Rapport: Pussel för en bättre värld - Naturskyddsföreningen

Pussel för en bättre värld 

– Inspirationsmaterial 

för lokalt och globalt miljöarbete

Innehållsförteckning 

Förord 1 

Från bergen i Peru till kretsen i Mark 2 

Ingen utveckling utan naturen 3 

Det finns gränser för vad jorden tål 5 

Resurser och rättvisa – om handel och hållbar utveckling 9 

De mänskliga rättigheterna och miljön – två sidor av samma mynt 14 

Pusselbitar för en bättre värld 15 

Tänk globalt, handla lokalt 16 

Välfärd är klimatsmart 20 

Investera i ekosystem 22 

Hållbara städer 23 

Gå vidare 26 

Det här gör Naturskyddsföreningen 27 

Tips på vidare läsning 28 

Pussla tillsammans 31 

Hänvisningar 33 

Text: Pella Larsdotter Thiel, Naturskyddsföreningen 

Medförfattare: Ida Engström 

Projektledare: Anneli Nordling, Naturskyddsföreningen 

Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsföreningen 

Omslagsfoto: www.sxc.hu 

Tryck: åtta.45 

Varunummer: 9460 

ISBN: 978-91-558-0022-2 

Stockholm 2010 

Publicerat med ekonomiskt stöd från SIDA. SIDA har ej medverkat i utformningen 

av publikationen och tar ej ställning till de åsikter som framförs.

Förord 

Idag blir klimatkrisen allt mer akut. Men den är inte vår 

enda utmaning - världen står inför en allvarlig livsmedelskris 

där över en miljard människor inte har mat för dagen. 

De senaste 50 åren har människan dessutom förändrat ekosystemen 

mer än någonsin tidigare, vilket har lett till en 

oåterkallelig förlust av biologisk mångfald. Ekosystemens 

förmåga att ge oss det vi behöver är en nödvändighet för att 

klara mänsklig välfärd på jorden. Dessa kriser hänger med 

andra ord ihop och påverkar varandra. Därför måste vi 

också anta ett helhetsperspektiv när vi letar efter lösningar. 

Miljöförändringar känner inte av gränser skapade av människan 

och kräver därför lösningar på flera plan – från globala 

till lokala. 

Vi lever i en allt mer global värld. Både resurser och idéer 

hämtas från när och fjärran. Även miljöproblemen har blivit 

globala och Naturskyddsföreningen samarbetar över 

gränserna för att bli effektivare i vårt miljöarbete. Arbetet 

sker i samarbete med ett sextiotal samarbetsorganisationer 

i ca 20 olika länder i Afrika, Asien, Latinamerika och 

Östeuropa. 

I Sverige arbetar Naturskyddsföreningen bland annat 

med landsbygdsutveckling inom ramen för EU:s landsbygdsprogram. 

Under senare tid har vi publicerat mycket 

material med internationella kopplingar. Det handlar dels 

om hur Sverige påverkar människor och ekosystem i andra 

länder men också om framgångsrika exempel på hur våra 

PUSSEL FÖR EN BÄTTRE VÄRLD 

samarbetsorganisationer arbetar med exempelvis ekologisk 

odling, för att kombinera produktion av mat med andra 

ekosystemtjänster. Denna skrift fungerar som en ingång till 

dessa rapporter, och passar bra som utgångspunkt för studiecirklar. 

Studiefrämjandet finns över hela landet och kan 

hjälpa till för dem som vill starta en studiecirkel. Förslag på 

upplägg finns sist i denna skrift. 

Skriften riktar sig främst till Naturskyddsföreningens 

aktiva medlemmar och till dem som vill engagera sig i föreningens 

arbete. Syftet är att hämta idéer från föreningens 

internationella arbete och ge nya pusselbitar till hur man 

kan arbeta lokalt för en hållbar värld. Kriserna hänger ihop, 

men det gör lösningarna också. Åtgärder som minskar pressen 

på människor och natur i fattiga länder bidrar samtidigt 

till att minska sårbarheten i våra egna lokalsamhällen. Det 

finns stor potential att ställa om våra samhällen till att förbruka 

mindre resurser och samtidigt ge oss högre livskvalitet. 

Svante Axelsson 

Generalsekreterare Naturskyddsföreningen 

1

”Vi lever ett mycket bättre liv idag när vi odlar den ekologiska 

bomullen. Vi har det bättre ekonomiskt och är mycket 

friskare” berättade Miguel Heruandez Cuscado för 

Birgitta Nilsson som reste för Naturskyddsföreningens räkning 

i Peru. 1 Resan var en del i förberedelserna inför Handla 

Miljövänligt-kampanjen om textilier år 2006. ”Vi behöver 

inte lägga ut pengar på dyra kemikalier. Förr fick vi också 

betala mycket pengar för läkare, vi hade klåda på kroppen, 

kramper och var ofta dåliga i magen och kräktes eller hade 

diarré. Jag skulle gärna vilja säga till människorna i Sverige 

och i andra länder att vi ska odla ekologiskt för det är bättre 

för vår hälsa. Inte bara för oss som är gamla utan även för 

våra barn,” fortsätter Miguel. Trots att bomullsodlingarna 

gav bönderna många fördelar hade de problem med att sälja 

den bruna, färgväxande bomullen som de producerade. 

Naturskyddsföreningen samarbetade under textilkampanjen 

med Textilhögskolan i Borås, där en av eleverna 

designade de handdukar som såldes i samband med kampanjen. 

Handdukarna gjordes i flera färger, där en av dem 

var just den färgväxande bomullen. Handduken såldes 

bland annat av aktiva i Markskretsen. ”Det kan tyckas som 

en paradox att vi säljer handdukar här i tygriket, där det 

2 


Från bergen i Peru till kretsen i Mark 

Foto: Birgitta Nilsson 

finns så mycket handdukar ändå, men vi fick otroligt positivt 

gensvar när vi sålde handdukarna” berättar Birgitta 

Nilsson. ”Folk fattar att detta gynnar människor i Peru, men 

också här i Mark – våra företag kan bara konkurrera med 

bra kvalitet, etiska och ekologiska värden. Du måste gå med 

på att köpa en schysst produkt om du vill ha kvar textilindustrin 

i Sverige.” 

Som handduksexemplet visar kan Naturskyddsföreningens 

kretsar, genom att skapa en marknad för de 

goda alternativen, ge förutsättningar för hållbar utveckling 

i samhällen på andra sidan jordklotet. Lokalt och globalt 

hänger ihop – hur vi lever här påverkar andra människor 

och ekosystem. Det innebär ett ansvar. Mycket av resurserna 

vi använder kommer från fattigare länder där produktionen 

ofta orsakar miljöproblem. Det innebär också en 

möjlighet att påverka. Det viktigaste vi kan göra i Sverige 

för att hjälpa fattiga människor är att minska resurskonsumtionen 

i våra samhällen. Det finns en stor potential att 

ställa om och få mer välfärd till mindre miljöpåverkan, både 

här och i fattiga länder. 

Ekologiska handdukar miljömärkta med Bra Miljöval


Ingen utveckling utan naturen 

Mänskligheten är beroende av naturen för mat, fibrer, 

luften vi andas och vattnet vi dricker. Livets väv 

förenar mänsklig välfärd med ekosystemens förmåga 

att producera både varor, från vete till timmer, och 

tjänster, från översvämningsskydd till jordbildning. 

Jonathan Lash, World Resources Institute 

Den nytta som vi människor har av naturen direkt och indirekt 

kallas ekosystemtjänster. Det kan vara något så enkelt 

som att en humla pollinerar äppelblommor – en förutsättning 

för att det ska finnas några äpplen att skörda. Att dessa 

”gratistjänster” fungerar som de ska är något vi hittills har 

kunnat ta för givet. Men under senare år har ekosystemens 

förmåga att producera tjänster minskat. Enligt FN:s studie 

om tillståndet för världens ekosystem, Millennium 

Ecosystem Assessment, håller cirka 60 procent av de undersökta 

tjänsterna på att förstöras eller utnyttjas på ett ohållbart 

sätt. Några exempel är havets förmåga att producera 

fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor och ekosystemens 

förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer. 2 

Omkring 70 procent av världens fattiga lever på landsbygden. 

3 De drabbas först och värst av att ekosystemens förmåga 

att producera tjänster minskar, eftersom tillgången 

till lokala naturresurser är avgörande för deras tillgång till 

mat, inkomst och hälsa. Upp till 80 procent av befolkningen 

i fattiga landsbygdsområden får alla sina mediciner direkt 

från naturen. 4 De områden där människor är fattigast 

och mest beroende av friska ekosystem sammanfaller med 

dem där ekosystemen bedöms vara särskilt sårbara och 

drabbas hårdast av klimatförändringar. 5 

Ett sätt att synliggöra ekosystemtjänsterna är att ge dem 

ett ekonomiskt värde. I vardagligt beslutsfattande offras ofta 

ekosystemen eftersom de uppfattas som en kostnadspost – 

de flesta ekosystemtjänster har inget marknadsvärde trots 

att de är oerhört värdefulla. Ekosystemtjänsterna från den 

skog som avverkas i världen årligen har värderats till mellan 

14 och 35 biljoner kronor. 6 Som jämförelse kan nämnas att 

den amerikanska finansiella sektorn under finanskrisen 

2008 tappade 7-10 biljoner kronor. Att visa att det ekonomiska 

värdet av en skog kan vara högre om den bevaras 

istället för att huggas ner till timmer, kan ändra tankebanor 

och beslut. 7 En ekonomisk värdering gör inte anspråk på att 

värdera en skog i mer existentiell mening. Naturen är förstås 

ovärderlig, eftersom vi inte kan leva utan den. Dessutom 

kan man hävda att alla arter har rätt att existera, oberoende 

av om de bidrar till mänsklig välfärd eller inte. För att undvika 

missförstånd blir analyser som tittar på rena ekologiska 

och etiska aspekter allt viktigare som jämförelse. 8 

I vårt urbaniserade samhälle med globala handelsmönster 

har vi effektivt kopplat bort oss från naturen. Mer än 

hälften av alla världens människor bor i städer, i Sverige över 

80 procent. Det betyder att vi är avskärmade från de ekosystem 

som vi behöver för vårt uppehälle. Vi tillbringar 

nästan all tid under tak. För varje generation minskar erfarenheten 

av ekosystemen och relationen till naturen blir 

något vi måste lära oss teoretiskt. Eftersom maten kommer 

från affären och vattnet ur kranen kan vi inte reagera på 

förändringar i ekosystemen – de blir osynliga för oss. Om 

fisken vi brukar köpa tar slut så kan vi alltid köpa den någon 

annanstans ifrån, eller välja en ny sort. Detta avspeglas 

också i det ekonomiska systemet, som behandlar ekosyste- 

Lupin och humla. Foto: Mike Ågren, Naturskyddsföreningens bildbank 

3

men som en värld för sig. Uppfattningen av naturen som 

något utanför samhället går inte ihop med verkligheten – att 

vi aldrig tidigare har varit så beroende av ekosystemen för 

att producera varor och tjänster åt oss, helt enkelt för att vi 

konsumerar mer av dem än någonsin förr. Den här synen 

4 


Sagopalmen växer vilt i tropisk skog. Från den utvinner lokalbefolkningen ett näringsrikt mjöl som används som bas i den dagliga matlagningen. 

Foto: Maria Rydlund, Naturskyddsföreningen 

Skogen är mest värdefull där den står 

på naturen är ett stort miljöproblem, som tillåter oss att 

konsumera utan att vara medvetna om effekterna. Vi får inga 

återkopplingar. I strävan efter kortsiktig ekonomisk utveckling 

som råder i världen idag verkar det gå oss förbi att vi 

äventyrar grunden för liv och utveckling på lång sikt. 

Världens skogar levererar många ekosystemtjänster. De är viktiga för vattencykeln, de renar vatten och skyddar mot 

översvämningar genom att ta hand om stora mängder vatten som sedan långsamt avges till omgivningen. De motverkar 

erosion och upprätthåller jordens näringsinnehåll. De hyser större delen av Jordens biologiska mångfald. De levererar mat, 

fibrer, byggnadsmaterial och mediciner. 90 % av världens 1,2 miljarder människor som lever i extrem fattigdom är beroende 

av skogar för sitt uppehälle. Ändå fokuserar vi nästan bara på en av tjänsterna när vi värderar skog – timmer, som 

det finns en marknad för. Inte så konstigt då att världens skogar försvinner i snabb takt. De flesta av skogens tjänster har 

inget marknadsvärde, trots att värdet av dem vida överstiger timmervärdet. Enligt en ny studie kan värdet av skogens 

ekosystemtjänster uppgå till i snitt 6000 dollar per hektar och år. En av de mest värdefulla tjänsterna är skogarnas funktion 

som kolförråd – avskogning står för ungefär en femtedel av de globala utsläppen av koldioxid. 9


Det finns gränser för vad Jorden tål 

Människans påverkan på planeten har nu nått en 

sådan omfattning att abrupta globala miljöförändringar 

inte längre kan uteslutas. För att vi ska kunna 

fortsätta att utvecklas och leva säkert, måste vi hålla 

oss borta från kritiska tröskeleffekter i Jordens miljö. 

Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre 

När vi människor påverkar naturen genom att använda 

resurser fortare än de kan återskapas eller sprida ämnen som 

naturen inte kan ta hand om, då minskar ekosystemens 

förmåga att tåla störningar och plötsliga förändringar. Man 

säger att ekosystemens resiliens minskar, se faktaruta. Med 

låg resiliens blir ekosystemen sårbara för störningar exempelvis 

bränder, stormar eller torrperioder som de tidigare 

kunde hantera – de kan kollapsa och övergå i nya faser som 

oftast är mindre produktiva och önskvärda än tidigare. 

Klara sjöar kan plötsligt bli grumliga och syrefattiga, gräsmarker 

bli buskbevuxna öknar och korallrev bli övervuxna 

av alger. När ekosystemen väl har tippat över i en ny stabil 

fas kan det vara nästan omöjligt att få tillbaka det ursprungliga 

systemet. 

Sedan den industriella revolutionen har den mänskliga 

aktiviteten på Jorden vuxit så att plötsliga miljöförändringar 

riskerar att inträffa även globalt. Klimatfrågan är den 

mest uppmärksammade, men det finns fler områden där 

situationen är allvarlig. Många forskare menar att vi är på 

väg in i en ny geologisk era —Antropocen— där männis- 

Resiliens – förmågan att hantera förändring 

kans påverkan hotar hela planetens förmåga att reglera sig 

själv. Resiliensen minskar på en global skala. Kanske håller 

hela Jorden på att tippa in i en ny fas? 

Det är svårt att räkna ut precis vad naturen tål, men det står 

klart att det finns gränser som inte är förhandlingsbara. I ett 

pågående internationellt forskningsprojekt 11 identifieras nio 

globala processer och förslag till gränsvärden för dessa. Om 

gränserna passeras kan det leda till oförutsägbara och kanske 

oåterkalleliga globala förändringar. Dessa gränser utgör en ram 

för mänskligheten att agera inom – utanför dem vill vi inte gå. 

Men om vi håller oss innanför gränserna har vi många möjligheter 

att välja nya vägar för framtida utveckling. 

Gränsvärdena för tre av processerna – klimatförändringar, 

förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel till biosfären 

– har troligen redan passerats. Det betyder att Jorden riskerar 

att befinna sig i ett läge på tröskeln till snabba globala förändringar, 

som kan vara oåterkalleliga. Om inte utsläppen av växthusgaser 

snabbt minskar kan exempelvis förlusten av havsis i 

Arktis vara oåterkallelig, och ytterligare förstärka klimatförändringarna 

till ett läge där det är omöjligt för oss att hejda 

dem. 

De nio processerna är starkt sammankopplade – om ett 

gränsvärde passeras minskar möjligheterna att hålla sig inom 

säkra nivåer för de andra. Ett exempel är omvandling av skogsmark 

till jordbruk. Denna avskogning minskar förmågan att 

binda kol, vilket bidrar till klimatförändringar. Avskogning 

leder också till förluster av biologisk mångfald, vilket gör att 

ekosystemen klarar klimatförändringar sämre, och så vidare. 

Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. För ett ekosystem, som en skog, 

kan det handla om att klara av till exempel stormar, bränder och föroreningar. Och för ett samhälle om förmågan att på 

ett långsiktigt hållbart sätt hantera politiska oroligheter eller naturkatastrofer. Resiliens innefattar alltså både systemens 

förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt. I längden kräver detta en 

förmåga att anpassa sig och kunna förnya sig. Ett sätt att upprätthålla resiliens är att verka för mångfald, såväl i samhället 

som i ekosystemen. Ett samhälle som lär sig att följa ekosystem i ständig förändring och som kan förvalta naturresurser 

med flexibilitet är ett tåligare samhälle. Ökad kunskap om hur vi kan stärka resiliensen i samhälle och natur blir 

allt viktigare för att klara av de påfrestningar som klimatförändringarna och annan miljöpåverkan innebär. 10 

5

6 


Bilden visar uppskattningar av gränsvärden för de nio processerna. Den inre gröna ytan representerar den säkra ramen. De processer 

som har passerat säkra nivåer är klimatförändringar (koldioxidhalt i atmosfären), biologisk mångfald (antal utrotade arter 

per miljon arter och år) och störning av den globala kvävecykeln (vilken hastighet mänskligheten fixerar kvävgas från atmosfären). 

För två av processerna - miljögifter och aerosoler i atmosfären - har det inte varit möjligt att fastställa 

gränsvärden. Punkterna representerar tidpunkter från 1950-talet och framåt. Illustrationen kommer från Stockholm Resilience 

Centre. 

Miljögifter 

Utsläpp av långlivade miljögifter som metaller, organiska och radioaktiva ämnen är en allvarlig 

miljöförändring. Många ämnen leder till fertilitetsstörningar och permanenta genetiska störningar 

hos människor och djur. Ett exempel är dramatiskt minskade populationer av marina 

Atmospheric 

aerosol loading 

Not yet quantified 

Chemical pollution 

Not yet quantified 

däggdjur och fåglar. Ett problem med kemikaliespridningen är att det rör sig om tiotusentals 

ämnen och kunskapen om potentiella effekter är nästan obefintlig. Ännu mindre vet vi om 

cocktaileffekterna – hur kemikalier påverkar i kombination med varandra. 

Aerosoler i atmosfären 

Atmosfärens halt av små luftburna partiklar – aerosoler – har fördubblats 

sedan industrialismens början. Aerosolerna påverkar klimatsystemet genom 

att dels reflektera solinstrålningen och dels bilda moln. Vissa moln ky- 

ler Jorden och andra värmer den. Aerosoler påverkar också globala cirkulationssystem 

och nederbördsmönster. Partiklar försämrar också människors 

hälsa och leder till död i förtid. 

Förlust av biologisk mångfald 

Förlusten av biologisk mångfald har skett snabbare under de senaste 50 

åren än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Utrotningen av arter 

går idag 100-1000 gånger snabbare än den normala utrotningstakten, 

och ungefär 25 procent av alla arter i undersökta grupper är hotade. 

Rate of 

biodiversity loss 

Klimatförändringar är ett av de största hoten. En bibehållen mångfald är 

samtidigt en förutsättning för ekosystemens resiliens och därmed en 

viktig försäkring mot klimatförändringarnas effekter. 

Förändrad markanvändning 

Skogar, våtmarker och andra ekosystem omvandlas till bland annat jordbruksmark världen över. Det är en av de huvudsakliga drivkrafterna 

bakom förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Förändringar i markanvändning sker i lokal och regional 

skala men kan sammantaget få globala effekter. Omvandling av tropisk regnskog i Amazonas till jordbruksmark riskerar att leda 

till en kollaps där hela systemet förvandlas till busksavann, med oåterkalleliga effekter på Jordens klimat och biologiska mångfald. 

? 

? 

Land system change 

Climate

change 

Global freshwater use 


Klimatförändringar 

Människans utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, leder till ett varmare klimat, som riskerar att leda till allvarliga förändringar i ekosystemen. 

Ju varmare det blir desto större är risken för förstärkningsmekanismer som ytterligare skyndar på uppvärmningen. En förstärkningsmekanism 

är smältningen av polarisar som gör Jorden mörkare, så att solvärmen absorberas istället för att reflekteras. Jordens ekosystem 

tar hand om en stor del av koldioxiden vi släpper ut – de fungerar som sänkor – men förmågan att göra detta försvagas eller 

försvinner med ett varmare klimat. Polarisarna och koldioxidsänkorna fungerar som trösklar i Jordens komplexa klimatsystem och när 

trösklarna överträds kan förändringarna bli oåterkalleliga. 

Försurning av haven 

Omkring en fjärdedel av koldioxiden som människan producerar löses i haven och bildar kolsyra. 

Ocean acidication 

Detta leder till försurning som hotar i första hand skalbärande organismer; de kan helt enkelt 

inte bilda sina skal om havsvattnet blir för surt. Eftersom plankton med kalkskal är basen i 

många marina näringskedjor medför detta allvarliga förändringar i havsekologin. Korallrev, som 

utgör viktiga livsmiljöer för många fiskarter, är också kalkbaserade. Ytvattnet i haven är nu cirka 

30 procent surare än före industrialiseringen. 

Phosphorus cycle 

(biogeochemical 

ow boundary) 

Ozonnedbrytning 

Ozonlagret filtrerar ultraviolett strålning från solen som kan orsaka hudcancer 

och skada ekosystem både på land och i vatten. Ozonet bryts ner 

av kolväten, så kallade freoner, från bland annat sprejburkar och frysar. 

Stratospheric 

Tack vare internationella överenskommelser som begränsar ozonnedbrytande 

utsläpp är världen på rätt väg, och ozonskiktet är ett exempel på 

ozone hur vi har lyckats depletion 

hålla oss inom planetens gränser genom samarbete 

och handlingskraft. 

Tillförsel av kväve och fosfor till 

biosfären 

Människan fixerar idag mer kvävgas från atmosfären 

än alla Jordens landekosystem tillsammans, 

framförallt genom tillverkning av 

konstgödsel men också genom odling av ärt- 

Nitrogen cycle 

(biogeochemical 

ow boundary) 

växter. Av kvävet som används i jordbruket tas 

en relativt liten del upp av grödan. Mycket 

hamnar i sjöar och hav där det orsakar övergödning 

och ibland kollapsade ekosystem, exempelvis 

algblomningar och syrefria bottnar i 

Östersjön. Fosfor är en ändlig resurs som bryts 

från vissa bergarter. Fosforutsläpp skulle kunna 

orsaka syrefria förhållanden i världshaven, 

något som medfört stora artutrotningar i det 

förflutna. Risken för att det skulle ske inom de 

närmaste 1000 åren är dock troligen liten. 

Global färskvattenanvändning 

Människan är den huvudsakliga drivkraften bakom förändringar i globala avrinnings- och avdunstningsmönster. Effekterna är dramatiska 

- en fjärdedel av världens floder når idag inte havet. Störningar i sötvattencykeln påverkar hälsa, en tryggad tillgång till mat, biologisk 

mångfald och många ekosystemtjänster, exempelvis livsmiljöer för fiskreproduktion, kollagring och klimatreglering. Vi står inför 

en vattenkris – år 2050 kan en halv miljard människor lida av kronisk vattenbrist. 

7

Att inspirera för förändring 

Helena Edman var på en miljökonferens och lyssnade på en 

debatt om hur näringslivet kan bli grönare. Paneldeltagarna 

sa många kloka saker om hur konsumenters beteende måste 

förändras, hur lagar och regler måste förbättras, men det 

var något som skavde. 

”Spontant höll jag för öronen och tittade på deras kroppsspråk, 

alla pratade de om saker utanför dem själva. De pekade 

på saker som behövde förändras men hade missat en 

sak: sig själva. Och det fungerar inte att bara prata om vad 

andra ska göra.” 

Polletten föll ner. Helena hade själv sprungit runt och 

försökt förändra hela världen. Nu sa hon upp lägenheten, 

sålde prylarna och flyttade till ett torp mitt ute i skogen utan 

el. Att hålla igång vardagen tar det mesta av hennes tid. 

”Jag har valt att leva på så medveten nivå som jag kan. Jag 

lär mig om hur man lagar mat, förvarar mat, eldar. Hur man 

bygger hus så att det håller fukten och mössen ute, hur man 

gör ett avlopp för att på bästa möjliga sätt återföra näringen. 

Jag har inte alla lösningar, jag testar. Det här är ett projekt!” 

Helena kan inte tänka sig någon tryggare plats, det kan 

storma mycket innan det påverkar henne. Visst skulle hon 

kunna ha mer pengar, men vad ska hon göra med dem? Har 

man inga utgifter så behöver man inte heller inkomster. Det 

8 


Helena Edman använder närvaroträning i naturen för att inspirera människor till förändring, ibland genom kurser vid sitt hem i Almvik. Foto: Matilda Ahl 

handlar förstås om fysisk hållbarhet, att verka i samklang 

med naturlagarna, låta naturen göra jobbet. Men för Helena 

har den psykologiska hållbarheten kommit att bli ännu viktigare, 

att lära sig leva tillsammans på ett hållbart sätt. För 

henne är det motsatsen till lagar och regler. Om varenda 

individ tar ansvar, vad händer då? 

” Det har varit viktigt för mig att inte försöka förändra människor. 

Om jag ska dra i en hel hop människor tills jag förändrar 

dem, då är det ju skittungt, men om jag kan inspirera 

andra så att de förändras, då kommer ju kraften från 

dem, då går de själva! Det är mycket lättare. Och roligare!” 

Helena är utbildad landskapsingenjör med inriktning 

mot marknadsföring. Hon har lång erfarenhet från näringslivet 

och var bland annat med och utvecklade konceptet 

Grön rehabilitering för LRF. Nu jobbar hon med närvaroträning 

i naturen och håller kurser och retreater. Det är ett 

sätt att förgylla tillvaron genom möten med andra människor. 

Naturen är ett bra verktyg för att få kontakt med sig 

själv, att varva ner och bli närvarande i nuet, menar hon. 

”Det finns också många paralleller att dra i naturen. För 

många djur är exempelvis flocken viktigare än individen. 

Om man börjar tänka på det ur ett psykologiskt perspektiv, 

om människan skulle sätta flocken före individen, före egot, 

då skulle vårt samhälle se annorlunda ut.”


Resurser och rättvisa – om handel och hållbar 

utveckling 

Om vi inte ändrar riktning kommer vi antagligen dit 

vi är på väg. 

Kinesiskt ordspråk 

Det är inte så konstigt att vi närmar oss gränserna för hur 

mycket Jorden tål. Mänskligheten förvandlar resurser till 

avfall fortare än naturen kan förvandla avfall till resurser. 

Vi lever med andra ord över våra tillgångar. När vi släpper 

ut mer koldioxid än ekosystemen kan ta hand om ökar 

koldioxidhalten i atmosfären, med klimatförändringar 

som följd. När vi tar upp fisk fortare än fisken fortplantar 

sig minskar bestånden. Att mänskligheten närmar sig 

gränserna för vad naturen tål är med andra ord helt följdriktigt. 

Ju mer pengar, desto större resursförbrukning 

Naturskyddsföreningen anser att de grundläggande orsakerna 

till den globala miljökrisen är överkonsumtionen i de 

rika länderna och den orättvisa ekonomiska världsordningen. 

Under de senaste 50 åren har konsumtionen i världen 

ökat dramatiskt. Vi har förstås blivit fler som delar på 

resurserna också, men medan befolkningen har blivit drygt 

dubbelt så stor har de globala utgifterna ökat sex gånger. 

Varje individ har alltså nästan tredubblat sin konsumtion. 12 

Men denna konsumtionsökning är inte jämnt fördelad. Ett 

fåtal har blivit mycket rika medan många fortfarande inte 

har mat för dagen. Klyftorna i världen är dramatiska. 

Världens 500 rikaste människor har tillsammans större 

inkomster än de fattigaste 416 miljonerna. De fattigaste 40 

procenten av världens befolkning lever på under 2 dollar om 

dagen, och står för sammanlagt 5 procent av de globala inkomsterna. 

De rikaste 10 procenten står för 54 procent av 

de globala inkomsterna. 13 

Sambandet mellan inkomster och resursförbrukning är i 

princip linjärt, med ökande inkomster följer ökande kon 

sumtion av material och energi (se tabellen). Som framgår 

Land Utsläpp av koldioxid 

(ton per person) 15 

Inkomster 

(dollar per 

person) 15 

Etiopien 0,08 $190 

Filippinerna 0,78 $1,370 

Peru 1,37 $2,930 

Brasilien 1,87 $4,820 

Kina 4,65 $2,010 

Sverige 5,6 $45,240 

Tyskland 9,77 $37,170 

USA 19 $45,370 

Jämförelse mellan koldioxidutsläpp och inkomster per invånare i några länder. 

av tabellen har Kina oproportionerligt stora koldioxidutsläpp 

jämfört med inkomsterna per invånare, medan Sverige 

har påfallande små. Sveriges låga utsläpp har faktiskt delvis 

en förklaring i Kinas höga utsläpp. Som världens ledande 

producent av industrivaror är Kinas ekonomi till över hälften 

baserad på industriproduktion, som är väldigt koldioxidintensiv. 

Ungefär en fjärdedel av Kinas koldioxidutsläpp 

går emellertid på export till rikare länder, som Sverige. 14 Vi 

ligger i världsklass när det gäller att ”outsourca” utsläpp. 

Mer än 30 procent av de koldioxidutsläpp som orsakas av 

svensk konsumtion sker i andra länder. Den siffra som redovisas 

i tabellen bygger på officiell statistik som inte tar 

med utsläpp från varken konsumtion av importerade varor 

eller internationell flygtrafik. Om dessa utsläppskällor inkluderas 

blir siffran för koldioxidutsläpp per svensk dubbelt 

9

Foto: sxc.hu 

så stor, 10-12 ton. Sverige omtalas ofta som en förebild, som 

lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp 

alltså minskat utsläppen trots att tillväxten 

har ökat. Men den bilden är inte sann ur ett konsumtionsperspektiv 

– vi har inte minskat utsläppen, bara flyttat 

dem. 15 

En historisk utmaning 

Vi människor är sinnrika och kreativa varelser och vi brukar 

tänka om oss själva att vi genom historien alltid hittat utvägar 

ur svåra situationer. Det är sant – men dessa lösningar 

har hittills aldrig inneburit att vi minskat resursanvändningen. 

Tvärtom har varje teknologisk revolution från elden 

till metallhantering, fossila bränslen och IT-revolution gått 

hand i hand med ett allt större resursanvändning för vår art. 

Till och med i de fall då vi uppfunnit mer resursbesparande 

sätt att göra saker på, har effektivitetsvinsten genomgående 

utnyttjats för att öka konsumtionen. För att hitta lösningar 

som är verkliga lösningar behöver vi bättre förstå hur de 

olika kriserna hänger samman med varandra. Vi har inte 

råd att återigen göra det gamla misstaget att försöka lösa ett 

problem i taget och skapa många nya samtidigt. Vi behöver 

tänka och göra på nya sätt - fokusera mindre på konsumtion 

och mer på det som ger oss verklig livskvalitet. 

10 


Handel mellan ojämlika länder är problematisk 

Människor har alltid handlat med varandra och handel är 

ett sätt att stärka banden mellan människor och nationer. 

Handel kan på så sätt också bidra till att stärka resiliensen i 

samhället. Många internationella handelsvaror kan vi inte 

producera själva i Sverige, som bomull, kaffe, kakao och te. 

Men dagens handelssystem är problematiska, både för miljön 

och för mänskliga rättigheter. 

Efterfrågan på resurser är ojämlikt fördelad över världen. 

Den som kan betala för sig kan göra anspråk på resurser i 

andra länder. Jordbruksarealer, skogar och fiskevatten i låginkomstländer 

används för att producera vår mat och i allt 

högre utsträckning vårt bränsle. Ungefär en tredjedel av den 

mark som används i svensk matproduktion ligger i andra 

länder. 16 Europeiska fiskeflottor dammsuger haven utanför 

Afrikas kuster. 17 Etanol i tanken på svenska bilar kommer 

ofta från andra länder, främst från sockerrörsodlingar i 

Brasilien. Drivkraften att ersätta fossila bränslen med biobränslen 

kan leda till konflikter om mark där det idag är 

knappt om odlingsmark. 18 På andra platser kan biobränslen 

ge intressanta exportinkomster i kampen mot fattigdom 19 . 

Den vara som framför allt skapar knapphet på jordbruksmark 

är foderprodukter till djur. Ca 70 % av världens jordbruksmark 

används till att odla djurfoder (se faktaruta nedan).

Foto: sxc.hu 

I teorin är länder som handlar med varandra jämbördiga 

spelare. Men i verkligheten är maktbalansen mellan parterna 

i den internationella handeln ojämnt fördelad. 

Höginkomstländer har mer makt, ekonomisk styrka och 

förhandlingskapacitet än låginkomstländer. Dessutom förs 

handelsförhandlingar ofta under tidspress. Handelsförhandlingar 

mellan utvecklade länder och utvecklingsländer 

blir därför ofta problematiska. 20 

Handel med fattiga länder är en viktig nyckel för att bekämpa 

fattigdom och utjämna inkomstskillnader mellan 

länder om det sker på ett socialt och miljömässigt acceptabelt 

sätt. Tyvärr finns många exempel på motsatsen, där 

affärsprojekt, ibland uppbackade av statliga exportkrediter, 

medför allvarliga effekter för natur och människor. Många 

ekonomiska verksamheter som förstör miljön får direkta 

ekonomiska bidrag. Svenska exportkrediter har till exempel 

finansierat indonesisk pappersindustri som orsakat regnskogsskövling, 

miljöfarliga utsläpp och kränkningar av 

mänskliga rättigheter. 21 Dessutom betalar sällan affärsprojekt 

för skador de åstadkommer på miljön, det som kallas 

”externaliteter”, exempelvis klimatpåverkan, förstörda livsmiljöer 

och luft- och vattenföroreningar. Kostnaden för 

dessa skador betalas av någon annan och utgör således också 

en subvention. Globalt uppskattas kostnaden för subventioner 

av miljöskadlig verksamhet till 1,9 biljoner dollar, varje år. 22 

EU driver en handelspolitik som riskerar att motverka 


hållbar utveckling. Tre fjärdedelar av metallråvarorna och 

hälften av energin som används i EU importeras, vilket leder 

till att investeringar i mark-, gruv-, och energiverksamhet 

ökar i fattiga länder. Verksamheter som ofta hotar ekosystem 

och människors hälsa i dessa länder på grund av svag 

lagstiftning eller dålig implementering av de lagar som 

finns. 23 Lösningen är inte primärt att förhindra handel utan 

att stötta krav på miljö- och arbetslagstiftning och betala 

rimliga priser för resurserna. 

Även handel med jordbruksprodukter kan ha negativa 

effekter för fattiga länder. EU:s jordbrukspolitik har medfört 

prisdumpning av jordbruksprodukter, som skadar utvecklingen 

av jordbruket i tredje världen. Prisdumpning innebär 

att varor säljs till underpris genom framförallt exportstöd. 

Exportsubventioner av exempelvis mjölkpulver, nötkött 

eller tomater i EU får effekter på den lokala produktionen i 

fattiga länder. Problemet med underpriser är att odlare får 

sämre lönsamhet och därför inte stimuleras att öka sin egen 

produktion. Många småbönder slutar att producera för försäljning 

om priserna är för låga. De odlar då bara för egen 

konsumtion, slutar investera i jordbruket och försöker i 

stället få inkomster på annat sätt. De flesta av världens fattigaste 

lever på landsbygden och är beroende av ett fungerande 

jordbruk. Lägre lönsamhet i jordbruket minskar 

livsmedelstryggheten, skapar ett beroende av importerad 

mat och ökar risken för hunger och svält. 24 

11

12 

Svenska grisar använder mark i Brasilien 


Ungefär en tredjedel av den jordbruksmark som krävs för att förse svenskarna med mat ligger i andra länder. 25 

Produktion av mat kräver stora resurser i anspråk, både direkt i form av åker- och betesmark och indirekt för att 

matproduktionen kräver stora mängder energi. När maten ligger på tallriken och är färdig att ätas har den stått 

för 30 procent av hushållets totala klimatpåverkan. Det är framförallt köttproduktionen som tar stora resurser i 

anspråk. Och utvecklingen går åt fel håll – köttkonsumtionen har ökat med över 50 procent de senaste 20 åren i 

Sverige. Det är varken bra för världen eller för hälsan. 26 

Grisar äter foder som odlas på åkermark, spannmål och soja som vi lika gärna skulle kunna äta själva. I Sverige 

odlas foder på 70 procent av åkerarealen och hälften av spannmålen går till foder. Ungefär 11–15 kvadratmeter 

mark går åt för att svenskarna ska få ett kilo benfritt griskött. 10–11 av dessa är svensk åkermark men en till två 

kvadratmeter ligger i Sydamerika och används främst för sojaodling. Svenska grisar äter cirka 36 000 ton sojafoder 

årligen. Sojan kommer huvudsakligen från regionen Mato Grosso i mellersta Brasilien, där det sker en expansion 

av sojaodlingar på bekostnad av Amazonas regnskog och av savanner som kallas Cerrados. Cerrados är 

ekosystem med hög biologisk mångfald, men under de senaste 35 åren har över hälften av av dem odlats upp. 27 

De storskaliga sojaplantagen i Brasilien flygbesprutas upp till 6 gånger per år. Kemikalierna kan spridas upp till flera kilometer från fälten och detta påverkar 

förstås de som bor i området mycket negativt. Foto: Naturskyddsföreningen

Per-Olof Erickson, Gävle. Foto: Maarit Gustavsson 

Handel för självtillit och solidaritet 

”Jag upplevde i min barndom att gulsparvarna försvann, 

säger Per-Olof Erickson. Det ledde till ett miljöintresse. 

Sedan kom ju gulsparvarna tillbaka igen och med dem insikten 

att det går att göra något åt problemen! ” 

Per-Olof har länge varit aktiv i Naturskyddsföreningen 

och är idag ordförande för länsförbundet i Gävleborg. 

Miljövänliga veckan med fokus på bananer och kaffe öppnade 

hans ögon för Naturskyddsföreningens internationella 

arbete och handels- och konsumtionsfrågorna. 

”Jag har efter hand blivit medveten om att allt hänger 

ihop, det finns ett samband mellan miljöproblemen och 

fattigdomen, säger Per-Olof. Jag har haft förmånen att resa 

ut i världen och träffa andra människor, jag har sett fattigdomen 

själv. Solidaritet och resursbevarande hänger ihop 

för mig. Vi har bara en jord, och vi måste dela på dess resurser.” 

Per-Olof är drivande i Alternativboden Lyktan, en världsbutik 

som startade 1986 för att ge Gävleborna möjlighet att 


köpa lokalproducerade grönsaker. Snart utökades sortimentet 

med ekologiskt odlade och miljö- och rättvisemärkta 

produkter. Självtillit, solidaritet och resursbevarande är 

Lyktans honnörsord. 

”Vi tror på den enskilda människans möjlighet att påverka 

och förmåga att söka alternativa utvecklingsvägar 

tillsammans med andra. Vi blir väldigt starka tillsammans 

genom att stötta den enskilda människan.” 

Lyktan fungerar också som mötesplats för människor 

och idéer. I informationshörnan kan man slå sig ner med en 

kopp rättvisemärkt te eller kaffe och läsa tidningar som inte 

säljs någon annanstans. Det finns en programverksamhet, 

”Samtal i skymningen”, där en inbjuden person startar ett 

samtal som alla kan vara delaktiga i. 

”Människor dyker upp spontant för att arbeta här – pensionärer 

och arbetslösa ungdomar som tycker att det är 

trevligt att träffa lite folk. Vi har ett väldigt fint samarbete, 

alla tar sitt ansvar och tar egna initiativ för att verksamheten 

ska fungera.” 

13

14 


De mänskliga rättigheterna och miljön 

– två sidor av samma mynt 

Var och en i nuvarande och framtida generationer 

har rätt att leva i en miljö som är förenlig med hans 

eller hennes hälsa och välbefinnande. 

ur Århuskonventionen 

När natur utarmas drabbas ofta de allra fattigaste värst. Det 

finns alltför många exempel på hur miljöförstöring direkt kränker 

människors rättigheter. Tillsammans med organisationer 

i Syd arbetar Naturskyddsföreningen med att stärka fattigas 

möjligheter att kräva ansvar från beslutsfattare och att påverka 

utvecklingen i en hållbar och rättvis riktning, så att alla ska 

kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter. 28 Alla människors 

rätt till delaktighet i beslut om utveckling fastställs bland annat 

i deklarationen om rätten till utveckling som antogs av FN:s 

generalförsamling 1986. Den slår fast alla människors rätt att 

delta i, bidra till, samt åtnjuta ekonomisk, social, kulturell och 

politisk utveckling. 29 Ytterligare en viktig deklaration som stärker 

sambandet mellan miljö och utveckling är Riodeklarationen 

som inleds med konstaterandet: ”I strävan mot en hållbar utveckling 

står människan i centrum. Hon har rätt till ett hälsosamt 

och rikt liv i samklang med naturen”. 30 

När konventionerna om de mänskliga rättigheterna skrevs 

på 60-talet var miljön inget som debatterades som idag - den 

finns därför inte med i texterna. Men för att flera av de grundläggande 

mänskliga rättigheterna ska uppfyllas krävs en hälsosam 

miljö och möjlighet att utnyttja naturresurser. I förlängningen 

krävs resilienta ekosystem som kan leverera 

ekosystemtjänster som ger förutsättningar för att förverkliga 

grundläggande rättigheter. Ett exempel är rätten till mat. 31 Utan 

en tryggad tillgång till mat är det omöjligt för människor att 

utvecklas. Idag produceras tillräckligt med livsmedel för att 

alla ska kunna äta sig mätta, ändå är över en miljard människor 

hungriga varje dag. Frågan om rätten till mat handlar i första 

hand om inkomstfördelning och köpkraft samt om den långsiktiga 

tillgången till friska ekosystemen som bland annat kan 

leverera ekosystemtjänster som bördig jord och rent vatten. 

Förutom alla människors rätt till mat och försörjning så har 

ursprungsfolk ytterligare rätt till skydd av naturresurser och 

markområden som de traditionellt använt genom de rättigheter 

som tillskrivs dem i konventionen om biologisk mångfald 

32 och i ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och 

stamfolk 33 . 

De mänskliga rättigheterna handlar både om rätten att leva 

i en miljö som ger möjligheter till mat, vatten och hälsa och om 

rättigheterna att vara delaktiga i beslut som rör miljön. För 

många människor som protesterar mot till exempel skogsskövling 

kränks grundläggande rättigheter till yttrandefrihet 

när demonstrationer brutalt slås ned av polis eller militär. 

I Århuskonventionen, som trädde i kraft 2001, knyts mänskliga 

rättigheter direkt samman med miljön. 34 Utgångspunkten 

är att vi alla har skyldigheter inför kommande generationer att 

skydda och bevara miljön. Enligt denna ska allmänheten kunna 

ta del av information, delta i beslutsprocesser samt ha tillgång till 

rättslig prövning i miljöfrågor. Den vilar på insikten att miljöarbete 

blir bättre om det är förankrat hos och inkluderar deltagande 

av allmänheten. Det förutsätter i sin tur att allmänheten 

har kunskap om tillståndet i miljön och att det finns kanaler 

för att medverka i beslut av betydelse. Man skall till exempel 

kunna vända sig till en domstol om myndigheter inte följt miljörättsliga 

bestämmelser. Århuskonventionen berör också miljöorganisationers 

rättigheter som exempelvis talerätten i domstol. 

Människor kan inte tillgodose sina grundläggande 

behov och utvecklas utan friska ekosystem. Fördelningen 

av resurser är idag väldigt orättvis — de rikas överkonsumtion 

hindrar fattiga att tillgodose sina grundläggande behov. 

Fattiga människors möjligheter att försörja sig hotas när 

skogar som de är beroende av för sitt uppehälle huggs ner, 

när stora fiskefartyg dammsuger haven på fisk och när betesmark 

förvandlas till jordbruksmark för export till billiga 

priser. De som drabbas har oftast inte bidragit till miljöförstöringen, 

men har få andra försörjningsalternativ och är 

helt beroende av vad naturen ger där de lever.


Pusselbitar för en bättre värld 

Börja göra det som är nödvändigt, sedan det som är 

möjligt, och plötsligt gör du det omöjliga. 

Franciscus av Assissi 

Vi håller på att spränga Jordens gränser samtidigt som en 

stor del av mänskligheten inte har mat för dagen. Dessa 

utmaningar kräver att vi söker lösningar på flera problem 

samtidigt. Vad vi behöver göra handlar inte om att gå tillbaka 

i tiden. Det är varken möjligt eller önskvärt. Det handlar 

om att ställa om. Omställningen behöver omfatta två 

dimensioner – minska våra miljöproblem och samtidigt öka 

vår livskvalitet. Vi vet vad vi behöver göra och tekniken 

finns. Naturskyddsföreningen har visat att det går att 

halvera energikonsumtionen i Sverige till år 2030, med 

bibehållen välfärd och i princip med redan tillgänglig 

teknik. 35 Egentligen vet vi att konsumtion inte gör oss lyckliga, 

det finns andra faktorer som är viktigare för välfärden 

i den rika delen av världen. Möjligheterna att ställa om är 

med andra ord stora. Det vi idag behöver är fler vackra visioner, 

modiga beslut och konkreta handlingar i rätt riktning. 

Mer än någonsin kommer vi att behöva friska ekosystem. 

Naturligt ekosystem 

Naturlig 

skadedjursbekämpning 

Luftrening 

och reglering av 

regionalt klilmat 

Förmåga att 

binda kol 

Produktion 

av gröda 

Vattenrening 


vattenöden 

Timmerproduktion 

Bevarande 

av habitat och 

biologisk mångfald 

Pollinering 

Naturlig 





Förmåga att 

binda kol 

Intensivt jordbruk 

Produktion 

av gröda 




Friska ekosystem ger fler tjänster och hjälper till att hålla 

oss inom Jordens gränser, till exempel genom att dämpa 

effekterna av klimatförändringarna och fånga in växthusgaserna. 

Forskarna som undersökt planetens gränser menar 

att en lösning på markanvändningsproblemet kan vara jordbruksystem 

som efterliknar naturens processer, exempelvis 

trädjordbruk. Det kan också vara ett recept för att minska 

förlusten av biologisk mångfald, genom att förstärka livsmiljöer 

och öka sambanden i landskapet. 36 Naturskyddsföreningens 

samarbetsorganisationer visar att det går att 

förvalta ekosystemen så att de fortsätter att leverera både 

bra skördar och andra ekosystemtjänster. 37 Det sammanlagda 

värdet av ekosystemtjänsterna från sådant hållbart 

jordbruk är större än i intensiva jordbrukssytem, se illustrationerna 

nedan. En mångfald av grödor ger en tryggare 

försörjning och mindre sårbarhet om skördarna slår fel eller 

priserna ändras. Ett jordbruk som baseras på lokala resurser 

och kretslopp behöver inte så mycket dyra och energikrävande 

insatsvaror, vilket gör att jordbrukaren kan behålla 

en större del av förtjänsten. Mänskligheten behöver inte 

förstöra de livsuppehållande systemen för att fylla våra 

behov. I följande kapitel ger vi exempel på pusselbitar för ett 

hållbart samhälle inom Jordens gränser. 


Bevarande 



Pollinering 

Naturlig 





Förmåga att 

binda kol 

Skogsjordbruk 

Produktion 

av gröda 





Bevarande 



Pollinering 

Trädjordbruk förespråkas av allt fler och praktiseras till exempel av bönder knutna till Centro Ecologico i Brasilien. Trädjordbruket ger en större mångfald av ekosystemtjänster 

än det intensiva jordbruket som fokuserar på att maximera produktionen av spannmål på bekostnad av andra ekosystemtjänster. 

Illustration: Christine Clifstock modifierad från Foley m.fl. (Science 2005). 

15

16 

Dessa förändringar kan leda till en pånyttfödelse av 

lokala samhällen, som kommer att odla mer av sin 

egen mat, producera egen energi och bygga hus av lokala 

material. 

Rob Hopkins, Transition Handbook 


Tänk globalt, handla lokalt 

Allt vi behöver i våra dagliga liv kommer från naturen – 

tänk på mat, kläder och energi. Vi är också beroende av att 

ekosystemen tar hand om vårt avfall. I det globaliserade och 

urbaniserade samhället har dessa ekosystem blivit allt mer 

osynliga för oss. När vi handlar i butiken hemma köper vi 

resurser från världens alla hörn – varifrån kommer egentligen 

fettet i margarinet? Kon som har producerat yoghurten, 

varifrån kom hennes foder? Och bomullen i jeansen, 

var har den odlats? Sambanden är långt ifrån enkla. Hur vi 

i Sverige bygger våra samhällen och vad vi har på tallrikarna 

påverkar andra människor och ekosystem. I den globaliserade 

ekonomin är vi alla med och exploaterar natur 

och människor på andra sidan jorden. Effekterna av vårt 

handlande är långt bort i tid och rum – vi ser dem inte och 

har därför svårt att ta ansvar för dem. Ju närmare produktionen 

av basvaror finns, desto lättare får vi återkopplingar 

som kan lära oss förvalta resurserna bättre. Om man förorenar 

sitt eget dricksvatten har man en stark drivkraft att 

förbättra situationen! En del av omställningen innebär därför 

att öka den lokala självtilliten och resiliensen, såväl i 

Sverige och i fattigare länder. I många fattiga länder handlar 

det här arbetet om att skydda resursbasen, naturen, och 

minska utflödet av resurser. I Sverige har den globala handeln 

och ett samhälle uppbyggt kring billig energi minskat 

den lokala resiliensen och gjort oss sårbara för kriser och 

chocker. Våra samhällen är dåligt rustade att möta den 

framtid av låg energiförbrukning som klimatförändringarna 

och oljetoppen leder till. 

Förutsättningarna för ett hållbart liv är olika beroende 

på hur och var man bor, lösningarna ser olika ut på landsbygden 

och i storstan. I den lokala skalan kan varje sam- 

hälle söka sina egna lösningar. I England startade 2006 en 

rörelse för omställning, Transition Towns, som fokuserar 

på att bygga lokal resiliens. Omställningsrörelsen sprider 

sig som en löpeld runt Jorden och flera initiativ finns i 

Sverige. Viktiga delar av omställningen är att hitta lokala 

lösningar för minskad energianvändning och ökad självförsörjning. 

Lokala system för odling, byggande, avfallshantering 

och till och med lokala valutor är exempel på 

åtgärder. En viktig del i arbetet är den inre omställningen 

– för att lyckas med den yttre omställningen behöver vi 

återskapa relationerna med oss själva, varandra och med 

naturen. En bärande idé är att ett liv utan olja kan vara ett 

mer meningsfullt och njutbart liv, att omställningen snarare 

innebär en möjlighet än ett hot! 

Bild: Flaivoloka


Bondens egen marknad i Tessinparken, Stockholm. Foto: Anneli Nordling, Naturskyddsföreningen 

Lokal handel 

Allt fler svenskar längtar efter att handla mat som är hälsosam 

och miljövänlig, att kunna möta den som odlat potatisen 

eller fött upp lammet. Bondens egen marknad har 

blivit en succé som finns i 15 städer över hela landet. Alla 

produkter kommer från en radie av maximalt 25 mil från 

marknaden och mycket är ekologiskt odlat. En av de 

största fördelarna med Bondens egen marknad är funktionen 

som informationsspridare. Mötet mellan konsument 

och lantbrukare fungerar som en dörröppnare, och 

används som en katalysator för budskapet om ett hållbart 

samhälle. I Brasilien jobbar Naturskyddsföreningens 

samarbetsorganisation Centro Ecológico med småskalig 

handel i nätverk för att gynna den regionala marknaden 

och verka för att även de fattiga i det egna landet får tillgång 

till näringsrik och ekologisk mat. Fördelarna i 

Brasilien är desamma som i Sverige: bättre inkomster för 

brukarna eftersom det inte finns mellanhänder, en bredare 

marknad för ekologiska produkter och en mötesplats 

mellan stadsbor och småbrukare. 

17

Social resiliens i Mellansjölandet 

Milis Ivarsson, Lekeberga har varit engagerad i miljö- och 

rättvisefrågor under många år och velat skapa vackra och 

lustfyllda alternativ till det resurskonsumerande kemikaliesamhället. 

Det gör hon i sin butik Av jord där hon säljer 

målarfärg av jordpigment med hälsovänliga och förnyelsebara 

ingredienser. Hon beskriver sitt engagemang i 

Mellansjölandet Leader som den bästa möjlighet hon fått 

att bedriva långsiktigt påverkansarbete underifrån för ett 

hållbart samhälle. Leader är en arbetsmetod inom EU vars 

syfte är att ta till vara mervärdet i lokal förankring, lokalt 

inflytande och samarbete. Tanken är att olika perspektiv 

ska mötas — den lokala kunskapen ska kopplas samman 

med samhällets målsättningar och landsbygdens egen utvecklingspotential 

ska mobiliseras. 

”För att klara av ett bra liv i framtiden med mindre 

energi och mer lokalproducerad mat och lokal handel måste 

vi ha en stark social resiliens, säger Milis. Därför jobbar vi 

med arbetsgrupper för att vi ska kunna lära känna varann 

och hjälpas åt, ett nytt sorts samhällsbyggande på lokalt 

plan. Något vi jobbar med är samodling, alla har inte mark 

18 


Högstadieelever från Lekebergs- och Transtensskolorna tar sig fram fossilfritt under studiebesöket i Transitionstaden Totnes i England. 

Foto: Mellansjölandet Leader 

att odla på, samtidigt finns det mark som inte brukas. Vi vill 

koppla ihop människorna med marken så att vi kan producera 

så mycket mat som möjligt lokalt.” 

Mellansjölandet Leader jobbar med omställning och 

skickade nyligen 10 högstadieelever till den första Transitionstaden, 

Totnes i England, för att studera exempel på hållbara 

lösningar. Eleverna ska hålla föredrag för politikerna 

och tjänstemännen i kommunerna. Omställningsrörelsen 

tilltalar Milis för dess fokus på konkreta handlingar på lokalplanet: 

”Det är så mycket möten och seminarier och föredrag 

men det är väldigt få människor som verkligen går hem och 

gör något, det är ett stort glapp emellan pratande och görande.” 

Milis berättar om sin svärson från forna Östtyskland, som 

kom med en folkvagnsbuss full med verktyg. Han kan ta vara 

på, laga och fixa och ser möjligheter i det andra slänger. 

”Han är en läromästare för mig, han kan slakta, mjölksyra 

och slå med lie. Vi skulle behöva hjälp av fler personer 

från andra länder, där man fortfarande kan saker som vi 

har glömt.”


Chito på besök hos en ekologisk bonde som visar upp sina långa långbönor, en av många olika grödor på gården. Foto: Anneli Nordling, 

Naturskyddsföreningens 

Lokal förädling i Filippinerna 

”Bra resultat föds ur ett behov”, säger Chito Medina från 

MASIPAG, Filippinerna 38 . Vi föddes ur ett behov hos bönderna, 

de var besvikna på effekterna av den gröna revolutionen 

och kemikaliejordbruket. 

Kemikaliejordbruket medförde växande hälsoproblem 

med bekämpningsmedel, utarmade jordar och förlust av 

biologisk mångfald, till exempel vilda bladgrönsaker och 

fisk som funnits tidigare. Dammar med skaldjur och fisk 

är vanliga i traditionella odlingssystem. I Filippinerna 

handlar jordbruket om överlevnad. 70 procent av bönderna 

är småbönder som äger mindre än 2 hektar mark. Småskalig 

odling är framförallt för självförsörjning, men det producerar 

också ett överskott. I dag organiserar MASIPAG över 

30 000 bönder som bedriver ekologisk odling. En central 

del i organisationens verksamhet är att samla in och förädla 

olika lokala rissorter för att bättre anpassa odlingen 

till varierade miljöförhållanden. Mycket av organisationens 

verksamhet sker lokalt, det ger bättre spridning av resurserna. 

”Vi lär bönderna att förvalta och förädla sina egna frön. 

De lär sig att observera, hitta orsakssamband och utveckla 

tekniker i sina egna lokala sammanhang. Så bygger vi upp 

deras självförtroende, det är de själva som har kontroll över 

utsädet.” 

En effekt av kemikaliejordbruket är att bönder har glömt 

hur man producerar sitt eget utsäde. Det är en utmaning 

att bygga upp den kapaciteten igen. På så sätt stimuleras den 

viktigaste resursen i jordbruket: bönderna själva. Bönderna 

behöver fröna, men fröna behöver också bönderna. 

”Vi ger inga stora mängder utsäde, kanske ett hekto av 

varje sort. När bönderna lyckas med sin skörd ger det dem 

självtillit: Titta, säger de, jag fick bara ett hekto frön, och nu 

är det ett hektar ris!” 

Det finns många som är skeptiska mot MASIPAG:s verksamhet, 

inte minst från myndighetshåll. Men det är svårt 

för dem att komma med kritik eftersom MASIPAG har visat 

att skördarna är lika stora som i kemikaliejordbruket. 

Inkomsterna är dessutom högre eftersom bönderna inte har 

kostnader för insatsvaror. Att vara oberoende av externa 

insatser och ingå i ett socialt nätverk skapar också en lokal 

resiliens. När tyfoner och översvämningar förstör skörden 

är även MASIPAG:s bönder utan mat, men de är också utan 

skulder. Genom att nätverkets medlemmar delar med sig åt 

varandra kan de få nytt utsäde. 

”Jag kommer själv från en småbrukarfamilj och vet hur 

det livet ser ut, säger Chito. Det är inspirerande att jobba 

med att förbättra villkoren för bönder. Det finns inga andra 

alternativ, detta är vårt hopp! ” 

19

Välfärd är klimatsmart 

20 

Himmel, vilket billigt stoff vår lycka är sammansatt 

av… om vi bara visste om det. Vilka inkomster har vi 

inte haft från en blomma, och hur outtröttlig är inte 

årstidernas utdelning. 

James Russell Lowell 

Vi blir rikare och rikare i Sverige – bruttonationalprodukten 

(BNP) har fördubblats drygt fyra gånger sedan 1950-talet 39 . 

Men höjningen av den materiella standarden har inte ökat 

lyckan. BNP har ökat men inte tillfredsställelsen med livet. 

Vi har fått mindre och mindre lycka för pengarna, kan man 

säga. 40 Så snart våra materiella grundbehov är tillfredställda 

betyder en inkomsthöjning ganska lite för att öka välbefinnandet. 

Flera forskare har försökt fastslå en gräns utöver vilken 

ytterligare inkomster inte har så stor betydelse. Egentligen 

är nivån inte det viktiga, menar forskarna, det avgörande är 

att ha det som alla andra. De flesta människor bedömer sin 

position i jämförelse med andras. I jämlika länder som Sverige 

är därför tillfredsställelsen större än i mer ojämlika – man 

behöver inte snegla avundsjukt på grannen i lika hög grad. 41 

Dessutom visar nya studier att samhällen med stora inkomstskillnader 

har större påverkan på den biologiska mångfalden, 

och att ojämlikheten är en viktigare förklaring till att arter 

utrotas än befolkningstäthet eller inkomstnivå. 42 

Mer pengar kommer med andra ord inte att bidra till att 

öka välfärden. Istället är det andra saker vi önskar oss och 

blir lyckliga av. Hälsa, engagemang, en känsla av sammanhang 

och mening med livet. Att uppleva tillvaron som meningsfull, 

begriplig och hanterbar. Kanske att återknyta banden 

till naturen? Att växla konsumtion av prylar mot 

konsumtion av upplevelser skulle minska fotavtrycken. 

Tjänster har generellt sett liten miljöpåverkan jämfört med 

varor. Vi skulle kunna konsumera mer teater, musik och massage 

och samtidigt minska miljöbelastningen. Men upplevelser 

kräver tid – något som många längtar efter mer av, 

snarare än pengar. Att lönearbeta mindre, växla lön mot fri 

tid är en lösning som underlättar för oss att vara hållbara. 


Både genom att det blir enklare att lägga livspusslet och 

genom att det medför en minskad konsumtion. 43 Längtan 

efter mer tid har att göra med att vi idag har svårt att hinna 

med relationerna med andra människor. Värdet av relationer 

går som en röd tråd genom all lyckoforskning. Starka band 

med familj och vänner hör till det viktigaste i livet. Den verkliga 

välfärden, det som gör livet värt att leva, har med andra 

ord ett mycket litet fotavtryck! 

Världens ekosystem mår dåligt och många människor har 

inte mat för dagen, samtidigt som vi i den rika världen inte 

mår bättre ju rikare vi blir. Dagens ekonomiska system verkar 

inte kunna hantera dessa utmaningar. Ett samhälle baserat 

på drömmen om evig tillväxt mätt i dagens termer är inte 

hållbart. BNP är ett mått på aktiviteten i ekonomin, men 

säger litet om välfärden. Dags att sluta stirra blint på BNP 

som ett mått på välfärd, när denna strategi nu ser ut att riskera 

förutsättningarna för mänskligt liv på jorden. Istället 

kan vi fråga oss hur samhället kan organiseras för att öka den 

verkliga välfärden? 44 

Foto: www.sxc.hu

Åsa Wistrand med sonen Henning. Foto Mattias Jonsson 

Klimatpiloterna i Askersund 

Naturskyddsföreningen i Askersund driver tillsammans 

med den gemensamma miljöförvaltningen i Askersund och 

Laxå kommuner projektet Klimatpiloterna. Piloterna är 10 

hushåll med ambitioner att minska sina koldioxidutsläpp. 

De dokumenterar sina inköp genom att samla på kvitton 

och genom ett ”klimatkonto” på nätet där man kan beräkna 

sina utsläpp. Vem som helst kan göra sin egen beräkning, 

och på detta sätt vara en ”skuggpilot”. Varje hushåll 

ger sedan ett individuellt klimatlöfte helt utifrån sina egna 

förutsättningar. Åsa Wistrand som sitter i projektets styrgrupp 

tycker att klimatfrågans kanske viktigaste del är att 

lyfta livskvaliteten, att visa att en minskad konsumtion inte 

är en uppoffring. 

”Vi tror att man får ett bättre liv genom att lugna ner 

tempot lite. Konsumtion kan vara en stressfaktor. Vi vill 

visa hur förändringar som minskar hushållens klimatpå- 


verkan också bidrar till ökad livskvalitet som bättre 

ekonomi, bättre hälsa, mindre stress eller spännande upplevelser.” 

Klimatpiloterna får olika utmaningar: att äta rätt 

mat, transportera sig energieffektivt eller dra ner på energiförbrukningen 

hemma. Den första utmaningen var att tidsväxla, 

att fundera över vad man egentligen vill göra i sitt liv 

och identifiera tidstjuvar. 

”Det var en aha-upplevelse för många, att detta är en 

klimatfråga! Vi listade ett antal saker som gör livet värt att 

leva, och de har inte så stor miljöpåverkan. Om jag jobbar 

mindre så får jag mer tid, och det är vad många helst önskar 

sig. En familj har till och med infört köpstopp.” 

Hur mycket koldioxidutsläpp individer och hushåll ger 

upphov till beror till stor del på hur det omgivande samhället 

är uppbyggt. Klimatpiloternas hushåll kommer att identifiera 

förändringar de anser behöver ske från kommunernas 

sida för att invånarna ska kunna leva ett klimatsmart liv. 

21

Investera i ekosystem 

22 

Biologisk mångfald är inte bara en lyx för de rika – 

det är en nödvändighet för de fattiga. 

The Economics of Ecosystems and Biodiversity 

Våra samhällen är inte är så bra på att hantera naturens 

värden, ekosystemtjänsterna. När vi gör det visar det sig 

gång på gång hur värdefulla de är. Ett exempel är de thailändska 

mangroveträsken som ger intäkter på cirka 1 200 

dollar per hektar om de används för att odla jätteräkor - men 

hela 12 000 dollar per hektar om de lämnas orörda för att 

fungera som skydd mot stormar och ge inkomster till lokala 

fiskare. 45 Att bevara och vårda ekosystem är med andra 

ord samhällsekonomiskt lönsamt, naturskydd kan betraktas 

som en form av investering som ger pengarna tillbaka 

flera gånger om. Marknad och subventioner har en tendens 

att gynna maximal produktion av mat, fibrer och biobränslen 

på bekostnad av andra ekosystemtjänster som översvämningsskydd, 

näringsomsättning eller pollinering. Ett 

mer varsamt nyttjande av ekosystemen ger dock samhället 

större värden, även om dessa inte syns på en marknad. 46 


Forskare rekommenderar politiker att slå vakt om redan 

skyddade områden och att fortsätta att investera i ekologisk 

infrastruktur. Naturskydd ses ofta som en kostnad i samhällsplaneringen, 

men ger i själva verket mycket tillbaka. 

Enligt en studie skulle ett globalt nätverk av naturreservat 

skulle kosta ungefär 45 miljarder dollar årligen. Men de 

ekologiska tjänsterna från ett sådant nätverk skulle vara 

värda mellan 4400 och 5200 miljarder dollar varje år, alltså 

ungefär 100 gånger så mycket! 47 

Även svensk “vardagsnatur” är värdefull, den tar hand om 

koldioxid och luftföroreningar, upprätthåller biologisk 

mångfald, renar vatten och ger rekreation - viktigt inte 

minst i tätorter. Kommunal grönstruktur är en investering, 

i invånarnas hälsa och samhällets hållbarhet. 

Betalning för ekosystemtjänster är under utveckling på flera 

håll i världen. I Sverige skattas landsbygdens produktion av 

ekosystemtjänster till 79 miljarder kr årligen, att jämföra 

med jordbrukets bidrag till BNP som ligger på 3–5 miljarder 

kr per år och skogsbrukets på knappt 20 miljarder kr per 

år. 48 Om det fanns en marknad för dessa tjänster skulle det 

vara svårt att prata om den tärande landsbygden... 

Lokalbefolkning i Ecuador återplanterar här mangrove där den ursprungliga mangroveskogen förstörts av jätteräksodlingar. De får stöd av C-CONDEM 

(en samarbetsorganisation till Naturskyddsföreningen). Foto: Kajsa Garpe, Naturskyddsföreningens bildbank

Hållbara städer 

Människor behöver träd. De behöver se löv från sina 

fönster, sitta i gröna rum och leka i skuggan. Träd 

lockar ut människor bakom väggar av tegel och glas, 

och när de möts skapar grannar relationer, fostrar 

barn, och bygger en känsla av gemenskap. 

Tina Prow, The Power of Trees 

Fler och fler människor flyttar till städerna. Staden erbjuder 

närhet till service som matbutiker, kultur, kollektivtrafik, 

jobb, skola mm. Städer kan vara mycket resurseffektiva 

genom sin täthet och potential till infrastrukturlösningar 

för många människor. I stadsdelarna Hammarby Sjöstad, 

Stockholm och Augustenborg, Malmö har man framgångsrikt 

jobbat med kretsloppstänkande med hjälp av bidrag 

från det lokala investeringsprogrammet, LIP. 

Bilanvändningen har minskat genom satsningar på kollektivtrafik 

och cyklister. Organiskt avfall samlas in och blir 

biogas. Grönområden hjälper till att rena vatten och luft, 

minskar buller och ökar den biologiska mångfalden. Gröna 

tak används för att öka grönytan. Dammar tar hand om 

dagvatten och utgör oaser för djur och växter. Under samma 

period som kretsloppsarbetet pågick i Augustenborg växte 

även valdeltagandet, det gick från 58 procent 1998 till 79 

procent 2002! 

Städer är sårbara genom sitt beroende av omlandet för 

basala behov som mat och energi. Det finns dock en stor 

potential för mer urban matproduktion. Odling i städer 

världen över bidrar redan betydligt till livsmedelsförsörjningen 

– en åttondel av världens livsmedel odlas i städer. 49 

Denna andel skulle kunna öka betydligt i framtiden. 

Augustenborg, Malmö. Foto: Wikimedia jorchr. 


23

24 


Linderödssvinen vid Högsbo kyrka. Foto Axel Demker, Naturskyddsföreningens bildbank 

Stadsjord – urbana grisar i Göteborg 

I Högsbo kyrka, i en förort till Göteborg, var det glest i bänkarna 

på gudstjänsterna. Men när man ordnade föreläsningar 

om odling fylldes kyrkan av intresserade åhörare! 

Intresset ledde till projektet Stadsjord, som arbetar för odling, 

lokal mat och samverkan i kvarteret. Kyrkan, bostadsbolagen 

och parkförvaltningen har avsatt mark, som bökats 

upp av grisar. Sedan har den harvats med hästar och nu 

odlas den. 

”Man ordnade stormöten och frågade om någon ville ha 

odlingslott, och det blev genast en jättelång kö, mycket 

längre än vad man skulle kunna uppbåda i första omgången.” 

Lotterna som planeras till nästa år är också slut redan, 

berättar Elisabeth Undén, som är aktiv i Naturskyddsföreningen 

i Göteborg och grismatare i Stadsjord. 

Nu går grisarna på ny mark som ska odlas till våren, det ska 

bli fler odlingslotter och fruktträdgård. Det har inte kommit 

ett enda klagomål på grisarna, trots att de låter och luktar. 

”Nu vill alla att grisarna ska komma till dem, alla pratar 

om Stadsjord hela tiden. Det sociala är en viktig del, det 

skapar grannsämja, man träffas ute på lotten och byter odlingstips 

och hjälper varann att vattna om man är bortrest. 

Odlingen skapar ett socialt kitt”, säger Elisabeth. 

Stadsjord vill vara en mötesplats för människor av alla 

sorter som vill vara med och göra kvarteret litet blommi- 

gare, roligare, varmare och mer hållbart. Det är inte en isolerad 

företeelse , odling i städer verkar explodera i världen. 

I Washington odlar Michelle Obama grönsaker utanför Vita 

Huset, i London finns Capital Growth, ett stort projekt som 

med stöd av borgmästaren vill odla upp 2012 ytor i staden 

till år 2012. Varför är det så viktigt att odla i städerna? 

”Av jättemånga anledningar! Maten vi äter är indränkt i 

råolja, det kommer inte att fungera i framtiden, och vi vill 

inte det heller. Vi kommer inte att kunna använda så mycket 

energi till att producera mat, maten blir i så fall fruktansvärt 

dyr. Med urbaniseringen måste vi också på allvar se att 

städerna är en del i matproduktionen. Det är bara under 

1900-talet vi har upphört att se städerna som matproducenter, 

tidigare var det vanligt med odling och djurhållning 

även i staden. En annan sak är att vi måste börja dela på 

arbetstillfällena. Det är helt är osannolikt att vi kan skapa 

en servicesektor där alla ska jobba. Det är jättetrevligt om 

många kan jobba med det, men vi måsta hitta andra typer 

av försörjning också i Sverige. Att producera sin egen mat 

är ett bra sätt.” 

Stadsjord mötte mycket motstånd i början, det sågs som 

en omöjlighet att ha grisar i staden. Men nu har man banat 

vägen och visat att det går, nu är det lättare för andra initiativ 

att komma igång. Projektets mål är att engagera hela 

Göteborg, Västsverige och vidare ut i landet.


Deltagare i kvinnogrupp förbereder försäljning av grödor de odlat mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Foto: ISD 

Ungdomar odlar upp Addis Abeba 

Stadsodling är ett konkret sätt att arbeta med två stora urbana 

problem i fattiga länder: undernäring och dålig avfallshantering. 

När man har lite mark kan man ta hand om 

sitt hushållsavfall och kompostera det, något som betyder 

mycket i en stad där renhållningen inte fungerar. Sue 

Edwards är föreståndare för Institute of Sustainable 

Development (ISD) som driver ett odlingsprojekt med ungdomar 

i skolor och föreningar i Addis Abeba, Etiopien. 

Antingen odlar de på skolgården eller så kan ISD hjälpa 

dem att få tillgång till mark att odla på. Sue berättar att 

några ungdomsgrupper har tagit sig an områden längs 

vägar eller vattendrag dit folk kommer och dumpar avfall, 

de har röjt upp och förvandlat områdena till fina platser där 

det är trevligt att vara. En del har också startat tesalonger i 

anslutning till sina trädgårdar! 

”Det är enkelt, du kan odla grönsaker i gamla tunnor, 

bildäck, säckar eller nästan vad som helst, och sen kan du 

äta dem eller sälja dem. Många grupper arbetar också med 

odling av prydnadsväxter. Det är stor efterfrågan på dem 

eftersom det byggs många nya områden i Addis Abeba och 

de ger bra inkomster. Vi ger grupperna stöd genom att bidra 

med växthus”, säger Sue. 

En lärdom projektet har gjort är att det måste finnas unga 

kvinnor i grupperna för att de ska fungera bra på sikt. 

”Män lägger ofta pengarna i fickan, dricker kanske och 

så är pengarna borta. Kvinnor tar ett större ansvar mot sig 

själva och sin familj, för att pengarna ska bidra till utveckling. 

Blandade grupper är mer fokuserade och stabila. 

Männen påverkas av kvinnorna och blir mer öppna och 

transparenta mot varandra.” 

Sue berättar att organisationsvana är någonting som ISD 

har fått jobba mycket med. I Etiopien får ungdomar ingen 

träning i att organisera sig och jobba i grupper. Sociala färdigheter 

som ledarskap, kommunikation och entreprenörskap 

måste tränas, annars kollapsar grupperna lätt. Det 

lyser om Sue när hon berättar om projektets bedrifter. En av 

grupperna, Tena Kabena, blev utsedd av FN:s miljöprogram 

(UNEP) till Champion of the Earth 2009. 

”Det är fantastiskt att se dessa ungdomar när de kommer 

med sin första skörd. Det förändrar hela deras uppfattning 

om sig själva och sin omvärld: JAG har gjort det här! Det är 

en belöning i sig själv.” 

25

Gå vidare 

Länskansliets monter på St Mikaelsskolan i Mora under Miljötinget som 

samlade hundratals ungdomar från Dalarna och Gävleborg. 

Foto: Lilian Lundin, Naturskyddsföreningen 

Engagera dig! 

Gå med i Naturskyddsföreningen, om du inte redan är det, 

och engagera dig i någon av våra lokala kretsar! Vi har lokala 

kretsar i nästan varje kommun och nätverk för våra 

viktigaste frågor: skog, klimat, kemikalier, hav och handla 

miljövänligt. Det finns även ett nationellt nätverk för jordbruk 

och mat. Kretsar och nätverk kan söka pengar för att 

driva projekt genom riksföreningen. Du kan bli medlem och 

gå med i nätverken direkt på webbplatsen: 

www.naturskyddsforeningen.se. 

Idéer för landsbygdsutveckling 

Naturskyddsföreningen har gjort en idébok och en handledning 

för att inspirera kretsar och länsförbund att vara 

aktiva i utvecklingen av en hållbar landsbygd, särskilt landsbygdsprogrammet 

och ramdirektivet för vatten. Idéboken 

fokuserar på den lärande process som sker när man arbetar 

i partnerskap och på metoder för arbetet. Handledningen 

beskriver landsbygdsprogrammet och beskriver vilka typer 

av projekt som kan få stöd och hur man ansöker. Handledningen 

finns på vår webbplats. 

26 


Miljövänliga Veckan 

Varje höst, vecka 40, arrangeras Miljövänliga Veckan. Under 

Miljövänliga Veckan fokuserar vi på en produkt, dess miljöproblematik 

och vad man kan köpa istället. Tack vare 

Miljövänliga Veckan blir sortimentet i många butiker allt 

mer miljöanpassat. Kampanjveckan genomförs praktiskt i 

hela landet av våra kretsar och nätverket Handla Miljövänligt. 

Man gör allt från att kontakta media, prata med kunder, 

ordna utställningar, föreläsa, göra butiksundersökningar 

och ordna tipspromenader. Läs mer på vår webbplats. 

Guida till insikt 

När allt hopp är ute är det synd att sitta inne! Naturguidningar 

är ett roligt sätt att jobba med medvetandehöjning. Även 

tung och ibland svårsmält information går att presentera på 

ett medryckande och illustrativt sätt. Naturskyddsföreningen 

har tagit fram handledningar för att guida om 

”framtidens landskap”, odlingslandskapet och klimatförändringar. 

De finns på Naturskyddsföreningens webbplats. 

Bli en skuggpilot 

Naturskyddsföreningen och forskningsinstitutet IVL har 

tagit fram en klimatkalkylator där du kan räkna ut hur stora 

utsläpp du orsakar och jämföra med medelsvensken. 

www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/klimatkontot 

Lär dig mer – starta en studiecirkel 

Naturskyddsföreningens studieförbund Studiefrämjandet ordnar 

studiecirklar och föreläsningar om klimat, hållbar utveckling, 

energieffektivisering, trädgårdsodling etc. Du kan också 

få hjälp att starta en egen studiecirkel, till exempel med utgångspunkt 

från detta material, förslag på upplägg finns sist i 

skriften. Studiefrämjandet kan hjälpa till med marknadsföring, 

lokal och studiematerial. De hjälper också gärna till med andra 

arrangemang. Ta kontakt med Studiefrämjandet på din ort!


Det här gör Naturskyddsföreningen 

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med 

kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, 

skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter 

såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, miljögifter 

och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Vi 

står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra 

Miljöval. Den är en del i vårt arbete med att utveckla bra 

verktyg för miljömedvetna konsumentval. 

Vår verksamhet handlade till att börja med om att skydda 

den svenska naturen. Med tiden har miljöproblemen blivit 

alltmer globala och verksamheten har vidgats. Vi samarbetar 

över gränserna för att bli effektivare i vårt miljöarbete. 

Naturskyddsföreningen deltar i det organiserade internationella 

miljöarbetet och i internationella nätverk. Arbetet sker 

i samarbete med ett sextiotal samarbetsorganisationer i cirka 

20 olika länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. 

Det internationella arbetet inom Naturskyddsföreningen 

sker med stöd från den svenska staten via Sida, Styrelsen för 

internationellt utvecklingssamarbete. 

Naturskyddsföreningen arbetar tillsammans med dem 

som förvaltar kunskaperna om den biologiska mångfalden 

på plats. Vi påverkar beslutsfattare och är aktiva i den 

nationella och internationella debatten. Vi arbetar för att få 

till stånd genomgripande förändringar i regelverken och 

institutionerna för att uppnå en hållbar global utveckling 

och en rättvis fördelning av världens resurser. 

I Sverige arbetar Naturskyddsföreningen bland annat 

med landsbygdsutveckling inom ramen för EU:s landsbygdsprogram 

och Leader, som ska främja utveckling på 

landsbygden genom lokal förankring, underifrånperspektiv, 

nytänkande och nätverkande. Landsbygdsprogrammet 

ska ersätta de värden som jordbruken skapar för samhället 

som kollektiva nyttigheter, till exempel biologisk mångfald, 

ekosystemtjänster, landskap och kulturvärden, livsmedelssäkerhet 

etc. Men landsbygdsprogrammet ska också främja 

hållbar landsbygdsutveckling i stort som byutveckling, 

kompetens och infrastruktur. 

Under ängens dag, första helgen i augusti räfsar lokala kretsar ängar på traditionellt vis. Foto: Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen 

27

Tips på vidare läsning 

Bad shoes stink 

Naturskyddsföreningen 2009. 

En översättning och kortversion av rapporten ”Bad shoes 

stink – product survey focusiong on certain hazardous chemicals 

in leather shoes.” I rapporten presenterar 

Naturskyddsföreningen i samarbete med miljöorganisationer 

från andra länder resultat från en internationell produktundersökning 

av skor med fokus på miljö- och hälsofarliga 

kemikalier i läder. 

Kemikalier in på bara skinnet – plastskor från hela 

världen 


Rapporten baseras på en undersökning av skor inköpta över 

hela världen, gjord i samarbete med organisationer i Indien, 

Tanzania, Filippinerna, Indonesien, Uganda och Sydafrika. 

Undersökningen visar att skorna innehåller till exempel 

reproduktionsstörande mjukgörare, giftiga tennorganiska 

föreningar samt tungmetallerna kadmium och bly. 

Tål klimatet och utvecklingsländerna EU:s handelspolitik? 


En kort svensk sammanfattning av den engelska rapporten 

”Global Europe and Sustainable Development” . Här beskrivs 

hur olika handelsavtal påverkar handlingsutrymmet 

för fattiga länder och deras medborgare att utifrån egna 

erfarenheter och kunskaper bekämpa klimatförändringarna 

och utveckla ett hållbart jordbruk. 

Ett skepp kommer lastat - Om EU:s fiskeripolitik i 

Västafrika 


En miljötragedi utspelar sig längs Västafrikas kust. En fiskeflotta 

från EU-länder bidrar till att havet töms och lokala 

fiskare lämnas utan levebröd. I rapporten visar Naturskyddsföreningen 

att den svenska regeringen varit passiv 

när EU tecknat fiskeavtal med länder i Västafrika samt att 

EU saknar kontroll över om pengarna kommer lokalbefolkningen 

till godo. 

28 


Alla rapporter finns att ladda ner från vår webbplats: www.naturskyddsforeningen.se 

Mat för ett bättre klimat 

Faktaunderlag Miljövänliga Veckan 2009-2010. 

Miljövänliga Veckan fokuserar på matens miljöpåverkan 

under både 2009 och 2010. Framförallt köttkonsumtionen 

är ett problem ur klimatsynpunkt. I rapporten beskrivs 

problemet och förslag till lösningar. 

Kött är mer än klimat – köttproduktionens miljöpåverkan 

i ett helhetsperspektiv 


Köttproduktionen har stor klimatpåverkan, men sambanden 

är mer komplexa än så. Köttproduktion påverkar flera 

andra miljömål både negativt och positivt. Vilket kött är bäst 

för miljön? Rapporten är en beskrivning och diskussion av 

köttproduktionens miljöprestanda ur ett brett perspektiv. 

Landsbygdsprogrammet – möjligheter för natur och 

miljö 


I den här skriften beskrivs hur lokala kretsar i Naturskyddsföreningen 

kan använda landsbygdsprogrammet till, vad 

programmet är och när vi kan söka stöd för projektverksamhet. 

Exempel på projekt som kan få stöd är våtmarksanläggningar, 

naturguidning, gårdsförsäljning, projekt för 

lokalodlad och ekologisk mat till skolor, marknader med

lokala produkter, biogasanläggningar, naturinformationscentrum 

och kvalificerad naturturism. Bra idéer för ny företagsamhet, 

speciellt för kvinnor och nya svenskar, kan 

spridas och startas med hjälp av programmet. 

Oädel handel. En rapport om import av tropiskt trä 

Swedwatch rapport nr 29. 

Swedwatch och Naturskyddsföreningen 2009. 

Denna rapport belyser de miljö- och människorättsproblem 

som avverkningen av tropisk skog genererar. Trots de senaste 

decenniernas rapportering om skövlingens konsekvenser 

efterfrågas fortfarande tropiskt trä. SwedWatch har 

undersökt sex företag som säljer, eller har sålt, produkter 

som innehåller tropiskt trä i någon form på den svenska 

marknaden. Rapporten ger även en bild av skövlingens effekter 

i ett av de länder som förser världsmarknaden med 

tropiskt trä, Peru. 

En brännande fråga. Hur hållbar är den etanol som 

importeras till Sverige? 


Swedwatch, Naturskyddsföreningen, Svenska kyrkan och 

Latinamerikagrupperna 2009. 

Denna rapport bidrar till debatten om etanolens för- och 

nackdelar genom att lyfta fram information om den etanol 

som används av svenska bilister. I fokus för granskningen 

står företaget Sekabs planerade satsning i Tanzania samt 

företagets hållbarhetskriterier för den importerade brasilianska 

etanolen. Sekab har en uttalad målsättning att distribuera 

hållbar etanol till Sverige, men i den här rapporten 

har SwedWatch uppmärksammat ett antal brister i företagets 

internationella satsningar. 

Ekologiskt i Brasilien 


Den här rapporten utgår från Centro Ecológicos unika arbete 

i södra Brasilien och visar att det går att öka matproduktionen 

och trygga försörjningen med hjälp av deltagardriven 

certifiering, småskalig handel och ekologiskt lantbruk 


som bevarar biologisk mångfald och drar nytta av ekosystemtjänster. 

Centro Ecológico har genom att vara aktiva i en 

rad olika nätverk lyckats påverka utvecklingen av ekologiskt 

lantbruk såväl nationellt som internationellt. 

Ekologiskt i Filippinerna 


Modern ekologisk produktion på Filippinerna med bland 

annat lokal växtförädling och ekosystembaserad skadedjursbekämpning 

har lett till ökad lönsamhet, tryggad försörjning 

och minskad sårbarhet för klimatförändringar. 

Böndernas lokala kunskap har kombinerats med råd från 

miljöorganisationer, forskare och myndigheter med hjälp 

av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation 

MASIPAG. Dessutom har lokalbefolkningens sociala ställning, 

kosthållning och hälsa förbättrats. 

Ekologiskt i Etiopien 


Denna rapport visar att det är fullt möjligt att öka matproduktionen 

med hjälp av ekologisk odling som utnyttjar och bevarar 

ekosystemtjänsterna. I Tigray i norra Etiopien har bönder 

tillsammans med miljöorganisationer och lokala myndigheter 

lyckats utveckla jordbruket till att ge större skördar och samtidigt 

förbättra vattentillgången och jordens bördighet. 

Den blinda klädimporten. Miljöeffekter från produktionen 

av kläder som importeras till Sverige 



Den svenska konsumtionen av kläder har ökat med närmare 

60 procent de senaste tio åren. Klädindustrin är behäftad med 

stora miljöproblem, men de är svåra att se för de svenska konsumenterna. 

Den här rapportens syfte är dels att granska vilka 

steg några svenska klädföretag har tagit i riktning mot mindre 

miljöpåverkan från sin produktion, dels att informera om vilka 

miljöeffekter produktionen av till exempel en t-tröja ger. För 

att skildra miljöeffekterna redovisar rapporten studier i de 

stora textilproducerande länderna, Indien och Kina. 

29

Naturen till din tjänst 

Naturskyddsföreningens årsbok 2007. 

Världen över hittar människor nya vägar att ta naturen i sin 

tjänst på ett hållbart sätt. Naturen till din tjänst berättar om 

forskning med konkreta exempel och introducerar en miljödebatt 

som kommer att prägla de närmaste åren. 

Mat, klimat och utveckling 


Klimatförändringarna gör att världen står inför sin största 

försörjningsutmaning någonsin. I rapporten lyfts aktuell 

forskning om ekosystemens förmåga att föda en växande 

befolkning i ett förändrat klimat. Rapporten bygger bland 

annat på IPPCs fjärde rapport och rapporten från Millenium 

Ecosystem Assessment. 

Soja som foder och livsmedel i Sverige 


Vi äter alltmer kött i Sverige. De svenska djuren utfodras 

bland annat med soja som vi importerar från Sydamerika. 

Produktion av soja har stor miljöpåverkan på de platser där 

den sker. Avverkning av Amazonas, uppodling av Cerradon 

(den Sydamerikanska savannen) och jorderosion är några 

exempel. Stora mängder bekämpningsmedel sprids med 

flygplan över odlingarna, förorenar vattendrag och utsätter 

människor för allvarliga hälsorisker. 

Textilier med ett smutsigt förflutet. Swedwatch rapport 

nr 17 


Billiga hemtextilier i svenska butiker har ett smutsigt förflutet 

i Kina, Indien och Bangladesh. Här granskas textilproduktionen 

hos några svenska företags leverantörer i dessa 

länder. Resultatet är förskräckande, med miljögifter i vatten 

och jord och floder som ändrar färg från dag till dag. 

Fuel for development? 


En översikt om effekterna av den ökade efterfrågan på bio- 

30 


bränslen, framförallt sockerrör, majs, palmolja, soja och 

Jatropha. Rapporten diskuterar också möjligheterna för 

certifiering av hållbar produktion av biobränslen. 

Jordbrukspolitik och internationell solidaritet 

Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen 

2006. 

Skriften baseras på trialogen, en diskussion mellan 

Lantbrukarnas riksförbund, Svenska Kyrkan och 

Naturskyddsföreningen om hur EU:s jordbrukspolitik skulle 

kunna utvecklas för att såväl främja svenskt jordbruk som 

livsmedelstrygghet i u-länderna. Mandatet för trialogen har 

avgränsats till att undersöka om det finns en gemensam 

grundsyn kring sambanden mellan livsmedelstrygghet i 

u-länderna och jordbrukspolitiken, samt att föreslå gemensamma 

övergripande ståndpunkter inom relaterad jordbrukspolitik 

och jordbrukshandel. 

Idébok – inspirationsverktyg för våra kretsar & länsförbund 

att arbeta med hållbar landsbygdsutveckling 


Naturskyddsföreningen har gjort en idébok för att inspirera 

kretsar och länsförbund att vara aktiva i utvecklingen 

av en hållbar landsbygd, särskilt landsbygdsprogrammet 

och ramdirektivet för vatten. Idéboken fokuserar på den 

lärande process som sker när man arbetar i partnerskap och 

på metoder för arbetet. 

No development guaranteed – Nordic Export Credit 

Agencies and Development Policy 

Naturskyddsföreningen, Lutherhjälpen, Finlands Naturskyddsförbund 

samt den Finska exportkreditkampanjen 2006. 

Exportkreditinstituten i OECD-länderna garanterar årligen 

mer än närmare 500 miljarder kronor i garantier till projektfinansiering 

i utvecklingsländer. En stor del av detta stöd 

går till stora industri- eller infrastruktursatsningar som ofta 

har negativa sociala och miljömässiga konsekvenser som 

stora dammbyggen, gruvdrifter, vägbyggen och pipelines 

etc. Denna rapport utgör ett bidrag i debatten om exportkreditinstitutens 

fortsatta mandat.

Pussla tillsammans 


− ”Pussel för en bättre värld” som studiecirkel 

”Pussel för en bättre värld” kan användas som utgångspunkt 

för en studiecirkel. Antingen använder man inspirationsmaterialet 

som mall för studiecirkeln eller så kan man 

fördjupa sig i vissa delar. De flesta av de rapporter som utgör 

underlagsmaterial finns att beställa från Naturskyddsföreningen 

50 eller att laddas ned från webbplatsen: 

www.naturskyddsforeningen.se. 

En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas 

för att öka sina kunskaper inom ett område utifrån egna 

önskemål, förutsättningar och behov. Man lär av varandra 

och hjälps åt att komma framåt. Studiecirkeln är en metod 

för att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av varandras 

synpunkter och erfarenheter är en bärande del. 

Likaså att man gemensamt beslutar hur arbetet ska läggas 

upp och vilket målet är. 

En cirkel har minst 3 deltagare som träffas vid minst 3 

tillfällen för att studera under ledning av en godkänd ledare. 

Cirkeln pågår under sammanlagt minst 9 studietimmar 

(en studietimme=45 minuter). Samtliga cirklar ska ha 

en studie- eller arbetsplan. Hos Studiefrämjandet kan man 

få stöd och råd för att starta en cirkel. 

Två exempel 

• Studiecirkel om ekosystemtjänster baserad på 

Naturen till din tjänst − som Studiefrämjandet har 

en studieplan till − samt Naturskyddsföreningens 

rapporter Ekologiskt i Etiopien, Brasilien och 

Filippinerna. 

• Matlagningscirkel där man lagar klimatsmart mat. 

Naturskyddsföreningen har rapporter om matens 

klimatpåverkan (se litteraturlista) samt receptsamlingar 

om klimatsmart mat. 

31

Hur ni kan arbeta 

Första sammankomsten 

• Ge cirkeln en spännande och intresseväckande start. 

• Låt deltagarna presentera sig. 

• Det är viktigt att formulera ett gemensamt mål för att 

studiecirkeln ska bli lyckad. Som grund för detta finns 

deltagarnas förväntningar inför studiecirkeln. 

1. Under första träffen kan man därför diskutera 

-Varför har vi valt detta ämne? Vad vet vi sedan tidigare? 

Vad vill vi veta mer om? Vad vill vi kunna 

när cirkeln är avslutad? Hur vill vi använda oss av 

kunskaperna? 

2. När ni har formulerat ett gemensamt mål behöver 

ni bestämma hur ni ska arbeta för att nå målet. 

Diskutera tillsammans i gruppen -Hur många gånger 

behöver vi träffas? Vilket studiematerial behöver 

vi? Vill vi göra något studiebesök eller få besök av 

någon expert? Hur ska vi fördela arbetet mellan 

oss? 

3. Gör en tidsplan och hitta en nivå som alla upplever 

att de vill arbeta efter. Ni behöver också utse en ledare 

som står för kontakten med Studiefrämjandet. 

Närnaturguiderna i Stockholm arrangerar bland annat barnvagnsguidningar. 

Foto: Pella Larsdotter Thiel, Naturskyddsföreningen 

32 


Följande sammankomster 

• Fundera över vad ni gjorde förra gången – finns det 

frågor och funderingar som kommit upp sen dess? Gå 

igenom de avsnitt, uppgifter eller frågor ni förberett till 

denna gång. Stäm av mot ert mål. Bestäm och fördela 

uppgifter till nästa gång. 

• Några frågeställningar ni kan ha med er att diskutera 

utifrån: 

1. Hur påverkar den här kunskapen oss och hur kan vi 

använda den för att påverka? 

2. Hur kan vi arbeta för ett mer resilient lokalsamhälle 

där vi bor? Hur ser den hållbara framtiden 

ut? 

3. Hur kan vi minska vår miljöpåverkan? Hur påverkas 

resurskonsumtionen av samhället vi lever i 

– finns det några hinder för att vi ska kunna minska 

vår miljöpåverkan? 

4. Vilka erfarenheter finns i gruppen? Har någon av 

oss erfarenhet av att leva mer direkt av naturen? 

5. Hur ändras perspektiven över tid? Vad var viktigt 

igår som kanske inte är det idag? Vad är viktigt 

imorgon? 

• 

Ta tillfället i akt att gå ut – lägg någon av träffarna utomhus. 

Diskutera ekosystemtjänster i en skog till exempel 

-Vad får vi från det här ekosystemet? Vilka tjänster 

är mest värdefulla? Går det att sätta ett pris på 

naturen? Bjud gärna in en närnaturguide (se www.naturguider.se 

för att hitta en närnaturguide i närheten) 

och diskutera hur man kan göra en guidning om ekosystemtjänster. 

Eller besök en trädgård eller koloniområde 

om ni pratar om stadsodling. Vilken potential för 

matproduktion finns i närmiljön?

Hänvisningar 

1 Nilsson B. 2006. Ekologisk bomull i Peru. Konsultrapport, opublicerad. 

2 Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and Human Well-being: 

Synthesis. Island Press, Washington, DC. 

3 Henrysson J. och Höök K. 2007. Mat, klimat och utveckling. Naturskyddsföreningen. 

4 Hellmark M. 2007. Fattiga drabbas först. I Hellmark, M (red). Naturen till din tjänst, 


5 Henrysson J. och Höök K. 2007. Mat, klimat och utveckling. Naturskyddsföreningen. 

6 TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity for national and international 

Policy Makers 2009. 

7 Moberg F. 2007. Så mår planeten. I Hellmark M (red). Naturen till din tjänst, Natur- 

skyddsföreningens årsbok 2007. 

8 Nilsson A. 2007. Nötskrikans värde. I Hellmark M (red). Naturen till din tjänst, 




10 Folke C. 2006. Resilience: The emergence of a perspective for social-ecological 

systems analyses. Global Environmental Change 16: 253-267 

11 Rockström J et al. 2009 Planetary boundaries: Exploring the safe operating space for 

humanity. Ecology and Society. 14(2):32. 

12 State of the world 2010: Transforming cultures. Worldwatch institute). 

13 ny ref Human solidarity: fighting climate change in a divided world. UNDP Human 

Development Report 2007/2008. 

14 The China Greentech Report, China Greentech Initiative, 2009. 

15 Konsumtionens klimatpåverkan. 2008. Naturvårdsverkets rapport 5903. Samt Davis 

S.J. och Caldeira K. 2010. Consumptionbased accounting of CO 2 emissions. PNAS . 

16 Johansson S. 2005. The Swedish Foodprint : An Agroecological Study of Food 

Consumption. SLU, Uppsala. 

17 Cullberg M, och Lövin I. 2009. Ett skepp kommer lastat - Om EU:s fiskeripolitik i 

Västafrika. Naturskyddsföreningen. 

18 Engvall M. 2009. En brännande fråga. Hur hållbar är den etanol som importeras till 

Sverige? Swedwatch, Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan och Latinamerika- 

grupperna. 

19 Med utveckling i tanken. Kooperation utan gränser 2008. 

20 Tål klimatet och utvecklingsländerna EUs handelspolitik? Naturskyddsföreningen 

2009. 

21 Eklöf G. 2006. No development guaranteed – Nordic Export Credit Agencies and 

Development Policy. Naturskyddsföreningen. 

22 State of the world 2010: Transforming cultures. Worldwatch institute. 

23 Tål klimatet och utvecklingsländerna EU:s handelspolitik? Naturskyddsföreningen 

2009. 

24 Jordbrukspolitik och internationell solidaritet. 2006. Lantbrukarnas riksförbund, 

Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. 

25 Johansson S. 2005. The Swedish Foodprint : An Agroecological Study of Food 

Consumption. SLU, Uppsala. 

26 Cederberg C. et al. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of 

meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK report 794. 

27 Soja som foder och livsmedel i Sverige - konsekvenser lokalt och globalt. Natur- 

skyddsföreningen 2009 

28 En samling av centrala mänskliga rättighets konventioner översatta till svenska 

finns att ladda ned på Utrikesdepartementets webbplats för mänskliga rättigheter; 

www.manskligarattigheter.se 

29 Declaration on the Right to Development, 1986. (Med en deklaration visar FN:s 

stater gemensam vilja för något men staterna förbinder sig inte att genomföra 

det som står i deklarationen på samma sätt som när de ratificerat en konvention.) 

30 Riodeklarationen om miljö och utveckling 1992. 

31 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 25. (Rätten till mat 

är även definierad i flera andra konventioner som till exempel den internationella 

konvektionen om sociala, ekonomisk a och kulturella rättigheter, artikel 11.) 

32 Konventionen om biologisk mångfald, 1992. (I artikel 8 står bland annat att stater 

ska bevara kunskaper hos ursprungsbefolkningar som är viktiga för bevarandet 

och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald.) 

33 ILO konventionen trädde i kraft 1991 men Sverige har ännu inte ratificerat den, 

vilket däremot både Norge och Danmark gjort. 

34 Århuskonventionen, 1998. (Konvention om tillgång till information, allmänhetens 

deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.) 

35 Ågren R, Lindmark S och Gorosch R. 2008. Faktaunderlag till Naturskyddsfören- 

ingens konferens ”Halva energin -hela välfärden”. Naturskyddsföreningen. 


36 Rockström J et al. 2009 Planetary boundaries: Exploring the safe operating space 

for humanity. Ecology and Society. 14(2):32. 

37 Lundberg J och Moberg F. 2008, Ekologiskt i Etiopien, 2009. Ekologiskt i Brasilien, 

och 2010. Ekologiskt i Filippinerna. Naturskyddsföreningen. 

38 Läs mer om MASIPAG:s verksamhet i Lundberg, J. och Moberg, F. 2010. Ekologiskt i 

Filippinerna. Naturskyddsföreningen. 

39 OECD, 2009. 

40 Edman S. 2009. Bortom BNP. I Olsson R. (red) Naturskyddsföreningens jubileums- 

bok ”Hundra år av envishet”. 

41 Diener E. och Seligman M. 2004. Beyond Money – Towards an economy of Well- 

being. Psycological Science in the public interest 5:1. 

42 Holland T. G. Peterson G. D. Gonzalez A. 2009. A Cross-National Analysis of How 

Economic Inequality Predicts Biodiversity Loss. Conservation Biology. 

43 Sanne C. 2007. Keynes barnbarn. Formas. 

44 Jackson T. 2009 Prosperity without growth – the transition to a sustainable eco- 

nomy. Sustainable development Commission. 



46 Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and Human Well- 

being: Synthesis. Island Press, Washington, DC. 

47 Balmford et al. 2002. Economic Reasons for Conserving Wild Nature Science. Vol. 

297. 

48 Hellstrand S och Skånberg K. 2005.. Jakten på den gröna marknadskraften. KSLA. 

49 Mougeot, Luc J A. 2006. Growing better cities. Ottawa: International Development 

Research Centre. 

50 order@naturskyddsforeningen.se. Kretsar beställer gratis, övriga betalar porto. 

33

När vi dricker en kopp kaffe eller tar bilen till stan ger det avtryck i miljön. Den resurskonsumtion vår livsstil bygger på 

tänjer gränserna för vad världens ekosystemen klarar av. I den här skriften ger vi en bild av vad aktuell forskning säger om 

hur vår planet hittills har påverkats och hur vi kan göra för att leva inom dess gränser. Det blir mycket tydligt att vi behöver 

nya vägar för framtiden. Slutsatserna är inte nya - aktiva inom Naturskyddsföreningen har länge arbetat i denna riktning. 

Här finns presentationer och intervjuer med föregångare att inspireras av, till exempel den nu internationellt kända 

Transitionrörelsen från Storbritannien, MASIPAG, en bondeorganisation på Filippinerna och klimatpiloterna i Askersund. 

I Riodeklarationen står att varje människa har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen. Frågan är bara 

hur vi som medmänniskor kan garantera det för varandra och våra barn. Naturskyddsföreningen hoppas att denna skrift 

kan ge några av pusselbitarna som behövs som svar. Skriften passar bra som bas för studiecirklar och fungerar som ingång 

till material med internationellt fokus som Naturskyddsföreningen har gett ut. 

Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 

08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se 

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation 

med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger 

miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker 

och myndigheter såväl nationellt som internationellt. 

Föreningen har ca 180 000 medlemmar och finns i 

lokalföreningar och länsförbund över hela landet. 

Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning 

Bra Miljöval. 

www.naturskyddsforeningen.se 

Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

Rapport: Pussel för en bättre värld - Naturskyddsföreningen

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?