17.09.2013 Views

Aktum nr 4 - Umeå universitet

Aktum nr 4 - Umeå universitet

Aktum nr 4 - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Aktum</strong><br />

Utbildnings- och<br />

Tre spännande förslag<br />

på området kring<br />

campusdammen<br />

ställs ut<br />

Vilket vinner? sid 4<br />

forskningsstrategier<br />

tre år framåt<br />

Läs om framtiden<br />

sid 6<br />

Centre for Research in<br />

Design<br />

Ny nationell forskarskola<br />

i design<br />

sid 8<br />

Aktuellt vid<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

Maj 4/2008<br />

Nyss forskarstuderande<br />

– nu anställd på läkemedelsföretag<br />

i Wien<br />

Möt profilen<br />

Pär Comstedt sid 12<br />

Valborg<br />

på Campus


Ledaren<br />

Stefan Lybeck, redaktör<br />

stefan.lybeck@adm.umu.se<br />

Omslagsbild Mattias Pettersson<br />

2 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

<strong>Aktum</strong><br />

ansvarig utgivare<br />

Ulrika Bergfors Kriström<br />

adress<br />

Informationsenheten<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

901 87 <strong>Umeå</strong><br />

Tel 090-786 50 00 (vx)<br />

Fax 090-789 99 95<br />

www.umu.se<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> är ett <strong>universitet</strong>, med fem fakulteter och sex högskolor,<br />

cirka 29 000 studenter och omkring 4 200 anställda.<br />

<strong>Aktum</strong> försöker, efter bästa förmåga, överblicka och rapportera vad som<br />

händer på detta stora och mångfacetterade akademiska lärosäte.<br />

Fakultetssekreteraren Ingegerd Jernberg vid mediciniska fakulteten är<br />

emellertid inte nöjd. Hon tycker att vi skriver för lite om ”med fak”. Om<br />

detta är korrekt eller inte, vågar jag icke uttala mig om. Tyvärr föreligger,<br />

så vitt jag vet, inga statistiska uppgifter om detta. I det här numret kommer<br />

dock profilen, Pär Comstedt, från institutionen för molekylärbiologi och den<br />

medicinska fakulteten. Nydisputerade Pär går direkt från <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

till ett toppjobb vid läkemedelsföretaget Intercell i Wien.<br />

Valborg på campus lockade tusentals människor. Här håller vi på att<br />

skapa en härlig tradition. Nu ska campus bli än mer attraktivt. På sidan 4<br />

kan du läsa om olika förslag på hur dammen ska se ut i framtiden.<br />

Apropå framtiden – den som är så svår att sia om – så kan du läsa en<br />

kortfattad överblick över <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>s utbildnings- och forskningsstrategier<br />

de kommande tre åren. I sanning spännande läsning.<br />

Vidare rapporterar <strong>Aktum</strong> i detta nummer om <strong>universitet</strong>ets första fakultetsaudit<br />

(granskning av kollegor), om mångfaldsdagen på campus, om<br />

en ny nationell forskarskola i design och om debatten kring en mer jämställd<br />

journalistik.<br />

Våren är här, sommaren står för dörren. En dikt om naturens enastående<br />

skönhet må avsluta dessa korta rader. Här ett citat från amerikanen<br />

Walt Whitmans (1819–1892) livsverk ”Leaves of Grass”, närmare bestämt<br />

från dikten ”Song of Myself ” :<br />

”Jag tror att ett grässtrå är ingenting mindre än stjärnornas dagsverke<br />

Och att lika fulländade är ett sandkorn, en myra och gärdsmygens ägg,<br />

att lövgrodan är ett mästerverk för den högste,<br />

att björnbärsrankan skulle pryda himlens förmak,<br />

att den minsta led i min hand kommer alla maskiner på skam,<br />

att kon som idisslar gräset med nedböjt huvud är skönare än någon staty<br />

och en mus ett mirakel, stort nog att omvända sextillioner tvivlare.”<br />

Tipsa gärna redaktionen!<br />

Aktuellt vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

Nummer 4 Maj 2008<br />

redaktör Stefan Lybeck<br />

Tel 090-786 78 90<br />

aktum@adm.umu.se<br />

stefan.lybeck@adm.umu.se<br />

redaktion<br />

Carina Dahlberg, Stefan Lybeck<br />

redaktionsråd<br />

Kristina Sjögren, Barbro Renkel,<br />

Gunnel Grelsson, Dan Frost,<br />

Kjell Grankvist, Jan Mannberg<br />

Layout/produktion/repro<br />

Print & Media, <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

Tryck<br />

Taberg Media Group AB<br />

Upplaga<br />

5 200


Från Ledningen<br />

Välkomstarrangemang för studenter<br />

Rektor har beslutat att välkomstarrangemanget ska äga<br />

rum den 4 september, fakulteterna uppmanas att schemalägga<br />

denna aktivitet.<br />

Språkpolicy<br />

Vid rektorsmötet den 22 april fastställde rektor en språkpolicy<br />

för <strong>universitet</strong>et. Språkpolicyn innehåller övergripande<br />

språkliga riktlinjer liksom mer specifika för utbildning<br />

och forskning. Policyn speglar bl.a. uppfattningen att<br />

klarspråk ska prägla alla våra texter och att <strong>universitet</strong>et är<br />

ett svenskspråkigt <strong>universitet</strong>, men också det önskvärda i<br />

att sträva mot parallellspråklighet.<br />

Från OmvärLden<br />

Färre ansökningar i årets VR-utlysning<br />

Totalt kom cirka 4 500 ansökningar in till Vetenskapsrådets<br />

nyss avslutade ansökningsomgång. Jämfört med<br />

2007 är det en minskning med cirka 400 ansökningar.<br />

Till humaniora och samhällsvetenskap kom cirka 1 000<br />

ansökningar in och till det medicinska området cirka 1 300.<br />

För naturvetenskap och teknikvetenskap som är det största<br />

området med de flesta ansökningarna handlar det om<br />

cirka 1 700. Utbildningsvetenskapliga kommittén har fått in<br />

cirka 360 ansökningar och kommittén för forskningens infrastrukturer<br />

cirka 170. Besked om vilka forskare som beviljas<br />

bidrag kommer under hösten.<br />

Den tidigare postdoktorutlysningen i år fick sammanlagt<br />

ca 300 ansökningar och en ny utlysning kommer efter<br />

sommaren.<br />

Källa: Vetenskapsrådet<br />

Allt fler fuskande studenter<br />

Strulande teknik, tidsbrist och en pressad social situation<br />

är vanliga bortförklaringar.<br />

Enligt den senast tillgängliga statistiken från Högskoleverket<br />

har antalet studenter som varit föremål för disciplinåtgärder<br />

ökat från 127 till 449 mellan 2001 och 2006.<br />

Nästan hela ökningen utgörs av plagieringsärenden.<br />

Källa: Högskoleverket<br />

carina.dahlberg@adm.umu.se<br />

Fler notiser och längre versioner finns på .<br />

En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket<br />

En föreskrift om gravida och ammande arbetstagare AFS<br />

2007:5 trädde i kraft den 1 april 2008. Syftet med föreskriften<br />

är att förebygga att gravida kvinnor, nyförlösta<br />

kvinnor och kvinnor som ammar utsätts för faktorer eller<br />

förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa eller<br />

olycksfall. När arbetstagaren har underättat om förhållandet<br />

ska en undersökning och riskbedömning genast göras<br />

tillsammans med kvinnan.<br />

Mohammad Fazlhashemi med i Tillträdesrådet<br />

Tillträdesrådet är Högskoleverkets referensgrupp för frågor<br />

om tillträde till högskoleutbildning. Rådet stöder Högskoleverket<br />

i frågor som rör: högskoleprovet, utveckling av<br />

områdesprov, utformning av regler för särskild behörighet,<br />

riktlinjer för beslut om ett <strong>universitet</strong> eller en högskola ska<br />

få använda andra antagningskrav än standardbehörigheterna<br />

för en viss utbildning, riktlinjer för beslut om ett <strong>universitet</strong><br />

eller en högskola ska få använda alternativa urvalsmetoder,<br />

reell kompetens, alternativt urval och<br />

särskilda skäl samt aktuella frågor om tillträde.<br />

Tillträdesrådets leds av ordförande Jan-Eric Gustafsson,<br />

Göteborgs <strong>universitet</strong>. Mohammad Fazlhashemi <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>,<br />

är en av de nya ledamöterna.<br />

Källa: Högskoleverket<br />

Förslagen i ”Karriär för kvalitet” räcker inte<br />

Utredningens förslag till förändringar när det gäller tjänstetillsättningen<br />

inom högskolan räcker inte för att förbättra<br />

kvalitet och jämställdhet. Det menar Högskoleverket i<br />

sitt yttrande över betänkandet Karriär för kvalitet. Högskoleverket<br />

föreslår att regeringen ger verket i uppdrag att<br />

utreda alternativa tjänstetillsättningsprocesser.<br />

Källa: Högskoleverket<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 3


Tre spännande förslag på området<br />

kring campusdammen ställs ut<br />

Bastu, orangeri och utomhusfilm på Samhällsvetarhusets fasad är några av de mer<br />

spektakulära inslagen bland de förslag som tre arkitektkontor lämnat in till bedömning.<br />

Deras uppdrag var att skapa en kreativ åretrunt-miljö som inbjuder till möten.<br />

Förslag från<br />

Sweco<br />

4 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Fastighetsägaren Akademiska Hus Norr<br />

AB har, i samarbete med <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>,<br />

gett tre arkitektkontor parallella uppdrag<br />

att komma med skissförslag på området.<br />

– Vi vill skapa en trivsammare utomhusmiljö<br />

för alla och även locka nya besökare<br />

till campus. En tilltalande utomhusmiljö<br />

är en förutsättning för att<br />

området ska bli mer attraktivt och levande,<br />

säger Mattias Lindberg, regiondirektör<br />

vid Akademiska Hus Norr AB.<br />

Området kring campusdammen är<br />

hjärtat i <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>s utomhusmiljö.<br />

Ett av uppdragsgivarnas krav på förslagen<br />

har varit att förslagsställarna ska<br />

skapa ett parkområde som är attraktivt<br />

och användbart året om och i princip<br />

dygnet runt.<br />

– De förslag som har kommit in är alla<br />

väldigt spännande. Nu får vi ta ställning<br />

till vilket vi ska gå vidare med och vad<br />

som kan tänkas gå att genomföra, säger<br />

rektor Göran Sandberg.<br />

De tre arkitektkontoren som varit inbjudna<br />

och som presenterat sina förslag<br />

är Ramböll, Sweco och Nod, samtliga från<br />

Stockholm.<br />

– Det är ingen enkel uppgift de fått<br />

eftersom området ska fungera som en<br />

mötesplats till vardags samtidigt som<br />

stora evenemang som exempelvis Valborgsfirandet<br />

även i fortsättningen ska<br />

kunna genomföras. Det är också mycket<br />

viktigt att området upplevs tryggt dygnet<br />

runt, säger Göran Sandberg.<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> har redan i det så<br />

kallade campusprojektet, fått in många<br />

synpunkter på området från studenter<br />

och anställda.<br />

– Vi har höga förväntningar bland annat<br />

på hur frågor som belysning och cy-<br />

kelparkeringar ska lösas, säger Göran<br />

Sandberg.<br />

De tre arkitektkontorens förslag kommer<br />

att ställas ut på Universitetsbiblioteket.<br />

Studenter och anställda får möjligheter<br />

att lämna in synpunkter fram till<br />

den 3 juni både i en förslagslåda på UB<br />

och på webben.<br />

Gemensamt för de tre arkitektkontoren<br />

är att de alla föreslår att vissa delar av<br />

gräsytorna görs om till låga gradänger,<br />

terrasser, alla anser också att Norra Skenet<br />

ska behålla sin nuvarande plats. Samtliga<br />

förslag bygger också på att väva ihop gräsområdet<br />

med torgytorna utanför Universum<br />

och Mit-huset. En belysning som både<br />

gör området tryggare och vackrare finns<br />

också i alla skisser samt inslag för att göra<br />

området attraktivare under vintern.


Förslag från NOD<br />

Drumliner – ett slags kullar – svanbåtar<br />

och karpar i dammen, sjöfågelholkar,<br />

utomhusbio, grill- och eldplatser, ett<br />

mini-spa med bastu och en brygga ut i<br />

dammen är några ingredienser i Swecos<br />

idéer.<br />

Arkitektkontoret Nod bygger sitt för-<br />

slag kring kontrasterna mellan byggna-<br />

derna och naturlandskapet och vill skapa<br />

ett membran där de vävs samman. En<br />

permanent scen, utomhusbio, ett 300<br />

kvadratmeter stort orangeri med apelsin-<br />

träd och palmer, en 250 meter lång skrid-<br />

skobana och plats för hockey-bockey och<br />

skridskodisco samt väderskyddade tvåvåningscykelställ<br />

finns bland arkitekternas<br />

idéer.<br />

Rambölls förslag är kanske det minst<br />

spektakulära, det fokuserar till stor del<br />

på växtligheten med björkar som ett tongivande<br />

inslag. De vill bygga ett trädäck<br />

ner mot dammen och en liten paviljong<br />

vid Lindellhallen för försäljning av fika<br />

och glass. De vill bland annat skapa ett<br />

”woodland” vid bäcken med norrländsk<br />

flora, bygga ett underjordiskt uppvärmt<br />

cykelgarage, och anlägga en diagonal<br />

brygga i dammen.<br />

Förslagen ska granskas av en bedömningsgrupp<br />

som kommer att ta ställning<br />

till vilka delar av förslagen som man vill<br />

gå vidare med.<br />

Bedömningsgruppen består av: rektor<br />

Göran Sandberg, Mattias Lindberg,<br />

region direktör och Berndt Elstig, fastighetschef<br />

Akademiska Hus Norr AB, Torgny<br />

Jonsson, chef lokalförsörjningsenheteten,<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>, Linnéa Ericsson,<br />

<strong>Umeå</strong> studentkår samt Anders Glassel,<br />

landskapsarkitekt WSP.<br />

Text Carina Dahlberg<br />

Förslag från<br />

Ramböll<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 5


Utbildnings- och forskningsstrategier<br />

tre år framåt<br />

Här följer en kort överblick över <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>s utbildnings- och forskningsstrategier<br />

från år 2009 till år 2012.<br />

6 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Arbetet med att ta fram våra utbildnings- och forskningsstrategier har koordinerats av<br />

<strong>universitet</strong>sledningen, men självfallet bedrivits i en nära dialog med fakultetsnämnder<br />

och studentkårer, betonar rektor Göran Sandberg.<br />

Utbildningsstrategier<br />

1. Rekrytering och tillströmning<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> ska vara ett attraktivt lärosäte för såväl svenska<br />

som internationella studenter. Universitetet ska aktivt arbeta<br />

för att nå nya grupper av studenter och stärka beredskapen<br />

att ta hand om dem:<br />

• <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> ska behålla dagens volym på studentantalet.<br />

• Antalet i<strong>nr</strong>esande utbytes- och freemoverstudenter ska öka.<br />

En förutsättning för detta är att hela <strong>universitet</strong>et anpassas<br />

för internationalisering.<br />

• Mångfalden bland studenterna ska öka. Detta kan innebära<br />

en bredare dialog, nya perspektiv och en kritisk granskning<br />

av konventioner.<br />

• En särskild satsning genomförs för att höja intresset för<br />

kemi.<br />

2. Attraktivt och väl avvägt utbildningsutbud<br />

Universitetet ska erbjuda ett attraktivt och väl avvägt utbud av<br />

utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå som efterfrågas<br />

av studenter. Utbudet ska också inkludera fortbildning<br />

och vidareutbildning för redan yrkesverksamma:<br />

• En samlad översyn ska göras av <strong>universitet</strong>ets utbildningsutbud.<br />

• Universitetets samlade kompetens ska tas tillvara i utbildningarna.<br />

• Beslut om att i<strong>nr</strong>ätta, revidera och avveckla program ska<br />

alltid baseras på en strategisk analys och ett fullgott underlag.<br />

• <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> ska slå vakt om och fördjupa sitt regionala<br />

engagemang. Ett av målen är att expandera i Örnsköldsvik,<br />

Skellefteå och Lycksele.<br />

• Flexibla utbildningsformer ska utvecklas. Universitetet kommer<br />

att göra en satsning på så kallad blended learning, vilket<br />

kort uttryckt innebär nya arbetssätt, verktyg och metoder i<br />

undervisningen.<br />

• En arkitektutbildning med tydlig konstnärlig profil ska etableras.<br />

• Ett nytt koncept för klinisk praktik inom läkarutbildningen<br />

ska utvecklas.<br />

3. Kvalitet, anställningsbarhet och personlig utveckling<br />

Våra studenter ska få en forskningsanknuten utbildning av hög<br />

kvalitet som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden, nationellt<br />

och internationellt, men också ger goda möjligheter till bildning,<br />

vidgade perspektiv och personlig utveckling:<br />

• Våra lärares kompetens ska vara den högsta tänkbara. Andelen<br />

disputerade lärare ska öka genom individuell kompe-


tensutveckling eller kompetensväxling, men<br />

också genom att <strong>universitet</strong>et i framtiden<br />

anställer disputerade lärare.<br />

• Studenterna är – och ska betraktas som –<br />

medaktörer.<br />

• Våra studenter ska få relevanta och kvalificerade<br />

arbeten efter sina utbildningar.<br />

• Vi ska bedriva en forskarutbildning av högsta<br />

kvalitet.<br />

Forskningsstrategier<br />

Följande tolv starka forskningsområden i<strong>nr</strong>ättades<br />

i oktober 2006:<br />

• Befolkningen – åldrande och livsvillkor<br />

• Biologisk kemi<br />

• Cancerforskning<br />

• Ekosystem i förändring<br />

• Genusforskning<br />

• Infektioner<br />

• Matematiklärande<br />

• Nervsystemet<br />

• Nordliga studier<br />

• Välfärdsforskning<br />

• Växt- och skogsbioteknik<br />

• Ämnesomsättningssjukdomar<br />

Dessutom har <strong>universitet</strong>et två strategiska utvecklingsområden:<br />

• Hållbart utnyttjande av skogslandskapet<br />

• Tillämpad IT<br />

1. Framstående forskning<br />

Forskningen vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> ska vara<br />

nationellt ledande och internationellt fram-<br />

stående:<br />

• Den externa forskningsfinansieringen ska<br />

öka.<br />

• Metoder ska utvecklas för biokemiska studier<br />

och analyser av internationell rankning.<br />

För att säkerställa kvaliteten i denna analys<br />

utvecklar <strong>universitet</strong>et en egen publiceringsdatabas<br />

som generar data för ett kvalitetsbaserat<br />

resursfördelningssystem på de enskilda<br />

fakulteterna.<br />

• Forskning inom humaniora ska utvecklas.<br />

• Teknik och naturvetenskap av hög internationell<br />

klass ska utvecklas i ett strategiskt<br />

samarbete med Luleå tekniska <strong>universitet</strong><br />

och regionens näringsliv.<br />

• Fortsatt samverkan med SLU inom främst<br />

områdena ge<strong>nr</strong>esurser, bioteknik och naturresursförvaltning.<br />

• <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> är en drivande kraft för<br />

forskning och utbildning om hållbar utveckling.<br />

• Satsningar på energiteknik är angelägna –<br />

för hållbar utveckling och regional tillväxt.<br />

Alla inser att det är viktigt att finna realistiska<br />

och hållbara alternativ till dagens fossila<br />

bränslen.<br />

• <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> bedriver stark och bred<br />

verksamhet inom klimatområdet – med god<br />

potential att utvecklas ytterligare.<br />

• <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> förfogar över flera unika<br />

databaser med tvärvetenskaplig profil: ESS,<br />

Astrid, Demografiska databasen och den<br />

miljöarkeologiska databasen SEAD.<br />

2. Ökad konkurrenskraft<br />

Genom fokusering och prioritering ska forskningens<br />

konkurrenskraft öka och unga forskare<br />

erbjudas goda utvecklingsmöjligheter:<br />

• <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>ets starka forskningsmiljöer<br />

ska utvecklas och ges fortsatt prioritet.<br />

• <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>s strategiska utvecklingsområden<br />

ska utvecklas.<br />

• Framstående individer ska identifieras och<br />

stödjas.<br />

• Kvalitetsbaserad resursfördelning med ob-<br />

jektiva, tydliga och transparanta kriterier<br />

ska omfatta minst 35 procent av de totala<br />

basresurserna för forskning (inklusive lokaler).<br />

• Metoder för rekrytering och utveckling av<br />

unga forskare ska förbättras.<br />

• Universitetet vill skapa goda förutsättningar<br />

för att få fram flera kvinnliga ledare. Detta<br />

kommer inte att ske i form av speciella tjänster<br />

för kvinnor, utan ambitionen är att de<br />

bidragsformer som finns – excellensbidrag<br />

och forskningsstöd till unga forskare – i öppen<br />

konkurrens ska gynna kvinnor i karriären<br />

genom att proportionellt fler bidrag mot<br />

andel sökande fördelas till kvinnor.<br />

3. Framstående innovationssystem<br />

Universitetet ska ha ett innovationssystem av<br />

världsklass och vara en forskningsaktör på den<br />

europeiska arenan:<br />

• Den konkurrensutsatta EU-finansierade<br />

forskningen ska tredubblas.<br />

• Innovationssystemet ska förstärkas.<br />

• Antalet bolagsbildningar, licenser och patent<br />

ska öka.<br />

• Inkubatorverksamheten ska utvecklas ytterligare<br />

inom <strong>universitet</strong>ets profilområden,<br />

men även geografiskt.<br />

• En modern forskarutbildning kopplad mot<br />

det omgivande samhället ska utvecklas.<br />

• En meritportfölj för samverkan ska tas<br />

fram.<br />

Text Stefan Lybeck<br />

Bild Mattias Pettersson, Gösta Wendelius<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 7


Centre for Research in Design<br />

Ny nationell forskarskola i design<br />

Forskningen inom design kan sägas vara i sin linda. Men nu finns en nationell<br />

forskarskola i design: Centre of Research in Design, CRD.<br />

Workshop i designspel vid internatet i <strong>Umeå</strong>. Plats Designhögskolan vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>. Syftet med designspelet är att öka kreativiteten och fördjupa dialogen<br />

mellan beställare/brukare och designern.<br />

– CRD startade i december år 2007 och bygger<br />

på ett sedan länge upparbetat och väl fungerande<br />

nätverk mellan 18 olika institutioner i<br />

Sverige. Alla dessa sysslar på något sätt med<br />

design. Alla institutioner är dock inte designskolor,<br />

utan ser design ur ett tekniskt-, ekonomiskt-<br />

eller interaktionsperspektiv, inleder<br />

Peter Ullmark, föreståndare för Centre for Research<br />

in Design och professor vid Chalmers i<br />

Göteborg. Vi genomför nu vårt andra internat<br />

och detta sker här i <strong>Umeå</strong>, vid den mycket<br />

framgångsrika Designhögskolan vid <strong>Umeå</strong><br />

<strong>universitet</strong>.<br />

Bakgrunden till bildandet av en nationell<br />

forskarskola i design är i korthet följande: Nätverket<br />

som de 18 institutionerna i landet bildat,<br />

har fått resurser för de kommande fem åren<br />

genom ett riksdagsbeslut, vilket i sig är unikt.<br />

8 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Den formella hanteringen sköts dock som vanligt<br />

av Vetenskapsrådet.<br />

Basen för CRD finns vid KTH i Stockholm.<br />

CRD ska, enkelt uttryckt, driva verksamhet<br />

inom forskarutbildningen, ge olika forskarutbildningskurser<br />

och så småningom stötta avhandlingsarbetet.<br />

Just nu har vi fem forskare<br />

i seniorgruppen och fjorton i juniorgruppen.<br />

Senior blir man efter två års forskarstudier,<br />

fortsätter Peter Ullmark, som alltså delar sin<br />

tid mellan Chalmers i Göteborg och KTH i<br />

Stockholm.<br />

För CRD:s juniorgrupp ordnas sex internat,<br />

omfattande två dagar, per år. Dessutom kommer<br />

man att medverka i en nordisk sommarskola<br />

tillsammans med desingforskare från<br />

Finland, Norge och Danmark. Den första som-<br />

marskolan genomfördes ifjol i Finland, nu står<br />

Danmark på tur.<br />

När <strong>Aktum</strong> besöker internatet vid Designhögskolan<br />

vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> pågår en intensiv<br />

workshop. Deltagarna genomför ett<br />

designspel under ledning av gästläraren och<br />

professorn Eva Brandt från Danmark.<br />

Syftet med designspel är att öka kreativiteten.<br />

Det är också ett sätt att skapa och fördjupa<br />

dialogen mellan beställare/brukare och<br />

designern. Kort sagt ett sätt att kommunicera<br />

inom design, förklarar Eva Brandt.<br />

Text Stefan Lybeck<br />

Bild Mattias Pettersson


För tredje gången:<br />

Valborg på campus – åter en succé<br />

Vädret var underbart. Stämningen likaså.<br />

Aldrig har uttrycket ”folkligt, festligt, fullsatt” passat bättre.<br />

Elham Pourazar kände sig snabbt hemma i Toronto.<br />

Valborg på campus forstätter att vara en framrades av det mest unika inslaget på campus:<br />

gång. Nu hittar <strong>Umeå</strong>bor och deras gäster upp u-båten från Kåla boda.<br />

till <strong>universitet</strong>sområdet på Valborgsmässoaf- – Tusen och åter tusen frågor om min u-båt<br />

ton. En tradition håller på att skapas.<br />

har jag fått från mängder av åskådare, berättar<br />

– Bredden i vårt arrangemang lockar allt Eric Westerberg, som konstruerat och byggt<br />

fler och tilltalar många målgrupper, säger Ann- denna raritet, numera mycket känd från me-<br />

Katrin Björner, projektledare vid <strong>Umeå</strong> unidia.versitets informationsenhet. Västerbottens Att Eric och u-båten fanns på plats på cam-<br />

Folkblad uppskattade antalet besökare till fem, pus beror bland annat på att han numera är<br />

sex tusen. Givetvis är vi mycket nöjda över den student vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>. Till hösten bör-<br />

siffran och att allt fungerat enligt planerna. jar Eric läsa civilingenjörsprogrammet i teknisk<br />

Kanske mest nöjda är vi dock över vädret. fysik.<br />

Traditionella inslag som brasa, körsång och<br />

Barnen lockades av ansiktsmålning, hund- vårtal växlades med schlagersång , svängig mudressyr,<br />

ponnyridning och uppvisning av rasik av Snösvänget, eldshow med EMP och stämdiostyrda<br />

bilar. Besökare i alla åldrar fascineningsfylld sång från duon Plan a Revolution.<br />

En av huvudattraktionerna var u-båten Isabell, konstruerad och byggd av Eric Westerberg från<br />

Kålaboda, numera student vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Eldshowen med EMP var het.<br />

Uppskattningsvis 5 000 till 6 000 människor besökte årets Valborg på campus.<br />

Det <strong>universitet</strong>sanställda paret Britt-Marie<br />

Söderqvist, studieadministratör i historia, och<br />

Lennart Olofsson, studievägledare vid Student-<br />

centrum, var båda mäkta imponerade av den<br />

avslutande konserten med <strong>Umeå</strong>-bandet The<br />

Perishers:<br />

– Underbar musik. Grabbarna är värda all<br />

framgång.<br />

Valborg på campus arrangeras av <strong>Umeå</strong><br />

<strong>universitet</strong>/Kultur på campus och <strong>Umeå</strong> kommun,<br />

i samarbete med Akademiska Hus, <strong>Umeå</strong><br />

C, Västerbottens Folkblad och studentkårerna.<br />

Rutinerad konferencier var TV-profilen Beppe<br />

Starbrink.<br />

Ansiktsmålning var det många som provade på.<br />

Text Stefan Lybeck<br />

Bild Mattias Pettersson<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 9


Hur ska vi få en mer jämställd journalistik?<br />

84 procent av chefer och redaktörer inom landsorts- och storstadspress är män.<br />

Minst ojämlikt är det inom public service, där kvinnorna innehar 47 procent av<br />

chefspositionerna.<br />

10 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Det här är kalla fakta som framkom vid<br />

den välbesökta konferensen ”Hur ska vi få<br />

en mer jämställd journalistik?” i <strong>Umeå</strong>.<br />

– Don´t get angry, get smart, uppmanade<br />

gästföreläsaren Colleen Lowe Morna<br />

från Gender and Media Diversity Centre i<br />

Johannesburg i Sydafrika. Förhållanden<br />

för kvinnor i media är lika bedrövliga världen<br />

över, men i Sydafrika har vi dessutom<br />

ojämlikheten mellan svarta och vita. Sämst<br />

representation i vår media har, föga förvånande,<br />

den svarta kvinnan.<br />

Den svenska forskaren Monica Löfgren<br />

Nilsson från Göteborgs <strong>universitet</strong> höll<br />

med och fortsatte:<br />

– Könet har avgörande betydelse på<br />

redaktionen. Mannen tar generellt sett<br />

större plats vid nyhetsdesken, han har<br />

större tilltro till sin egen och sina manliga<br />

kollegers kompetens. Därför finns det<br />

höga, kanske allför höga förväntningar,<br />

på det ökade antalet kvinnliga chefer i vår<br />

bransch.<br />

Våra lokala medier Västerbottens–<br />

Kuriren och Västerbottensnytt vid Sveriges<br />

Television har glädjande nog tagit tag<br />

i problemet:<br />

– I vårt publicistiska jämställdhetsbokslut<br />

mäter vi jämställdhet i vår tidning<br />

genom att helt enkelt räkna män och kvinnor<br />

som förekommer i text och bild. Målet<br />

är givetvis att komma upp i lika andelar.<br />

Just nu säger statistiken att kvinnor<br />

utgör 48 procent i tidningen och det är<br />

ett stort framsteg sedan år 2000, då siffran<br />

var 23 procent, berättade Gunnar<br />

Falck, nattchef på VK.<br />

Maria Brändström, reporter och jämställdhetsombud<br />

vid Västerbottensnytt,<br />

berättade att även deras redaktion räknar<br />

huvuden. Senaste veckan innehöll Västerbottensnytt<br />

59 procent kvinnor:<br />

– Idén att räkna huvuden föddes är<br />

2001, när vi skiljdes från Nordnytt, där<br />

det övervägande producerats reportage<br />

– I Sydafrika utgör kvinnorna halva befolkningen, men bara sju procent av nyhetskällorna,<br />

konstaterar Colleen Lowe Morna från Gender and Media Diversity Centre i Johannesburg.<br />

om ”gruvor och gubbar”, om jag får raljera<br />

och generalisera en smula. Nu är<br />

medvetenheten på redaktionen en helt<br />

annan, även om vi ser att männen dominerar<br />

i våra reportage, när det gäller experter,<br />

politiker och forskare. Mitt tips är<br />

att ha mätbara mål, kontinuitet och hålla<br />

diskussionen i gång.<br />

Mest kontroversiell var Nicke Nordmark<br />

från ”machoreservatet” (hans eget<br />

uttryck) Uppdrag granskning, SVT i Luleå:<br />

– Vårt uppdrag är att avslöja missförhållanden.<br />

Hittills har vi konstaterat att<br />

manliga journalister gör detta bättre.<br />

Kvinnliga journalister vill skildra, de vill<br />

göra dokumentärer. Vi har fått massiv<br />

kritik för att vara en mansdominerad och<br />

grabbig arbetsplats och det stämmer nog.<br />

Nu har vi vidtagit åtgärder för att förbättra<br />

oss.<br />

Debatten lär fortsätta…<br />

Konferensen var ett samarrangemang<br />

mellan <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>, Nationella sekretariatet<br />

för genusforskning, Västerbottens-Kuriren,<br />

SVT Nord, Sveriges<br />

Radio Västerbotten och Örnsköldsviks<br />

Allehanda.<br />

Text Stefan Lybeck<br />

Bild Mattias Pettersson


Premiär för fakultetsgranskning:<br />

Tek-Nat först ut<br />

Hur fungerar kvalitetsarbetet på Tek-Nat?<br />

Under en heldag granskade <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>s så kallade audit-<br />

grupp kvalitetsarbetet vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.<br />

Granskningsgruppen, under ledning av överbibliotekarie<br />

Kjell Jonsson och bestående av sju medlemmar från fyra fakulteter,<br />

mötte under denna första fakultetsgranskning olika grupper<br />

från teknisk-naturvetenskapliga fakulteten: fakultetsledning,<br />

prefekter, representanter för grundutbildningen, representanter<br />

för forskarutbildningen, forskningsutskottet, representanter<br />

för forskningen, doktorander, studenter i grundutbildningen<br />

och den administrativa personalen.<br />

– Stämningen har under hela dagen varit öppenhjärtig, positiv<br />

och konstruktiv. Vi har delat med oss av våra erfarenheter<br />

av kvalitetsarbete på ett givande sätt. Fakultetsgranskningen<br />

är, kort och enkelt uttryckt, ett instrument för uppföljning av<br />

fakulteternas kvalitetssystem och syftar till att ge underlag för<br />

fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet och att ge tillfälle till<br />

spridning av goda exempel, förklarar Kjell Jonsson.<br />

Dagen kommer att sammanfattas i en rapport, men fakultetsledningen<br />

fick också en omedelbar återkoppling vid dagens<br />

slut.<br />

– Nyttigt och givande med denna genomgång av fakultetens<br />

arbete, säger dekanus Staffan Uvell. Givetvis har vi varit så ärliga<br />

och öppna som möjligt. Man går ju inte till doktorn för att<br />

mörka sina besvär. Självklart är vi ytterst medvetna om vilka<br />

utbildningar som har stora problem med rekryteringen av studenter<br />

och vilka institutioner där forskningen väger tungt.<br />

Så här uttrycker sig experten Bengt-Ove Boström, rektorsråd<br />

med ansvar för kvalitetsfrågor vid Göteborgs <strong>universitet</strong> och<br />

<strong>universitet</strong>slektor i statsvetenskap om fakultetsgranskning:<br />

– Granskningen måste ses som en lärandeprocess. Vi kan<br />

jämföra den med en disputation, alla kan lära sig något av denna<br />

process, både granskaren och dem granskade. Syftet med<br />

auditen kan säga var tudelat: dels innebär den en kontroll, dels<br />

innebär den ett ömsesidigt lärande – bland annat genom att<br />

goda exempel lyfts fram. Vi kan kalla det en form av kunskapsöverföring.<br />

I grunden måste alla ha ett helhetsperspektiv och<br />

vara medvetna om att huvudsyftet med auditen är att utveckla<br />

hela verksamheten och på sätt skapa ökad gemenskap.<br />

Återkoppling är ett nyckelord i sammanhanget, dels spontana,<br />

muntliga kommenterar och dels den skriftliga rapporten.<br />

En granskning följs upp ett år senare, då undersöks vilka åtgärder<br />

som vidtagits med anledning av den gjorda granskningen.<br />

– Studenterna har en viktig roll i den här granskningen. De<br />

framför ofta befogad kritik om till exempel olika kunskapskrav<br />

från olika institutioner. Min erfarenhet är att de som får kritik, ofta<br />

är medvetna om bristerna och tar dessa påpekanden som incitament<br />

för att göra förändringar, tillägger Bert-Ove Boström.<br />

Text Stefan Lybeck<br />

Bild Mattias Pettersson<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 11


månadens prOFiL<br />

Nyss forskarstuderande<br />

– nu anställd på läkemedelsföretag<br />

i Wien<br />

Innan Pär Comstedt ens hade disputerat hade han fått jobb på Intercell, ett läkemedelsföretag<br />

i Wien. Hans uppgift blir att projektleda utvecklingen av ett vaccin mot Borrelia.<br />

12 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

– Jag har förstått att det är ganska ovanligt att gå direkt från<br />

doktorandstudierna till näringslivet. I mitt avhandlingsarbete<br />

kartlade jag spridningen av borrelia från fåglar till människor,<br />

samtidigt som jag var involverad i ett sidoprojekt tillsammans<br />

med Intercell för att utveckla ett vaccin, berättar Pär.<br />

Samarbetet ledde till att Pär, två veckor innan avhandlingen<br />

skulle lämnas in för tryck, bjöds in till företaget i Wien.<br />

Namn Pär Comstedt<br />

Ålder 31 år<br />

Aktuell nydisputerad som fått<br />

jobb på läkemedelsföretag<br />

Gillar naturen, skid- och MCåkning<br />

– Jag var jättestressad och fattade inte riktigt att det handlade<br />

om en anställningsintervju, säger han med ett leende.<br />

Företaget har omkring 250 anställda och är i<strong>nr</strong>iktat på att<br />

ta fram vaccin mot olika infektionssjukdomar och det har en<br />

koppling till molekylärbiologin vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

– Företagets grundare, Alex von Gabaign, jobbade på institutionen<br />

för molekylärbiologi på 1980-talet. När han flyttade


<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 13


månadens prOFiL<br />

14 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

tillbaka till Österrike startade han så små-<br />

ningom företaget, förklarar Pär.<br />

Pär flyttade 1996 från Jönköping till<br />

<strong>Umeå</strong> med siktet inställt på att gå grund-<br />

utbildningen inom molekylärbiologi.<br />

– Då var det lite av en modeutbildning,<br />

vi var 46 antagna, idag ser det helt annorlunda<br />

ut med bara ett par antagna till<br />

utbildningen.<br />

<strong>Umeå</strong> var inte Pärs förstaval, men att<br />

det blev <strong>Umeå</strong> är inget han ångrar i dag.<br />

– Jag har trivts jättebra. Alla mina<br />

vänner flyttade till Göteborg. Jag ville<br />

flytta någon annanstans. Men för mig var<br />

<strong>Umeå</strong> en håla i Norrland, även om institutionen<br />

hade ett bra rykte. Jag kunde<br />

inte ens skilja på <strong>Umeå</strong> och Luleå.<br />

Trots det blev han <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

trogen även efter grundutbildningen. Han<br />

fortsatte på den ettåriga biomedicinska<br />

forskarskolan.<br />

– Den var forskarförberedande och det<br />

var under den jag bestämde mig för att<br />

doktorera.<br />

Lite ironiskt konstaterar han att han<br />

under grundutbildningen ofta cyklade<br />

förbi den institution han kom att tillhöra,<br />

institutionen för molekylärbiologi, på väg<br />

till Corona.<br />

– Det lyste jämt, oavsett tid på kvällen.<br />

Jag tänkte att det måste vara idioter som<br />

jobbar så mycket. Men sedan satt jag själv<br />

där och tyckte att det var kul. Det är en<br />

trevlig institution och forskargruppen är<br />

väldigt bra.<br />

Även om Pär var nöjd med sin utbildning<br />

så tycker han att det borde vara mer<br />

kontakter med näringslivet.<br />

– Nu är det så fokuserat på att man<br />

ska göra en akademisk karriär. Redan i<br />

grundutbildningen borde det finnas ett<br />

samarbete med näringslivet, det skulle<br />

öka chanserna att få jobb.<br />

I Europa finns tre olika sorters Borreliaarter.<br />

I avhandlingen koncentrerar Pär<br />

sig på B. garinii som framför allt infekterar<br />

det centrala nervsystemet. Bakterien<br />

sprids via olika fåglar över hela världen<br />

och uppträder i olika skepnader trots att<br />

den tillhör samma art.<br />

– Det beror troligtvis på att fåglarna<br />

förflyttar sig över stora avstånd. Fåglarna<br />

bär på infekterade fästingar som kan bita<br />

människor men havsfåglarna kan antagligen<br />

sprida bakterierna till möss, vilket<br />

är den troligaste smittspridningen, eftersom<br />

människans infektionsskydd mot<br />

Borrelia-bakterien från havsfåglar är ganska<br />

starkt.<br />

Lyme borrelios är den vanligaste fästingburna<br />

bakteriesjukdomen på norra<br />

halvklotet och kallas vanligen för Borrelia.<br />

– Utmaningen med att framställa ett<br />

borreliavaccin är just att hitta ett som<br />

biter på alla tre arter. De orsakar olika<br />

symtom och sjukdomar.<br />

Trots att Borrelia är flera gånger vanligare<br />

i södra Sverige och stora delar av<br />

Europa har den mesta forskningen skett<br />

i USA.<br />

– Där tog man fram ett vaccin på 1990talet<br />

men det drogs tillbaka. Österrike<br />

tillhör de länder tillsammans med bland<br />

andra Slovenien och Slovakien som har<br />

den största borreliapopulationen.<br />

Även om södra Sverige är mest drabbat<br />

så finns det borreliainfekterade fästingar<br />

i kustbandet utanför <strong>Umeå</strong>.<br />

– Man har även funnit infekterade<br />

fästingar i Lyckseletrakten, konstaterar<br />

Pär.<br />

Fästingarna kan också vara infekterade<br />

av TBE som är ett virus.<br />

– Mot TBE finns det redan ett vaccin.<br />

Borrelia är en bakterie och har hittills<br />

behandlats med antibiotika.<br />

Flytten till Wien skedde i början av maj<br />

men när den här intervjun gjordes var<br />

föreberedelserna i full gång.<br />

– Det är kaotiskt hemma, flyttlådor<br />

står överallt, konstaterar Pär lite uppgivet.<br />

Pärs sambo, Anna Bolin som jobbar<br />

som informatör vid den humanistiska<br />

fakulteten, flyttar ner en månad senare.<br />

– Vi är inte så sentimentala. Vi säljer<br />

och skänker bort det mesta, det största<br />

problemet är Annas piano och att jag nog<br />

måste sälja min motorcykel. Det känns<br />

spännande att flytta samtidigt som det är<br />

lite dubbla känslor. Vi har ju bott här i<br />

tolv år och har många vänner här. Men<br />

det går inte heller att komma ifrån att<br />

Wien är en häftig stad, mitt i Europa. Istället<br />

för att åka till Sundsvall kan man<br />

åka till Prag, det ger lite andra perspektiv,<br />

säger Pär med ett leende.<br />

Text Carina Dahlberg<br />

Bild Gösta Wendelius


Het debatt om mångfald och breddad rekrytering på campus:<br />

Mångfald är en blandning av<br />

olikheter och likheter<br />

Vi är olika och lika. Detta är mångfaldens innersta kärna.<br />

Så inledde Leila Falsafi, legitimerad psykolog och rådgivare i<br />

mångfaldsrelaterade frågor, sin lätt provocerande föreläsning<br />

om breddad rekrytering, mångfald och likabehandling inom<br />

akademien.<br />

– <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> har gjort mycket som är bra inom dessa<br />

områden. Men mycket återstår för er att göra. Den akademiska<br />

världen är ofta rigid och stel. Regler och struktur styr den vetenskapliga<br />

kanon, det vill säga det vetenskapliga rättesnöret. Det<br />

gäller att se frågor om mångfald och breddad rekrytering i ett<br />

större sammanhang, att förstå helheten. Att driva små projekt är<br />

inte lösningen. Ej heller vackra ord, retorik eller symboliska handlingsplaner.<br />

Därför tycker jag att ni ska ompröva frågorna om och<br />

synen på mångfald och breddad rekrytering och istället fråga er<br />

hur ni vill att <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> ska vara och se ut om tio är.<br />

Leila Falsafi menar att mångfald är en blandning av olika<br />

olikheter och likheter. Förr var det mycket tal om etnicitet, kön<br />

och klass, nu har fokus flyttat till den enskilde individen, dennes<br />

identitet och aktivitet. Individen ska hitta sin identitet och<br />

sin mall för att klättra i den sociala hierarkin. Normen i den<br />

akademiska hierarkin är en ung, svensk, vit man utan funktionshinder<br />

från medelklassen, oftast med akademiskt utbildade<br />

föräldrar.<br />

Ljusglimtar finns, konstaterade Mohammad Fazlhashemi, docent<br />

i idéhistoria och ordförande för likabehandlingsrådet vid<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>:<br />

– Genomströmningen för utländska studenter vid <strong>Umeå</strong><br />

<strong>universitet</strong> är något högre än för svenska studenter. Detta är<br />

glädjande. Men visst vet vi att mycket återstår att göra. Många<br />

lärare ute på våra institutioner frågar efter praktiska verktyg<br />

för att hantera olika typer av kulturkrockar. Hur exempelvis<br />

hantera frågan om sabbat?<br />

Åsa Bergenheim, prorektor med övergripande ansvar för<br />

grund- och forskarutbildningen vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> och professor<br />

i idéhistoria, poängterade samspelet mellan olikheter:<br />

– Ny kunskap föds, där olika perspektiv möts. Mångfald är<br />

en faktor för kvalitet. Vi måste inse att vi ser världen från olika<br />

utgångspunkter och diskutera inom akademien utifrån detta.<br />

Vi ska föra en dialog inom och utom <strong>universitet</strong>et, inte sitta i<br />

ett akademiskt elfenbenstorn och passivt betrakta omvärlden.<br />

Text Stefan Lybeck<br />

Bild Mattias Pettersson<br />

Ompröva hela problemställningen om mångfald och breddad rekrytering. Fråga istället<br />

er själva vad <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> ska utvecklas till om tio år, sade Leila Falsafi, legitimerad<br />

psykolog och rådgivare i mångfaldsrelaterade frågor, vid sin bitvis provocerande<br />

föreläsning i <strong>Umeå</strong>.<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 15


16 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Över 28 miljoner kronor<br />

till medicinsk teknik<br />

Centrum för medicinsk teknik och<br />

fysik har tilldelats 28,2 miljoner kronor<br />

av EU:s strukturfondspartnerskap.<br />

Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF, kommer tack<br />

vare bidraget att arbeta för att stärka näringslivets utveckling<br />

inom medicinsk teknik i den norra regionen. Detta kommer<br />

bland annat att ske genom att samordna och förstärka excellent<br />

forskning i norra Sverige så att en stark vetenskaplig bas med<br />

god infrastruktur kan skapas.<br />

– Det här är självfallet fantastiskt roligt, inte minst eftersom<br />

det ger regionens medicintekniska företag en ordentlig skjuts<br />

framåt. Samtidigt är det en framgång för de forskare som arbetar<br />

inom området, säger professor Olof Lindahl.<br />

CMTF är en gemensam satsning av <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> och Luleå<br />

tekniska <strong>universitet</strong>. Målet är metoder, produkter och tjänster<br />

för bättre och säkrare sjukvård. Forskarna kommer nu att arbeta<br />

vidare med bl.a. följande projekt:<br />

– taktil video, en metod för att hjälpa blinda att se igen genom<br />

att utnyttja känseln<br />

– att utveckla en resonanssensor för att mäta prostatacancer,<br />

ett projekt som utförs i samarbete med det japanska företaget<br />

Towzer company, samt<br />

– palpering på distans, en metod som exempelvis kan användas<br />

vid rehabilitering av muskelskador och axelproblem i<br />

vilken man använder sensorer som via trådlös teknik skickar<br />

data direkt till läkaren.<br />

Text Karin Wikman<br />

POU<br />

Tillsammans har de fackliga organisationerna och<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> valt att stärka arbetet med kompetensförsörjningen<br />

genom projektet Vägval 2010. Ett av<br />

de kraftfulla verktygen i detta sammanhang är Medarbetarcenter.<br />

Vi vänder oss i första hand till medarbetare<br />

som befinner sig i någon form av omställning, t.ex. i<br />

samband med övertalighet. Men den som funderar över<br />

att utvecklas i sitt nuvarande yrke eller funderar över<br />

att byta karriär tillhör också projektets målgrupp. Chefer<br />

som vill ha ett stöd för sina insatser för kompetensutveckling<br />

av medarbetare kan också ha nytta av Medarbetarcenter.<br />

Erfarenheterna av arbetet har varit<br />

mycket goda. Mer information hittar du på vår hemsida.<br />

Du kan också kontakta Marguerite Olofsson, som är<br />

ansvarig projektsamordnare.<br />

Lönerevisionen avseende de individuella lönerna<br />

fortlöper enligt plan. Vi är nu i den del av processen där<br />

Utlysning av tjänst:<br />

Doktorandombudsman<br />

vid <strong>Umeå</strong><br />

naturvetar- och<br />

teknologkår (NTK)<br />

Som NTK:s doktorandombudsman jobbar<br />

du med att förbättra doktorandernas<br />

situation samt förebygga och hjälpa<br />

om särskilda problem uppstår. Doktorandombudsmannen<br />

representerar<br />

även doktoranderna i olika organ och<br />

grupper och håller ett nära samarbete<br />

med doktorandsektionen och kårstyrelsen,<br />

samt kontakt med övriga doktorandrepresentanter<br />

på <strong>universitet</strong>et.<br />

Tjänsten som NTK:s doktorandombudsman<br />

är på 20 procent, vilket gör att<br />

denna går att byta ut mot institutionstjänstgöringen<br />

under ett verksamhetsår<br />

som sträcker sig från 1 juli till 30 juni.<br />

Senast den 14 maj skall din ansökan<br />

vara inskickad till .<br />

Tjänsten utlyses på hemsidan, .<br />

För frågor kontakta nuvarande doktorandombudsman<br />

på <br />

eller kårordförande på eller läs mer på .<br />

kravet på genomskinlighet i hur lönesättningen går till<br />

blir uppenbar. För våra enskilda medarbetare kan det<br />

verka förvånande att skillnaden mellan högsta och lägsta<br />

lön för en viss befattning kan vara ansenlig. Förklaringen<br />

ligger inte sällan i att arbetets svårighetsgrad<br />

också varierar på ett påtagligt sätt för befattningen i<br />

fråga. Projektledare är ett exempel på problematiken,<br />

professorer och andra lärarbefattningar är andra exempel.<br />

Förklaringar till variationen hänger naturligtvis<br />

också samman med olikheter i den individuella skickligheten.<br />

En speciell utmaning har parterna att hantera<br />

när det gäller lönesättning av chefens närmaste medarbetare.<br />

Det går inte att bortse från att inslag av ökad<br />

subjektivitet riskerar att smyga sig in. Beroendeförhållandet<br />

får inte kullkasta kraven på en lönesättning på<br />

sakliga grunder med full transparens.<br />

Johnny Karlsson, personalchef


Jean-François Boclé,<br />

Tout doit disparaître!<br />

aktuellt i bildmuseet<br />

8.6 - 21.9 2008<br />

Jean-François Boclé<br />

I Did Not Discover America<br />

8.6 - 31.8 2008<br />

Urban Concerns<br />

Jewyo Rhii<br />

8.6 - 24.8 2008<br />

Nomad by Heart<br />

Contemporary Art from Mongolia and Sweden<br />

Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17, mån stängt.<br />

Fri entré, tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se<br />

rekTOrns rUTa<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> satsar<br />

på excellens.<br />

Har ni hört detta förut?<br />

Problemet med budskapet, även<br />

om det är korrekt och hedervärt,<br />

är att det skymmer allt annat som<br />

uträttas på vårt lärosäte. Vi kommer,<br />

när allt är fullt utbyggt, att<br />

ha en excellenssatsning som motsvarar<br />

ca 15 procent av vår statliga<br />

forskningsresurs. Dessutom<br />

kommer denna satsning inte att<br />

tas från befintlig verksamhet,<br />

utan bli en nysatsning när vi får<br />

nya resurser. Samtidigt som vi<br />

satsar vissa resurser på excellensbidrag,<br />

så kommer även fortsättningsvis<br />

minst 85 procent av vårt<br />

statliga forskningsanslag att gå<br />

till fakulteterna som bas för vår<br />

bredd som forsknings<strong>universitet</strong>.<br />

Det är med andra ord inte så att<br />

man blir bortvald om man inte<br />

kommer med i excellensprioriteringarna.<br />

Reptricket för <strong>universitet</strong><br />

är att kombinera riktade satsningar<br />

med att samtidigt stödja<br />

hela <strong>universitet</strong>ets breda forskningsutbud.<br />

Jag tror att vi kommer<br />

att lyckas!<br />

Göran Sandberg, Rektor<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 17


nyansTäLLningen<br />

18 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

<br />

<br />

<br />

Namn: Ingrid Fängmark<br />

Kommer från: FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) här i <strong>Umeå</strong><br />

Nyanställd vid: Enheten för näringsliv och samhälle<br />

Arbetsuppgifter: Enhetschef<br />

Bakgrund: Kemist som disputerat vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> på bildning av dioxiner<br />

vid förbränning av hushållsavfall. Jag anställdes på FOI 1980 som forskare inom<br />

aerosoler. Dessförinnan arbetade jag på LKABs laboratorium i Kiruna. På FOI<br />

har jag haft olika arbetsuppgifter, från forskning och projektledning till institutionschef,<br />

marknadsförare och biträdande avdelningschef. Jag har också haft<br />

förmånen att få arbeta ett år vid FNs högkvarter i New York som kemvapeninspektör<br />

och då hade jag Hans Blix som chef. Ett mycket spännande uppdrag.<br />

Viktigaste frågan just nu: Det finns många viktiga frågor för mig, bland annat<br />

att lära känna <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> bättre, men den allra viktigaste är nog att se till<br />

att nyckelaktörsprogrammet leder till professionalisering av vår samverkan.<br />

Dold talang: Jag har inte hittat några dolda talanger.


Arbetsmiljömässa i höst?<br />

Den 8 och 9 oktober är det arbetsmiljömässa på<br />

Nolia i <strong>Umeå</strong>. Vill du och din institution vara med?<br />

– Nolia Arbetsmiljö och Hälsa är en fackmässa<br />

med ett koncentrat av de senaste<br />

kunskaperna, de bästa metoderna och de<br />

mest moderna och effektiva utrustningarna<br />

för arbetsmiljöområdet. Vi ser gärna<br />

fler aktörer från <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>. Mässan<br />

är välbesökt och en mötesplats för<br />

många inom ”branschen”. Här finns tillfälle<br />

för oss att berätta om vår forskning,<br />

utbildning och intressanta projekt som<br />

vi driver, berättar Christer Åkerberg, POU,<br />

som är <strong>universitet</strong>ets kontaktperson i<br />

mässans referensgrupp.<br />

Ifjol var bland annat följande utbildningar,<br />

institutioner och enheter representerade<br />

från <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>: arbetsterapeutprogrammet,<br />

miljö- och hälsoskyddsprogrammet,<br />

personalvetarprogrammet, och<br />

POU:s projekt ”Satsa friskt”.<br />

Om du vill vara med, kontakta Christer<br />

Åkerberg: telefon 786 68 86, e-post<br />

.<br />

Text Stefan Lybeck<br />

Bild Mattias Pettersson<br />

En vandring bland lökväxter,<br />

hassel, magnolia och ginkgo<br />

Vår målsättning är att skapa mötesplatser som främjar kreativitet<br />

och nytänkande. Våra trädgårdar bjuder därför på mer mångfald och<br />

exotism än man kan tro.<br />

Nu bjuder vi in alla trädgårdsintresserade till en rundvandring på<br />

Campus <strong>Umeå</strong>. Anders Glassel, landskapsarkitekt, berättar om träd<br />

och växter samt ger tips och råd som du kan ta med dig hem.<br />

Samling: torsdagen den 29/5 kl. 16.00 vid Lindellhallens entré<br />

mot dammen. För mer information, kontakta Anders Glassel på tel.<br />

090-70 34 15 eller 070-246 68 34. Varmt välkommen!<br />

(OBS! Vid regn flyttas vandringen till den 4/6 kl 16.00)<br />

Akademiska Hus är landets största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa<br />

miljöer och skapar levande campus där studier, forskning, företag och service<br />

samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet över hela landet, från Malmö i<br />

söder till Kiruna i norr. Mer information finns på www.akademiskahus.se<br />

ENS<br />

Mer professionell hantering<br />

av relationer<br />

På <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> är vi många som har<br />

goda, väl inarbetade relationer med externa<br />

företag eller inom samhället i övrigt. Men vi<br />

känner kanske inte till vilka kontakter och<br />

nätverk grannen i rummet bredvid oss har<br />

eller vilka aktiviteter som pågår mellan<br />

dessa.<br />

Inom <strong>universitet</strong>et är vi beroende av att<br />

ha många och goda kontakter med näringsliv<br />

och offentliga aktörer, andra <strong>universitet</strong> och<br />

högskolor, men det saknas ett strategiskt arbetssätt<br />

och en gemensam databas för att<br />

kunna lagra och arbeta effektivt med dessa<br />

viktiga kontakter. ENS och informationsenheten<br />

har nu tillsammans fått i uppdrag att implementera<br />

ett gemensamt kundrelationssystem,<br />

ett s.k. CRM-system, som ska hjälpa oss<br />

att effektivisera, kvalitetssäkra och öka nyttan<br />

av dessa kontakter. CRM är en förkortning<br />

för Customer Relationship Management<br />

och är en affärsstrategi som genomsyrar hela<br />

organisationen och används för att hantera<br />

kundrelationer. Ett CRM-system innehåller<br />

både en strategi och ett tekniskt system och<br />

är alltså ett samlingsbegrepp för en rad olika<br />

tillämpningar som ska underlätta och utveckla<br />

kundrelationshanteringen.<br />

I ett CRM-system kan man göra så mycket<br />

mer än att registrera och ta del av basinformation<br />

om företag. Man kan också registrera<br />

aktivitetsinformation (evenemang, besök,<br />

deltagarlistor, etiketter, namnbrickor) och<br />

sköta dokumenthantering (brev, e-post, anteckningar,<br />

rapporter, mallar m.m.) samt utföra<br />

enklare kalkylering och budgetering.<br />

Målet med att införa ett gemensamt kundrelationssystem<br />

och arbetssätt är att våra samarbetspartner<br />

ska uppleva att relationen med<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> blir bättre och att anställda<br />

ska känna att hanteringen av relationerna blir<br />

enklare och mer professionella.<br />

Tanken är att alla anställda på <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

ska kunna få tillgång till systemet<br />

som byggs i etapper. ENS, informationsenheten<br />

och <strong>universitet</strong>sledningen kommer att<br />

testa den första versionen redan i juni.<br />

Läs mer om införandet av CRM-systemet<br />

på .<br />

Malin Vikström, Informatör<br />

Enheten för näringsliv och samhälle<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 19


Världens äldsta nu levande träd<br />

finns i Dalarna<br />

Världens äldsta i<strong>nr</strong>apporterade träd är en 9550 år gammal gran i Dalarna. Granen har<br />

visat sig vara en seg överlevare som klarat sig genom att växla mellan upprätt träd och<br />

krypande buske i takt med klimatets svängningar.<br />

Denna 9550 år gamla gran har återfunnits i Dalarna. Ett gynnsammare klimat har<br />

framkallat en upprätt stam sedan början av 1940-talet.<br />

20 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Under en lång tid har granen betraktats som en sentida immigrant<br />

till de svenska fjällen.<br />

– Våra resultat visar tvärtom att granen är ett av de tidigast<br />

invandrade träden till fjällkedjan, säger Leif Kullman, professor<br />

i naturgeografi vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Under kronan på ett träd i Fulufjället i Dalarna hittades ett<br />

fascinerande fynd då fyra ”generationer” av gra<strong>nr</strong>ester i form<br />

av kottar och ved preparerades fram ur det översta markskiktet.<br />

Fynden visade sig vara 375, 5660, 9000 och 9550 år gamla och<br />

allt tyder på att de tillhör samma genetiska individ som trädet<br />

ovanför dem. Eftersom granar kan föröka sig med rotslående<br />

grenar kan de skapa exakta kopior, eller kloner, av sig själva.<br />

Trädet som nu växer ovanför fyndplatsen och vedbiten på 9550<br />

år är alltså samma genetiska individ. Åldern har fastställts genom<br />

kol-14-datering på ett laboratorium i Miami, USA. I Nordamerika<br />

har man tidigare i<strong>nr</strong>apporterat tallar som är kring 4000<br />

till 5000 år gamla.<br />

Vid trädgränsen i den svenska fjällkedjan, från Lappland i norr<br />

till Dalarna i söder, har forskarna funnit upp mot ett 20-tal granar<br />

som är över 8000 år gamla. Trots att somrarna har blivit<br />

kallare de senaste 10 000 åren har dessa träd lyckats överleva<br />

tack vare sin förmåga att ändra växtform från upprätta träd till<br />

krypande buskar, som bättre tål ett ogynnsamt klimat.<br />

– Sommarens genomsnittliga uppvärmning under de senaste<br />

hundra åren har ökat med en grad i fjällområdena. Därför kan<br />

vi nu också se att fjällens krypgranar börjat räta på sig. Mycket<br />

talar också för att granen är den art som tydligast kommer att ge<br />

oss ledtrådar om klimatförändringar, förklarar Leif Kullman.<br />

Granens förmåga att överleva svåra förhållanden ställer också<br />

andra frågor på sin spets. Har granen verkligen spridits hit som<br />

frö 1000 kilometer över den inlandsis som då täckte Skandinavien?<br />

Kommer den verkligen österifrån, så som det lärs ut i<br />

skolorna?<br />

– Mina undersökningar tyder på att granen har övervintrat<br />

istiden på platser väster eller sydväst om Norge där klimatet<br />

inte var lika hårt för att sedan snabbt spridas norrut längs den<br />

tidigt isfria kustremsan. På vissa håll har den också lyckats ta<br />

sig till de svenska fjällen, säger Leif Kullman.<br />

Studien har genomförts i samarbete med länsstyrelserna i<br />

Jämtland och Dalarna.<br />

Text Karin Wikman<br />

Bild Leif Kullman


Vill du vara en bra värd?<br />

Vi söker personer till värdpersonsprogrammet<br />

för utländska studenter vid<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>. Som värd ansvarar du<br />

för att träffa två utländska studenter vid<br />

två tillfällen under en termin. Det första<br />

tillfället ordnas av <strong>universitet</strong>et och det<br />

andra tillfället ordnar du själv, du kan<br />

bjuda dem på middag, ta en fika på stan<br />

eller visa dem ditt favoritställe i <strong>Umeå</strong>.<br />

Trivs ni ihop får ni givetvis träffas fler<br />

gånger, men varken värdar eller studenter<br />

har skyldighet till fortsatt engagemang<br />

om de inte vill. Vi söker dig som är anställd<br />

eller studerande vid <strong>Umeå</strong> univer-<br />

kultur<br />

på campus<br />

Gratis kultur för studenter och personal<br />

Konserter, författarbesök, film, teater m.m.<br />

Unikt i Sverige<br />

Prenumerera på<br />

nyhetsbrevet!<br />

www.umu.se/umu/kulturpacampus<br />

sitet, du kan ha familj eller vara ensamstående.<br />

Vi välkomnar alla som vill vara<br />

med och ge våra utländska studenter en<br />

trevlig upplevelse!<br />

Kontakta Gunvor Larsson på informationsenheten,<br />

e-post eller tel 090-786 77 76 för<br />

mer information eller för att anmäla dig.<br />

Formulär för intresseanmälan finns även<br />

på webben: .<br />

SACO/SULF<br />

Betänkandet Karriär för kvalitet (SOU<br />

2007:98) har just remissbehandlats, och<br />

eftersom denna utredning behandlar anställningsformer<br />

och karriärvägar inom<br />

akademin är den av stort intresse för Sacos<br />

medlemsförbund.<br />

Förslagen i utredningen syftar till ett<br />

väl fungerande system för rekrytering,<br />

karriär och befordran, vilket vi inte ser<br />

idag. Sulf välkomnar därför åtgärder för<br />

att öka förutsägbarheten och minska de<br />

tidsbegränsade anställningarna.<br />

Ett efterlängtat förslag är införandet<br />

av en tvåårig meriteringsanställning som<br />

postdoktor. Det föreslås också att man<br />

ska kunna använda anställningen för vistelser<br />

utomlands, viket gör att man kan<br />

kvarstå i det svenska socialförsäkringssystemet.<br />

Övriga förslag är bl.a.:<br />

– Att behörighetskraven för anställning<br />

som adjunkt ändras till att man ska<br />

vara behörig för utbildning på forskarnivå.<br />

Detta tillstyrks av Saco och Sulf.<br />

– Att den generella rätten till prövning<br />

för befordran för tillsvidareanställda<br />

lärare behålls. Förslaget tillstyrks av<br />

Saco och Sulf.<br />

– Att anställning som gästlärare begränsas<br />

till högst tre år. Detta tillstyrks av<br />

Saco och Sulf.<br />

– Att beredningen av anställningsärenden,<br />

innefattande sakkunniggranskning<br />

m.m., avregleras, och ersätts av<br />

ett bemyndigande att i lokala anställningsordningar<br />

reglera hur beredning<br />

av anställning ska gå till. Detta avstyrks<br />

bestämt av såväl Saco som Sulf,<br />

som befarar minskad genomskinlighet<br />

och rättssäkerhet vid anställningsprocessen<br />

och sämre kvalitetssäkring.<br />

Det har alltid stått <strong>universitet</strong>en fritt att<br />

tänka långsiktigt för att knyta de bästa<br />

forskarna och akademiska lärarna till sig.<br />

De har alltid haft frihet att göra detta på<br />

konkurrenskraftiga villkor, snarare än i<br />

osäkra visstidsanställningar. I vilken mån<br />

de förändringar som kommer innebär<br />

ökad trygghet och tydlighet beror på hur<br />

<strong>universitet</strong>en väljer att använda det handlingsutrymme<br />

som lagstiftningen erbjuder.<br />

Ingmarie Mellenius, SULF<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 21


engLish page<br />

Promoting higher education through<br />

joint ventures in teacher exchange<br />

<strong>Umeå</strong> University has an impressive number of<br />

exchange partners from all over the world. This<br />

participation in networks, through central and<br />

bilateral agreements is vital to the continued<br />

promotion of internationalisation at the university.<br />

One aspect of this important relationship<br />

with our partners is often forgotten in the quest<br />

for increased exchange student e<strong>nr</strong>olment; the<br />

long-lasting impact of teacher exchange and<br />

visiting scholars. During the month of April,<br />

<strong>Umeå</strong> University was host to Marie Brennan<br />

and Lew Zipin from the University of South<br />

Australia (UniSA), who were here to study the<br />

Swedish educational system. Their close contact<br />

with Professors Lisbeth Lundahl and Daniel<br />

Kallós (retired) from the Faculty of Teacher<br />

Education was instrumental in their visit. Both<br />

have extensive experience in the field of teacher<br />

education in Australia and the United States.<br />

Marie Brennan is a Professor of Education<br />

and recently completed a five-year term as<br />

Dean of Education at UniSA. Her research interests<br />

include the public sector policy and<br />

administration, especially in education, sociology<br />

of curriculum and school reform, and<br />

ethics and equity in education. Coming to <strong>Umeå</strong><br />

was an opportunity “to reinvent myself as an<br />

academic”, according to Professor Brennan.<br />

WOrds FrOm<br />

The vice-chanceLLOr<br />

22 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Her objectives were to learn “how to main the<br />

level of excellence in universities and how the<br />

move towards internationalisation works in<br />

different regions.” Professor Brennan was also<br />

quick to mention the strong reputation that<br />

<strong>Umeå</strong> University has within the international<br />

community of higher education. Additionally,<br />

she is a major proponent of staff exchange<br />

programmes to build collaborative relationships<br />

between universities.<br />

Dr. Lew Zipin is a lecturer for the School of<br />

Education in the subjects of Sociology of Education<br />

and Educational Policy Studies. During<br />

his stay he worked at the Centre for Regional<br />

Science (CERUM) and had a particular interest<br />

in understanding the similarities and differences<br />

between the Australian and Swedish education<br />

systems. A clear objective was to “further<br />

develop staff exchange and get to know each<br />

others’ strengths,” said Dr. Zipin.<br />

An underlying theme was the urgency to<br />

promote the value of the teaching profession<br />

and attract quality scholars from diverse backgrounds<br />

to pursue a career in education. “Unfortunately,<br />

teacher education has been regulated<br />

to lower social status,” said Dr. Zipin.<br />

Since teaching is the most interdisciplinary of<br />

all the academic fields it naturally attracts a<br />

diverse body. “In Australia, becoming a teacher<br />

<strong>Umeå</strong> University commits to excellence.<br />

Have you heard this previously?<br />

The problem with the message, even if it’s<br />

correct and honourable, is that it covers<br />

everything other than what is accomplished<br />

at our institute of higher learning.<br />

When everything is completely developed<br />

we will have a commitment to excellence<br />

that is equivalent to approximately 15% of<br />

our government-funded research resources.<br />

In addition, this will be new investment<br />

when we receive new resources<br />

rather than funded from existing operations.<br />

As we venture for a certain degree<br />

of resources for excellence grants, we will<br />

<strong>Umeå</strong> University has formal exchange<br />

agreements with 368 partner institutions<br />

in 52 countries.<br />

University of South Australia, or UnisA,<br />

was founded in 1991 and has over<br />

32,000 students, including over 4,000<br />

international students.<br />

UniSA homepage: www.unisa.edu.au<br />

has been a means of upper mobility and the<br />

country has transformed from a working-class<br />

nation,” he continued.<br />

So what can be done to improve collaborative<br />

projects and increase student exchange<br />

between UniSA and <strong>Umeå</strong> University? Obstacles<br />

such as the seasonal differences, long distances<br />

and high expenses can be counteracted with<br />

distance education ventures. Brennan and Zipin<br />

are hopeful for the implementation of webbased<br />

joint seminars that can take place in the<br />

mornings in <strong>Umeå</strong> and late afternoon in Adelaide.<br />

Students would have the opportunity to<br />

work on the same projects and assignments via<br />

distance learning at cost-effective rates. The<br />

world of higher education is truly getting smaller,<br />

thanks to technology and strong partnerships<br />

that often begin with teacher exchange.<br />

Text David Meyers<br />

simultaneously continue to provide at<br />

least 85% of our government-funded research<br />

funding to the faculties as a foundation<br />

for our breadth as a research university.<br />

In other words, one will not be<br />

taken out of consideration if they are not<br />

included in the excellence areas of priority.<br />

The tricky challenge for the university<br />

is to combine directed investments while<br />

at the same time supporting the entire<br />

university’s expansive array of research. I<br />

believe we will succeed!<br />

Göran Sandberg<br />

Vice-Chancellor<br />

News for faculty and staff is available in English online at: .


Skicka din korsordslösning till <strong>Aktum</strong>redaktionen senast fredagen den 30 maj.<br />

Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.<br />

BLIR E4? E4?<br />

GER TILLÄGG VÅRDPAPPER<br />

AKTIV I PAUS PAUS<br />

EJ EJ PRISSATT PRISSATT<br />

SKJUTER SKJUTER FLYG FLYG<br />

KINASPRÅK<br />

KINASPRÅK<br />

PARTYP PARTYP<br />

FÖRHÅRDNAD<br />

KROSSA KROSSA<br />

TILL IKENT<br />

MARKERAD<br />

MARKERAD<br />

FÖRE TIDEN TIDEN<br />

STABILA<br />

PUBDRICKAS<br />

EN LANTANID<br />

VÄXTORGAN<br />

Vinnare i korsordstävlingen i <strong>Aktum</strong> 3 blev Bertil Hammarberg, polisutbildningen.<br />

Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg.<br />

KORT KORT UTSKOTT UTSKOTT<br />

NJURRÄTTEN ÖVERTAGIT<br />

MORGONMÅL<br />

MORGONMÅL BEROENDE LED<br />

BEROENDE LED<br />

VISBYKROG?<br />

VISBYKROG?<br />

TILLGRIPA<br />

SNEDHYVLADE<br />

KONSUMENTORG. KONSUMENTORG. KVALSTER<br />

UNDERHÅLLAS<br />

FÖRSTPREFIX<br />

FLASKDEL<br />

CUP-ORG. PRESTATION<br />

PRESTATION<br />

HF -08<br />

Namn ____________________________________________ Arbetsplats _________________________________________<br />

SMÖRFÖRP.<br />

SMÖRFÖRP.<br />

PANDEMI PANDEMI<br />

STÄMMA RÖDNYANS BOSTÄDER<br />

BOSTÄDER<br />

LILJEVÄXT<br />

LILJEVÄXT<br />

JUST JUST NU<br />

FORMGIVARE<br />

GIFT M. FAN?<br />

TITEL TITEL<br />

EUROGRUND<br />

MOSEBROR<br />

MOSEBROR<br />

POESI<br />

INTE INTE NUMERA NUMERA<br />

BILHUS<br />

LAGVIGD<br />

KORTA KORTA TIDEN TIDEN<br />

ÅK IVÄG!<br />

RÖKSTUGOR<br />

TJM-ORG.<br />

REDE REDE<br />

GREK. GREK. BOKST. BOKST.<br />

FÖR PLAN<br />

PLAN<br />

SMILA<br />

TÄCKT IDAG?<br />

näsT sisT<br />

<strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008 23


månadens kåseri<br />

24 <strong>Aktum</strong> • Maj 4/2008<br />

Josefin Wallenå, praktikant från klass 8:2,<br />

Hörnefors centralskola<br />

En vecka på Info<br />

Natten till måndagen tog det lång tid innan jag somnade. Delvis<br />

för att jag var nervös inför vad som skulle ske dagen efter men<br />

samtidigt längtade jag. Att vakna klockan 6 för att göra sig i<br />

ordning var ingen höjdare. Jag trodde att jag skulle vilja somna<br />

om och helst slippa allt, men inte. Istället så flög jag upp ur<br />

sängen. Väl framme så träffade jag Stefan och vi gick till Aula<br />

Nordica för att lyssna på Carolina Miskovsky. Hon skulle inleda<br />

Hälsodagen som var på campus. Jag fick mitt eget lilla rum där<br />

det fanns skrivbord med dator. Dagen gick fort men det kändes<br />

ändå som det hade gått flera dagar för jag hade hunnit vara med<br />

om så mycket.<br />

När jag vaknade på tisdag morgon hade jag god lust att<br />

somna om, men när jag kom på att det inte var skolan jag skulle<br />

till utan <strong>universitet</strong>et, så steg jag upp direkt. När jag kom fram<br />

till <strong>universitet</strong>et fick jag hjälpa till med att skriva om Hälsodagen.<br />

Lunchen fick jag gå ner och äta i kaféet. Efter lunchen var<br />

det dags för Benny Haags enmansföreställning. Aldrig i hela<br />

mitt liv har jag varit och lyssnat på något bättre! Jag tycker att<br />

alla som får chansen borde gå och lyssna på honom, för det är<br />

något man sent glömmer!<br />

Nu hade halva tiden gått, och på onsdag lämnade Stefan och<br />

jag tidningen <strong>Aktum</strong> till Print & Media. Jag såg då att det var<br />

mycket man fick lov att tänka på och att göra en tidning verkar<br />

Avsändare:<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />

901 87 <strong>Umeå</strong><br />

B<br />

Posttidning<br />

inte vara det lättaste. På torsdagen fick jag följa med på en rund-<br />

tur på <strong>universitet</strong>et med några från <strong>universitet</strong>et i Tromsö, det<br />

var roligt att gå runt och titta på <strong>universitet</strong>et och jag fick även<br />

lära mig massor.<br />

Sen kom fredagen, den sista dagen på praon, dagen jag absolut<br />

inte längtade till. Då fick jag vara med på möte inför Valborg<br />

på campus och höra om allt gruppen hade planerat och<br />

vilka som skulle komma dit. Det lät riktigt roligt och jag bestämde<br />

mig för att fara dit. Det var verkligen inte med glädje<br />

som jag lämnade <strong>universitet</strong>sområdet senare på dagen, för<br />

denna vecka hade verkligen varit speciell. Ett som är säkert är<br />

att jag inte glömmer denna vecka i första taget!<br />

”Praon” uppfyllde allt jag hoppades på. Samtidigt som jag<br />

fick lära känna nya trevliga människor, fick jag ha kul och lära<br />

mig nya saker som jag kan ha användning av i framtiden. Jag<br />

blev mottagen på ett varmt och välkomnande sätt och det fick<br />

mig att känna mig som hemma. Jag förstår mig inte på dem<br />

som säger att de haft en bättre praoplats än mig, för det är helt<br />

omöjligt!<br />

Text Josefin Wallenå<br />

Bild Mattias Pettersson<br />

Vill du också kåsera i <strong>Aktum</strong>? Kontakta redaktionen på telefon 786 78 90 eller via e-post .

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!