen och helst innan några apparater är<br />
inkopplade.<br />
Om man t.ex. har kopplat vägguttag i en fastighet så<br />
måste man prova att man har gjort rätt, att det inte<br />
finns några kortslutningar och att ledarisoleringen i<br />
kabeln är tillräckligt bra.<br />
Lägger du golvvärme? Då är meggern ett måste. I<br />
servicesammanhang kan man t.ex. kontrollera att<br />
lindningarna i motorer har rätt resistans, att de är hela<br />
samt att de är isolerade från varandra och motorns<br />
chassi.<br />
Om man inte gör dessa tester kan följderna bli<br />
allvarliga. Om isoleringen är dålig kan krypströmmar<br />
överhetta kablar och i värsta fall orsaka brand. Ett felkopplat<br />
vägguttag kan orsaka allvarliga personskador.<br />
Vid isolationsprovning mäter man höga resistanser,<br />
från några hundra till ett par tusen megaohm.<br />
Instrumentet alstrar en låg ström på c:a 1 mA DC.<br />
Provspänningen ställs in på instrumentet och väljs<br />
efter anläggningens märkspänning, se nedanstående<br />
tabell.<br />
märkspänning provspänning<br />
minsta resistans<br />
enl. föreskr.<br />
50– 50 V 50 V DC 0, 5 MΩ<br />
50–500 V 500 V DC 0,5 MΩ<br />
500–1000 V 1000 V DC 1,0 MΩ<br />
Man mäter mellan alla ledare i ett vägguttag dvs.<br />
mellan fas och noll, fas och jord och noll och jord.<br />
Dessutom skall isolationen mellan faserna mätas i<br />
trefasanläggningar.<br />
Om installationen innehåller väldigt långa kablar<br />
får man ett instabilt värde. Man skall då hålla nere<br />
testknappen på instrumentet tills kabeln har laddats<br />
upp och ett stabilt värde erhållits. Nya instrument har<br />
inbyggd timer som mäter tills mättat värde uppmätts.<br />
Tänk på att om det finns elektronisk utrustning<br />
inkopplad som inte kan kopplas ifrån, kan denna<br />
skadas av provspänningen. Vid dessa tillfällen måste<br />
man koppla ihop fasledare och nolledare innan<br />
provningen.<br />
Kontinuitet<br />
Detta är en av de viktigaste mätningarna. Genom att<br />
mäta låga resistanser kan man avgöra om skyddsjorden<br />
är sammanhängande och har tillräckligt lågt motstånd<br />
i överkopplingar mellan olika delar av systemet.<br />
Detta är ovärderligt för att fastställa att alla anslutningar<br />
är tillräckligt väl anslutna och att skyddsjorden<br />
är sammanhängande i hela systemet. OBS! Det är<br />
viktigt att instrumentet som används är godkänt enligt<br />
EN61557–1 då kravet på instrumentet är att dess<br />
provström är > 00mA och provspänning >4,5V och<br />
att värdet i teckenfönstret visas med två decimaler.<br />
Här kan du läsa korta fakta om besiktningskontroll och säkerhetsstandarder.<br />
Här kan du bland annat få förklaringar till de<br />
olika säkerhetskategorierna och vad som menas med True RMS.<br />
Impedans i jordslinga<br />
Genom att mäta motståndet i jordslingan genom fas<br />
– jord fastställer man slingans resistans från fasen i<br />
vägguttaget till generatorn och tillbaka genom jorden<br />
till väggutaget. På detta sätt får man ett beräknat<br />
värde på kortslutningsströmmen som kan flyta i<br />
ledningen.<br />
Dessa värden används för att kontrollera att kabel och<br />
säkring har tillräckliga dimensioner. Mätningen görs<br />
på spänningssatt anläggning<br />
Kortslutningsström<br />
Genom att mäta resistansen i jordslingan kan man få<br />
ett beräknat värde på kortslutningsströmmen.<br />
Denna används för att fastställa att rätt säkring har<br />
använts till respektive krets samt att kabeln i kretsen<br />
har tillräcklig dimension.<br />
Detta kan beräknas manuellt eller mätas.<br />
Test av jordfelsbrytare<br />
Om en jordfelsström skulle uppstå skall jordfelsbrytaren<br />
lösa ut efter ett specificerat antal millisekunder<br />
beroende på typ av anläggning och driftspänning.<br />
När jordfelsbrytaren löser ut skall det konsekvent<br />
leda till att huvudströmmen bryts direkt. Samma<br />
brytare får inte lösa ut vid mindre strömmar än halva<br />
det nominella strömvärdet som är specificerat på<br />
jordfelsbrytaren.<br />
Detta innebär att man även bör prova utlösningsströmmen<br />
som gäller för jordfelsbrytaren, vilket man<br />
gör med den s k strömrampmetoden.<br />
Jordtagsresistansprovning<br />
I de fall där en direktjordad anläggning med jordtag<br />
skall användas måste övergångsresistansen mätas.<br />
Inför en projektering, mäter man jordens beskaffenhet<br />
med 4-polsmetoden och i en befintlig anläggning<br />
med 3-polsmetoden.<br />
Genom att kontrollera jordresistansen kan man avgöra<br />
jordtagets storlek och utförande.<br />
övertoner<br />
I moderna elanläggningar förekommer ofta apparatur<br />
som orsakar övertoner. Dessa kan vara svåra att upptäcka.<br />
Ett bra sätt att se om övertoner förekommer<br />
är att använda instrument med s k ”harmonidetektor”<br />
eller ”harmoniindex”. Med dessa funktioner visas<br />
sinuskurvans förvrängning i procent och man kan lätt<br />
upptäcka eventuella övertoner.<br />
Trekantsvågor, fyrkantsvågor och sågtandsvågor är<br />
summan av en mängd övertoner. Övertoner är frekvenser<br />
som skiljer sig från grundtonen i frekvens och<br />
amplitud och är som slaggprodukter som förorenar<br />
strömmen. Ju högre frekvens desto mindre amplitud.<br />
För att snabbt kontrollera om det förekommer<br />
övertoner, finns ett s.k. lågpassfilter på en del instrument.<br />
Detta filtrerar bort höga frekvenser. Genom att<br />
omväxlande mäta med och utan LP-filter kan man se<br />
skillnader i displayen och avgöra om det förekommer<br />
störningar i form av t.ex. övertoner.<br />
medelvärdesmätning<br />
De instrument som är vanligast idag är sk. medelvärdesberäknande.<br />
I dessa instrument likriktas först<br />
växelspänningen som sedan medelvärdesbildas och<br />
multipliceras med formfaktorn 1,11.<br />
Detta värde är växelspänningens effektivvärde så<br />
länge signalen är ”ren” sinus. Vid mätning på en<br />
triangelvåg kommer mätfelet att bli ca 4% och på<br />
fyrkantsvåg ca 10% eller mer.<br />
True rmS<br />
True Root Mean Square, är ett uttryck för sig.<br />
Signalens ”sanna effektivvärde”, d.v.s. ett mått på<br />
dess effektinnehåll. Effektivvärdet definieras som: det<br />
likspänningsvärde som ger samma genomsnittliga<br />
effektutveckling i en resistor som växelspänningen.<br />
När detta värde beräknas tar kretsarna hänsyn till<br />
hela signalens energiinnehåll. Inspänningen får<br />
värma upp en känd resistans. Samtidigt genereras<br />
en likspänning som värmer ett annat motstånd av<br />
samma storlek. När värmeutvecklingen är exakt lika<br />
i båda motstånden presenteras den genererade<br />
likspänningen i displayen.<br />
Detta värde är det sanna effektivvärdet och fås genom<br />
olika filtreringar och behandlingar av signalen<br />
i instrumentet. De integrerade kretsarna är mycket<br />
mer sofistikerade i ett instrument med True RMS<br />
mätning.<br />
mätnoggrannhet<br />
Alla mätinstrument har en feltolerans som vanligtvis<br />
uppges som antal procents avvikelse från uppmätt<br />
värde ± ett antal siffror. Dessa siffror är instrumentets<br />
minst signifikanta siffra (LSD) och är de som ligger<br />
längst till höger i teckenfönstret.<br />
exempel: Säg att vi mäter spänning och får ett värde<br />
som visar 8,6 V i teckenfönstret. Mätonoggrannheten<br />
är ±3% + 5 siffror. Med hänsyn till instrumentets<br />
mätnoggrannhet så innebär detta resultat följande:<br />
–3%: 8,6 V –3%= 1,7–5 siffror = 1, V<br />
+3%: 8,6 V +3%= 35,5+5 siffror= 36,0 V<br />
A<br />
C<br />
A = Ren sinus – endast en<br />
frekvens i signalen<br />
B = Sinusspänning med 3:e<br />
och 5:e harmonifrekvensen.<br />
C = Summan av ”ren” sinus<br />
och 3:e och 5:e harmonifrekvensen<br />
Detta innebär att specifikationen lovar att värdet är<br />
ett uppmätt värde mellan 1, V och 36,0 V.<br />
B<br />
5