31.07.2013 Views

Konsulten nr 2 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Konsulten nr 2 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Konsulten nr 2 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Personliga kvaliteter<br />

lyfter varumärket<br />

Skatteverkets<br />

planerade kontroller<br />

och insatser <strong>2010</strong><br />

<strong>SRF</strong> utbildar kvalitetskontrollanter<br />

Svensk standard för<br />

redovisningstjänster,<br />

Reko<br />

Nr 2 – <strong>2010</strong><br />

Pris 56 kr<br />

Tidningen Redovisningskonsulten från <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong> <strong>Förbund</strong><br />

Personlig tränare i ekonomi<br />

Allt han gör är kontroversiellt och mycket medvetet, annorlunda är<br />

en del av affärsidén. Kjell A Nordström vet hur man lyckas.


Vinnare av <strong>SRF</strong>:s årliga användarenkät för<br />

leverantör av bästa redovisningsprogram<br />

<br />

Vinnare av <strong>SRF</strong>:s årliga användarenkät för<br />

leverantör av bästa redovisningsprogram<br />

Bästa programmet<br />

– för tredje året i rad!<br />

<br />

Vi är naturligtvis väldigt glada över att BL Administration för tredje året i rad<br />

placerat sig på första plats i <strong>SRF</strong>:s användarenkät om ekonomisystem.<br />

Programmet har de mest nöjda användarna ute på redovisningsbyråerna både de<br />

när det gäller funktion, användarvänlighet och programsupport. Det känns<br />

extra bra eftersom det är just programanvändarna som tyckt till i enkäten<br />

– en bättre värdemätare kan man ju knappast få!<br />

Men vi har inte slagit oss till ro med detta utan fortsätter lyssna på våra<br />

byråkunders krav och förväntningar på ett ännu bättre ekonomisystem.<br />

Du kan också bli en av våra nöjda byråanvändare.<br />

Börja med att beställa en demo på www.blinfo.se.<br />

Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se<br />

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i tjugo år<br />

genom bl a handböcker och program försett företag och deras rådgivare med<br />

information inom skatt, redovisning, personal och juridik.<br />

Vinnare av <strong>SRF</strong>:s årliga användarenkät för<br />

leverantör av bästa redovisningsprogram<br />

Prova programmet gratis!<br />

www.blinfo.se


INNEHÅLL NUMMER 2 <strong>2010</strong><br />

Personliga kvaliteter lyfter varumärket<br />

28<br />

Med effektivitet, tydligt kundfokus och stolthet att representera varumärket kommer<br />

KPMG:s redovisningskonsulter att möta alla nya förutsättningar som branschen<br />

står inför.<br />

33<br />

”Musikbranschen<br />

slår tillbaka.<br />

Ansvarig utgivare: Mats Olsson, E-post: mats.olsson@modernekonomi.se • Projektledare: Lena Iredahl, E-post: konsulten@srfkonsult.se<br />

Redaktionsgrupp: Nadia Granqvist, Karolina Gunnarsson, Lena Iredahl, Olle Larsson, Tina Sjöström & Benny Wedberg<br />

Produktion: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 023-79 49 50, Fax: 023-637 88 • Layout: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Nadia Granqvist<br />

& Karolina Gunnarsson • Tryck: Intellecta infolog • Prenumerations- och medlemsärenden: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun,<br />

Tel: 023-79 49 50, Fax: 023-637 88, E-post: konsulten@srfkonsult.se • Annonser: Olle Larsson, Tel: 023-79 49 54, E-post: olle@srfkonsult.se<br />

Utgivning och distribution: Redovisningskonsulten utkommer med 8 nummer per år • Eftertryck av: Redovisningskonsulten medges först<br />

efter överenskommelse med redaktionsledningen • Förbehåll: Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara <strong>SRF</strong>:s.<br />

Omslagsfoto: Fredrik Persson<br />

14 <strong>SRF</strong> utbildar kvalitetskontrollanter<br />

För att ytterligare effektivisera och systematisera<br />

kvalitetskontrollen av auktoriserade redovisnings-<br />

konsulter har <strong>SRF</strong> engagerat åtta nya<br />

kvalitetskontrollanter.<br />

16 <strong>SRF</strong> mötte framtidens konsulter<br />

18 Bli en vinnare med rätt märkning<br />

22 Personlig tränare i ekonomi<br />

26 Svensk standard för redovisningstjänster,<br />

Reko<br />

32 Skatteverkets planerade kontroller och<br />

insatser <strong>2010</strong><br />

Sedan något år tillbaka lämnar Skatteverket i förväg<br />

ut information om några av de kontroller som verket<br />

kommer att göra.<br />

38 Omvärlds- och hotbildsanalys 2009<br />

42 Regeringsrätten om nedskrivning till verkligt<br />

värde<br />

44 Dags att planera sommarsemestern<br />

Redaktionen har ordet...<br />

Under våren kommer de första kvalitetskontrollerna av<br />

auktoriserade redovisningskonsulter att genomföras. För<br />

att hinna med de närmare 400 besök som planeras under<br />

året har <strong>SRF</strong> anställt ett antal kvalitetskontrollanter. De<br />

kan du läsa mer om i detta nummer.<br />

En av landets största byråer har fått besök av <strong>Konsulten</strong>.<br />

I byråporträttet kan du läsa om hur redovisningsarbetet<br />

fungerar på KPMG och hur deras vardag skiljer sig från<br />

den som jobbar på ett litet företag.<br />

Hur går det egentligen för musikbranschen i dessa tider av<br />

nedladdningar och fildelning? Nyfikna som vi är bokade<br />

vi ett möte med Sony Musics svenska vd Hasse Breitholtz<br />

som äntligen tycks ana ett trendbrott i försäljningen.<br />

Vi önskar dig trevlig läsning!


Nytt & Aktuellt<br />

Det har länge stått klart att de svenska reglerna<br />

om koncernbidrag inte står i samklang med<br />

EU-rätten. Regeringen föreslår därför nya regler<br />

om koncernavdrag för att anpassa de svenska<br />

reglerna till EU-rätten. De nya reglerna är fristående<br />

i förhållande till koncernbidragsreglerna.<br />

Det skall också sägas att de svenska koncernbidragsreglerna<br />

inte ändras. Det innebär att det<br />

även i fortsättningen går att skicka koncernbidrag<br />

så att ett underskott uppkommer.<br />

Koncernavdraget<br />

Förslaget innebär att ett svenskt moderföretag<br />

i vissa fall ska få göra avdrag för en förlust hos<br />

ett helägt och direktägt utländskt dotterföretag<br />

inom EES. Det skall vara en slutlig förlust i ett<br />

likviderat dotterföretag. Avdraget för denna<br />

förlust får dock inte leda till underskott i den<br />

svenska delen av koncernen. Det är dessutom<br />

förenat med särskilda villkor som ska säkerställa<br />

att det är fråga om en verklig och slutlig förlust.<br />

De nya reglerna tillämpas i fråga om avdrag<br />

för förluster hos ett helägt utländskt dotterföretag<br />

om likvidationen av detta har avslutats<br />

efter den 30 juni <strong>2010</strong>.<br />

Karens-/trädabolag och 3:12-reglerna<br />

Regeringsrätten har i fem domar avgjort frågan<br />

om 3:12-reglerna är tillämpliga även efter att<br />

den så kallade femåriga karenstiden gått ut i så<br />

kallade trädabolag.<br />

Det typiska fallet har varit en fåmansföretagare,<br />

till exempel en konsult A, som driver<br />

verksamhet i ett fåab, AB X, där han är verksam.<br />

A bildar ett nytt fåab, AB Y, och för över<br />

konsultverksamheten från AB X till AB Y där<br />

han fortsätter att vara verksam. Kvar i AB X<br />

finns nu i huvudsak pengar och A skall inte<br />

längre vara verksam i detta bolag.<br />

Vad A vill uppnå är att verksamheten i det<br />

gamla bolaget AB X inte längre skall anses<br />

vara ”samma eller likartad verksamhet” som<br />

konsultverksamheten i det nya AB Y. Om<br />

AB X:s kapitalförvaltande verksamhet inte<br />

anses som ”samma eller likartad” som AB<br />

Y:s konsultverksamhet innebär det att A efter<br />

femåriga karenstiden kan ta ut de upparbetade<br />

vinstmedlen till enbart 20% skatt.<br />

Regeringsrätten<br />

Både regeringsrätten och skatterättsnämnden<br />

ansåg att dessa två verksamheter ska anses<br />

som ”samma eller likartad” verksamhet om<br />

verksamheterna ursprungligen kommer från en<br />

och samma verksamhet som sedan har delats<br />

upp. Det innebär att A:s aktier i AB X även<br />

efter fem års karenstid kommer att beskattas<br />

enligt 3:12-reglerna.<br />

Kommentar<br />

Det finns mycket att fundera på när det gäller<br />

de nu avgjorda målen. För det första kan<br />

återigen konstateras att begreppet ”samma eller<br />

likartad verksamhet” lever sitt eget liv helt skilt<br />

från dess språkliga betydelse. Det är naturligtvis<br />

en nackdel och kan ge rent uppseendeväckande<br />

resultat. Endast en person med mycket<br />

goda skattekunskaper kan förstå innebörden<br />

av begreppet.<br />

Från materiella utgångspunkter är det lätt att<br />

förstå utgången. Skulle utgången blivit en annan<br />

så skulle det kunna leda till en omfattande<br />

skatteplanering. Årets resultat kunde då samlas<br />

upp i ett bolag som sedan gick i träda. Efter<br />

fem år så hade man sex bolag (fem trädabolag<br />

och ett där man var verksam). Därefter kunde<br />

man ta ut medlen i det första trädabolaget till<br />

20% skatt. I praktiken berördes man således<br />

bara av 3:12-reglerna under fem år.<br />

En mer övergripande fundering är om inte<br />

de nu avgjorda målen tillsammans med att<br />

hälftendelning av kapitalvinster slopats från 1<br />

januari <strong>2010</strong> innebär att man låser in pengarna<br />

i bolaget. Det finns få företagare som jag mött<br />

som är villiga att ta ut vinster från företaget<br />

som skall beskattas i tjänst till 57% skatt. Även<br />

om detta, från lagstiftarens synvinkel, är en<br />

teoretiskt riktig beskattning.<br />

Det kan naturligtvis hävdas att det räcker<br />

med att aktieägaren får räkna schablonbeloppet<br />

som årets gränsbelopp (2,5 x inkomstbasbeloppet<br />

= 127 250 kr för <strong>2010</strong>) och ta ut detta till<br />

20% skatt.<br />

Interna aktieöverlåtelser<br />

För egen del har jag alltid tyckt att interna<br />

aktieöverlåtelser fyllt en viktig funktion. Det<br />

gäller dels för att frigöra medel som inte behövs<br />

för verksamheten i företaget till en rimlig beskattning,<br />

men även för att lösa organisatoriska<br />

frågor på ett bekvämt sätt. Jag tänker på utlösen<br />

och intagande av delägare, generationsskiften,<br />

samgående mm. Det är klart att det finns andra<br />

alternativ men de är krångligare till exempel via<br />

paketering med underprisöverlåtelser kombinerat<br />

med aktieförsäljning.<br />

De interna aktieöverlåtelserna är sällan förknippade<br />

med någon ”skum” skatteplanering.<br />

Man träffar ju avtal med sig själv. Konsekvenserna<br />

av transaktionerna är i stort sett kända.<br />

Om hälftendelningen av kapitalvinster återinförs<br />

utan särreglering för interna aktieöverlåtelser<br />

får staten in skatt med ca 43% i förtid<br />

jämfört med att pengarna låses in i företaget.<br />

Skattesatsen ca 43% är ju betydligt högre än<br />

den för aktieägaren hägrande låga 20%-iga.<br />

Beskattning till 57% är inget reellt alternativ<br />

för en fåmansföretagare.<br />

Jag tror att om interna aktieöverlåtelser varit<br />

möjliga så hade vi säkert sluppit se annan mer<br />

avancerad skatteplanering ta fart till exempel<br />

lån via utländska bolag med mera.<br />

TExT: BERTIL BåvALL<br />

HÖJ DIN KOMPETENS<br />

MED <strong>SRF</strong> EKONOMIUTBILDNING<br />

4 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Mamut Byrå<br />

För att slippa göra samma arbete flera gånger kan du använda<br />

ett komplett ekonomisystem som enkelt uppdaterar hela systemet<br />

– varje gång du gör en ändring. Det ger dig mindre manuella<br />

fel och ger dig mer tid över till det som är viktigt.<br />

Stansa verifikat är ofta det du ägnar mest tid åt. Därför är det<br />

viktigt att du använder ett ekonomisystem som är anpassat till<br />

dina behov. Mamut Byrå är anpassat för att din redovisningsbyrå<br />

effektivt ska stansa verifikat och har smarta verifikatsmallar<br />

som du sparar timmar genom att använda.<br />

Prova Mamut Byrå gratis – upptäck hur Mamut Byrå kan<br />

effektivisera din redovisningsbyrå.<br />

Mamut Alliance Partners<br />

Tips på hur du<br />

kan effektivisera<br />

din redovisningsbyrå<br />

”<br />

Verifikationsinmatningen och<br />

rapporterna är underbart enkla<br />

att arbeta med.<br />

- Privata Affärer Småföretag <strong>nr</strong> 1 2007<br />

Ring 0200 92 01 08 för mer information eller<br />

prova gratis på www.mamut.se/redovisning<br />

Mamut Byrå<br />

• Redovisning och budget<br />

• Period och årsavslutning<br />

• Reskontror<br />

• Offert, order, faktura<br />

• Lön<br />

• Klienthantering<br />

• Projektstyrning<br />

• Tidrapportering<br />

Från 4 890:-<br />

Besök vår monter på <strong>SRF</strong> Ekonomimässa 18-19 september


I korthet<br />

Svensk e-förvaltning<br />

tappar internationellt<br />

Förvaltningsminister Mats Odell, KD, och<br />

regeringens e-delegation får lägga på ett kol<br />

om målet att Sverige ska ha världens bästa eförvaltning<br />

ska nås. För när FN nu publicerar<br />

sitt återkommande index över ländernas mogenhet<br />

inom e-förvaltning är det ingen rolig<br />

läsning för ministern.<br />

Sverige, som vid den senaste rankningen<br />

2008 toppade listan över ländernas e-förvaltningsutveckling,<br />

har rasat till plats 12. Sydkorea<br />

har tagit över förstaplatsen, före USA och<br />

Kanada. Även Norge och Danmark hör till de<br />

länder som gått förbi Sverige.<br />

I den del av rankningen som visar hur mycket<br />

medborgarna använder e-tjänster har Sverige<br />

också tappat stort, från plats 9 till plats 23.<br />

Också här ligger Sydkorea i topp.<br />

Källa: Computer Sweden<br />

Snabb IT-utbyggnad en<br />

miljöbomb<br />

Den snabbt ökande användningen av datorer<br />

och mobiltelefoner i utvecklingsländer hotar<br />

miljön och folkhälsan, larmar FN:s miljöorgan<br />

Unep. Försäljningen av elektroniska produkter<br />

väntas öka kraftigt det närmaste årtiondet i<br />

Kina och Indien, och i många länder i Afrika<br />

och Latinamerika.<br />

”Om inte åtgärderna ökas för att ordentligt<br />

samla in och återvinna material, kommer många<br />

utvecklingsländer att stå inför ett förfärande<br />

berg av farligt e-skrot med allvarliga konsekvenser<br />

för miljön och folkhälsan”, skriver Unep i<br />

en rapport. I rapporten har man sammanställt<br />

data om nuvarande och väntad generering<br />

av e-skrot i elva länder. Det gäller varor som<br />

datorer, skrivare, mobiltelefoner, personsökare,<br />

digitalkameror, musikspelare, kylskåp, leksaker<br />

och tv-apparater.<br />

Rapporten visar att det brådskar med att<br />

i<strong>nr</strong>ätta ambitiösa och reglerade processer för att<br />

samla in och ta hand om e-skrotet. ”Vi kommer<br />

att stå inför ökande miljöskador och hälsoproblem<br />

om återvinningen av e-skrot lämnas åt<br />

den informella sektorns nycker”, säger Uneps<br />

chef Achim Steniner. Han pekar också på att<br />

återvinningen kan skapa jobb i utvecklingsländer<br />

och bidra till en minskning i utsläppen av<br />

växthusgaser. Dessutom skulle man återvinna<br />

en mängd värdefulla metaller som silver, guld,<br />

platina, koppar och indium.<br />

Källa: E24.se<br />

SMS-låneföretag följer<br />

inte lagen<br />

De flesta sms-låneföretag, närmare bestämt 27<br />

av 29 som granskats, följer inte lagen utan fortsätter<br />

ta ut höga avgifter i stället för ränta. KO<br />

har skärpt tonen mot dessa företag och hotar<br />

med rättsliga åtgärder. KO har tidigare vunnit<br />

flera tvister som bland annat innebär att smslåneföretagen<br />

inte får dölja lånens höga räntor<br />

genom att maskera till avgifter. KO har också<br />

förbjudit användningen av ordet snabbhet som<br />

argument i marknadsföringen av lånen.<br />

När det gäller sms-lån kan de så kallade avgifterna<br />

egentligen handla om ränta på flera hundra<br />

procent och därmed en snabbväg in i skuldfällan,<br />

anser Kronofogden, som i början av året kunde<br />

konstatera ännu ett rekord när det gäller obetalda<br />

räkningar för de snabba sms-lånen.<br />

Både KO och Kronofogden har krävt hårdare<br />

regler för sms-låneföretagen genom bland<br />

annat grundligare kreditprövning och bättre<br />

tillsyn av låneföretagen.<br />

Källa: TT<br />

Fördel för gröna företag<br />

Idag är det en fördel att vara grön företagare. Allt<br />

fler svenskar föredrar att köpa tjänster och varor<br />

från företag som arbetar för en hållbar utveckling.<br />

Det visar bland annat en attitydmätning<br />

som Naturvårdsverket gjort under september<br />

2009. De flesta som satsar på grönt företagande<br />

gör det utifrån sin övertygelse och sina värderingar.<br />

Om du vill bli en mer miljömedveten<br />

företagare ska du börja med att inventera hur<br />

ditt företag fungerar idag inom olika områden<br />

och göra en ”grön plan”.<br />

När det gäller lokalen ska du försöka vara<br />

så energieffektiv som möjligt. Välj grön el, ta<br />

bort standby till maskiner och stäng av när du<br />

går hem för dagen. När du köper nya maskiner<br />

välj miljömärkt och energieffektivt. Res så lite<br />

som möjligt i arbetet och kollektivt om möjligt.<br />

Kommunicera via mejl, telefon och videokonferenser<br />

istället för att resa. Om du anlitar en<br />

cateringfirma, välj företag som har fokus på<br />

närproducerat och ekologiskt.<br />

Välj miljömärkt och Rättvisemärkt när du<br />

köper in varor till företaget och återanvänd material.<br />

Allt ingår i ett kretslopp, hur produkter tas<br />

fram (material, arbetssätt), transporteras och tas<br />

om hand efter användning spelar stor roll. Sen är<br />

det bara att kommunicera ut ditt gröna budskap.<br />

Källa: driftig.nu<br />

Mäktigaste kvinnan i<br />

svenskt näringsliv<br />

Lena Olving rankas just nu som den mäktigaste<br />

kvinnan i svenskt näringsliv. Hon arbetar i en<br />

typisk manlig miljö, som vice vd och operativ<br />

vid försvars- och industrikoncernen Saab. Hon<br />

gick nyligen in på en första plats på affärstidningen<br />

Veckans Affärers årliga rankinglista över<br />

näringslivets 125 mäktigaste kvinnor.<br />

Att det inte går att hitta kompetenta kvinnor<br />

till toppjobb inom svenskt näringsliv avfärdar<br />

hon som rena undanflykter. – Att skylla på att<br />

de inte kan hitta en kvinnlig kandidat håller<br />

inte. Det gör mig faktiskt förbannad. De får<br />

väl leta bättre då, säger hon i en intervju. Lena<br />

Olving konstaterar också att jämställdhetsfrågan<br />

har blivit viktigare inom näringslivet. Men hon<br />

tycker fortfarande att det går för trögt. – Själv<br />

försöker jag anstränga mig för att hitta bra kvinnor<br />

när jag rekryterar och det går alltid att hitta<br />

bra kandidater.<br />

Källa: dn.se<br />

6 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


<strong>SRF</strong> Informerar<br />

<strong>SRF</strong> Informerar: Information från <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong> <strong>Förbund</strong> <strong>SRF</strong>, Box 143, Ölandsgatan 7, 791 23 Falun, www.srfkonsult.se, e-post: info@srfkonsult.se<br />

Produktion: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel 023-79 49 50, fax 023-637 88<br />

Ansvarig utgivare: Mats Olsson, e-post: mats.olsson@modernekonomi.se<br />

Utgivning/distribution: <strong>SRF</strong> Informerar utkommer åtta gånger per år och publiceras i tidningen <strong>Konsulten</strong>.<br />

Förbehåll: Informationen baseras på källor som bedömts som tillförlitliga. <strong>SRF</strong> ansvarar inte för eventuell skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen.<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

<strong>SRF</strong> Informerar<br />

Information från <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong> <strong>Förbund</strong> <strong>SRF</strong>: Nr 2-10<br />

Införande av trängselskatt i Göteborg<br />

I enlighet med en framställan av vägverket och Göteborgs kommun föreslår Finansdepartementet i en departementspromemoria att trängselskatt<br />

ska införas i Göteborgs kommun. I en framställan, som inkom till Finansdepartementet den 1 februari <strong>2010</strong>, föreslår Göteborgs kommun<br />

och vägverket att trängselskatt ska införas i Göteborg.<br />

Syftet med trängselskatten är att bidra till avlastning<br />

på de mest trafikerade vägarna i centrala<br />

Göteborg. Vidare ska skatteuttaget medverka<br />

till att dels minska kvävedioxidutsläppen i de<br />

delar av kommunen där miljökvalitetsnormen<br />

överskrids, dels minska trafiken på genomfartsleder.<br />

– Förslaget att införa trängselskatt, som det råder<br />

bred enighet om bland partierna i Göteborg,<br />

kommer att minska trängseln och bidra positivt<br />

till miljön, säger finansminister Anders Borg.<br />

I departementspromemorian föreslås att trängselskatt<br />

betalas med olika belopp (8, 13 resp. 18<br />

kronor) vid olika tidpunkter för passage av vissa<br />

angivna betalstationer mellan klockan 6.00 och<br />

18.29 under vardagar. Lördagar, helgdagar, dagar<br />

före helgdag och juli månad ska någon skatt<br />

inte tas ut.<br />

I departementspromemorian anges även<br />

grundkriterierna för uttag av trängselskatt samt<br />

att trängselskattelagen kan behövas ses över i<br />

vissa avseenden.<br />

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft<br />

den 1 januari 2011 och tillämpas från och med<br />

den 1 januari 2013.<br />

Källa: Regeringskansliet<br />

7


NyhETER & NOTISER<br />

Anställd på Skatteverket häktad för misstänkt skattebrott<br />

En anställd på Skatteverket i Stockholm sitter häktad misstänkt för grovt skattebrott och grov trolöshet mot huvudman. Misstanken om brott<br />

upptäcktes av Skatteverket som även har polisanmält den anställde.<br />

De misstänkta brotten har utförts vid ett antal<br />

tillfällen under flera års tid och har samband<br />

med mannens tjänsteutövning. Totalt rör det<br />

sig om betydande belopp.<br />

– Om misstankarna visar sig stämma är det<br />

mycket allvarligt. Det är naturligtvis extra tråkigt<br />

att en av våra anställda kan vara inblandad.<br />

Begränsning av lån mot säkerhet i bostadsfastighet eller bostadsrätt<br />

Finansinspektionen (FI) överväger att besluta om ett allmänt råd om begränsning av belåningsgraden för bostadslån.<br />

En sådan begränsning kan ligga inom intervallet<br />

75-90 procent av fastighetens marknadsvärde<br />

(belåningsvärde) när lånet tas.<br />

Begränsningen skulle gälla för privatpersoner<br />

när de tar nya lån med bostaden som pant.<br />

Marknadsvärdet skulle uppgå till det lägsta av<br />

Exakt vilken roll han har spelat får utredningen<br />

visa, säger Skatteverkets säkerhetschef Anders<br />

Kylesten.<br />

Ärendet handläggs av åklagare på Ekobrottsmyndigheten.<br />

På grund av förundersökningssekretess<br />

kan Skatteverket inte kommentera<br />

detaljer i ärendet.<br />

antingen köpeskilling, registrerad fastighetsmäklares<br />

värdering eller långivarens egen värdering<br />

av fastigheten.<br />

FI ser med oro på trenden med stigande belåningsgrader<br />

ur ett konsument-skyddsperspektiv.<br />

Även måttliga prisfall på bostadsmarknaden<br />

– Det var våra egna kontrollsystem som upptäckte<br />

det misstänkta bedrägeriet. Men, vi har<br />

även inlett en översyn för att undersöka om våra<br />

säkerhetsrutiner behöver skärpas ytterligare, säger<br />

Anders Kylesten.<br />

Källa: Skatteverket<br />

kan göra att ett antal hushåll får större lån än<br />

marknadsvärdet på fastigheten. Om ett sådant<br />

hushåll samtidigt drabbas av till exempel arbetslöshet<br />

kan det medföra att hushållet tvingas sälja<br />

bostaden med förlust.<br />

Källa: Finansinspektionen<br />

8 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Förlängning av de ”tillfälliga anstånden” för<br />

arbetsgivare<br />

Arbetsgivare har från och med den 12 mars 2009 till och med den 18 januari <strong>2010</strong> haft möjlighet<br />

till anstånd med inbetalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för två redovisningsperioder<br />

under ett år.<br />

Från och med 1 mars <strong>2010</strong> blir det möjligt att<br />

ansöka om förlängning av de tillfälliga anstånden<br />

för arbetsgivare. Anstånden kan förlängas<br />

som längst till den 17 januari 2011.<br />

Riksdagen har fattat beslut om möjlighet<br />

att förlänga betalningstidpunkten för anstånd<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

med inbetalning av skatt i vissa fall, proposition<br />

2009/10:91, förlängning av tillfälliga skatteanstånd.<br />

Den nya lagen träder ikraft den 1 mars<br />

<strong>2010</strong>.<br />

Källa: Skatteverket<br />

Ändringar i skattefria utlandstraktamenten<br />

Skatteverket har ändrat några normalbelopp för år <strong>2010</strong> avseende ökade levnadskostnader<br />

i utlandet vid tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbel bosättning.<br />

Land eller område Normalbelopp per dag, kr<br />

Angola 1 201 kr<br />

Gabon 866 kr<br />

Kamerun 505 kr<br />

Kongo, Demokratiska republiken 895 kr<br />

Libanon 774 kr<br />

Nederländska Antillerna 322 kr<br />

Nordkorea 240 kr<br />

Oman 755 kr<br />

Pakistan 474 kr<br />

Peru 241 kr<br />

Sudan 590 kr<br />

Taiwan 473 kr<br />

Ungern 647 kr<br />

Källa: Skatteverket<br />

AKTuELL LITTERATuR<br />

Skattelagstiftning 10:1: lagar och andra<br />

författningar som de lyder den 1 januari <strong>2010</strong><br />

9789139205340, 386 kr<br />

Lagsamlingen innehåller praktiskt taget samtliga<br />

lagar på skatteområdet som den praktiskt verksamme<br />

rådgivaren, domaren, skattetjänstemannen eller<br />

studeranden behöver. Förutom gällande lagtext finns<br />

också äldre lagtext med för de flesta lagar avseende<br />

direkt skatt. Det betyder att lagtexten för både <strong>2010</strong><br />

och 2011 års taxering finns med.<br />

Det svenska skattesystemet<br />

9789139014942, 555 kr<br />

Boken behandlar individ- och företagsbeskattning<br />

samt taxeringsförfarandet. I boken avhandlas<br />

beskattningssystemets delar; de materiella reglerna,<br />

förfarandereglerna samt uppbördsreglerna. I anslutning<br />

till respektive avsnitt kommenteras även sådana<br />

rättsfall från Regeringsrätten och EG-domstolen<br />

som visar på tolkning av aktuella regler.<br />

Redovisa rätt<br />

9789162299606, 465 kr<br />

”Redovisa rätt” utkommer varje år uppdaterad utifrån<br />

förändringar i redovisnings-, moms- och annan<br />

skattelagstiftning, i år för sjuttonde året.<br />

4 timmars arbetsvecka: konsten att leva mer &<br />

jobba mindre<br />

9789186021535, 167 kr<br />

Den amerikanske författaren och produktivitetsgurun<br />

Timothy Ferriss bästsäljande 4 timmars arbetsvecka<br />

handlar om hur vi kan halvera arbetstiden och öka<br />

inkomsterna. Han ger konkreta råd för ett rikare och<br />

enklare liv, och visar hur vi med hjälp av »selektiv<br />

ignorans« kan stänga ute det enorma informationsflöde<br />

vi dagligen utsätts för. Ferriss är djupt kritisk<br />

mot modern teknologi med allt vad den innebär av<br />

e-mail, snabbchat och handdatorer de komplicerar<br />

vårt liv snarare än förenklar det, menar han.<br />

Böckerna kan beställas via medlemssidorna på<br />

<strong>SRF</strong>:s hemsida www.srfkonsult.se. Se under <strong>SRF</strong><br />

Bokhandel. Lösenord krävs för åtkomst.<br />

9


NyhETER & NOTISER<br />

Rekordmånga obetalda skulder<br />

Effekterna av lågkonjunkturen är tydlig, visar ny statistik ur Kronofogdens årsredovisning för 2009. under förra året fick Kronofogden in drygt<br />

1 200 000 ansökningar om obetalda skulder. Det är en ökning med 18 procent jämför med förra året och det högsta antalet någonsin.<br />

– Lågkonjunkturen har inneburit att många<br />

människor har fått det svårare att betala sina räkningar<br />

och att ärendeinflödet har ökat kraftigt.<br />

Det är oroande att många personer och företag<br />

har flera skulder som förfallit till betalning på<br />

samma gång, säger Eva Liedström Adler, rikskronofogde.<br />

Det försvårar möjligheterna att snabbt<br />

komma på fötter igen.<br />

Även antalet personer och företag som har<br />

skulder för indrivning har ökat med tre procent.<br />

En elvaårig trend med minskande antal skuldsatta<br />

är därmed bruten.<br />

50-öringen avskaffas <strong>2010</strong><br />

Enligt en undersökning som Riksbanken gjort<br />

bland allmänheten anser två av tre att myntet<br />

inte längre behövs. Även handeln vill att myntet<br />

avskaffas.<br />

När 50-öringen försvinner blir 1 krona lägsta<br />

myntvalör, men räkneenheten ”öre” kommer att<br />

finnas kvar.<br />

Krav på kapital i aktiebolag sänks till 50 000 kronor<br />

Riksdagen har beslutat att sänka kravet på aktiekapital i privata aktiebolag från 100 000 kronor till lägst 50 000 kronor.<br />

Beslutet börjar att gälla den 1 april <strong>2010</strong>.<br />

När du vill starta ett nytt aktiebolag<br />

Reglerna innebär att ett beslut om att bilda ett<br />

privat aktiebolag med ett aktiekapital på 50 000<br />

kr kan fattas tidigast från och med den 1 april<br />

<strong>2010</strong>. Stiftelseurkunden kan därför inte vara<br />

daterad tidigare än detta. Det är naturligtvis<br />

också tillåtet att ha ett högre aktiekapital.<br />

– Effekterna av lågkonjunkturen har i viss<br />

mån dämpats av den låga räntan, säger Eva<br />

Liedström Adler, rikskronofogde. Det finns<br />

därför risk för att fler kan få ekonomiska<br />

problem när räntenivån förväntas stiga igen.<br />

– För att klara av anstormningen har höga<br />

krav ställts på att effektivisera vår verksamhet.<br />

Myndighetens ansträngda ekonomi har ytterligare<br />

ökat kraven på oss att arbeta smartare och<br />

effektivare, säger Eva Liedström Adler. Vi är<br />

glada att vi under 2009 lyckades hålla inflödet<br />

stången.<br />

När du vill minska aktiekapitalet<br />

Om du redan har ett privat aktiebolag med<br />

100 000 kronor i aktiekapital kan du minska<br />

det till lägst 50 000 kronor. Det kan du göra<br />

tidigast den 1 april <strong>2010</strong>.<br />

Om du vill minska aktiekapitalet måste du<br />

följa de bestämmelser om minskning av aktie-<br />

Till de positiva resultaten för 2009 hör att<br />

besluten om skuldsanering ökade med nio procent<br />

jämfört med 2008. Drygt 4 000 skuldsatta<br />

beviljades skuldsanering förra året och få av<br />

dem återkommer med nya skulder hos Kronofogden.<br />

Det är nära 95 procent som klarar sin<br />

skuldsanering.<br />

Ökningen av ansökningar för obetalda skulder<br />

(betalningsförelägganden) varierar över landet,<br />

störst är ökningen i Skåne med 23 procent och<br />

lägst i Västernorrland med 11 procent.<br />

Källa: Kronofogden<br />

Den 30 september <strong>2010</strong> upphör 50-öringen att vara lagligt betalningsmedel. Det har Riksdagen beslutat, efter ett förslag från Riksbanken.<br />

Elektroniska betalningar med exempelvis<br />

kort påverkas inte när 50-öresmyntet avskaffas.<br />

Kontanta betalningar måste däremot avrundas<br />

till närmaste krontal i stället för, som idag, till<br />

närmaste 50 öre. Riksbanken föreslår därför att<br />

riksdagen ändrar lagen om avrundning samtidigt<br />

som 50-öringen blir ogiltig.<br />

Riksbankens direktion beslöt den 13 mars<br />

2008 att se över sedel- och myntserien. Uppdraget<br />

nu är att se över bland annat valörer, format<br />

och säkerhetsdetaljer. Projektet beräknas pågå<br />

under 2-3 år.<br />

Källa: Riksbanken<br />

kapitalet som gäller generellt. Det finns inget<br />

förenklat sätt att göra det på.<br />

Källa: Bolagsverket<br />

10 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Revisionsplikten tas bort<br />

Som tidigare har föreslagits ska revisionsplikten att tas bort från och med 1 juli i år.<br />

Justitiedepartementet arbetar med en lagrådsremiss<br />

som sedan ska mynna ut i en proposition.<br />

Tanja Rasmusson, politiskt sakkunnig på<br />

justitiedepartementet, kan dock inte säga när<br />

propositionen kommer då lagrådsremissen inte<br />

Turiståret 2009: Utländska övernattningar i Sverige ökar, minskad turism<br />

i övriga Europa<br />

under 2009 ökade volymerna på svenska boendeanläggningar med 2,1 procent. utländska besökares övernattningar ökade med 3,3 procent och<br />

hamnade därmed över förra årets rekordvolymer. Resandet till och inom övriga Europa beräknas samtidigt ha minskat med över fem procent.<br />

Lågkonjunkturen bidrog till att affärsresandet<br />

minskade kraftigt under förra året. Samtidigt<br />

har privatresenärer och besökare från utlandet<br />

bidragit till ytterligare ett år med rekordvolymer<br />

i Sverige. Det är framför allt de billigare<br />

boendeformerna som ökat.<br />

Övernattningarna på campingplatserna ökade<br />

med 6,1 procent och på förmedlade privata<br />

stugor och lägenheter var ökningen 4,4 procent.<br />

På hotellen låg övernattningarna kvar på<br />

samma nivå som under 2008, men antalet sålda<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

är klar. Att det kommer att bli en proposition<br />

råder det dock ingen tvekan om enligt Tanja.<br />

Det exakta datumet för avskaffandet kommer<br />

att föreslås i lagrådsremissen. I det ursprungliga<br />

förslaget skulle det gälla för de räkenskapsår som<br />

rum minskade med tre procent och de totala<br />

logiintäkterna minskade med hela 5,2 procent.<br />

Ökad marknadsföring i våra grannländer och<br />

en svag krona har bidragit till en växande ström<br />

av utländska besökare. Valutasituationen ger<br />

dock bara en kortvarig effekt och är inget som<br />

på sikt kan stärka turismen eller den svenska<br />

turistnäringen.<br />

Totalt genererades 51,8 miljoner övernattningar<br />

på de svenska boendeanläggningarna<br />

under 2009. De nordiska närmarknaderna ökade<br />

påbörjas efter 1 juli <strong>2010</strong>. I de vanligaste fallen<br />

skulle alltså revisionsplikten upphöra att gälla<br />

för de räkenskapsår som avslutas 2011-06-30.<br />

Källa: Justitiedepartementet<br />

med nästan 12 procent. Vissa marknader utanför<br />

Norden, som till exempel Polen (plus 35 procent)<br />

och Italien (plus 20 procent) ökade kraftigt,<br />

men övernattningarna från Europa som helhet<br />

minskade med nästan två procent.<br />

Källa: Tillväxtverket<br />

11


NyhETER & NOTISER<br />

Allt fler kvinnor i traditionellt manliga utbildningar<br />

Kvinnor kommer att dominera många traditionellt manliga utbildningar på eftergymnasial nivå fram till år 2030. Däremot ökar inte männen<br />

i samma utsträckning i de så kallade kvinnoutbildningarna.<br />

Tidigare talade man om traditionellt ”kvinnliga”<br />

och ”manliga” utbildningar. Det vill säga<br />

utbildningar vilka främst kvinnor respektive<br />

män väljer. Detta påstående tycks i dag bli allt<br />

mindre relevant när det gäller eftergymnasiala<br />

utbildningar. Kvinnor finns nu klart representerade<br />

i många långa eftergymnasiala utbildningar<br />

såsom arkitekter, tandläkare och veterinärer.<br />

Det var framförallt kvinnornas utbildningsnivå<br />

som steg mellan 1990 och 2007. Om<br />

Hushållsnära tjänster ökade i popularitet<br />

92 000 personer fick skattereduktion för hushållsnära tjänster 2008. Det är dubbelt så många som 2007. Det totala beloppet som skatterna<br />

reducerades med ökade ännu mer, från 120 miljoner till 440 miljoner kronor. Ökningen förklaras till stor del av att möjligheten till skattereduktion<br />

infördes den 1 juli 2007 och således gällt halva år 2007 och hela 2008.<br />

Det är mycket ovanligt med hushållsnära tjänster<br />

bland personer med låg inkomst. Halva<br />

befolkningen (20 år och äldre) hade 2008 en<br />

årsinkomst under 200 000 kronor. Av dem var<br />

det endast 6 promille som hade denna skattereduktion.<br />

Bland de fem procent av befolkningen<br />

som hade över en halv miljon i årsinkomst<br />

var det däremot betydligt vanligare. Drygt sju<br />

procent av dem hade skattereduktion för hushållsnära<br />

tjänster.<br />

dagens mönster står sig antas cirka 50 procent<br />

av kvinnorna ha en eftergymnasial utbildning<br />

år 2030 jämfört med 39 procent år 2007. Motsvarande<br />

för männen är 36 procent år 2030 mot<br />

31 procent år 2007.<br />

Männen å sin sida behåller och förstärker även<br />

sin position bland de tekniskt industriella utbildningarna<br />

på gymnasial nivå. På eftergymnasial<br />

nivå växer männens dominans i utbildning till<br />

programmerare och systemerare.<br />

Det är stora skillnader mellan kommunerna. I<br />

kommuner med många höginkomsttagare är det<br />

betydligt större andel som har hushållsnära tjänster.<br />

I Danderyd var det 6,6 procent och i Lidingö<br />

4,5 procent. I kommunerna Filipstad, Storuman<br />

och Åsele var det bara en promille som hade<br />

skattereduktion för hushållsnära tjänster 2008.<br />

Skattereduktionen för hushållsnära tjänster är<br />

en relativt liten skattereduktion. De totala skattereduktionerna<br />

2008 var 164 miljarder kronor.<br />

Yrkenas könsstruktur ändras långsammare<br />

Den förändrade sammansättningen i utbildningar<br />

börjar nu även märkas på arbetsmarknaden.<br />

För många yrken som kräver eftergymnasial<br />

kompetens ses en klar könsförskjutning. I dag är<br />

männen i majoritet i äldre åldersgrupper medan<br />

kvinnorna dominerar i de yngre, detta gäller<br />

exempelvis inom yrkena agronom, ekonom,<br />

jurist och läkare.<br />

Källa: SCB<br />

Det beloppet kan relateras till den slutliga skatten<br />

som efter skattereduktionerna hamnade på 561<br />

miljarder kronor.<br />

Det finns tre stora skattereduktioner. År 2008<br />

var skattereduktionen för allmän pensionsavgift<br />

85 miljarder kronor, skattereduktionen för arbetsinkomst<br />

53 miljarder kronor och skattereduktion<br />

för underskott av kapital 25 miljarder kronor.<br />

Källa: SCB<br />

12 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


NY HEMSIDA<br />

– NYA MÖJLIGHETER<br />

Främst innebär vår satsning med ny hemsida och nytt kundregister, att ge branschen nya smarta funktioner och verktyg<br />

för det dagliga arbetet.<br />

Som besökare ska du snabbt och enkelt hitta det du söker och det du behöver, oberoende av tid och plats. Du serveras<br />

rykande färska nyheter och den information du finner på hemsidan ska vara värdeskapande för dig som arbetar i branschen.<br />

Att kommunicera och informera elektroniskt är också ett viktigt led i vår målsättning att värna om miljön.<br />

Några av nyheterna för dig: Mina sidor är benämningen på dina egna sidor där du hittar bland annat medlemssidorna som innehåller<br />

värdefull information, verktyg och förmåner. Ändring av dina medlemsuppgifter gör du enkelt på Mina sidor, exempelvis adressändringar,<br />

ny fakturaadress, ny e-post eller nytt telefonnummer. Koll på dina aktualitetstimmar – information om dina timmar i<br />

aktuell certifikatsperiod. Kursportföljen är en funktion på Mina sidor, där du hittar all viktig information om dina bokade <strong>SRF</strong>kurser<br />

och även information om dina genomförda kurser. Registrering av externa timmar sköter du också här. Färska och relevanta<br />

nyheter för branschen. <strong>SRF</strong>:s kursutbud kommer att vara mer levande och förnyas kontinuerligt vartefter nya kurstillfällen och nya<br />

kurser skapas. Utbildningsansvarig kan planera och boka byråns anställda till kurser med mera. Byråansvarig har möjlighet att göra<br />

ändringar i byråns uppgifter som att exempelvis lägga till och ta bort anställda och administrera försäkringsuppgifter. Kalendariet med<br />

information om viktiga datum för dig i branschen. Sök Konsult – Tydlig exponering av våra Auktoriserade redovisningskonsulter.<br />

www.srfkonsult.se


<strong>SRF</strong> utbildar kvalitetskontrollanter<br />

För att ytterligare effektivisera och systematisera kvalitetskontrollen av auktoriserade redovisningskonsulter har <strong>SRF</strong> engagerat åtta<br />

nya kvalitetskontrollanter. under två intensiva februaridagar genomgick de en specialanpassad utbildning.<br />

TExT Och FOTO: MATS åSMAN<br />

– Jag ser fram emot att få jobba stödjande och<br />

coachande, säger Mona Uppsten, som kommer<br />

att arbeta halvtid som kvalitetskontrollant.<br />

Resten av tiden ska hon fortsätta med sitt ordinarie<br />

arbete som redovisningskonsult. Mona<br />

har drygt tjugo års erfarenhet av branschen<br />

vilket hon tror kommer att vara till stor nytta<br />

i hennes nya jobb.<br />

Själva besöken på byråerna och/eller hos<br />

den auktoriserade redovisningskonsulten är<br />

strikt formaliserade för att undvika godtycke i<br />

bedömningen. Till sin hjälp har kontrollanterna<br />

bland annat frågelistor som gås igenom med<br />

företagsledning och auktoriserade konsulter.<br />

Frågelistorna baseras på Reko och innehåller ett<br />

femtiotal frågor. Svaren på frågorna betygsätts<br />

efter en femgradig skala: 1. Nej eller Underkänt.<br />

2. Ej bra. 3. Tillräckligt bra. 4. Bra. 5. Ja eller<br />

mycket bra.<br />

Innan besöket har kvaliteten på bokföringen<br />

undersökts i ett transaktionsanalysprogram.<br />

Analysen görs av fyra, i första hand större, uppdrag<br />

från de senaste tre åren.<br />

Mona uppsten Eva Sandström, Pia Andrén hast, håkan carlsson Byström, Jessica Jading, Anita Söderman (Frans Blom saknas)<br />

– Det är verkligen ett bra program som utifrån<br />

SIE4-filer ger en bra bild av kvaliteten på<br />

bokföringen, säger Mona Uppsten.<br />

Kvalitetskontrollantens rapport från besöket<br />

överlämnas sedan till <strong>SRF</strong>:s kvalitetsansvariga<br />

Eva Sandström som bereder ärendet och presenterar<br />

det för Auktorisationsnämnden som<br />

beslutar om godkännande eller underkännande.<br />

I de fall den auktoriserade redovisningskonsulten<br />

inte uppnår godkänt resultat får konsulten<br />

tid på sig att rätta till bristerna. Underkända<br />

konsulter får då ett nytt besök av en kvalitetskontrollant<br />

inom ett år.<br />

Alla auktoriserade redovisningskonsulter<br />

kommer att genomgå kvalitetskontroll vart<br />

sjätte år.<br />

– Tanken är att huvuddelen av besöken kommer<br />

att ske under hösten då arbetsbelastningen<br />

oftast är lägre, berättar Eva Sandström, kvalitetsansvarig<br />

hos <strong>SRF</strong>. Som också tillägger att<br />

<strong>SRF</strong> söker kvalitetskontrollanter för anställning<br />

och att intresserade är välkomna att höra av sig<br />

till henne.<br />

Kortfakta:<br />

Alla medlemmar, auktoriserade redovisningskonsulter<br />

ska genomgå kvalitetskontroll<br />

enligt <strong>SRF</strong>:s stadgar.<br />

Detta för att:<br />

1 Säkerställa att näringsliv, samhälle och<br />

uppdragsgivare ska kunna förlita sig på<br />

auktoriserade redovisningskonsulters<br />

arbeten.<br />

2 Stödja redovisningskonsulterna i deras<br />

kvalitetsarbete.<br />

På vår hemsida www.srfkonsult.se finns<br />

ett bra blankettsystem där bland annat<br />

checklistan för kvalitetskontrollen finns.<br />

Titta på den så ser du vilka frågor som<br />

kommer att ställas vid en kontroll.<br />

14 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


BAS <strong>2010</strong><br />

<strong>Konsulten</strong> redogör för några av de viktigaste ändringarna och uppdateringarna i BAS kontoplan <strong>2010</strong>.<br />

TExT: BENNy WEDBERG<br />

Standard i snart 35 år<br />

BAS-kontoplanen har sedan den introducerades<br />

1976 blivit en svensk ”standardkontoplan” som<br />

tillämpas på frivillig basis. I stort sett alla mindre<br />

och medelstora företag samt en växande del storföretag,<br />

myndigheter och andra organisationer<br />

använder nu BAS-kontoplanen.<br />

Kontoplanen följer uppställningsformerna<br />

i årsredovisningslagen med justeringar från<br />

normgivare. Syftet med kontoplanen är att få en<br />

enhetlig och gemensam grund för redovisningen<br />

i företag och organisationer, oavsett storlek.<br />

Årliga uppdateringar<br />

Årligen görs uppdateringar av BAS-kontoplanen,<br />

så även för <strong>2010</strong>. I år görs de flesta uppdateringarna<br />

med anledning av att det per 2009-12-31<br />

är möjligt för mindre ekonomiska föreningar att<br />

använda sig av K2-reglerna (BFNAR 2009:1).<br />

Vidare har BAS tagit fram nya konton på grund<br />

av de ändrade skattemässiga avdragsreglerna för<br />

Fora-premier (Se <strong>Konsulten</strong> <strong>nr</strong> 8-2009).<br />

Kontakt:<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Nya och ändrade konton<br />

Nedan följer en sammanställning av några av ändringarna i BAS <strong>2010</strong>.<br />

Konto Namn<br />

1316 Andelar i ekonomiska föreningar, koncernföretag<br />

1336 Andelar i ekonomiska föreningar, intresseföretag<br />

1356 Andelar i ekonomiska föreningar, övriga företag<br />

1688 Fordran pensionsförsäkring, deklarationspost<br />

2083 Medlemsinsatser<br />

2110 Periodiseringsfond vid <strong>2010</strong> års taxering<br />

2111 Periodiseringsfond vid 2011 års taxering<br />

2892 I<strong>nr</strong>e reparationsfond/underhållsfond<br />

2943 Beräknad upplupen särskild löneskatt på pensionskostnader, deklarationspost<br />

2959 upplupna avtalade pensionsförsäkringsavgifter<br />

6410 Styrelsearvoden som inte är lön<br />

7240 Styrelsearvoden<br />

7532 Särskild löneskatt pensionskostnader, deklarationspost<br />

7571 Arbetsmarknadsförsäkringar försäkringsavgifter<br />

7572 Arbetsmarknadsförsäkringar pensionsförsäkringspremier, deklarationspost<br />

7573 Arbetsmarknadsförsäkringar, betalda premier och avgifter<br />

8840 Lämnade gottgörelser<br />

Skatteprogrammet<br />

med de nöjdaste<br />

användarna*<br />

”…en sammanvägning av funktion och support ger<br />

fördel WinSkatt.”<br />

WinSkatt är ett kraftfullt skatte- och deklarationsprogram.<br />

Komplett med Skatteverkets blanketter, egna beräknings bilagor,<br />

preliminärdeklaration, skatteberäkning, skatte analys, automatisk<br />

deklarations kontroll, klienthantering, mm.<br />

Med WinSkatt gör du snabbt och enkelt alla typer av deklarationer.<br />

Programmets unika funktioner för skatte beräkning gör att<br />

du enkelt, snabbt och effektivt kan simulera och skatteplanera.<br />

* Enligt <strong>SRF</strong>:s stora enkätundersökning ”Nöjd kund 2008 och 2009”.<br />

Ladda ner en demo av<br />

WinSkatt<br />

www.programgruppen.se<br />

– en del av Björn Lundén Information AB<br />

PROGRAMGRUPPEN AB • Tel: 0651-76 78 90 • Fax: 0651-76 78 88 • E-post: info@programgruppen.se • www.programgruppen.se<br />

15


<strong>SRF</strong> mötte framtidens konsulter<br />

Det råder ingen tvekan om att redovisningsbranschen lockar unga ekonomstudenter.<br />

Det står klart efter årets Kontaktdagar på Ekonomikum i uppsala.<br />

TExT Och FOTO: MATS åSMAN<br />

– Studenterna har fått upp ögonen på debatten<br />

om revisionspliktens avskaffande och allt fler<br />

säger att de lockas av en karriär i redovisningsbranschen,<br />

säger en mycket nöjd Olle Larsson<br />

från <strong>SRF</strong>.<br />

Och han talar av erfarenhet. För i år är det<br />

tredje året i rad som <strong>SRF</strong> deltar i Uppsalaekonomernas<br />

Kontaktdagar och Olle säger att intresset<br />

för branschen ökat markant. Olle Larsson och<br />

Janne Wallin, också han från <strong>SRF</strong>, blev under<br />

mässans två dagar noggrant utfrågade av en strid<br />

ström av studenter om framtiden för branschen,<br />

och så förstås frågor om vad en redovisningskonsult<br />

gör på jobbet. För det är ett av syftena<br />

med kontaktdagar som dessa: att studenterna<br />

förutom en chans att knyta kontakter med<br />

företag och organisationer, också får en inblick<br />

i livet efter examen.<br />

– Vi får många positiva kommentarer om<br />

<strong>SRF</strong> både från lärare och studenter. De märker<br />

att vi är aktiva och syns i debatten. Och jag tror<br />

att det betyder mycket för <strong>SRF</strong>:s varumärke<br />

Mikaela Kramer läser sista terminen på ekonomprogrammet och hon tror att det kommer att gå lätt att få jobb efter examen.<br />

Och då helst inom redovisning. hon har redan prövat på jobbet i verkligheten. Det var som praktikant på ett företag i Singapore<br />

under några korta sommarmånader. – Det är kul att jobba med siffror och jag gillar logiken i redovisning, säger hon.<br />

att vi visar upp oss för framtidens konsulter på<br />

universitet och högskolor, säger Olle Larsson.<br />

Årets Kontaktdagar var de 27:e i ordningen<br />

och samlade representanter från 63 företag och<br />

organisationer. I mässmyllret syntes förstås de<br />

fyra stora revisionsbyråerna, men också bland<br />

annat IKEA, norska livsmedelsjätten Orkla,<br />

kosmetikföretaget Oriflame, bryggeriföretaget<br />

Carlsberg och Riksgälden.<br />

Karl Fahlström läser andra året på ekonomprogrammet<br />

och säger att redovisning och bokföring verkar<br />

intressant. han siktar på att ta en master, det vill säga<br />

läsa tre plus två år. – Trevligt att ni ger bort <strong>SRF</strong>-boken,<br />

den kommer jag att ha nytta av, säger han efter att han<br />

lämnat in en ”jag-vill-gärna-ha-blankett”.<br />

16 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Janne Wallin och Olle Larsson<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Sara Andersson och<br />

Linnea Kühne hade<br />

massor av frågor om<br />

branschen och om<br />

jobbet till Olle Larsson.<br />

Båda går fjärde<br />

terminen på ekonomprogrammet.<br />

– Redovisning<br />

är det roligaste<br />

ämnet just nu, säger<br />

Sara Andersson. Kanske<br />

beror det på att jag<br />

är bra på det, säger<br />

hon och ler.<br />

NY HEMSIDA – NYA MÖJLIGHETER<br />

Vad tycker du?<br />

– Jämfört med förra året märks en viss ljusning<br />

på arbetsmarknaden. Flera av utställarna<br />

rekryterar aktivt, berättar projektledaren för<br />

Kontaktdagarna <strong>2010</strong>, sistaårsstudenten Erik<br />

Göranzon.<br />

Men trots den jobbmässiga ljusningen så<br />

har det krävts mer jobb än vanligt för att få<br />

utställarna att komma.<br />

– Företagen tänker mer strategiskt på var<br />

de ska lägga sina maknadsföringspengar och<br />

på hur de bäst ska kunna attrahera studenter,<br />

berättar Erik Göranzon.<br />

Men huvudsponsorn KPMG tvekade inte. I<br />

år var det femtonde året som de deltog.<br />

– Mässan är ett viktigt forum för oss. Vi<br />

har rekryterat många studenter i Uppsala. Vi<br />

tycker att kvaliteten på studenterna är hög här,<br />

berättar Anna Larsson, KPMG.<br />

Företaget behöver rekrytera 60 medarbetare<br />

till kontor runt hela landet och Anna Larsson<br />

räknar med att några av de inplanerade 30<br />

kontaktsamtalen med ekonomstudenter kommer<br />

att leda till anställning.<br />

Även IKEA rekryterar, berättar Sebastian<br />

Lindqvist, men då främst sommarjobbare till<br />

varuhuset i Uppsala.<br />

– Men de flesta som gör karriär hos oss har<br />

börjat på golvet, säger han.<br />

Åter i <strong>SRF</strong>:s monter ser jag att Olle och Janne<br />

passar på att slänga i sig en kopp kaffe och en<br />

macka under en kort lucka i besöksströmmen.<br />

För de lämnar inte montern på hela dagen.<br />

– Men det är det värt, säger Olle. Det är en<br />

sådan kick att möta dessa positiva och vetgiriga<br />

ungdomar. Man känner sig ung själv, säger han<br />

entusiastiskt.<br />

Maila gärna dina synpunkter, förslag till förbättringar eller om det är något du saknar till info@srfkonsult.se<br />

www.srfkonsult.se<br />

17


Bli en vinnare med rätt märkning<br />

För den som vill förena sitt företagande med ett etiskt förhållningssätt och på det sätter stärka sitt varumärke finns R-företagen. R står för<br />

Rekommenderat och nätverket har för närvarande runt 800 licensierade företag, företag som står för god affärsetik. – Det här är ett sätt att<br />

skilja ut de goda från de onda, säger R-företagens operative chef Mikael Espenkrona.<br />

TExT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JÖRGEN RAGNARSON<br />

R-företagen har funnits i 15 år, fast i en annan<br />

form än idag. Under 2009 sjösattes ett helt<br />

nytt licensverktyg och kraven på företagen<br />

som söker licens är högre. Ledorden är affärer,<br />

attityd och etik. Tanken är att samla alla företag<br />

som vill stå för god affärsetik och ge dem en<br />

kvalitetsstämpel, en klassning som kan liknas<br />

vid en KRAV-märkt vara.<br />

Från singel till trippel<br />

Den som ansöker om en licens måste vara beredd<br />

att leva upp till R-företagens etikpolicy, en<br />

norm för vad som kan betraktas som ett etiskt<br />

uppträdande. Till ansökan måste man bifoga<br />

minst två referenser som har erfarenhet av att<br />

göra affärer med företaget i fråga. Dessutom<br />

krävs en rekommendation från R-företagens<br />

lokala styrgrupp. Därtill görs kontroller på<br />

företaget, ledningen och de som står bakom<br />

företaget för att säkerställa att tidigare åtaganden<br />

skötts som de ska.<br />

Märkningen finns i tre steg – singel, dubbel<br />

och trippel där kraven höjs för varje steg.<br />

Mikael Espenkrona är sedan hösten 2009<br />

operativ chef hos R-företagen. Så här förklarar<br />

han R-märkningens framgång. – Vi har en<br />

mycket tydlig ansökningsprocess, du kan inte<br />

köpa dig till att bli ett partnerföretag. När vi<br />

kontrollerar ansökningarna försöker vi läsa<br />

mellan raderna och ser snabbt ett mönster<br />

om det till exempel förkommit systematisk<br />

pengaförflyttning. VD på företaget måste<br />

skriva under vår etikpolicy och den ska sedan<br />

implementeras hos medarbetarna.<br />

Leva upp till kraven<br />

Varje år måste partnerföretagen ansöka om att<br />

förnya sin licens och blir då återigen kontrollerade.<br />

– Det är viktigt att vi kontinuerligt ser över<br />

att våra partners lever upp till de krav vi ställer,<br />

berättar Mikael Espenkrona vidare. Om vi får<br />

in ett klagomål på att ett företag inte står för<br />

den goda affärsetik som är överenskommet<br />

gör vi först en kontroll över sanningshalten i<br />

klagomålet. Vår partner får ge sin version. Visar<br />

det sig att någon inte håller måttet så får det<br />

företaget ingen förnyad licens. Det är viktigt för<br />

trovärdigheten att våra partners jobbar enligt<br />

ett etiskt tänkande så att märkningen verkligen<br />

avspeglar den kvalitet vi eftersträvar. Vi vill återinföra<br />

vanligt sunt bondförnuft där handslag,<br />

ord och heder är viktiga arbetsredskap. Folk är<br />

trötta på bonusar och kortsiktiga vinster.<br />

Lätt att hitta<br />

Rent statistiskt tror Mikael Espencrona att<br />

R-företagen får runt 400 nya partners i år och<br />

att nätverket kommer att fortsätta växa. – Det<br />

ska vara lätt att hitta en ny affärspartner som är<br />

pålitlig, säger han bestämt. För det mesta söker<br />

företagare nya kontakter i sitt befintliga nätverk<br />

”Jag är som allra bäst när det är kaos omkring<br />

mig. Min styrka är att bringa ordning, när andra<br />

mår som sämst har jag en förmåga att få dem<br />

att se ljuset igen.<br />

där man kan få någon rekommenderad av någon<br />

man redan känner. Är du ny på en ort och söker<br />

efter en leverantör på till exempel Gula Sidorna<br />

så vet du inte om företaget är bra eller dåligt.<br />

Därför är ett R-märkt företag en garanti på gott<br />

affärsmannaskap. Ambitionen för oss är att vår<br />

webbplats ska bli den naturliga platsen för den<br />

som letar efter nya affärskontakter. Idag har vi<br />

mellan 100 och 250 besök om dagen så det är<br />

många som redan vet att vi finns.<br />

Professionell nätverkare<br />

Mikael Espenkrona betonar nätverkets betydelse<br />

för att hitta nya och bevara gamla<br />

affärsrelationer. Han är en av sex certifierade<br />

affärsnätverkare i Skandinavien och<br />

blev värvad till R-företagen för att bygga ut<br />

organisationen i hela landet. Dessutom har<br />

han drivit nio företag i åtta olika branscher<br />

och har av det lärt sig både hur branschen och<br />

människor fungerar. – Alla relationer bottnar<br />

i respekt och tillit, att hjälpa varandra, säger<br />

Mikael. Definitionen av nätverkande är att<br />

nå sina mål genom att aktivt hjälpa andra att<br />

nå sina. Många upplever att de jobbar på det<br />

sättet men gör det ofta inte fullt ut. För att nå<br />

framgång krävs samarbete och inte att slå sig<br />

fram med armbågarna.<br />

Ensam inte stark<br />

– Trenden de senaste åren har varit att ensam<br />

är stark, fortsätter Mikael. Tonen i samhället<br />

har varit lite åt ”passar det inte så dra” istället<br />

för att stanna och kämpa, oavsett om det gäller<br />

jobb eller en relation. Jag tror att du måste ha<br />

motgångar för att lära dig hantera medgångar<br />

och inte ge upp så fort det blir lite besvärligt.<br />

När det gäller näringslivet så kan en företagare<br />

uppnå mycket större framgång genom att samarbeta<br />

med ett företag i en annan bransch som<br />

har samma målgrupp istället för att göra allt<br />

själv. Tillsammans har man större resurser och<br />

mer att erbjuda kunden, att man dessutom har<br />

roligare på vägen mot målet får man på köpet,<br />

säger Mikael och ler stort.<br />

Ordning ur kaos<br />

Mikael Espenkrona beskriver sig själv som<br />

humanist med öppet sinne och en stor portion<br />

ödmjukhet inför att andra kan mer. Det kan<br />

förklara varför han är så framgångsrik när det<br />

gäller att överföra effektiva säljmetoder till kunder<br />

och åhörare vid föreläsningar. – De flesta<br />

har hört talas om den gyllene regeln, säger han.<br />

Behandla andra så som du själv vill bli behandlad.<br />

Jag har tagit den ett steg längre och kallar<br />

den för platinaregeln istället. Behandla andra<br />

som de vill bli behandlade. Det kräver lite mer,<br />

du måste vara både lyhörd och ödmjuk.<br />

Mikael blir ofta anlitad av företag och organisationer<br />

där säljarbetet behöver få en knuff<br />

framåt eller där ledningen inte riktigt fungerar.<br />

– Jag är som allra bäst när det är kaos omkring<br />

mig. Min styrka är att bringa ordning, när<br />

andra mår som sämst har jag en förmåga att<br />

få dem att se ljuset igen. Naturligtvis har jag<br />

stundtals mycket på mina egna axlar men jag<br />

går stärkt från varje uppdrag, avslutar Mikael<br />

Espenkrona.<br />

18 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Mikael Espenkrona<br />

19


På besök hos Gävle-Dala kretsen<br />

under våren är det full aktivitet hos flera av kretsarna. Företrädare från <strong>SRF</strong> har blivit inbjudna till möten för att bland annat berätta mer om den<br />

nya standarden för redovisningstjänster, Reko, och hur den ska användas på bästa sätt. <strong>Konsulten</strong> var med när Gävle-Dala kretsen bjöd in till sin<br />

aktivitet i slutet av februari.<br />

TExT Och FOTO: TINA SJÖSTRÖM<br />

Fredrik Dahlberg och Tina Westman var inbjudna<br />

till Gävle-Dala kretsens träff för att<br />

informera om nuläget i redovisningsbranschen<br />

och hur Reko ska tolkas och följas för att nå<br />

bästa resultat. Fredrik Dahlberg inledde med<br />

att rapportera om revisionsplikten och varför<br />

beslutet om förändringen dröjer.<br />

– <strong>SRF</strong> har informerat Näringsdepartementet<br />

om vad auktoriserad redovisningskonsult,<br />

Reko och bokslutsrapporten är samt vår syn på<br />

beräkningen av Skatteverkets skattefelskarta.<br />

Bilden har även nått Regeringskansliet att branschen<br />

har anpassat och förberett sig inför avskaffandet<br />

av revisionsplikten och att kvaliteten<br />

på bokslut och årsredovisningar kommer att<br />

hålla samma höga standard även i framtiden.<br />

Min tro och förhoppning är att det kommer en<br />

proposition i maj. I Europa är det bara Sverige<br />

och Malta som har kvar en lagstadgad revision<br />

för samtliga bolag och det blir ohållbart att<br />

fortsätta det lagkravet oavsett vilken regering<br />

vi har. Motsvarigheten till vår bokslutsrapport,<br />

compilation, har blivit etablerad i andra länder<br />

som ett alternativ till revision.<br />

Reko skapar debatt<br />

En av deltagarna ifrågasatte innebörden av Reko<br />

och reagerade bland annat på att den verkade vara<br />

skriven för revisorer och inte redovisningskonsulter.<br />

– Att följa Reko ger oss konsulter merarbete,<br />

det står att årsredovisningen ska granskas och<br />

då ska vi alltså göra det själva? Fredrik Dahlberg<br />

förklarar att Reko måste läsas med ”rätt<br />

glasögon”, och när man läser Reko så måste man<br />

förstå syftet med det skrivna. – Har du en bra<br />

redovisningskvalitet så får du också en kvalitativ<br />

produkt. Då kan du efter årsredovisningen avge<br />

en bokslutsrapport som, med vårt gemensamma<br />

arbete, kommer att ha en hög status hos kunder<br />

och intressenter. Är allt riktigt gjort från början<br />

behövs ingen ”extra granskning”.<br />

– Reko måste läsas utan att man hakar upp<br />

sig på olyckliga ordval, fortsätter Tina Westman.<br />

Den kommer att förändras över tiden och<br />

bli mer anpassad för redovisningskonsulternas<br />

vardag. Om ni tänker efter så är Reko inget nytt,<br />

att följa den skiljer sig inte speciellt mycket från<br />

hur ni jobbar idag. Egentligen är det bara kravet<br />

på dokumentation som är skillnaden.<br />

Fredrik Dahlberg Tina Westman<br />

– Jag tycker att Reko är bra, hörs en annan<br />

deltagare säga. Den skapar rutiner och hjälper<br />

oss att följa lagar, det är ju så vi ska jobba.<br />

Uppdragsavtalet<br />

Ett av ska-kraven i Reko som diskuterades flitigt<br />

var upprättandet av uppdragsavtal. En deltagare<br />

menade att det skulle bli jobbigt att upprätta<br />

avtal med kunder man jobbat med i många år. –<br />

Tänk om kunden uppfattar det som att jag inte<br />

litar på honom längre? Tina Westman svarade<br />

att hon från början tänkt i samma banor. – En<br />

kund jag pratade med sa bara ”Inga problem,<br />

jag gör själv inget jobb utan avtal”. Det fick mig<br />

att tänka om och fundera på varför vi är så rädda<br />

att stöta oss med kunderna när det gäller avtal.<br />

Det är ju en säkerhet för både oss och kunden.<br />

Ytterligare en deltagare gav sin syn på uppdragsavtalet:<br />

– Med ett uppdragsavtal ser kunden<br />

vilket jobb vi faktiskt gör, förvandlingen från<br />

materialet vi får i en påse till en bokslutspärm.<br />

Jag har börjat be kunderna att själva sortera<br />

sina papper och istället köpa mer kvalificerad<br />

tid av mig.<br />

20 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Fredrik Dahlberg fortsätter: – Om uppdragsavtalet<br />

kan göra vårt arbete och förståelsen för<br />

arbetet bättre, ska vi inte använda oss av det då?<br />

Missförstånd kan inträffa trots att man känner<br />

kunderna väl och då är det bra med ett avtal.<br />

När den lagstadgade revisionsplikten försvinner<br />

så kommer ett visst antal timmar att försvinna<br />

från revisionsbranschen. Vad gör de då? Förutom<br />

årsredovisningar kommer de säkert att<br />

rikta in sig på konsultationer av olika slag. Det<br />

är ett område där vi som redovisningskonsulter<br />

måste ta för oss bättre. Det skulle kännas riktigt<br />

jobbigt om vi missar den marknaden till andra<br />

aktörer.<br />

Bryter mot lagen<br />

En av deltagarna ansåg att redovisningskonsulter<br />

rent praktiskt inte kan göra ett så bra jobb<br />

som de flesta faktiskt vill. – De flesta av oss har<br />

kunder som bryter mot bokföringslagen, speciellt<br />

de som har valt att redovisa moms var tredje<br />

månad. Då kan vi alltså inte skriva någon bokslutsrapport.<br />

Varför skriver man ett förslag till<br />

standard som vi inte kan följa? – Det här är ett<br />

problem, det håller jag med om, säger Fredrik<br />

Dahlberg. Bokföringslagen är lite snäv på just<br />

detta område, särskilt på mycket små årskunder<br />

och vid bokföring i början av månaden inför<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

moms. Här vore det bästa om kåren gjorde gemensam<br />

sak och drev frågan om en förändring.<br />

När bokslutsrapporten får den status jag tror<br />

att den kommer att få så har vi också helt andra<br />

möjligheter att ”ratta” kunderna. Vi kan styra<br />

kunderna så att de lämnar uppgifter i tid, om<br />

de inte följer våra instruktioner och de lagar<br />

som gäller får de heller ingen bokslutsrapport.<br />

– Acceptera inte alla kunder, fortsätter Fredrik.<br />

De kunder som uppfattas som besvärliga återfinns<br />

för det mesta även i reskontran som dåliga<br />

betalare. Kårens svaghet är att vi gärna sätter på<br />

oss skygglappar och håller kunden om ryggen,<br />

accepterar de fel de gör. Tänk på att ni då tar<br />

en stor risk. Säg hellre upp den sortens kunder.<br />

Lär känna kundens verksamhet<br />

– Vi redovisningskonsulter träffar kunden minst<br />

12 gånger om året. Det ger oss ett unikt tillfälle<br />

till mer försäljning, fortsätter Fredrik Dahlberg.<br />

Kunden har en viss kännedom om sin verksamhet<br />

och omvärlden kring sitt företag, vi har en<br />

annan kompletterande bild. Kan vi sammanföra<br />

våra kunskaper och få kunden att förstå vilka<br />

möjligheter som finns har vi ett försprång i den<br />

konkurrens som kommer. Men för att lyckas<br />

med det måste kunderna få förtroende för att vi<br />

faktiskt kan deras verksamhet. Ett tips är att ge<br />

bort lite tid, spendera några timmar hos kunden<br />

och lär dig verksamheten. Det kan betala sig bra<br />

i framtiden. Om kunden är införstådd med att<br />

du vet vad det innebär att driva just den verksamheten<br />

så blir det också lättare för kunden<br />

att använda dig som rådgivare.<br />

Tänk på kundnyttan<br />

En röd tråd genom hela Reko är kundnyttan. –<br />

Dokumentera inget bara för sakens skull, tänk<br />

på att också dokumentationen ska vara en del<br />

av kundnyttan, uppmanar Fredrik Dahlberg.<br />

Vi är konsulter i hur kunden ska lägga upp sin<br />

redovisning för att få rapporter som i sin tur<br />

kan generera bättre affärer. För ett åkeri kan<br />

det handla om förbrukningen av diesel per bil<br />

och för en klädaffär vilken varugrupp som är<br />

mest lönsam.<br />

– Reko har skapats för att få en kvalitativ<br />

plattform för redovisningstjänster och kommer<br />

att bli en standard med stor acceptens i<br />

näringslivet. Nu gäller det för oss gemensamt att<br />

ta till oss den standarden och lyfta vår yrkesroll,<br />

Auktoriserad redovisningskonsult, det är vi<br />

värda, avslutar Fredrik Dahlberg.<br />

HÖJ DIN KOMPETENS MED <strong>SRF</strong> EKONOMIUTBILDNING<br />

Reko – en praktisk tillämpning<br />

Kursen behandlar den praktiska tillämpningen av Svensk standard för<br />

redovisningstjänster, Reko.<br />

• 13 april <strong>2010</strong>, Göteborg • 14 april <strong>2010</strong>, Malmö • 15 april <strong>2010</strong>, uppsala<br />

• 15 april <strong>2010</strong>, helsingborg • 20 april <strong>2010</strong>, Sundsvall<br />

• 20 april <strong>2010</strong>, Stockholm • 21 april <strong>2010</strong>, Östersund • 22 april <strong>2010</strong>, Gävle<br />

• 3 maj <strong>2010</strong>, Borlänge • 3 maj <strong>2010</strong>, västerås • 4 maj <strong>2010</strong>, Jönköping<br />

• 5 maj <strong>2010</strong>, Linköping • 5 maj <strong>2010</strong>, Kalmar • 6 maj <strong>2010</strong>, växjö<br />

• 10 maj <strong>2010</strong>, visby • 18 maj <strong>2010</strong>, Gällivare • 18 maj <strong>2010</strong>, Örebro<br />

• 19 maj <strong>2010</strong>, Luleå • 19 maj <strong>2010</strong>, Karlstad • 20 maj <strong>2010</strong>, umeå<br />

www.srfekonomiutbildning.se<br />

21


Profilen<br />

Personlig Personlig tränare tränare i ekonomi ekonomi<br />

<strong>Konsulten</strong> har träffat <strong>Sveriges</strong> mest kända doktor i ekonomi, Kjell A Nordström. Genom att gå mot strömmen och<br />

förstå att man måste vara annorlunda för att lyckas har han nått stor framgång med sin forskning om multinationella<br />

företag, men även som föreläsare och som författare till världssuccén Funky Business.<br />

TExT: TINA SjöSTRöM FOTO: FREdRIK PERSSON<br />

Han ser verkligen inte om som nidbilden av<br />

en ekonom, Kjell A Nordström. Väl medveten<br />

om att personliga egenskaper och att sticka ut<br />

är ett måste, har han försett omvärlden med<br />

kontroversiella uttalanden baserade på seriös<br />

forskning. – Alla hypoteser är inget mindre än<br />

kvalificerade gissningar, säger han. Men för att<br />

gissa måste man ha läst på ordentligt och som<br />

forskare är du tränad att se ett mönster. Vi lät<br />

Kjell A Nordström svara på några frågor:<br />

… om att vara världens ledande<br />

Management Thinker:<br />

– Jag har under många år forskat på multinationella<br />

företag, hur de blir till och haft funderingar<br />

om de personer som leder och styr verksamheterna.<br />

Man kan väl säga att principen att leda<br />

är densamma oavsett om det handlar om Röda<br />

Korset eller Volvo. Ett företag är nästan som<br />

en människa, först värks det fram, växer till<br />

sig, hamnar i trotsålder och får problem för att<br />

slutligen bli ett fungerande, vuxet multinationellt<br />

företag. Nästan alla får faktiskt problem<br />

vid samma kritiska tidpunkt och jag blir ofta<br />

inkallad när det uppstår problem. Mina kunder<br />

är just multinationella företag, regeringar eller<br />

organisationer som ska göra affärer med ett<br />

sådant bolag. Jag har ett digert resschema, gör i<br />

snitt två resor i veckan och oftast utanför Sverige.<br />

Man kan också kalla mig personlig tränare i<br />

ekonomi. Det finns många företagsledare som<br />

22 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


ehöver rådgivning, speciellt om de gått den<br />

långa vägen och arbetat sig upp i hierarkin<br />

istället för att ha många års studier i bagaget.<br />

… om Funky Business<br />

– När den kom 1999 var den väldigt kontroversiell<br />

för att vara facklitteratur. Den typen<br />

av böcker var inte direkt kända för att göra<br />

läsaren upprymd utan var snarare sövande.<br />

Jag och min medförfattare Jonas Ridderstråle<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

använde till exempel populärkulturen som<br />

exempel. Madonna är ett företag med redovisning<br />

och marknadsföring som vilket annat<br />

företag som helst men den typen av liknelser<br />

hade inte gjorts i tidigare ekonomisk litteratur.<br />

Två tredjedelar av innehållet i boken är<br />

väl baserat på forskning och sådant som vi<br />

redan visste. Resten är gissningar. Då är det<br />

ytterst viktigt att hålla isär vad som är vad<br />

och låta läsaren själv göra bedömningar och<br />

slutsatser. Vi använde oss av liknelser och drog<br />

paralleller till fenomen inom andra områden.<br />

Namnet ja, det kom faktiskt till hemma<br />

vid köksbordet. På den tiden var jag gift med<br />

en sångerska, och hon använde väldigt ofta<br />

uttrycket ”funky” när hon skulle beskriva<br />

något som var annorlunda, coolt och stack ut.<br />

I USA fungerar det mycket väl på något som<br />

är ”different”. Vår bok handlade om business<br />

men ”different”, inte ”as usual”. Därför blev<br />

det Funky Business och det har sedan boken<br />

kom ut blivit lite av ett begrepp. Namnet på en<br />

bok spelar stor roll när det kommer till försäljningsframgångar.<br />

Funky Business har översatts<br />

till 40 språk och sålt i över 300 000 exemplar.<br />

… svarta kläder och scennärvaro<br />

– Både jag och Jonas Ridderstråle ser väldigt<br />

lika ut på scen, blankhåriga och svartklädda.<br />

Mycket medvetet. Om du tänker efter så är<br />

vi människor väldigt duktiga på att imitera<br />

varandra, omedvetet. Om man tittar på gamla<br />

bilder från Volvos storhetstid så har samtliga<br />

herrar i ledningen rutiga kavajer, precis som<br />

chefen PG Gyllenhammar. Det ser nästa ut<br />

som fotot på ett dansband. Att föreläsa för en<br />

stor grupp människor kräver en viss scenkonst.<br />

Om jag vill att folk verkligen ska lyssna på<br />

det jag säger och inte hänga upp sig på något<br />

konstigt skärp eller annorlunda färgval så är<br />

svarta kläder utmärkt. Det enda som syns är<br />

mina ögon och min mun – ett talking head helt<br />

enkelt. Det gäller att ta bort det som kan störa<br />

och minimalisera, göra uppträdande enkelt<br />

och avskalat. Jag använde smink tidigt för att<br />

förstärka det jag vill att publiken ska titta på,<br />

mitt ansikte och mina läppar. Vill man däremot<br />

skapa en effekt är det bara att sätta på sig ett<br />

par röda skor. Då kommer garanterat hälften<br />

av publiken att funder på varför i h-vete människan<br />

har sådana skor på sig. Men kom ihåg<br />

att en cirkuskostym måste ha ett syfte. Det<br />

finns väldigt många människor som är urtråkiga<br />

att lyssna på trots att de faktiskt har något<br />

intressant att säga. En vecka tillsammans med<br />

en skådespelare kan göra susen.<br />

fortsättning på nästa sida<br />

23


Kjell A Nordström<br />

…revisionspliktens avskaffande<br />

– Jag tror att det på sikt blir bra för de flesta<br />

inblandade. Precis som vid all annan avreglering<br />

blir det kunderna som först kommer att se<br />

fördelarna. Det gör att den som är leverantör<br />

måste skärpa sig och helt enkelt göra sig oumbärlig<br />

för kunden. Troligen får man bredda sig<br />

lite i branschen och bli mer rådgivare. Det är<br />

inte rimligt att alla småföretag ska pressas in<br />

i samma kostym som faktiskt är anpassad till<br />

storbolagen. Förr i tiden såg man med skepsis<br />

på företagare, den som startade företag betraktades<br />

som lite skum eftersom personen inte kunde<br />

få ett riktigt jobb på något av de stora företagen.<br />

Därför var man från styrande håll tvungen att<br />

hålla detta skumma släkte i schack med hjälp<br />

av snårig byråkrati. Nu är det inte alls samma<br />

syn längre, nu är småföretagarna <strong>Sveriges</strong> fram-<br />

tid. Vi måste komma ihåg att alla företag inte<br />

blir stora bolag, vi kommer att behöva väldigt<br />

många små för att det här landet ska gå runt.<br />

Till exempel behövdes det väldigt många tennisspelare<br />

för att få fram en Björn Borg. Det är<br />

bra att vi förenklar vissa saker, som revisionen,<br />

med frivillighet. Den kunskapen som redovisare<br />

har är absolut nödvändig för företagare. Redovisning<br />

är en lustig kombination av enkelt och<br />

svårt. Det tar ett tag innan man kan ”röntga”<br />

en resultaträkning, och det är nödvändigt för<br />

en företagare att förstå vilka konsekvenser en<br />

investering får redovisningsmässigt.<br />

…Sverige och EMU<br />

– Här säger jag nog både ja och nej. Det är både<br />

bra och dåligt att vi inte är med i valutasamarbetet.<br />

Ska man inte vara med i ett samarbete<br />

ska man ha en klar och tydlig idé om varför.<br />

Ta Norge som exempel, de behöver inte EUsamarbetet<br />

eftersom de har sin gas och sin olja,<br />

de har en otroligt hög BNP per capita. Eftersom<br />

Sverige inte har någon tydlig idé är samarbete<br />

jättebra. Sverige har också en vana att stå lite<br />

utanför och titta på och så att säga plocka russinen<br />

ur kakan. Under andra världskriget var<br />

vi officiellt inte med, men bevisligen hjälpte vi<br />

till lite här och där. Det svenska undret berodde<br />

till största del på att Sverige, tillsammans med<br />

Schweiz, var det enda landet i Europa med<br />

en fungerande produktion. Därför kunde vi<br />

snabbt komma igång och producera varor till<br />

övriga länder. När det gäller EMU-samarbetet<br />

är det just nu fördelaktigt att stå utanför, återigen<br />

skaffar vi fördelar av att titta på. Med en<br />

egen valuta kan man spendera mer och urholka<br />

24 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


den utan att någon lägger sig i. Det kräver en<br />

kunnig och stark finansminister, vilket vi har i<br />

Anders Borg. Men vem kommer sen och vad<br />

händer då?<br />

…framtiden, nya böcker och politik<br />

– Lustigt att du frågar, jag och Jonas har precis<br />

bestämt att vi ska göra ytterligare en text och<br />

tittat på datum tillsammans med förläggaren.<br />

Idag läser de flesta färre böcker än tidigare och<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

vill ha kortare texter, vi har blivit något jag<br />

kallar internetifierade. Vi kommer nog att experimentera<br />

lite med formatet den här gången,<br />

det är allt jag kan säga.<br />

När det gäller politiskt engagemang så har jag<br />

funderat på det, men samtidigt kommit fram till<br />

att det är ett familjebeslut. Som det är idag är<br />

jag väldigt nöjd med mitt liv som offentlig person.<br />

De flesta jag träffar är glada och har något<br />

positivt att säga. Skulle jag börja valtala blir det<br />

Tid är pengar<br />

I Briljant sköter du tid- och projektredovisningen snabbt och<br />

effektivt. Personliga tidkort körs via lokalt nätverk, bärbar dator<br />

eller via webb. Där redovisas även alla former av utlägg. Stor<br />

flexibilitet för prissättning, delfakturering och interndebitering.<br />

Leverantörsfakturor kopplas automatiskt till debiteringsunderlag<br />

och fakturering. Efterkalkyl, projektanalys<br />

samt beläggningssiffror blir viktiga underlag för den<br />

interna budgetplaneringen och resultatuppföljningen.<br />

Nyfiken? Gå in på www.briljant.se<br />

något helt annat så för familjens skull har jag<br />

lagt de planerna lite på hyllan. Man skulle väl<br />

kunna säga att jag är en högervriden socialist eller<br />

en vänstervriden folkpartist. Det som gör mig<br />

mest förbannad är de så kallade nationalistiska<br />

partierna. Jag tycker att de borde debatteras mer,<br />

snart har de tagit en plats i riksdagen. Sverige<br />

är än så länge ett av få länder i Europa som inte<br />

har något sådant parti av storlek, men det kanske<br />

bara är en tidsfråga.<br />

eller kontakta oss för en demo, 011-18 30 65. w w w w. w b r. bi rl ji al jna t n. st e.<br />

s e<br />

25


Svensk standard för redovisningstjänster, Reko<br />

under hösten 2009 gavs Reko ut av de båda branschorganisationerna <strong>SRF</strong> och FAR SRS. För <strong>SRF</strong>-anslutna auktoriserade redovisningskonsulter så<br />

bör Reko följas från och med <strong>2010</strong>-01-01 och ska följas från och med 2011-01-01. <strong>Konsulten</strong> redogör för en del av det pågående arbetet med Reko.<br />

TExT: BENNy WEDBERG<br />

Guide till skall-krav<br />

Guiden hjälper till vid tolkningen av de skallkrav<br />

som finns i ramverket för redovisningstjänster<br />

som i sin tur ingår i Reko. Till exempel så<br />

ska redovisningsverksamheten vara ändamålsenligt<br />

organiserad med avseende på ledning av<br />

verksamheten, bemanning, vidareutbildning,<br />

hantering av uppdragsgivarens material m.m.<br />

Vidare så ska uppdragsgivaren och redovisningskonsulten<br />

upprätta ett uppdragsbrev.<br />

Redovisningskonsulten ska även planera och<br />

genomföra redovisningsuppdraget på ett professionellt<br />

sätt med uppdragsgivarens behov<br />

i fokus.<br />

Totalt finns det 12 skall-krav i ramverket och<br />

ytterligare en punkt som behandlar att redovisningskonsulten<br />

kan lämna en bokslutsrapport.<br />

Guiden riktar sig främst till de byråer som<br />

redan har framtagna rutiner för byråarbetet,<br />

till exempel de byråer som är ISO-certifierade.<br />

BAS<br />

SnABBguide<br />

<strong>2010</strong><br />

Kontoplan med sökordsregister<br />

Har du rätta<br />

greppet?<br />

Inget slår känslan av att ha situationen i sin hand. Att veta vad som gäller.<br />

Därför behöver du BAS-boken. Det tyngsta och mest kompletta referens verket för<br />

redovisning, direkt från BAS, organisationen som tar fram den kontoplan vi alla använder.<br />

Råd, tips, instruktioner och fördjupningar. Sök på affärshändelser, uppslagsord och<br />

kontonummer. Initierad och pålitlig information. Snabbt och enkelt, enligt senaste<br />

reglerna. Det rätta greppet, helt enkelt.<br />

Främst<br />

för de<br />

främsta.<br />

r<br />

Ä<br />

t<br />

t BAS A<br />

förenklAt<br />

årSBokSlut<br />

G<br />

r <strong>2010</strong> e<br />

Bokföring, bokslut och deklaration<br />

för enskilda näringsidkare P<br />

P<br />

e<br />

t<br />

BAS<br />

NYCKELTAL<br />

För bättre analys och<br />

effektivare ekonomistyrning<br />

F J Ä R D E U P P L A G A N<br />

BAS<br />

MANUAL<br />

<strong>2010</strong><br />

Accounting Plan<br />

and detailed instructions<br />

SNABBGUIDE, FÖRENKLAT<br />

ÅRSBOKSLUT, NYCKELTAL<br />

OCH MANUAL.<br />

<strong>Sveriges</strong> kunnigaste ekonomer har en sak gemensamt. Vi står<br />

bakom dem med förstklassig programvara, litteratur, utbildning<br />

och internettjänster. Norstedts Juridik – främst för de främsta.<br />

Handbok för redovisningstjänster, Reko<br />

En handbok för tillämpning av Reko håller på<br />

att arbetas fram. Det är en handbok som följer<br />

det praktiska tillvägagångssättet för ett redovisningsuppdrag.<br />

Boken börjar med hur de interna<br />

byrårutinerna ska vara utformade för att kunna<br />

hantera olika typer av uppdragsgivare, och slutar<br />

med hur ett uppdrag avslutas och arkiveras.<br />

Där emellan finns förstås upprättande av ett<br />

uppdragsbrev, löpande bokföring och avstämningar,<br />

bokslutsarbetet, rapportering och, om<br />

uppdragsgivaren så önskar, en bokslutsrapport.<br />

Boken behandlar också inkomst- och skattedeklaration,<br />

löneuppdrag, underkonsulter m.m.<br />

Kort sagt, handboken behandlar de praktiska<br />

frågor som finns vid tillämpningen av Reko.<br />

Boken innehåller också konkreta exempel.<br />

Reko – Praktisk tillämpning<br />

Från mitten av april och fram till i slutet på maj<br />

kommer <strong>SRF</strong> Ekonomiutbildning att ge kursen<br />

Reko – Praktisk tillämpning. Kursen är en något<br />

förkortad heldagskurs och vänder sig till dig som<br />

är Auktoriserad Redovisningskonsult, antingen<br />

hos <strong>SRF</strong> eller FAR SRS.<br />

Tyngdpunkten ligger på den praktiska tillämpningen<br />

av Reko. Samtliga avsnitt i Handbok för<br />

redovisningstjänster, Reko gås igenom på kursen.<br />

Några avsnitt i boken behandlas mer ingående.<br />

Under kursen kommer också konkreta tilllämpningsfrågor<br />

att diskuteras.<br />

Kursen kommer att hållas från Gällivare i<br />

norr till Malmö i söder, totalt cirka 20 orter.<br />

För mer information och anmälan, besök <strong>SRF</strong><br />

Ekonomiutbildnings hemsida, www.srfekonomiutbildning.se.<br />

BAS <strong>2010</strong> ute nu!<br />

www.nj.se<br />

26 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Redo_A_O_RK2_128x250_Layout 1 <strong>2010</strong>-02-10 14.30 Sida 1<br />

Redovisningens A till Ö är en uppslagsbok och måste för<br />

dig som jobbar med redovisning!<br />

Innehåll<br />

• Uppslagsord, definitioner och beskrivningar<br />

• Uppställningsformer för balans- och resultaträkning<br />

• BAS-kontotabellen <strong>2010</strong><br />

Uppdaterad per den 1 januari <strong>2010</strong><br />

Pris<br />

550 kr (exkl. moms och porto)<br />

Beställning<br />

www.farsrsforlag.se<br />

Tel: 08-402 75 00<br />

E-post: order@farsrsforlag.se<br />

FAR SRS Förlag har en omfattande bokutgivning inom affärsrätt, skatter, HR,<br />

redovisning och revision och flera av våra böcker har med åren blivit branschstandard.<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Frågor om redovisning?<br />

Nätversion<br />

ingår!<br />

– NYA MÖJLIGHETER<br />

NY HEMSIDA<br />

www.srfkonsult.se<br />

Vad tycker du?<br />

Maila gärna dina synpunkter, förslag<br />

till förbättringar eller om det är något<br />

du saknar till info@srfkonsult.se<br />

www.srfkonsult.se<br />

27


Byråporträtt


Personliga kvaliteter lyfter varumärket<br />

Med effektivitet, tydligt kundfokus och stolthet att representera varumärket kommer KPMG:s redovisningskonsulter att möta alla nya förutsättningar<br />

som branschen står inför. KPMG finns på 60 orter i Sverige och deras tjänster inom ekonomiservice blir mer och mer efterfrågade.<br />

TExT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: FREDRIK PERSSON<br />

– Vi är inte störst på ekonomiservice i Sverige,<br />

och har nog heller ingen ambition att bli det.<br />

Däremot vill vi bli förknippade med kundnytta,<br />

kompetens och kvalitet, säger Bodil Gistrand<br />

som är ansvarig för utvecklingen av redovisningstjänster<br />

på KPMG. – Vi har satsat mer på<br />

att utveckla just ekonomiservice och har i de<br />

flesta fall växt av egen kraft. Vi har ingen uttalad<br />

strategi att köpa upp mindre redovisningsbyråer<br />

när det blir aktuellt med expansion på en ort.<br />

<strong>Konsulten</strong> träffar Bodil Gistrand, som till<br />

vardags är kontorschef i Eskilstuna, på huvudkontoret<br />

i Stockholm. Där återfinns nära hälften<br />

av KPMG:s drygt 1 500 medarbetare i Sverige.<br />

Tar förändring med ro<br />

Hur ser då en organisation som KPMG, som<br />

är ganska revisorstunga, på den kommande<br />

förändringen med avskaffande av lagstadgad<br />

revisionsplikt? – Så klart försöker vi erbjuda<br />

konkurrenskraftiga tjänster inom ekonomiservice<br />

och stärker upp den biten, svarar Bodil<br />

Gistrand. Däremot hoppas och tror vi att många<br />

av våra kunder kommer att behålla sin revisor,<br />

vi känner inte någon direkt oro inom organisationen.<br />

Avskaffas lagkravet så tror jag att många<br />

kunder blir mer noggranna med vad de betalar<br />

för och vill ha valuta för sina pengar. Det kan<br />

också bli så att andra intressenter t ex företagets<br />

bank kräver att de behåller sin revisor. Förhoppningsvis<br />

har vi gjort någon nytta tidigare.<br />

– För många revisorer kommer nog rådgivningstjänsterna<br />

bli allt viktigare. Men revisorerna<br />

kommer i alla fall inte att ägna sig åt<br />

löpande redovisning, det är de inte tillräckligt<br />

effektiva för, säger Bodil och skrattar.<br />

Kombinerade uppdrag<br />

– Något vi är väldigt tydliga med, fortsätter Bodil,<br />

är att vi erbjuder två helt olika uppdrag. Vi<br />

har tjänsterna som räknas in i ekonomiservice<br />

– redovisning, lön, bokslut och årsredovisning<br />

och att sköta hela företagets administration.<br />

Sen har vi revisionstjänster som görs av våra<br />

revisorer. Det är många av våra kunder som<br />

låter oss göra allt, så kallade kombiuppdrag.<br />

Naturligtvis granskar vi inte oss själva, det sätter<br />

jävsreglerna stopp för. Vi har inget centralt avtal<br />

med någon annan revisionsbyrå som granskar<br />

våra uppdrag. Det är upp till kunden att välja<br />

sin revisor.<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Tydliga regler<br />

Att jobba enligt Reko är en självklarhet för Bodil<br />

och hennes arbetskamrater. – Reko tydliggör hur<br />

vi ska jobba. Genom att skriva uppdragsbrev kan<br />

vi också hålla isär redovisning och revision för<br />

våra kunder på ett enkelt sätt. Det här är egentligen<br />

inget nytt för oss, vi är vana att dokumentera<br />

vårt arbete och våra överväganden. Vi har interna<br />

vägledningar som i vissa fall är hårdare än vad<br />

Reko kräver, det gör att våra redovisningskonsulter<br />

inte har svårt för att klara kraven i Reko.<br />

Inte ens kvalitetskontrollerna kommer att<br />

bli en nyhet för redovisningskonsulterna hos<br />

KPMG. – Vi har ju sedan länge interna kvalitetsgranskningar<br />

för konsulter och revisorer, berättar<br />

Bodil. I och med att våra redovisningskonsulter<br />

är auktoriserade hos antingen <strong>SRF</strong> eller FAR SRS<br />

så kommer båda organisationerna att granska<br />

våra system. Jag kan mycket väl förstå att det<br />

finns en oro ute på de mindre redovisningsbyrårena<br />

som inte har samma stöd inom den egna<br />

organisationen för att jobba strukturerat och<br />

upprätta avtal. Det är en av fördelarna att vara<br />

en del av en större organisation.<br />

Fler fördelar<br />

– Vi har en otroligt hög kompetens inom företaget,<br />

berättar Bodil vidare. Vi har ett nätverk med<br />

experter inom alla områden som våra kontor i<br />

hela landet kan ta del av. Många av våra specialister,<br />

till exempel inom skatt finns dessutom på<br />

kontor runt om i landet, vi har inte koncentrerat<br />

all expertis till storstäderna vilket jag tror är en<br />

fortsättning nästa sida<br />

”Vi är inte störst på ekonomiservice i Sverige, och<br />

har nog heller ingen ambition att bli det. Däremot<br />

vill vi bli förknippade med kundnytta, kompetens<br />

och kvalitet.<br />

Bodil Gistrand<br />

29


fördel. Vi har ett informationsflöde av nyheter<br />

som kommer alla medarbetare till godo.<br />

– Vi har också ett stort stöd internt när det<br />

till exempel kommer till kvalitetskontroll. Skulle<br />

det vara någon av våra medarbetare som inte blir<br />

godkänd i kvalitetskontrollen så finns tillgång<br />

till stöd och hjälp samt utbildning. Vi försöker<br />

införa ett risktänkande hos vår personal. Alla<br />

redovisningskonsulter måste få klart för sig vilket<br />

ansvar de har och vilka risker som finns i uppdragen.<br />

I en organisation som vår finns det alltid<br />

hjälp att få när det kommer till dokumentation<br />

och tolkningar av olika saker. På en liten byrå<br />

måste du kanske utveckla metoder själv.<br />

Lokal marknad styr<br />

Priserna för redovisningstjänster varierar från<br />

ort till ort och från byrå till byrå. Bodil säger att<br />

även fast de är stora känner de av den rådande<br />

prispressen på en viss marknad. – Vi måste alltid<br />

förhålla oss till den lokala marknaden, berättar<br />

hon. Varje kontor anpassar sin egen prissättning,<br />

annars skulle det inte fungera. Naturligtvis har<br />

vi en kalkylmodell i botten. Räknat per timme<br />

är vi inte, och ska heller inte vara, det billigaste<br />

alternativet. Däremot är vi konkurrenskraftiga<br />

utifrån totala priset för våra tjänster. En bra<br />

kommunikation med kunderna och ett effektivt<br />

arbetssätt är a och o. Alla tjänster bygger på en<br />

personlig kontakt så våra enskilda medarbetare<br />

är väldigt viktiga. Personliga egenskaper och<br />

färdigheter värderas högt hos oss, det är inte<br />

alltid den formella utbildningen som gör en<br />

person till den bästa redovisningskonsulten.<br />

Vi har ett internt utbildningsprogram som alla<br />

ska följa, ett bra sätt att hålla sig á jour med<br />

nyheter som är viktiga för att kunna göra ett<br />

kvalitativt arbete.<br />

Framtidsplaner<br />

– Den senaste tiden har vi fått många fler förfrågningar<br />

när det gäller våra tjänster inom ekonomiservice,<br />

fortsätter Bodil. Jag har en känsla<br />

av att det är ett stort intresse och efterfrågan har<br />

ökat för att köpa sådana konsulttjänster.<br />

KPMG tittar mer och mer på att sälja paketerade<br />

tjänster och helhetslösningar till kunderna,<br />

precis som så många andra. – Vad man ska utföra<br />

och till vilket pris har blivit mycket tydligare<br />

mot kund tack vare uppdragsbrevet, säger Bodil.<br />

Kunden är så klart inte intresserad av att betala<br />

dyrt för enklare jobb, som att en konsult sorterar<br />

papper. Genom att göra upp vem som gör vad<br />

och vad en viss tjänst ska kosta varje månad är<br />

risken för missförstånd mindre. Sen är det upp<br />

till oss att arbeta effektivt.<br />

30 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


HÖJ DIN KOMPETENS<br />

MED <strong>SRF</strong> EKONOMIUTBILDNING<br />

Vårens kurser<br />

Lön I<br />

• 12-14 april <strong>2010</strong>, Stockholm • 19-21 april <strong>2010</strong>, Göteborg<br />

Lön II<br />

• 6-7 maj <strong>2010</strong>, Stockholm<br />

Redovisning II<br />

• 19-22 april <strong>2010</strong>, Stockholm<br />

diplomerad redovisningskonsult<br />

• Företagsekonomi: Del 1, 19-20 maj <strong>2010</strong>, Stockholm<br />

• Exter<strong>nr</strong>edovisning: Del 1, 25-26 maj <strong>2010</strong>, Göteborg<br />

• Beskattningsrätt: Del 1, 17-18 juni <strong>2010</strong>, Göteborg<br />

Högre redovisningsekonom<br />

• del 1: 15-17 juni <strong>2010</strong>, Stockholm<br />

www.srfekonomiutbildning.se


Skatteverkets planerade kontroller och<br />

insatser <strong>2010</strong><br />

Sedan något år tillbaka lämnar Skatteverket i förväg ut information om några av de kontroller som verket kommer att göra. På detta sätt hoppas<br />

Skatteverket att kunna minska oriktiga uppgifter och att deklaranten ska slippa en del onödiga frågor.<br />

TExT: BENNy WEDBERG<br />

Skatteverket avslöjar sina kontroller<br />

– Genom att i förväg titta igenom vår lista på<br />

kontroller kan privatpersoner och företagare<br />

undvika misstag och slippa en hel del onödiga<br />

frågor från oss. Och de som medvetet vill fuska<br />

eller tänker ”chansa” ska veta att de fastnar i<br />

kontrollerna, säger Skatteverkets överdirektör<br />

Magdalena Andersson.<br />

Under <strong>2010</strong> kommer Skatteverket bland<br />

annat att fortsätta insatserna för att komma åt<br />

svartjobb i samband med grov ekonomisk brottslighet.<br />

Arbetet kommer bland annat att i<strong>nr</strong>iktas<br />

på bättre samverkan med andra myndigheter, information<br />

till offentliga och privata upphandlare<br />

samt samarbete med branschaktörer.<br />

Under <strong>2010</strong> har en ny granskning inletts av<br />

husavdraget och de företag som har utfört ROT-<br />

och hushållsarbete.<br />

50 000 besök inom kontanthandeln<br />

En av årets största insatser kommer att ske inom<br />

kontanthandeln. Från och med den 1 januari<br />

<strong>2010</strong> måste de flesta företag som säljer varor<br />

och tjänster mot kontant betalning använda<br />

ett certifierat kassaregister. Lagen innebär också<br />

att kvitto måste tas fram och erbjudas kunden<br />

vid varje köp.<br />

Skatteverket kommer att genomföra 50 000<br />

företagsbesök under året för att se till att kassaregister<br />

finns och används på rätt sätt.<br />

– Både företagen och Skatteverket tar med<br />

den nya lagen sitt ansvar för att minska skattefusk<br />

och illojal konkurrens inom kontanthandeln.<br />

Men även allmänheten kan hjälpa till.<br />

Därför vill jag gärna uppmana alla konsumenter<br />

att vara noga med att alltid ta kvitto. Det är ett<br />

bevis på att företagen gör rätt för sig, säger Skatteverkets<br />

nye generaldirektör Ingemar Hansson.<br />

Kontroll av privatpersoners<br />

inkomstdeklarationer<br />

Skatteverket kommer att kontrollera att belopp<br />

på bilagor är rätt summerade och överförda till<br />

huvudblanketten.<br />

Den som yrkat avdrag under tjänst men inte<br />

fått dessa godkända de två senaste åren kan<br />

”Både företagen och Skatteverket tar med den<br />

nya lagen sitt ansvar för att minska skattefusk<br />

och illojal konkurrens inom kontanthandeln.<br />

räkna med att få en extra granskning om avdrag<br />

under tjänst yrkas i årets deklaration.<br />

Skatteverket uppmanar också till att lämna<br />

deklarationen med bilagor elektroniskt. På detta<br />

sätt görs automatiska kontroller på vissa uppgifter.<br />

Kontroll av företagens inkomstdeklarationer<br />

På samma sätt som för privatpersoner kommer<br />

Skatteverket att göra en kontroll på att beloppen<br />

på bilagor är rätt summerade och överförda<br />

till huvudblanketten.<br />

Nedan följer en sammanställning över några<br />

övriga kontroller som Skatteverket kommer att<br />

göra på inkomstdeklarationerna för näringsidkare:<br />

• Kontroll av att ränteutgifter stämmer med<br />

kontrolluppgifter. Summering görs för enskild<br />

näringsidkare i både näringsverksamhet<br />

och under inkomst av kapital.<br />

• Beräkning av att avsättning till räntefördel-<br />

ning, periodiseringsfond och expansionsfond<br />

gjorts på ett korrekt sätt.<br />

• Att rätt belopp blivit överfört från skattemässiga<br />

justeringar till underlag för inkomstskatt.<br />

• Att schablonintäkt på periodiseringsfond har<br />

beräknats på ett korrekt sätt.<br />

• Kontroll av riktigheten på outnyttjat underskott.<br />

• Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader.<br />

Listan är inte uttömmande<br />

Enligt Skatteverkets informationsmaterial är de<br />

i förväg avslöjade kontrollinsatserna inte uttömmande.<br />

Några kontrollpunkter behåller verket<br />

hemliga. Som en tjänsteman sa, ”det fungerar<br />

ungefär som polisens fartkameror. Man vet om<br />

att de finns och därigenom hålls farten nere.<br />

Skulle det däremot bli känt att vissa kameror<br />

inte fungerar så ökar hastigheten”.<br />

32 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Musikbranschen slår tillbaka<br />

Efter några tuffa år med vikande försäljningssiffror och konkurrens i form av olaglig nedladdning börjar<br />

musikbranschen se en ljusare framtid. Försäljningen av CD-skivor minskar inte längre och folk börjar mer<br />

och mer att betala för nedladdat material. – Jag tror att Ipred-lagen gjort föräldrar medvetna om att deras<br />

barn bidragit till den illegala marknaden, säger Hasse Breitholtz på Sony Music.<br />

TExT: TINA SJöSTRöM FoTo: MATS ÅSMAN<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

33


hasse Breitholtz<br />

Hasse Breitholtz, VD för Sony Music i Sverige,<br />

är en gammal räv i musikbranschen. Han<br />

började sin karriär som artist och har efter<br />

det, förutom fem år på MTG, varit branschen<br />

trogen. – Jag hade förmånen att få vara med<br />

när vi gick från vinyl till cd. Nu väntar nästa<br />

omvandling, från analog till digital plattform,<br />

säger han leende.<br />

Tvingats bli bredare<br />

För att få affärerna att gå ihop har musikbranschen<br />

mer eller mindre tvingats att bredda sin<br />

verksamhet. Det är få artister idag som kan<br />

leva enbart på sin skivförsäljning, därför måste<br />

skivbolagen öka försäljningsvolymen med hjälp<br />

av liveakter och andra varor som kan kopplas<br />

ihop med artisten. – Musikbranschen har varit,<br />

och är fortfarande, väldigt konservativ, berättar<br />

Hasse Breitholtz. Det finns en strikt hierarki<br />

där USA som är störst bestämmer riktlinjerna.<br />

Många bra idéer har aldrig testats på grund av<br />

rädsla att överge gamla beprövade plattformar<br />

som exempelvis cd-skivan.<br />

34 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Både möjlighet och hot<br />

– När internet utvecklades som distributionskanal<br />

var vi många som faktiskt såg det som en<br />

optimal möjlighet att få ut musik till den stora<br />

massan, berättar Hasse Breitholtz vidare. Några<br />

i toppen blev livrädda och trodde att det skulle<br />

döda oss. På grund av det så höll det faktiskt på<br />

att hända. Vi har varit otroligt långsamma när<br />

det gäller att hitta legitima sätt att distribuera<br />

musik digitalt.<br />

– När så iTunes kom var det många som applåderade.<br />

Äntligen kom det ett alternativ som<br />

möjliggjorde att vi kunde få betalt för nedladdad<br />

musik. Trots att det för Apple inte var ett primärt<br />

mål att distribuera musik på laglig väg, för<br />

dem var det ett medel att få sälja mer hårdvara,<br />

blev iTunes en föregångare för branschen. Nu<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

har vi Spotify som den största legala plattformen<br />

för distribution av musik men det räcker inte. Vi<br />

måste ha fler liknande tjänster för att på allvar<br />

konkurrera med den olagliga nedladdningen. Vi<br />

har en hel generation som tror att allt på nätet<br />

är gratis som vi måste övertyga.<br />

Utvecklande affärer<br />

När konkurrensen hårdnar blir människan<br />

som mest kreativ och hittar nya vägar för att<br />

”Musikbranschen har varit, och är fortfarande,<br />

väldigt konservativ.<br />

nå målet, det kan Hasse Breitholtz intyga.<br />

– Ett lysande exempel på framgång genom<br />

synergieffekter är den julskiva vi släppte med<br />

EMD förra året. Den såldes endast hos ICA<br />

och gick för ett billigare pris till deras kortkunder.<br />

I samma veva gjordes en dokumentär om<br />

hemlösa i Stockholm där EMD bland annat<br />

framförde låten ”Hemlös”. Alla medverkande<br />

skänkte sina intäkter från den låten till Stadsmissionen.<br />

De tre killarna var också med i<br />

ICA:s reklam under samma period som cd:n<br />

såldes plus att vi genomförde en julkonsert i<br />

Johannes kyrka som TV-sändes. Den här cd:n<br />

såldes i otroliga 155 000 exemplar, något som<br />

kan betecknas som extremt många idag.<br />

Fler positiva trender är att den digitala försäljningen,<br />

alltså när man laddar ner musik från<br />

en hemsida och betalar för den, ökade under<br />

förra året. – Vår digitala försäljning ökade från<br />

10 procent till 20 procent av omsättningen,<br />

berättar Hasse. Det som är extra kul är att det<br />

verkar som om folk hittat tillbaka till albumen.<br />

Man köper inte längre bara enstaka låtar.<br />

Fenomenet Idol<br />

Hasse Breitholtz var med och skapade Idol i<br />

England i början av 2000-talet, ett fenomen<br />

som senare tagit både USA och framförallt<br />

Sverige med storm. – Vårt uppdrag som musikfortsättning<br />

på nästa sida<br />

35


olag är att hitta artister som vi sedan kan para<br />

ihop med rätt låt, så självklart är ett program<br />

som Idol oerhört viktigt för oss. Där skapas nya<br />

artister och med hjälp av TV:s genomslagskraft<br />

når de snabbt en stor målgrupp.<br />

För att visa vilken betydelse Idol har berättar<br />

Hasse om framgången i England efter den första<br />

säsongen: – Vi bestämde oss för att göra vinnarlåten<br />

på singel i 600 000 exemplar. Halv åtta<br />

på morgonen, första dagen den fanns i handeln,<br />

fick jag en förfrågan om vi kunde tänka oss att<br />

göra 600 000 till. På en vecka sålde vi slut på<br />

allt, 1 200 000 singlar. Det gjorde att vi på en<br />

vecka dessutom fick igen hela investeringen.<br />

Nästa stjärna<br />

Vad kännetecknar då en bra artist? – Det allra<br />

viktigaste är att personen har ”det”, säger Hasse<br />

uttrycksfullt och gestikulerar med händerna.<br />

Artisten måste förmedla en känsla till lyssnaren.<br />

Det behöver inte alltid betyda att man har den<br />

absolut bästa sångrösten. Se bara på Bob Dylan.<br />

I min mening inte en av världens bästa sångare<br />

men däremot en av världens bästa låtskrivare.<br />

– Idag är det betydligt svårare för en artist<br />

att få en lång karriär, fortsätter Hasse. Man<br />

skulle kunna säga att de ”tunnas ur” genom<br />

att exploateras via alla kanaler. Du hör hitlåtar<br />

på radio, ser videor på TV och internet. Som<br />

lyssnare blir du snabbt trött, det är få av dagens<br />

artister som kommer att vara stjärnor om 10<br />

år. Det är inte så ofta det föds en Madonna.<br />

Vem är då vår nästa storstjärna? – Jag tror<br />

definitivt att det är Tove Östman Styrke som<br />

var med i Idol, förra årets trea. Hon kan verkligen<br />

förmedla det hon sjunger, hon berör. Min<br />

magkänsla brukar ha betydelse och henne tror<br />

jag verkligen på.<br />

Nya verkligheter<br />

Att vara lyhörd och inte blunda för nya verkligheter<br />

har blivit en nog så viktig egenskap för<br />

företrädarna för de stora musikbolagen. – Tack<br />

vare Ipred-lagen har folk slutat ladda ner material<br />

olagligt i den stora utsträckning som var<br />

fallet för bara något år sedan, fortsätter Hasse.<br />

Jag tror faktiskt inte att folk vill stjäla. Det gällde<br />

bara för oss att berätta att det var det de gjorde.<br />

– Nu har vi möjligheten att skapa tjänster<br />

som folk är beredda att betala för. Jag har ännu<br />

ett exempel, i England kostade en singel med<br />

två låtar 1,99 pund i början av 2000-talet. Vid<br />

samma tidpunkt kunde du köpa en ringsignal<br />

till din mobiltelefon på 20 sekunder för 2,50<br />

pund. Du kan ju bara gissa vilken som såldes<br />

mest. Är det bara rätt ”attribut” så är folk alltså<br />

beredda att betala mer för 20 sekunder än för<br />

två hela låtar. Något vi i branschen skulle ha<br />

trott varit omöjligt för bara några år sedan.<br />

Framtiden för musikbranschen ser onekligen<br />

mycket ljusare ut än på länge. Tillgängligheten<br />

till all sorts musik via exempelvis Spotify har<br />

också gjort att artister som inte fått royalties<br />

på länge helt plötsligt blir ”upptäckta” igen, av<br />

både gamla och nya fans.<br />

36 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Bokföringsprogram online<br />

Har du råd att göra jobbet två gånger?<br />

- Upptäck nya tidens bokföringsprogram<br />

- Internetbaserad bokföring<br />

”Med e-conomic kan vi erbjuda våra<br />

kunder en ny, smart samarbetslösning.<br />

Det gör att vi kan ge våra<br />

kunder stor flexibilitet som sparar tid<br />

för oss och pengar för våra kunder.<br />

Kunderna uppskattar enkelheten och<br />

att vi kan dela på bokföringsdata och<br />

rapportering direkt på nätet.<br />

Den duktiga supporten skapar<br />

trygghet både för oss<br />

och våra kunder.”<br />

Ann Ivarsson<br />

VD/Försäljning<br />

Mevona AB<br />

”För vår verksamhet har e-conomic<br />

blivit ett centralt nav där all input såsom<br />

kundfakturor, leverantörsfakturor,<br />

tidrapportering, avtalsfakturering etc.<br />

hanteras i samma ”motor”. Detta<br />

skapar en fantastiskt effektiv vardag<br />

där vi kan lägga mer fokus på våra<br />

kunder än vår interna administration.<br />

Kontoret på fickan med hög tillgänglig-<br />

het vart du än befinner<br />

dig!”<br />

Maria Wilén<br />

VD/Försäljning,<br />

Elektronomi i Sverige AB<br />

- Gör inget dubbeljobb<br />

Samarbeta och dela information<br />

på nätet.<br />

- Alltid tillgängligt<br />

Du har alltid åtkomst till dina data<br />

oavsett om du är hemma, på<br />

kontoret eller på resa. Allt som<br />

behövs är en internetuppkoppling.<br />

- Spara tid<br />

Inga installationer eller backupper.<br />

Få tid över till kärnverksamheten.<br />

- Spara pengar<br />

Med e-conomic behövs inga CDskivor,<br />

pappersmanualer eller annan<br />

dyr hantering. Därför har e-conomic<br />

lågt pris och gratis upport.<br />

”För många av våra kunder är ett webbaserat<br />

bokföringsprogram en stor fördel då<br />

de kan välja grad av delaktighet och<br />

dygnet runt ha åtkomst till ekonomisystemet,<br />

oavsett var de befinner sig. Dessutom<br />

slipper både vår kund och vi risken<br />

och ansvaret för installation, uppdatering<br />

och säkerhetskopiering. Detta sköts enkelt<br />

och smidigt av e-conomic.<br />

e-conomic innehåller de<br />

funktioner som motsvarar<br />

behovet i de allra flesta av<br />

våra uppdrag”<br />

Robert Kermani<br />

Financial Manager<br />

CorpNordic<br />

e-conomic sverige ab • Upplandsgatan 35 • 113 28 Stockholm • www.e-conomic.se • Tel 08 - 562 766 90 • info@e-conomic.se


omvärlds- och hotbildsanalys 2009<br />

TExT: BENNy WEDBERG<br />

Lägesbild av den ekonomiska brottsligheten<br />

Ekobrottsmyndighetens årliga omvärlds- och<br />

hotbildsanalys ger en regelbunden lägesbild av<br />

den ekonomiska brottsligheten.<br />

Analysen syftar till att öka kunskapen om vad<br />

som ligger bakom den ekonomiska brottslighetens<br />

utveckling och vad som kan vara drivkrafterna<br />

för ny brottslighet.<br />

Analysen används också för att sprida kunskaper<br />

om den ekonomiska brottsligheten till andra<br />

myndigheter och till allmänheten.<br />

Tre konkreta effekter av finanskrisen<br />

Finanskrisen har i grunden påverkat de finansiella<br />

marknaderna. En skakig marknad är mer<br />

känslig för ryktesspridning och reagerar ofta<br />

kraftigare när ny information kommer ut.<br />

Rapporten har kommit fram till tre konkreta<br />

effekter av finanskrisen när det gäller de finansiella<br />

marknaderna:<br />

• Större fokus på finansiella rapporter och sådant<br />

som gäller prognoser, vinstvarningar och varsel.<br />

Det finns fler varianter på insiderinformation<br />

än normalt i samband med rapportperioder.<br />

• Extrema rörelser i marknaden orsakar fler<br />

och större tradingförluster, vilket ökar risken<br />

för gömda förluster. Risken för olika typer av<br />

trolöshetsbrott tilltar.<br />

• Misstänkt insiderhandel gäller oftare handel i<br />

närtid före negativa nyheter snarare än inför<br />

företagsförvärv. Ekobrottsmyndigheten upptäcker<br />

stora olagliga vinster.<br />

Svartarbete<br />

Skatteverket bedömer att ungefär 800 000<br />

svenskar jobbar svart varje år. Det handlar om allt<br />

från enklare granntjänster till heltidsjobb inom<br />

servicenäringen. Det är främst inom branscher<br />

med omfattande kontanthantering som oredovisade<br />

intäkter och svartarbete förekommer, till<br />

exempel frisör-, restaurang- och taxibranschen.<br />

Även inom byggsektorn finns problem med<br />

svarta pengar.<br />

Skatteverket har funnit att svenskarna årligen<br />

konsumerar för omkring 120 miljarder mer<br />

än vad som täcks av deklarerade inkomster.<br />

Av denna summa beräknas cirka 66 miljarder<br />

vara inkomster från svarta jobb, varav cirka<br />

44 miljarder tros vara oredovisade inkomster<br />

i små företag.<br />

”Skatteverket har funnit<br />

att svenskarna årligen<br />

konsumerar för omkring<br />

120 miljarder mer<br />

än vad som täcks av<br />

deklarerade inkomster.<br />

Enligt en annan rapport från EU-organet<br />

Eurofond tillhör Sverige de fem länder inom<br />

unionen med störst andel medborgare som arbetar<br />

svart. I genomsnitt utför fem procent av EU:s<br />

arbetsföra befolkning någon typ av svartarbete<br />

varje år, vilket kan jämföras med beräknade tio<br />

procent i Sverige.<br />

Mindre avancerad brottslighet<br />

Det i förra stycket beskrivna svartarbetet beskrivs<br />

i rapporten som mindre avancerad brottslighet.<br />

I en opinionsundersökning som gjorts av Eko-<br />

Har du beställt årets Rätt-böcker än?<br />

brottsmyndigheten om medborgarnas syn på<br />

ekobrott framkommer det att nästan fyra av tio<br />

uppger att de jobbat svart under en kortare tid<br />

medan endast en av tjugo jobbat svart en längre<br />

tid. En av tio uppger att de fuskat med skatten<br />

och en av tjugo har tagit emot bidrag man inte<br />

varit berättigad till.<br />

Rapportens slutsats av hotbilden från den<br />

mindre avancerade brottsligheten är att den<br />

hindrar en sund konkurrens i många branscher.<br />

Motkrafter för mindre avancerad brottslighet<br />

Under senare år har lagstiftningen på flera områden<br />

skärpts. Riksdagen har beslutat om särskilda<br />

personalliggare som ska föras av frisör- och restaurangföretag<br />

för att minska svartarbetet. Den<br />

Personalliggarutredning som gjorts i samverkan<br />

med berörda branschorganisationer visar att de<br />

redovisade lönerna i restaurangbranschen ökade<br />

under perioden 2007 och 2008 med mellan 1<br />

och 1,5 miljarder kronor vilket motsvarar mellan<br />

4 000 och 6 000 årsarbetskrafter.<br />

En majoritet av restaurang- och frisörföretagen<br />

anser att systemet har lett till minskat svartarbete<br />

och en sundare konkurrens.<br />

De införda möjligheterna att få skattereduktion<br />

för både ROT-tjänster och de så kallade<br />

RUT-tjänsterna har också de som huvudsakligt<br />

syfte att minska svartarbetet.<br />

Från och med 1 januari <strong>2010</strong> måste företag<br />

med en årlig kontantförsäljning överstigande<br />

fyra prisbasbelopp registrera den kontanta försäljningen<br />

i ett certifierat kassaregister.<br />

Brottsförebyggande arbete<br />

Ekobrottsmyndighetens arbete riktas mot främst<br />

tre grupper: skolungdomar, nyföretagare och nya<br />

grupper på arbetsmarknaden.<br />

Beställ<br />

inom 10 dagar på<br />

ekonomionline.se<br />

och ange kod kon1002<br />

så bjuder vi på en<br />

biobiljett!<br />

08-696 86 50<br />

Läs mer,<br />

köp dina böcker och<br />

onlinetjänster på<br />

38 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


För att nå ut med brottsförebyggande information<br />

till ungdomar har Ekobrottsmyndigheten<br />

öppnat en särskild ungdomswebb på<br />

www.ekobrott.se.<br />

Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan,<br />

Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelserna,<br />

Polisen, Skatteverket och Tullen samverkar<br />

kontinuerligt inom SAMEB (Samverkan mot<br />

ekonomisk brottslighet) bland annat genom olika<br />

brottsförebyggande projekt.<br />

Fortsatta prioriteringar<br />

Den allvarliga och grova ekonomiska brottsligheten<br />

är komplex, svårutredd och resurskrävande.<br />

Brottsligheten har ofta internationell<br />

koppling och omfattar stora ekonomiska värden.<br />

Samtidigt orsakar den mindre avancerade<br />

ekonomiska brottsligheten stora skador i samhället<br />

genom att den är så utbredd och riskerar<br />

att minska förtroendet i samhällslivet.<br />

Ekobrottsmyndighetens prioriteringar för det<br />

närmaste året ligger med hög prioritet inom<br />

främst fyra områden för det brottsförebyggande<br />

arbetet och för utredning och lagföring<br />

under <strong>2010</strong>:<br />

1 Den grova organiserade brottsligheten ska<br />

bekämpas med underrättelsestyrd brottsbekämpning<br />

i samverkan. Ekobrottsmyndigheten<br />

ska bidra med sin specialistkompetens<br />

i den myndighetsgemensamma satsningen<br />

mot grov organiserad brottslighet.<br />

2 Satsningarna på att bekämpa den brottslighet<br />

som hotar finansmarknaderna ska fortsätta.<br />

Ekobrottsmyndigheten har fått särskilda<br />

tillskott för att öka kapaciteten att hantera<br />

en ökad brottslighet på de finansiella marknaderna.<br />

3 Ekobrottsmyndigheten har byggt upp en<br />

särskild brottsutbytesenhet där specialiserade<br />

åklagare och analytiker arbetar med att utveckla<br />

metoderna och ge operativt stöd så att<br />

vinsterna från den allvarligare brottsligheten<br />

kan återföras.<br />

4 Ekobrottsmyndigheten fortsätter satsningen<br />

på det internationella samarbetet med särskilt<br />

utbildade åklagare som arbetar med internationell<br />

brottslighet. Dessa åklagare är specialister<br />

på det internationella regelverket och<br />

har de kunskaper som krävs för att nå praktisk<br />

framgång i det internationella samarbetet.<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Fakta:<br />

Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet med särskild kompetens för<br />

analys och utredning.<br />

Inom Ekobrottsmyndigheten finns cirka 400 specialutbildade åklagare, poliser, ekorevisorer, analytiker och ekosekreterare<br />

samt specialister som arbetar tillsammans i projektgrupper för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.<br />

På myndigheten bedrivs kriminalunderrättelseverksamhet, utredning och lagföring, brottsförebyggande arbete samt spaning.<br />

39


Glad Påsk<br />

önskar vi på <strong>SRF</strong>


Malmö värd för årets kongress<br />

<strong>SRF</strong>:s kongress, den 74:e i ordningen, kommer i år att hållas i Malmö. Öresundsregionen är ett av Skandinaviens mest expansiva<br />

områden och vi vågar lova några dagar med intressanta seminarier, spännande omgivningar och den omtalade <strong>SRF</strong>-gemenskapen.<br />

TExT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS åSMAN<br />

Redan nu kan du boka in 22-24 september. Då<br />

ska du besöka Malmö och årets <strong>SRF</strong>-kongress. Vi<br />

upprepar förra årets succé med ett sammanhållet<br />

arrangemang – boende, föreläsningar, seminarier,<br />

utställning, möten och de flesta måltider<br />

anordnas på förnämliga Hotel Hilton Malmö<br />

City som är beläget centralt mitt i staden.<br />

Expansiv region<br />

I år firar Öresundsregionen 10 år. Den första<br />

juli 2000 invigdes bron mellan Malmö och<br />

Köpenhamn och utvecklingen tog fart på allvar.<br />

Regionen har över 3,5 miljoner invånare och<br />

här finns 178 000 företag. Här finns också<br />

155 000 studenter som räknas till Öresunds-<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

universitetet, ett samarbete mellan 12 universitet<br />

i regionen. Varje dag pendlar ungefär<br />

20 000 människor över bron för att arbeta eller<br />

studera. Närheten till kontinenten och de enkla<br />

förbindelserna är naturligtvis en bidragande<br />

orsak till den kraftiga expansionen.<br />

Malmö som besöksstad blir alltmer populär.<br />

Förra året blev något av ett rekordår när det<br />

gäller hotellövernattningar och fler och fler<br />

utländska besökare hittar dit. Utbudet av kultur<br />

såsom teater, musikevenemang och museum är<br />

stort och Malmö tar på allvar upp kampen med<br />

Stockholm och Göteborg som <strong>Sveriges</strong> besöksmål<br />

nummer ett när det gäller upplevelser och<br />

evenemang.<br />

Program<br />

Ett preliminärt program är framtaget. Sedvanliga<br />

kongressförhandlingar hålls på torsdag eftermiddag<br />

och hela fredagen är avsatt åt den alltmer<br />

populära Byråkonferensen. Naturligtvis blir<br />

det också ett välkomstmingel på onsdag kväll.<br />

Kongressmiddagen kommer att serveras på det<br />

unika Luftkastellet, beläget ett stenkast från bron<br />

och med en hänförande utsikt över Öresund.<br />

Tema för byråkonferensen, föreläsare och underhållning<br />

är ännu inte klart, det kommer vi<br />

att presentera i nästa nummer av <strong>Konsulten</strong>.<br />

Anmälan till årets kongress kommer att kunna<br />

göras från och med slutet av april.<br />

41


Regeringsrätten om nedskrivning<br />

till verkligt värde<br />

Att bara skriva ner goodwill till verkligt värde men inte övriga inventarier godtas inte. Enligt Regeringsrätten ska nedskrivning<br />

avse alla inventarier på vilka bestämmelserna om värdeminskningsavdrag är tillämpliga.<br />

TExT: hELENE RyDLINGER, NORSTEDTS JuRIDIK AB<br />

Bakgrund<br />

Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras<br />

av genom årliga värdeminskningsavdrag. Det<br />

finns två olika avdragsmetoder: räkenskapsenlig<br />

avskrivning och restvärdesavskrivning.<br />

För immateriella rättigheter gäller i huvudsak<br />

samma avdragsregler som för inventarier. För<br />

inventarier som är av mindre värde eller som<br />

kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst<br />

tre år får hela utgiften dras av omedelbart.<br />

Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften<br />

för förvärvet, om de förvärvas genom köp, byte,<br />

egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna<br />

förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet<br />

vid förvärvet som anskaffningsvärde.<br />

Ytterligare avdrag<br />

I 18 kap 13-22 §§ inkomstskattelagen, IL,<br />

finns bestämmelser om beräkning av värdeminskningsavdrag<br />

för inventarier. I de fall det<br />

skattemässiga värdet överstiger det verkliga<br />

värdet på inventarierna får enligt 18 § första<br />

stycket ytterligare avdrag göras med ett belopp<br />

som motsvarar skillnaden.<br />

Vid jämförelsen beaktas inte inventarier av<br />

mindre värde och så kallade korttidsinventarier<br />

om utgifterna för att anskaffa dem har dragits<br />

av direkt.<br />

I en dom från Regeringsrätten, mål <strong>nr</strong> 1088-<br />

08, har fråga om nedskrivning av inventarier till<br />

verkligt värde tagits upp.<br />

Rättsfallet<br />

O AB förvärvade vid årsskiftet 2002 tillsammans<br />

med sitt moderbolag en produktdivision<br />

från B AB, och betalade 125 miljoner kronor<br />

för uppskattade framtida vinster i verksamheten.<br />

Dessa bokfördes som goodwill. Vid 2004<br />

års taxering värderade bolaget goodwillen till<br />

0 kronor och kostnadsförde en nedskrivning<br />

med drygt 77 miljoner kronor.<br />

Bolaget skrev således ner goodwillen till verkligt<br />

värde enligt den särskilda bestämmelsen i 18<br />

kap 18 § IL. Övriga inventarier i bolaget skrevs<br />

ner enligt bestämmelserna för räkenskapsenlig<br />

avskrivning i 18 kap IL.<br />

Underinstanserna<br />

Skatteverket menade att bestämmelsen i 18<br />

kap 18 § IL förutsätter att alla inventarier har<br />

beräknats till verkligt värde. Skatteverket höjde<br />

därför bolagets inkomst av näringsverksamhet<br />

med 41,5 miljoner kronor, vilket var skillnaden<br />

mellan inventariernas lägsta tillåtna skattemässiga<br />

värde för alla inventarier och det av bolaget<br />

redovisade värdet.<br />

Länsrätten unda<strong>nr</strong>öjde Skatteverkets beslut<br />

och kammarrätten gjorde samma bedömning<br />

som länsrätten.<br />

Regeringsrätten<br />

RR anser att redan ordalydelsen i 18 kap 18<br />

§ första stycket IL talar för att nedskrivning<br />

till verkligt värde måste avse alla inventarier i<br />

bolaget som bestämmelserna om värdeminskningsavdrag<br />

är tillämpliga på. Enligt RR vinner<br />

en sådan tolkning också stöd av att det i andra<br />

bestämmelser i samma kapitel uttryckligen<br />

anges om den skattskyldige får tillämpa bestämmelsen<br />

för ett visst slag av inventarier.<br />

RR påpekar vidare att Lagrådet vid tillkomsten<br />

av IL bland annat anförde att syftet med<br />

bestämmelsen om nedskrivning till verkligt<br />

värde är att förhindra att den skattskyldige vid<br />

beskattningen måste redovisa sitt inventariebestånd<br />

till ett högre värde än det verkliga värdet.<br />

Lagrådet menade att det skattemässiga värdet<br />

och det verkliga värdet ska jämföras på kollektiv<br />

nivå. Det förhållandet att några enstaka<br />

inventarier sjunkit kraftigt i värde leder således<br />

inte med nödvändighet till att bestämmelsen<br />

blir tillämplig (prop 1999/2000:2 del 3 s 408).<br />

RR finner mot bakgrund av det anförda<br />

att nedskrivning till verkligt värde måste avse<br />

alla inventarier på vilka bestämmelserna om<br />

värdeminskningsavdrag är tillämpliga.<br />

RR unda<strong>nr</strong>öjer därmed underinstansernas<br />

domar och fastställer Skatteverkets beslut.<br />

Kommentar<br />

RR gör en bokstavstolkning av lagen och<br />

hänvisar bland annat till 18 kap 4 och 17 §§<br />

IL där bestämmelserna gäller för visst slag av<br />

inventarier. Då det i 18 kap 18 § IL inte uttrycks<br />

att bestämmelsen endast gäller ett visst<br />

slag av inventarier innebär det enligt RR att den<br />

måste avse alla inventarier som ett kollektiv.<br />

HÖJ DIN KOMPETENS<br />

MED <strong>SRF</strong> EKONOMIUTBILDNING<br />

42 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Edisons betyg*<br />

Du borde kanske också ta en titt på Edison – bokföringsprogrammet<br />

för redovisningskonsulter som nu för femte<br />

gången i rad fått bättre betyg av användarna än de fl esta<br />

andra. Två guld och tre silver talar sitt tydliga språk:<br />

Edison är ett av de bästa programmen för byrån!<br />

Läs mer på edison.se eller ring oss på 046-320 220.<br />

* Enligt en undersökning från <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong> <strong>Förbund</strong> <strong>SRF</strong> hösten 2009, där<br />

1 814 auktoriserade redovisningskonsulter satte betyg på sina program.<br />

HÖJ DIN KOMPETENS MED <strong>SRF</strong> EKONOMIUTBILDNING<br />

Reko – en praktisk tillämpning<br />

Kursen behandlar den praktiska tillämpningen av Svensk standard för<br />

redovisningstjänster, Reko.<br />

• 13 april <strong>2010</strong>, Göteborg • 14 april <strong>2010</strong>, Malmö • 15 april <strong>2010</strong>, uppsala<br />

• 15 april <strong>2010</strong>, helsingborg • 20 april <strong>2010</strong>, Sundsvall<br />

• 20 april <strong>2010</strong>, Stockholm • 21 april <strong>2010</strong>, Östersund • 22 april <strong>2010</strong>, Gävle<br />

• 3 maj <strong>2010</strong>, Borlänge • 3 maj <strong>2010</strong>, västerås • 4 maj <strong>2010</strong>, Jönköping<br />

• 5 maj <strong>2010</strong>, Linköping • 5 maj <strong>2010</strong>, Kalmar • 6 maj <strong>2010</strong>, växjö<br />

• 10 maj <strong>2010</strong>, visby • 18 maj <strong>2010</strong>, Gällivare • 18 maj <strong>2010</strong>, Örebro<br />

• 19 maj <strong>2010</strong>, Luleå • 19 maj <strong>2010</strong>, Karlstad • 20 maj <strong>2010</strong>, umeå<br />

www.srfekonomiutbildning.se<br />

43


Dags att planera sommarsemestern<br />

Även om det kan tyckas vara långt till sommaren kräver reglerna i semesterlagen att man redan nu påbörjar planeringen av årets<br />

sommarsemester. Anställda har rätt att få besked om semesterledigheten senast två månader i förväg.<br />

TExT: ThOMAS ENGLuND<br />

Det finns flera formaliaregler att följa när det<br />

gäller de anställdas semesterledighet. Bland annat<br />

måste arbetsgivaren MBL-förhandla med<br />

den fackliga organisation som företaget har koll-<br />

ektivavtal med när det gäller huvudsemesterns<br />

förläggning. Om kollektivavtal saknas måste<br />

arbetsgivaren höra med den fackliga organisation<br />

som den anställde eventuellt tillhör om<br />

denna önskar förhandla. Om det inte finns någon<br />

facklig organisation att förhandla med ska<br />

arbetsgivaren samråda direkt med de anställda<br />

om förläggningen av huvudsemestern. Samma<br />

gäller om den fackliga organisationen inte vill<br />

förhandla.<br />

Ett vanligt och praktiskt förfarande när det<br />

gäller planeringen av de anställdas sommarsemester<br />

är att de får notera sina önskemål om<br />

semester på en semesterlista. När arbetsgivaren<br />

ska förlägga huvudsemestern kan han då – redan<br />

på ett tidigt stadium – ta hänsyn till både<br />

verksamheten och arbetskamraternas önskemål<br />

om ledighet.<br />

Om parterna inte kommer överens ska arbetsgivaren<br />

i normalfallet förlägga semesterle-<br />

digheten enligt huvudregeln, det vill säga fyra<br />

veckor under juni-augusti. Det kan dock finnas<br />

verksamhetsskäl till en annan förläggning. Detta<br />

är då något som får tas upp med den fackliga<br />

organisationen i MBL-förhandlingen. Den anställde<br />

har – när väl semesterförläggningen är<br />

klar – rätt till ett besked om förläggningen senast<br />

två månader före ledighetens början.<br />

Den arbetsgivare som inte följer semesterlagens<br />

bestämmelser om förläggning av huvudsemestern<br />

kan bli skyldig att betala skadestånd<br />

till de arbetstagare som drabbas. Med hänsyn<br />

till de formella krav som finns i anslutning till<br />

semesterförläggningen är det alltså viktigt att<br />

arbetsgivaren börjar planera för sommarsemestern<br />

i god tid.<br />

Av semesterlagen framgår alltså att en anställd<br />

har rätt till fyra veckors sammanhängande<br />

semesterledighet under perioden juni-augusti.<br />

Överskjutande dagar får sparas för uttag inom<br />

fem år efter det år de sparades. I vissa fall är<br />

det omöjligt att förlägga 20 semesterdagar i<br />

ledighet. Det gäller för anställda som är långtidssjuka<br />

eller frånvarande under längre tid av<br />

någon annan anledning, till exempel på grund<br />

av studier eller vård av barn.<br />

I dessa fall kan de aktuella semesterdagarna<br />

ersättas i pengar, det vill säga utan motsvarande<br />

ledighet. Observera dock att sådan kontant<br />

betalning endast kan komma i fråga när semesteråret<br />

har kommit till sitt slut (31 mars) och<br />

om frånvaron faktiskt har hindrat den anställde<br />

från att kunna ta ut någon semester. Istället för<br />

att ta ut semester i kontanter kan arbetsgivaren<br />

och den anställde komma överens om att skjuta<br />

på uttaget av semesterdagarna till ett det kommande<br />

semesteråret.<br />

Nya regler för utbetalning av sådana dagar<br />

träder i kraft den 1 april. De blir dock inte tilllämpliga<br />

förrän nästa semesterårsskifte eftersom<br />

reglerna gäller för sådana semesterdagar som inte<br />

har kunnat tas ut i ledighet under semesteråret<br />

1 april <strong>2010</strong> - 31 mars 2011. I korthet innebär<br />

de nya reglerna att man endast får betala ut icke<br />

uttagna semesterdagar som tillsammans med det<br />

nya semesterårets dagar överstiger 25 till antalet.<br />

Resterande dagar ska föras över till det kommande<br />

semesteråret som ordinarie semesterdagar.<br />

44 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Fråga: En anställd har begärt tjänstledigt för studier.<br />

Studierna avser inte något som har anknytning<br />

till arbetsgivarens verksamhet. Måste arbetsgivaren<br />

bevilja tjänstledigheten?<br />

Svar: Ja. Alla anställda har rätt till ledighet för<br />

studier. Studiernas i<strong>nr</strong>iktning saknar betydelse.<br />

Det får dock inte vara fråga om självstudier<br />

eller studier av hobbykaraktär. Även facklig<br />

utbildning ger rätt till tjänstledighet, dock inte<br />

utbildning som till exempel avser partipolitik.<br />

För rätt till ledighet krävs i princip att anställningen<br />

har pågått de senaste sex månaderna,<br />

eller sammanlagt minst tolv månader under<br />

de senaste två åren. För ledighet på grund av<br />

fackliga studier krävs dock inte någon viss<br />

minsta anställningstid.<br />

•••<br />

Fråga: På flera företag arbetar de anställda bara<br />

halv dag före helgdagar (röda dagar). Kan den som<br />

tar semester en sådan dag kräva att arbetsgivaren<br />

endast räknar av en halv semesterdag?<br />

Svar: Nej. Som semesterdag räknas varje ledig<br />

arbetsdag oavsett arbetsdagens längd. Begreppet<br />

halv semesterdag finns inte i semesterlagen.<br />

Kollektivavtal och individuella anställningsavtal<br />

kan dock säga annat.<br />

•••<br />

Fråga: Måste övertidsersättning betalas ut i samband<br />

med utbildningar och konferenser?<br />

Svar: Om utbildningarna respektive konferenserna<br />

är beordrade, samt förlagda på icke<br />

ordinarie arbetstid, är det fråga om övertid enligt<br />

arbetstidslagen. Ersättningsfrågan är dock en avtalsfråga.<br />

Den får därför regleras i kollektivavtal<br />

eller enskilda avtal.<br />

•••<br />

Fråga: D har sagt upp sin anställning. Kan arbetsgivaren<br />

kvitta D:s skuld avseende förskottssemester<br />

mot hennes innestående lön?<br />

Svar: Enligt semesterlagen får förskottssemester<br />

endast kvittas mot innestående semesterersätt-<br />

Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Frågor & Svar<br />

Arbetsrättsexperten Thomas Englund vid Tholin & Larsson svarar på frågor om<br />

löne- och personaladministration och arbetsrätt.<br />

ning. Kvittning mot lön kan dock göras om<br />

det finns ett separat avtal om detta. Det är<br />

också vanligt att det finns regler om kvittning<br />

av förskottssemester i kollektivavtal.<br />

•••<br />

Fråga: Ett företag skall övergå från semesterlagens<br />

regler om intjänandeår och semesterår<br />

till att istället ha sammanfallande intjänandeår<br />

och semesterår. hur skall företaget göra med<br />

den redan intjänade semestern enligt det gamla<br />

sättet att räkna?<br />

Svar: Det vanliga är att intjänad semester i ett<br />

sådant fall betalas ut som kontant semesterersättning.<br />

•••<br />

Fråga: En anställd skall gå till tandläkaren. Finns<br />

det någon lagstadgad rätt att vara ledig med<br />

bibehållen lön för att gå till tandläkaren?<br />

Svar: Nej. Det finns inga särskilda lagregler<br />

om rätt till ledighet vid t ex läkar- eller tandläkarbesök.<br />

Det är däremot inte ovanligt att det<br />

i kollektivavtal – eller i enskilda avtal – finns<br />

särskilda regler om rätt till ledighet med ersättning<br />

vid dessa tillfällen.<br />

•••<br />

Fråga: M kommer att vara sjukskriven under<br />

resten av året. Företaget skall nu minska personalstyrkan<br />

och behöver därför säga upp personal<br />

på grund av arbetsbrist. Är företaget förhindrat att<br />

säga upp M, eller kan uppsägning sammanfalla<br />

med sjukskrivning?<br />

Svar: Det finns inget som hindrar att uppsägningstid<br />

och sjukskrivningsperiod sammanfaller.<br />

Om inte turordningsreglerna säger annat är<br />

det därför möjligt att säga upp M.<br />

•••<br />

Fråga: En anställd, som varit ledig för vård av<br />

sjukt barn, har fått tillfällig föräldrapenning från<br />

försäkringskassan. vilket löneavdrag skall arbetsgivaren<br />

göra?<br />

Svar: Arbetsgivaren skall göra fullt löneavdrag.<br />

Inom flera kollektivavtalsområden – både för<br />

tjänstemän och arbetare med fast månadslön<br />

– används följande metod för att fastställa<br />

den timlön som används vid beräkningen av<br />

avdrag på grund av frånvaro för ledighet med<br />

tillfällig föräldrapenning: (månadslönen × 12)<br />

dividerat med (52 × veckoarbetstiden) = avdrag<br />

per frånvarotimma.<br />

För anställda med lön per timme görs av<br />

naturliga skäl inget löneavdrag. Anledningen<br />

är att det vanligtvis inte rapporteras in någon<br />

närvarotid för frånvarodagar. Man måste dock<br />

ändå hålla reda på frånvarotiden eftersom frånvaron<br />

är semesterlönegrundande.<br />

Skicka dina frågor till<br />

konsulten@srfkonsult.se<br />

45


Frågor & Svar<br />

Sven-Inge danielsson, redovisningssakkunnig på <strong>SRF</strong> svarar på frågor som rör redovisning.<br />

Fråga: Ett företag har balanserat nedlagda kostnader<br />

med 370 000 kr avseende förbättringskostnader<br />

på hyrda lokaler. Dessa har i förslaget<br />

till årsredovisning redovisats som förbättringsutgifter<br />

på annans fastighet. Revisorn i det aktuella<br />

bolaget hävdar att det inte skall vara så utan att<br />

posten skall placeras bland inventarier, verktyg<br />

och installationer. hur ska posten redovisas i<br />

årsredovisningen? vilken avskrivningsprocent<br />

ska företaget använda i sin redovisning?<br />

Svar: Av bilaga 1 till årsredovisningslagen<br />

(1995:1554) framgår att lagen inte kräver någon<br />

egen rad för förbättringsutgifter, men av 3 kap 4<br />

§ samma lag framgår att andra poster än de som<br />

finns nämnda i bilagan får tas upp om de nya<br />

posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas<br />

poster.<br />

Om företaget hade börjat tillämpa K2-reglerna<br />

så skulle posten enligt dessa regler ha redovisats<br />

på en egen rad. Min slutsats blir därför att enligt<br />

gällande lag och norm så kan företaget själv välja,<br />

egen rad eller i posten inventarier. Om företaget<br />

tillämpar K2 finns det inget val, förbättringsutgifterna<br />

måste redovisas på egen rad.<br />

Vad gäller avskrivningen så får man skilja på<br />

skatterätt och redovisningsrätt. Skatterättsligt<br />

så anger inkomstskattelagen (1999:1229), att<br />

avskrivning ska göras med fem procent på anskaffningsvärdet.<br />

Men vad gäller redovisningsrätten<br />

så ska som huvudregel alla materiella<br />

anläggningstillgångar skrivas av över beräknad<br />

nyttjandeperiod. Det vill säga den tid företaget<br />

bedömer att man kommer att använda, och ha<br />

nytta av tillgången i verksamheten. Om företaget<br />

tillämpar K2-reglerna så anger dessa regler att<br />

företaget får skriva av med fem procent, eller<br />

på vanligt sätt över beräknad nyttjandeperiod.<br />

Detta innebär således att man kan komma att<br />

ha olika avskrivningar i redovisningen respektive<br />

i deklarationen.<br />

•••<br />

Fråga: Ett företag har en vD med ett avtal som<br />

säger att han har en bestämd månadslön, utan<br />

rätt till övertidsersättning. Löpande skrivs dock<br />

övertid upp i löneprogrammet och han kan även<br />

ta ut denna komptid i ledighet om han så önskar,<br />

utan att månadslönen reduceras. han har dock<br />

inte rätt att få övertiden utbetald vare sig löpande<br />

eller om han skulle sluta sin anställning. Bolaget<br />

har nu bokat upp den upparbetade övertiden som<br />

en skuld i bokslutet, vilket jag ställer mig tveksam<br />

till, då jag inte anser att bolaget har någon förpliktelse<br />

att betala ut några pengar. Kan de ändå<br />

boka upp skulden?<br />

Svar: Om det klart framgår av anställningsavtalet<br />

att VD:n kan ta ut övertiden som komptid så<br />

har ju företaget en förpliktelse per balansdagen.<br />

Man är skyldig sin VD tid vilket också är en<br />

skuld. Om det är sannolikt att VD:n kommer<br />

att ta ut övertiden som komptid så anser jag<br />

att det finns grund för att boka denna komptid<br />

som en skuld.<br />

•••<br />

Fråga: Min kund tillhandahåller licenser för<br />

användning av en tjänst/produkt under en tolvmånadersperiod.<br />

hur ska denna upplåtna licens<br />

intäktsföras? Direkt vid faktureringen/betalningen,<br />

eller linjärt över avtalsperioden? Kunderna<br />

nyttjar produkten fritt under perioden och det är<br />

inte förenat med något merarbete för min kund.<br />

Svar: Vad gäller detta med intäktsredovisning av<br />

tjänsteintäkter så ska ju dessa enligt huvudregeln<br />

tas upp i den takt arbetet utförs. Därför brukar<br />

jag alltid föra ett resonemang kring frågan, vilken<br />

prestation ett företag ska leverera för att få sin<br />

intäkt. I ditt fall så torde detta vara tillhandahållandet<br />

av licensen. Om din kund inte har några<br />

ytterligare förpliktelser och åtaganden mot sin<br />

kund så har ju prestationen utförts till 100 %<br />

redan då tillhandahållandet sker. Varför intäkten<br />

bör tas upp till sin helhet redan i den redovisningsperiod<br />

då detta tillhandahållande sker.<br />

•••<br />

Fråga: Kunden har ett certifierat kassaregister.<br />

Dagliga Z-rapporter skrivs ut, som visar på dagens<br />

totala försäljning uppdelat på kortförsäljning,<br />

kontant försäljning m.m. I slutet av varje månad<br />

skrivs en månadstotal ut. Jag undrar om varje<br />

enskild daglig Z-rapport måste bokföras i huvudbokföringen<br />

senast påföljande dag, eller om det<br />

räcker att bokföringsbyrån per den sista i varje<br />

månad bokför rapporten med månadstotalen<br />

åt kunden. På vilket sätt måste varje enskild<br />

Z-rapport bokföras? Ska kunden själv upprätta<br />

en egen grundbokföring där han/hon dagligen<br />

skriver av de enskilda Z-kvittonas uppgifter?<br />

Svar: Av bokföringslagen (1999:1078) samt<br />

Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR<br />

2001:2 (Löpande bokföring) framgår att kontanta<br />

transaktioner ska grundbokföras senast<br />

påföljande arbetsdag. Huvudbokföring kan<br />

man vänta med, dock längst till utgången av<br />

nästföljande månad, enligt Bokföringsnämndens<br />

normgivning.<br />

Så svaret på din fråga blir att kunden själv måste<br />

uppfylla bokföringslagens krav på grundbokföring<br />

genom att använda sig av en kassabok eller<br />

genom att upprätta dagliga kassarapporter med<br />

alla kontanta in – och utbetalningar samlade. Av<br />

rapporten ska även gå att utläsa ingående kassa<br />

vid dagens början respektive utgående kassa<br />

vid dagens slut. Det är att rekommendera att<br />

Z-rapporterna häftas på respektive dagrapport.<br />

Vad gäller huvudbokföringen så kan denna ske<br />

genom att det ur kassasystemet går att få fram en<br />

månatlig sammanställning/journal. Denna kan<br />

sedan registreras in i affärsbokföringen en gång<br />

per månad. Om en månatlig sammanställning<br />

som uppfyller bokföringslagens krav på huvudbok<br />

inte kan tas fram så måste varje dagrapport<br />

bokföras i affärsbokföringen som underlag till<br />

huvudboken.<br />

Ställ din redovisningsfråga<br />

via www.srfkonsult.se<br />

”Helpdesk Redovisning”<br />

46 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Frågor & Svar<br />

Bertil Båvall svarar på dina frågor om beskattning<br />

Fråga: A ägde vid ingången 2009 två aktiebolag.<br />

Bolagen skall inte bedriva likartad verksamhet. I<br />

ett av bolagen var A verksam och i det andra bolaget<br />

som var nybildat kom verksamheten igång<br />

först under andra halvåret 2009. Får A räkna årets<br />

gränsbelopp, motsvarande ett schablonbelopp<br />

på aktierna, även för det bolag där verksamheten<br />

kom igång först under andra halvåret 2009?<br />

Svar: Årets gränsbelopp beräknas vid årets<br />

ingång. Det är endast kvalificerade aktier som<br />

ger rätt till beräkning av gränsbelopp. Med kvalificerad<br />

aktier avses bland annat att aktieägaren<br />

varit verksam i betydande omfattning under<br />

beskattningsåret. Beskattningsåret är i detta fall<br />

2009. Något krav på att A skall ha varit verksam<br />

i betydande omfattning vid ingången av beskattningsåret<br />

eller under viss tid av beskattningsåret<br />

för att aktierna skall anses kvalificerade ställs<br />

inte upp.<br />

A äger därför en kvalificerad aktie vid ingången<br />

av beskattningsåret och bör därför vara<br />

berättigad att få räkna årets gränsbelopp baserat<br />

på 2,5 inkomstbasbelopp (120 000 kr för 2009).<br />

•••<br />

Fråga: En företagare har ställt ut en faktura vid<br />

försäljningstillfället och samtidigt tagit betalt.<br />

vilka krav ställs på fakturan för att betalningen<br />

inte ska behöva registreras i ett kassaregister?<br />

Svar: Kontantfakturan måste uppfylla de krav<br />

som, enligt bokföringslagen, ställs på en verifikation.<br />

Fakturan måste innehålla uppgifter om<br />

när den har sammanställts, när affärshändelsen<br />

har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den<br />

gäller och vilken motpart den berör.<br />

Fakturan ska bokföras enligt reglerna för<br />

bokföring av fakturor och bevaras i ursprungligt<br />

skick. Om dessa villkor är uppfyllda behöver<br />

betalningen inte registreras i kassaregistret.<br />

•••<br />

Fråga: AB A, som driver konsultverksamhet, äger<br />

en fastighet. Denna såldes den 1 november 2009<br />

då köpekontraktet undertecknades. Äganderätten<br />

övergår dock först den 15 januari <strong>2010</strong>. Kan<br />

AB A få värdeminskningsavdrag för fastigheten<br />

efter försäljningstidpunkten?<br />

Svar: Skatteverket har i ett ställningstagande<br />

2009-11-27, d<strong>nr</strong> 131 805753-09/111 att AB A<br />

inte kan medges något värdeminskningsavdrag<br />

efter avyttringsdagen trots att den civilrättsliga<br />

äganderätten till fastigheten övergår först <strong>2010</strong>.<br />

•••<br />

Fråga: Delägare i fåmansföretag får beräkna ett<br />

lönebaserat utrymme om andelsägaren eller<br />

någon närstående fått kontant ersättning från<br />

företaget eller dess dotterföretag året före beskattningsåret.<br />

Detta förutsatt att de krav som<br />

ställs på löneuttag för beräkning av lönebaserat<br />

utrymme är uppfyllda. Måste man ha varit närstående<br />

under hela året före beskattningsåret för att<br />

få beakta den närståendes lön?<br />

Svar: Nej. Närståendes lön hela året före<br />

beskattningsåret får beaktas vid bedömning<br />

av om kravet på löneuttag har uppfyllts om<br />

närståendeskapet gällt under någon del av året.<br />

Det innebär i princip att ett par som gifter sig på<br />

nyårsafton kan beakta all lön under det gångna<br />

året. Detta till följd av att paret varit närstående<br />

en del av året.<br />

•••<br />

Fråga: En person har haft utgifter för diverse<br />

reparationer av sin villa (ROT-arbete) men inte<br />

kunnat utnyttja skattereduktion fullt ut eftersom<br />

han inte har betalat tillräckligt med skatt. Kan<br />

den outnyttjade delen sparas och utnyttjas mot<br />

skatt som betalas in nästa år?<br />

Svar: Nej. Det går inte att spara reduktionsgrundande<br />

arbetskostnader för att utnyttja<br />

dessa mot kommande års skattebetalningar.<br />

Reduktionen medges för det år man betalat<br />

för arbetet förutsatt att den slutliga skatten<br />

räcker till. Reduktionen sker mot statlig och<br />

kommunal inkomstskatt, statlig fastighetsskatt<br />

och kommunal fastighetsavgift.<br />

•••<br />

Fråga: Kan avdrag medges för taxiresor mellan<br />

bostad och arbetsplats (tjänsteställe) när det<br />

finns allmänna kommunikationer på den aktuella<br />

sträckan?<br />

Svar: Ja. Avdrag medges i vissa fall. Det gäller<br />

till exempel om den skattskyldige måste åka till<br />

ett tillfälligt tjänsteställe för ett akut ärende. Så<br />

kan vara fallet för en tolk som måste åka till<br />

ett sjukhus i ett brådskande ärende. Sjukhuset<br />

utgör då, enligt Skatteverket, tjänstestället för<br />

uppdraget. Samma gäller resor som företas<br />

mellan kl 23.00 och 06.00 och det kan antas<br />

att resa med allmänna transportmedel varit<br />

förenad med viss överfallsrisk.<br />

•••<br />

Fråga: Kan ett nystartat handelsbolag välja mellan<br />

att ha kalenderår eller brutet räkenskapsår?<br />

Svar: Det beror på vilka som är delägare i<br />

handelsbolaget. Om det är enbart juridiska<br />

personer i ägarkretsen finns möjligheten att<br />

välja brutet räkenskapsår.<br />

Ett handelsbolag där någon av delägarna är<br />

fysiska personer eller dödsbo som ska beskattas<br />

för bolagets inkomst måste däremot ha ett räkenskapsår<br />

som sammanfaller med kalenderåret.<br />

•••<br />

Fråga: En anställd har varit på tjänsteresa och<br />

erhållit skattefria traktamenten. Den anställde<br />

har lämnat in kvitton avseende utgifter för kemtvätt.<br />

Kan arbetsgivaren betala ut ersättning för<br />

dessa kostnader utan några skattekonsekvenser?<br />

Svar: Nej. Utgifterna får anses vara privata levnadskostnader.<br />

Det innebär att utbetalningen<br />

ses som lön för den anställde om arbetsgivaren<br />

ersätter den anställde för kemtvätten. Arbetsgivaren<br />

ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter<br />

på beloppet.<br />

Skicka dina frågor till<br />

konsulten@srfkonsult.se<br />

47


NY HEMSIDA<br />

– NYA MÖJLIGHETER<br />

Främst innebär vår satsning med ny hemsida och nytt kundregister, att ge branschen nya smarta funktioner och verktyg<br />

för det dagliga arbetet.<br />

Som besökare ska du snabbt och enkelt hitta det du söker och det du behöver, oberoende av tid och plats. Du serveras<br />

rykande färska nyheter och den information du finner på hemsidan ska vara värdeskapande för dig som arbetar i branschen.<br />

Att kommunicera och informera elektroniskt är också ett viktigt led i vår målsättning att värna om miljön.<br />

Några av nyheterna för dig: Mina sidor är benämningen på dina egna sidor där du hittar bland annat medlemssidorna som innehåller<br />

värdefull information, verktyg och förmåner. Ändring av dina medlemsuppgifter gör du enkelt på Mina sidor, exempelvis adressändringar,<br />

ny fakturaadress, ny e-post eller nytt telefonnummer. Koll på dina aktualitetstimmar – information om dina timmar i<br />

aktuell certifikatsperiod. Kursportföljen är en funktion på Mina sidor, där du hittar all viktig information om dina bokade <strong>SRF</strong>kurser<br />

och även information om dina genomförda kurser. Registrering av externa timmar sköter du också här. Färska och relevanta<br />

nyheter för branschen. <strong>SRF</strong>:s kursutbud kommer att vara mer levande och förnyas kontinuerligt vartefter nya kurstillfällen och nya<br />

kurser skapas. Utbildningsansvarig kan planera och boka byråns anställda till kurser med mera. Byråansvarig har möjlighet att göra<br />

ändringar i byråns uppgifter som att exempelvis lägga till och ta bort anställda och administrera försäkringsuppgifter. Kalendariet med<br />

information om viktiga datum för dig i branschen. Sök Konsult – Tydlig exponering av våra Auktoriserade redovisningskonsulter.<br />

www.srfkonsult.se


Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong><br />

Juristen har ordet<br />

Torbjörn danielsson skriver om allmän juridik<br />

Gåva till bröstarvinge<br />

Om man vill ge gåvor till blivande arvingar kommer dessa gåvor att räknas in som förskott på arv vid det senare arvskiftet men reglerna för<br />

förskotten är olika beroende på vilka som är mottagare av gåvan och vilken avsikt gåvogivaren hade med gåvan. Reglerna kring detta finner man<br />

i ärvdabalken kapitel 6 och 7.<br />

Vad en arvlåtare i livstiden givit en bröstarvinge<br />

skall enligt 6:e kapitlet avräknas som förskott<br />

om inte annat har skrivits av gåvogivaren i<br />

samband med gåvan eller om omständigheterna<br />

vid gåvan var sådana att det måste antas<br />

ha varit avsikten. Är mottagaren någon annan<br />

än bröstarvinge är principen den att det inte<br />

skall anses vara förskott på arv men även här<br />

kan omständigheterna ge ett annat resultat.<br />

Undantagna gåvor<br />

Alla gåvor skall inte räknas som förskott för<br />

bröstarvinge. Två undantag finns, det första är<br />

för de kostnader som man har för barns uppehälle<br />

och den utbildning som finns inom ramen<br />

för den legala underhållsskyldigheten och det<br />

andra är för sedvanliga gåvor om dessa inte<br />

står i missförhållande till givarens villkor. När<br />

det gäller värdet av gåvorna för avräkning av<br />

förskottet vid arvskifte skall egendomens värde<br />

vid mottagandet vara värdet, men även här kan<br />

omständigheterna göra att annat bör gälla.<br />

Kan man inte helt avräkna värdet av gåvan<br />

som arvingen mottagit i förskott från den arvslott<br />

som framkommer vid arvskifte, är arvingen<br />

inte skyldig att återföra överskottet, om inte<br />

detta återförande bestämts då förskottet gavs.<br />

Ett enkelt exempel där gåvan kunnat<br />

avräknas<br />

Behållningen vid gåvogivarens död är 300 000<br />

och arvingarna är barnen A, B, C o D. D har<br />

som förskott erhållit en gåva på 20 000.<br />

Behållningen ökas med dessa 20 000 till<br />

320 000 och denna fiktiva summa delas i 4<br />

delar således 80 000 till vartdera barnet. Därefter<br />

avräknas D:s förskott på dennes del med<br />

20 000 och det slutliga resultatet blir A; 80´<br />

B; 80´ C; 80´ D; 80´- 20´= 60´.<br />

Ett enkelt exempel där gåvan inte kunnat<br />

avräknas<br />

Behållningen är 300 000 med de samma arvingarna<br />

barnen A, B, C, o D. D har som förskott<br />

erhållit 120´. Behållningen ökas med förskottet<br />

till 420´. Denna fiktiva summa delas i 4 delar<br />

således 105´. Resultatet blir A: 100´, B: 100´,<br />

C: 100´ = 300´.<br />

D har fått för mycket och får inte något mera<br />

utan arvet delas mellan övriga med 100´ till<br />

vartdera barnet. D får inget mera men behöver<br />

inte heller återbetala något.<br />

Förstärkta laglottsskyddet<br />

Annorlunda blir det om det ”förstärkta lag-<br />

lottsskyddet” i 7 kap. 4 § ÄB är aktuellt. Detta<br />

skydd verkar oberoende av viljeyttringen från<br />

arvlåtaren och gäller även för gåvor till andra<br />

mottagare än bröstarvingar.<br />

Här har arvlåtaren under sin livstid givit bort<br />

egendom under sådana omständigheter eller på<br />

sådana villkor att gåvan till syftet är likställd med<br />

testamente. Man talar då om två typer av fall:<br />

1 Given på dödsbädden eller under omständigheter<br />

då givaren trodde döden var förestående.<br />

2 Givaren fortsätter nyttja egendomen som tidigare<br />

eller t ex förbehåller sig dess avkastning.<br />

Värdet av gåvan skall i detta fall beräknas<br />

vid den tidpunkt, då återbäring blir aktuell.<br />

Dessutom bör hänsyn tas till avkastningen från<br />

dödsfallet.<br />

Vid det förstärkta laglottsskyddet är en bröstarvinge<br />

skyldig att från sin laglott räkna av vad<br />

denne av arvlåtaren tagit i förskott på sitt arv,<br />

också vad denne tagit på grund av testamente.<br />

Men här kan denne också bli skyldig att föra<br />

tillbaka värden för att samtliga barnen skall få<br />

ut sina laglotter och det således till de värden<br />

som gåvan har vid återförande tillfället.<br />

Optioner...och konvertibler, varumärken, fusioner, stiftelser, ekonomiska föreningar, kommanditbolag,<br />

aktieägaravtal, bostadsrättsföreningar... Med vår samlade kompetens inom bolagsjuridikens alla områden<br />

kan vi erbjuda er ett komplett sortiment av bolagstjänster till konkurrenskraftiga fasta priser.<br />

FALUN 023-79 23 00<br />

MALMÖ 040-720 20<br />

STOCKHOLM 08-23 41 15<br />

GÖTEBORG 031-17 12 25<br />

E-POST: info@standardbolag.se<br />

HEMSIDA: www.standardbolag.se<br />

LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954<br />

49


Avesta<br />

Bertil Lexell<br />

Bertil Lexell Konsult<br />

Borås<br />

Gul Ali<br />

Toarpskonsult AB<br />

Bromölla<br />

Ida Andersson<br />

Ekonomipartner i Bromölla AB<br />

Båstad<br />

Karin Dahlén<br />

LRF Konsult AB<br />

Enköping<br />

Therese Lundin<br />

LRF Konsult AB<br />

Frida Thorsell<br />

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB<br />

Eslöv<br />

Claes Jönsson<br />

LRF Konsult AB<br />

Göteborg<br />

Emanuel Cedertamm<br />

Autoprenad AB<br />

Hagfors<br />

Elinor Frandsen<br />

BDO Nordic Wermdal KB<br />

Knivsta<br />

Carina Forsman Berglund<br />

CFB Redovisning<br />

Kungens Kurva<br />

Annica Vestlund<br />

Eva Lundströms Revisionsbyrå AB<br />

Kungsbacka<br />

Åsa Malmborg<br />

BDO Nordic Göteborg KB<br />

Laholm<br />

Lars Andersson<br />

Ekonomitjänst Laholm<br />

Malmö<br />

Rolf Åström<br />

R Åströms Redservice<br />

Nya medlemmar<br />

Mariestad<br />

Barbro Hegvall<br />

LRF Konsult AB<br />

Mullsjö<br />

Lena Rydström<br />

e-Balans AB<br />

Skellefteå<br />

Nina Antonsson<br />

Ernst & Young AB<br />

Anna Lundström<br />

LRF Konsult AB<br />

Skurup<br />

Claes Mårtensson<br />

LRF Konsult AB<br />

Stenungsund<br />

Karin Johansson<br />

Anemonen Bokföringsservice AB<br />

Stockholm<br />

Dimitrios Soulios<br />

Promega Ekonomi AB<br />

Åsa Blomqvist<br />

LRF Konsult AB<br />

Lars Ehlesjö<br />

St Lars Revisionsbyrå AB<br />

Södertälje<br />

Jeanette Larsson<br />

Redovisningshuset i Södertälje AB<br />

Vadstena<br />

Frida Andersson<br />

Vadstena Bokföringsbyrå AB<br />

Visby<br />

Bertil Hägg<br />

LRF Konsult AB<br />

Torsten Smitterberg<br />

LRF Konsult AB<br />

Värnamo<br />

Monika Öberg<br />

ER Konsult AB<br />

Västerås<br />

Monica Granholm<br />

Ansta Bildemon AB<br />

Åkersberga<br />

Eva Landers-Ståhl<br />

L&S Ekonomisupport AB<br />

Ängelholm<br />

Johan Nilsson<br />

LRF Konsult AB<br />

östersund<br />

Ulrika Nyh<br />

Redovisningshuset Östersund AB<br />

övertorneå<br />

Maria Tina<br />

T & H Redovisningsbyrå AB<br />

50 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 2 <strong>2010</strong>


kundservicedagen<br />

bäst service vinner!<br />

christina<br />

Moraeus<br />

Jörgen<br />

Oom<br />

Johnny<br />

Sundin<br />

tid och plats<br />

Tisdagen 18 maj<br />

kl 8.50-16.15 Cirkus, Stockholm<br />

biljett<br />

1.890 kr/ person exkl. moms.<br />

Köp 5 biljetter, få den 6:e på köpet!<br />

anmälan<br />

www.kundservicedagen.se<br />

ring 0650-54 14 00<br />

Arrangörer<br />

PG<br />

Wettsjö<br />

Björn<br />

lundén<br />

Paal<br />

Evjenth<br />

konferencier<br />

ellinor persson<br />

Alla jobbar<br />

med service!<br />

Oavsett om du arbetar med kunder, klienter, patienter,<br />

gäster,passagerare,eleverellerkollegorsåarbetardumed<br />

service.<br />

Vi har samlat <strong>Sveriges</strong> bästa kundserviceföreläsare på<br />

samma scen, samma dag!<br />

Välkommen till en motiverande, underhållande och<br />

lärorik dag.<br />

Agenda 18 maj<br />

08.50 Registrering och kaffe<br />

09.30 Inledning<br />

09.45 PG Wettsjö<br />

Imponerade kunder<br />

10.55 Christina Moraeus<br />

Berikande kundmöten<br />

11.45 Lunch<br />

12.45 Paal Evjenth<br />

Vinnande attityder<br />

13.30 Björn Lundén<br />

Kundservice är inte kosmetika<br />

14.20 Em-fika<br />

14.45 Johnny Sundin<br />

Kreativ service<br />

15.15 Jörgen Oom<br />

16.05 Avslutning<br />

16.15 Slut<br />

Våga ge superservice<br />

18 maj på cirkus<br />

kundservicedagen.se


Hej redovisnings branschen!<br />

Får vi göra livet lite lättare?<br />

Har du någon gång önskat att du kunde samköra information mellan dina olika program?<br />

Har du velat spara tid genom en mer effektiv informationshantering? Har du funderat på<br />

hur du på ett ännu bättre sätt kan hjälpa dina kunder? Vill du kunna koppla upp din kund<br />

via internet mot ert eget system? Och vill du känna dig trygg med det datorstöd du har i<br />

den utmanande framtid som väntar branschen?<br />

Då tycker vi att du ska ta en titt på nya Visma Byråstöd.<br />

Visma Byråstöd<br />

Pris från ca 1.990:–<br />

exkl frakt och moms<br />

Läs mer på vismaspcs.se/byra eller ring 0470-70 61 60.<br />

Din trygghet<br />

Vill du dessutom ha en<br />

samarbetspartner som<br />

hjälper dig med installa tion,<br />

utbildning och en unik<br />

kund service, då är vi säkra<br />

på att du har hittat rätt.<br />

.0142

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!