Sirenen nr 8 2001 - Tjugofyra7
Sirenen nr 8 2001 - Tjugofyra7
Sirenen nr 8 2001 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Räddningsverkets tidning • Nr 8 December <strong>2001</strong><br />
”När jag blir stor<br />
vill jag bli<br />
brandman”<br />
sid 10<br />
Räddningsverket spricker?<br />
– utredning föreslår egen utbildningsmyndighet<br />
sid 4<br />
FOTO: BO NYSTRAND
2 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
inledaren<br />
Utbildningen behöver<br />
ingen ny myndighet<br />
Den 22 november i år blev en viktig dag i<br />
Räddningsverkets drygt 15-åriga historia.<br />
Då fick vi den officiella bekräftelsen på att<br />
vi motsvarar de miljökrav som ställs i iso 14 001.<br />
Räddningsverket blev som första centrala statliga<br />
myndighet miljöcertifierat. sp Certifiering<br />
hade konstaterat att våra verksamheter lever<br />
upp till kraven enligt de nationella miljömålen<br />
för en ekologiskt hållbar utveckling.<br />
Det känns bra att kunna notera att övningsverksamheten<br />
vid våra skolor nu bedrivs enligt<br />
hårdast tänkbara miljökrav. Av naturliga skäl<br />
svarade övningsfälten för den största miljöbelastningen.<br />
Nu utförs övningarna med hög kvalitet<br />
på ett miljövänligt sätt.<br />
Miljöcertifieringen förpliktigar och innebär en<br />
kontinuerlig, stark satsning på de miljövårdande<br />
åtgärderna. De starka band som knutits mellan<br />
skolornas miljösamordnare och de som centralt<br />
drivit projektet med miljöcertifiering, utgör en<br />
stabil grund för fortsatt utveckling av miljöledningsarbetet.<br />
Vi ser också gärna efterföljare på<br />
detta område för att få en ”grönare” räddningstjänst<br />
i kommunerna.<br />
Utvecklat våra förslag<br />
Ungefär samtidigt som Räddningsverket certifierades<br />
kom två utredningar av betydelse för vår<br />
framtid; utredningen om ny utbildning för skydd<br />
mot olyckor och utredningen om huvudmannaskapet<br />
för verkets utbildning.<br />
På regeringens uppdrag har vi vidareutvecklat<br />
det förslag som vi lämnade förra hösten<br />
om reformerad utbildning av räddningstjänstens<br />
personal. Den bärande<br />
tanken i detta utbyggda förslag är att<br />
de olycksförebyggande åtgärderna för<br />
samhällets säkerhet och skydd ska<br />
genomsyra all grund- och vidareutbildning<br />
liksom fortbildning.<br />
Den tvååriga eftergymnasiala<br />
grundutbildningen till brandman<br />
ska bli studiemedelsberättigad.<br />
Huvudmålet för denna utbildning<br />
är att den studerande efter<br />
examen aktivt ska medverka i<br />
kommunernas samlade arbete<br />
för skydd mot olyckor.<br />
Kommunsäkerhet<br />
Vi vill sprida vår uppfattning<br />
om att säkerhetsarbetet är en<br />
uppgift för fler kommunala<br />
förvaltningar än räddningstjänsten.<br />
Riskhantering och systematiskt<br />
säkerhetsarbete har en central<br />
roll i det nya förslaget. Den nya utbildningen<br />
ställer stora krav på samspel<br />
mellan Räddningsverkets expertavdelningar<br />
och utbildningsorganisationen.<br />
Vårt utbildningsförslag har utformats i<br />
<strong>Sirenen</strong><br />
Räddningsverkets tidning<br />
<strong>Sirenen</strong>s uppgift är att beskriva utvecklingen<br />
inom Räddningsverkets<br />
ansvarsområden och stimulera till<br />
debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren<br />
på sidan 2 är att betrakta<br />
som Räddningsverkets officiella<br />
linje.<br />
Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.<br />
Adress: <strong>Sirenen</strong>, L 257, 651 80<br />
Karlstad.<br />
Telefax: 054–13 56 40<br />
e-post: sirenen@kd.srv.se<br />
Prenumeration är gratis. Beställes<br />
skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen<br />
som finns i slutet<br />
av varje nummer.<br />
Upplaga: 39 000 exemplar.<br />
nära anslutning till den pågående förändringen<br />
av räddningstjänstlagstiftningen. Tillämpningen<br />
av den nya lagen för skydd mot olyckshändelser<br />
får ett påtagligt stöd i den nya utbildningen.<br />
Viktigt vi är lyhörda<br />
För att ge utbildningarna det innehåll som efterfrågas<br />
är lyhördheten mot våra intressenter av<br />
största vikt. Det är därför glädjande att notera att<br />
Kommunförbundet lika väl som de fackliga organisationerna<br />
varit starkt pådrivande i reformarbetet<br />
och står bakom förslaget.<br />
Utbildningsförslaget har också flexibilitet som<br />
kännetecken. Utredarna har strävat efter att de<br />
utbildningar och kurser som presenteras, också<br />
kan möta de behov som finns vid sidan av räddningstjänsten.<br />
Vid andra kommunala förvaltningar, statliga<br />
myndigheter och i näringslivet finns en efterfrågan<br />
på utbildningar för såväl skydd mot olyckor<br />
som för beredskapen mot svåra störningar i viktiga<br />
samhällsfunktioner. Denna efterfrågan kan<br />
tillgodoses vid våra skolor och kompetensen kan<br />
anpassas efter behoven. Utbildningen kan bedrivas<br />
som uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningen<br />
utgör i dag drygt 10 procent av verksamheten<br />
vid skolorna. Det är inte brist på efterfrågan<br />
som hindrat oss att öka andelen. Det är vår<br />
kapacitet som inte räckt till. Med minskad civilpliktsutbildning<br />
har skolorna den potential<br />
som behövs för betydligt vidgade uppgifter.<br />
Det behövs inte fler myndigheter<br />
Huvudmannaskapsutredningen vill<br />
skilja utbildningen från verkets expertavdelningar.<br />
Skälen för att skapa<br />
en ny utbildningsmyndighet är kraftigt<br />
försvagade dels genom det innehåll<br />
vi föreslår i våra kurser, dels genom<br />
de former intressenterna ska<br />
kunna utöva sitt inflytande på.<br />
Låt Räddningsverket och den nya<br />
planeringsmyndigheten – tillsammans<br />
med andra ansvariga för samhällets<br />
säkerhet – konstruktivt diskutera<br />
hur detta utbildningsbehov<br />
praktiskt ska tillgodoses. Förutsättningarna<br />
för den samordning mellan<br />
myndigheter som efterlystes i Sårbarhetsutredningen<br />
blir större med ett oförändrat<br />
antal aktörer på arenan – absolut inte<br />
fler.<br />
Med denna förhoppning vill jag önska<br />
våra samarbetspartner och anställda en<br />
God Jul och ett Gott Nytt År.<br />
Christina Salomonson,<br />
Generaldirektör, Räddningsverket<br />
Stig Dahlén<br />
Chefredaktör och ansvarig<br />
utgivare<br />
054–13 51 04, e-post:<br />
stig.dahlen@kd.srv.se<br />
Adressändring görs genom att<br />
fylla i talongen som finns i slutet<br />
av varje nummer. Talongen faxas<br />
på <strong>nr</strong>: 054-13 56 40 eller skickas<br />
innehåll<br />
nyheter<br />
Räddningsverket spricker? ………………4-5<br />
Utbildningsutredningen klar ………………6<br />
Ännu en kulturskatt totalförstörd …………7<br />
Karlstadsbrand gjorde 150 hemlösa…………8<br />
Kritik mot krisbearbetning i New York ………9<br />
Hotan – invandrare och brandman ………10<br />
Storstäderna satsar på mångfald …………11<br />
Sandö får internationell satsning …………12<br />
Foth snart i hela landet? …………………12<br />
Fys: Tips hur du sköter kosten ……………14<br />
Fys: Standardinsatser för rekrytering ………15<br />
Allmänna rådet om brandvarnarre…………16<br />
Sveriges vackraste brandstation utsedd…18-19<br />
Räddningschef misstänkt för brott…………20<br />
nyutgivet<br />
Räddningsverkets senaste publikationer …21<br />
utbildning<br />
Tjejerna dominerar räddningsgymnasiet …22<br />
Skolor samarbetar om kurs ………………23<br />
Stor utbildningssatsning på Orust …………24<br />
Skyddsnätet – säkerhet på internet ………25<br />
erfarenheter<br />
Låt det inte brinna under ljusets högtid …26-27<br />
ordet fritt<br />
Kommersiella intressen förvirrar 112 ………29<br />
Södertörn inget föredöme ………………30<br />
Varför tas inte hänsyn till alla remisser? ……31<br />
sista sidan<br />
Räddningsverket önskar God Jul …………36<br />
OMSLAGSBILDEN:<br />
Foto: BO NYSTRAND<br />
Räddningstjänsten behöver öka mångfalden –<br />
fler kvinnor och fler med utländsk härkomst. Bilden<br />
illustrerar båda dessa kategorier och visades<br />
på ett mångfaldsseminarium i Göteborg. Den har<br />
dessförinnan används av räddningstjänsten i<br />
Malmö vid en konferens i England med följande<br />
text inkopierad: I want to be a firefighter in Malmoe.<br />
Per Larsson<br />
Reporter<br />
054–13 51 02<br />
e-post:<br />
per.larsson@kd.srv.se<br />
till: Prenumeration, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />
651 80 Karlstad.<br />
Kom ihåg att uppge gamla adressen<br />
vid adressändring!<br />
Gunno Ivansson<br />
Layoutare, reporter<br />
054–13 51 06<br />
e-post: gunno.ivansson@kd.srv.se<br />
Tryck: VLT Press, Västerås<br />
Tryckt på miljövänligt papper.<br />
Nästa nummer, 1/02, utkommer<br />
den 11 februari.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Välkommen att delta i ”Debatt”!<br />
Inläggen på denna sida måste vara undertecknade<br />
med namn. Kontakta redaktionen innan du<br />
skriver. Telefon 054 - 13 51 04.<br />
Textlängd cirka 50 maskinskrivna rader eller omkring<br />
4 000 tecken (inklusive blanksteg). Adress:<br />
”Debatt”, <strong>Sirenen</strong>, L 257, 651 80 Karlstad. E-post:<br />
sirenen@kd.srv.se<br />
debatt<br />
Räddningstjänsten måste börja<br />
ta för sig i samhällsbyggandet<br />
Illustration: MICHAEL FINSBERG<br />
Var ställer vi det här huset? Räddningstjänsten måste flytta fokus från detaljgranskning av brandskyddet i byggnader till en mer övergripande syn på säkerheten i samhällsbyggandet,<br />
anser Mattias Strömgren.<br />
Räddningstjänstens medverkan<br />
i samhällsplaneringen<br />
är dålig. På en del<br />
håll är samarbete med planförvaltningen<br />
väl utvecklat, i<br />
många kommuner finns allvarliga<br />
brister. Även i flera av<br />
landets större kommuner, där<br />
det borde finnas både kompetens<br />
och resurser, sker ingen<br />
eller endast sporadisk medverkan<br />
från räddningstjänsten.<br />
Säkerhetsfrågorna måste in<br />
tidigt i planeringen. I dag fattas<br />
många avgörande beslut<br />
långt innan räddningstjänsten<br />
kommer in på arenan. Beslut<br />
som kan ha stor betydelse för<br />
säkerheten i samhället, men<br />
eftersom räddningstjänsten<br />
saknas i planeringen är förmågan<br />
att påverka begränsad.<br />
Ett breddat arbetsfält<br />
Räddningstjänstens arbetsfält<br />
omfattar i dag främst brandsäkerhet<br />
i byggnader. Framtidens<br />
arbetsfält måste vidgas<br />
betydligt och omfatta alla typer<br />
av olyckor samt planering<br />
på tätorts- och kommunnivå<br />
och regional nivå. Det är på<br />
dessa planeringsnivåer som<br />
beslut fattas om lokalisering<br />
och utformning av bostadsområden,<br />
industriområden,<br />
infrastruktur, med mera. Med<br />
det menar jag exempelvis fy-<br />
sisk planering och tillståndsprövning<br />
av miljöfarlig verksamhet.<br />
Ofta är miljökonsekvensbeskrivningarobligatoriska<br />
och i dessa ska olycksrisker<br />
beskrivas.<br />
En drivande kraft<br />
De som har erfarenhet av<br />
olyckor och kännedom om<br />
den kommunala riskbilden är<br />
viktiga i samhällsbyggandet.<br />
Ingen aktör har dock ensam<br />
all kunskap om olycksrisker<br />
utan här krävs en bred samverkan.<br />
Det naturliga är att<br />
räddningstjänsten blir en drivande<br />
kraft i säkerhetsarbetet<br />
och en betydelsefull resurs i<br />
samhällsplaneringen.<br />
Generellt sett har räddningstjänsten<br />
otillräcklig kompetens<br />
i samhällsplanering. I nuvarandebrandingenjörsutbildning<br />
ingår dock en del planering<br />
och den nya civilingenjörsutbildningen<br />
i riskhantering<br />
i Lund kommer att fylla<br />
ett stort behov när det gäller<br />
samhällsplanering och ett<br />
breddat synsätt på säkerhet.<br />
Jag arbetar för att planering<br />
ska få stort utrymme även i det<br />
nya utbildningssystemet för<br />
räddningstjänsten och i Räddningsverkets<br />
övriga kurser.<br />
Med bättre kompetens ges<br />
större möjligheter att kunna ta<br />
en aktiv roll i samhällets säkerhetsarbete.<br />
Missriktade kommunala<br />
ekonomisystem skapar sektorisering<br />
och hindrar ett aktivt<br />
samarbete. Om räddningstjänsten<br />
kräver betalt av planförvaltningen<br />
för att medverka<br />
i planeringen så prioriteras<br />
inte räddningstjänstens medverkan.<br />
Detta är ett oförsvarligt<br />
åsidosättande av kraven i<br />
11 kap. 4 § plan- och bygglagen.<br />
Där framgår att byggnadsnämnden<br />
ska ha tillgång<br />
till den särskilda kompetens<br />
som krävs för att kunna fullgöra<br />
sina uppgifter, bland annat<br />
ta riskhänsyn i samhällsplaneringen.<br />
Den säkerhetskompetens<br />
som finns inom kommunen<br />
ska naturligtvis utnyttjas!<br />
En bromskloss<br />
Även skilda roller och synsätt<br />
kan försvåra samarbetet. Lite<br />
tillspetsat – samhällsplaneraren<br />
har ett visionärt arbetssätt,<br />
där planeringsprojekt alltid<br />
framstår i positiva termer.<br />
Räddningstjänsten å sin sida<br />
har olyckor som sin vardag och<br />
upplevs som bromskloss i<br />
samhällsutvecklingen när den<br />
hittar olycksrisker i planeringsprojekt,<br />
som i övrigt är positiva<br />
(till exempel fler arbetstillfällen<br />
eller bättre miljö).<br />
Namn: Mattias<br />
Strömgren<br />
Ålder: 30<br />
Hemort: Forshaga<br />
Utbildning: Gymnasieingenjör<br />
(bygg)<br />
1991; Programmet för<br />
fysisk planering (specialisering<br />
mot riskhantering)<br />
vid Högskolan<br />
i Karlskrona<br />
/Ronneby 1997<br />
Yrkesbakgrund:<br />
Samhällsplanerare vid<br />
Räddningsverket sedan<br />
1996.<br />
Hobby: Spelar trummor,<br />
snickrar på huset.<br />
3<br />
Det är även viktigt att fokusera<br />
på rätt frågor i rätt planeringsskede.<br />
Man kan inte i<br />
översiktsplaneringen diskutera<br />
tillgänglighet för räddningsinsatser<br />
och brandposter för<br />
en enskild byggnad. Frågorna<br />
bör heller inte enbart handla<br />
om förutsättningar för insatser<br />
utan i högre grad handla om<br />
hur vi tillsammans kan utveckla<br />
ett samhälle som i<br />
grunden är tryggt och säkert.<br />
Ta för er!<br />
Samhällsplanering är ett av<br />
räddningstjänstens viktigaste<br />
framtida arbetsområden. Jag<br />
vill rikta en kraftfull uppmaning<br />
till räddningstjänsterna<br />
att redan nu våga vara med<br />
och påverka samhällsutvecklingen.<br />
Sitt inte och vänta på<br />
planförvaltningen – kräv i<br />
stället att regelbundet få alla<br />
planer och miljökonsekvensbeskrivningar<br />
på remiss. Delta<br />
i plansamråd och arbetsgrupper,<br />
var med tidigt i planeringsprocesserna,<br />
ställ krav på<br />
riskanalyser, hjälp planförvaltningen<br />
att bedöma olycksriskerna<br />
– kort sagt var med och<br />
driv säkerhetsfrågorna i samhället!<br />
Mattias Strömgren
4 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
senaste nytt<br />
Utredning vill klyva Räddn<br />
Håller Räddningsverket på<br />
att spricka?<br />
En ny utredning vill att<br />
Räddningsverkets fyra<br />
skolor bildar en egen myndighet<br />
med ett bredare utbud<br />
än dagens.<br />
Den föreslås i<strong>nr</strong>ättas om<br />
ett år och få namnet Verket<br />
för krishanteringsutbildning<br />
(VKU).<br />
Utredaren heter Gerd Engman,<br />
landshövding i Örebro<br />
län och tidigare civilbefälhavare<br />
(CB). Till sin hjälp har hon<br />
haft kanslichefen i nedlagda<br />
CB-kansliet, Rune Dahlén.<br />
Dessförinnan var han avdelningschef<br />
i Räddningsverket.<br />
Försvarsminister Björn von<br />
Sydow gav i mitten av juli uppdraget<br />
att pröva olika förslag<br />
till huvudmannaskap för den<br />
utbildning som i dag bedrivs<br />
vid verkets skolor i Sandö, Rosersberg,<br />
Skövde och Revinge<br />
samt hur styrningen av utbildningen<br />
kan förbättras.<br />
Mycket kort tid<br />
Totalt sex alternativ för huvudmannaskap<br />
har studerats,<br />
bland annat i form av aktiebolag.<br />
Utredarna förordar fortsatt<br />
statligt huvudmannaskap och<br />
har värderat två alternativ, bibehållet<br />
huvudmannaskap för<br />
Räddningsverket respektive<br />
nybildad myndighet som huvudman.<br />
Utredarna konstaterar att tiden<br />
för översynen har varit<br />
”mycket kort”. Arbetet skulle<br />
dessutom ske i samråd med<br />
andra viktiga pågående utredningar.<br />
En av dessa blev klar<br />
samtidigt, Räddningsverkets<br />
förslag till nytt utbildningspro-<br />
Räddningsverket:<br />
Räddningsverket är starkt<br />
kritiskt till förslagen i Engman-utredningen.<br />
I en bilaga till utredningen<br />
tycker Räddningsverket<br />
bland annat att…<br />
…bildandet av en ny statlig<br />
utbildningsmyndighet kommer<br />
att fördyra och försvåra en<br />
samordnad utveckling och effektivt<br />
genomförande av utbildning<br />
för såväl skydd mot<br />
olyckor som beredskapen mot<br />
svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner.<br />
gram (se artikel sidan 6), en<br />
annan har återigen försenats,<br />
översynen av räddningstjänstlagen.<br />
Den nya myndigheten ska ta<br />
med sig utbildningsstaben på<br />
cirka 35 personer från nuvarande<br />
Räddningsverket. Dessutom<br />
det som återstår av avveckladecivilbefälhavarkanslier,<br />
fyra-fem personer som funnits<br />
på Överstyrelsen för civil<br />
beredskaps tre regionkontor i<br />
Malmö, Örebro och Luleå.<br />
Ingen lokalisering<br />
Utredarna ger inget förslag på<br />
var ”Verket för krishanteringsutbildning”<br />
ska lokaliseras.<br />
Gerd Engman/Rune Dahlén<br />
har hämtat argument för sina<br />
förslag ur tidigare utredningar,<br />
inte minst Sårbarhetsutredningen<br />
och Riksrevisionsverkets<br />
granskning av Räddningsverket<br />
(”Hinder för effektivt resursutnyttjande”)<br />
samt från<br />
Kommunförbundet.<br />
Tre avgörande skäl<br />
I en intervju i Radio Värmland<br />
redovisade Gerd Engman tre<br />
avgörande skäl för att det bör<br />
bildas en ny och fristående<br />
myndighet för nuvarande och<br />
breddad utbildning på de fyra<br />
räddningsskolorna:<br />
– Det finns många intressenter<br />
som har behov av en bredare<br />
utbildning och flera av dem<br />
har uttryckt tveksamhet till att<br />
lägga utbildningen i en stor befintlig<br />
myndighet.<br />
– Kommunernas insyn och<br />
inflytande måste vara avgörande.<br />
Det är de som har behov<br />
av en breddad utbildning.<br />
Förutom räddningstjänsten<br />
tänker jag på exempelvis sociala<br />
sidan, de som handhar<br />
…kopplingen mellan Räddningsverkets<br />
forsknings- och<br />
utvecklingsverksamhet och utbildningen<br />
kommer att försvåras<br />
om en ny myndighet bildas.<br />
Det samma gäller frågor<br />
om verkets internationella<br />
verksamhet, nationella materielresurser<br />
och stödet till kommunernas<br />
materielhantering.<br />
…organisatoriska och administrativa<br />
merkostnader för<br />
en ny myndighet måste betalas<br />
med pengar avsedda för angelägen<br />
utvecklings- och utbildningsverksamhet<br />
inom prioriterade<br />
områden.<br />
energifrågorna och inte minst<br />
kommunledningarna.<br />
– Räddningsverket utövar i<br />
dag tillsyn över kommunerna,<br />
samtidigt som verket är producent<br />
av utbildning. Det är stötande.<br />
I samma intervju slog Gerd<br />
Engman därutöver fast bland<br />
annat detta:<br />
– Jag har besökt företrädare<br />
för kommunerna, politiker och<br />
fackliga organisationer och<br />
kommit fram till bilden att det<br />
finns ett väldigt stort behov av<br />
en bredare utbildning som gäller<br />
området Skydd mot olyckor<br />
och störningar i samhällsfunktioner.<br />
Regeringen har lagt en<br />
ny struktur för krishantering<br />
som kräver ett nytt tänkande<br />
och andra behov än vad man<br />
jobbat med.<br />
Egen styrelse en lösning?<br />
Utredarna öppnar dörren för<br />
ytterligare alternativ, bibehållet<br />
huvudmannskap hos Räddningsverket<br />
och samtidigt<br />
breddning av utbildningsutbudet.<br />
Det kan ske genom att<br />
utbildningsorganisationen ges<br />
en särställning med egen styrelse<br />
i en utförarorganisation<br />
eller en nämnd med Räddningsverket<br />
som huvudmyndighet.<br />
I utredningen skriver<br />
Gerd Engman/Rune<br />
Dahlén att det finns ett<br />
utbildningsbehov från<br />
en rad intressenter – andra<br />
kommunala förvaltningar<br />
(än räddningstjänsten),<br />
landsting, statliga myndigheter,<br />
näringslivet och enskilda.<br />
Huvuddelen av den utökade<br />
utbildningen bör ske som<br />
självfinansierad uppdragsut-<br />
…de fyra skolorna redan nu<br />
genomför betydande utbildning<br />
för personal utanför den<br />
kommunala räddningstjänsten<br />
och att det med nuvarande<br />
huvudmannaskap finns potential<br />
att svara upp mot de<br />
behov av den ytterligare<br />
breddning av utbildningsutbudet<br />
som utredningen föreslår.<br />
En ökad uppdragsutbildning<br />
kan utvecklas och styras i samverkan<br />
mellan i första hand<br />
Kommunförbundet, den nya<br />
planeringsmyndigheten och<br />
Räddningsverket.<br />
…införandet av den nya ut-<br />
bildning. Särskilt poängteras<br />
behovet av lednings- och samverkansutbildning<br />
för kommuner<br />
och landsting. Staten föreslås<br />
stå för själva utbildningskostnaderna,<br />
kommuner och<br />
landsting för resten.<br />
Inte hunnit räkna<br />
Hur omfattande det breddade<br />
utbudet kommer<br />
att bli ges inga svar på i<br />
utredningen: ”Vi har<br />
av tidsskäl inte haft<br />
möjlighet att närmare<br />
undersöka<br />
omfattningen av<br />
framtida utbildning<br />
och övning”.<br />
Är Engman-utredningen början till slutet för Räddningsverket i nuvarande<br />
form? Utredaren Gerd Engman vill hur som helst skilja utbildningsverksamheten<br />
från verket och skapa en ny myndighet.<br />
Förslaget fördyrar och försämrar utbildningen<br />
bildningen av räddningstjänstens<br />
personal de närmaste<br />
åren kräver en kraftsamling av<br />
hela nuvarande Räddningsverket.<br />
Att då bilda en ny myndighet<br />
kommer att både försvåra och<br />
fördyra reformarbetet, med<br />
risk för förseningar samt äventyra<br />
ett effektivt införande av<br />
ny lag för skydd mot olyckshändelser.<br />
…förslagen till nya utbildningar<br />
är otillräckligt genomarbetade<br />
för att ligga till grund<br />
för så långtgående slutsatser<br />
som utredningen drar. Utred-<br />
ningstiden har varit för kort för<br />
en djupare analys.<br />
…den pågående översynen<br />
av räddningstjänstlagen tar<br />
upp tillsynsfrågorna och om<br />
principiella felaktigheter skulle<br />
finnas i fråga om Räddningsverkets<br />
roll som tillsynsmyndighet<br />
så borde detta komma<br />
fram. ”Såvitt vi har förstått, anser<br />
inte utredningsmannen att<br />
så är fallet.”<br />
FOTNOT: Mer om Räddningsverkets<br />
syn på utredningen finns att<br />
läsa i generaldirektör Christina Salomonsons<br />
ledare på sidan 2.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
ingsverket<br />
Utredarna ser nästan bara<br />
fördelar med sitt förslag. Två<br />
frågor som kan försvåras av ett<br />
delat huvudmannaskap redovisas<br />
dock:<br />
• Kopplingen mellan utbildningsverksamheten<br />
och<br />
Räddningsverkets övriga<br />
sakavdelningar.<br />
• Kopplingen mellan utbildningsverksamheten<br />
och Rädd-<br />
Fakta<br />
Räddningsverket bildades<br />
1986 genom en sammanslagning<br />
av Statens brandnämnd<br />
och civilförsvarsstyrelsen,<br />
samt delar av andra myndigheters<br />
verksamhet, bland andra<br />
Sjöfartsverket.<br />
Totalt har Räddningsverket<br />
892 tillsvidareanställda heltidstjänster.<br />
Riksrevisionsverket (RRV)<br />
skriver i sitt yttrande att förslaget<br />
att samla skolverksamheten<br />
i en egen fristående myndighet<br />
ligger i linje med RRV:s<br />
yttrande över Sårbarhets- och<br />
säkerhetsutredningens betänkande.<br />
RRV efterlyser samtidigt fördjupade<br />
och mer preciserade<br />
kostnadsberäkningar, liksom<br />
ett mer preciserat beslutsun-<br />
ningsverkets internationella<br />
verksamhet.<br />
Dessa olägenheter anser utredarna<br />
kan elimineras genom<br />
att det bildas en samordningsdelegation.<br />
Trots att en ny ledning måste<br />
byggas upp i den nya myndigheten<br />
och trots den föreslagna<br />
kraftiga breddningen av utbildningsutbudet<br />
anser utredarna<br />
inte att nyordningen<br />
kommer att innebära några<br />
ökade kostnader för staten.<br />
Utredarna skriver att ”medel<br />
frigörs från en reducerad administration<br />
i ett framtidigt<br />
kraftigt reducerat Räddningsverk.”<br />
Beslut i mars<br />
Förslaget ska nu på remiss<br />
fram till 18 februari. Till detta<br />
datum ska även Ekonomistyrningsverket<br />
räkna på vad det<br />
kostar att i<strong>nr</strong>ätta en ny myndighet.<br />
Regeringen väntas ta ställning<br />
i civila försvarspropositionen<br />
i mars.<br />
Antal heltidstjänster:<br />
Revinge 159<br />
Skövde 117<br />
Rosersberg 165<br />
Sandö 121<br />
Totalt skolorna: 562<br />
Huvudförvaltning:<br />
Karlstad (inkl centralförråd<br />
Malmby): 330<br />
STIG DAHLÉN<br />
derlag att överföra ÖCB:s tre<br />
regionala kontor till den nya<br />
myndigheten eftersom detta<br />
inte tidigare diskuterats ”särskilt<br />
ingående”.<br />
ÖCB håller med Engman-utredningen<br />
att det bör i<strong>nr</strong>ättas<br />
en ny myndighet och är positiv<br />
till att kommunerna ges möjlighet<br />
till inflytande över utbildningen<br />
genom representa-<br />
Skolcheferna<br />
Både för och emot<br />
Engman-utredningen möts<br />
av blandade känslor på<br />
Räddningsverket.<br />
Frågetecknen är många<br />
bland de anställda, både<br />
på de fyra skolorna och på<br />
verket centralt.<br />
Är detta något som kommer<br />
att förverkligas eller<br />
bara en i mängden av utredningar?<br />
<strong>Sirenen</strong> frågade cheferna för<br />
verkets skolor:<br />
Ser du positivt på förslaget<br />
att Räddningsverkets skolor<br />
ska bilda en egen myndighet<br />
och tror du att det kommer att<br />
förverkligas?<br />
– Nej, svarar Claes-Göran<br />
Karlsson i Skövde.<br />
– Det kan vara en fördel om<br />
vi blir en egen organisation,<br />
säger Rune Moberg i Sandö.<br />
– Jag tror inget, just nu är det<br />
bara en utredning. Det mest<br />
intressanta är förslaget att ledningen<br />
av skol- och utvecklingsverksamheten<br />
verkligen<br />
anpassas till behoven, tycker<br />
Kennie Thörn i Rosersberg.<br />
– Det vore negativt om skolorna<br />
skulle bilda en egen<br />
myndighet. Jag tror dock inte<br />
att förslaget kommer att genomföras,<br />
säger Jan Skoog,<br />
tillförordnad skolchef i Revinge.<br />
Efter årsskiftet tillträder Per<br />
Widlundh (från Malmö) som<br />
skolchef i Revinge:<br />
– Det viktigaste med förslaget<br />
är att man vill samla, bredda<br />
och fördjupa hela samhällets<br />
behov av kvalificerad utbildning<br />
inom området. Om<br />
det därmed krävs att det blir<br />
en ny, egen myndighet är jag<br />
positiv.<br />
På frågan om fördelar respektive<br />
nackdelar med förslaget<br />
svarar cheferna:<br />
C-G Karlsson, Skövde:<br />
– Jag ser inga fördelar av någon<br />
större tyngd i förslaget.<br />
Nackdelar är lättare att hitta.<br />
Att påbörja en omfattande<br />
tion i den föreslagna myndighetens<br />
styrelse. Däremot är<br />
ÖCB tveksam till förslaget att<br />
med automatik ge kommunsektornmajoritetsrepresentation<br />
i styrelsen.<br />
Vidare avstyrks förslaget att<br />
låta ÖCB:s tre regionkontor<br />
ingå i den nya myndigheten.<br />
ÖCB skriver att utredningsförslaget<br />
grundar sig på missuppfattningen<br />
att dessa kontor i<br />
omorganisation av ledningssystemet<br />
samtidigt som vi står<br />
inför en språngartad utveckling<br />
av själva utbildningen<br />
kommer att kosta tid och kraft<br />
till nackdel<br />
för den nya<br />
utbildningen.<br />
Att dubblera<br />
befintliga administrativa<br />
system blir<br />
dyrt. Vi riske-<br />
rar att den<br />
knytning mellansakavdelningarna<br />
och<br />
utbildningsverksamheten<br />
som finns, och som börjar bli<br />
allt bättre, försvåras.<br />
– Jag tror på den nya utbildningen<br />
som är på väg och ser<br />
fram emot att få börja arbeta<br />
konkret med den. Vi borde<br />
lägga all kraft på den nya utbildningen,<br />
inte på organisatoriska<br />
eller liknande frågor.<br />
Rune Moberg, Sandö:<br />
– Det viktigaste innehållet i<br />
Engmans utredning är, enligt<br />
min uppfattning, förslaget till<br />
breddning av vår verksamhet.<br />
Utredarna har rätt i att det<br />
finns ett behov av säkerhetsoch<br />
krishanteringutbildning<br />
och att skolorna<br />
kan bli<br />
bra regionala<br />
centra för sådanutbildning.<br />
– Utbildningsorgani-<br />
sationens<br />
vara eller inte<br />
vara inom<br />
Räddnings-<br />
C-G Karlsson,<br />
Skövde<br />
Rune Moberg,<br />
Sandö<br />
verket är dock ingen ödesfråga,<br />
men vi bör vara öppna för<br />
omvärldens/avnämarnas<br />
uppfattningar. Jag ser inga direkta<br />
nackdelar för verksamheten.<br />
– En omstrukturering av<br />
skolorna till de säkerhetscentra<br />
som Engman skisserar kräver<br />
naturligtvis både omfat-<br />
RRV efterlyser precisare kostnadsberäkningar<br />
huvudsak sysslar med utbildningsverksamhet.<br />
Från fackligt håll har Skaf<br />
meddelat att de inte har något<br />
att eri<strong>nr</strong>a mot innehållet i utredningen,<br />
medan ST anser att<br />
tiden varit för knapp för att<br />
avge några synpunkter alls.<br />
5<br />
senaste nytt<br />
tande nyanställningar och vidareutbildning<br />
av redan anställda.<br />
Det är bara de mest<br />
vulgära debattörerna som<br />
hävdar att vi har för lite göra i<br />
dag.<br />
Kennie Thörn, Rosersberg:<br />
– En fördel är att skolorna<br />
kan få en tydligare roll och<br />
mandat och inte bara vara en<br />
uppdragsgenomförare utan<br />
egen själ.<br />
– På minuskontot finns att<br />
ett till viss del vinnande lag<br />
försvinner, att en eventuell<br />
omorganisation kommer att<br />
kräva mycket<br />
i<strong>nr</strong>e arbete<br />
just när vi ska<br />
ställa om till<br />
den nya<br />
brandutbildningen,<br />
att<br />
närheten till<br />
sakavdelningar<br />
i Räddningsverket<br />
kan försvinna<br />
och att den trygga räddningsverksfamnen<br />
lämnas – det kan<br />
bli vad som helst, inte minst finansieringsmässigt.<br />
Jan Skoog, Revinge:<br />
– De fördelar jag kan se är att<br />
skolorna kanske skulle få en<br />
självständigare roll, med utbildningsfrågorna<br />
mer i förgrunden<br />
än i dag och att forsknings-<br />
och utvecklingsfrågor<br />
knyts hårdare till utbildningen.<br />
– Däremot skulle kontakten<br />
mellan sakavdelningarna på<br />
Räddningsverket<br />
och<br />
den nya myndighetens<br />
skolor försvåras.<br />
Tror också<br />
att det<br />
skulle bli svårt<br />
att marknadsföra<br />
en ny<br />
myndighet,<br />
Räddnings-<br />
Kennie Thörn,<br />
Rosersberg<br />
Jan Skoog,<br />
Revinge<br />
verket är ett mycket gott varumärke<br />
som är förankrat inom<br />
räddningstjänsten och i samhället.<br />
Kontakterna med den<br />
internationella verksamheten<br />
skulle försvåras, likaså materilelförsörjningen<br />
och varningsverksamheten.<br />
– Det bästa vore om utbildningsorganisationen<br />
blev kvar<br />
i Räddningsverket, men fick<br />
en självständigare roll med<br />
forskning och utveckling starkare<br />
knutet till utbildningsverksamheten.<br />
STIG DAHLÉN
6 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
nyheter<br />
Nya brandmannautbildningen<br />
fokuserar på säkerhet och skydd<br />
En ny tvåårig eftergymnasialbrandmannautbildning<br />
med i<strong>nr</strong>iktning på säkerhet<br />
och skydd mot<br />
olyckor införs hösten 2003.<br />
Samtidigt startas en ny<br />
grundutbildning för deltidare<br />
och 2004 kommer ett<br />
nytt system för vidareutbildning.<br />
Det är huvuddragen i det förslag<br />
till ny, bredare utbildning<br />
för skydd mot olyckor som<br />
Räddningsverket lämnat till regeringen.<br />
– Hela förslaget har en mycket<br />
stor ambition att höja nivån<br />
på det olycksförebyggande arbetet<br />
för samhällets säkerhet<br />
och skydd, säger Räddningsverkets<br />
utredningschef Roland<br />
Nilsson, som lett utredningen<br />
om en förnyad utbildning.<br />
– De utbildningar och kurser<br />
som finns i det nya utbild-<br />
ningssystemet uppfyller också<br />
kompetensbehov vid andra<br />
kommunala förvaltningar,<br />
statliga myndigheter och näringsliv.<br />
Risk och säkerhet<br />
Utredningsgruppen har bland<br />
annat haft som utgångspunkt<br />
att det nya utbildningssystemet<br />
ska tillvarata såväl kommunala<br />
som nationella och<br />
enskilda intressen. Dessutom<br />
ska samhällets riskhantering<br />
och systematiska säkerhetsarbete<br />
ha en central roll.<br />
– Grundtanken är att räddningstjänstens<br />
personal ska ha<br />
en pådrivande roll i kommunens<br />
samlade säkerhetsarbete.<br />
I förslaget har både heltidsoch<br />
deltidsutbildningen i<strong>nr</strong>iktning<br />
på säkerhet och skydd mot<br />
olyckor. För båda anställningsformerna<br />
är grundutbildningen<br />
i räddningstjänst likvärdig.<br />
Huvuddelen av den tvååriga,<br />
studiemedelsberättigade utbildningen<br />
till brandman heltid<br />
tar sikte på samhällets och<br />
kommunens skydds- och säkerhetsarbete<br />
i stort. Ungefär<br />
en tredjedel genomförs som<br />
lärande arbete inom kommun,<br />
landsting och statlig förvaltning.<br />
Kurs på hemmaplan<br />
Deltidaren går först en preparandkurs<br />
på hemmaplan och<br />
sedan en grundkurs med inslag<br />
av distansutbildning på<br />
Räddningsverkets skolor. Två<br />
år får man på sig att genomföra<br />
utbildningen.<br />
Den nya vidareutbildningen<br />
är upplagd på tre verksamhetsområden:<br />
Verksamhetsutveckling för<br />
skydd mot olyckor<br />
Räddningstjänst<br />
Tillsyn och olycksförebyggande<br />
arbete<br />
– Systemet ger kommunerna<br />
stora möjligheter att anpassa<br />
kompetens och utbildning efter<br />
behov och förutsättningar.<br />
Det ger också utrymme för alternativa<br />
rekryterings- och<br />
karriärvägar, säger Roland<br />
Nilsson.<br />
För att bredda rekryteringsbasen<br />
öppnas vidareutbildningen<br />
för andra ingenjörskategorier<br />
än brandingenjörer.<br />
– Det bör leda till en allmän<br />
höjning av den tekniska kompetensen<br />
inom räddningstjänsten,<br />
säger Roland Nilsson.<br />
För staten blir det nya utbildningssystemet<br />
16 miljoner kronor<br />
dyrare per år, 210 miljoner<br />
mot 194 för det nuvarande.<br />
För kommunernas del gör<br />
Kommunförbundet bedömningen<br />
att kostnaderna för heltidare<br />
blir oförändrade. Visserligen<br />
minskar kostnaderna för<br />
grundutbildningen med 14,5<br />
miljoner men motsvarande<br />
summa kommer att krävas för<br />
Hjälpen köar utanför Afghanistan<br />
Uppdraget är Afghanistan.<br />
Men Räddningsverkets<br />
hjälpstyrka satt i mitten av<br />
december fortfarande kvar<br />
i Turkmenistan.<br />
– De åker in så snart säkerhetsläget<br />
tillåter, säger<br />
Hans Martinsson, Räddningsverket.<br />
Styrkan lämnade Sverige 27<br />
november, 13 december hade<br />
den fortfarande inte kunnat<br />
starta sitt egentliga uppdrag:<br />
att stödja WFP (FN:s livsmedelsprogram)<br />
på tre platser<br />
väster om Kabul.<br />
Den svenska styrkan befinner<br />
sig i grannlandet Turkmenistan,<br />
alla viseringar och andra<br />
papper är klara. Styrkan<br />
kan är redo att åka in i landet<br />
och jobba.<br />
Men det anses fortfarande<br />
för osäkert.<br />
– Säkerhetsläge fem gäller<br />
fortfarande, vilket innebär att<br />
ingen under FN:s beskydd får<br />
åka in i landet, säger styrkeledaren<br />
Bertil Nilsson.<br />
Ett steg i rätt riktning är att<br />
svenskarna fått tillåtelse att<br />
skicka in två man för rekognocering.<br />
– De ska till Herat i västra delen<br />
av landet, dit en del annan<br />
internationell personal åkt.<br />
Det är tillsammans med Kabul<br />
enda öppna staden i landet.<br />
Det är förstås inte bara<br />
Räddningsverkets personal<br />
som väntar på att få klartecken<br />
Foto: SOFIA SABEL<br />
Lars-Olof Karlsson ska ploga snö i Afghanistan – om nu säkerhetsläget så kommer att tillåta. Den svenska<br />
styrkan har suttit i Turkmenistan i flera veckor, här är Karlsson på väg att köra ombord sin lastbil i det<br />
väldiga ryska transportplanet på Landvetter.<br />
att åka in i landet. Norska styrkan<br />
finns i Tadzjikistan, engelsmännen<br />
i Pakistan och så<br />
vidare. Hjälpen köar i länderna<br />
som omsluter Afghanisan.<br />
Räddningsverket hoppas att<br />
personalen snart ska kunna<br />
börja jobba med sitt uppdrag.<br />
– Säkerhetsläget blir bättre i<br />
takt med att kriget avtar. Så<br />
snart vi får går vi in till Herat<br />
och etablerar oss där.<br />
När och om WFP kan starta<br />
sitt arbete i Chaghcharan,<br />
Panjab och Bamian vet ingen.<br />
Kan WFP flytta insatsen till<br />
Herat?<br />
– Det är mycket möjligt att<br />
de ursprungliga planerna ändras,<br />
säger Hans Martinsson.<br />
Räddningsverkets uppdrag<br />
sträcker sig över tre månader,<br />
den första styrkan ska lösas av<br />
i januari.<br />
vidare- och fortbildning av nuvarande<br />
personal.<br />
Deltidsutbildningen blir 14,5<br />
miljoner kronor dyrare per år<br />
för brandmän och 2 miljoner<br />
för förmän.<br />
Förslaget innebär stora förändringar<br />
och kräver omfattande<br />
förberedelser om det ska<br />
kunna sjösättas redan 2003.<br />
– Därför föreslår vi att Räddningsverket<br />
i regleringsbrevet<br />
för 2002 får i uppdrag att starta<br />
förberedelsearbetet, säger Roland<br />
Nilsson.<br />
GUNNO IVANSSON<br />
FOTNOT: Du kan ladda hem hela<br />
rapporten i PDF-format på adressen:http://www.srv.se/html/download.pdf<br />
Lagförslaget<br />
försenat – igen<br />
När? har många frågat sig.<br />
Svaret har vi inte än. Senaste<br />
budet är att Harald Dryselius ska<br />
lämna in förslaget till ny räddningstjänstlag<br />
31 december.<br />
Enmansutredaren Dryselius har<br />
fått förlängd tid tre gånger. Men<br />
nu sägs förslaget vara i det närmaste<br />
klart.<br />
Bara att hoppas att det gamla<br />
ordspråket gäller: ”Den som väntar<br />
på något gott...”<br />
När förslaget lämnats in blir det<br />
en remissrunda under början av<br />
året.<br />
Den nya lagen lär tidigast träda<br />
i kraft 1 juli 2003.<br />
Nya regler för<br />
fyrverkerier<br />
Nyårshelgen betyder ökad risk för<br />
skador orsakade av smällare och<br />
raketer. Försäljningen av flertalet<br />
smällare har genom en ny förordning<br />
förbjudits, men risken finns<br />
att aningslösa tillverkar egna<br />
”bomber”.<br />
En annan ny förordning har höjt<br />
åldersgränsen för kvarvarande<br />
fyrverkerier, främst raketer. Där<br />
åldersgränsen för inköp tidigare<br />
var 15 år är den numera 18 år.<br />
När flertalet smällare nu försvunnit<br />
ökar sannolikheten att<br />
fyrverkeripengarna leder till ökade<br />
köp av raketer och därmed att<br />
missriktade avfyrningar orsakar<br />
fler bränder – med andra ord mer<br />
jobb för räddningstjänsten.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Foto: OLLE JOHANSSON<br />
Före branden. I 700 år stod Södra Råda träkyrka där med sina<br />
världsunika väggmålningar.<br />
700 år gammal<br />
kyrka totalförstörd<br />
En unik kulturskatt blev lågornas<br />
rov den 12 november<br />
– den 700 år gamla träkyrkan<br />
i Södra Råda utanför<br />
Gullspång.<br />
14 dagar senare skulle<br />
ett brandlarm ha kopplats<br />
in...<br />
Medeltidsbyggnaden har inte<br />
fungerat som kyrka sedan<br />
1850, men varit ett populärt<br />
museum vid sidan av allfarvägen.<br />
Den var en av landets få<br />
bevarade träkyrkor från 1300talet<br />
och särskilt intressant för<br />
sina välbevarade väggmål-<br />
Foto: OLLE JOHANSSON<br />
Efteråt återstod det här. Kulturskatten borta för alltid – två veckor innan ett brandlarm skulle kopplas in.<br />
ningar. Alla var i original. Koret<br />
målades 1323 av en okänd<br />
konstnär, långhuset 1494 av<br />
mäster Amund.<br />
Kyrkan räddades från rivning<br />
i början av 1850-talet, då<br />
den nya kyrkan i Råda stod färdig.<br />
Den köptes för, cirka 2 000<br />
riksdaler, från Kungliga Vitterhetsakademin<br />
1859 och har<br />
därefter förvaltats av Riksantikvarieämbetet.<br />
På 1950-talet<br />
diskuterades en flyttning till<br />
Skansen, men lokalbefolkningen<br />
motsatte sig detta.<br />
Skulle tas i bruk<br />
Ingen elström var indragen,<br />
rökförbud rådde, en grusgång<br />
hade anlagts runt hela byggnaden,<br />
gräset hölls kortklippt, det<br />
fanns en palissad av liggande<br />
timmer en bit från kyrkan – allt<br />
i förebyggande syfte. Vidare<br />
fanns en branddamm. Fönstren<br />
var gallerförsedda och<br />
kyrkan stängd för säsongen<br />
med ett kraftigt hänglås.<br />
Under senare år har en rad<br />
brandtekniska förbättringar<br />
diskuterats och även utförts.<br />
Såväl norska som svenska experter<br />
har under ledning av<br />
antikvarie Lars Cnattingius på<br />
Riksantikvarieämbetet engagerat<br />
sig.<br />
Det kan synas som en ödets<br />
ironi att den 700-åriga kyrkan,<br />
som klarat åsknedslag och<br />
mycket annat, brinner ner totalt<br />
just när förbättringarna av<br />
7<br />
brandskyddet skulle till att avslutas.<br />
Två veckor senare skulle ett<br />
rökkänsligt så kallat samplingssystem,<br />
som långtestats<br />
för anslutning till SOS Alarm<br />
och en larmkedja till de kringboende,<br />
skulle tas i bruk.<br />
Larm räddning i Leksand<br />
Branden i Södra Råda kyrka är<br />
en tragisk händelse, ytterligare<br />
en del av vårt kulturarv är förstört.<br />
Samtidigt en signal till<br />
alla andra med ansvar för kulturbyggnader<br />
att se över<br />
brandskyddet.<br />
Det har man gjort i Leksand.<br />
Knappt en vecka efter branden<br />
utanför Gullspång räddades<br />
Leksands kyrka av automatlarm.<br />
De första delarna av kyrkan<br />
byggdes redan på 1100-talet<br />
och har sedan byggts till och<br />
om i etapper under århundrandena.<br />
– Larmet utlöstes av en kabelbrand<br />
i kyrkans elrum, troligen<br />
orsakad av kortslutning.<br />
Kyrkan räddades från total<br />
ödeläggelse tack vare installationen<br />
av automatlarm, säger<br />
ställföreträdande räddningschefen<br />
Kenneth Lindeström.<br />
Branden släcktes och två dagar<br />
senare kunde gudstjänst<br />
hållas som vanligt.<br />
Fastighetsverket höjer ribban<br />
för brandskyddet av vårt kulturarv<br />
Fastighetsverket höjer ribban<br />
på brandskyddet.<br />
– Före år 2003 ska samtliga<br />
byggnader vi förvaltar<br />
ha en riskanalys, säger<br />
Rickard Johansson, kvalitetschef<br />
på Fastighetsverket.<br />
Denna myndighet har en<br />
nyckelroll när det gäller skyddet<br />
av det svenska kulturarvet.<br />
Fastighetsverket förvaltar 1,6<br />
miljoner kvadratmeter lokalyta<br />
åt staten‚ bland andra de<br />
kungliga slotten och de statliga<br />
museerna som Nationalmuseum,<br />
Naturhistoriska riksmuseet,<br />
Nordiska museet och Marinmuseum.<br />
Brandskyddet är mycket eftersatt<br />
i många av dessa kulturhistoriskt<br />
viktiga byggnader.<br />
Men det är först under senare<br />
tid brandskyddsfrågorna hamnat<br />
i fokus, inte minst som ett<br />
resultat av de initiativ chefen<br />
för verkets distrikt 2 i Stockholm,<br />
Hans Humble, tog före<br />
sin pensionering samt en outtröttlig<br />
påverkan från brandingenjör<br />
Olle Johansson.<br />
– Det grepp Fastighetsverket<br />
nu tagit för att brandskydda<br />
våra kulturskatter är det svar vi<br />
vi väntat länge på. Mycket glädjande,<br />
säger Olle Johansson.<br />
Intern promemoria<br />
Det är i en intern promemoria<br />
som Fastighetsverket slagit fast<br />
att även brandskyddet tillhör<br />
ansvarsområdet. Såväl själva<br />
byggnadens bevarande som<br />
dess innehåll ska ges en brandskyddspolicy<br />
som verkets förvaltare<br />
och tekniker ska leva<br />
upp till.<br />
– Engagemanget i brandskyddet<br />
känns som ett naturligt<br />
led i vår kvalitetssäkring,<br />
säger Rickard Johansson.<br />
Verket har flera hundra fastigheter<br />
som nu ska gås igenom.<br />
Det kommer att ske i<br />
samråd med hyresgäster och<br />
med hjälp av såväl brandkonsulter<br />
som kommunal personal.<br />
– Fastighetsdistrikten ska ta<br />
tag i detta direkt efter årsskiftet.<br />
När 2002 är slut finns det<br />
ingen ursäkt för den fastighetsförvaltare<br />
som inte utfört sina<br />
åtaganden, säger Rickard Johansson.<br />
Prioriteringslista<br />
Om ett år hoppas Johansson<br />
ha det underlag som krävs för<br />
konkreta förbättringar av<br />
brandskyddet:<br />
– Baserat på riskanalyserna<br />
gör vi en prioriteringslista som<br />
styr i vilken ordning vi åtgärdar<br />
bristerna. Det här kommer att<br />
betyda ett rejält lyft för brandskyddet.<br />
Bergrum blir av?<br />
En av de byggnader Fastighetsverket<br />
förvaltar är Naturhistoriska<br />
riksmuseet i Stockholm,<br />
Nordens största museum.<br />
Där tycks nu ett genombrott<br />
vara på väg för att bättre skydda<br />
de stora kulturskatterna. <strong>Sirenen</strong><br />
har tidigare berättat om<br />
hur utsatt museet och dess innehåll<br />
är för en brand som kan<br />
ödelägga de ovärderliga samlingarna.<br />
Tidigare i år sa museichefen<br />
Désirée Edmar upp sig i protest<br />
mot att inte ha fått något<br />
gehör för kraven på att sam-<br />
nyheter<br />
STIG DAHLÉN<br />
lingarna ges ett godtagbart<br />
brandskydd.<br />
Riksdagens kulturutskott beslutade<br />
4 december att regeringen<br />
bör göra en översyn av<br />
magasinsförhållandena med<br />
utgångspunkt i ett förslag som<br />
tagits fram av Fastighetsverket<br />
och museet. I klartext gå vidare<br />
med förslaget till ett bergrumsmagasin<br />
på 10 000 m2 .<br />
Även om det är långt till ett<br />
färdigt bergrum mottog Fastighetsverkets<br />
förvaltare beslutet<br />
med entusisam:<br />
– Det här låter mycket lovande.<br />
Det vore enastående om vi<br />
kunde få bygga ett bergrum<br />
som kan rymma och skydda<br />
våra skatter, säger Peter Finney,<br />
Fastighetsverkets förvaltare<br />
av museet .<br />
STIG DAHLÉN
Foto: PETER BÄCKER/VF<br />
Branden började i husdelen som syns lodrätt i bilden. Brandförloppet var mycket snabbt och i ett tidigt skede fick räddningstjänsten evakuera<br />
samtliga 150 boende ur 93 lägenheter.<br />
En dog – 150 hemlösa<br />
– En brand ska inte kunna<br />
spridas på det här viset<br />
En lägenhetsbrand i Karlstad<br />
fick ett mycket snabbt<br />
förlopp med 25 utbrända<br />
lägenheter. En dog och 150<br />
blev hemlösa.<br />
Lägenheter ska stå emot<br />
brand i en timme.<br />
– Det verkar troligt att<br />
branden inte har pågått så<br />
länge, säger brandingenjör<br />
Claes Malmqvist.<br />
Nu vill Räddningsverket<br />
veta om husen var korrekt<br />
byggda.<br />
Branden 4 december startade<br />
i en lägenhet på fjärde våningen.<br />
Räddningstjänsten<br />
larmades klockan 01.10.<br />
– Informationen från sos sa<br />
att en person troligtvis fanns i<br />
lägenheten. Vi var framme<br />
01.18. Då stod elden ut ur fönstret,<br />
det brann i takfoten. Min<br />
bedömning var att lägenheten<br />
skulle vi hinna släcka, men<br />
vinden klarar vi inte utan får<br />
försöka hindra att branden<br />
sprids vidare till vinkelbyggnaden,<br />
säger räddningsledare<br />
Morgan Palmquist.<br />
– Det taktiska beslutet blev<br />
livräddning. 01.20 begärde jag<br />
förstärkning. Cirka tio minuter<br />
senare såg brandmännen att<br />
hela vinden var rökfylld.<br />
I samma veva var rökdykare<br />
i lägenheten där det brann för<br />
att livrädda. Men mannen var<br />
redan död.<br />
– Då rasade taket i lägenheten<br />
och jag tappade kontakten<br />
med rökdykarna. Min bild av<br />
brandklassad avskiljning mot<br />
vinden stämde inte.<br />
Omgående beordrades evakuering<br />
av hela våning tre och<br />
fyra. När förstärkning anlände<br />
01.45, 35 minuter efter larm,<br />
hade ordern utökats till att utrymma<br />
hela huset med 150<br />
boende.<br />
Brandspridningen från vinden<br />
till fjärde våningen gick<br />
snabbt. Samtliga 25 lägenheter<br />
på våningsplanet blev utbrända.<br />
Frågan är hur det kunde<br />
gå så snabbt.<br />
Bygget granskas<br />
Räddningsverket har gett Karlstadsregionensräddningstjänstförbund<br />
i uppdrag att<br />
granska byggnadens konstruktion.<br />
– En lägenhetsbrand ska inte<br />
kunna spridas på det här viset.<br />
Om det är fel tänkt eller gjort<br />
vet vi inte, men vi vill veta, säger<br />
Björn Albinson, Räddningsverket.<br />
I Sundsvall inträffade en liknande<br />
brand i slutet av november.<br />
Hela vinden i ett hus<br />
med 45 lägenheter blev öde-<br />
lagd. Men alla lägenheter,<br />
utom den där branden startade,<br />
klarade sig.<br />
Fastigheten i Karlstad var<br />
från början ett trevåningshus.<br />
För tio år sedan byggdes en<br />
rad hus i området till med en<br />
extra våning. Det gjordes enligt<br />
dåvarande norm, sbn-80.<br />
– Vi kan kalla det trevåningshus<br />
med radhus ovanpå, säger<br />
Claes Malmqvist, brandingenjör<br />
vid räddningstjänsten.<br />
Gips i taket<br />
I Sundsvall stoppade betongtak<br />
branden från att sprida sig<br />
ned från vinden till lägenheterna.<br />
I Karlstad var lägenheternas<br />
tak mot vinden av gipsskivor,<br />
betong skulle enligt<br />
från ägaren gjort tillbyggnaden<br />
för tung.<br />
Det finns takbjälklag i gips<br />
(b60) som ska stå emot brand<br />
i en timme.<br />
– Men det är osannolikt att<br />
det brunnit i en timme. Det<br />
var så mycket folk i omlopp<br />
och inte så sent. Någon borde<br />
sett branden tidigare.<br />
Claes Malmqvists undersöker<br />
därför om man använt en<br />
annan konstruktion (b30) som<br />
ska stå emot brand i 30 minuter.<br />
Det kan ha gjorts med uträkning<br />
att en brand behöver<br />
en halvtimme för att ta sig från<br />
lägenheten där branden startat<br />
genom takskivorna till vinden,<br />
och lika lång tid att ta sig<br />
från vinden ner till andra lägenheter.<br />
Totalt en timme.<br />
– Det kan vara byggt helt efter<br />
reglerna, men inte tillräckligt<br />
ändå.<br />
Räddningsledaren såg hur<br />
det brann i takfoten. Spreds<br />
branden tidigt den vägen upp<br />
till vinden tog det kanske inte<br />
mer än drygt en halvtimme innan<br />
hela övre våningsplanet<br />
med 25 lägenheter brann.<br />
– Den tiden kan stämma, säger<br />
Malmqvist.<br />
– Om inte fastigheten varit<br />
tillbyggd hade branden inte<br />
nått ner från vinden så snabbt.<br />
På tredje våningen, som har<br />
betongtak, är inte mycket skadat.<br />
Aldrig sett liknande<br />
Morgan Palmquist har aldrig<br />
tidigare sett ett så snabbt<br />
brandförlopp:<br />
– Hela styrkan jobbade med<br />
livräddning och jag kunde se<br />
hur branden vandrade vågrätt<br />
i huset. Stora byggnadsdelar<br />
rasade och det började bli en<br />
farlig arbetsplats. Brandmän<br />
kunde ha dött. Det var vid något<br />
tillfälle sekunder som skiljde<br />
PER LARSSON<br />
Erfarenheter<br />
Morgan Palmquist:<br />
– Folk som bodde i huset blev<br />
väckta mitt i natten och utjagade.<br />
Det är mycket viktigt att de får<br />
chans att få svar på sina frågor. Vi<br />
bjöd in dem till ett möte tre dagar<br />
efteråt.<br />
– När vi fick larmet begärde jag<br />
att den som larmade skulle möta<br />
oss. Det var bra, han hade öppnat<br />
grinden och hjälpte oss på plats.<br />
– Öva regelbundet samverkan<br />
med polis, ambulans och annan<br />
räddningspersonal i era regioner.<br />
Claes Malmqvist:<br />
– Man kan inte förlita sig på att<br />
byggnader har betongbjälklag till<br />
vinden. Byggnaden var bara tio<br />
år, men jag är ändå ganska säker<br />
att det inte byggs så här i dag.<br />
– I plan- och bygglagen finns en<br />
passus om räddningstjänstens säkerhet.<br />
Frågan är om den var<br />
uppfylld här. Det föll tegelstenar<br />
och takpannor över vår personal.<br />
Ovanligt att fler<br />
lägenheter drabbas<br />
– Det är överhuvudtaget inte<br />
vanligt att en lägenhetsbrand<br />
sprids till flera lägenheter, säger<br />
Anders Johansson, brandingenjör<br />
på Boverket.<br />
– Den svaga punkten är när<br />
branden sprids ut genom fönstret.<br />
Då kan elden via fasaden<br />
vandra in i lägenheter på planet<br />
ovanför. Det har också hänt att<br />
bränder som vandrat upp på vinden<br />
därifrån spridit brinnande<br />
material på balkonger och utvecklat<br />
fler lägenhetsbränder.<br />
Betong eller annat material i<br />
bjälklaget?<br />
– Kravet från samhället är att lägenheter<br />
står emot brand i en<br />
timme. Materialet kan vara annat<br />
än betong, men kravnivån är den<br />
samma. Däremot kan man tänka<br />
sig att betongen ger större säkerhetsmarginal.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Observatör i New York<br />
– Brandmännen har inte<br />
fått krisbearbetning<br />
New Yorks brandmän mår<br />
mycket dåligt efter katastrofen<br />
i World Trade Center.<br />
– Brandmännen har inte<br />
fått krisbearbetning. De är<br />
mentalt slut, berättar<br />
Räddningsverkets observatör<br />
Bo Johansson.<br />
Den fruktansvärda tragedin<br />
inträffade 11 september. Räddningsverket<br />
skickade fem dagar<br />
senare iväg observatörerna<br />
Bo Johansson, Jens Ärlebrant<br />
och Lars Persson till New York.<br />
De kom fram till ett fullständigt<br />
kaos.<br />
– Jag har sett mycket, men är<br />
helt överväldigad av intrycken<br />
från New York, brandmännens<br />
tomma blickar och det<br />
gigantiska katastrofområdet,<br />
sa Bo Johansson i <strong>Sirenen</strong><br />
6/01.<br />
I chocktillstånd<br />
Frågorna var många – men<br />
svaren få. Brandmännen var<br />
helt enkelt för tagna av det<br />
som hänt för att kunna berätta.<br />
– Vi åkte tillbaka igen i slutet<br />
av november. De flesta befann<br />
sig fortfarande i chocktillstånd,<br />
säger Bo Johansson.<br />
Han menar att det finns<br />
mycket i räddningsarbetet<br />
som kunde ha gjorts annorlunda.<br />
– Att ledningscentralen upprättades<br />
inne i byggnaden var<br />
ett misstag vi reagerade på redan<br />
vid förra besöket. Det som<br />
var mest häpnadsväckande nu<br />
var att brandmännen inte<br />
hade fått bearbeta sina tragiska<br />
upplevelser i någon större<br />
utsträckning.<br />
Det har gått ungefär tre månader<br />
sedan katastrofen.<br />
– Det kommer med största<br />
sannolikhet att bli en reaktion<br />
i slutet av januari då de flesta<br />
begravningar har klarats av.<br />
Flera funderar ”varför lever<br />
jag, varför dog inte jag”. Alkoholproblemen<br />
växer.<br />
Bättre i Sverige?<br />
Bo Johansson hävdar att krishanteringen<br />
skulle ha skötts<br />
på ett bättre sätt i Sverige.<br />
– Här skulle vi ha börjat bearbeta<br />
händelserna efter bara<br />
något dygn.<br />
Vad har du mer lagt märke<br />
till?<br />
– Eftersom ledningsområdet<br />
vid olycksplatsen slogs ut rådde<br />
det ett organiserat kaos i<br />
fyra-fem dygn.<br />
– Avspärrningar existerade<br />
knappt. Folk fick gå som de<br />
ville fram till det att räddningstjänsten<br />
tog en timeout<br />
efter några dygn och organiserade<br />
sig.<br />
– Något som saknades var<br />
dokumentation. Det finns ingenting<br />
dokumenterat från de<br />
första dygnen.<br />
Vad tar du med dig till<br />
svensk räddningstjänst?<br />
– Att vi måste återinföra ut-<br />
Foto: TORWALD SNICKARS<br />
90 sekunder ryckte ut. Birger Markusson, ansvarig för Räddningsverkets<br />
videoserie 90 sekunder har intervjuat räddningsledare och<br />
brandmän som berättar om insatsen vid World Trade Center. Årets<br />
sista 90 sekunder, som kommer ut strax efter lucia, blir en specialutgåva<br />
om branden i New York.<br />
bildningen hur vi jobbar i rasmassor<br />
och med vilken materiel,<br />
med mera.<br />
Med på resan i slutet av november<br />
var även Jan Nilsson,<br />
som jobbar med bland annat<br />
sjukvårdsfrågor på Räddningsverket.<br />
– Brandmännen i New York<br />
är mycket bra på att ställa upp<br />
Torwald Snickars är inte<br />
lika kritisk till räddningstjänstens<br />
insats som Bo Johansson.<br />
– Jag tycker att man ska<br />
titta på att 47 000 klarade<br />
sig i stället för att 3 000<br />
dog, säger han.<br />
Torwald Snickars är områdeschef<br />
vid räddningstjänsten i<br />
Stockholm och var med på<br />
Räddningsverkets andra observatörsresa<br />
till New York.<br />
Det var mycket tack vare<br />
hans goda kontakter som observatörerna<br />
fick komma alldeles<br />
intill katastrofområdet<br />
och träffa ledande företrädare<br />
för räddningstjänsten.<br />
Att det skulle ha varit ett direkt<br />
fel att i<strong>nr</strong>ätta ledningscentralen<br />
i World Trade Center<br />
avfärdar han.<br />
– Det bästa är att ha led-<br />
för de drabbades familjer,<br />
mycket bättre än vi är här<br />
hemma, säger han.<br />
Debriefing?<br />
– Ungefär som här hemma.<br />
Men man pratade mer om<br />
”defusing”, (ungefär lugna<br />
ner). Med tanke på att det<br />
finns 12 000 brandmän i New<br />
York, var ändå de som jobbade<br />
ningscentralen i lobbyn och<br />
det gäller vid de flesta bränder<br />
i höghus. I dag kommer samtliga<br />
tekniska övervakningssystem<br />
direkt till centralen i lobbyn,<br />
det är naturligt att insatsen<br />
leds därifrån. New York<br />
hade en bra ledningsstab med<br />
väl förberedd insatsteknik.<br />
När byggnaden kollapsade begravdes<br />
staben i rasmassorna.<br />
Innan det hann de emellertid<br />
få ut en massa människor.<br />
Svårt få perspektiv<br />
Torwald Snickars menar att<br />
det för oss i Sverige är svårt att<br />
få perspektiv på denna stora<br />
och komplexa olycka.<br />
– Vi hade inte gjort det bättre<br />
i Sverige. Inget brandförsvar i<br />
världen skulle ha gjort det<br />
bättre. Jag tycker att det känns<br />
förmätet och storebrorsaktigt<br />
att komma med pekpinnar i<br />
efterhand då man inte riktigt<br />
9<br />
nyheter<br />
Foto: TORWALD SNICKARS<br />
Brandmännen i New York är mentalt slut och har inte fått någon som helst krishantering, anser observatören<br />
Bo Johansson.<br />
med krishanteringen för få,<br />
anser Jan Nilsson.<br />
Cirka 300 brandmän dog i<br />
samband mer terrorattacken.<br />
– Av dem var 200 icke i<br />
tjänst, alltså brandmän som<br />
på eget bevåg åkte till olycksplatsen<br />
för att hjälpa till. Det<br />
förfarandet är vanligt i usa.<br />
EMIL KARLSSON<br />
– Vi hade inte gjort bättre i Sverige<br />
har förstått hur stort detta är.<br />
– Räddningstjänsten i New<br />
York gjorde en fantastisk insats<br />
med tanke på katastrofens<br />
storlek. Det finns en<br />
mängd erfarenheter, både taktiska<br />
och organisatoriska, att<br />
ta med hem till Sverige.<br />
Snickars ser oroligt på hur<br />
många brandmän närmar sig<br />
utmattning.<br />
– De har jobbat hårt, nästan<br />
dygnet runt, under en längre<br />
tid och befinner sig fortfarande<br />
i en chockfas. Snart kommer<br />
tiden då de stannar upp<br />
och börjar tänka efter. Det kan<br />
bli ett hårt slag.<br />
Organisationen är hårt drabbad<br />
som den är i dagsläget.<br />
– 100 av de 300 som ingick i<br />
specialoperationen dog och<br />
det kommer ta tid att återställa<br />
kompetensen och rekrytera<br />
nya chefer.<br />
EMIL KARLSSON
10<br />
nyheter<br />
Invandrare och brandman<br />
Hotan<br />
visar vägen<br />
för andra<br />
Hotan Taghizadeh är smått<br />
unik – en brandman med<br />
invandrarbakgrund.<br />
Han tror sig också veta<br />
varför det är så.<br />
– Brandman är i många<br />
länder inget statusyrke.<br />
Den inställningen bär invandrarna<br />
med sig när de<br />
kommer till Sverige, säger<br />
Hotan, född i Iran.<br />
<strong>Sirenen</strong> stämde möte med Hotan<br />
under Mångfaldskonferensen<br />
i Göteborg i mitten av november.<br />
Anledningen till att det arrangeras<br />
konferenser av det<br />
här slaget är att det rekryteras<br />
alldeles för få personer med<br />
icke-svensk bakgrund, samt<br />
kvinnor, till räddningstjänsten.<br />
Världens bästa jobb<br />
Hotan är ett av få undantag<br />
som bekräftar regeln.<br />
– Jag har världens bästa jobb,<br />
jag är brandman, säger han på<br />
klingande göteborgska.<br />
Hotan Taghizadeh kom till<br />
Sverige 1988 från ett krigshärjat<br />
Iran.<br />
Redan då visste han vad som<br />
skulle bli hans framtida yrke.<br />
– Jag var 15 år och hade ett<br />
mål. Exakt vad som lockade<br />
inom räddningstjänsten vet<br />
jag inte, men jag har alltid haft<br />
en vilja att göra nytta – att känna<br />
mig behövd. Jag sökte mig<br />
själv, kan man säga.<br />
Hotan har jobbat hårt för att<br />
komma till sina drömmars<br />
mål.<br />
Många har fel inställning<br />
Men han ser med oroliga ögon<br />
på de unga invandrare som<br />
kommer till Sverige i dag.<br />
– De flesta har fel inställning<br />
och tror att de ska få allt serverat.<br />
Samhället kan inte sköta<br />
allt, mycket måste man trots<br />
allt ta tag i själv. Det viktigaste,<br />
som många verkar strunta i, är<br />
att lära sig det svenska språket.<br />
Vad beror det på?<br />
– Det kan vara så att man<br />
hamnar i ett invandrartätt område<br />
och nya, egna språk skapas.<br />
Jag umgicks mycket med<br />
svenskar och tvingades lära<br />
språket.<br />
Varför söker så få invandrare<br />
till räddningstjänsten?<br />
– Mina föräldrar har alltid<br />
stöttat mig och varit stolta över<br />
det jag gjort, men så är inte situationen<br />
för alla. I många invandrarfamiljer<br />
sätter föräldrarna<br />
för stor press på barnen<br />
och låter dem inte välja själva.<br />
Brandman är inget statusyrke<br />
Stolt över sitt jobb. Hotan Taghizadeh, brandman i Göteborg, tycker att han har världens bästa jobb.<br />
Han hoppas att fler med invandrarbakgrund upptäcker det och söker sig till räddningstjänsten.<br />
och det anses inte fint nog att<br />
vara det – tycker föräldrarna.<br />
Och då tycker även barnen så.<br />
Någon lösning på problemet<br />
har inte Hotan. Men han har<br />
idéer.<br />
– De som jobbar med Häfa,<br />
Händelsebaserat förebyggande<br />
arbete, här i Göteborg gör<br />
en fantastisk insats. De går ut i<br />
skolor och bostadsområden<br />
och berättar vad vårt yrke går<br />
ut på. Det kanske kan få barn<br />
och ungdomar att inse att man<br />
kan bli brandman av många<br />
olika anledningar.<br />
Vilka fördelar har man i<br />
räddningstjänsten av att vara<br />
invandrare?<br />
– Vid många utryckningar i<br />
invandrartäta områden blir<br />
det en lugnande effekt när de<br />
ser mig. Jag har aldrig fått några<br />
negativa reaktioner på<br />
grund av min hudfärg.<br />
Vill ge något tillbaka<br />
Att vända trenden vid rekryteringen<br />
är ingen lätt uppgift.<br />
Det behövs fler som Hotan<br />
som visar vägen och spräcker<br />
fördomar.<br />
Samtidigt ligger inte ansvaret<br />
bara på räddningstjänsten.<br />
Malin och Arshia nya heltidare<br />
när Nyköping satsar på mångfalden<br />
Malin Skagerberg och Arshia<br />
Shirin Bayan – två nyanställda<br />
brandmän som<br />
är frukten av en satsning<br />
på mångfald vid Sörmlandskustens<br />
räddningstjänst.<br />
– Båda heltidsanställs efter<br />
nyår, säger stabschef<br />
Thomas Ydrenius.<br />
Sörmlandskustens räddningstjänst<br />
vill få in fler kvinnor och<br />
personer med invandrarbakgrund<br />
i den operativa räddningstjänsten<br />
– något som hittills<br />
saknats.<br />
Efter årsskiftet blir det ändring<br />
på det.<br />
– Vi har i år anställt två kvin-<br />
nor på deltid. Efter nyår anställer<br />
vi vår första kvinnliga<br />
heltidsbrandman och ytterligare<br />
en som jobbar administrativt.<br />
Dessutom en heltidsbrandman<br />
med invandrarbakgrund.<br />
Thomas Ydrenius poängterar<br />
att Nyköping, den största<br />
kommunen i Sörmlandskustens<br />
räddningstjänst, inte anställt<br />
de här personerna utifrån<br />
hot om jämställdhetslagar<br />
och liknande.<br />
– Efter våra anställningstester<br />
valde vi att erbjuda dem<br />
anställning eftersom de var<br />
mest lämpade. Det här är helt<br />
och hållet vårt eget beslut. Vi<br />
vill bredda vårt kompetensområde.<br />
Det har varit lättare för de<br />
kvinnor som sökt att bli uppmärksammade<br />
vid rekryteringen.<br />
– Av de 240 som sökte var 25<br />
tjejer och de granskade vi närmare.<br />
Vi tillämpade en positiv<br />
särbehandling under rekryteringsarbetet.<br />
Varför då?<br />
– Vi tror att ett annorlunda<br />
tänkande är nyttigt för hela organisationen.<br />
Kvinnorna har<br />
kanske inte samma fysiska kapacitet<br />
som männen, men det<br />
kompenserar de med annat.<br />
Det finns många tillfällen då<br />
det kan vara en fördel att vara<br />
kvinna – i kommunikationen<br />
framför allt. De är ofta mer lyhörda<br />
och har mer förståelse.<br />
Varför har ni inte gjort detta<br />
tidigare?<br />
– Tanken har funnits där,<br />
men vi har inte anställt operativ<br />
personal på tio år. När vi<br />
annonserade i tidningen den<br />
här gången sökte vi därför speciellt<br />
efter tjejer. Det verkar<br />
som att många tänkt söka tidigare,<br />
men inte vågat.<br />
Den stora fördelen för de<br />
med invandrarbakgrund är, i<br />
likhet med kvinnorna, kommunikationen.<br />
– En invandrare har lättare<br />
– Jag har haft tur, men samtidigt<br />
tagit vara på det jag fått.<br />
Jag fick chansen att komma till<br />
ett underbart land och börja<br />
om – då ska man ge något tillbaka,<br />
säger han.<br />
28-åringen började som undersköterska,<br />
gick vidare till<br />
ambulanssjukvårdare och<br />
kombinerar nu brandman<br />
med ambulansförare.<br />
Han siktar alltid vidare mot<br />
nya utmaningar.<br />
– Jag vill utbilda mig till<br />
vattendykare i räddningstjänsten.<br />
Det är bara att kämpa på.<br />
EMIL KARLSSON<br />
att sätta sig in i en annan invandrares<br />
situation – de pratar<br />
samma språk. Även den annorlunda<br />
kultur de tar med sig<br />
till oss kommer att vara berikande.<br />
Nyköping har tagit ett stort<br />
steg för att så småningom<br />
kunna spegla samhället. Nu<br />
sätter de upp nya mål.<br />
– Vi siktar på att före 2004 ha<br />
anställt en brandingenjör<br />
och/eller fem heltids/deltidsanställda<br />
kvinnor, avslutar<br />
Thomas Ydrenius.<br />
EMIL KARLSSON
Foto: JAN WIRIDÉN, GT<br />
Många vill<br />
prova på<br />
Försöket med prova på-utbildningar<br />
för kvinnor som<br />
vill bli brandmän har slagit<br />
väl ut.<br />
– Vi kan knappt ta emot alla<br />
som vill testa, säger Ann-Cathrine<br />
Andersson på Räddningsverkets<br />
utbildningsstab.<br />
Räddningsverket beslöt<br />
1998 att anordna prova-på-utbildningar<br />
för kvinnor som är<br />
intresserade av brandmannayrket.<br />
Få anade då vilket stort intresset<br />
det skulle bli. Sedan<br />
starten i Rosersberg har man<br />
haft ytterligare fyra utbildningar,<br />
tre i Skövde och en i<br />
Sandö.<br />
– Vi har haft 750 sökande på<br />
fyra år. Tyvärr har vi bara kunnat<br />
ta emot 125, eftersom vi<br />
endast har plats för 25 vid varje<br />
utbildning.<br />
Det stora intresset gör att<br />
Räddningsverket går ett steg<br />
längre.<br />
– I stället för att utbildningen<br />
hålls på Räddningsverkets<br />
skolor ska den genomföras i<br />
de kommuner som anmäler<br />
intresse. Örebro har redan genomfört<br />
en utbildning och vi<br />
vet att ytterligare minst 15<br />
kommuner är intresserade<br />
och dessa stöttar vi ekonomiskt,<br />
säger Ann-Cathrine Andersson.<br />
”Räddningstjänsten<br />
vill spegla samhället”<br />
Räddningstjänsten vill spegla<br />
samhället i stort.<br />
Det gör den inte i dag.<br />
– Vi är medvetna om problemet<br />
och måste snabbt<br />
göra något åt det, säger<br />
Åke Jacobsson, räddningschef<br />
i Storgöteborg.<br />
Detta var bakgrunden till den<br />
så kallade Mångfaldskonferensen<br />
i Göteborg i mitten av november<br />
där de tre storstäderna,<br />
Malmö, Göteborg och<br />
Stockholm, enades om ett<br />
framtida samarbete.<br />
Malmö har kommit något<br />
längre än de övriga i sin ambition.<br />
– Ungefär halva Malmös befolkning<br />
är kvinnor och 38 procent<br />
har invandrarbakgrund.<br />
Därför har Malmö kommun<br />
beslutat att alla förvaltningar<br />
så småningom ska spegla samhället<br />
i stort. Eftersom det i dag<br />
inte finns någon kvinna anställd<br />
inom den operativa<br />
räddningstjänsten och endast<br />
fyra procent av samtliga anställda<br />
på förvaltningen har invandrarbakgrund<br />
är detta en<br />
stor utmaning för oss alla, säger<br />
räddningschef Lars Berg.<br />
Är detta verkligen ett realistiskt<br />
mål?<br />
– Det är ett väldigt långsiktigt<br />
mål, mer en vision än ett mål.<br />
Men på lång sikt hoppas vi på<br />
att kunna nå denna integrering.<br />
Tvätta machostämpeln<br />
Hans Lagerhorn, räddningschef<br />
i Stockholm, menade att<br />
attityden till räddningstjän-<br />
Botkyrka kommuns befolkning<br />
består till stor del av<br />
invandrare.<br />
Trots det har ingen av de<br />
65 anställda inom räddningstjänsteninvandrarbakgrund.<br />
– Det är helt klart ett<br />
stort problem och vi vet<br />
inte vad vi ska göra åt det,<br />
säger räddningschef Hasse<br />
Andersson.<br />
Invånarantalet i Botkyrka<br />
kommun i Stockholm är drygt<br />
73 000 personer.<br />
Statistiken talar om att det<br />
sker fler olyckor i de områden<br />
som domineras av invandrare.<br />
Foto: EMIL KARLSSON<br />
Räddningscheferna i våra tre största städer tar gemensamma tag för att öka mångfalden i räddningstjänsten,<br />
från vänster Lars Berg, Malmö, Hans Lagerhorn, Stockholm och Åke Jacobsson, Göteborg.<br />
sten bör ändras.<br />
Och det i tidig ålder.<br />
– Vi måste försöka tvätta bort<br />
machostämpeln och det bör<br />
lämpligast göras i skolorna. De<br />
flesta syo-konsulenter förknippar<br />
räddningstjänsten med<br />
röda bilar som tutar och det<br />
skrämmer bort många, framför<br />
allt tjejer. Om vi kunde<br />
marknadsföra oss bättre skulle<br />
folk förstå att det finns så<br />
mycket mer inom räddningstjänsten<br />
än att bara släcka<br />
bränder.<br />
– Räddningstjänsten dras<br />
ibland, av invandrare, över en<br />
kam tillsammans med andra<br />
myndigheter då de kan ha dåliga<br />
erfarenheter av kontakter<br />
med dessa från sina hemländer.<br />
– Invandrarna har en annan<br />
kultur när det gäller bland annat<br />
bränder. Säkerhetstänkandet<br />
är inte inpräntat på samma<br />
sätt som hos övriga befolkningen.<br />
Fler än hundra språk<br />
Räddningstjänsten söker febrilt<br />
anställa kompetent folk<br />
med invandrarbakgrund.<br />
– Det talas fler än hundra<br />
språk i skolorna i Botkyrka. Det<br />
kan vara svårt att göra oss förstådda<br />
när vi rycker ut på<br />
olyckor, säger Hasse Andersson.<br />
All information angående<br />
brandsäkerhet sprids i dag på<br />
svenska.<br />
– Kommunikation är en av<br />
de viktigaste punkterna inom<br />
räddningstjänsten. Där är<br />
kvinnor och de med invandrarbakgrund<br />
ovärderliga då<br />
det i vissa situationer gäller att<br />
kunna läsa andra människors<br />
behov.<br />
– Överraskade oss<br />
Storgöteborgs räddningschef<br />
Åke Jacobsson konfronterades<br />
i katastrofbranden för tre år sedan<br />
med frågor han inte funderat<br />
så mycket på tidigare –<br />
den utbredda segregationen i<br />
samhället.<br />
Han märkte vid det tillfället<br />
det låga förtroende invandrarungdomarna<br />
hade för räddningstjänsten.<br />
– Det bemötande vi fick på<br />
– Enda undantaget var när vi<br />
hade problem med köksbränder<br />
i stadsdelen Fittja, där en<br />
mycket stor del av invånarna<br />
är invandrare. Vi skickade ut<br />
information på andra språk<br />
och då kom vi till rätta med<br />
problemen, berättar Hasse Andersson.<br />
Nästa höst hoppas Botkyrka<br />
kommun kunna ta ett första<br />
steg mot att så småningom få<br />
in personer med icke-svensk<br />
bakgrund i räddningstjänsten.<br />
Räddningsgymnasium<br />
– Vi drar igång ett räddningsgymnasium<br />
och ska, bland annat<br />
genom information till<br />
högstadieelever, försöka få in-<br />
11<br />
nyheter<br />
Backaplan överraskade oss<br />
alla. Vi bestämde oss för att<br />
göra något åt det. Efter olyckan<br />
gick vi ut i skolorna och mötte<br />
ungdomarna på deras planhalva,<br />
och vi har börjat märka en<br />
attitydförändring.<br />
Den två dagar långa konferensen<br />
avrundades av Åke Jacobsson:<br />
– Meningen med konferensen<br />
är inte att lösa problemen<br />
omgående. Meningen är att se<br />
om det är värt att samarbeta.<br />
Glädjande nog verkar det som<br />
att vi har insett att ”tillsammans<br />
är vi starka”.<br />
EMIL KARLSSON<br />
I Botkyrkas skolor talas fler än hundra<br />
språk – på brandstationen bara ett...<br />
vandrare att söka till skolan.<br />
Ett annat problem för Botkyrkas<br />
räddningstjänst är dålig<br />
representation av kvinnor.<br />
– Vi har bara en kvinnlig anställd.<br />
Det är också något vi ska<br />
försöka komma till rätta med<br />
genom gymnasiet. Hälften av<br />
eleverna ska vara tjejer.<br />
Varför är det så få invandrare<br />
och kvinnor inom Botkyrkas<br />
räddningstjänst, Hasse<br />
Andersson?<br />
– Vi har haft många funderingar<br />
kring detta utan att hitta<br />
några säkra svar. Mer information<br />
i skolorna tror vi kan vara<br />
en lösning.<br />
EMIL KARLSSON
12 <strong>Sirenen</strong> Nr 7 ● <strong>2001</strong><br />
nyheter<br />
Sandö får<br />
internationellt<br />
centrum<br />
Sandöskolan föreslås få<br />
en internationell nisch<br />
från 1 juli nästa år.<br />
– Enkelt uttryckt ett utbildningscentrum<br />
för de<br />
som ska ut i civila katastrofer,<br />
säger utredaren<br />
Nils Eliasson.<br />
I somras fick förre ambassadören<br />
Nils Eliasson i uppdrag<br />
att utreda förutsättningarna<br />
för ett ”samverkanscenter<br />
i Kramfors för katastrof-<br />
och fredsinsatser”,<br />
det som i vardagligt tal redan<br />
kallas för ett fredscentrum.<br />
20 december ska Eliasson<br />
lämna sitt förslag. Och det<br />
handlar om en utbildningssatsning<br />
på Räddningsverkets<br />
skola i Sandö.<br />
– Inledningsvis med kanske<br />
15-20 anställda. Det är<br />
mycket troligt att verksamheten<br />
växer, men jag kan<br />
inte ge någon prognos för<br />
det, säger Eliasson.<br />
Huvuduppgiften blir utbildning<br />
och samträning av<br />
militär, polis, räddningstjänstpersonal<br />
och andra<br />
personalkategorier som ska<br />
medverka i internationella<br />
uppgifter. Det handlar dock<br />
inte om utbildning inom<br />
den direkta yrkesuppgiften.<br />
– Yrkeskunskapen förväntas<br />
de ha. Det handlar mer<br />
om hur man beter sig i krigseller<br />
katastrofområde, kunskap<br />
om läget i landet man<br />
ska jobba.<br />
Öka samverkan<br />
Avsikten är också att centret<br />
ska bidra till förbättrad samverkan<br />
mellan olika yrkeskategorier<br />
som åker på utlandsuppdrag.<br />
– Militär och civila måste<br />
samarbeta mer. Det har funnits<br />
en ovana att inte umgås,<br />
säger Eliasson.<br />
Bakgrunden till direktivet<br />
från utrikesdepartementet<br />
är att Sverige lovat eu och<br />
fn att ställa folk till förfogande<br />
för krishantering.<br />
– Det är bland annat sagt<br />
att vi ska vara redo att skicka<br />
ut två militära bataljoner,<br />
cirka 1 500 man, och 170 civilpoliser.<br />
Många av dem<br />
ska vara på plats inom 20<br />
dagar.<br />
Samma löfte gäller insatser<br />
som berör kommunal<br />
räddningstjänst, verksamhet<br />
inom administrationer<br />
med mera. Här är löftet om<br />
resurser inte specificerat på<br />
samma vis.<br />
För att klara utlovad beredskap<br />
behöver Sverige ha<br />
avsevärt fler personer på en<br />
tjänstgöringslista än de som<br />
slutligen skickas. Alla på<br />
tjänstgöringslistan ska ha en<br />
grundutbildning.<br />
Det är här Sandö kommer<br />
in i bilden.<br />
– Sån här utbildning bedrivs<br />
redan i ett antal länder,<br />
vi är inte först. Däremot är vi<br />
först i tänkandet om bred<br />
samverkan.<br />
Hur omfattande kan<br />
grundutbildningen förväntas<br />
bli?<br />
– Beroende på uppgiften.<br />
De med mer internationella<br />
kontakter behöver kanske<br />
en-två veckor. Personal som<br />
rör sig inom styrkan kanske<br />
bara behöver en dag, och då<br />
kan det vara lämpligare att<br />
skicka läraren till exempelvis<br />
Almnäs än styrkan till<br />
Sandö.<br />
Utbildningen ska bedrivas<br />
på engelska och uppfylla<br />
eu-standard.<br />
Kan den vara intressant<br />
för andra länder?<br />
– I grunden är det ett<br />
svenskt behov. Men självklart<br />
kan vi bjuda in internationella<br />
gäster, från exempelvis<br />
Baltikum, eu-länder<br />
eller biståndsmottagarländer.<br />
Samtidigt som Fredscentrum<br />
föreslås till Sandö har<br />
Sida flyttat från skolan till<br />
Härnösand där utbildning<br />
riktas mot frivilligorganisationer.<br />
Fredscentrum, Sida<br />
och öcb i Sollefteå förväntas<br />
utveckla ett samarbete.<br />
Moberg positiv<br />
Sandös skolchef Rune Moberg<br />
tror på den nya nischen.<br />
– Vi får en bredare uppgift.<br />
Det här blir större än pliktutbildningen<br />
Det har funnits oro för<br />
räddningsskolornas framtid<br />
i takt med nedskärningen av<br />
pliktutbildningen.<br />
– Jag har aldrig varit orolig.<br />
Aldrig. Verksamheten förändras<br />
undan för undan, så är<br />
det bara. Före 1995 hade vi<br />
ingen pliktutbildning, vi klarade<br />
oss då också, säger Moberg.<br />
PER LARSSON<br />
Göteborg med – Malmö på gång<br />
Fothsättning i hela<br />
Storgöteborg, landets<br />
största räddningstjänst,<br />
har hoppat med. Malmö är<br />
på gång.<br />
Samtidigt som projektet<br />
är på väg att slutföras går<br />
Foth mot det definitiva genombrottet<br />
i landet.<br />
– Tidigare fick vi slåss för att<br />
sälja in projektet. I dag möter<br />
vi förståelse. Dels beror det säkert<br />
på att projektet slagit igenom,<br />
dels på att man tänker<br />
mer i de här banorna på räddningstjänsterna,<br />
säger Larserik<br />
Hansson, handledare tillsammans<br />
med Hans Granholm<br />
och Anders Östlund.<br />
I dag drivs Foth-projektet<br />
aktivt i nio kommuner, ytterligare<br />
fem är på gång.<br />
– Vi är inne i en positiv trend,<br />
behöver inte informera så<br />
mycket utan mer visa hur det<br />
går till, säger Anders Östlund.<br />
Foth (från ord till handling)<br />
startades 1997 i Enköping.<br />
Med insatsövning till ett servicehus<br />
påvisades hur lång tid<br />
det tar för räddningstjänsten<br />
att börja en insats och att vårdpersonalens<br />
medverkan är ett<br />
måste.<br />
Hela projektet bygger på att<br />
förändringen kommer underifrån,<br />
från brandmännen med<br />
stöd från cheferna.<br />
Ökade förståelse<br />
Liknande övningar har varit<br />
starten på alla orter som tagit<br />
till sig Foth-projektet. Det har<br />
ökat brandmäns förståelse för<br />
vikten av förebyggande arbete,<br />
och personalen på övningsobjekten<br />
har insett att den egna<br />
insatsen kan vara livsavgörande.<br />
Foth har pekat på ett behov<br />
av säkerhetsarbete som omfattar<br />
hela kommunen. Foth har<br />
därför utvecklats till vad som<br />
kallas Måste-projektet, för att<br />
på sikt nå fram till en certifiering<br />
av säkra kommuner.<br />
Tommy Skeppland, brandinspektör<br />
i Malmö, har<br />
nyss utbildats till handledare<br />
för Måste-projektet i<br />
sin räddningstjänst.<br />
– Det här är rätt väg,<br />
men det kommer att generera<br />
mycket tid, konstaterar<br />
han.<br />
Projektet talar om att räddningstjänsten<br />
behöver hjälp<br />
för att rädda liv. En föregånga-<br />
Räddningstjänsten Storgöteborg<br />
gör nu full satsning i<br />
Måste-projektet. Tre personer<br />
har avsatts att jobba med projektet,<br />
varav två på heltid.<br />
– Det är jätteviktigt att Göteborg<br />
är med. Där är man från<br />
ledningen positiv till en förändring<br />
och därmed har personalen<br />
fått förutsättningarna,<br />
säger Anders Östlund.<br />
Avslutas snart<br />
Hösten 2002 avslutar Räddningsverket<br />
Måste-projektet<br />
med att leverera en rapport<br />
med två utvärderingar.<br />
– Projektet avslutas i den här<br />
formen, men på något sätt blir<br />
det en fortsättning, säger<br />
Räddningsverkets projektledare<br />
Tommy Rosenberg.<br />
Hur då?<br />
– Det får vi ta efter utvärderingen.<br />
Handledarna Hans Granholm,<br />
Enköping, Larserik<br />
Hansson, Gävle, och Anders<br />
Östlund, Ängelholm, har haft<br />
deltidsanställning i projektet<br />
sedan Foth nådde deras räddningstjänst.<br />
De har i sin tur utbildat runt<br />
20 handledare som verkar i<br />
sina egna räddningstjänster.<br />
– Nu har vi fått med alla typer<br />
av räddningstjänster, från<br />
storstäder till glesbygd, säger<br />
Larserik Hansson.<br />
Starthjälp<br />
Hur mycket stöttning kan en<br />
kommun som vill starta projektet<br />
räkna med?<br />
– Vi hjälper givetvis till att<br />
komma igång, det brukar bli<br />
ett par träffar. Själva försöken<br />
får de genomföra på egen<br />
hand.<br />
För brandmannen Larserik<br />
Hansson har arbetet hemma<br />
på stationen i Gävle förändrats,<br />
där jobbar han numera<br />
med utbildning som har anknytning<br />
till projektet.<br />
– Cheferna tycker det är viktigt.<br />
Själv tycker jag det är skit-<br />
– Det här är rätt väg<br />
re. Här har hela tiden pratats<br />
om ägaransvar, något som nu<br />
kommer att poängteras i den<br />
nya räddningstjänstlagen.<br />
Räddningstjänsterna i Söderhamn,<br />
Hudiksvall, Norrtälje,<br />
Södertörn och Malmö hade<br />
tillsammans nio personer på<br />
handledarutbildning i slutet<br />
av november.<br />
Brandingenjör Claes-Göran<br />
Öhman konstaterade att man i<br />
Södertörn inte har projektet<br />
kul och att jag gör mer nytta<br />
nu när jag är med och förebygger,<br />
än jag gjorde i operativ<br />
tjänst.<br />
Har projektet slagit igenom<br />
i sättet att arbeta?<br />
– Förhoppningsvis har vi<br />
nått dit med organisationen<br />
att vi kan jobba efter tankegångarna<br />
i projektet. Men det<br />
är ingen smärtfri förändring.<br />
PER LARSSON<br />
som arbetsverktyg, men ändå i<br />
mångt och mycket jobbar som<br />
projektet förespråkar.<br />
– Vi jobbar med frågorna ur<br />
ett annat perspektiv. Men intresset<br />
för projektet är stort.<br />
Vad hoppas ni uppnå med<br />
hjälp av Fothprojektet?<br />
– Skapa delaktighet i samhället<br />
för skydd mot olyckor,<br />
upplysa om den falska trygghet<br />
som många känner.
<strong>Sirenen</strong> Nr 7 ● <strong>2001</strong><br />
landet<br />
Foto: PER LARSSON<br />
Fler handledare ett måste. Anders Östlund och Larserik Hansson, handledare på riksnivå har nyligen utbildat nio<br />
lokala handledare. Det är de senare som ska driva projektet vidare på hemmaplan.<br />
Röster från<br />
nya handledare<br />
– Vi har inte diskuterat<br />
Foth så<br />
mycket, men<br />
det verkar vara<br />
dit vi vill och vi<br />
är på det spåret.<br />
Projektet kan ge<br />
extra skjuts år rätt håll. Det kan<br />
göra att vi kan bredda oss inom<br />
kärnverksamheten. (John-Erik<br />
Jansson, räddningschef, Söderhamn)<br />
– Vi har länge pratat i denna<br />
riktning, utan att kunna formulera<br />
ett konkret arbetssätt. Det<br />
känns som om projektets tankar<br />
och idéer klär våra funderingar i<br />
ord. (Erik Elvermark, brandman,<br />
Norrtälje)<br />
– Det här är intressant och jag<br />
tror nog jag kan få med mig<br />
brandmännen. Men det kan ta tid<br />
att få alla att förstå idén och sedan<br />
få med sig dem. Det är inte<br />
gjort på en fikarast. (Mikael Hulting,<br />
brandman, Norrtälje)<br />
– Hemma har vi fått signaler att<br />
Nya handledare inom Måste-projektet. Bakre raden från vänster: Claes-<br />
Göran Öhman, Södertörn, Anders Stenkula, Malmö, John-Erik Jansson, Söderhamn,<br />
Erik Elvermark, Norrtälje, Mikael Hulting, Norrtälje. Sittande från<br />
vänster: Johan Fredriksson, Hudiksvall, Per-Erik Nilsson, Hudiksvall, Tommy<br />
Skeppland, Malmö, Ove Wiström, Söderhamn.<br />
både ledning och övrig personal<br />
är intresserad av projektet. (Per-<br />
Erik Nilsson, brandförman, Hudiksvall)<br />
– Det här är något som kommer<br />
mer och mer. Vi behöver få ett ändrat<br />
tankesätt, inte bara tänka<br />
brand utan skydd mot olyckor.<br />
Det gäller inte bara oss inom<br />
räddningstjänsten, utan alla<br />
inom kommunala tjänster och<br />
verksamheter. (Anders Stenkula,<br />
brandmästare, Malmö)<br />
13<br />
nyheter<br />
18,7 miljoner till Arvika...<br />
Arvika kommun får en delutbetalning på 18,7 miljoner<br />
kronor för räddningstjänstkostnader i samband med<br />
översvämningen för ett år sedan.<br />
Totalt har kommunen ansökt om 23,4 miljoner.<br />
– Med tanke på ärendets storlek har vi i samråd med<br />
kommunen valt att dela upp handläggning och beslut i<br />
två delar, säger Lennart Larsson, Räddningsverket.<br />
I det första beslutet prövades ansökan om 19 945 019<br />
kronor för statlig räddningstjänst. Räddningsverket ansåg<br />
att 19 250 609 kronor kan ersättas av staten. När kommunens<br />
självrisk dragits av blev 18 741 609 kronor kvar.<br />
De cirka 700 000 som Räddningsverket anser att kommunen<br />
inte ska ha ersättning för gäller huvudsakligen utrustning<br />
(invallningsutrustning, en stor mängd pumpar<br />
med mera) som kommunen köpt in. Räddningsverket ansett<br />
att den aktuella utrustningen har ett restvärde även<br />
efter avslutad räddningsinsats.<br />
...och mer pengar behövs<br />
Räddningsverket har årligen 20 miljoner kronor att tillgå<br />
för ersättning vid räddningstjänstinsatser.<br />
Den summan räcker inte långt i år. 29 miljoner är redan<br />
utbetalda och en räkning från Gävle kommun väntar på<br />
behandling.<br />
– Vi har begärt och fått mer pengar, sammanlagt 42,8<br />
miljoner, säger Lennart Larsson som handlägger ansökningarna.<br />
Mer pengar blir det inte, har meddelats från Stockholm.<br />
Men frågan är om det räcker. Gävles nota för snöovädret<br />
1998 förväntas hamna runt 20 miljoner och efter avdrag<br />
för självrisk kan totalnotan för staten hamna runt 45 miljoner.<br />
Att de avsatta 20 miljonerna inte räcker är ovanligt.<br />
– Det har hänt en gång tidigare sedan 1986. Det var<br />
budgetåret 92-93 då totalnotan hamnade på 44,5 miljoner.<br />
Stora ersättningsärenden var skogsbränder i Osby<br />
och på Gotland. I genomsnitt betalar vi ut 10 miljoner<br />
varje år.<br />
Brinnande bardisk<br />
inne på krogen<br />
Krogvärlden har fått en ny innegrej – brinnande bardiskar.<br />
Sannolikt inspirerade av en scen i en av höstens biofilmer<br />
har bartendrar på några av Stockholms krogar hällt<br />
ut sprit eller aceton på disken och tänt på.<br />
I november brännskadades en kvinna på Café Opera<br />
när hennes kläder och hår tog eld av branden på bardisken.<br />
Händelsen bekräftar de indikationer räddningstjänsten<br />
i Stockholm tidigare fått på att öppen eld förekommit på<br />
flera av stadens inneställen. Brandinspektör Roland<br />
Sandén är bestört:<br />
Man tror knappast det är sant. Lärde man sig ingenting<br />
av Göteborgsbranden? Bland berusade människor och<br />
med koncentrerad sprit eller aceton som tändmedel behövs<br />
det inte mycket mer för att vålla en katastrof.<br />
Enligt Roland Sandén har fenomenet spritt sig över landet.<br />
Han manar till vaksamhet vid brandsyner i krogmiljö.<br />
– Där det här förekommer har man ofta gjort en ränna i<br />
den rostfria bardisken. Det är på sin plats att åtminstone<br />
ställa frågan och upplysa om riskerna.<br />
Inget krav på extra<br />
rökdykare för IR-hjälmen<br />
En olyckligt formulerad rubrik i <strong>nr</strong> 6 av <strong>Sirenen</strong> kan tolkas<br />
som att det blir ett formellt krav på en extra rökdykare<br />
vid användning av IR-hjälm. Så är inte fallet. Som framgår<br />
av artikeln är det ett förslag från räddningstjänsten i Västerås<br />
som genomfört projektet på uppdrag av Räddningsverket.<br />
– Det här är ett arbetssätt som Västerås rekommenderar<br />
medan andra räddningstjänster valt att arbeta som<br />
vanligt. Vad rekommendationen blir i slutändan vet vi<br />
inte ännu, säger Sören Lundström, Räddningsverket.<br />
Under nästa år ska erfarenheterna från Västeråsprojektet<br />
in i utbildningen vid Räddningsverkets skolor.
14 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
nyheter/fyskonferens<br />
Experternas tips<br />
Vätska<br />
Normal konsumtion: två liter<br />
vatten om dagen.<br />
Ska du köra ett fyspass,<br />
drick ytterligare en liter<br />
vatten.<br />
Räddningsinsats, drick en<br />
extra liter per insatstimme.<br />
Kost<br />
För att hålla jämn blodsockernivå<br />
krävs sex mål mat<br />
om dagen: frukost – mellanmål<br />
– lunch – mellanmål<br />
– middag – kvällsmål.<br />
Mellanmål kan vara frukt.<br />
Den som förbrukar mycket<br />
kilokalorier kan ha svårt<br />
att äta ikapp, exempelvis<br />
vid återhämtning efter insats.<br />
Ett alternativ är drycker<br />
med kosttillskott.<br />
Drick mer och ät oftare<br />
Drick mer.<br />
– När du börjar känna<br />
törst har du redan förlorat<br />
20-30 procent av din arbetsförmåga,<br />
säger Joakim<br />
Bergkvist, kostansvarig i<br />
HV71.<br />
Ät oftare.<br />
– Ojämn blodsockernivå<br />
bygger fett kring midjan,<br />
säger näringskonsult Mikael<br />
Strandh.<br />
Brandmän tränar ofta. Med<br />
ojämna mella<strong>nr</strong>um, vid ansträngande<br />
insatser, förbrukas<br />
mycket energi. Men hur sköts<br />
kosten?<br />
– Har ni ägnat förmiddagen<br />
åt kaffe och snus? Då åker ni<br />
rätt ner i källaren efter lunch<br />
och det enda ni har i huvudet<br />
är en Plopp. Alternativt känner<br />
ni att ni kommit i ett läge av<br />
koma. Det kommer ni ur vid<br />
tvåtiden, och börjar känna sötsug<br />
vid fikat. När ni handlar på<br />
hemvägen, vad köper ni för att<br />
inte svimma innan ni kommer<br />
till bilen? Tre för en tia?<br />
Känner ni igen er? Inte så<br />
märkligt, enligt Mikael<br />
Strandh.<br />
– 60-70 procent av de 130000<br />
människor vi testat säger att<br />
de äter så här.<br />
Men för en yrkeskår som ska<br />
vara fysiskt högpresterande i<br />
jobbet är det inte försvarbart.<br />
– Ni bör ha tillgång till drycker<br />
med kolhydrat- och proteinblandning<br />
på jobbet, säger<br />
Joakim Bergkvist.<br />
Orkar inte äta nog<br />
Bergkvist är naprapat i hockeylaget<br />
HV71 och samtidigt<br />
den som kontrollerar hur spelarna<br />
sköter kosten.<br />
– Deras problem är att det är<br />
jobbigt att få i sig så mycket<br />
som de behöver. En kille som<br />
väger 95 kilo och äter 2 200 kilokalorier<br />
kan inte prestera<br />
max. Han behöver 3 500-4 000<br />
kilokalorier om dagen, men<br />
det är jobbigt att äta så mycket.<br />
Därför har drycker med<br />
kosttillskott blivit ett komplement.<br />
– 24 timmar efter match behöver<br />
en spelare enbart i kolhydrater<br />
600 kilokalorier för<br />
återhämtning, 200 av dem de<br />
närmaste timmarna. 200 kilokalorier<br />
motsvarar 1,5 kilo potatis,<br />
men det funkar inte att<br />
klämma i sig det. Då har vi<br />
drycker. Det finns fritt att tillgå<br />
efter träning och match. Generellt<br />
kan man säga: drick lite<br />
men ofta.<br />
Hur märker du om någon<br />
inte sköter kosten?<br />
– Vi gör stickprov. Om spelare<br />
ofta är förkylda brukar jag<br />
börja fråga vad de äter.<br />
Fel mat betyder oftast för<br />
mycket fett.<br />
– Gemene man äter 40-50<br />
procent fett, men det vi alla<br />
behöver ha är 25-30 procent<br />
fett. Sedan skiljer mängden<br />
mat.<br />
Brandmän jobbar skift och<br />
Mikael Strandh inser att det<br />
kan vara problem att kontinuerligt<br />
klara många mål om<br />
dygnet.<br />
– Skiftgång och viktuppgång<br />
hänger ofta samman. Man<br />
äter för sällan. Och äter man<br />
inget mellanmål har man inget<br />
att jobba på. Den som äter<br />
oftare håller blodsockerhalten,<br />
och därmed också energin,<br />
jämnare.<br />
Längre återhämtning<br />
Mikael Strandh tycker också<br />
att brandmännen ska använda<br />
kolhydratdryck.<br />
– Lägre blodsockerhalt innebär<br />
inte bara att man kan prestera<br />
mindre, det tar också<br />
längre tid att återhämta sig.<br />
Fyll på med kolhydratvätska<br />
1,5 timme innan ett fyspass.<br />
För att klara 70 procent av max<br />
i en timme behöver ni 630 kilokalorier.<br />
– Under fotbolls-VM 1994<br />
använde de svenska spelarna<br />
dryck med stärkelse. När de<br />
drack en liter fick de i sig fem<br />
kilo potatis.<br />
Men det är också viktigt att<br />
dricka vatten.<br />
– Vet ni vad den vanligaste<br />
orsaken till huvudvärk klockan<br />
14.30 är? Vätskebrist. Vid en<br />
vätskebrist på två procent har<br />
man redan tappat 20 procent<br />
av kapaciteten. Ni kanske behöver<br />
gå på 100 procent en<br />
längre tid, då är det inte bra<br />
om halva styrkan bara klarar<br />
60 procent.<br />
Spelarna i HV71 får under en<br />
match i sig tre-fyra liter vätska.<br />
– De svettas väldigt olika, en<br />
del häller vätska ur skridskorna<br />
efter match, säger Joakim<br />
Bergkvist.<br />
Vår kropp består till 70 procent<br />
av vatten. Det är inte bara<br />
viktigt att hålla nivån, utan<br />
även värdet på vätskan.<br />
– Kroppen, vårt psyke och<br />
nervsystem mår bäst om phvärdet<br />
ligger på 7,46, lätt basiskt.<br />
Det uppnår man genom<br />
att inte bryta ner muskler och<br />
inte bilda mjölksyra. Ett bra<br />
tips är: ät fem olika sorters<br />
frukt och grönsaker, det höjer<br />
ph-värdet. Gröna grejer som<br />
broccoli och brysselkål är bra,<br />
säger Strandh.<br />
PER LARSSON
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Foto: PER LARSSON<br />
Förbrukar du mycket energi<br />
måste du dricka mycket, kanske<br />
även kosttillskott. Joakim Bergkvist,<br />
kostansvarig i HV71, tycker<br />
brandmän borde ha tillgång<br />
till kolhydratvätska.<br />
Foto: PER LARSSON<br />
Är kaffe och snus ditt mellanmål<br />
är det dags att tänka om,<br />
tycker Mikael Strandh. Ojämn<br />
blodsockernivå kan inte accepteras<br />
i fysiskt högpresterande<br />
yrken.<br />
Nio typinsatser vägleder<br />
Rökdykning i flera former,<br />
skogsbränder, ytlivräddning<br />
och losstagning vid<br />
trafikolycka.<br />
Det är typinsatser som så<br />
småningom ska ge underlag<br />
för tester av brandmän.<br />
– Kriterierna är att de tillhör<br />
både de mest ansträngande<br />
och vanligaste<br />
momenten, säger Désirée<br />
Gavhed, Arbetslivsinstitutet.<br />
Räddningsverket och Arbetslivsinstitutet<br />
drog för några år<br />
sedan igång projektet ”Brandmannens<br />
fysiska förmåga”.<br />
– Syftet är att ta fram vetenskapligt<br />
underlag för vilka fysiska<br />
krav som ställs på arbetet<br />
som brandman, säger Désirée<br />
Gavhed, som driver projektet.<br />
Med hjälp av insatsstatistik<br />
och ett frågeformulär som besvarats<br />
av 125 brandmän och<br />
förmän i 32 kommuner har<br />
man kommit fram till nio typinsatser:<br />
Fyra former av rökdykning.<br />
För att få fortsätta rökdyka<br />
testas deltidsbrandmännen<br />
i Jönköpings kommun,<br />
precis som heltidarna, två<br />
gånger om året.<br />
1994 var första gången, då<br />
med testcykel och kravet 200<br />
watt i sex minuter. Åtta av 120<br />
klarade inte provet.<br />
Året därpå övergick man till<br />
rullband och som mest var det<br />
23 som inte klarade provet.<br />
Men nu, <strong>2001</strong>, är man i stort<br />
sett nere i samma siffror som<br />
för sju år sedan.<br />
Orsak?<br />
Framförallt att deltidsstationerna<br />
utbildat egna testledare<br />
och att rullband finns på hemmaplan,<br />
man behöver inte åka<br />
in till Jönköping. Det stimulerar<br />
träning.<br />
Brandmän som inte klarar<br />
provet kan klara sig kvar i kåren,<br />
men det får bara finnas en<br />
brandman i varje skiftstyrka<br />
på 1+4 som inte klarat provet.<br />
Nivån på rullbandsprovet är<br />
5,6 kilometer i timmen, 6 minuters<br />
gångtid och 7 graders<br />
lutning. Heltidsbrandmän 45-<br />
60 år har samma krav, men för<br />
Brandgasventilation genom<br />
håltagning i tak.<br />
Släckning av skogsbrand.<br />
Bårbärning i terräng.<br />
Ytlivräddning vid sjöolycka.<br />
Losstagning av person vid<br />
trafikolycka.<br />
– Typinsatserna utgör underlag<br />
för att ta fram de standardinsatser<br />
som ska kunna<br />
användas som tester vid nyanställning<br />
och för testning av<br />
befintlig personal.<br />
System efterlysts<br />
På Fyskonferenser genom<br />
åren har ett enhetligt testsystem<br />
efterlysts. Nu är det alltså<br />
på gång och landets brandmän<br />
har chans att hjälpa till<br />
för att underlaget ska bli det<br />
bästa. Désirée Gavhed efterlyste<br />
på konferensen brandmän<br />
som vill testa de typinsatser<br />
som tagits fram.<br />
– Det är bra om olika typer<br />
av brandmän representeras.<br />
Personer med olika stor erfarenhet,<br />
tunga och lätta, yngre<br />
och äldre, kvinnor och män.<br />
Testresultaten, vad brand-<br />
yngre är hastigheten högre.<br />
– Åldersrelaterat är frivilligt<br />
för deltidare, men bör tillämpas,<br />
anser ställföreträdande<br />
räddningschef Göran Melin.<br />
Alternativt test<br />
Brandmän som ej klarar det<br />
första rökdykartestet får göra<br />
test 2, gå 4,5 kilometer i timmen<br />
med 8 graders lutning.<br />
Det provet ger rätt att delta i<br />
rökdykningsövningar och genomföra<br />
lättare rökdykning.<br />
Ses som en väg tillbaka.<br />
Jönköping vill ogärna sparka<br />
i väg deltidsbrandmän med<br />
mångårig rutin. Göran Melin<br />
poängterar att yrket handlar<br />
om mer än att klara rökdykarkravet.<br />
– Vi har investerat i massor<br />
av erfarenhet. Får vi för stor<br />
omsättning i kåren tappar vi<br />
erfarenhet och därmed kapacitet.<br />
Det gamla provet med testcykel<br />
och 200 watt ligger som<br />
ett minimikrav för utryckningstjänst<br />
(ej rökdykning)<br />
och gäller för såväl brandingenjörer<br />
som räddningsvärn.<br />
männen<br />
klarar och<br />
vilken fysiskförmågainsatsen<br />
kräver,<br />
blir underlag<br />
för<br />
att finna<br />
Désirée Gavhed<br />
standardinsatser.<br />
– De gränssättande arbetsmomenten<br />
är viktigast. Dessa<br />
kan eventuellt lyftas ur typinsatserna<br />
och bli standardinsatser.<br />
Vad är då standardinsatser?<br />
– Fysiska tester. De kan bestå<br />
av flera moment som, sett<br />
från fysiska krav, simulerar de<br />
viktigaste arbetsmomenten.<br />
Désirée Gavhed ska också ta<br />
fram en beskrivning för vilken<br />
fysisk belastning olika arbetsmoment<br />
kräver. Det handlar<br />
alltså inte bara om rökdykarkrav.<br />
– Ett exempel på arbetsuppgift<br />
är att lägga ut grovslang i<br />
flerbostadshus med många<br />
Jag tror brandmän skulle vinna<br />
mycket på att få massage.<br />
Det säger HV71:s naprapat<br />
Joakim Bergkvist.<br />
En del spelare i HV har vad<br />
Bergkvist kallar tvångsmassage,<br />
i vissa fall två gånger i<br />
veckan.<br />
– De inser inte behovet själva,<br />
utan kan säga: det är väl<br />
ingen fara, numera kan jag dra<br />
på mig strumporna på morgonen.<br />
HV71 anser att massagen<br />
har gett resultat.<br />
■ ■ ■<br />
Isju år har RIT (räddningstjänstens<br />
idrotts- och testledare)<br />
hållit på att ta fram<br />
räddningstjänstens idrottsmedalj.<br />
Nu finns den, och reglerna<br />
för den.<br />
Syftet är att stimulera träning<br />
och att brandmän ska<br />
kunna mäta hur de ligger till.<br />
– Det här är gjort av brandmän<br />
för brandmän. Jag vill poängtera<br />
att det inte är någon<br />
testmetod, utan en morot för<br />
att träna allround, säger RIT:s<br />
ordförande Lasse Bohlund.<br />
Sex grenar ska klaras av, tre<br />
av dem är indelade i två moment.<br />
Det är simning (livrädd-<br />
15<br />
fyskonferens/nyheter<br />
Standardinsatser ger<br />
underlag för fysiska krav<br />
Jönköpings deltidare<br />
fystestas som heltidarna<br />
Kort från<br />
Fyskonferensen<br />
våningar. Detta arbetsmoment<br />
kan säkert också vara dimensionerande<br />
för insatsen.<br />
– Vårt syfte är också att rekommendera<br />
flera kravnivåer<br />
för brandmän, så att varje<br />
kommun ska kunna välja vilka<br />
fysiska krav som ska ställas på<br />
deras anställda. Kraven kan<br />
ställas med utgångspunkt från<br />
kommunens riskbild och den<br />
ambitionsnivå som väljs.<br />
Vilken muskelkraft och syreupptagningsförmåga<br />
som<br />
krävs för olika arbetsmoment<br />
kommer att fastställas i sista<br />
delen av projektet som planeras<br />
att slutföras 2003.<br />
PER LARSSON<br />
Fotnot: Rapporten ”Brandmannens<br />
fysiska förmåga – typinsatser”,<br />
finns att gratis beställa från<br />
Räddningsverkets publikationsservice.<br />
Beställningsnummer:P21-<br />
379/01. Fax: 054-13 56 05. E-post:<br />
publikationsservice@kd.srv.se<br />
ning och fridykning), styrkeprov<br />
(knäböj och bänkpress),<br />
och kroppslyft (hävräck och<br />
situps i brutalbänk). Övriga<br />
grenar är roddmaskin, löpning<br />
3 000 meter och arbetsprov<br />
på rullband.<br />
Poäng för att uppnå medalj<br />
räknas på liknande sätt som<br />
friidrottens tiokamp, med den<br />
skillnaden att de här tabellerna<br />
även är åldersrelaterade.<br />
Medaljen finns i tre valörer,<br />
guld, silver och brons.<br />
Den som vill veta mer kan gå<br />
in på: www.rit-aktuellt.org<br />
■ ■ ■<br />
Det blev omval på alla platser<br />
när RIT höll årsmöte i<br />
samband med Fyskonferensen.<br />
Det innebär att Lasse Bohlund,<br />
Solna-Sundbyberg, fortsätter<br />
som ordförande. Övriga<br />
i styrelsen är Jan-Erik Andersson,<br />
Trollhättan, Peter Larsson,<br />
Kalmar, Mats Pettersson,<br />
Jönköping, Gunnar Örneborg,<br />
Botkyrka, och Errol Flysjö,<br />
Varberg.<br />
■ ■ ■<br />
Nästa års Fyskonferens<br />
hålls i Malmö.
Foto: BO NYSTRAND<br />
Kampanjerna för brandvarnare har varit många. Bilden är från Ystad, där brandinspektör Jan-Olof Gustafsson slår ett slag för<br />
”den billigaste livförsäkring som finns”. Räddningsverket har gett ut ett så kallat Allmänt råd som underlättar för kommunerna att<br />
driva på hårdare och kräva minst en brandvarnare på varje våningsplan i alla bostäder.<br />
Råd i ryggen för att ställa<br />
krav på brandvarnare<br />
Sedan den 2 november har<br />
den kommunala räddningstjänsten<br />
fullt stöd<br />
från Räddningsverket för<br />
att kräva brandvarnare i<br />
alla bostäder.<br />
Då beslutade verket om<br />
ett så kallat Allmänt råd om<br />
brandvarnare.<br />
Många har efterlyst detta initiativ<br />
tidigare från Räddningsverket.<br />
Utan tvekan har räddningstjänsten<br />
i Malmö visat<br />
vägen genom att tolka paragraf<br />
41 i räddningstjänstlagen på ett<br />
sätt som innebär krav på minst<br />
en fungerande brandvarnare i<br />
varje bostad.<br />
Detta infördes 1 januari 2000<br />
och sedan dess har ett 20-tal<br />
kommuner följt Malmös exempel,<br />
andra har inväntat<br />
Räddningsverkets Allmänna<br />
råd.<br />
På varje våningsplan<br />
Nu finns det och det går till och<br />
med steget längre än Malmökraven<br />
– nämligen att det bör<br />
finnas en fungerande brandvarnare<br />
på varje våningsplan.<br />
Handläggare på Räddningsverket<br />
har varit Ulf Lindén, enheten<br />
för olycksförebyggande<br />
verksamhet. <strong>Sirenen</strong> bad honom<br />
om några förtydliganden<br />
kring det allmänna rådet:<br />
Vilken status har ett ”All-<br />
mänt råd” – är det att jämställa<br />
med en lag?<br />
– Nej, Räddningsverket har<br />
inte möjlighet att stifta lagar<br />
eller ge ut föreskrifter om krav<br />
på brandvarnare i befintliga<br />
bostäder, det kan heller inte<br />
kommuner.<br />
– I stället för föreskrifter kan<br />
en central myndighet meddela<br />
allmänna råd som förtydligar<br />
innebörden av en lagtext.<br />
Dessförinnan krävs en konsekvensutredning<br />
som belyser<br />
effekterna av rådet.<br />
Vilken rättslig tyngd har det<br />
allmänna rådet om brandvarnare?<br />
– Rådet är verkets åsikt om<br />
hur paragraf 41 i räddningstjänstlagen<br />
ska tolkas och det<br />
får faktiskt en viss normgivande<br />
verkan även vid en domstolsprövning.<br />
– Kommunen kan använda<br />
sig av reglerna om brandsyn i<br />
räddningstjänstlagen för att<br />
kontrollera om det finns<br />
brandvarnare i enskilda bostäder.<br />
Slutsatsen är att landets<br />
räddningstjänster redan i dag<br />
kan gå ut till enskilda bostadsinnehavare<br />
och ägarna till bostadshusen<br />
och kräva brandvarnare<br />
med stöd av paragraf<br />
41 i räddningstjänstlagen.<br />
– Tilläggas kan att oavsett<br />
hur detaljerade lagregler vi har<br />
så är det i räddningstjänstens<br />
tillsyns- och informationsar-<br />
bete som man kan få verkligt<br />
genomslag för lagens säkerhetskrav.<br />
Vad ligger bakom kravet i<br />
rådet om minst en brandvarnare<br />
på varje våningsplan?<br />
– För att man tillräckligt<br />
snabbt ska larmas bör en<br />
brandvarnare inte ensam<br />
övervaka en större yta än 60<br />
kvadratmeter. Har man exempelvis<br />
en bottenvåning som är<br />
på mer än 60 kvadrat behövs<br />
minst två brandvarnare per<br />
plan.<br />
– Brandvarnare ska placeras i<br />
den väg som de boende ska använda<br />
när de ska ta sig ut vid<br />
en brand. Varnare i sovrum är<br />
således ingen självklarhet. Det<br />
väsentliga är att brandvarnarens<br />
signal kan uppfattas av en<br />
sovande person.<br />
Hade det här rådet kommit<br />
om inte Malmö gått i spetsen<br />
med sin tolkning av paragraf<br />
41 och allt fler kommuner hakat<br />
på?<br />
– Ja, absolut! Räddningsverket<br />
har i många år hävdat och<br />
torgfört att brandvarnare räddar<br />
liv och bör ses som en skälig<br />
åtgärd att vidta för ägare eller<br />
innehavare av bostäder.<br />
– Att beslutet inte kommit tidigare<br />
beror på att det krävs ett<br />
omfattande underlag som belyser<br />
effekterna av ett allmänt<br />
råd. Det är först under senare<br />
år vi fått ett statistiskt underlag<br />
som möjliggör denna analys<br />
beträffande brandvarnare i bostäder.<br />
Exempelvis påbörjade<br />
Räddningsverket 1999 en systematisk<br />
uppföljning av alla inträffade<br />
dödsbränder och till<br />
stor del är det den som ligger<br />
till grund för det allmänna rådet.<br />
– Malmö gjorde en analys utifrån<br />
ett lokalt perspektiv, som<br />
visade att antalet bostäder<br />
med fungerande brandvarnare<br />
var mycket lågt samt att krav<br />
på brandvarnare skulle rädda<br />
flera liv om året.<br />
– Med utgångspunkt från sin<br />
analys och med stöd av räddningstjänstlagen<br />
har man sedan<br />
gjort tolkningen att brandvarnare<br />
bör finnas i alla bostäder.<br />
Malmös agerande i den<br />
här frågan är positivt och sättet<br />
att arbeta utifrån den lokala<br />
riskbilden har spritt sig till andra<br />
kommuner. Jag tycker att<br />
Malmös initiativ är bra, det är<br />
så här kommunerna ska jobba<br />
i stället för att bara sitta och<br />
vänta på direktiv uppifrån.<br />
Nämnas kan att hittills i år<br />
har endast en dödsbrand inträffat<br />
i Malmö, mot normalt<br />
fyra-fem per år.<br />
Kommer rådet att åtföljas<br />
av några centrala kampanjer<br />
med allmänheten som målgrupp<br />
eller är det upp till varje<br />
kommun att driva detta?<br />
– Detta är i första hand ett<br />
Allmänt råd<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Ägares och innehavares skyldigheter<br />
För att hindra eller begränsa skador<br />
till följd av bränder bör varje byggnad<br />
som stadigvarande eller tillfälligt<br />
används för bostadsändamål<br />
vara försedd med fast installerad<br />
och fungerande brandvarnare eller<br />
motsvarande anordning för tidig<br />
varning vid brand.<br />
Exempel på byggnader som tillfälligt<br />
används för bostadsändamål<br />
är fritidshus, byggnader med övernattningsrum<br />
eller liknande utrymmen.<br />
Ansvarsförhållandet mellan fastighetsägare<br />
och hyresgäst kan<br />
lämpligen klargöras i hyreskontrakt<br />
eller någon annan form av avtal<br />
mellan parterna. Om inte annat avtalas<br />
bör fastighetsägaren svara för<br />
installation av brandvarnare medan<br />
hyresgästen svarar för skötsel av<br />
denna.<br />
Montering och skötsel<br />
Inom varje bostadslägenhet bör<br />
det finnas minst en fungerande<br />
brandvarnare på varje våningsplan.<br />
Brandvarnare bör placeras så att<br />
sovande personer kan väckas av<br />
larmsignalen.<br />
Kontroll av brandvarnares funktion<br />
bör ske regelbundet samt i de<br />
fall då bostaden inte använts under<br />
en längre tid.<br />
kommunalt ansvar. Räddningsverket<br />
ska dock nästa år<br />
ta initiativ i syfte att få till en<br />
bättre samordning av informationsinsatserna.<br />
Vi vill också<br />
försöka stimulera branschen<br />
till att ta fram bättre och mer<br />
konsumentvänliga produkter.<br />
Ett bra julklappstips<br />
Ulf Lindén köpte häromdagen<br />
själv några vanliga brandvarnare<br />
för 49 kronor styck på<br />
Ikea. Hans passning till alla<br />
som går i julklappsbekymmer<br />
är självklar:<br />
– Köp en brandvarnare!<br />
STIG DAHLÉN<br />
FOTNOT: En brandvarnare kostar<br />
mellan 50 och 150 kronor. De vanligaste<br />
har batterier som räcker i<br />
cirka ett år, men det finns även<br />
tioårsbatterier. Köp enbart brandvarnare<br />
som är godkända enligt<br />
Konsumentverkets riktlinjer! På<br />
verkets hemsida finns en marknadsöversikt:<br />
www.konsumentverket.se<br />
Mer information om brandvarnare,<br />
råd om placering med mera,<br />
finns på Räddningsverkets hemsida:<br />
www.srv.se<br />
Där finns även det Allmänna rådet<br />
i sin helhet som PDF-fil.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Foto: HÅKAN WIBERG<br />
Annorlunda brandorsak. Ett akvarium, utan belysningslampa, antände en gardin.<br />
Det skålformade akvariet fungerade som ett brännglas.<br />
Akvariet orsakade<br />
brand i gardin<br />
Gardinen började brinna – på grund av<br />
akvariet.<br />
– Vi fick larm om en lägenhetsbrand<br />
och när vi släckt den sökte vi efter orsaken<br />
till eldsvådan, berättar brandmästare<br />
Håkan Wiberg i Örnsköldsvik.<br />
Letandet tog lång tid. Man kan förstå<br />
förvåningen när svaret så småningom<br />
uppdagades.<br />
– På fönsterbrädan bakom gardinen<br />
stod ett skålformat prydnadsakvarium<br />
fullt med vatten. Solen sken rakt ige-<br />
Brandmannakalendern säljer bättre än<br />
någonsin – och allra mest i Göteborg.<br />
I samband med Mångfaldskonferensen<br />
i Göteborg kunde Håkan Pers överlämna<br />
en check på 104 558 kronor till<br />
Hans Lagerhorn, ordförande i brandmännens<br />
skadefond.<br />
– Det här bidraget från Göteborg är<br />
det överlägset största i landet, säger Lagerhorn,<br />
räddningschef i Stockholm.<br />
nom skålen och framkallade en brännpunkt<br />
på gardinen, en liknande effekt<br />
som genom ett förstoringsglas. Jag satte<br />
handen bakom skålen och brände<br />
mig direkt.<br />
Teorin testades sedan med ett papper<br />
och resultatet stärkte tesen. Gardinen<br />
hade antänts av detta fenomen.<br />
Lägenhetsinnehavaren var vid tillfället<br />
inte hemma och skadorna i lägenheten<br />
blev små.<br />
Stort bidrag till skadefonden<br />
Foto: EMIL KARLSSON<br />
Varsågod! Håkan Pers överlämnar checken avsedd för Skadefonden till Hans Lagerhorn.<br />
Till skillnad från andra ”brandkalendrar” går vinsten oavkortat till fonden.<br />
Skadefonden betalar ut pengar till<br />
brandmän som skadats i arbetet. Utbetalningarna<br />
har bland annat gått till att<br />
handikappanpassa en bil, konvalescensresor<br />
och olika tekniska hjälpmedel.<br />
Kalendern kostar 50 kronor och<br />
pengarna går oavkortat till fonden.<br />
– Det skulle kännas fel att tjäna på en<br />
sådan här sak, säger Håkan Pers.<br />
17<br />
Ibörjan av december omkom en person och 150 blev<br />
hemlösa när översta våningsplanet på ett hyreshus i<br />
Karlstad totalförstördes av brand. I november inträffade<br />
en liknande storbrand i Sundsvall. Dessa bränder var inga<br />
tillfälligheter, de inträffar med jämna mella<strong>nr</strong>um. Enorma<br />
skadebelopp, förtvivlade människor. Räddningstjänsten,<br />
kommunala byggnadsnämnder, Räddningsverket, Boverket<br />
försäkringsbolagen – alla tycks passa på varandra. Kom i stället<br />
ner från läktarn, spela med i matchen! Gör något!<br />
Dessa återkommande storbränder är inget annat än en<br />
skandal. Man kan inte bara skylla på gamla byggregler. Det<br />
måste gå att ”brandrenovera” oskyddade vindsplan – om viljan<br />
bara finns. Varje år satsas tiotals miljoner kronor på forsknings-<br />
och utvecklingsprojektprojekt som har med brand att<br />
göra. Många av dem är mycket<br />
udda och utan andra resultat<br />
Kom ner från<br />
läktarn!<br />
än en lilafärgad rapport som<br />
hamnar oläst på någon hylla.<br />
Varför forskas eller utreds det<br />
inte om aktuella, konkreta frågor<br />
som hur spridningen av<br />
bränder på översta våningen i<br />
hyreshus och radhuslängor<br />
kan förhindras? Anses detta månne inte lika fint som att ägna sig<br />
åt teoretiska ytterlighetsprojekt som ”Akuta effekter på tallbarr<br />
vid vådautsläpp av klorgas” eller ”Marknadsvärderingsmodell för<br />
mark där skogsbrand ägt rum”?<br />
Dags att vakna ur Tör<strong>nr</strong>osasömnen<br />
Ännu en kulturskatt har totalförstörts, Södra Råda 700 år gamla<br />
kyrka strax utanför Gullspång. Senaste året har det blivit fokus på<br />
brandskyddet av vårt kulturarv, inte minst efter <strong>Sirenen</strong>s uppmärksammade<br />
marsnummer. De som sitter på pengarna, ytterst<br />
kulturminister Ulvskog, uttalar enbart floskler som<br />
”visst är det här viktigt, men...”<br />
Måste först Nordiska museets eller Gripsholms<br />
samlingar totalförstöras för att ”kulturens<br />
beskyddare” ska vakna ur Tör<strong>nr</strong>osasömnen?<br />
Ett litet, men positivt, tecken är att Fastighetsverket<br />
nyligen beslutade att genomföra riskanalyser<br />
på alla sina objekt, däribland flertalet kulturbyggnader<br />
av betydelse. Det blir dyrt att<br />
åtgärda bristerna eftersom de är oerhört<br />
många och pengarna inte lär räcka. Men<br />
museichefer och andra förvaltare kan<br />
redan nu ta täten. Börja med att internutbilda<br />
all personal i brandskydd!<br />
Ett beställningsjobb?<br />
Utredningsvilja har det aldrig<br />
rått någon brist på inom de sektorer<br />
Räddningsverket är inblandade<br />
i. Men senaste årens orgie i<br />
utredningar slår alla rekord. Jag<br />
skulle kunna fylla resten av den<br />
här spalten med en uppräkning av omfattande utredningar som pågått<br />
enbart i år. Man kan ju undra när folk ska hinna jobba med det de anställts<br />
för.<br />
En del utredningar får hålla på hur länge som helst, utan att försvarsdepartementet/regeringen<br />
bryr sig – som Harald Dryselius översyn av räddningstjänstlagen.<br />
Andra forcerar samma departement fram så att de blir<br />
hastverk utan tillräcklig pejling på konsekvenserna. Gerd Engman-utredningen<br />
om att dela Räddningsverket och bygga en ny utbildningsmyndighet<br />
är en sådan. Nästan att det utredningsuppdraget känns som ett politiskt<br />
beställningsjobb. Mitt tips är att det bildas en ny utbildningsmyndighet<br />
och att den placeras i Härnösand eller Karlskoga – två drabbade orter<br />
ministrar besökt och lovat ersättningsjobb efter försvarsnedläggningar.<br />
Genombrott för Foth-projektet<br />
Årets bästa: Förebyggandeprojektet Foth (Från Ord till Handling) fortsätter<br />
vinna mark på kårerna. Sveriges största räddningstjänst, Storgöteborg, har<br />
anslutit sig. Malmö är på gång. 2002 blir det slutgiltiga genombrottet – men<br />
det krävs fortsatt uppbackning från Räddningsverket.<br />
Årets sämsta: Trots all brandskyddspropaganda har det <strong>2001</strong> brunnit lika<br />
mycket som förr och antalet omkomna i bränder ökar.<br />
Årets felräkning: Antalet döda i World Trade Center-katastrofen har nu sjunkit<br />
från 7 000 veckorna efter 11 september till 3 045. Förhoppningsvis är siffran<br />
snart nere under 3000.<br />
Årets sista kolumn avslutas med att jag å <strong>Sirenen</strong>-redaktionens vägnar tackar<br />
för uppmuntrande tillrop från läsarna under året som gått och önskar alla läsare<br />
en God Jul och ett Gott 2002. Fortsätt höra av er med tips och insändare!<br />
Stig Dahlén är chefredaktör för <strong>Sirenen</strong>. De åsikter som framförs i denna kolumn är hans<br />
personliga och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.
18 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Enköpings brandstation<br />
vackrast i Sverige<br />
I den riksomfattande arkitekturomröstningentyckomhus.nu<br />
räckte det inte<br />
ända fram. Men nu har Enköping<br />
fått sin revansch.<br />
I <strong>Sirenen</strong>s tävling Sveriges<br />
vackraste brandstation<br />
har Enköpings utsetts till<br />
vinnare.<br />
Sveriges mest kända brandstation<br />
är ”riddarborgen” i Gävle<br />
som ritats av arkitekten Ferdinand<br />
Boberg. När <strong>Sirenen</strong> utlyste<br />
en tävling var frågan naturligtvis<br />
om någon skulle rå på<br />
Gävle eller om vinnaren var given<br />
på förhand.<br />
Men redan i omröstningen<br />
tyckomhus.nu, som genomförts<br />
under Arkitekturåret<br />
<strong>2001</strong>, gavs föraningar om att<br />
Gävle skulle få konkurrens. Där<br />
kom det fram en uppstickare<br />
genom Enköpings brandstation<br />
som i länsfinalen slog ut<br />
självaste Uppsala domkyrka.<br />
Där blev det dock stopp och<br />
Enköpings brandstation var<br />
inte bland de tio bästa utan<br />
fick se sig slagen av Gävles<br />
brandstation som slutade åtta.<br />
Enbart brandstationer<br />
I <strong>Sirenen</strong>s tävling var förutsättningarna<br />
annorlunda, här gällde<br />
det enbart brandstationer,<br />
vackraste exteriören baserad<br />
på de bilder som skickats in till<br />
oss. För att hitta en vinnare<br />
bland det 20-tal förslag som<br />
inskickats tog vi hjälp av förre<br />
stadsbyggnadsdirektören i<br />
Karlstad, Martin Edman. Han<br />
har stort intresse av arkitektur,<br />
både gamla och nya byggnader<br />
och säger att han gärna tittar<br />
på brandstationer.<br />
Framför honom på bordet<br />
låg bilder på allt från små trästationer<br />
i glesbygd till den<br />
slottsliknande brandstationen<br />
i Kalmar. Östermalms klassiskt<br />
strama station studerade han<br />
noga.<br />
Stilfull byggnad men…<br />
– Den är väl inkomponerad i<br />
stadsbilden men ser inte ut<br />
som en brandstation.<br />
En bedömning han återkommer<br />
till när det gäller både<br />
Gävle och Kalmar.<br />
– Det är imponerande och<br />
stilfulla byggnader men de<br />
saknar kännetecken av att vara<br />
en brandstation.<br />
Vi har fått flera bilder på<br />
brandstationen i Kalmar och<br />
byggnaden ger helt olika intryck<br />
beroende på var och när<br />
bilden är tagen.<br />
– Här ser den nästan slottsmässig<br />
ut, det är lite Versailles<br />
över den äldre delen av byggnaden,<br />
säger Martin Edman.<br />
Stillån från barockslott och<br />
romanska borgar övertygade<br />
inte Martin Edman som ganska<br />
snart hittade sin vinnare – Enköpings<br />
brandstation. Hans<br />
motivering lyder:<br />
Som en kampanil<br />
”Formad i en nationalromantisk<br />
arkitektur som lyfter fram<br />
brandförsvarets trygghet i<br />
stadsbilden och slanghuset<br />
som står likt en italiensk kampanil.”<br />
Stationen togs i bruk 1929<br />
och är ritad av dåvarande<br />
stadsarkitekten i Uppsala,<br />
Gunnar Leche. Fram till 1975<br />
var stadens badhus i<strong>nr</strong>ymt i<br />
byggnadens södra del. Under<br />
1970-talet byggdes vagnhall<br />
och badhuset byggdes om till<br />
utrymmen för räddningstjänsten.<br />
– Själva har vi länge tyckt att<br />
brandstationen är vacker och<br />
det är roligt att andra tycker<br />
det också, säger brandförman<br />
Bengt Lindqvist, Enköping,<br />
som skickat in tävlingsbidraget.<br />
Genom sina 21 år inom yrket<br />
är brandstationen naturligtvis<br />
en viktig del av hans liv, men<br />
inte bara av det skälet. Liksom<br />
många Enköpingsbor lärde<br />
han sig simma i byggnaden.<br />
Mättes i engelska yard<br />
– Bassängen var ovanlig på så<br />
sätt att den mättes i yard. Dessutom<br />
var den kort, 16,27 meter,<br />
och Enköpingssimmarna<br />
var duktiga på att vända.<br />
På andra plats kom en riktig<br />
överraskning. Det är en modernare<br />
station och finns i lilla<br />
Högsby.<br />
”En brandstation som har en<br />
klar funktionell uppdelning<br />
med separat vagnhall och huvudbyggnad.<br />
Den har enkla,<br />
självklara former och volymer<br />
med tilltalande val av fasadmaterial<br />
och fönstersättningar.”<br />
Högsby brandstation stod<br />
klar 1999 och ritades av Rune<br />
Börhaug och Fredric Lindqvist<br />
på Hus & Planarkitekterna i<br />
Karlstad.<br />
– Jag tycker den är speciell<br />
med sina färger och oregelbundna<br />
former. Vi är nöjda<br />
”Outsidern” Högsby tog andraplatsen. En byggnad som tidigare tillhörde Vägverket byggdes om och<br />
till 1999 och fick detta moderna utseende.<br />
Kalmars pampiga, lite slottslika<br />
station blev oplacerad, liksom…<br />
med stationen, berättar Greger<br />
Karlsson, materialförvaltare<br />
och brandman i Högsby.<br />
Efter att ha utsett vinnarna<br />
hittade Martin Edman också en<br />
charmig liten station som han<br />
ville ge ett hedersomnämnande:<br />
”Avla brandstation är en<br />
småskalig lösning där man anpassat<br />
sig till en lokal byggtradition<br />
i val av material, färgsättning<br />
och form.”<br />
GUNNO IVANSSON<br />
…Matfors vita station. Den står “likt en kyrka mitt i byn och är förtrollande<br />
vacker” tycker Gertrud Rapp Karlsson i Matfors, som skickat<br />
in bilden.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Foto: SVEN PETTERSSON<br />
Enköpings pärla, brandstationen som togs i bruk 1929, är Sveriges vackraste enligt juryn i <strong>Sirenen</strong>s tävling<br />
Sveriges vackraste brandstation.<br />
Gävles berömda station ritad av arkitekten<br />
Ferdinand Boberg fann inte nåd inför <strong>Sirenen</strong>s<br />
enmannajury<br />
Avla brandstation i trä vann ett hedersomnämnande.<br />
19
20 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
nyheter<br />
Brandsta City Släckers<br />
i Melodifestivalen<br />
Det började i källaren<br />
på brandstationen.<br />
Nu spelar Helsingborgsbandet<br />
Brandsta<br />
City Släckers i Melodifestivalen<br />
19 januari.<br />
– Vi får hoppas på<br />
hela brand-Sveriges<br />
röster, säger sångaren<br />
Glenn Borgkvist.<br />
Han, Olle Östberg,<br />
Mats Nilsson och Tom Glenn Borgkvist<br />
Börjesson jobbar alla på<br />
på brandstationen i Helsingborg, Ulf Johansson är den<br />
femte medlemmen i bandet.<br />
Bandets grej är att de uppträder i larmställ.<br />
– Många tror inte vi är brandmän på riktigt, alternativt<br />
att vi är det men inte kan spela, säger Borgkvist.<br />
Det är låtskrivarna som valt Brandsta City Släckers att<br />
framföra deras “Kom och ta mig”.<br />
– Lugn text men med rätt bra drag i låten och framförallt<br />
refrängen. Lite folkmusikinfluenser i början, beskriver<br />
trummisen Tom Börjesson låten.<br />
Det var ingen tvekan om att ställa upp?<br />
– Aldrig i livet. Det här kan ju vara världens chans.<br />
19 januari drar blir det Rök´n´roll direkt i TV med Brandsta<br />
i larmställ. 32 artister deltar i Melodifestivalen. Publiken<br />
röstar fram tio till den svenska finalen i Globen.<br />
Smålandskommuner<br />
bildar förbund<br />
Rekryteringsproblem och önskemål om förbättrad utbildning.<br />
Det är två skäl till att Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd<br />
är på väg att slå samman tre räddningstjänster till en.<br />
– Här är det stora problem att rekrytera chefer. Idag är<br />
två chefstjänster vakanta, säger Mats Johansson, tillförordnad<br />
räddningschef i Tingsryd.<br />
Avsikten är att rekrytera en gemensam räddningschef<br />
för förbundet och att räddningscheferna i respektive kommun<br />
blir områdeschef med olika ansvar.<br />
Ett förbund ska vara verkligt 1 januari 2003 är det tänkt. I<br />
direktiven för utredningen sägs att de operativa styrkorna,<br />
totalt 225 man vid 15 stationer, inte ska röras.<br />
En förhoppning med förbundet är också att kommunerna<br />
ska få bättre resurser att hinna med tillsynsuppdragen.<br />
Nya löner i Stockholm<br />
Brandmännen i Stockholm har fått löneförhöjning.<br />
1 075 kronor i månaden från 1april i år. Ytterligare 1 075<br />
kronor från 1 april nästa år.<br />
Det har Kommunal förhandlat fram i nya löner för personalen<br />
vid räddningstjänsten i Stockholm.<br />
Av de första 1 075 kronorna är varje anställd garanterad<br />
750 kronor. Resterande belopp kommer att fördelas individuellt.<br />
Hur mycket av den andra höjningen som blir en generell<br />
lönehöjning är ännu inte klart.<br />
– Totalsumman ska förhandlas och fördelas mellan personalkategorier<br />
och individer, säger Owe Fröjdh, Kommunal.<br />
Brandmästare Nils Weslien,<br />
39, är ny chef för<br />
räddningstjänstavdelningen<br />
vid Karlstadsregionensräddningstjänst.<br />
Weslien har tidigare jobbat med utbildning.<br />
Peter Söderström, 36, tillträdde 17 december en tjänst<br />
som brandingenjör vid räddningstjänsten i Laholm. Söderström<br />
har tidigare arbetat som ställföreträdande<br />
räddningschef i Oskarshamn och senast som brandingenjör<br />
i Södertörn.<br />
Har du någon nyhet för Nytt om Namn? Hör av dig till <strong>Sirenen</strong>.<br />
Räddningschef<br />
misstänkt för fiffel<br />
Räddningschefen i en mindre<br />
svensk kommun misstänks ha<br />
använt skattemedel för privata<br />
resor, inköp av kläder och ha<br />
nyttjat personal för städning av<br />
egna bostaden.<br />
– Han har erkänt och även sagt<br />
upp sig, säger en kommunpolitiker.<br />
Både Komrev och polisen utreder<br />
händelsen.<br />
Det var via ett anonymt brev som<br />
kommunen bestämde sig för att<br />
granska räddningschefens förehavanden.<br />
En akutrevision visade att anklagelserna<br />
i brevet stämde.<br />
Privata resor med flyg och hyrbil<br />
för dryga 30 000 har betalats med<br />
skattemedel.<br />
Inköp av en ”uniform” visade sig<br />
Första statliga<br />
myndighet som<br />
miljöcertifieras<br />
– Ni har visat att ni uppfyller<br />
kraven i ISO 14001, en global<br />
standard. Räddningsverket<br />
har med andra ord kommit<br />
med i världens största miljörörelse<br />
Det sa Lennart Månsson, sp (Sveriges<br />
Provnings- och forskningsinstitut)<br />
när han i slutet av november<br />
överlämnade miljöcertifikatet.<br />
Det i<strong>nr</strong>amade certifikatet togs<br />
emot av en påtagligt nöjd generaldirektör.<br />
– Jag är väldigt stolt över oss alla.<br />
Arbetet startade för fyra år sedan<br />
och periodvis har det varit jobbigt.<br />
Ändå är det nu det riktiga<br />
jobbet börjar. Vi ska se till att det<br />
här genomsyrar vårt arbete och<br />
jag har redan skrivit in miljörevision<br />
2002 i min almanacka, sa<br />
Räddningsverkets generaldirektör<br />
Christina Salomonson.<br />
Räddningsverket är den första<br />
centrala statliga myndighet som<br />
miljöcertifieras.<br />
Foto: JOHAN EKLUND<br />
Christina Salomonson visar stolt<br />
upp miljöcertifikatet som Lennart<br />
Månsson, SP, överlämnat.<br />
Miljökontoren samarbetar med räddningstjänsten<br />
Hur är samarbetet mellan kommunens<br />
miljökontor och räddningstjänsten?<br />
Bra om man ska utgå från en undersökning<br />
som, Räddningsverket har<br />
genomfört med hjälp av Medialect.<br />
200 miljöchefer intervjuades.<br />
vara en kostym för privata ändamål.<br />
Chefen misstänks dessutom ha<br />
skickat en kommunal lokalvårdare<br />
till egna lägenheten för att städa<br />
och låtit kommunen betala.<br />
– Komrev granskar nu alla räkenskaper<br />
sedan chefen anställdes<br />
1998, säger kommunstyrelsens vice<br />
ordförande.<br />
Enligt kommunpolitikern har<br />
räddningschefen innestående semester<br />
som affärerna kan kvittas<br />
mot.<br />
Innebär det att ni inte skulle polisanmält<br />
händelsen om det visat<br />
sig att chefens affärer inte belastat<br />
kommunens kassa?<br />
– Vi tänkte avvakta till Komrevs<br />
utredning var helt färdig.<br />
Nu behöver inte kommunen<br />
göra anmälan, det har polisen redan<br />
gjort.<br />
Chefsåklagaren i länet reagera-<br />
Från svaren kan noteras att:<br />
93 procent samarbetar med räddningstjänsten<br />
i fält i akutskedet.<br />
69 procent har ingen jourberedskap<br />
för att underlätta samarbetet.<br />
68 procent har delgett räddningstjänsten<br />
sin kartläggning av miljö-<br />
de efter ett antal tidningsartiklar<br />
och undrade varför det inte fanns<br />
någon anmälan.<br />
– Det här är ett allmänt åtalsbrott<br />
som vi är skyldiga att ta upp<br />
när vi får kännedom om det, säger<br />
polisens utredare.<br />
Förskingring eller trolöshet<br />
Han väntar på direktiv från åklagaren.<br />
Polisanmälan är rubricerad<br />
som misstanke om förskingring<br />
alternativt trolöshet mot huvudman.<br />
Kommunen står i dagsläget<br />
utan både räddningschef och<br />
ställföreträdande chef. Från årsskiftet<br />
skulle man ingå i ett räddningstjänstförbund<br />
där den nu<br />
brottsmisstänkte var tilltänkt som<br />
chef. Förbundsbildningen har<br />
skjutits fram till 1 juli.<br />
PER LARSSON<br />
känsliga områden i kommunen<br />
80 procent samarbetar som tillsynsmyndighet<br />
med räddningstjänsten i<br />
förebyggande miljöarbete.<br />
67 procent samarbetar inte med<br />
räddningstjänsten inför yttranden till<br />
Miljödomstolen
<strong>Sirenen</strong> Nr 7 ● <strong>2001</strong><br />
Beställning görs från Räddningsverkets publikationsservice,<br />
L124, 651 80 Karlstad.<br />
Använd talongen på denna sida och beställ per post<br />
eller via fax, 054-13 56 05. Det går också att beställa<br />
via e-post: publikationsservice@kd.srv.se<br />
BESTÄLLNINGS-<br />
TALONG<br />
Kom ihåg att ange beställningsnummer. I de fall<br />
inget anat anges är trycksaken gratis vid beställningar<br />
av enstaka exemplar.<br />
Kontaktperson nås på telefon 054-13 50 00<br />
Räddningstjänst i siffror<br />
Antalet kommunalförbund<br />
inom räddningstjänsten<br />
ökar successivt. I slutet av<br />
2000 ingick 77 kommuner i<br />
22 förbund.<br />
Det är några siffror i statistikboken”Räddningstjänst<br />
i siffror”.<br />
Det är femte året Räddningsverket<br />
ger ut en årsrapport<br />
med beskrivande statistik om<br />
svensk räddningstjänst.<br />
I rapportens första del blandas<br />
intressant statistik med<br />
kortare kommentarer. Den andra<br />
delen består av 83 sidor ren<br />
statistik i tabellform, i huvudsak<br />
från år 2000<br />
Mer som kan noteras från<br />
boken är:<br />
Vid bränder i byggnader kom<br />
11 procent av larmen från automatlarm.<br />
Utsläppen av olja till sjöss<br />
tycks successivt minska. Från<br />
en topp på 482 bekräftade utsläpp<br />
1995 var man 2000 nere i<br />
294.<br />
Av alla insatser larmade av<br />
automatlarm var 3,4 procent<br />
riktiga bränder.<br />
Per tusen invånare hade Vadstena<br />
minst räddningsinsatser,<br />
bara 1,96. Lekebergs kommun i<br />
Närke hade flest larm, 29,97.<br />
Tvåa var Älvkarleby med 25,75.<br />
Räddningstjänsternas utryckningar<br />
är ganska jämnt fördelade<br />
över veckans dagar.<br />
Flest på fredagar (15 procent)<br />
och minst på söndagar 13,4<br />
procent).<br />
Det finns brandingenjörer i<br />
92 kommuner.<br />
90 procent av planerade<br />
brandsyner (32 974 av 36 570)<br />
genomfördes 2000.<br />
Statistiken i rapporten bygger<br />
på uppgifter som de kommunala<br />
och statliga räddningstjänsterna<br />
lämnat in till<br />
verket, tillsammans med underlag<br />
från länsstyrelsernas<br />
tillsynsverksamhet. Det kompletteras<br />
med statistik från<br />
scb, Sveriges Försäkringsförbund,<br />
Vägverket och Svenska<br />
Livräddningssällskapet.<br />
I rapporten redovisas de<br />
flesta statistiktabeller på riksnivå.<br />
På Räddningsverkets<br />
hemsida (www.srv.se) och i<br />
Rib (Räddningsverkets integrerade<br />
beslutsstöd) redovisas<br />
Lagom säkerhet 3<br />
Umeå rangordnas för landets effektivaste<br />
räddningstjänst åren<br />
1992-98. Närmast efter följer Kumla<br />
och Luleå.<br />
Räddningstjänstens effektivitet<br />
och produktivitet är en del av boken<br />
Lagom säkerhet 3.<br />
Boken har utarbetats av Bengt Mattsson<br />
och tar upp tre problemområden:<br />
■ styrning av verksamheter<br />
■ hushållens efterfrågan på brandsäkerhet<br />
■ räddningstjänstens effektivitet och<br />
produktivitet.<br />
I det senare fallet har mätningar<br />
gjorts där man tagit hänsyn till olika<br />
faktorer, exempelvis arbetsmiljöer.<br />
Värden har räknats ut för samtliga<br />
räddningstjänstkommuner för varje år,<br />
och likaså ett snittvärde för de sju åren.<br />
Statistiken för effektivitet per räddningstjänst,<br />
där Umeå toppar, och pro-<br />
■ Riskvärdering i praktisk verksamhet ■ Brandriskprognoser med hjälp av<br />
en skiktad markfuktighetsmodell<br />
Rapportens syfte är att öka kunskaperna<br />
om hur risker ska värderas<br />
och vilka principer som bör<br />
tillämpas vid prioritering av säkerhetsåtgärder.<br />
Vid tio anläggningar har granskats<br />
vilka principer, metoder och<br />
kriterier för riskhantering samt vid<br />
tillämpning av räddningstjänstlagen<br />
och Sevesodirektiven.<br />
En slutsats som dras är för att<br />
uppfylla kraven i paragraf 43 och<br />
Sevesodirektiven behöver en enkel<br />
modell för riskvärdering och<br />
beslutsfattande tas fram.<br />
Rapporten har tagits fram av<br />
Håkan Torstensson, SSPA, och Anders<br />
Wallin, Brandforsk, på uppdrag<br />
av Räddningsverket.<br />
Kontaktperson: Jan Schyllander,<br />
054-13 51 41.<br />
Best <strong>nr</strong>: P21-381/01.<br />
En skiktad markfuktighetsmodell<br />
innebär mer realistiska brandriskvärden<br />
under våren och att även<br />
små nederbördsmängder under<br />
torrperioder tillfälligt kan påverka<br />
brandriskvärdet.<br />
Den modifierade markfuktighetsmodellen<br />
innebär att hänsyn<br />
tas till hur vattnet i djupare markskikt<br />
förändras under brandrisksä-<br />
Jag beställer följande publikationer från Räddningsverkets publikationsservice:<br />
titel best.<strong>nr</strong> antal ev pris<br />
............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />
............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />
............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />
............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />
............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />
Skicka beställningen till:<br />
Beställningsadress:<br />
Räddningsverkets publikationsservice, L124,<br />
651 80 Karlstad<br />
eller faxas till: 054-13 56 05<br />
21<br />
nyutgivet<br />
mer detaljerade nivåer, exempelvis<br />
län, kommun och stationsområde.<br />
Kontaktpersoner: Colin<br />
McIntyre 054-13 51 94, Jörgen<br />
Nilsson 054-13 51 09.<br />
Best <strong>nr</strong>: i99-093/01<br />
duktivitetsförändring finns som bilagor<br />
i boken.<br />
Lagom säkerhet 3 tar upp metoder<br />
för riskhantering för att ge beslutsfattare<br />
underlag. Den beskriver också handbrandsläckaren<br />
ur användarens perspektiv<br />
och undersöker allmänhetens<br />
vilja att betala för räddningstjänst.<br />
– Förhoppningen är att den forskning<br />
som presenteras i boken ska ge räddningscheferna<br />
det stöd de efterlyste för<br />
tio år sedan; att förse politikerna med<br />
bättre beslutsunderlag, säger Sven-Erik<br />
Frödin, Räddningsverket.<br />
Boken är en sammanfattning av nio<br />
rapporter och böcker som en grupp<br />
forskare från Karlstads universitet, Foi<br />
och räddningstjänsten i Jönköping tagit<br />
fram. Delrapporterna har skrivits av<br />
He<strong>nr</strong>ik Jaldell (5 stycken), Bengt Mattsson<br />
(3) och Björn Sund (1).<br />
Kontaktperson: Sven-Erik Frödin.<br />
Best <strong>nr</strong>: r00-240/01.<br />
songen. Det är en vidareutveckling<br />
av den HBV-modell för<br />
brandriskbedömning som för närvarande<br />
används av SMHI.<br />
Rapporten har skrivits av Marie<br />
Gardelin, SMHI.<br />
Kontaktperson: Leif Sandahl,<br />
054-13 53 12.<br />
Best <strong>nr</strong>: P21-389/01.<br />
■ Inverterad arbetsställning<br />
– studie över<br />
medicinska risker<br />
Räddningspersonal tvingas<br />
ibland, vid insatser där människor<br />
eller djur fastnat i trånga utrymmen,<br />
arbeta hängande upp och<br />
ner.<br />
Efter en förfrågan från räddningstjänsten<br />
i Skövde om det<br />
kan medföra några risker att arbeta<br />
upp och ner startade Räddningsverket<br />
en undersökning.<br />
Försöksgrupp var tio brandmän<br />
som fick hänga upp och ner i omgångar<br />
om sex respektive 15 minuter,<br />
samtidigt som det gjordes<br />
en rad medicinska mätningar.<br />
Försökspersonerna fick också<br />
hängande skruva en mutter på<br />
tio bultar.<br />
Slutsatsen är att det inte farligt<br />
att hänga upp och ner i 15 minuter<br />
för en frisk person. Blodtrycket<br />
steg och trycket inuti ögat fördubblades<br />
men synen påverkades<br />
inte. Däremot visar studien<br />
att det inte är någon lämplig arbetsställning,<br />
finmotoriken försämrades<br />
påtagligt.<br />
Kontaktperson: Tom Thörn,<br />
054-13 50 00.<br />
Best <strong>nr</strong>: P21-373/01.<br />
■ Brandförloppsutredningar<br />
och<br />
beräkningsmodeller<br />
Modeller för beräkning av brandförlopp<br />
behöver förfinas och vidareutvecklas.<br />
Det skriver Per Björkman, räddningstjänsten<br />
i Lund, i Fou-rapporten<br />
Brandförloppsutredningar<br />
och beräkningsmodeller.<br />
Det är resultat från undersökningar<br />
av modellernas giltighet,<br />
samt utförda praktikfall, som gett<br />
Björkman underlag.<br />
Resultat från beräkningar kan<br />
göras relativt lättillgängliga för<br />
lekmän. Samtidigt har användaren<br />
ett stort ansvar för tolkningen<br />
av resultat och därför tar Björkman<br />
upp eventuellt behov av certifiering<br />
av användare.<br />
Beräkningarna, inklusive datainsamling,<br />
har visat sig vara<br />
tidskrävande och Per Björkman<br />
skriver att fler behöver göras för<br />
att kunna dra säkra generella<br />
slutsatser.<br />
Kontaktperson: Björn Albinson.<br />
Best <strong>nr</strong>: P21-386/01.<br />
namn.......................................................................................<br />
gatuadress...............................................................................<br />
postadress................................................................................
22 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
utbildning<br />
Tjejerna har tagit över<br />
Hösten 1998 startade landets<br />
enda räddningsgymnasium<br />
med riksintagning<br />
vid Räddningsverkets skola<br />
i Sandö.<br />
Gymnasiet har blivit en<br />
succé och lockar elever<br />
från Helsingborg till Kiruna.<br />
Medan räddningstjänsten<br />
är manligt dominerad<br />
har förhållandet varit det<br />
omvända på räddningsgymnasiet.<br />
– Men i den årskurs som började<br />
i höst är 13 av 32 elever killar,<br />
så killarna börjar kanske<br />
komma, säger Helena Dahllund,<br />
fritidspedagog på räddningsgymnasiet.<br />
Gymnasiet skiljer från andra<br />
dels genom räddningstjänstdelen<br />
och dels genom den<br />
problembaserade undervisningsformen.<br />
– I början sökte eleverna sig<br />
hit främst för räddningstjänstdelen<br />
men det har skett en förskjutning<br />
mot att det är undervisningsformen<br />
som är intressant.<br />
En av anledningarna till att<br />
räddningsgymnasiet startades<br />
var bristen på elever som vill<br />
gå den naturvetenskapliga linjen.<br />
– Vi ville skapa ett program<br />
för elever som var mer praktiska<br />
av sig, ett program med mer<br />
variation i undervisningen där<br />
teori och praktik varvas, berättar<br />
utbildningsdirektör Anita<br />
Gahlin, tidigare rektor på<br />
vårdgymnasiet Härnösand-<br />
Kramfors.<br />
Drivs av landstinget<br />
Gymnasiet drivs av landstinget<br />
och att det hamnade i<br />
Sandö hänger samman med<br />
att det redan fanns ett samarbete<br />
genom en ambulandsvårdarutbildning.<br />
Redan i mitten av 1990-talet<br />
föddes tanken på att starta en<br />
lokalt valbar gymnasiemodul.<br />
Idén vidareutvecklades av en<br />
projektgrupp som tillsattes<br />
1997 och första elevintaget<br />
sattes till hösten 1998.<br />
Inför starten gällde det att<br />
sprida kännedom om räddningsgymnasiet<br />
och rektorn<br />
Per-Olof Löfqvist gav sig ut på<br />
marknadsföringsturné.<br />
– Jag åkte runt på syokonsulentsträffar<br />
och besökte skolor<br />
främst i Västernorrland men<br />
Foto: GUNNO IVANSSON<br />
Efter högstadiet var både Claes Almér, Njurunda, och Camilla Svensson, Örnsköldsvik, osäkra om vilken<br />
utbildning de skulle välja. Valet föll till slut på räddningsgymnasiet i Sandö och det ångrar de inte.<br />
Båda uppskattar räddningstjänstdelen och den problembaserade undervisningen.<br />
Bara en av tre är killar<br />
på räddningsgymnasiet<br />
även i Norrbotten och Jämtland.<br />
Jag tror aldrig att vi fått<br />
så många sökande om vi inte<br />
gjort det, säger Per-Olof Löfqvist.<br />
En av tankarna bakom räddningsgymnasiet<br />
var att locka<br />
fler tjejer till naturvetenskapliga<br />
linjer och det lyckades man<br />
med över förväntan. I första<br />
kullen rådde balans mellan<br />
könen med 14 tjejer och 12 killar,<br />
men i de två följande kullarna<br />
var 24 av 32 respektive<br />
23 av 31 elever tjejer.<br />
– Det är lika många killar<br />
som söker men det krävdes<br />
270 poäng för att komma in<br />
och tjejer har i regel högre betyg<br />
från högstadiet, säger Per-<br />
Olof Löfqvist.<br />
Omhuldade pionjärer<br />
Det första året blev speciellt<br />
både för alla. Eleverna var<br />
medvetna om att de var ”pionjärer”<br />
och att de inte skulle få<br />
allt serverat.<br />
– De här 28 eleverna blev<br />
omhuldade av hela skolan och<br />
vi kom dem väldigt nära. De<br />
har fortsatt att hålla kontakten<br />
med skolan efter studenten<br />
och hör av sig på olika sätt, säger<br />
Per-Olof Löfqvist.<br />
Räddningsgymnasiet arbetar<br />
problemorienterat vilket<br />
innebär att eleverna på ett mer<br />
självständigt sätt får söka kunskaper.<br />
Läraren ger inte alltid<br />
färdiga lösningar utan visar<br />
hur man kan hitta svaren.<br />
– Fokus hamnar på elevens<br />
lärande i stället för lärarens utlärande<br />
och vi har få traditionella<br />
lektioner.<br />
Det som är speciellt med<br />
räddningsgymnasiet är tre<br />
specialkurser:<br />
■ Akut omhändertagande –<br />
hur människor reagerar vid<br />
våldsamma händelser och första<br />
hjälpen på olycksplats.<br />
■ Samhällets räddningstjänst<br />
– med praktiska övningar<br />
som liknar brandmannautbildningen.<br />
■ Internationellt arbete –<br />
handlar bland annat om vad<br />
som händer i ett katastrofområde.<br />
Undervisningen sker i kunskapsområden,undervisningsblock<br />
på två-tre veckor.<br />
Exempel på sådana är ”Sigge i<br />
gasen”, ”Du och Europa” och<br />
”Liten blir stor”.<br />
– Räddningstjänst, risk, säkerhet<br />
och miljö går som en<br />
röd tråd genom utbildningen<br />
och de vanliga skolämnena<br />
försöker vi så långt som möjligt<br />
integrera med dessa områden.<br />
Vi försöker göra det så<br />
praktiskt som möjligt. Har vi<br />
fysik och det handlar om krafter<br />
kan vi till exempel koppla<br />
det till domkraften, tyngdlagen<br />
till rapellering och så vidare.<br />
Att få ta på sig rb 90 är en<br />
höjdargrej.<br />
Pedagogiska vinster<br />
Både landstinget och Räddningsverket<br />
anser att det är ett<br />
givande samarbete.<br />
– Vi kan dela på resurser som<br />
skolsköterskan och samarbetet<br />
mellan lärarna ger pedagogiska<br />
vinster. Landstinget köper<br />
lärare av oss och några av<br />
våra lärare har kunnat läsa<br />
upp sina betyg på räddningsgymnasiet,<br />
säger Anita Gahlin.<br />
– När brandman heltid hade<br />
en föreläsning med piloter<br />
från räddningshelikoptrar frågade<br />
de om vi var intresserade,<br />
berättar Per-Olof Löfqvist.<br />
Framgången med räddningsgymnasiet<br />
har gjort att<br />
det diskuteras ytterligare ett<br />
program.<br />
– Det finns tankar på samarbete<br />
med det planerade Fredsoch<br />
konfliktcentret om ett<br />
språki<strong>nr</strong>iktat samhällsvetenskapligt<br />
program, säger Per-<br />
Olof Löfqvist.<br />
GUNNO IVANSSON<br />
– Problembaserat<br />
är<br />
underbart<br />
Camilla Svensson, Örnsköldsvik<br />
och Claes Almér,<br />
Njurunda hade egentligen<br />
tänkte gå helt andra utbildningar<br />
men fastnade<br />
för räddningsgymnasiet.<br />
Det är inget de ångrar i<br />
dag.<br />
– Skitroligt. Jag sökte för räddningstjänstdelen,<br />
ville ha en<br />
bred kunskapsbas och trodde<br />
att vanlig naturvetenskaplig<br />
skulle bli för tråkig. Problembaserat<br />
är underbart, mycket<br />
roligare, säger Claes Almér.<br />
Camilla Svensson hade<br />
svårt att hitta en intressant<br />
gymnasielinje.<br />
– Jag visste att jag ville ha en<br />
bred kunskapsgrund och<br />
hade egentligen tänkt gå samhällsvetenskaplig.<br />
Hon var på ett infomöte på<br />
skolan utan att fastna för något<br />
men så kom mamma med<br />
några broschyrer, däribland<br />
en om räddningsgymnasiet i<br />
Sandö.<br />
– Det där med räddningstjänst<br />
verkade kul så jag började<br />
kolla upp det. En kompis<br />
hade en syster som gick på<br />
gymnasiet och jag ringde upp<br />
henne. Hon berättade om undervisningen<br />
och sa att det<br />
var bra.<br />
Båda framhåller som ett<br />
plus att skolan är liten, vilket<br />
skapar sammanhållning mellan<br />
årskurserna.<br />
– Vi umgås med de andra<br />
klasserna. Som nu när jag<br />
hade lite problem med kemin<br />
kunde jag gå till några i tredje<br />
årskursen och få hjälp eftersom<br />
de redan gjort det här,<br />
berättar Camilla.<br />
Pedagogiken kräver självständiga<br />
elever.<br />
– Det är till exempel betydligt<br />
mer matte efter än under<br />
själva lektionerna, och på det<br />
sättet blir fritiden och skolan<br />
ett. Därför krävs det självdisciplin.<br />
Det är aldrig någon som<br />
säger till dig att det här ska du<br />
göra utan du får mål och sedan<br />
är det mycket upp till dig<br />
själv, säger Claes.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Sandö och Revinge ligger<br />
längst från varandra av<br />
Räddningsverkets fyra skolor.<br />
Men när Kustbevakningens<br />
räddningsorganisation<br />
ska utbildas och övas är det<br />
Revinge och Sandö som gör<br />
det tillsammans.<br />
Senast hände det i oktober, två<br />
veckolånga repetitionsutbildningar<br />
för Kustbevakningens<br />
räddningsdykare i Härnösandtrakten<br />
respektive Karlskrona<br />
skärgård. En gång om året köper<br />
Kustbevakningen också en<br />
tvåveckors grundutbildningskurs<br />
i kem- och rökdykning av<br />
Räddningsverket.<br />
– Kustbevakningen är en krävande<br />
kund. På repetitionskursen<br />
ställer Revinge och Sandö<br />
upp med vardera tre lärare. Det<br />
var första gången vi hade lärare<br />
från två skolor på samma kurs,<br />
säger Sandö-läraren Magnus<br />
Viklund.<br />
– En bonuseffekt är att vi får<br />
ett värdefullt kunskaps- och erfarenhetsutbyte<br />
mellan lärarna<br />
i Sandö och Revinge.<br />
Kollision gav fullt pådrag<br />
Oktoberkurserna ägnades åt<br />
repetition i kem- och rökdykning<br />
samt sanering. Fjärde dagen<br />
hölls en större övning och<br />
samtidigt dök räddningsledare<br />
från Kustbevakningen upp för<br />
att genomföra en parallell stabsövning.<br />
Senaste övningen hölls i Karls-<br />
Per Blomberg, brandförman<br />
i räddningstjänstförbundet<br />
Södra Roslagen,<br />
fick glatt besök när han<br />
kommit halvvägs på<br />
brandmästarkursen i<br />
Sandö.<br />
Chefen själv för funktionen<br />
operativ räddningstjänst på<br />
hemmaplan, Per Pettersson,<br />
hade tagit tåget de 50 milen<br />
upp till Räddningsverkets skola<br />
i Sandö. Med på resan var också<br />
arbetskamraterna på skiftet,<br />
Magnus Blomgren och Peter<br />
Holm.<br />
– Jag känner mig uppskattad<br />
när chefen och killarna tar sig<br />
besväret att åka 100 mil tur och<br />
retur. Dessutom får jag en<br />
uppdatering på det som händer<br />
hemma, det känns bra när<br />
man är på kurs i 14 veckor, säger<br />
Per Blomberg.<br />
Besöket ingår i ett program<br />
Sandöskolan infört som rutin.<br />
Totalt deltar ett 40-tal perso-<br />
Övningen var realistisk. Kustbevakningens rök- och kemdykare hade fullt upp under flera timmar.<br />
krona 25 oktober. Skolfartyget<br />
Wartena agerade en Liberiaflaggad<br />
båt som kolliderade med<br />
Vägverkets färja Aspö. Brand<br />
uppstod både i en personbil och<br />
i en container på färjan. En container<br />
med farligt gods föll över<br />
bord samtidigt som det uppstod<br />
läckage i kylanläggningen så att<br />
ammoniak strömmade ut.<br />
Även Rits-styrkan (räddningsinsatser<br />
till sjöss) deltog i Karlskrona-övningen.<br />
– Det var fullt pådrag och så<br />
Arbetskamraterna åkte 100 mil för att hälsa på<br />
– Jag känner mig uppskattad<br />
ner från en rad räddningstjänster<br />
i programmet, en eftermiddag<br />
och en förmiddag.<br />
– Besöksprogrammen är ett<br />
sätt för oss på skolan att hålla<br />
kontakt med våra kunder, informera<br />
dem om vår verksamhet.<br />
Dessutom får vi själva in<br />
värdefulla synpunkter, säger<br />
Peter Carlstedt, vice skolchef<br />
på skolan i Sandö.<br />
Sandö arrangerar besöksprogram<br />
två gånger om året<br />
och bjuder då besökarna på<br />
mat och logi.<br />
Varför bara cheferna?<br />
Per Pettersson är chef och van<br />
att besöka såväl Räddningsverket<br />
centralt som skolorna, seminarier<br />
och annat. Så är det<br />
på många kårer. Men att också<br />
brandmän får åka med på sådana<br />
här utflykter är inte lika<br />
vanligt.<br />
– Varför ska bara vi chefer<br />
åka? Jag tycker att det är nyttigt<br />
för grabbarna att få se hur det<br />
brukar vi ha det även när vi övar<br />
i närheten av Sandö, säger Magnus<br />
Viklund.<br />
Kursansvariga var Conny<br />
Qwarforth i Sandö och Bertil<br />
Nilsson i Revinge. Qwarforth säger:<br />
Har slagit mycket väl ut<br />
– Metoden att två skolor arbetar<br />
ihop om samma kurs har slagit<br />
mycket väl ut. Ytterst handlar<br />
det om kvalitetssäkring. Kunden<br />
vill ha likvärdig utbildning och<br />
fungerar på en annan skola än<br />
den som ligger närmast oss,<br />
alltså Rosersberg.<br />
Det kostar Södra Roslagen<br />
cirka 30 000 kronor extra att<br />
ha Per Blomberg på brandmästarkurs<br />
i Sandö jämfört med<br />
Rosersberg. De flesta kommuner<br />
väljer av kostnadsskäl att<br />
skicka eleverna kortast möjliga<br />
avstånd hemifrån. Per Pettersson,<br />
som själv gick sin brandmästarutbildning<br />
på Sandö<br />
1990, har en annan filosofi:<br />
– Vi vill ha elever på alla fyra<br />
skolorna. Visst, det kostar extra<br />
pengar men vi ser utbildningen<br />
som en viktig investering i<br />
personen. Samtidigt får vi impulser<br />
från fyra håll. Utbildningen<br />
är inte likadan på skolorna.<br />
Var och en är bra på sitt.<br />
Genom att ha elever på flera<br />
skolor tar dessa med sig impulser<br />
och kunskaper hem till<br />
organisationen.<br />
Höstterminen <strong>2001</strong> har Södra<br />
Roslagen nio anställda på<br />
övning oavsett vilken av verkets<br />
skolor som arrangerar.<br />
Såväl delmoment som huvudövningen<br />
dokumenteras<br />
och utvärderas av sex observatörer,<br />
fristående från Räddningsverket.<br />
Varje kursvecka<br />
kostar runt 100 000 kronor. Inblandade<br />
båtar, helikoptrar<br />
och Rits-styrkan får värdefulla<br />
övningstillfällen och deltar<br />
utan kostnad för Kustbevakningen.<br />
– Personalen från Kustbe-<br />
utbildning.<br />
– Vi försöker alltid hälsa på<br />
samtliga kurser där vi har folk,<br />
oavsett om skolorna har besöksprogram<br />
eller inte.<br />
Per Pettersson uppskattar<br />
dessa program, när kollegor<br />
från en rad kommuner samlas<br />
ett dygn på en skola.<br />
– Förutom att vi får tillfälle<br />
att träffa våra egna gubbar som<br />
går kurs får vi själva träffa kollegor<br />
från andra kårer och utbyta<br />
tankar.<br />
Eleven Per Blomberg valde<br />
23<br />
utbildning<br />
Kustbevakningen specialutbildas<br />
Revinge och Sandö gör gemensam kurs<br />
Foto: MARKUS PALMGREN,SYDÖSTRAN<br />
vakningen är bland de bästa<br />
elever vi kan ha. Mycket krävande,<br />
pådrivande och proffsiga.<br />
Det är hundraprocentig inställning<br />
från början till slut.<br />
De har också förstått att räddning<br />
och sjukvård hänger ihop,<br />
säger Conny Qwarforth.<br />
Kustbevakningen har redan<br />
preliminärbokat fyra veckor<br />
nästa år, både grundkurs och<br />
repetitionsutbildning.<br />
STIG DAHLÉN<br />
Foto: STIG DAHLÉN<br />
Uppskattat besök. Per Blomberg längst till höger är snart klar<br />
brandmästare efter 14 veckor på Räddningsverkets skola i Sandö. I<br />
halvtid fick han besök av skiftskamraterna Magnus Blomgren och<br />
Peter Holm samt chefen Per Pettersson (tvåa från höger).<br />
själv att genomföra brandmästarkursen<br />
i Sandö i stället för<br />
mer närbelägna Rosersberg.<br />
– Jag har gått två tidigare utbildningar<br />
i Rosersberg. Nu ville<br />
jag pröva något annat och<br />
det känns mycket bra. Nackdelen<br />
är de långa hemresorna varannan<br />
helg, men det får jag ta.<br />
En bonus är att jag får en annan<br />
och intressant bild av<br />
räddningstjänst-Sverige än om<br />
jag valt Rosersberg.<br />
STIG DAHLÉN
24 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
utbildning<br />
Orust satsar förebyggande<br />
450 vårdanställda i brand oc<br />
Orust kommun i Bohuslän<br />
tar krafttag för att förebygga<br />
brandolyckor.<br />
Alla vårdanställda, omkring<br />
450, har utbildats i<br />
ämnet Brand och Säkerhet.<br />
– Det kostade sociala omsorgsförvaltningen<br />
en del, men det<br />
hoppas vi få igen genom färre<br />
olyckor, lägre olyckskostnader<br />
och att personalen känner<br />
större delaktighet och ansvar,<br />
säger Christer Hellekant, ställföreträdande<br />
räddningschef<br />
på Orust.<br />
Ledorden<br />
Projektet drogs<br />
igång med ledorden:<br />
”Genom att<br />
ge personalen<br />
inom äldre- och<br />
handikappomsorgen<br />
i Orust kommun<br />
kunskap om<br />
brandsäkerhet och<br />
brandsäkerhetsrutiner<br />
skapas trygghet för de äldre<br />
och funktionshindrade<br />
kommuninvånarna”.<br />
– Vi blev kontaktade av den<br />
förre förvaltningschefen Tommy<br />
Håkansson med en förfrågan<br />
om vi kunde genomföra en<br />
utbildning för all personal<br />
inom sociala omsorgskontoret.<br />
– Lise Andreasson, som senare<br />
övertog Tommy Håkanssons<br />
tjänst som förvaltningschef,<br />
var verksamhetschef i<br />
kommunen för socialtjänsten<br />
och boendet för demenssjuka,<br />
funktionshindrade samt äldre<br />
som inte klarar sig på egen<br />
hand. Hon och jag fick ansvaret<br />
för att ta fram en utbildning,<br />
berättar Hellekant som<br />
haft hand om de teoretiska<br />
passen.<br />
Christer Hellekant<br />
Totalkostnaden för utbildningen<br />
blev mellan 75 000 och<br />
90 000 kronor.<br />
– Med tanke på hur många<br />
olyckor som sker bland äldre<br />
och handikappade är det viktigt<br />
för de som jobbar inom<br />
området att kunna agera på<br />
rätt sätt i en krissituation. På så<br />
vis kan personalen både rädda<br />
liv och spara pengar.<br />
Många aha-upplevelser<br />
Monica Sörensson har ersatt<br />
Lise Andreasson på posten<br />
som verksamhetschef<br />
för särskilt boende.<br />
Sörensson är<br />
mycket nöjd med<br />
projektet:<br />
– Det har gett oss<br />
inom vården en<br />
ökad medvetenhet.<br />
Jag fick själv<br />
många aha-upplevelser.<br />
Att en glöd-<br />
lampa kan bli 200<br />
grader varm och att<br />
man dessutom kan tända en<br />
cigarrett på glödlampan<br />
efter fyra<br />
minuter var sådant<br />
jag inte hade en<br />
aning om, säger<br />
hon.<br />
Kunskaperna är<br />
värdefulla inte enbart<br />
för de vårdanställda<br />
i deras yr-<br />
kesroll.<br />
– Personalen berättar<br />
för de som<br />
bor i servicehusen vad de lärt<br />
sig. Dessutom tar de ju kunskaperna<br />
med sig hem till egna<br />
bostaden och lär övriga familjen.<br />
Inte bara vårdanställda<br />
Utbildningen, som genomförts<br />
på betald arbetstid, be-<br />
stod av fem timmars obligatorisk<br />
undervisning. Brandförman<br />
Roger Broqvist skötte de<br />
praktiska passen.<br />
– Vi fick mycket god respons<br />
från eleverna. Det känns som<br />
att de har önskat den här kunskapen,<br />
men inte vågat frågat.<br />
Många hade ingen aning om<br />
hur en brandsläckare fungerar.<br />
– Förloppet vid larm kan<br />
också vara bra att kunna för att<br />
inte gripas av panik, säger<br />
Broqvist.<br />
Orust kommun nöjer sig<br />
emellertid inte med att bara<br />
utbilda vårdanställda.<br />
– Vi har redan utbildat 250<br />
på företaget Hallbergs Rassy,<br />
kommunens största privata arbetsgivare,<br />
och nästa steg blir<br />
förhoppningsvis att utbilda de<br />
150 på Najadvarvet. Innan<br />
midsommar ska vi även ge alla<br />
skolelever i årskurs fem Brandförsvarsföreningens”Brandkunskap<br />
för alla”. Genom detta<br />
siktar vi på att ha utbildat tusen<br />
människor på Orust, säger<br />
Christer Hellekant.<br />
I kommunen bor<br />
15 000.<br />
– Förutsatt att de<br />
flesta har familj<br />
med i snitt två<br />
medlemmar har vi<br />
nått en femtedel av<br />
öns befolkning<br />
med vår information.<br />
Hur går ni vidare<br />
sedan?<br />
– Vi har i dag 150-200 utryckningar<br />
per år i Orust. Vi ska<br />
göra en uppföljning och se hur<br />
våra förebyggande insatser påverkar<br />
insatsstatistiken och<br />
skadebilden.<br />
EMIL KARLSSON<br />
Maria önskar att hon gått kursen tidigare<br />
Maria Andreassons barndomshem<br />
totalförstördes<br />
för två år sedan av en<br />
brand.<br />
Med de kunskaper hon<br />
nu har kunde hon ha påverkat<br />
det.<br />
– I dag tänker jag mig för<br />
på ett annat sätt, säger<br />
hon.<br />
Maria Andreasson, 25, är en av<br />
de vårdanställda på Orust som<br />
fått brand- och säkerhetsut-<br />
Monica Sörensson<br />
bildningen av kommunen.<br />
För Maria blev branden på föräldrahemmet<br />
en väckarklocka.<br />
Sedan flytten hemifrån<br />
är hon noga med att en liknande<br />
händelse inte ska ske igen.<br />
– Jag tittar till spisen, alla<br />
lampor – allting som kan orsaka<br />
brand – innan jag går till<br />
jobbet.<br />
En traditionell julljusstake<br />
orsakade branden. Ingen skadades,<br />
men hela huset ödelades.<br />
– Vet inte varför ljusstaken<br />
började brinna eftersom jag<br />
inte hade en tanke på att titta<br />
till den. I dag lägger jag märke<br />
till om exempelvis en lampa<br />
lyser starkare än de andra.<br />
Många tänker aldrig på sådant.<br />
Mer medvetna<br />
Maria Andreasson ser därför<br />
mycket positivt på kommunens<br />
utbildning av 400 vårdanställda.<br />
– Många bränder kan förebyggas<br />
på det här sättet. Jag<br />
Foto: EMIL KARLSSON<br />
Nyttig kunskap. Roger Broqvist lär en av de vårdanställda på Orust<br />
hur en brandsläckare fungerar i praktiken. Något de flesta inte hade<br />
en aning om före kursen.<br />
märker på mina kollegor hur<br />
de blivit mer medvetna. Även<br />
jag själv har lärt mig mycket.<br />
Men jag hade behövt kunskapen<br />
redan för två år sedan.<br />
Något Maria inte behärskade<br />
innan utbildningen var hur en<br />
brandsläckare fungerar.<br />
– Vilken användning har man<br />
av en brandsläckare om man<br />
inte kan hantera den? För oss<br />
som jobbar inom vården, där<br />
brandrisken är stor, är det en<br />
nödvändighet att kunna det.<br />
Den ökade medvetenheten<br />
gör visserligen att Maria Andreasson<br />
riskerar att ibland<br />
komma för sent till jobbet. Det<br />
är inget som bekymrar henne.<br />
– Jag har sådan noja att jag<br />
måste gå igenom allt i lägenheten<br />
flera gånger. Å andra sidan<br />
vet jag att jag har ett hem att<br />
komma hem till.<br />
EMIL KARLSSON
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
utbildar<br />
h säkerhet<br />
Övergripande policy<br />
för brandsäkerheten<br />
Enligt räddningstjänstlagen är<br />
kommunerna och företagen skyldiga<br />
att brandsyna sina fastigheter.<br />
Orust kommun har därför valt<br />
att införa så kallad systembrandsyn,<br />
där större krav ställs på den<br />
enskilde medborgaren.<br />
Målsättningen lyder:<br />
”Orust Räddningstjänst siktar på<br />
att 2003 ha infört intern brandskyddskontroll<br />
med en ansvarig<br />
brandskyddsledare och brandskyddskontrollanter<br />
på varje<br />
brandsynepliktig arbetsplats.”<br />
– Detta kommer att ställa stora<br />
utbildningskrav på räddningstjänsten.<br />
Det kommer också att<br />
medföra ett förändrat arbetssätt<br />
från räddningstjänstens sida i det<br />
förebyggande arbetet. Vi måste<br />
gå ifrån den kontrollerande regelbundna<br />
brand- och tillsynen, till<br />
att arbeta mer flexibelt med rådgivning,<br />
utbildning och information,<br />
säger Christer Hellekant,<br />
ställföreträdande räddningschef<br />
på Orust.<br />
– Vi har också uppvaktat kommunstyrelsen<br />
och tilldelats uppdraget<br />
att ta fram underlag för en<br />
övergripande kommunal brandsäkerhetspolicy,<br />
vilket vi just nu<br />
arbetar på. Detta kan bland annat<br />
medföra införandet av intern<br />
brandskyddskontroll inom företag<br />
och förvaltningar, samt<br />
brandvarnare i alla bostäder.<br />
Rykande färsk hemsida, där alla kan gå in och söka information om säkerhetsfrågor.<br />
www.skyddsnatet.nu<br />
En hemsida för den<br />
enskildes säkerhet<br />
En nyhetsportal på Internet<br />
där ”vanligt” folk kan<br />
få sina frågor om säkerhet<br />
besvarade sjösattes i början<br />
av december.<br />
Carl-Axel Hermansson och Ulf<br />
Strandberg på Räddningsverket<br />
driver projektet.<br />
– Vi kommer att behandla allt<br />
som rör den enskilde individens<br />
skydd mot olyckor – i<br />
hemmet, kommunen, trafiken<br />
och på fritiden.<br />
Information finns det som<br />
bekant massor av.<br />
Men hur kommer man enklast<br />
åt just den information<br />
man söker utan att drunkna i<br />
oväsentligheter?<br />
– Vi vill göra det enklare för<br />
den enskilde medborgaren att<br />
få just sin fråga besvarad. Folk<br />
ska kunna gå direkt på svaret<br />
utan att ta en massa omvägar,<br />
säger Carl-Axel Hermansson.<br />
Mjukstartar<br />
Projektet har lyckats samla 14<br />
myndigheter och organisationer<br />
för att samarbeta om säkerhetsportalen.<br />
Förarbetet<br />
till projektet har tagit över två<br />
år och när man nu går in på<br />
sitt första år på ”nätet” tänker<br />
man mjukstarta.<br />
– Den viktigaste målgruppen<br />
till att börja med är de som<br />
jobbar med frågorna, det vill<br />
säga kommuninformatörer<br />
och media. Att nå den breda<br />
massan är ett mål som ligger i<br />
framtiden.<br />
Hemsidan är i första hand<br />
en journalistisk produkt.<br />
– Vår främsta uppgift är att<br />
skriva intressanta artiklar som<br />
får folk att öppna ögonen. Vi<br />
har hela samhället som arbetsplats,<br />
säger Ulf Strandberg.<br />
– Djärva och fristående<br />
Portalen drivs inledningsvis<br />
på försök och utvärderas under<br />
hösten 2002. Målet är att<br />
det i slutet på 2002 ska finnas<br />
en självständig redaktion med<br />
tre-fyra medarbetare som<br />
med administrativt stöd av<br />
Räddningsverket leder säkerhetsportalen.<br />
– Vi vill inte vara en tråkig<br />
samhällsportal bland alla andra.<br />
Vi vill vara djärva, fristående<br />
och aktiva, säger Hermansson.<br />
Hemsidan kommer att vara<br />
uppdelad i en temadel som är<br />
säsongsbaserad, en basbehovsdel<br />
där frågor som rör<br />
hemmet, trafiken och fritiden<br />
tas upp och en faktadel där lagar<br />
och regler gås igenom.<br />
Ulf Strandberg har redan en<br />
uppsjö av tänkta reportage<br />
som kan intressera.<br />
– Vi vill intervjua kändisar<br />
om deras säkerhetstänkande.<br />
Peter Forsberg gjorde ett klokt<br />
val, satte hälsan först och tog<br />
ett uppehåll. Hur resonerar<br />
han?<br />
– Kenny Bräck utsätter sig<br />
varje dag för livsfara. Hur tänker<br />
han?<br />
– Vi tror att det finns ett intresse<br />
bland allmänheten för<br />
25<br />
såna här frågor om man vinklar<br />
det ur vanligt folks synvinkel.<br />
Att intresset finns har de redan<br />
fått ett kvitto på.<br />
– Vi gjorde en undersökning<br />
bland allmänheten om den<br />
skulle vara intresserad av en<br />
sån här hemsida, fick positiv<br />
respons, följde upp en tid senare<br />
och märkte glädjande att<br />
folket fortfarande hade intresset<br />
kvar.<br />
Upptäck, förstå, agera<br />
De tre ledorden i projektet är<br />
”upptäck, förstå, agera”.<br />
– Vi kommer att arbeta inom<br />
hela området ”skydd mot<br />
olyckor”. Vår förhoppning är<br />
inte bara att få folk att sätta<br />
upp brandvarnaren hemma<br />
utan också att få dem att sätta<br />
på sig säkerhetsbälte i bilen<br />
och lägga halkskydd i badrummet,<br />
avrundar Carl-Axel Hermansson.<br />
EMIL KARLSSON<br />
FOTNOT: Adressen till hemsidan<br />
är www.skyddsnatet.nu<br />
De 14 myndigheter och organisationer<br />
som samarbetar i projektet<br />
är Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet,<br />
Skolverket, Livräddningssällskapet,Brandförsvarsföreningen,<br />
Civilförsvarsförbundet, Konsumentverket,<br />
Elsäkerhetsverket,<br />
Styrelsen för psykologiskt försvar,<br />
Röda Korset, Barnombudsmannen,<br />
Kommunförbundet, Vägverket<br />
och Räddningsverket.
26 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
erfarenheter<br />
Den åttonde januari i år<br />
hade en familj i Malmö<br />
bestämt sig för att<br />
julen var slut.<br />
Innan granen kastades ut<br />
skulle de tända det sista tomteblosset.<br />
Det hängde i en av<br />
de högsta grenarna. Men just<br />
som de fick eld på det ramlade<br />
tomteblosset ner bland de lägre<br />
täta grenarna i den torra<br />
granen.<br />
Det tog genast eld och stora<br />
lågor slog upp. De hämtade<br />
vatten och försökte släcka.<br />
Men röken och värmen spred<br />
sig i rummet och de måste fly.<br />
Mannen hann rädda sig ner<br />
för trappan och ta sig ut i det<br />
fria. Kvinnan flydde ut på en<br />
balkong på övervåningen,<br />
utanför rummet med den<br />
brinnande granen. Där stod<br />
hon när räddningstjänsten<br />
anlände.<br />
Av någon anledning avvisade<br />
hon brandpersonalens erbjudande<br />
att klättra ner via en<br />
utskjutsstege. I stället klättrade<br />
en brandman upp och höll<br />
henne sällskap tills branden<br />
var släckt.<br />
Hela den stora lägenheten i<br />
radhuset blev rökskadad,<br />
brandskadorna blev relativt<br />
begränsade tack vare parets<br />
släckförsök.<br />
Artikeln bygger på en rapport<br />
av Kent Gabrielsson, räddningstjänsten<br />
i Malmö.<br />
Bränder i julgranar tycks<br />
vara ett stort problem i<br />
usa.<br />
Det kan man också förstå<br />
när man ser deras broilergranar<br />
med täta grenar och långa,<br />
tjocka barr.<br />
Eileen Strauss är chef för en<br />
stor detektivfirma som specialiserat<br />
sig på bränder. Vid en<br />
internationell konferens för<br />
brandutredare från hela världen<br />
höll hon ett föredrag om<br />
en brand i en julgran i Amerika<br />
där en liten pojke fick mycket<br />
svåra brännskador.<br />
Bland annat redovisade hon<br />
följande erfarenheter:<br />
En enda normalstor amerikansk<br />
julgran kan utveckla 2,5<br />
megawatt när den brinner.<br />
Men för att kunna tändas med<br />
en vanlig tändsticka måste<br />
den vara rejält torr.<br />
Fukthalten bestäms av en<br />
rad faktorer:<br />
■ Hur torr granen var när<br />
den höggs<br />
■ Om fällsnittet var vinkelrätt<br />
eller snett<br />
■ Transporttiden innan granen<br />
åter fick vatten<br />
■ Om den kapades ännu en<br />
gång i samband med att den<br />
sattes i vatten<br />
■ Om granen får mycket<br />
vatten och aldrig ens för en<br />
timme är utan vatten i julgransfoten<br />
Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket<br />
med uppgift att bland annat<br />
leda ett stort brandutredningsprojekt.<br />
Erlandsson medverkar i <strong>Sirenen</strong> med<br />
En julgran dricker cirka 3,5<br />
liter vatten per dygn när den<br />
står inomhus, det är de yttre<br />
årsringarna som suger upp<br />
vattnet, inte kärnan<br />
Det är svårt att se hur torr en<br />
julgran är, trädets utseende<br />
kan bedra. Men testa om barren<br />
är mjuka (fuktiga) eller om<br />
de bryts när man böjer dem<br />
(torra).<br />
Vid test av brännbarheten<br />
hos julgranar används i usa en<br />
sammanfattningar av rapporter. Han tar<br />
med glädje emot synpunkter och tips på<br />
tel 054-13 50 39, fax 0470-208 04,<br />
e-post: ulf.erlandsson@kd.srv.se<br />
Låt granen stå så grön och grann i<br />
Erfarenheter<br />
I Sverige är det tack och lov inte<br />
så vanligt med bränder i julgranar<br />
inomhus. Men några rapporter<br />
brukar det komma varje år i<br />
januari.<br />
Gnistor från ett tomtebloss är<br />
mer än tillräckligt för att antända<br />
en gran under förutsättning att<br />
den är ordentligt torr. (Se särskild<br />
artikel om julgransbränder i USA)<br />
Om den relativa fuktighetshalten<br />
i granen är under 30 % kan<br />
förbränningen gå nästan explosionsartat.<br />
Dödsolyckor har inträffat<br />
både i USA och Europa.<br />
Kvarglömda ljus vanligaste julbranden<br />
Erfarenheter från Räddningsverkets brandutredarprogram visar att en<br />
stor del av bränderna med bortglömda levande ljus inträffar i personalrum,<br />
dagrum och liknande allmänna utrymmen.<br />
Orsaken är att ingen känner personligt ansvar för ljusen i dessa lokaler.<br />
De blir lätt bortglömda när sista personen lämnar rummet.<br />
En annan utsatt grupp är gamla eller handikappade människor med<br />
eget boende. Det är minnet som sviker.<br />
■ Statistiken är framtagen av Brandförsvarsföreningen (SBF) med hjälp av räddningstjänsterna<br />
och bygger på bränder under perioden 1 advent-trettonhelgen.<br />
brandorsak bränder/år<br />
97-98 98-99 99-00 00-01<br />
ljus 276 220 235 244<br />
tomtebloss 14 20 17 22<br />
el 4 4 8 5<br />
fyrverkerier 38 39 39 30<br />
övrigt 20 19 16 10<br />
ljusstöpning 3 6 1 1<br />
Totalt 355 308 316 312<br />
Vardagsrummet kan övertändas av brinnande<br />
gaslåga som är 38 millimeter<br />
lång och får påverka trädet i 12<br />
sekunder. Om fuktighetshalten<br />
är under 30 procent antänds<br />
en julgran omedelbart<br />
när den utsätts för standardlågan.<br />
En julgran som innehåller<br />
mer än 50 procent relativ fuktighet<br />
är däremot mycket svår<br />
att få eld på.<br />
Trots det antändes alla träd i<br />
Eileens försöksserie (102<br />
stycken) när de utsattes för en
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
stugan<br />
Foto: BILDBYRÅN<br />
Låt ljusets högtid bli en glad<br />
högtid. Kvarglömda levande<br />
ljus är den vanligaste brandorsaken<br />
under adventstiden. Tänk<br />
efter före så att inte helgen blir<br />
förstörd.<br />
julgran<br />
tillräckligt stor värmekälla.<br />
Värmeutvecklingen från en<br />
brinnande julgran är nätt och<br />
jämt tillräckligt för att ge övertändning<br />
i ett vardagsrum.<br />
En annan erfarenhet av Eileens<br />
försök:<br />
Flamskyddsmedel på julgranar<br />
ger bara ett marginellt<br />
bättre brandskydd. Däremot<br />
gör det dem fulare och de tappar<br />
barren fortare.<br />
Ulf Erlandsson<br />
Raket genom fönster tände skola<br />
En tidig morgon några<br />
dagar efter trettondagshelgen<br />
i år upptäckte ett<br />
förbipasserande par att det<br />
slog ut lågor genom ett fönster<br />
till en skolbyggnad på<br />
Ekerö utanför Stockholm.<br />
Räddningstjänsten larmades<br />
och fick snabbt situationen<br />
under kontroll.<br />
Branden hade uppstått i en<br />
soffa placerad med ryggen<br />
mot ett fönster under vilket<br />
det fanns ett elektriskt element.<br />
Såväl soffan som elementet<br />
var helt uppbrända<br />
och mycket tydde på att branden<br />
uppstått genom långvarig<br />
värmeöverföring från elementet<br />
till soffan.<br />
Teorin tycktes också bekräfas<br />
av att en exakt likadan soffa,<br />
som stod var placerad på<br />
ett liknande sätt emot ett annat<br />
elektriskt element, hade<br />
tydliga värmeskador på baksidan.<br />
Trots de tydliga spåren<br />
beslöt en polistekniker att<br />
göra en grundlig undersökning<br />
tillsammans med räddningstjänstensbrandutredare.<br />
Under brandresterna på<br />
golvet hittade de glasbitar<br />
från fönstret. Det tydde på att<br />
glasrutan var trasig redan in-<br />
En man skulle flytta från<br />
sin lägenhet i ett flerfamiljshus<br />
och höll på att<br />
städa.<br />
Han upptäckte att han<br />
glömt att frosta av kylskåpets<br />
frysfack. För att få isen att<br />
smälta fortare värmde han<br />
vatten i en gryta och ställde<br />
den i kylskåpet.<br />
Men han hade bråttom och<br />
det gick inte fort nog. Han<br />
tände därför ett kort stearinljus,<br />
satte det i en provisorisk<br />
ljushållare och placerade det<br />
på botten av kylskåpet. Det<br />
var nästan tomt så när som på<br />
ett par gallerhyllor av metall,<br />
en ugnsfast form och en ”potta”<br />
för att samla upp smältvatten.<br />
Det enda brännbara förutom<br />
skåpets i<strong>nr</strong>edning av<br />
hårdplast var ett par plastmuggar,<br />
så kallade Frostimugs.<br />
Efter en stund upptäckte<br />
mannen att han behövde gå<br />
och köpa flera sopsäckar. Han<br />
kontrollerade att ljuset brann<br />
som det skulle och att det inte<br />
var varmt på undersidan av<br />
frysfacket som var av plast.<br />
Kylskåpsdörren lämnades på<br />
glänt med en springa om cirka<br />
15 centimeter.<br />
När han kom tillbaka efter<br />
ungefär tio minuter såg han<br />
nan branden fick någon större<br />
omfattning.<br />
Dessutom påträffade de<br />
strax utanför brandområdet<br />
två cirka sju centimeter stora<br />
klothalvor av pressad papp.<br />
På en av dem satt en liten<br />
lapp med text på kinesiska.<br />
När de sedan undersökte<br />
omgivningarna förstärktes<br />
misstanken att det inte var<br />
elementet utan att branden<br />
vållats av en fyrverkeripjäs: En<br />
bit från skolan låg ett papprör<br />
med texten Hanssons Stjärn-<br />
redan utifrån att det vällde ut<br />
rök från lägenheten. Han<br />
lyckades inte ta sig in i bostaden<br />
utan varnade i stället<br />
grannarna och larmade räddningstjänsten.<br />
Orsaken uppenbar<br />
Branden blev omfattande.<br />
Köket blev helt utbränt och<br />
lågorna spred sig utvändigt<br />
via köksfönstret och takfoten<br />
upp till vinden.<br />
Räddningstjänstens brandutredning<br />
visade klart att<br />
bomb kaliber 65.<br />
Brandutredarna tog med sig<br />
klothalvorna och röret till<br />
Sprängämnesinspektionen<br />
där de fick en förklaring av<br />
funktionen.<br />
En Stjärnbomb består av ett<br />
papprör med en drivladdning<br />
som ska kasta iväg ett löst<br />
sammansatt klot till stor höjd.<br />
Där delar sig klotet i en knall<br />
och frigör flera mindre ljusoch<br />
ljudeffekter.<br />
Tydligen hade fyrverkeripjäsen<br />
avfyrats rakt mot sko-<br />
Foto: SVEN-ERIC LINDBERG<br />
Den utbrända soffan och bakom den elementet som man först<br />
trodde hade orsakat branden. Men en grundlig undersökning gav<br />
ett annat svar.<br />
branden startat inne i kylskåpet.<br />
Åklagaren beslöt därför<br />
att väcka åtal mot mannen för<br />
allmänfarlig vårdslöshet.<br />
Ärendet behandlades i tingsrätten.<br />
Kommunens brandutredare<br />
kallades att vittna.<br />
Hade kontrollerat<br />
Domstolen anförde att det för<br />
många människor framstår<br />
som oansvarigt att lämna ett<br />
tänt stearinljus i en obevakad<br />
lägenhet, även om det bara är<br />
för en kortare tid.<br />
27<br />
lans fönster. Det bevisades av<br />
glasfragment som upptäcktes<br />
när pappklotets yta studerades<br />
i ett mikroskop. Om pjäsen<br />
riktats mot fönstret med<br />
avsikt eller av våda kan bara<br />
gärningsmannen svara på.<br />
Vid samtal med skolans personal<br />
visade det sig att brännmärket<br />
på soffan i det andra<br />
rummet fanns där redan när<br />
båda sofforna inköptes på en<br />
loppmarknad flera år tidigare.<br />
Artikeln bygger på en rapport<br />
av Sven-Eric Lindberg, räddningstjänsten<br />
Solna-Sundbyberg.<br />
Erfarenheter<br />
En brandutredning måste vara<br />
grundlig och förutsättningslös.<br />
Allt måste kontrolleras. Saker och<br />
ting är inte alltid som de först<br />
verkar.<br />
En stjärnbomb (eller ”konstbomb”<br />
som den också kallas) har<br />
mycket kraftig drivladdning. De<br />
största modellerna kastar iväg<br />
klotet med ljuseffekterna till<br />
nästan 100 meters höjd. Dubbla<br />
eller tredubbla fönsterrutor är<br />
inget hinder.<br />
Dödsolyckor har inträffat när<br />
människor blivit träffade av kulan<br />
från en sådan här bomb.<br />
Stearinljuset satte lägenheten i brand<br />
Foto: CLAES MALMQVIST<br />
Det började med ett stearinljus... Branden i lägenheten blev omfattande,<br />
köket helt utbränt. Åtalet mot lägenhetsägaren, som placerat<br />
stearinljuset i kylskåpet, ogillades.<br />
erfarenheter<br />
För ansvar för oaktsamhetsbrott<br />
krävs emellertid ett otillåtet<br />
risktagande.<br />
I det aktuella fallet hade den<br />
åtalade kontrollerat brandrisken<br />
innan han lämnade bostaden<br />
och då inte kunnat<br />
misstänka att värmen från ljuset<br />
skulle kunna starta en<br />
brand. Han ansågs inte därför<br />
inte ha ådragit sig ansvar för<br />
oaktsamhetsbrott.<br />
Åtalet ogillades.<br />
Artikeln bygger på en rapport<br />
av Claes Malmqvist, Karlstadsregionens<br />
räddningstjänst.<br />
Erfarenheter<br />
Lämna aldrig ett tänt ljus utan<br />
uppsikt! Det finns många faktorer<br />
som påverkar ett händelseförlopp.<br />
I det aktuella fallet gick<br />
det inte att avgöra exakt hur ljuslågan<br />
antände kylskåpet, bara att<br />
den gjorde det på något sätt.<br />
Ett kyl- eller frysskåp innehåller<br />
massor av brännbar plast i sin i<strong>nr</strong>edning<br />
och isolering. När branden<br />
väl är ett faktum går förloppet<br />
fort.<br />
Det blir mer och mer sällsynt<br />
att åklagare väcker åtal för ovarsamhetsbrott<br />
vid brand. Och<br />
ännu mera sällsynt med fällande<br />
domar.
28 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
krypto<br />
Toppvinsten till<br />
Hallsberg<br />
Den här gången kom den först öppnade rätta lösningen<br />
från Hallsberg. Vi på <strong>Sirenen</strong> säger grattis till Börje<br />
Emilsson och övriga vinnare.<br />
Rätt lösning av krypto <strong>nr</strong> 6/01 gav följande mening i<br />
de tonade rutorna:<br />
Brandmannaprofil<br />
1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc):<br />
Börje Emilsson, Hallsberg.<br />
2:a pris (pulversläckare, typ ABE klass I, för bilen, husvagnen,<br />
båten): Viola Lager, Odensbacken.<br />
3–6:e pris (cykelhjälm): Stig Pettersson, Karlstad, Rut<br />
Norrman, Sibbhult, Bertil Wretlund, Hägersten, Bo Forsberg,<br />
Karlskoga.<br />
7–10:e pris (brandvarnare): Roland Gottfridsson, Västervik,<br />
Arne Jonsson, Vilhelmina, Arne Pettersson, Rimbo, Lennart<br />
Krantz, Öjersjö.<br />
Lösningen till kryptot 6/01<br />
Samma tal –<br />
samma bokstav<br />
Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.<br />
Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. Regeln är att<br />
samma siffror motsvaras av samma bokstav hela kryptot igenom.<br />
Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en mening som<br />
har koppling till bilden.<br />
1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, kontoret,<br />
etc), 2:a pris: pulversläckare, typ ABE I (2 kg, för bilen, husvagnen,<br />
båten), 3–6:e pris: cykelhjälm, 7–10:e pris: brandvarnare.<br />
Skicka lösningen senast den 16 januari till: ”Kryptot”, <strong>Sirenen</strong>,<br />
L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.<br />
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Också Du kan tycka till på de här<br />
sidorna. Alla är lika välkomna att delta i<br />
debatten. Adress: ”Ordet fritt”, <strong>Sirenen</strong>,<br />
L 257, 651 80 Karlstad<br />
Vart är vi på väg med vårt<br />
gemensamma larmnummer<br />
112? Det är<br />
med viss förvåning som vi ser<br />
på utvecklingen i Sverige. sos<br />
Alarm ab har i dag ett tudelat<br />
uppdrag. Från staten har sos<br />
fått uppdraget att ur ett samhällsperspektiv<br />
hantera det gemensamma<br />
nödnumret 112.<br />
Samtidigt ska verksamheten<br />
utvecklas utifrån ett kommersiellt<br />
perspektiv. I bland annat<br />
Stockholms län och Västra Götalandsregionen<br />
har ambulansdirigeringen<br />
handlats upp<br />
i konkurrens.<br />
Sannolikt kommer det att<br />
följas av fler upphandlingar.<br />
Som en logisk konsekvens av<br />
detta kan det innebära att<br />
samtal som berör ambulanssjukvård<br />
kopplas vidare till en<br />
annan central som fått dirigeringsuppdraget.<br />
Vi måste välja väg<br />
Lojaliteten till grundsynen att<br />
en hjälpsökande inte ska behöva<br />
kopplas vidare håller på<br />
att förändras. Det beror på vad<br />
vi kan bedöma på två saker:<br />
- dels driver tolkningen av<br />
Du kan även skicka på fax 054-13 56 40<br />
eller e-post stig.dahlen@kd.srv.se<br />
Max 40 rader (eller 3 500 tecken på<br />
datorn). Manusstopp 1/02: 14 januari<br />
”Lag om offentlig upphandling”<br />
på utvecklingen. I grunden<br />
är det sunt att utsätta en<br />
verksamhet för konkurrens för<br />
att pressa kostnaderna och<br />
höja kvaliteten.<br />
- dels prioriterar sos Alarms<br />
ägare tydligt den kommersiella<br />
sidan och kräver till och<br />
med aktieutdelning.<br />
Vi tycker att denna utveckling<br />
är förvirrande och vi måste<br />
välja väg. Antingen är det<br />
”Lag om offentlig upphandling”<br />
som gäller och då kan vi<br />
få en mångfald av olika lösningar.<br />
Exempelvis kan Stockholm,<br />
Göteborg och Malmö<br />
genomföra en gemensam<br />
upphandling. sos Alarm kan i<br />
sin yttersta förlängning då få<br />
samma roll som Televerket<br />
hade en gång i tiden att enbart<br />
vidarekoppla alla nödsamtal.<br />
Rätt resurser direkt<br />
En annan utvecklingstendens<br />
som vi måste uppmärksamma<br />
är kompetensen hos larmoperatören.<br />
Räddningstjänsten<br />
kräver räddningsteknisk kompetens<br />
och sjukvården medicinsk<br />
kompetens.<br />
29<br />
ordet fritt<br />
Tre storstadschefer i gemensamt upprop:<br />
Kommersiella intressen<br />
skapar förvirring kring 112<br />
Foto: BO NYSTRAND<br />
Lojaliteten till grundsynen att en hjälpsökande inte ska behöva kopplas vidare håller på att förändras, skriver räddningscheferna i de tre storstäderna i ett gemensamt inlägg.<br />
Vår grundsyn att ledning<br />
börjar med alarmeringen måste<br />
utvecklas med att den som<br />
ringer 112 inte ska behöva bli<br />
vidarekopplad.<br />
Våra förväntningar på larmcentralen<br />
är att man på eget<br />
mandat ska larma rätt resurser<br />
redan i första larmet. Operatörerna<br />
ska dessutom skapa sig<br />
en bild av räddningsledarespo-<br />
tentiella begäran<br />
om förstärkning<br />
och en åtgärdsplan<br />
för detta.<br />
Utöver detta förväntar<br />
vi oss också<br />
en handlingsberedskap<br />
från larmcentralen<br />
att det<br />
kan inträffa fler<br />
parallella larm<br />
som ska behandlas<br />
med fullgod kvalitet.<br />
Samtidigt måste vi som<br />
grundsyn ha att den som ringer<br />
112 kan vara i sitt livs svåraste<br />
situation och vi måste underlätta<br />
det samtalet så mycket<br />
som möjligt.<br />
Räddningstjänstens traditio-<br />
Alla kompetenskrav<br />
är<br />
orimliga att<br />
ställa på en<br />
och samma<br />
person<br />
nella lösning är att sos Alarm<br />
svarar för alarmeringen. En<br />
tydlig trend som utvecklar detta<br />
synsätt är att sos Alarms<br />
operatör genomför hela intervjun.<br />
Samtidigt kopplas räddningstjänstens<br />
operatör in på<br />
medlyssning och verkställer<br />
alarmeringen.<br />
Det är således två personer<br />
med i varje samtal,<br />
både sos-opera-<br />
tören med sin generalistkunskap<br />
för att identifiera<br />
vad som hänt och<br />
vem som ska åtgärda<br />
larmet och<br />
räddningstjänstensspecialistkunskap.Räddningstjänsten<br />
får därmed<br />
också en tydlig<br />
övergång till sin<br />
ledningsorganisation.<br />
Det finns fler användare av<br />
nödnumret 112 som kan kräva<br />
specifik kompetens. Alla dessa<br />
kompetenskrav är orimliga att<br />
ställa på en och samma person.<br />
Drar vi ut detta i sin förlängning<br />
är det ett hot mot vårt ge-<br />
mensamma nödnummer och<br />
det kommer att uppstå ett behov<br />
av att införa flera olika<br />
nödnummer beroende på<br />
hjälpbehovet.<br />
Denna lösning finns på flera<br />
håll i Europa. Det finns förmodligen<br />
inte många i Sverige<br />
som står bakom en sådan utveckling.<br />
Det känns angeläget att vi<br />
samlar oss kring ett nationellt<br />
gemensamt synsätt för 112hanteringen.<br />
Är det rimligt?<br />
Vi upplever ett sakta men säkert<br />
ändrat förhållningssätt. Är<br />
det rimligt att ställa ”Lagen om<br />
offentlig upphandling” eller ett<br />
ekonomiskt avkastningskrav<br />
från aktieägarna mot en ensad<br />
hantering av 112 utifrån ett<br />
samhällsperspektiv?<br />
Lars Berg<br />
Brandchef, Malmö<br />
Hans Lagerhorn<br />
Brandchef, Stockholm<br />
Åke Jacobsson<br />
Räddningchef, Storgöteborg
30 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
ordet fritt<br />
Matts Jangerstad ser likheter med feodaltiden<br />
– Jag får rysningar när Södertörn<br />
framställs som en god plantskola<br />
När jag läser och tar del<br />
av vad man skriver<br />
om Södertörn som<br />
en bra plantskola för goda<br />
idéer så får jag rysningar.<br />
Hur kan denna organisation<br />
prisas som något av<br />
framtiden när man inte<br />
har någon som helst kontroll<br />
på vad som gäller i<br />
svensk arbetsrätt och varför<br />
man ingår avtal.<br />
Tydligen passar inte verkligheten<br />
för Södertörns brandförsvarsförbund,<br />
utan man är<br />
tvungen att skaffa sig en egen<br />
så att man får ihop sin verksamhet.<br />
Detta tycker jag vittnar<br />
om att man inte är någon<br />
föregångare eller visionärer.<br />
Tetrahaveriet<br />
är upprörande<br />
Det utdragna försöket att<br />
skaffa ett gemensamt system<br />
för internkommunikation<br />
mellan polis, räddningstjänst<br />
och ambulans tycks nu helt ha<br />
havererat.<br />
Statskontoret, som har uppdraget<br />
att genomföra upphandlingen,<br />
har gett upp. Det<br />
bedöms inte vara möjligt att<br />
få intressenterna att förenas i<br />
en gemensam kravspecifikation.<br />
Inte heller tycks det vara<br />
möjligt att med gemensamma<br />
krafter klara finansieringen av<br />
systemet.<br />
Denna oförmåga till samverkan<br />
innebär att vanligt folk<br />
och den operativa personalen<br />
i berörda verksamheter riskerar<br />
att utsätts för onödiga faror.<br />
Frågan är hur tålamodet hos<br />
våra folkvalda i riksdagen<br />
sträcker sig? Allmänheten kan<br />
för sin del inte reagera på annat<br />
sätt än med befogad upprördhet.<br />
Anders M. Johansson<br />
Generalsekreterare<br />
i Civilförsvarsförbundet<br />
Man tvingar upp anställda i<br />
dubbla roller med utökad arbetstid<br />
med mera för att få<br />
ihop verksamheten.<br />
Styressättet faller nästan tillbaka<br />
till feodaltiden och vad<br />
det innebar till att styra och<br />
leda verksamheten och jag<br />
tror inte att historien går<br />
igen i alla dessa historiska<br />
utvecklingsskeden.<br />
Om man nu på<br />
Räddningsverket vill<br />
se framtiden genom<br />
att ha med Södertörn<br />
som något framgångsrikt<br />
så anser jag<br />
att man har fått samma<br />
syndrom på verket<br />
som det finns på Socialstyrelsen,<br />
nämligen att på<br />
verket regerar brandingenjörerna<br />
och hos Socialstyrelsen<br />
finns sjuksköterskorna.<br />
Teori före praktik<br />
Lever vi i det tidevarvet där<br />
man sätter de teoretiska kun-<br />
Är det rimligt att kräva<br />
lås på utrymningsvägen?<br />
Som platschef i räddningstjänsten<br />
på Grötö, Öckerö<br />
blev jag mycket förvånad över<br />
de krav som Trygg Hansa ställde<br />
på mig när jag diskuterade<br />
tecknandet av villa-hemförsäkring.<br />
Deras besked var att jag<br />
skulle vara tvungen att sätta<br />
lås på samtliga fönster för att<br />
lösöresförsäkringen, över en<br />
viss summa, skulle gälla fullt<br />
ut.<br />
Som brandis reagerade jag<br />
KOMMENTAR: <strong>Sirenen</strong> skickade<br />
Bulukins fråga vidare till<br />
Räddningsverkets förebyggandeenhet,<br />
där tillförordnade<br />
chefen Björn Albinson<br />
lämnade detta svar:<br />
Vi är medvetna om problemet<br />
och givetvis ska inte inbrottsskyddet<br />
hindra snabb utrymning. När<br />
man försäkrar lösöre över en viss<br />
summa ställs höga krav på låsoch<br />
inbrottsskydd. Låset ska skydda<br />
vid försök till inbrott. Dessa extralås<br />
behöver inte användas när<br />
man är hemma. Det finns ett antal<br />
olika fabrikat att välja på.<br />
Någon typ av lås kan spärras så<br />
att det inte går att öppna med<br />
nyckel ens från insidan. Motivet<br />
ska vara att hindra en inbrottstjuv<br />
att bära ut sitt byte, men det försäkringsbolag<br />
jag talat med ställer<br />
inte krav på denna funktion.<br />
över konsekvenserna av dessa<br />
ställda krav med tanke på utrymningsmöjligheterna.Skulle<br />
det inträffa något så är ett<br />
barns normala reaktion att<br />
inte slå sönder ett fönster för<br />
att ta sig ut.<br />
Kan det verkligen vara rätt<br />
att man ska låsa fönster som<br />
utgör utrymningsväg? Nyckeln<br />
kan ju inte sitta i låset eller förvaras<br />
på lätt identifierbar plats<br />
eftersom den då även kan användas<br />
vid ett inbrott.<br />
Det gäller samma för fönsterlåsen<br />
att de ska skydda mot inbrott.<br />
Normalt ska det alltid finnas två<br />
utrymningsvägar. För bostäder<br />
kan den ena ersättas av räddningstjänstens<br />
stegar om man<br />
inte kan förväntas klara utrymning<br />
själv. Det ska finnas en utrymningsväg<br />
från varje våningsplan,<br />
en källare ska man kunna utrymma<br />
utan att passera våningen<br />
ovanför. Utrymning från andra våningen<br />
kan ske genom att hoppa<br />
ut genom ett fönster om det är<br />
beläget högst fem meter över<br />
mark.<br />
Alla ska kunna öppna<br />
Om ett fönster är avsett att vara<br />
utrymningsväg från källaren ska<br />
det gå att öppna inifrån. Ett lås får<br />
nog accepteras på samma sätt<br />
som att man accepterar att ytter-<br />
Det finns eller åtminstone<br />
har funnits en oskriven lag<br />
som säger att liv går före sak.<br />
För min del uppfattar jag att<br />
försäkringsbolagets krav gå<br />
emot denna princip.<br />
Är Räddningsverket medveten<br />
om detta och i så fall har ni<br />
någon uppfattning i frågan?<br />
Gunnar Bulukin<br />
Platschef<br />
Grötö räddningsvärn<br />
”Ett lås får nog accepteras”<br />
dörrar hålls låsta.<br />
Vid en brand nattetid, då familjen<br />
väcks av brandvarnare och<br />
huset är rökfyllt, är det brått att<br />
komma ut. När man måste utrymma<br />
hastigt ska alla kunna öppna<br />
ytterdörren även i becksvarta<br />
mörkret och när lyset har slocknat.<br />
Om det behövs nyckel så måste<br />
den då finnas alldeles intill dörren<br />
och på en plats där alla kan hitta<br />
den. Men det är ju enklast att bara<br />
behöva använda ett vred. Det behövs<br />
en enkel övning kring dessa<br />
moment och en tanke på utrymning<br />
när man skaffar lås.<br />
Björn Albinson<br />
skaperna högre än de praktiska?<br />
Är det inte så att man inte<br />
får glömma hur verkligheten<br />
ser ut och att utvecklingen<br />
sker genom en kontinuerlig<br />
process och dialog mellan parterna.<br />
Tyvärr verkar det som om<br />
räddningstjänsten kommer att<br />
betraktas som en verksamhet<br />
på golvet i ett kök.<br />
Om det behövs fler skärsläckare<br />
och fler Kviby´s tänker<br />
jag inte säga högt, det får<br />
ni gissa själva.<br />
Matts Jangerstad<br />
Sektion Räddningstjänsten<br />
Varför inget om<br />
förebyggande<br />
på hemsidan?<br />
Förebyggande påstås vara<br />
det vi ska satsa på i framtiden.<br />
Det har hur som helst varit<br />
budskapet från Räddningsverket<br />
i många år nu.<br />
Nyfiket går jag in på Räddningsverkets<br />
hemsida för att<br />
få senaste nytt på det förebyggande<br />
området.<br />
Men ingenstans hittar jag<br />
någon rubrik eller annat om<br />
förebyggande.<br />
Är det inte så viktigt längre?<br />
Skånsk deltidsförman<br />
”Vi jobbar på en<br />
omfattande och<br />
aktuellt sida”<br />
KOMMENTAR från Björn Albinson,<br />
tillförordnad chef på<br />
Räddningsverkets förebyggandeenhet:<br />
Insändarskribenten har alldeles<br />
rätt. Det finns inte så mycket om<br />
förebyggande för tillfället. Men<br />
nu när hela hemsidan görs om<br />
pågår också arbete med en<br />
brandförebyggande del. Där ska<br />
vi beskriva vår del av detta arbete<br />
och även ha med refererat och<br />
hänvisningar till vidare läsning.<br />
Arbetet är omfattande, inte<br />
bara inledningsvis utan även på<br />
sikt eftersom allt innehållet ska<br />
vara aktuellt. Om det lyckas så<br />
blir det också en del i att utveckla<br />
en "24- timmars myndighet", där<br />
många svar om brandskydd kan<br />
sökas dygnet runt.<br />
Björn Albinson
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Kårtraditioner<br />
kan visst<br />
betyda<br />
nytänkande<br />
I<strong>Sirenen</strong> 7/01 (sidan 3) kritiserar<br />
Lars Fredholm kårtraditionerna<br />
inom den<br />
svenska räddningstjänsten.<br />
Hans debattinlägg innehåller<br />
enligt mitt förmenande alltför<br />
svepande formuleringar.<br />
Enligt Fredholm förhindrar<br />
kårtraditionerna och frivilligorganisationerna<br />
skapande av<br />
flexibla arbetsformer.<br />
Några konkreta exempel på<br />
detta ges dock inte. Att karaktärisera<br />
de frivilliga som en<br />
”social klubb” känns ganska<br />
malplacerat!<br />
Malmö bra exempel<br />
En kårtradition som svetsar<br />
samman personalen till en väl<br />
fungerande organisation behöver<br />
inte alls betyda ett revirtänkande<br />
som förhindrar<br />
andra aktörer på säkerhetsområdet.<br />
Malmö brandkår är ett av<br />
många exempel på detta. I<br />
samverkan med andra sektorer<br />
inom räddningstjänsten<br />
har man där utvecklat ett säkerhetstänkande,<br />
som väckt<br />
positiv uppmärksamhet.<br />
”Brukar”-undersökningar<br />
visar att kåren har mycket förtroende<br />
hos allmänheten. Säkert<br />
bidrar detta till att också<br />
Malmö stads politiker slår<br />
vakt om organisationen.<br />
Ökar arbetsglädjen<br />
Nytänkandet och kårtraditioner<br />
behöver alltså inte stå i<br />
motsatsförhållande till varandra.<br />
Kårtraditioner kan – rätt använda<br />
– skapa samhörighet<br />
och positivt tänkande som stimulerar<br />
trivseln och ökar arbetsglädjen.<br />
Det är däremot viktigt att<br />
vid utbildning av ledare inom<br />
räddningstjänsten, till exempel<br />
vid Lunds Tekniska Högskola,<br />
förmedla nya idéer och<br />
tankar på ett adekvat sätt.<br />
Olle Aulin<br />
Ordf/vice ordf räddningsnämnden<br />
Malmö 1988-98,<br />
ledamot av räddningstjänstkommittén<br />
1977-84,<br />
f d riksdagsman (1977-84)<br />
och försvarsdirektör<br />
Undertecknade arbetar i<br />
Stockholms brandförsvar.<br />
Vi är stationerade<br />
på Farsta brandstation, som är<br />
en länsresurs inom det regionala<br />
kemsamarbetet i Stockholms<br />
län. Det är främst av den<br />
anledningen som vi under senare<br />
tid kommit att intressera<br />
oss för elektrisk utrustning i explosionsfarliga<br />
områden.<br />
Vi har studerat stora delar av<br />
den europastandard som Sverige<br />
anslutit sig till , genom SS-<br />
EN 60079-10, vad gäller elektrisk<br />
utrustning för områden<br />
med explosiv gasblandning<br />
samt klassning av riskområden<br />
med explosiv gasblandning.<br />
Vi har gjort det för att se om<br />
och hur de kunskaper/regler<br />
som finns inom ovannämnda<br />
standard kan vara en vägledning<br />
för den operativa räddningstjänstens<br />
insatser vid explosiv<br />
gasblandning.<br />
Vi har tillskrivit systemansvarig<br />
övrig räddningstjänst,<br />
skyddsingenjören samt huvudskyddsombudet<br />
hos Stockholms<br />
brandförsvar att utreda<br />
huruvida brandförsvaret ska<br />
kunna arbeta i explosiv miljö,<br />
zon 1. Det vill säga kunna tömma<br />
en tankbil som läcker eller<br />
göra en inträngning i en lägenhet<br />
med stadsgasläckage.<br />
Om Stockholms brandförsvar<br />
beslutar sig för att kunna<br />
göra insats vid explosiv miljö,<br />
krävs att ändamålsenlig utrustning<br />
införskaffas (såsom<br />
pumpar, indikeringsinstrument<br />
arbetsbelysning, rökdykarradio<br />
etcetera).<br />
Vilken lägsta standard?<br />
Skyddsingenjören samt enhetschefen<br />
för övrig räddningstjänst<br />
bör utreda vilken<br />
lägsta standard på explosionsklassad<br />
materiel vi bör ha<br />
inom samtliga arbetsfält som<br />
rör riskområden med explosiv<br />
gasblandning.<br />
Dessa frågor vill vi nu även<br />
att Räddningsverket ger sin<br />
syn på.<br />
I ett dokument vi skickat till<br />
Räddningsverket om rökdykarradion<br />
har vi tagit vår utgångspunkt<br />
från en händelse i<br />
Västerås år <strong>2001</strong>. Där valde<br />
man att ta bort rökdykarradion<br />
vid insats i hög riskmiljö med<br />
skyddsgrupper och lång inträngningsväg.<br />
En tändanledning<br />
Man bedömde att rökdykarradion<br />
utgjorde en tändanledning.<br />
Vi är inte ute efter att kritisera<br />
den insatsen eller leta<br />
syndabock. Tvärtom.<br />
Det är inte alla räddningsledare<br />
som uppvisar sådan kunskap<br />
om dels vår utrustning<br />
samt hur man gör metangas<br />
inert. Men vi vill att Räddningsverket<br />
ska reflektera över<br />
är hur förfarandet med rökdykarradion<br />
står sig mot AFS:en<br />
samt det rökdykarreglemente<br />
som verket använder sig av i<br />
sina utbildningar vid räddningsskolorna.<br />
Vår förhoppning är att Räddningsverket<br />
tycker att AFS:en<br />
och de lokala rökdykarreglementena<br />
är bra och inte ska<br />
ändras för att bättre anpassa<br />
sig till situationer som i Västerås<br />
(det vill säga talar om när<br />
31<br />
ordet fritt<br />
Märkligt att inte hänsyn tas till<br />
alla remissvar i sotningsfrågan<br />
Apropå artikeln i <strong>Sirenen</strong><br />
7/01 med rubriken ”Avreglering<br />
av sotning får<br />
vänta” har jag tagit del av remissammanställningen<br />
från<br />
försvarsdepartementet och<br />
kan konstatera: Av 80 begärda<br />
remissvar har 65 svar inkommit<br />
och 15 avstått från att svara.<br />
På eget initiativ har ytterligare<br />
tolv verksamheter inkommit<br />
med yttranden.<br />
Jag sände själv in ett yttrande<br />
till försvarsdepartementet,<br />
men det finns inte upptaget i<br />
förteckningen. Vid efterforskning<br />
uppgavs, att det finns fler<br />
än 200 remissvar som inte är<br />
med och ej behandlats i det utskickade<br />
referatet. Ytterst<br />
märkligt att de ej omnämnts,<br />
sammanställts och redovisats i<br />
sammanhanget. Vem har beslutat<br />
om vilka synpunkter<br />
som får komma till tals?<br />
Är klart felförda<br />
Remissammanställningen utgörs<br />
av citat ur originalen. Några<br />
av de angivna negativa svaren<br />
är klart felförda och tillhör<br />
den positiva sidan. En grupp<br />
av 39 delsvar för punkterna<br />
3.6.2 och 3.7 är varken + eller –<br />
och rubriceras ”tveksamma”.<br />
Detta kunde vara en korrekt<br />
beteckning för merparten av<br />
svaren. Tveksamheten beror<br />
Debatten om sotningen fortsätter. Torsten Hammarbäck är kritisk<br />
till hur frågan hanterats, bland annat remissbehandlingen.<br />
till övervägande del på de nya<br />
och helt onödiga kostnaderna<br />
för kontrollorgan som inte behövs,<br />
men som Räddningsverket<br />
och Sveriges Skorstensfejarmästares<br />
Riksförbund (SSR)<br />
kämpar för.<br />
En fråga om ekonomi<br />
Till en del remissinstanser har<br />
SSR i god tid distribuerat sitt<br />
remissvar och det har tydligen<br />
haft avsedd verkan. Detta<br />
märks av att i många remissvar<br />
skiner okunnigheten igenom<br />
med idel ogrundade antagan-<br />
den och förmodanden. SSR<br />
kan lobbyism. Skälet att sota<br />
eller inte har kommit bort i<br />
hanteringen, det har blivit en<br />
fråga om ekonomi.<br />
En fråga till Lars-Gunnar<br />
Börjesson: Enligt notisen i <strong>Sirenen</strong><br />
<strong>nr</strong> 7/01 vet du varför utredningen<br />
med lagförslaget<br />
stoppades så burdust. Det kan<br />
väl inte bara bero på referaten<br />
av remissvaren? Den officiella<br />
förklaringen från försvarsdepartementet<br />
är, att ”man skall<br />
invänta utvärderingar av andra<br />
avregleringar som genom-<br />
Radion explosionshot i hög riskmiljö?<br />
Manusstopp för insändare i <strong>nr</strong> 1/02 är 14 januari<br />
förts”. Flera väl insatta människor<br />
i sotningsfrågan är<br />
mycket förvånade över det inträffade.<br />
Hur gick det till och<br />
vem tog besluten?<br />
En fråga till Björn von Sydow:<br />
Varför undanhålls mitt<br />
och 200 andra remissvar?<br />
En fråga till Göran Persson:<br />
Varför får ingen utreda myten<br />
om sotningens brandförebyggande<br />
effekt?<br />
Befängda argument<br />
Under Räddningsverkets hela<br />
verksamhetstid (sedan 1986)<br />
har det flera gånger påtalats<br />
om nödvändigheten av att få<br />
reda på sotningsbehovet. Verket<br />
och SSR har stenhårt avvisat<br />
minsta försök som kan visa,<br />
att sotningen kan reduceras. I<br />
denna dag avvisar Räddningsverket<br />
vår seriösa undersökning<br />
som ska ske under betryggande<br />
former och i samråd<br />
med ortens räddningstjänst.<br />
I Smedjebacken är det två, i<br />
Säter 30 och i Ludvika nio<br />
småhus med ved, flis, pellets<br />
eller olja som bränsle, men<br />
Räddningsverket hindrar oss<br />
med de mest befängda argument.<br />
VARFÖR ?<br />
Torsten Hammarbäck<br />
man får/bör ta bort rökdykarradion<br />
vid insats).<br />
Vår förhoppning är den att<br />
Räddningsverket kommer till<br />
samma slutsats som vi . Nämligen<br />
att bara en Ex-klassad rökdykarradio<br />
(II C T 6) är lösningen<br />
på ovanstående problem<br />
och värdig en modern<br />
räddningstjänst på 2000-talet.<br />
Oslagbar kombination<br />
Vi vet att Räddningsverket har<br />
höga ambitioner både nationellt<br />
och internationellt. Vi vet<br />
också att svenska företag är<br />
världsledande inom telekommunikationsbranschen.<br />
Den<br />
kombinationen borde vara<br />
oslagbar. Inget lokalt brandförsvar<br />
kan i alla fall ersätta<br />
Räddningsverket i den här frågan.<br />
Antar verket utmaningen?<br />
Thomas Heldring<br />
Sven Johnson<br />
FOTNOT: Berörda på Räddningsverket<br />
har inte varit tillgängliga<br />
för en kommentar, men har meddelat<br />
att svar kommer i nästa<br />
nummer av <strong>Sirenen</strong>.
32 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● Platsannonser<br />
<strong>2001</strong><br />
Ljud avslöjar brandtekniska brister<br />
Ett svenskt företag har tagit<br />
fram en enkel metod<br />
för att upptäcka dolda vägar<br />
för brandspridning.<br />
Metoden bygger på att<br />
läckor och hålrum i väggar<br />
och bjälklag inte bara sprider<br />
brandgaser utan även<br />
ljud.<br />
Vid bränder i äldre hus händer<br />
det ibland att branden sprider<br />
sig inne i väggar och bjälklag<br />
på ett helt oväntat sätt.<br />
Efteråt kan man konstatera<br />
att det funnits sprickor, kanaler<br />
och hålrum som inte upptäckts<br />
vid tidigare besiktningar.<br />
Två exempel på detta är<br />
Sverige bör utmana industrin<br />
och EU:s lagstiftning<br />
och ta täten med ett nationellt<br />
förbud av alla bromerade<br />
flamskyddsmedel.<br />
– I motsats till vad<br />
många tror kan hela gruppen<br />
bromerade flamskyddsmedel<br />
avvecklas<br />
utan att brandsäkerheten<br />
äventyras.<br />
Det skrev Räddningsverkets<br />
generaldirektör Christina Salomonson<br />
och Svenska Naturskyddsföreningens<br />
vice ordförande<br />
Mikael Karlsson i en gemensam<br />
artikel på dn debatt<br />
9 november.<br />
I artikeln skriver de två att<br />
förekomsten av bromerade<br />
flamskyddsmedel har ökat<br />
kraftigt i den svenska miljön<br />
under de senaste decennierna.<br />
Halterna i modersmjölk<br />
har fördubblats vart femte år.<br />
Allt eftersom forskningen fortskrider<br />
upptäcks nya skadeeffekter.<br />
I dag finns ett 70-tal bromerade<br />
flamskyddsmedel på<br />
marknaden. De används till<br />
impregnering av TV-apparater,<br />
möbler, datorer, plaster<br />
och gardiner, så att de blir<br />
mindre brandfarliga.<br />
– De bromerade flamskyddsmedlen<br />
är långt ifrån<br />
oersättliga. Det finns en rad<br />
väl fungerande alternativ. Genom<br />
att välja material med<br />
goda brandskyddsegenskaper<br />
kan behovet av flamskyddsmedel<br />
ofta helt elimineras. I<br />
andra fall kan flamskyddsmedlen<br />
ersättas med brandskyddssystem<br />
bestående av<br />
larm, brandvarnare och släcksystem,<br />
säger Christina Salomonson<br />
och Mikael Karlsson i<br />
ett gemensamt uttalande.<br />
storbränderna på John Wall<br />
respektive Strandvägen i<br />
Stockholm.<br />
Vid Brandforsks informationsdag<br />
om forskning för industrin<br />
som hölls på SP i Borås<br />
i november, redovisade Leif<br />
Rydén, Ingemansson Technology,<br />
en lika enkel som effektiv<br />
metod att vid besiktning upptäcka<br />
sådana dolda vägar för<br />
brandspridning.<br />
Avslöjar dolda läckor<br />
Metoden bygger på att läckor<br />
och hålrum i väggar och bjälklag<br />
också sprider ljud minst<br />
lika lätt som de sprider brandgaser.<br />
Om man ställer en högtalare<br />
som sänder ut ljud över ett<br />
brett frekvensband i ett rum,<br />
kan man i angränsande utrymmen<br />
snabbt konstatera<br />
om det finns några dolda läckor<br />
mellan lokalerna. Den exakta<br />
platsen för kanalerna lokaliseras<br />
genom att använda en<br />
mikrofon som är avskärmad<br />
med en mjuk tätningsring mot<br />
väggen som ska undersökas.<br />
En brandteknisk undersökning<br />
genomförs alltså på samma<br />
sätt som en lyssningstest<br />
för störande ljud.<br />
För att beräkna risken för<br />
brandspridning genom strömning<br />
av heta brandgaser har<br />
man gjort såväl försök som teoretiska<br />
beräkningar.<br />
Risken för att strömmande<br />
gaser ska ge antändning när<br />
de kommer ut på andra sidan<br />
av en vägg beror naturligtvis<br />
på deras temperatur. Faktorer<br />
som påverkar denna är främst:<br />
• läckans dimensioner; ju<br />
större läcka desto mindre kyls<br />
brandgaserna då de passerar<br />
genom läckan<br />
• väggens tjocklek; ju tjockare<br />
vägg desto lägre gastemperatur<br />
• väggens värmeledningsförmåga;<br />
ju lättare materialet leder<br />
värme, desto mera värme<br />
leds bort från brandgaserna<br />
när de strömmar genom passagen<br />
Färdigt paket<br />
För att förenkla arbetet har<br />
forskningsprogrammet tagit<br />
fram ett färdigt paket med alla<br />
prylar som behövs för en<br />
framgångsrik undersökning:<br />
En CD-skiva med inspelat<br />
ljud på olika frekvensområden.<br />
En CD-spelare med för ändamålet<br />
anpassad högtalare<br />
En skärmad mikrofon med<br />
vridbar kåpa, monterad på ett<br />
teleskopiskt skaft<br />
Hörlurar för noggrann avlyssning<br />
Metoden att med ljud avslöja<br />
brandtekniska brister i<br />
äldre byggnader har med<br />
framgång provats på bland<br />
annat Kungliga Slottet i Stockholm.<br />
Ulf Erlandsson<br />
Naturskyddsföreningen och Räddningsverket:<br />
Förbjud alla bromerade flamskyddsmedel
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong> Platsannonser<br />
Rätten gav Trosa rätt<br />
– för andra gången<br />
Rättsväsendet har för andra<br />
gången tilldelat Trosa<br />
kommun mer pengar för<br />
insatser vid raset i Vagnhärad<br />
1997.<br />
Kammarätten ger kommunen<br />
ytterligare 271 000<br />
kronor.<br />
När Räddningsverket ersatte<br />
Trosa för räddningsinsarbetet<br />
fick kommunen 2,95 miljoner<br />
kronor.<br />
Kommunen hade sökt högre<br />
ersättning och överklagade till<br />
LULEÅ<br />
RÄDDNINGSTJÄNST<br />
har bland annat följande<br />
verksamhetsområden:<br />
Räddningskår, som svarar<br />
för det operativa inom räddningstjänsten.<br />
Brandskyddsavdelningen,<br />
som svarar för remisshantering,<br />
brandsyn, tillsyn samt<br />
brandskyddsförebyggande<br />
arbete inom kommunen.<br />
Övningsfält på Hertsön där<br />
både intern och extern<br />
utbildning genomförs.<br />
Sotningsväsende som svarar<br />
för sotning i kommunen.<br />
Räddningskåren består bland<br />
annat av en heltidsstation i<br />
Luleå och en i Gammelstad<br />
samt en deltidsstation i<br />
Råneå. Beredskapsstyrkan<br />
uppgår till 11 personer i<br />
Luleå/Gammelstad och 5<br />
personer i Råneå samt 1<br />
Chef i beredskap.<br />
Totalt är vi närmare 100<br />
personer inom förvaltningen.<br />
<strong>Sirenen</strong><br />
är Räddningsverkets tidning. I<br />
den kan du följa utvecklingen<br />
inom räddningstjänsten och<br />
befolkningskyddet. Nyheter,<br />
reportage, debatt och mycket<br />
annat.<br />
Bli prenumerant och Du får<br />
åtta nummer om året, Gratis!<br />
Enda kravet från vår sida är<br />
att du gör en personlig anmälan.<br />
Vi kan tyvärr inte ta emot<br />
personallistor.<br />
länsrätten. Trosa krävde ytterligare<br />
202 000 för personalkostnader<br />
och 271 000 i kostnader<br />
för SGI (Sveriges geotekniska<br />
institut).<br />
Länsrätten i Värmland ansåg<br />
att Trosa skulle ha ersättning<br />
för personalkostnader och<br />
dömde ut ytterligare 202 000.<br />
Beslutet överklagades av<br />
både Räddningsverket och<br />
Trosa kommun.<br />
Räddningsverket ansåg att<br />
lönekostnader på 196 000 inte<br />
skulle ersättas. Kommunen<br />
ansåg att man även skulle ha<br />
Luleå kommun är med drygt 71 000 invånare landets 25:e största kommun. Staden har en<br />
stor exporthamn och är ett metallurgiskt centrum med stor stålindustri och avancerad<br />
forskning. Stålindustrin sysselsätter närmare 3 000 personer. Största arbetsgivaren är<br />
dock Luleå kommun med över 6 000 anställda. Företag med anknytning till informationsteknik<br />
och annan högteknologi har gått starkt framåt under det senaste decenniet.<br />
Utvecklingen beror till stor del på universitetet som har över 11 300 studenter.<br />
Läs mer på www.lulea.se<br />
Räddningstjänsten Luleå söker en<br />
Brandingenjör som vill vara en ”fri radikal”<br />
Vi söker Dig, kvinna eller man, som vill vara med och<br />
utveckla framtidens räddningstjänst i Luleå.<br />
Vi arbetar för att skapa skydd mot olyckor för de som<br />
vistas i Luleå samt att utveckla åtgärder vid och efter<br />
olyckor för att på så sätt bli en tryggare och säkrare<br />
kommun.<br />
Beroende på dina personliga kvalifikationer och intressen<br />
skapar vi tillsammans din framtida yrkesroll hos<br />
oss.<br />
Kompetens och erfarenhet<br />
Brandingenjör med utbildning från LTH och<br />
Räddningsverkets påbyggnadsutbildning för brandingenjörer<br />
eller tidigare motsvarande utbildning för brandingenjörer.<br />
Du skall ha lägst B-körkort och kommer att ingå i schemalagd<br />
chefsberedskap.<br />
Vi ser gärna att Du<br />
• har erfarenhet från kommunal räddningstjänst<br />
• är flexibel och har förmågan att arbeta i grupp<br />
• är öppen och lyhörd<br />
• tycker om att hålla utbildningar och stå och prata<br />
inför grupper<br />
❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på <strong>Sirenen</strong><br />
Skicka tidningen till:<br />
271 000 för SGI:s insatser.<br />
Kammarätten gav Trosa<br />
kommun rätt och ytterligare<br />
271 000. Räddningsverkets<br />
överklagan avvisades med att<br />
verket saknar talerätt i frågan.<br />
Det innebär att det är meningslöst<br />
för Räddningsverket<br />
att överklaga vidare till Regeringsrätten.<br />
Trosas totala ersättning för<br />
räddningsinsatsen blir därmed<br />
3 427 240 kronor.<br />
Namn ………………………………………………………………<br />
Gatuadress …………………………………………………………<br />
Postadress …………………………………………………………<br />
Kupongen skickas till: ”Prenumeration”, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />
651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40<br />
Annonsera i <strong>Sirenen</strong><br />
– boka senast 16 januari<br />
<strong>Sirenen</strong> är perfekt för dig som<br />
ska rekrytera personal inom<br />
sektorn befolkningsskydd och<br />
räddningstjänst.<br />
Ingen tidning inom branschen<br />
har sådan täckning som <strong>Sirenen</strong>.<br />
Nästa nummer trycks den 7<br />
februari. För att vi ska hinna få<br />
med din annons vill vi att du<br />
förhandsbokar utrymme senast<br />
den 16 januari samt lämnar färdig<br />
annons senast den 23 januari.<br />
Våra spaltbredder är:<br />
1 spalt 41 millimeter<br />
2 spalter 87 millimeter<br />
3 spalter 134 millimeter<br />
• gillar utmaningar<br />
• deltar i räddningstjänstens idrottsaktiviteter<br />
• tillträder, efter överenskommelse, så fort som möjligt<br />
Vill Du veta mer kontakta gärna någon av oss!<br />
Tf räddningschef Patrik Bylin, tel 0920-29 39 86, 070-<br />
529 39 86<br />
Stf räddningschef Stefan Berglund, tel 0920-29 37 30,<br />
070-528 37 30<br />
Avdelningschef Kalle Håkanson, tel 0920-29 41 44,<br />
070-529 41 44<br />
Fackliga företrädare: SACO-CF: Ronnie Lindberg,<br />
Ledarna: Lennart Barck, SKAF: Lars-Ingvar Lampa,<br />
Samtliga nås via tel vxl 0920-29 30 00<br />
Ansökan<br />
Sista ansökningsdag 2002-01-11 Referens<strong>nr</strong>: 282/01<br />
Välkommen med Din ansökan, märkt med referensnummer,<br />
samt meritförteckning till:<br />
Personalkontoret<br />
Luleå kommun<br />
971 85 LULEÅ<br />
Adressändring <strong>Sirenen</strong><br />
Namn …………………………………………………………………<br />
Abonnemangs<strong>nr</strong> (står på adresseringen) ………………………………<br />
Gamla gatuadressen …………………………………………………<br />
Gamla postadressen……………………………………………………<br />
Nya gatuadressen ……………………………………………………<br />
Nya postadressen………………………………………………………<br />
33<br />
4 spalter 180 millimeter<br />
5 spalter 227 millimeter<br />
Priset är 14 kronor per spaltmillimeter<br />
(plus moms).<br />
Vad annonsen kostar räknar<br />
du ut enligt följande exempel:<br />
En annons som är 134 millimeter<br />
bred (3 spalter) och 150 millimeter<br />
hög kostar 6 300 kronor<br />
(3 x 150 x 14).<br />
Ring eller e-posta om du har<br />
några frågor. Kontaktperson för<br />
annonser är i första hand Gunno<br />
Ivansson, tel 054-13 51 06.<br />
Är han inte inne kan du även<br />
tala med Per Larsson eller Stig<br />
Dahlén.
34 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● Platsannonser<br />
<strong>2001</strong><br />
Räddningstjänsten<br />
Härjedalen<br />
söker<br />
Stf Räddningschef<br />
Heltid tillsvidareanställning<br />
För mer information gå in på Härjedalens kommuns<br />
hemsida www.herjedalen.se eller tala med<br />
räddningschef Otti Gabert, tel 0680-16254<br />
Räddningstjänsten i Varberg har 150 anställda fördelade på sex brandstationer.<br />
Vi verkar för trygghet och säkerhet hos människor i Varbergs kommun. Verksamheten<br />
omfattar förebyggande brandskydd, operativ räddningstjänst, larmcentral<br />
och civil beredskap.<br />
Räddningstjänsten i Varberg söker<br />
Brandbefäl/Brandman – förebyggande<br />
Tjänsten som är nyi<strong>nr</strong>ättad är placerad på den förebyggande enheten. Du kommer huvudsakligen<br />
att arbeta med förebyggande brandskyddsutbildning och information. Beroende<br />
på din erfarenhet och kompetens kan det även bli aktuellt att deltaga i det förebyggande<br />
myndighetsarbetet.<br />
Du skall ha erfarenhet som brandman eller brandbefäl på hel- eller deltid och ha ett genuint<br />
intresse för utbildning och utåtriktad verksamhet.<br />
Tjänsten är en tillsvidareanställning med dagtidstjänstgöring och flextid.<br />
Tillträde: Snarast<br />
Upplysningar: Kontakta oss via vår växel, telefon 0340-69 72 00<br />
Fackliga företrädare nås via vår växel, telefon 0340-69 72 00<br />
Läs mer om oss på vår hemsida www.varberg.se/rad<br />
Välkommen med din ansökan till Varbergs kommun, Personalkontoret, 432 80 Varberg<br />
senast 2002-01-04.
<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />
Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle. Vi vill minska riskerna för olyckor. Vårt arbetssätt är präglat av närheten till räddningstjänsten och<br />
vårt internationella engagemang. Verksledningen finns i Karlstad. Vid våra skolor i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö utbildas all personal för<br />
den kommunala räddningstjänsten och sotningsverksamheten. Vi utbildar också räddningsmän och civila beredskapsmän för kommunernas behov<br />
under höjd beredskap. Vi är omkring 900 anställda varav ca 560 finns på våra skolor. Mer information om Räddningsverket finner du på www.srv.se<br />
Till Räddningsverkets skola Rosersberg söker vi<br />
Lärare taktik och ledning<br />
(diarienummer 052-5278-<strong>2001</strong>)<br />
Dina arbetsuppgifter<br />
Du kommer att arbeta som lärare vid vår befälsutbildning. För<br />
närvarande finns behovet av lärare med kompetens inom områdena<br />
taktik, ledning och rökdykarledning samt i övrig räddningstjänst.<br />
Din bakgrund<br />
Vi söker dig som har räddningsledarerfarenhet och som är utbildad<br />
till brandförman, brandmästare eller brandingenjör. Du ska ha<br />
ett pedagogiskt intresse och gärna pedagogisk utbildning och/eller<br />
erfarenhet av att undervisa.<br />
Brandingenjör<br />
(diarienummer 052-5277-<strong>2001</strong>)<br />
Platsannonser<br />
Den starka utvecklingen inom brandförebyggande samt skolans<br />
stora satsning inom området gör att vi behöver förstärka vår funktion<br />
för ledning och förebyggande med flera brandingenjörer.<br />
Gruppen ansvarar för all vidareutbildning av räddningstjänstpersonal.<br />
Dina arbetsuppgifter<br />
Du kommer att arbeta som lärare främst inom området förebyggande.<br />
Arbete med utvecklingsfrågor och metoder inom olika områden<br />
kommer att vara ett naturligt inslag i dina arbetsuppgifter.<br />
Idag fokuseras intresset allt starkare på betydelsen av brandförebyggande<br />
åtgärder och därför kommer tyngdpunkten att ligga<br />
kring dessa frågor.<br />
Din bakgrund<br />
Vi söker dig som är brandingenjör med examen från LTH kompletterad<br />
med Räddningsverkets påbyggnadsutbildning. Du bör<br />
ha några års erfarenhet från brandingenjörsyrket. Du ska ha ett pedagogiskt<br />
intresse och gärna pedagogisk utbildning och/eller erfarenhet<br />
av att undervisa.<br />
Vill du veta mer?<br />
Kontakta funktionschef Johnny Wahlund eller personalhandläggare<br />
Karin Jonsson. Fackliga representanter är Per-Åke Unaeus<br />
(SACO) och Göran Larsson (TCO-ST). Samtliga personer nås på<br />
telefon 08-590 080 00 (vxl).<br />
Vårdlärare/sjuksköterska<br />
(diarienummer 052-5279-<strong>2001</strong>)<br />
Dina arbetsuppgifter<br />
Du kommer att arbeta som lärare med undervisning inom området<br />
räddningstjänst i allt från grundläggande utbildning till befälsutbildning.<br />
Som vårdlärare kommer du att utbilda främst i den akutsjukvård<br />
som det finns behov av vid olycksplatser.<br />
Din bakgrund<br />
Vi söker dig som är sjuksköterska med i<strong>nr</strong>iktning mot akutsjukvård.<br />
Vi ser gärna att du har ambulans- eller akutbilserfarenhet.<br />
Du ska ha ett intresse av att undervisa och vi värdesätter om du<br />
har en pedagogisk utbildning, t ex vårdlärarutbildning. Kunskaper<br />
om katastrofmedicin och utbildning till PHTLS-instruktör är en<br />
merit.<br />
Brand- och räddningslärare<br />
(diarienummer 052-5280-<strong>2001</strong>)<br />
Dina arbetsuppgifter<br />
Du kommer bland annat att utbilda yrkespersonal från den kommunala<br />
räddningstjänsten inom ämnena brand och räddning, med<br />
särskild i<strong>nr</strong>iktning mot kem och kem/rökdykning.<br />
Din bakgrund<br />
Vi söker dig som är brandförman eller brandmästare och intresserad<br />
av kem. Du ska ha ett pedagogiskt intresse och gärna pedagogisk<br />
utbildning och/eller erfarenhet av att undervisa.<br />
Vill du veta mer?<br />
Kontakta funktionschef John Peterson eller personalhandläggare<br />
Karin Jonsson. Fackliga representanter är Per-Åke Unaeus<br />
(SACO) och Göran Larsson (TCO-ST). Samtliga personer nås på<br />
telefon 08-590 080 00 (vxl).<br />
För samtliga tjänster<br />
Räddningsverkets skola Rosersberg ligger i en naturskön miljö nära Rosersbergs slott vid Mälaren. Vi är ca 170 anställda vid skolan.<br />
Ytterligare information om skolan finner du på utbildning.srv.se<br />
Skolan erbjuder kontinuerligt kompetensutveckling genom bland annat utbildning och deltagande i projekt och utvecklingsuppdrag. Du<br />
har även möjlighet att söka särskilt uppdrag som kunskapssamordnare vid skolan för något av de ämnen du undervisar i.<br />
Räddningsverkets utbildningar står inför stora förändringar, vilket innebär att du kommer att vara delaktig i ett spännande utvecklingsskede.<br />
Dessutom finns möjligheten till uppdrag som berör Räddningsverkets internationella verksamhet, där vårt engagemang blir alltmer<br />
omfattande.<br />
Tjänsterna omfattar heltid och är tillsvidareanställningar. Provtjänstgöring på 6 månader tillämpas.<br />
Ansökan<br />
Ansökan märkt med diarienummer samt löneanspråk och referenser ska vara oss tillhanda senast den 30 december <strong>2001</strong> för tjänsterna<br />
brand- och räddningslärare, lärare taktik och ledning samt brandingenjör och senast den 21 januari 2002 för tjänsten som vårdlärare/sjuksköterska.<br />
Ansökningarna sänds till:<br />
Räddningsverkets skola Rosersberg, Box 4090, 195 04 Rosersberg<br />
35
Posttidning B<br />
Returadress:<br />
L 257, 651 80 Karlstad<br />
God Jul och<br />
Gott Nytt År<br />
önskar Räddningsverket alla som vi samarbetat<br />
med under <strong>2001</strong>.<br />
Vi hoppas på goda relationer också 2002.<br />
I stället för att köpa julkort och porto sätter vi in<br />
35 000 kronor på Radiohjälpens postgiro<br />
till förmån för Världens Barn.<br />
Illustration: MICHAEL FINSBERG