17.09.2013 Views

Sirenen nr 8 2001 - Tjugofyra7

Sirenen nr 8 2001 - Tjugofyra7

Sirenen nr 8 2001 - Tjugofyra7

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Räddningsverkets tidning • Nr 8 December <strong>2001</strong><br />

”När jag blir stor<br />

vill jag bli<br />

brandman”<br />

sid 10<br />

Räddningsverket spricker?<br />

– utredning föreslår egen utbildningsmyndighet<br />

sid 4<br />

FOTO: BO NYSTRAND


2 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

inledaren<br />

Utbildningen behöver<br />

ingen ny myndighet<br />

Den 22 november i år blev en viktig dag i<br />

Räddningsverkets drygt 15-åriga historia.<br />

Då fick vi den officiella bekräftelsen på att<br />

vi motsvarar de miljökrav som ställs i iso 14 001.<br />

Räddningsverket blev som första centrala statliga<br />

myndighet miljöcertifierat. sp Certifiering<br />

hade konstaterat att våra verksamheter lever<br />

upp till kraven enligt de nationella miljömålen<br />

för en ekologiskt hållbar utveckling.<br />

Det känns bra att kunna notera att övningsverksamheten<br />

vid våra skolor nu bedrivs enligt<br />

hårdast tänkbara miljökrav. Av naturliga skäl<br />

svarade övningsfälten för den största miljöbelastningen.<br />

Nu utförs övningarna med hög kvalitet<br />

på ett miljövänligt sätt.<br />

Miljöcertifieringen förpliktigar och innebär en<br />

kontinuerlig, stark satsning på de miljövårdande<br />

åtgärderna. De starka band som knutits mellan<br />

skolornas miljösamordnare och de som centralt<br />

drivit projektet med miljöcertifiering, utgör en<br />

stabil grund för fortsatt utveckling av miljöledningsarbetet.<br />

Vi ser också gärna efterföljare på<br />

detta område för att få en ”grönare” räddningstjänst<br />

i kommunerna.<br />

Utvecklat våra förslag<br />

Ungefär samtidigt som Räddningsverket certifierades<br />

kom två utredningar av betydelse för vår<br />

framtid; utredningen om ny utbildning för skydd<br />

mot olyckor och utredningen om huvudmannaskapet<br />

för verkets utbildning.<br />

På regeringens uppdrag har vi vidareutvecklat<br />

det förslag som vi lämnade förra hösten<br />

om reformerad utbildning av räddningstjänstens<br />

personal. Den bärande<br />

tanken i detta utbyggda förslag är att<br />

de olycksförebyggande åtgärderna för<br />

samhällets säkerhet och skydd ska<br />

genomsyra all grund- och vidareutbildning<br />

liksom fortbildning.<br />

Den tvååriga eftergymnasiala<br />

grundutbildningen till brandman<br />

ska bli studiemedelsberättigad.<br />

Huvudmålet för denna utbildning<br />

är att den studerande efter<br />

examen aktivt ska medverka i<br />

kommunernas samlade arbete<br />

för skydd mot olyckor.<br />

Kommunsäkerhet<br />

Vi vill sprida vår uppfattning<br />

om att säkerhetsarbetet är en<br />

uppgift för fler kommunala<br />

förvaltningar än räddningstjänsten.<br />

Riskhantering och systematiskt<br />

säkerhetsarbete har en central<br />

roll i det nya förslaget. Den nya utbildningen<br />

ställer stora krav på samspel<br />

mellan Räddningsverkets expertavdelningar<br />

och utbildningsorganisationen.<br />

Vårt utbildningsförslag har utformats i<br />

<strong>Sirenen</strong><br />

Räddningsverkets tidning<br />

<strong>Sirenen</strong>s uppgift är att beskriva utvecklingen<br />

inom Räddningsverkets<br />

ansvarsområden och stimulera till<br />

debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren<br />

på sidan 2 är att betrakta<br />

som Räddningsverkets officiella<br />

linje.<br />

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.<br />

Adress: <strong>Sirenen</strong>, L 257, 651 80<br />

Karlstad.<br />

Telefax: 054–13 56 40<br />

e-post: sirenen@kd.srv.se<br />

Prenumeration är gratis. Beställes<br />

skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen<br />

som finns i slutet<br />

av varje nummer.<br />

Upplaga: 39 000 exemplar.<br />

nära anslutning till den pågående förändringen<br />

av räddningstjänstlagstiftningen. Tillämpningen<br />

av den nya lagen för skydd mot olyckshändelser<br />

får ett påtagligt stöd i den nya utbildningen.<br />

Viktigt vi är lyhörda<br />

För att ge utbildningarna det innehåll som efterfrågas<br />

är lyhördheten mot våra intressenter av<br />

största vikt. Det är därför glädjande att notera att<br />

Kommunförbundet lika väl som de fackliga organisationerna<br />

varit starkt pådrivande i reformarbetet<br />

och står bakom förslaget.<br />

Utbildningsförslaget har också flexibilitet som<br />

kännetecken. Utredarna har strävat efter att de<br />

utbildningar och kurser som presenteras, också<br />

kan möta de behov som finns vid sidan av räddningstjänsten.<br />

Vid andra kommunala förvaltningar, statliga<br />

myndigheter och i näringslivet finns en efterfrågan<br />

på utbildningar för såväl skydd mot olyckor<br />

som för beredskapen mot svåra störningar i viktiga<br />

samhällsfunktioner. Denna efterfrågan kan<br />

tillgodoses vid våra skolor och kompetensen kan<br />

anpassas efter behoven. Utbildningen kan bedrivas<br />

som uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningen<br />

utgör i dag drygt 10 procent av verksamheten<br />

vid skolorna. Det är inte brist på efterfrågan<br />

som hindrat oss att öka andelen. Det är vår<br />

kapacitet som inte räckt till. Med minskad civilpliktsutbildning<br />

har skolorna den potential<br />

som behövs för betydligt vidgade uppgifter.<br />

Det behövs inte fler myndigheter<br />

Huvudmannaskapsutredningen vill<br />

skilja utbildningen från verkets expertavdelningar.<br />

Skälen för att skapa<br />

en ny utbildningsmyndighet är kraftigt<br />

försvagade dels genom det innehåll<br />

vi föreslår i våra kurser, dels genom<br />

de former intressenterna ska<br />

kunna utöva sitt inflytande på.<br />

Låt Räddningsverket och den nya<br />

planeringsmyndigheten – tillsammans<br />

med andra ansvariga för samhällets<br />

säkerhet – konstruktivt diskutera<br />

hur detta utbildningsbehov<br />

praktiskt ska tillgodoses. Förutsättningarna<br />

för den samordning mellan<br />

myndigheter som efterlystes i Sårbarhetsutredningen<br />

blir större med ett oförändrat<br />

antal aktörer på arenan – absolut inte<br />

fler.<br />

Med denna förhoppning vill jag önska<br />

våra samarbetspartner och anställda en<br />

God Jul och ett Gott Nytt År.<br />

Christina Salomonson,<br />

Generaldirektör, Räddningsverket<br />

Stig Dahlén<br />

Chefredaktör och ansvarig<br />

utgivare<br />

054–13 51 04, e-post:<br />

stig.dahlen@kd.srv.se<br />

Adressändring görs genom att<br />

fylla i talongen som finns i slutet<br />

av varje nummer. Talongen faxas<br />

på <strong>nr</strong>: 054-13 56 40 eller skickas<br />

innehåll<br />

nyheter<br />

Räddningsverket spricker? ………………4-5<br />

Utbildningsutredningen klar ………………6<br />

Ännu en kulturskatt totalförstörd …………7<br />

Karlstadsbrand gjorde 150 hemlösa…………8<br />

Kritik mot krisbearbetning i New York ………9<br />

Hotan – invandrare och brandman ………10<br />

Storstäderna satsar på mångfald …………11<br />

Sandö får internationell satsning …………12<br />

Foth snart i hela landet? …………………12<br />

Fys: Tips hur du sköter kosten ……………14<br />

Fys: Standardinsatser för rekrytering ………15<br />

Allmänna rådet om brandvarnarre…………16<br />

Sveriges vackraste brandstation utsedd…18-19<br />

Räddningschef misstänkt för brott…………20<br />

nyutgivet<br />

Räddningsverkets senaste publikationer …21<br />

utbildning<br />

Tjejerna dominerar räddningsgymnasiet …22<br />

Skolor samarbetar om kurs ………………23<br />

Stor utbildningssatsning på Orust …………24<br />

Skyddsnätet – säkerhet på internet ………25<br />

erfarenheter<br />

Låt det inte brinna under ljusets högtid …26-27<br />

ordet fritt<br />

Kommersiella intressen förvirrar 112 ………29<br />

Södertörn inget föredöme ………………30<br />

Varför tas inte hänsyn till alla remisser? ……31<br />

sista sidan<br />

Räddningsverket önskar God Jul …………36<br />

OMSLAGSBILDEN:<br />

Foto: BO NYSTRAND<br />

Räddningstjänsten behöver öka mångfalden –<br />

fler kvinnor och fler med utländsk härkomst. Bilden<br />

illustrerar båda dessa kategorier och visades<br />

på ett mångfaldsseminarium i Göteborg. Den har<br />

dessförinnan används av räddningstjänsten i<br />

Malmö vid en konferens i England med följande<br />

text inkopierad: I want to be a firefighter in Malmoe.<br />

Per Larsson<br />

Reporter<br />

054–13 51 02<br />

e-post:<br />

per.larsson@kd.srv.se<br />

till: Prenumeration, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />

651 80 Karlstad.<br />

Kom ihåg att uppge gamla adressen<br />

vid adressändring!<br />

Gunno Ivansson<br />

Layoutare, reporter<br />

054–13 51 06<br />

e-post: gunno.ivansson@kd.srv.se<br />

Tryck: VLT Press, Västerås<br />

Tryckt på miljövänligt papper.<br />

Nästa nummer, 1/02, utkommer<br />

den 11 februari.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Välkommen att delta i ”Debatt”!<br />

Inläggen på denna sida måste vara undertecknade<br />

med namn. Kontakta redaktionen innan du<br />

skriver. Telefon 054 - 13 51 04.<br />

Textlängd cirka 50 maskinskrivna rader eller omkring<br />

4 000 tecken (inklusive blanksteg). Adress:<br />

”Debatt”, <strong>Sirenen</strong>, L 257, 651 80 Karlstad. E-post:<br />

sirenen@kd.srv.se<br />

debatt<br />

Räddningstjänsten måste börja<br />

ta för sig i samhällsbyggandet<br />

Illustration: MICHAEL FINSBERG<br />

Var ställer vi det här huset? Räddningstjänsten måste flytta fokus från detaljgranskning av brandskyddet i byggnader till en mer övergripande syn på säkerheten i samhällsbyggandet,<br />

anser Mattias Strömgren.<br />

Räddningstjänstens medverkan<br />

i samhällsplaneringen<br />

är dålig. På en del<br />

håll är samarbete med planförvaltningen<br />

väl utvecklat, i<br />

många kommuner finns allvarliga<br />

brister. Även i flera av<br />

landets större kommuner, där<br />

det borde finnas både kompetens<br />

och resurser, sker ingen<br />

eller endast sporadisk medverkan<br />

från räddningstjänsten.<br />

Säkerhetsfrågorna måste in<br />

tidigt i planeringen. I dag fattas<br />

många avgörande beslut<br />

långt innan räddningstjänsten<br />

kommer in på arenan. Beslut<br />

som kan ha stor betydelse för<br />

säkerheten i samhället, men<br />

eftersom räddningstjänsten<br />

saknas i planeringen är förmågan<br />

att påverka begränsad.<br />

Ett breddat arbetsfält<br />

Räddningstjänstens arbetsfält<br />

omfattar i dag främst brandsäkerhet<br />

i byggnader. Framtidens<br />

arbetsfält måste vidgas<br />

betydligt och omfatta alla typer<br />

av olyckor samt planering<br />

på tätorts- och kommunnivå<br />

och regional nivå. Det är på<br />

dessa planeringsnivåer som<br />

beslut fattas om lokalisering<br />

och utformning av bostadsområden,<br />

industriområden,<br />

infrastruktur, med mera. Med<br />

det menar jag exempelvis fy-<br />

sisk planering och tillståndsprövning<br />

av miljöfarlig verksamhet.<br />

Ofta är miljökonsekvensbeskrivningarobligatoriska<br />

och i dessa ska olycksrisker<br />

beskrivas.<br />

En drivande kraft<br />

De som har erfarenhet av<br />

olyckor och kännedom om<br />

den kommunala riskbilden är<br />

viktiga i samhällsbyggandet.<br />

Ingen aktör har dock ensam<br />

all kunskap om olycksrisker<br />

utan här krävs en bred samverkan.<br />

Det naturliga är att<br />

räddningstjänsten blir en drivande<br />

kraft i säkerhetsarbetet<br />

och en betydelsefull resurs i<br />

samhällsplaneringen.<br />

Generellt sett har räddningstjänsten<br />

otillräcklig kompetens<br />

i samhällsplanering. I nuvarandebrandingenjörsutbildning<br />

ingår dock en del planering<br />

och den nya civilingenjörsutbildningen<br />

i riskhantering<br />

i Lund kommer att fylla<br />

ett stort behov när det gäller<br />

samhällsplanering och ett<br />

breddat synsätt på säkerhet.<br />

Jag arbetar för att planering<br />

ska få stort utrymme även i det<br />

nya utbildningssystemet för<br />

räddningstjänsten och i Räddningsverkets<br />

övriga kurser.<br />

Med bättre kompetens ges<br />

större möjligheter att kunna ta<br />

en aktiv roll i samhällets säkerhetsarbete.<br />

Missriktade kommunala<br />

ekonomisystem skapar sektorisering<br />

och hindrar ett aktivt<br />

samarbete. Om räddningstjänsten<br />

kräver betalt av planförvaltningen<br />

för att medverka<br />

i planeringen så prioriteras<br />

inte räddningstjänstens medverkan.<br />

Detta är ett oförsvarligt<br />

åsidosättande av kraven i<br />

11 kap. 4 § plan- och bygglagen.<br />

Där framgår att byggnadsnämnden<br />

ska ha tillgång<br />

till den särskilda kompetens<br />

som krävs för att kunna fullgöra<br />

sina uppgifter, bland annat<br />

ta riskhänsyn i samhällsplaneringen.<br />

Den säkerhetskompetens<br />

som finns inom kommunen<br />

ska naturligtvis utnyttjas!<br />

En bromskloss<br />

Även skilda roller och synsätt<br />

kan försvåra samarbetet. Lite<br />

tillspetsat – samhällsplaneraren<br />

har ett visionärt arbetssätt,<br />

där planeringsprojekt alltid<br />

framstår i positiva termer.<br />

Räddningstjänsten å sin sida<br />

har olyckor som sin vardag och<br />

upplevs som bromskloss i<br />

samhällsutvecklingen när den<br />

hittar olycksrisker i planeringsprojekt,<br />

som i övrigt är positiva<br />

(till exempel fler arbetstillfällen<br />

eller bättre miljö).<br />

Namn: Mattias<br />

Strömgren<br />

Ålder: 30<br />

Hemort: Forshaga<br />

Utbildning: Gymnasieingenjör<br />

(bygg)<br />

1991; Programmet för<br />

fysisk planering (specialisering<br />

mot riskhantering)<br />

vid Högskolan<br />

i Karlskrona<br />

/Ronneby 1997<br />

Yrkesbakgrund:<br />

Samhällsplanerare vid<br />

Räddningsverket sedan<br />

1996.<br />

Hobby: Spelar trummor,<br />

snickrar på huset.<br />

3<br />

Det är även viktigt att fokusera<br />

på rätt frågor i rätt planeringsskede.<br />

Man kan inte i<br />

översiktsplaneringen diskutera<br />

tillgänglighet för räddningsinsatser<br />

och brandposter för<br />

en enskild byggnad. Frågorna<br />

bör heller inte enbart handla<br />

om förutsättningar för insatser<br />

utan i högre grad handla om<br />

hur vi tillsammans kan utveckla<br />

ett samhälle som i<br />

grunden är tryggt och säkert.<br />

Ta för er!<br />

Samhällsplanering är ett av<br />

räddningstjänstens viktigaste<br />

framtida arbetsområden. Jag<br />

vill rikta en kraftfull uppmaning<br />

till räddningstjänsterna<br />

att redan nu våga vara med<br />

och påverka samhällsutvecklingen.<br />

Sitt inte och vänta på<br />

planförvaltningen – kräv i<br />

stället att regelbundet få alla<br />

planer och miljökonsekvensbeskrivningar<br />

på remiss. Delta<br />

i plansamråd och arbetsgrupper,<br />

var med tidigt i planeringsprocesserna,<br />

ställ krav på<br />

riskanalyser, hjälp planförvaltningen<br />

att bedöma olycksriskerna<br />

– kort sagt var med och<br />

driv säkerhetsfrågorna i samhället!<br />

Mattias Strömgren


4 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

senaste nytt<br />

Utredning vill klyva Räddn<br />

Håller Räddningsverket på<br />

att spricka?<br />

En ny utredning vill att<br />

Räddningsverkets fyra<br />

skolor bildar en egen myndighet<br />

med ett bredare utbud<br />

än dagens.<br />

Den föreslås i<strong>nr</strong>ättas om<br />

ett år och få namnet Verket<br />

för krishanteringsutbildning<br />

(VKU).<br />

Utredaren heter Gerd Engman,<br />

landshövding i Örebro<br />

län och tidigare civilbefälhavare<br />

(CB). Till sin hjälp har hon<br />

haft kanslichefen i nedlagda<br />

CB-kansliet, Rune Dahlén.<br />

Dessförinnan var han avdelningschef<br />

i Räddningsverket.<br />

Försvarsminister Björn von<br />

Sydow gav i mitten av juli uppdraget<br />

att pröva olika förslag<br />

till huvudmannaskap för den<br />

utbildning som i dag bedrivs<br />

vid verkets skolor i Sandö, Rosersberg,<br />

Skövde och Revinge<br />

samt hur styrningen av utbildningen<br />

kan förbättras.<br />

Mycket kort tid<br />

Totalt sex alternativ för huvudmannaskap<br />

har studerats,<br />

bland annat i form av aktiebolag.<br />

Utredarna förordar fortsatt<br />

statligt huvudmannaskap och<br />

har värderat två alternativ, bibehållet<br />

huvudmannaskap för<br />

Räddningsverket respektive<br />

nybildad myndighet som huvudman.<br />

Utredarna konstaterar att tiden<br />

för översynen har varit<br />

”mycket kort”. Arbetet skulle<br />

dessutom ske i samråd med<br />

andra viktiga pågående utredningar.<br />

En av dessa blev klar<br />

samtidigt, Räddningsverkets<br />

förslag till nytt utbildningspro-<br />

Räddningsverket:<br />

Räddningsverket är starkt<br />

kritiskt till förslagen i Engman-utredningen.<br />

I en bilaga till utredningen<br />

tycker Räddningsverket<br />

bland annat att…<br />

…bildandet av en ny statlig<br />

utbildningsmyndighet kommer<br />

att fördyra och försvåra en<br />

samordnad utveckling och effektivt<br />

genomförande av utbildning<br />

för såväl skydd mot<br />

olyckor som beredskapen mot<br />

svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner.<br />

gram (se artikel sidan 6), en<br />

annan har återigen försenats,<br />

översynen av räddningstjänstlagen.<br />

Den nya myndigheten ska ta<br />

med sig utbildningsstaben på<br />

cirka 35 personer från nuvarande<br />

Räddningsverket. Dessutom<br />

det som återstår av avveckladecivilbefälhavarkanslier,<br />

fyra-fem personer som funnits<br />

på Överstyrelsen för civil<br />

beredskaps tre regionkontor i<br />

Malmö, Örebro och Luleå.<br />

Ingen lokalisering<br />

Utredarna ger inget förslag på<br />

var ”Verket för krishanteringsutbildning”<br />

ska lokaliseras.<br />

Gerd Engman/Rune Dahlén<br />

har hämtat argument för sina<br />

förslag ur tidigare utredningar,<br />

inte minst Sårbarhetsutredningen<br />

och Riksrevisionsverkets<br />

granskning av Räddningsverket<br />

(”Hinder för effektivt resursutnyttjande”)<br />

samt från<br />

Kommunförbundet.<br />

Tre avgörande skäl<br />

I en intervju i Radio Värmland<br />

redovisade Gerd Engman tre<br />

avgörande skäl för att det bör<br />

bildas en ny och fristående<br />

myndighet för nuvarande och<br />

breddad utbildning på de fyra<br />

räddningsskolorna:<br />

– Det finns många intressenter<br />

som har behov av en bredare<br />

utbildning och flera av dem<br />

har uttryckt tveksamhet till att<br />

lägga utbildningen i en stor befintlig<br />

myndighet.<br />

– Kommunernas insyn och<br />

inflytande måste vara avgörande.<br />

Det är de som har behov<br />

av en breddad utbildning.<br />

Förutom räddningstjänsten<br />

tänker jag på exempelvis sociala<br />

sidan, de som handhar<br />

…kopplingen mellan Räddningsverkets<br />

forsknings- och<br />

utvecklingsverksamhet och utbildningen<br />

kommer att försvåras<br />

om en ny myndighet bildas.<br />

Det samma gäller frågor<br />

om verkets internationella<br />

verksamhet, nationella materielresurser<br />

och stödet till kommunernas<br />

materielhantering.<br />

…organisatoriska och administrativa<br />

merkostnader för<br />

en ny myndighet måste betalas<br />

med pengar avsedda för angelägen<br />

utvecklings- och utbildningsverksamhet<br />

inom prioriterade<br />

områden.<br />

energifrågorna och inte minst<br />

kommunledningarna.<br />

– Räddningsverket utövar i<br />

dag tillsyn över kommunerna,<br />

samtidigt som verket är producent<br />

av utbildning. Det är stötande.<br />

I samma intervju slog Gerd<br />

Engman därutöver fast bland<br />

annat detta:<br />

– Jag har besökt företrädare<br />

för kommunerna, politiker och<br />

fackliga organisationer och<br />

kommit fram till bilden att det<br />

finns ett väldigt stort behov av<br />

en bredare utbildning som gäller<br />

området Skydd mot olyckor<br />

och störningar i samhällsfunktioner.<br />

Regeringen har lagt en<br />

ny struktur för krishantering<br />

som kräver ett nytt tänkande<br />

och andra behov än vad man<br />

jobbat med.<br />

Egen styrelse en lösning?<br />

Utredarna öppnar dörren för<br />

ytterligare alternativ, bibehållet<br />

huvudmannskap hos Räddningsverket<br />

och samtidigt<br />

breddning av utbildningsutbudet.<br />

Det kan ske genom att<br />

utbildningsorganisationen ges<br />

en särställning med egen styrelse<br />

i en utförarorganisation<br />

eller en nämnd med Räddningsverket<br />

som huvudmyndighet.<br />

I utredningen skriver<br />

Gerd Engman/Rune<br />

Dahlén att det finns ett<br />

utbildningsbehov från<br />

en rad intressenter – andra<br />

kommunala förvaltningar<br />

(än räddningstjänsten),<br />

landsting, statliga myndigheter,<br />

näringslivet och enskilda.<br />

Huvuddelen av den utökade<br />

utbildningen bör ske som<br />

självfinansierad uppdragsut-<br />

…de fyra skolorna redan nu<br />

genomför betydande utbildning<br />

för personal utanför den<br />

kommunala räddningstjänsten<br />

och att det med nuvarande<br />

huvudmannaskap finns potential<br />

att svara upp mot de<br />

behov av den ytterligare<br />

breddning av utbildningsutbudet<br />

som utredningen föreslår.<br />

En ökad uppdragsutbildning<br />

kan utvecklas och styras i samverkan<br />

mellan i första hand<br />

Kommunförbundet, den nya<br />

planeringsmyndigheten och<br />

Räddningsverket.<br />

…införandet av den nya ut-<br />

bildning. Särskilt poängteras<br />

behovet av lednings- och samverkansutbildning<br />

för kommuner<br />

och landsting. Staten föreslås<br />

stå för själva utbildningskostnaderna,<br />

kommuner och<br />

landsting för resten.<br />

Inte hunnit räkna<br />

Hur omfattande det breddade<br />

utbudet kommer<br />

att bli ges inga svar på i<br />

utredningen: ”Vi har<br />

av tidsskäl inte haft<br />

möjlighet att närmare<br />

undersöka<br />

omfattningen av<br />

framtida utbildning<br />

och övning”.<br />

Är Engman-utredningen början till slutet för Räddningsverket i nuvarande<br />

form? Utredaren Gerd Engman vill hur som helst skilja utbildningsverksamheten<br />

från verket och skapa en ny myndighet.<br />

Förslaget fördyrar och försämrar utbildningen<br />

bildningen av räddningstjänstens<br />

personal de närmaste<br />

åren kräver en kraftsamling av<br />

hela nuvarande Räddningsverket.<br />

Att då bilda en ny myndighet<br />

kommer att både försvåra och<br />

fördyra reformarbetet, med<br />

risk för förseningar samt äventyra<br />

ett effektivt införande av<br />

ny lag för skydd mot olyckshändelser.<br />

…förslagen till nya utbildningar<br />

är otillräckligt genomarbetade<br />

för att ligga till grund<br />

för så långtgående slutsatser<br />

som utredningen drar. Utred-<br />

ningstiden har varit för kort för<br />

en djupare analys.<br />

…den pågående översynen<br />

av räddningstjänstlagen tar<br />

upp tillsynsfrågorna och om<br />

principiella felaktigheter skulle<br />

finnas i fråga om Räddningsverkets<br />

roll som tillsynsmyndighet<br />

så borde detta komma<br />

fram. ”Såvitt vi har förstått, anser<br />

inte utredningsmannen att<br />

så är fallet.”<br />

FOTNOT: Mer om Räddningsverkets<br />

syn på utredningen finns att<br />

läsa i generaldirektör Christina Salomonsons<br />

ledare på sidan 2.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

ingsverket<br />

Utredarna ser nästan bara<br />

fördelar med sitt förslag. Två<br />

frågor som kan försvåras av ett<br />

delat huvudmannaskap redovisas<br />

dock:<br />

• Kopplingen mellan utbildningsverksamheten<br />

och<br />

Räddningsverkets övriga<br />

sakavdelningar.<br />

• Kopplingen mellan utbildningsverksamheten<br />

och Rädd-<br />

Fakta<br />

Räddningsverket bildades<br />

1986 genom en sammanslagning<br />

av Statens brandnämnd<br />

och civilförsvarsstyrelsen,<br />

samt delar av andra myndigheters<br />

verksamhet, bland andra<br />

Sjöfartsverket.<br />

Totalt har Räddningsverket<br />

892 tillsvidareanställda heltidstjänster.<br />

Riksrevisionsverket (RRV)<br />

skriver i sitt yttrande att förslaget<br />

att samla skolverksamheten<br />

i en egen fristående myndighet<br />

ligger i linje med RRV:s<br />

yttrande över Sårbarhets- och<br />

säkerhetsutredningens betänkande.<br />

RRV efterlyser samtidigt fördjupade<br />

och mer preciserade<br />

kostnadsberäkningar, liksom<br />

ett mer preciserat beslutsun-<br />

ningsverkets internationella<br />

verksamhet.<br />

Dessa olägenheter anser utredarna<br />

kan elimineras genom<br />

att det bildas en samordningsdelegation.<br />

Trots att en ny ledning måste<br />

byggas upp i den nya myndigheten<br />

och trots den föreslagna<br />

kraftiga breddningen av utbildningsutbudet<br />

anser utredarna<br />

inte att nyordningen<br />

kommer att innebära några<br />

ökade kostnader för staten.<br />

Utredarna skriver att ”medel<br />

frigörs från en reducerad administration<br />

i ett framtidigt<br />

kraftigt reducerat Räddningsverk.”<br />

Beslut i mars<br />

Förslaget ska nu på remiss<br />

fram till 18 februari. Till detta<br />

datum ska även Ekonomistyrningsverket<br />

räkna på vad det<br />

kostar att i<strong>nr</strong>ätta en ny myndighet.<br />

Regeringen väntas ta ställning<br />

i civila försvarspropositionen<br />

i mars.<br />

Antal heltidstjänster:<br />

Revinge 159<br />

Skövde 117<br />

Rosersberg 165<br />

Sandö 121<br />

Totalt skolorna: 562<br />

Huvudförvaltning:<br />

Karlstad (inkl centralförråd<br />

Malmby): 330<br />

STIG DAHLÉN<br />

derlag att överföra ÖCB:s tre<br />

regionala kontor till den nya<br />

myndigheten eftersom detta<br />

inte tidigare diskuterats ”särskilt<br />

ingående”.<br />

ÖCB håller med Engman-utredningen<br />

att det bör i<strong>nr</strong>ättas<br />

en ny myndighet och är positiv<br />

till att kommunerna ges möjlighet<br />

till inflytande över utbildningen<br />

genom representa-<br />

Skolcheferna<br />

Både för och emot<br />

Engman-utredningen möts<br />

av blandade känslor på<br />

Räddningsverket.<br />

Frågetecknen är många<br />

bland de anställda, både<br />

på de fyra skolorna och på<br />

verket centralt.<br />

Är detta något som kommer<br />

att förverkligas eller<br />

bara en i mängden av utredningar?<br />

<strong>Sirenen</strong> frågade cheferna för<br />

verkets skolor:<br />

Ser du positivt på förslaget<br />

att Räddningsverkets skolor<br />

ska bilda en egen myndighet<br />

och tror du att det kommer att<br />

förverkligas?<br />

– Nej, svarar Claes-Göran<br />

Karlsson i Skövde.<br />

– Det kan vara en fördel om<br />

vi blir en egen organisation,<br />

säger Rune Moberg i Sandö.<br />

– Jag tror inget, just nu är det<br />

bara en utredning. Det mest<br />

intressanta är förslaget att ledningen<br />

av skol- och utvecklingsverksamheten<br />

verkligen<br />

anpassas till behoven, tycker<br />

Kennie Thörn i Rosersberg.<br />

– Det vore negativt om skolorna<br />

skulle bilda en egen<br />

myndighet. Jag tror dock inte<br />

att förslaget kommer att genomföras,<br />

säger Jan Skoog,<br />

tillförordnad skolchef i Revinge.<br />

Efter årsskiftet tillträder Per<br />

Widlundh (från Malmö) som<br />

skolchef i Revinge:<br />

– Det viktigaste med förslaget<br />

är att man vill samla, bredda<br />

och fördjupa hela samhällets<br />

behov av kvalificerad utbildning<br />

inom området. Om<br />

det därmed krävs att det blir<br />

en ny, egen myndighet är jag<br />

positiv.<br />

På frågan om fördelar respektive<br />

nackdelar med förslaget<br />

svarar cheferna:<br />

C-G Karlsson, Skövde:<br />

– Jag ser inga fördelar av någon<br />

större tyngd i förslaget.<br />

Nackdelar är lättare att hitta.<br />

Att påbörja en omfattande<br />

tion i den föreslagna myndighetens<br />

styrelse. Däremot är<br />

ÖCB tveksam till förslaget att<br />

med automatik ge kommunsektornmajoritetsrepresentation<br />

i styrelsen.<br />

Vidare avstyrks förslaget att<br />

låta ÖCB:s tre regionkontor<br />

ingå i den nya myndigheten.<br />

ÖCB skriver att utredningsförslaget<br />

grundar sig på missuppfattningen<br />

att dessa kontor i<br />

omorganisation av ledningssystemet<br />

samtidigt som vi står<br />

inför en språngartad utveckling<br />

av själva utbildningen<br />

kommer att kosta tid och kraft<br />

till nackdel<br />

för den nya<br />

utbildningen.<br />

Att dubblera<br />

befintliga administrativa<br />

system blir<br />

dyrt. Vi riske-<br />

rar att den<br />

knytning mellansakavdelningarna<br />

och<br />

utbildningsverksamheten<br />

som finns, och som börjar bli<br />

allt bättre, försvåras.<br />

– Jag tror på den nya utbildningen<br />

som är på väg och ser<br />

fram emot att få börja arbeta<br />

konkret med den. Vi borde<br />

lägga all kraft på den nya utbildningen,<br />

inte på organisatoriska<br />

eller liknande frågor.<br />

Rune Moberg, Sandö:<br />

– Det viktigaste innehållet i<br />

Engmans utredning är, enligt<br />

min uppfattning, förslaget till<br />

breddning av vår verksamhet.<br />

Utredarna har rätt i att det<br />

finns ett behov av säkerhetsoch<br />

krishanteringutbildning<br />

och att skolorna<br />

kan bli<br />

bra regionala<br />

centra för sådanutbildning.<br />

– Utbildningsorgani-<br />

sationens<br />

vara eller inte<br />

vara inom<br />

Räddnings-<br />

C-G Karlsson,<br />

Skövde<br />

Rune Moberg,<br />

Sandö<br />

verket är dock ingen ödesfråga,<br />

men vi bör vara öppna för<br />

omvärldens/avnämarnas<br />

uppfattningar. Jag ser inga direkta<br />

nackdelar för verksamheten.<br />

– En omstrukturering av<br />

skolorna till de säkerhetscentra<br />

som Engman skisserar kräver<br />

naturligtvis både omfat-<br />

RRV efterlyser precisare kostnadsberäkningar<br />

huvudsak sysslar med utbildningsverksamhet.<br />

Från fackligt håll har Skaf<br />

meddelat att de inte har något<br />

att eri<strong>nr</strong>a mot innehållet i utredningen,<br />

medan ST anser att<br />

tiden varit för knapp för att<br />

avge några synpunkter alls.<br />

5<br />

senaste nytt<br />

tande nyanställningar och vidareutbildning<br />

av redan anställda.<br />

Det är bara de mest<br />

vulgära debattörerna som<br />

hävdar att vi har för lite göra i<br />

dag.<br />

Kennie Thörn, Rosersberg:<br />

– En fördel är att skolorna<br />

kan få en tydligare roll och<br />

mandat och inte bara vara en<br />

uppdragsgenomförare utan<br />

egen själ.<br />

– På minuskontot finns att<br />

ett till viss del vinnande lag<br />

försvinner, att en eventuell<br />

omorganisation kommer att<br />

kräva mycket<br />

i<strong>nr</strong>e arbete<br />

just när vi ska<br />

ställa om till<br />

den nya<br />

brandutbildningen,<br />

att<br />

närheten till<br />

sakavdelningar<br />

i Räddningsverket<br />

kan försvinna<br />

och att den trygga räddningsverksfamnen<br />

lämnas – det kan<br />

bli vad som helst, inte minst finansieringsmässigt.<br />

Jan Skoog, Revinge:<br />

– De fördelar jag kan se är att<br />

skolorna kanske skulle få en<br />

självständigare roll, med utbildningsfrågorna<br />

mer i förgrunden<br />

än i dag och att forsknings-<br />

och utvecklingsfrågor<br />

knyts hårdare till utbildningen.<br />

– Däremot skulle kontakten<br />

mellan sakavdelningarna på<br />

Räddningsverket<br />

och<br />

den nya myndighetens<br />

skolor försvåras.<br />

Tror också<br />

att det<br />

skulle bli svårt<br />

att marknadsföra<br />

en ny<br />

myndighet,<br />

Räddnings-<br />

Kennie Thörn,<br />

Rosersberg<br />

Jan Skoog,<br />

Revinge<br />

verket är ett mycket gott varumärke<br />

som är förankrat inom<br />

räddningstjänsten och i samhället.<br />

Kontakterna med den<br />

internationella verksamheten<br />

skulle försvåras, likaså materilelförsörjningen<br />

och varningsverksamheten.<br />

– Det bästa vore om utbildningsorganisationen<br />

blev kvar<br />

i Räddningsverket, men fick<br />

en självständigare roll med<br />

forskning och utveckling starkare<br />

knutet till utbildningsverksamheten.<br />

STIG DAHLÉN


6 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

nyheter<br />

Nya brandmannautbildningen<br />

fokuserar på säkerhet och skydd<br />

En ny tvåårig eftergymnasialbrandmannautbildning<br />

med i<strong>nr</strong>iktning på säkerhet<br />

och skydd mot<br />

olyckor införs hösten 2003.<br />

Samtidigt startas en ny<br />

grundutbildning för deltidare<br />

och 2004 kommer ett<br />

nytt system för vidareutbildning.<br />

Det är huvuddragen i det förslag<br />

till ny, bredare utbildning<br />

för skydd mot olyckor som<br />

Räddningsverket lämnat till regeringen.<br />

– Hela förslaget har en mycket<br />

stor ambition att höja nivån<br />

på det olycksförebyggande arbetet<br />

för samhällets säkerhet<br />

och skydd, säger Räddningsverkets<br />

utredningschef Roland<br />

Nilsson, som lett utredningen<br />

om en förnyad utbildning.<br />

– De utbildningar och kurser<br />

som finns i det nya utbild-<br />

ningssystemet uppfyller också<br />

kompetensbehov vid andra<br />

kommunala förvaltningar,<br />

statliga myndigheter och näringsliv.<br />

Risk och säkerhet<br />

Utredningsgruppen har bland<br />

annat haft som utgångspunkt<br />

att det nya utbildningssystemet<br />

ska tillvarata såväl kommunala<br />

som nationella och<br />

enskilda intressen. Dessutom<br />

ska samhällets riskhantering<br />

och systematiska säkerhetsarbete<br />

ha en central roll.<br />

– Grundtanken är att räddningstjänstens<br />

personal ska ha<br />

en pådrivande roll i kommunens<br />

samlade säkerhetsarbete.<br />

I förslaget har både heltidsoch<br />

deltidsutbildningen i<strong>nr</strong>iktning<br />

på säkerhet och skydd mot<br />

olyckor. För båda anställningsformerna<br />

är grundutbildningen<br />

i räddningstjänst likvärdig.<br />

Huvuddelen av den tvååriga,<br />

studiemedelsberättigade utbildningen<br />

till brandman heltid<br />

tar sikte på samhällets och<br />

kommunens skydds- och säkerhetsarbete<br />

i stort. Ungefär<br />

en tredjedel genomförs som<br />

lärande arbete inom kommun,<br />

landsting och statlig förvaltning.<br />

Kurs på hemmaplan<br />

Deltidaren går först en preparandkurs<br />

på hemmaplan och<br />

sedan en grundkurs med inslag<br />

av distansutbildning på<br />

Räddningsverkets skolor. Två<br />

år får man på sig att genomföra<br />

utbildningen.<br />

Den nya vidareutbildningen<br />

är upplagd på tre verksamhetsområden:<br />

Verksamhetsutveckling för<br />

skydd mot olyckor<br />

Räddningstjänst<br />

Tillsyn och olycksförebyggande<br />

arbete<br />

– Systemet ger kommunerna<br />

stora möjligheter att anpassa<br />

kompetens och utbildning efter<br />

behov och förutsättningar.<br />

Det ger också utrymme för alternativa<br />

rekryterings- och<br />

karriärvägar, säger Roland<br />

Nilsson.<br />

För att bredda rekryteringsbasen<br />

öppnas vidareutbildningen<br />

för andra ingenjörskategorier<br />

än brandingenjörer.<br />

– Det bör leda till en allmän<br />

höjning av den tekniska kompetensen<br />

inom räddningstjänsten,<br />

säger Roland Nilsson.<br />

För staten blir det nya utbildningssystemet<br />

16 miljoner kronor<br />

dyrare per år, 210 miljoner<br />

mot 194 för det nuvarande.<br />

För kommunernas del gör<br />

Kommunförbundet bedömningen<br />

att kostnaderna för heltidare<br />

blir oförändrade. Visserligen<br />

minskar kostnaderna för<br />

grundutbildningen med 14,5<br />

miljoner men motsvarande<br />

summa kommer att krävas för<br />

Hjälpen köar utanför Afghanistan<br />

Uppdraget är Afghanistan.<br />

Men Räddningsverkets<br />

hjälpstyrka satt i mitten av<br />

december fortfarande kvar<br />

i Turkmenistan.<br />

– De åker in så snart säkerhetsläget<br />

tillåter, säger<br />

Hans Martinsson, Räddningsverket.<br />

Styrkan lämnade Sverige 27<br />

november, 13 december hade<br />

den fortfarande inte kunnat<br />

starta sitt egentliga uppdrag:<br />

att stödja WFP (FN:s livsmedelsprogram)<br />

på tre platser<br />

väster om Kabul.<br />

Den svenska styrkan befinner<br />

sig i grannlandet Turkmenistan,<br />

alla viseringar och andra<br />

papper är klara. Styrkan<br />

kan är redo att åka in i landet<br />

och jobba.<br />

Men det anses fortfarande<br />

för osäkert.<br />

– Säkerhetsläge fem gäller<br />

fortfarande, vilket innebär att<br />

ingen under FN:s beskydd får<br />

åka in i landet, säger styrkeledaren<br />

Bertil Nilsson.<br />

Ett steg i rätt riktning är att<br />

svenskarna fått tillåtelse att<br />

skicka in två man för rekognocering.<br />

– De ska till Herat i västra delen<br />

av landet, dit en del annan<br />

internationell personal åkt.<br />

Det är tillsammans med Kabul<br />

enda öppna staden i landet.<br />

Det är förstås inte bara<br />

Räddningsverkets personal<br />

som väntar på att få klartecken<br />

Foto: SOFIA SABEL<br />

Lars-Olof Karlsson ska ploga snö i Afghanistan – om nu säkerhetsläget så kommer att tillåta. Den svenska<br />

styrkan har suttit i Turkmenistan i flera veckor, här är Karlsson på väg att köra ombord sin lastbil i det<br />

väldiga ryska transportplanet på Landvetter.<br />

att åka in i landet. Norska styrkan<br />

finns i Tadzjikistan, engelsmännen<br />

i Pakistan och så<br />

vidare. Hjälpen köar i länderna<br />

som omsluter Afghanisan.<br />

Räddningsverket hoppas att<br />

personalen snart ska kunna<br />

börja jobba med sitt uppdrag.<br />

– Säkerhetsläget blir bättre i<br />

takt med att kriget avtar. Så<br />

snart vi får går vi in till Herat<br />

och etablerar oss där.<br />

När och om WFP kan starta<br />

sitt arbete i Chaghcharan,<br />

Panjab och Bamian vet ingen.<br />

Kan WFP flytta insatsen till<br />

Herat?<br />

– Det är mycket möjligt att<br />

de ursprungliga planerna ändras,<br />

säger Hans Martinsson.<br />

Räddningsverkets uppdrag<br />

sträcker sig över tre månader,<br />

den första styrkan ska lösas av<br />

i januari.<br />

vidare- och fortbildning av nuvarande<br />

personal.<br />

Deltidsutbildningen blir 14,5<br />

miljoner kronor dyrare per år<br />

för brandmän och 2 miljoner<br />

för förmän.<br />

Förslaget innebär stora förändringar<br />

och kräver omfattande<br />

förberedelser om det ska<br />

kunna sjösättas redan 2003.<br />

– Därför föreslår vi att Räddningsverket<br />

i regleringsbrevet<br />

för 2002 får i uppdrag att starta<br />

förberedelsearbetet, säger Roland<br />

Nilsson.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

FOTNOT: Du kan ladda hem hela<br />

rapporten i PDF-format på adressen:http://www.srv.se/html/download.pdf<br />

Lagförslaget<br />

försenat – igen<br />

När? har många frågat sig.<br />

Svaret har vi inte än. Senaste<br />

budet är att Harald Dryselius ska<br />

lämna in förslaget till ny räddningstjänstlag<br />

31 december.<br />

Enmansutredaren Dryselius har<br />

fått förlängd tid tre gånger. Men<br />

nu sägs förslaget vara i det närmaste<br />

klart.<br />

Bara att hoppas att det gamla<br />

ordspråket gäller: ”Den som väntar<br />

på något gott...”<br />

När förslaget lämnats in blir det<br />

en remissrunda under början av<br />

året.<br />

Den nya lagen lär tidigast träda<br />

i kraft 1 juli 2003.<br />

Nya regler för<br />

fyrverkerier<br />

Nyårshelgen betyder ökad risk för<br />

skador orsakade av smällare och<br />

raketer. Försäljningen av flertalet<br />

smällare har genom en ny förordning<br />

förbjudits, men risken finns<br />

att aningslösa tillverkar egna<br />

”bomber”.<br />

En annan ny förordning har höjt<br />

åldersgränsen för kvarvarande<br />

fyrverkerier, främst raketer. Där<br />

åldersgränsen för inköp tidigare<br />

var 15 år är den numera 18 år.<br />

När flertalet smällare nu försvunnit<br />

ökar sannolikheten att<br />

fyrverkeripengarna leder till ökade<br />

köp av raketer och därmed att<br />

missriktade avfyrningar orsakar<br />

fler bränder – med andra ord mer<br />

jobb för räddningstjänsten.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Foto: OLLE JOHANSSON<br />

Före branden. I 700 år stod Södra Råda träkyrka där med sina<br />

världsunika väggmålningar.<br />

700 år gammal<br />

kyrka totalförstörd<br />

En unik kulturskatt blev lågornas<br />

rov den 12 november<br />

– den 700 år gamla träkyrkan<br />

i Södra Råda utanför<br />

Gullspång.<br />

14 dagar senare skulle<br />

ett brandlarm ha kopplats<br />

in...<br />

Medeltidsbyggnaden har inte<br />

fungerat som kyrka sedan<br />

1850, men varit ett populärt<br />

museum vid sidan av allfarvägen.<br />

Den var en av landets få<br />

bevarade träkyrkor från 1300talet<br />

och särskilt intressant för<br />

sina välbevarade väggmål-<br />

Foto: OLLE JOHANSSON<br />

Efteråt återstod det här. Kulturskatten borta för alltid – två veckor innan ett brandlarm skulle kopplas in.<br />

ningar. Alla var i original. Koret<br />

målades 1323 av en okänd<br />

konstnär, långhuset 1494 av<br />

mäster Amund.<br />

Kyrkan räddades från rivning<br />

i början av 1850-talet, då<br />

den nya kyrkan i Råda stod färdig.<br />

Den köptes för, cirka 2 000<br />

riksdaler, från Kungliga Vitterhetsakademin<br />

1859 och har<br />

därefter förvaltats av Riksantikvarieämbetet.<br />

På 1950-talet<br />

diskuterades en flyttning till<br />

Skansen, men lokalbefolkningen<br />

motsatte sig detta.<br />

Skulle tas i bruk<br />

Ingen elström var indragen,<br />

rökförbud rådde, en grusgång<br />

hade anlagts runt hela byggnaden,<br />

gräset hölls kortklippt, det<br />

fanns en palissad av liggande<br />

timmer en bit från kyrkan – allt<br />

i förebyggande syfte. Vidare<br />

fanns en branddamm. Fönstren<br />

var gallerförsedda och<br />

kyrkan stängd för säsongen<br />

med ett kraftigt hänglås.<br />

Under senare år har en rad<br />

brandtekniska förbättringar<br />

diskuterats och även utförts.<br />

Såväl norska som svenska experter<br />

har under ledning av<br />

antikvarie Lars Cnattingius på<br />

Riksantikvarieämbetet engagerat<br />

sig.<br />

Det kan synas som en ödets<br />

ironi att den 700-åriga kyrkan,<br />

som klarat åsknedslag och<br />

mycket annat, brinner ner totalt<br />

just när förbättringarna av<br />

7<br />

brandskyddet skulle till att avslutas.<br />

Två veckor senare skulle ett<br />

rökkänsligt så kallat samplingssystem,<br />

som långtestats<br />

för anslutning till SOS Alarm<br />

och en larmkedja till de kringboende,<br />

skulle tas i bruk.<br />

Larm räddning i Leksand<br />

Branden i Södra Råda kyrka är<br />

en tragisk händelse, ytterligare<br />

en del av vårt kulturarv är förstört.<br />

Samtidigt en signal till<br />

alla andra med ansvar för kulturbyggnader<br />

att se över<br />

brandskyddet.<br />

Det har man gjort i Leksand.<br />

Knappt en vecka efter branden<br />

utanför Gullspång räddades<br />

Leksands kyrka av automatlarm.<br />

De första delarna av kyrkan<br />

byggdes redan på 1100-talet<br />

och har sedan byggts till och<br />

om i etapper under århundrandena.<br />

– Larmet utlöstes av en kabelbrand<br />

i kyrkans elrum, troligen<br />

orsakad av kortslutning.<br />

Kyrkan räddades från total<br />

ödeläggelse tack vare installationen<br />

av automatlarm, säger<br />

ställföreträdande räddningschefen<br />

Kenneth Lindeström.<br />

Branden släcktes och två dagar<br />

senare kunde gudstjänst<br />

hållas som vanligt.<br />

Fastighetsverket höjer ribban<br />

för brandskyddet av vårt kulturarv<br />

Fastighetsverket höjer ribban<br />

på brandskyddet.<br />

– Före år 2003 ska samtliga<br />

byggnader vi förvaltar<br />

ha en riskanalys, säger<br />

Rickard Johansson, kvalitetschef<br />

på Fastighetsverket.<br />

Denna myndighet har en<br />

nyckelroll när det gäller skyddet<br />

av det svenska kulturarvet.<br />

Fastighetsverket förvaltar 1,6<br />

miljoner kvadratmeter lokalyta<br />

åt staten‚ bland andra de<br />

kungliga slotten och de statliga<br />

museerna som Nationalmuseum,<br />

Naturhistoriska riksmuseet,<br />

Nordiska museet och Marinmuseum.<br />

Brandskyddet är mycket eftersatt<br />

i många av dessa kulturhistoriskt<br />

viktiga byggnader.<br />

Men det är först under senare<br />

tid brandskyddsfrågorna hamnat<br />

i fokus, inte minst som ett<br />

resultat av de initiativ chefen<br />

för verkets distrikt 2 i Stockholm,<br />

Hans Humble, tog före<br />

sin pensionering samt en outtröttlig<br />

påverkan från brandingenjör<br />

Olle Johansson.<br />

– Det grepp Fastighetsverket<br />

nu tagit för att brandskydda<br />

våra kulturskatter är det svar vi<br />

vi väntat länge på. Mycket glädjande,<br />

säger Olle Johansson.<br />

Intern promemoria<br />

Det är i en intern promemoria<br />

som Fastighetsverket slagit fast<br />

att även brandskyddet tillhör<br />

ansvarsområdet. Såväl själva<br />

byggnadens bevarande som<br />

dess innehåll ska ges en brandskyddspolicy<br />

som verkets förvaltare<br />

och tekniker ska leva<br />

upp till.<br />

– Engagemanget i brandskyddet<br />

känns som ett naturligt<br />

led i vår kvalitetssäkring,<br />

säger Rickard Johansson.<br />

Verket har flera hundra fastigheter<br />

som nu ska gås igenom.<br />

Det kommer att ske i<br />

samråd med hyresgäster och<br />

med hjälp av såväl brandkonsulter<br />

som kommunal personal.<br />

– Fastighetsdistrikten ska ta<br />

tag i detta direkt efter årsskiftet.<br />

När 2002 är slut finns det<br />

ingen ursäkt för den fastighetsförvaltare<br />

som inte utfört sina<br />

åtaganden, säger Rickard Johansson.<br />

Prioriteringslista<br />

Om ett år hoppas Johansson<br />

ha det underlag som krävs för<br />

konkreta förbättringar av<br />

brandskyddet:<br />

– Baserat på riskanalyserna<br />

gör vi en prioriteringslista som<br />

styr i vilken ordning vi åtgärdar<br />

bristerna. Det här kommer att<br />

betyda ett rejält lyft för brandskyddet.<br />

Bergrum blir av?<br />

En av de byggnader Fastighetsverket<br />

förvaltar är Naturhistoriska<br />

riksmuseet i Stockholm,<br />

Nordens största museum.<br />

Där tycks nu ett genombrott<br />

vara på väg för att bättre skydda<br />

de stora kulturskatterna. <strong>Sirenen</strong><br />

har tidigare berättat om<br />

hur utsatt museet och dess innehåll<br />

är för en brand som kan<br />

ödelägga de ovärderliga samlingarna.<br />

Tidigare i år sa museichefen<br />

Désirée Edmar upp sig i protest<br />

mot att inte ha fått något<br />

gehör för kraven på att sam-<br />

nyheter<br />

STIG DAHLÉN<br />

lingarna ges ett godtagbart<br />

brandskydd.<br />

Riksdagens kulturutskott beslutade<br />

4 december att regeringen<br />

bör göra en översyn av<br />

magasinsförhållandena med<br />

utgångspunkt i ett förslag som<br />

tagits fram av Fastighetsverket<br />

och museet. I klartext gå vidare<br />

med förslaget till ett bergrumsmagasin<br />

på 10 000 m2 .<br />

Även om det är långt till ett<br />

färdigt bergrum mottog Fastighetsverkets<br />

förvaltare beslutet<br />

med entusisam:<br />

– Det här låter mycket lovande.<br />

Det vore enastående om vi<br />

kunde få bygga ett bergrum<br />

som kan rymma och skydda<br />

våra skatter, säger Peter Finney,<br />

Fastighetsverkets förvaltare<br />

av museet .<br />

STIG DAHLÉN


Foto: PETER BÄCKER/VF<br />

Branden började i husdelen som syns lodrätt i bilden. Brandförloppet var mycket snabbt och i ett tidigt skede fick räddningstjänsten evakuera<br />

samtliga 150 boende ur 93 lägenheter.<br />

En dog – 150 hemlösa<br />

– En brand ska inte kunna<br />

spridas på det här viset<br />

En lägenhetsbrand i Karlstad<br />

fick ett mycket snabbt<br />

förlopp med 25 utbrända<br />

lägenheter. En dog och 150<br />

blev hemlösa.<br />

Lägenheter ska stå emot<br />

brand i en timme.<br />

– Det verkar troligt att<br />

branden inte har pågått så<br />

länge, säger brandingenjör<br />

Claes Malmqvist.<br />

Nu vill Räddningsverket<br />

veta om husen var korrekt<br />

byggda.<br />

Branden 4 december startade<br />

i en lägenhet på fjärde våningen.<br />

Räddningstjänsten<br />

larmades klockan 01.10.<br />

– Informationen från sos sa<br />

att en person troligtvis fanns i<br />

lägenheten. Vi var framme<br />

01.18. Då stod elden ut ur fönstret,<br />

det brann i takfoten. Min<br />

bedömning var att lägenheten<br />

skulle vi hinna släcka, men<br />

vinden klarar vi inte utan får<br />

försöka hindra att branden<br />

sprids vidare till vinkelbyggnaden,<br />

säger räddningsledare<br />

Morgan Palmquist.<br />

– Det taktiska beslutet blev<br />

livräddning. 01.20 begärde jag<br />

förstärkning. Cirka tio minuter<br />

senare såg brandmännen att<br />

hela vinden var rökfylld.<br />

I samma veva var rökdykare<br />

i lägenheten där det brann för<br />

att livrädda. Men mannen var<br />

redan död.<br />

– Då rasade taket i lägenheten<br />

och jag tappade kontakten<br />

med rökdykarna. Min bild av<br />

brandklassad avskiljning mot<br />

vinden stämde inte.<br />

Omgående beordrades evakuering<br />

av hela våning tre och<br />

fyra. När förstärkning anlände<br />

01.45, 35 minuter efter larm,<br />

hade ordern utökats till att utrymma<br />

hela huset med 150<br />

boende.<br />

Brandspridningen från vinden<br />

till fjärde våningen gick<br />

snabbt. Samtliga 25 lägenheter<br />

på våningsplanet blev utbrända.<br />

Frågan är hur det kunde<br />

gå så snabbt.<br />

Bygget granskas<br />

Räddningsverket har gett Karlstadsregionensräddningstjänstförbund<br />

i uppdrag att<br />

granska byggnadens konstruktion.<br />

– En lägenhetsbrand ska inte<br />

kunna spridas på det här viset.<br />

Om det är fel tänkt eller gjort<br />

vet vi inte, men vi vill veta, säger<br />

Björn Albinson, Räddningsverket.<br />

I Sundsvall inträffade en liknande<br />

brand i slutet av november.<br />

Hela vinden i ett hus<br />

med 45 lägenheter blev öde-<br />

lagd. Men alla lägenheter,<br />

utom den där branden startade,<br />

klarade sig.<br />

Fastigheten i Karlstad var<br />

från början ett trevåningshus.<br />

För tio år sedan byggdes en<br />

rad hus i området till med en<br />

extra våning. Det gjordes enligt<br />

dåvarande norm, sbn-80.<br />

– Vi kan kalla det trevåningshus<br />

med radhus ovanpå, säger<br />

Claes Malmqvist, brandingenjör<br />

vid räddningstjänsten.<br />

Gips i taket<br />

I Sundsvall stoppade betongtak<br />

branden från att sprida sig<br />

ned från vinden till lägenheterna.<br />

I Karlstad var lägenheternas<br />

tak mot vinden av gipsskivor,<br />

betong skulle enligt<br />

från ägaren gjort tillbyggnaden<br />

för tung.<br />

Det finns takbjälklag i gips<br />

(b60) som ska stå emot brand<br />

i en timme.<br />

– Men det är osannolikt att<br />

det brunnit i en timme. Det<br />

var så mycket folk i omlopp<br />

och inte så sent. Någon borde<br />

sett branden tidigare.<br />

Claes Malmqvists undersöker<br />

därför om man använt en<br />

annan konstruktion (b30) som<br />

ska stå emot brand i 30 minuter.<br />

Det kan ha gjorts med uträkning<br />

att en brand behöver<br />

en halvtimme för att ta sig från<br />

lägenheten där branden startat<br />

genom takskivorna till vinden,<br />

och lika lång tid att ta sig<br />

från vinden ner till andra lägenheter.<br />

Totalt en timme.<br />

– Det kan vara byggt helt efter<br />

reglerna, men inte tillräckligt<br />

ändå.<br />

Räddningsledaren såg hur<br />

det brann i takfoten. Spreds<br />

branden tidigt den vägen upp<br />

till vinden tog det kanske inte<br />

mer än drygt en halvtimme innan<br />

hela övre våningsplanet<br />

med 25 lägenheter brann.<br />

– Den tiden kan stämma, säger<br />

Malmqvist.<br />

– Om inte fastigheten varit<br />

tillbyggd hade branden inte<br />

nått ner från vinden så snabbt.<br />

På tredje våningen, som har<br />

betongtak, är inte mycket skadat.<br />

Aldrig sett liknande<br />

Morgan Palmquist har aldrig<br />

tidigare sett ett så snabbt<br />

brandförlopp:<br />

– Hela styrkan jobbade med<br />

livräddning och jag kunde se<br />

hur branden vandrade vågrätt<br />

i huset. Stora byggnadsdelar<br />

rasade och det började bli en<br />

farlig arbetsplats. Brandmän<br />

kunde ha dött. Det var vid något<br />

tillfälle sekunder som skiljde<br />

PER LARSSON<br />

Erfarenheter<br />

Morgan Palmquist:<br />

– Folk som bodde i huset blev<br />

väckta mitt i natten och utjagade.<br />

Det är mycket viktigt att de får<br />

chans att få svar på sina frågor. Vi<br />

bjöd in dem till ett möte tre dagar<br />

efteråt.<br />

– När vi fick larmet begärde jag<br />

att den som larmade skulle möta<br />

oss. Det var bra, han hade öppnat<br />

grinden och hjälpte oss på plats.<br />

– Öva regelbundet samverkan<br />

med polis, ambulans och annan<br />

räddningspersonal i era regioner.<br />

Claes Malmqvist:<br />

– Man kan inte förlita sig på att<br />

byggnader har betongbjälklag till<br />

vinden. Byggnaden var bara tio<br />

år, men jag är ändå ganska säker<br />

att det inte byggs så här i dag.<br />

– I plan- och bygglagen finns en<br />

passus om räddningstjänstens säkerhet.<br />

Frågan är om den var<br />

uppfylld här. Det föll tegelstenar<br />

och takpannor över vår personal.<br />

Ovanligt att fler<br />

lägenheter drabbas<br />

– Det är överhuvudtaget inte<br />

vanligt att en lägenhetsbrand<br />

sprids till flera lägenheter, säger<br />

Anders Johansson, brandingenjör<br />

på Boverket.<br />

– Den svaga punkten är när<br />

branden sprids ut genom fönstret.<br />

Då kan elden via fasaden<br />

vandra in i lägenheter på planet<br />

ovanför. Det har också hänt att<br />

bränder som vandrat upp på vinden<br />

därifrån spridit brinnande<br />

material på balkonger och utvecklat<br />

fler lägenhetsbränder.<br />

Betong eller annat material i<br />

bjälklaget?<br />

– Kravet från samhället är att lägenheter<br />

står emot brand i en<br />

timme. Materialet kan vara annat<br />

än betong, men kravnivån är den<br />

samma. Däremot kan man tänka<br />

sig att betongen ger större säkerhetsmarginal.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Observatör i New York<br />

– Brandmännen har inte<br />

fått krisbearbetning<br />

New Yorks brandmän mår<br />

mycket dåligt efter katastrofen<br />

i World Trade Center.<br />

– Brandmännen har inte<br />

fått krisbearbetning. De är<br />

mentalt slut, berättar<br />

Räddningsverkets observatör<br />

Bo Johansson.<br />

Den fruktansvärda tragedin<br />

inträffade 11 september. Räddningsverket<br />

skickade fem dagar<br />

senare iväg observatörerna<br />

Bo Johansson, Jens Ärlebrant<br />

och Lars Persson till New York.<br />

De kom fram till ett fullständigt<br />

kaos.<br />

– Jag har sett mycket, men är<br />

helt överväldigad av intrycken<br />

från New York, brandmännens<br />

tomma blickar och det<br />

gigantiska katastrofområdet,<br />

sa Bo Johansson i <strong>Sirenen</strong><br />

6/01.<br />

I chocktillstånd<br />

Frågorna var många – men<br />

svaren få. Brandmännen var<br />

helt enkelt för tagna av det<br />

som hänt för att kunna berätta.<br />

– Vi åkte tillbaka igen i slutet<br />

av november. De flesta befann<br />

sig fortfarande i chocktillstånd,<br />

säger Bo Johansson.<br />

Han menar att det finns<br />

mycket i räddningsarbetet<br />

som kunde ha gjorts annorlunda.<br />

– Att ledningscentralen upprättades<br />

inne i byggnaden var<br />

ett misstag vi reagerade på redan<br />

vid förra besöket. Det som<br />

var mest häpnadsväckande nu<br />

var att brandmännen inte<br />

hade fått bearbeta sina tragiska<br />

upplevelser i någon större<br />

utsträckning.<br />

Det har gått ungefär tre månader<br />

sedan katastrofen.<br />

– Det kommer med största<br />

sannolikhet att bli en reaktion<br />

i slutet av januari då de flesta<br />

begravningar har klarats av.<br />

Flera funderar ”varför lever<br />

jag, varför dog inte jag”. Alkoholproblemen<br />

växer.<br />

Bättre i Sverige?<br />

Bo Johansson hävdar att krishanteringen<br />

skulle ha skötts<br />

på ett bättre sätt i Sverige.<br />

– Här skulle vi ha börjat bearbeta<br />

händelserna efter bara<br />

något dygn.<br />

Vad har du mer lagt märke<br />

till?<br />

– Eftersom ledningsområdet<br />

vid olycksplatsen slogs ut rådde<br />

det ett organiserat kaos i<br />

fyra-fem dygn.<br />

– Avspärrningar existerade<br />

knappt. Folk fick gå som de<br />

ville fram till det att räddningstjänsten<br />

tog en timeout<br />

efter några dygn och organiserade<br />

sig.<br />

– Något som saknades var<br />

dokumentation. Det finns ingenting<br />

dokumenterat från de<br />

första dygnen.<br />

Vad tar du med dig till<br />

svensk räddningstjänst?<br />

– Att vi måste återinföra ut-<br />

Foto: TORWALD SNICKARS<br />

90 sekunder ryckte ut. Birger Markusson, ansvarig för Räddningsverkets<br />

videoserie 90 sekunder har intervjuat räddningsledare och<br />

brandmän som berättar om insatsen vid World Trade Center. Årets<br />

sista 90 sekunder, som kommer ut strax efter lucia, blir en specialutgåva<br />

om branden i New York.<br />

bildningen hur vi jobbar i rasmassor<br />

och med vilken materiel,<br />

med mera.<br />

Med på resan i slutet av november<br />

var även Jan Nilsson,<br />

som jobbar med bland annat<br />

sjukvårdsfrågor på Räddningsverket.<br />

– Brandmännen i New York<br />

är mycket bra på att ställa upp<br />

Torwald Snickars är inte<br />

lika kritisk till räddningstjänstens<br />

insats som Bo Johansson.<br />

– Jag tycker att man ska<br />

titta på att 47 000 klarade<br />

sig i stället för att 3 000<br />

dog, säger han.<br />

Torwald Snickars är områdeschef<br />

vid räddningstjänsten i<br />

Stockholm och var med på<br />

Räddningsverkets andra observatörsresa<br />

till New York.<br />

Det var mycket tack vare<br />

hans goda kontakter som observatörerna<br />

fick komma alldeles<br />

intill katastrofområdet<br />

och träffa ledande företrädare<br />

för räddningstjänsten.<br />

Att det skulle ha varit ett direkt<br />

fel att i<strong>nr</strong>ätta ledningscentralen<br />

i World Trade Center<br />

avfärdar han.<br />

– Det bästa är att ha led-<br />

för de drabbades familjer,<br />

mycket bättre än vi är här<br />

hemma, säger han.<br />

Debriefing?<br />

– Ungefär som här hemma.<br />

Men man pratade mer om<br />

”defusing”, (ungefär lugna<br />

ner). Med tanke på att det<br />

finns 12 000 brandmän i New<br />

York, var ändå de som jobbade<br />

ningscentralen i lobbyn och<br />

det gäller vid de flesta bränder<br />

i höghus. I dag kommer samtliga<br />

tekniska övervakningssystem<br />

direkt till centralen i lobbyn,<br />

det är naturligt att insatsen<br />

leds därifrån. New York<br />

hade en bra ledningsstab med<br />

väl förberedd insatsteknik.<br />

När byggnaden kollapsade begravdes<br />

staben i rasmassorna.<br />

Innan det hann de emellertid<br />

få ut en massa människor.<br />

Svårt få perspektiv<br />

Torwald Snickars menar att<br />

det för oss i Sverige är svårt att<br />

få perspektiv på denna stora<br />

och komplexa olycka.<br />

– Vi hade inte gjort det bättre<br />

i Sverige. Inget brandförsvar i<br />

världen skulle ha gjort det<br />

bättre. Jag tycker att det känns<br />

förmätet och storebrorsaktigt<br />

att komma med pekpinnar i<br />

efterhand då man inte riktigt<br />

9<br />

nyheter<br />

Foto: TORWALD SNICKARS<br />

Brandmännen i New York är mentalt slut och har inte fått någon som helst krishantering, anser observatören<br />

Bo Johansson.<br />

med krishanteringen för få,<br />

anser Jan Nilsson.<br />

Cirka 300 brandmän dog i<br />

samband mer terrorattacken.<br />

– Av dem var 200 icke i<br />

tjänst, alltså brandmän som<br />

på eget bevåg åkte till olycksplatsen<br />

för att hjälpa till. Det<br />

förfarandet är vanligt i usa.<br />

EMIL KARLSSON<br />

– Vi hade inte gjort bättre i Sverige<br />

har förstått hur stort detta är.<br />

– Räddningstjänsten i New<br />

York gjorde en fantastisk insats<br />

med tanke på katastrofens<br />

storlek. Det finns en<br />

mängd erfarenheter, både taktiska<br />

och organisatoriska, att<br />

ta med hem till Sverige.<br />

Snickars ser oroligt på hur<br />

många brandmän närmar sig<br />

utmattning.<br />

– De har jobbat hårt, nästan<br />

dygnet runt, under en längre<br />

tid och befinner sig fortfarande<br />

i en chockfas. Snart kommer<br />

tiden då de stannar upp<br />

och börjar tänka efter. Det kan<br />

bli ett hårt slag.<br />

Organisationen är hårt drabbad<br />

som den är i dagsläget.<br />

– 100 av de 300 som ingick i<br />

specialoperationen dog och<br />

det kommer ta tid att återställa<br />

kompetensen och rekrytera<br />

nya chefer.<br />

EMIL KARLSSON


10<br />

nyheter<br />

Invandrare och brandman<br />

Hotan<br />

visar vägen<br />

för andra<br />

Hotan Taghizadeh är smått<br />

unik – en brandman med<br />

invandrarbakgrund.<br />

Han tror sig också veta<br />

varför det är så.<br />

– Brandman är i många<br />

länder inget statusyrke.<br />

Den inställningen bär invandrarna<br />

med sig när de<br />

kommer till Sverige, säger<br />

Hotan, född i Iran.<br />

<strong>Sirenen</strong> stämde möte med Hotan<br />

under Mångfaldskonferensen<br />

i Göteborg i mitten av november.<br />

Anledningen till att det arrangeras<br />

konferenser av det<br />

här slaget är att det rekryteras<br />

alldeles för få personer med<br />

icke-svensk bakgrund, samt<br />

kvinnor, till räddningstjänsten.<br />

Världens bästa jobb<br />

Hotan är ett av få undantag<br />

som bekräftar regeln.<br />

– Jag har världens bästa jobb,<br />

jag är brandman, säger han på<br />

klingande göteborgska.<br />

Hotan Taghizadeh kom till<br />

Sverige 1988 från ett krigshärjat<br />

Iran.<br />

Redan då visste han vad som<br />

skulle bli hans framtida yrke.<br />

– Jag var 15 år och hade ett<br />

mål. Exakt vad som lockade<br />

inom räddningstjänsten vet<br />

jag inte, men jag har alltid haft<br />

en vilja att göra nytta – att känna<br />

mig behövd. Jag sökte mig<br />

själv, kan man säga.<br />

Hotan har jobbat hårt för att<br />

komma till sina drömmars<br />

mål.<br />

Många har fel inställning<br />

Men han ser med oroliga ögon<br />

på de unga invandrare som<br />

kommer till Sverige i dag.<br />

– De flesta har fel inställning<br />

och tror att de ska få allt serverat.<br />

Samhället kan inte sköta<br />

allt, mycket måste man trots<br />

allt ta tag i själv. Det viktigaste,<br />

som många verkar strunta i, är<br />

att lära sig det svenska språket.<br />

Vad beror det på?<br />

– Det kan vara så att man<br />

hamnar i ett invandrartätt område<br />

och nya, egna språk skapas.<br />

Jag umgicks mycket med<br />

svenskar och tvingades lära<br />

språket.<br />

Varför söker så få invandrare<br />

till räddningstjänsten?<br />

– Mina föräldrar har alltid<br />

stöttat mig och varit stolta över<br />

det jag gjort, men så är inte situationen<br />

för alla. I många invandrarfamiljer<br />

sätter föräldrarna<br />

för stor press på barnen<br />

och låter dem inte välja själva.<br />

Brandman är inget statusyrke<br />

Stolt över sitt jobb. Hotan Taghizadeh, brandman i Göteborg, tycker att han har världens bästa jobb.<br />

Han hoppas att fler med invandrarbakgrund upptäcker det och söker sig till räddningstjänsten.<br />

och det anses inte fint nog att<br />

vara det – tycker föräldrarna.<br />

Och då tycker även barnen så.<br />

Någon lösning på problemet<br />

har inte Hotan. Men han har<br />

idéer.<br />

– De som jobbar med Häfa,<br />

Händelsebaserat förebyggande<br />

arbete, här i Göteborg gör<br />

en fantastisk insats. De går ut i<br />

skolor och bostadsområden<br />

och berättar vad vårt yrke går<br />

ut på. Det kanske kan få barn<br />

och ungdomar att inse att man<br />

kan bli brandman av många<br />

olika anledningar.<br />

Vilka fördelar har man i<br />

räddningstjänsten av att vara<br />

invandrare?<br />

– Vid många utryckningar i<br />

invandrartäta områden blir<br />

det en lugnande effekt när de<br />

ser mig. Jag har aldrig fått några<br />

negativa reaktioner på<br />

grund av min hudfärg.<br />

Vill ge något tillbaka<br />

Att vända trenden vid rekryteringen<br />

är ingen lätt uppgift.<br />

Det behövs fler som Hotan<br />

som visar vägen och spräcker<br />

fördomar.<br />

Samtidigt ligger inte ansvaret<br />

bara på räddningstjänsten.<br />

Malin och Arshia nya heltidare<br />

när Nyköping satsar på mångfalden<br />

Malin Skagerberg och Arshia<br />

Shirin Bayan – två nyanställda<br />

brandmän som<br />

är frukten av en satsning<br />

på mångfald vid Sörmlandskustens<br />

räddningstjänst.<br />

– Båda heltidsanställs efter<br />

nyår, säger stabschef<br />

Thomas Ydrenius.<br />

Sörmlandskustens räddningstjänst<br />

vill få in fler kvinnor och<br />

personer med invandrarbakgrund<br />

i den operativa räddningstjänsten<br />

– något som hittills<br />

saknats.<br />

Efter årsskiftet blir det ändring<br />

på det.<br />

– Vi har i år anställt två kvin-<br />

nor på deltid. Efter nyår anställer<br />

vi vår första kvinnliga<br />

heltidsbrandman och ytterligare<br />

en som jobbar administrativt.<br />

Dessutom en heltidsbrandman<br />

med invandrarbakgrund.<br />

Thomas Ydrenius poängterar<br />

att Nyköping, den största<br />

kommunen i Sörmlandskustens<br />

räddningstjänst, inte anställt<br />

de här personerna utifrån<br />

hot om jämställdhetslagar<br />

och liknande.<br />

– Efter våra anställningstester<br />

valde vi att erbjuda dem<br />

anställning eftersom de var<br />

mest lämpade. Det här är helt<br />

och hållet vårt eget beslut. Vi<br />

vill bredda vårt kompetensområde.<br />

Det har varit lättare för de<br />

kvinnor som sökt att bli uppmärksammade<br />

vid rekryteringen.<br />

– Av de 240 som sökte var 25<br />

tjejer och de granskade vi närmare.<br />

Vi tillämpade en positiv<br />

särbehandling under rekryteringsarbetet.<br />

Varför då?<br />

– Vi tror att ett annorlunda<br />

tänkande är nyttigt för hela organisationen.<br />

Kvinnorna har<br />

kanske inte samma fysiska kapacitet<br />

som männen, men det<br />

kompenserar de med annat.<br />

Det finns många tillfällen då<br />

det kan vara en fördel att vara<br />

kvinna – i kommunikationen<br />

framför allt. De är ofta mer lyhörda<br />

och har mer förståelse.<br />

Varför har ni inte gjort detta<br />

tidigare?<br />

– Tanken har funnits där,<br />

men vi har inte anställt operativ<br />

personal på tio år. När vi<br />

annonserade i tidningen den<br />

här gången sökte vi därför speciellt<br />

efter tjejer. Det verkar<br />

som att många tänkt söka tidigare,<br />

men inte vågat.<br />

Den stora fördelen för de<br />

med invandrarbakgrund är, i<br />

likhet med kvinnorna, kommunikationen.<br />

– En invandrare har lättare<br />

– Jag har haft tur, men samtidigt<br />

tagit vara på det jag fått.<br />

Jag fick chansen att komma till<br />

ett underbart land och börja<br />

om – då ska man ge något tillbaka,<br />

säger han.<br />

28-åringen började som undersköterska,<br />

gick vidare till<br />

ambulanssjukvårdare och<br />

kombinerar nu brandman<br />

med ambulansförare.<br />

Han siktar alltid vidare mot<br />

nya utmaningar.<br />

– Jag vill utbilda mig till<br />

vattendykare i räddningstjänsten.<br />

Det är bara att kämpa på.<br />

EMIL KARLSSON<br />

att sätta sig in i en annan invandrares<br />

situation – de pratar<br />

samma språk. Även den annorlunda<br />

kultur de tar med sig<br />

till oss kommer att vara berikande.<br />

Nyköping har tagit ett stort<br />

steg för att så småningom<br />

kunna spegla samhället. Nu<br />

sätter de upp nya mål.<br />

– Vi siktar på att före 2004 ha<br />

anställt en brandingenjör<br />

och/eller fem heltids/deltidsanställda<br />

kvinnor, avslutar<br />

Thomas Ydrenius.<br />

EMIL KARLSSON


Foto: JAN WIRIDÉN, GT<br />

Många vill<br />

prova på<br />

Försöket med prova på-utbildningar<br />

för kvinnor som<br />

vill bli brandmän har slagit<br />

väl ut.<br />

– Vi kan knappt ta emot alla<br />

som vill testa, säger Ann-Cathrine<br />

Andersson på Räddningsverkets<br />

utbildningsstab.<br />

Räddningsverket beslöt<br />

1998 att anordna prova-på-utbildningar<br />

för kvinnor som är<br />

intresserade av brandmannayrket.<br />

Få anade då vilket stort intresset<br />

det skulle bli. Sedan<br />

starten i Rosersberg har man<br />

haft ytterligare fyra utbildningar,<br />

tre i Skövde och en i<br />

Sandö.<br />

– Vi har haft 750 sökande på<br />

fyra år. Tyvärr har vi bara kunnat<br />

ta emot 125, eftersom vi<br />

endast har plats för 25 vid varje<br />

utbildning.<br />

Det stora intresset gör att<br />

Räddningsverket går ett steg<br />

längre.<br />

– I stället för att utbildningen<br />

hålls på Räddningsverkets<br />

skolor ska den genomföras i<br />

de kommuner som anmäler<br />

intresse. Örebro har redan genomfört<br />

en utbildning och vi<br />

vet att ytterligare minst 15<br />

kommuner är intresserade<br />

och dessa stöttar vi ekonomiskt,<br />

säger Ann-Cathrine Andersson.<br />

”Räddningstjänsten<br />

vill spegla samhället”<br />

Räddningstjänsten vill spegla<br />

samhället i stort.<br />

Det gör den inte i dag.<br />

– Vi är medvetna om problemet<br />

och måste snabbt<br />

göra något åt det, säger<br />

Åke Jacobsson, räddningschef<br />

i Storgöteborg.<br />

Detta var bakgrunden till den<br />

så kallade Mångfaldskonferensen<br />

i Göteborg i mitten av november<br />

där de tre storstäderna,<br />

Malmö, Göteborg och<br />

Stockholm, enades om ett<br />

framtida samarbete.<br />

Malmö har kommit något<br />

längre än de övriga i sin ambition.<br />

– Ungefär halva Malmös befolkning<br />

är kvinnor och 38 procent<br />

har invandrarbakgrund.<br />

Därför har Malmö kommun<br />

beslutat att alla förvaltningar<br />

så småningom ska spegla samhället<br />

i stort. Eftersom det i dag<br />

inte finns någon kvinna anställd<br />

inom den operativa<br />

räddningstjänsten och endast<br />

fyra procent av samtliga anställda<br />

på förvaltningen har invandrarbakgrund<br />

är detta en<br />

stor utmaning för oss alla, säger<br />

räddningschef Lars Berg.<br />

Är detta verkligen ett realistiskt<br />

mål?<br />

– Det är ett väldigt långsiktigt<br />

mål, mer en vision än ett mål.<br />

Men på lång sikt hoppas vi på<br />

att kunna nå denna integrering.<br />

Tvätta machostämpeln<br />

Hans Lagerhorn, räddningschef<br />

i Stockholm, menade att<br />

attityden till räddningstjän-<br />

Botkyrka kommuns befolkning<br />

består till stor del av<br />

invandrare.<br />

Trots det har ingen av de<br />

65 anställda inom räddningstjänsteninvandrarbakgrund.<br />

– Det är helt klart ett<br />

stort problem och vi vet<br />

inte vad vi ska göra åt det,<br />

säger räddningschef Hasse<br />

Andersson.<br />

Invånarantalet i Botkyrka<br />

kommun i Stockholm är drygt<br />

73 000 personer.<br />

Statistiken talar om att det<br />

sker fler olyckor i de områden<br />

som domineras av invandrare.<br />

Foto: EMIL KARLSSON<br />

Räddningscheferna i våra tre största städer tar gemensamma tag för att öka mångfalden i räddningstjänsten,<br />

från vänster Lars Berg, Malmö, Hans Lagerhorn, Stockholm och Åke Jacobsson, Göteborg.<br />

sten bör ändras.<br />

Och det i tidig ålder.<br />

– Vi måste försöka tvätta bort<br />

machostämpeln och det bör<br />

lämpligast göras i skolorna. De<br />

flesta syo-konsulenter förknippar<br />

räddningstjänsten med<br />

röda bilar som tutar och det<br />

skrämmer bort många, framför<br />

allt tjejer. Om vi kunde<br />

marknadsföra oss bättre skulle<br />

folk förstå att det finns så<br />

mycket mer inom räddningstjänsten<br />

än att bara släcka<br />

bränder.<br />

– Räddningstjänsten dras<br />

ibland, av invandrare, över en<br />

kam tillsammans med andra<br />

myndigheter då de kan ha dåliga<br />

erfarenheter av kontakter<br />

med dessa från sina hemländer.<br />

– Invandrarna har en annan<br />

kultur när det gäller bland annat<br />

bränder. Säkerhetstänkandet<br />

är inte inpräntat på samma<br />

sätt som hos övriga befolkningen.<br />

Fler än hundra språk<br />

Räddningstjänsten söker febrilt<br />

anställa kompetent folk<br />

med invandrarbakgrund.<br />

– Det talas fler än hundra<br />

språk i skolorna i Botkyrka. Det<br />

kan vara svårt att göra oss förstådda<br />

när vi rycker ut på<br />

olyckor, säger Hasse Andersson.<br />

All information angående<br />

brandsäkerhet sprids i dag på<br />

svenska.<br />

– Kommunikation är en av<br />

de viktigaste punkterna inom<br />

räddningstjänsten. Där är<br />

kvinnor och de med invandrarbakgrund<br />

ovärderliga då<br />

det i vissa situationer gäller att<br />

kunna läsa andra människors<br />

behov.<br />

– Överraskade oss<br />

Storgöteborgs räddningschef<br />

Åke Jacobsson konfronterades<br />

i katastrofbranden för tre år sedan<br />

med frågor han inte funderat<br />

så mycket på tidigare –<br />

den utbredda segregationen i<br />

samhället.<br />

Han märkte vid det tillfället<br />

det låga förtroende invandrarungdomarna<br />

hade för räddningstjänsten.<br />

– Det bemötande vi fick på<br />

– Enda undantaget var när vi<br />

hade problem med köksbränder<br />

i stadsdelen Fittja, där en<br />

mycket stor del av invånarna<br />

är invandrare. Vi skickade ut<br />

information på andra språk<br />

och då kom vi till rätta med<br />

problemen, berättar Hasse Andersson.<br />

Nästa höst hoppas Botkyrka<br />

kommun kunna ta ett första<br />

steg mot att så småningom få<br />

in personer med icke-svensk<br />

bakgrund i räddningstjänsten.<br />

Räddningsgymnasium<br />

– Vi drar igång ett räddningsgymnasium<br />

och ska, bland annat<br />

genom information till<br />

högstadieelever, försöka få in-<br />

11<br />

nyheter<br />

Backaplan överraskade oss<br />

alla. Vi bestämde oss för att<br />

göra något åt det. Efter olyckan<br />

gick vi ut i skolorna och mötte<br />

ungdomarna på deras planhalva,<br />

och vi har börjat märka en<br />

attitydförändring.<br />

Den två dagar långa konferensen<br />

avrundades av Åke Jacobsson:<br />

– Meningen med konferensen<br />

är inte att lösa problemen<br />

omgående. Meningen är att se<br />

om det är värt att samarbeta.<br />

Glädjande nog verkar det som<br />

att vi har insett att ”tillsammans<br />

är vi starka”.<br />

EMIL KARLSSON<br />

I Botkyrkas skolor talas fler än hundra<br />

språk – på brandstationen bara ett...<br />

vandrare att söka till skolan.<br />

Ett annat problem för Botkyrkas<br />

räddningstjänst är dålig<br />

representation av kvinnor.<br />

– Vi har bara en kvinnlig anställd.<br />

Det är också något vi ska<br />

försöka komma till rätta med<br />

genom gymnasiet. Hälften av<br />

eleverna ska vara tjejer.<br />

Varför är det så få invandrare<br />

och kvinnor inom Botkyrkas<br />

räddningstjänst, Hasse<br />

Andersson?<br />

– Vi har haft många funderingar<br />

kring detta utan att hitta<br />

några säkra svar. Mer information<br />

i skolorna tror vi kan vara<br />

en lösning.<br />

EMIL KARLSSON


12 <strong>Sirenen</strong> Nr 7 ● <strong>2001</strong><br />

nyheter<br />

Sandö får<br />

internationellt<br />

centrum<br />

Sandöskolan föreslås få<br />

en internationell nisch<br />

från 1 juli nästa år.<br />

– Enkelt uttryckt ett utbildningscentrum<br />

för de<br />

som ska ut i civila katastrofer,<br />

säger utredaren<br />

Nils Eliasson.<br />

I somras fick förre ambassadören<br />

Nils Eliasson i uppdrag<br />

att utreda förutsättningarna<br />

för ett ”samverkanscenter<br />

i Kramfors för katastrof-<br />

och fredsinsatser”,<br />

det som i vardagligt tal redan<br />

kallas för ett fredscentrum.<br />

20 december ska Eliasson<br />

lämna sitt förslag. Och det<br />

handlar om en utbildningssatsning<br />

på Räddningsverkets<br />

skola i Sandö.<br />

– Inledningsvis med kanske<br />

15-20 anställda. Det är<br />

mycket troligt att verksamheten<br />

växer, men jag kan<br />

inte ge någon prognos för<br />

det, säger Eliasson.<br />

Huvuduppgiften blir utbildning<br />

och samträning av<br />

militär, polis, räddningstjänstpersonal<br />

och andra<br />

personalkategorier som ska<br />

medverka i internationella<br />

uppgifter. Det handlar dock<br />

inte om utbildning inom<br />

den direkta yrkesuppgiften.<br />

– Yrkeskunskapen förväntas<br />

de ha. Det handlar mer<br />

om hur man beter sig i krigseller<br />

katastrofområde, kunskap<br />

om läget i landet man<br />

ska jobba.<br />

Öka samverkan<br />

Avsikten är också att centret<br />

ska bidra till förbättrad samverkan<br />

mellan olika yrkeskategorier<br />

som åker på utlandsuppdrag.<br />

– Militär och civila måste<br />

samarbeta mer. Det har funnits<br />

en ovana att inte umgås,<br />

säger Eliasson.<br />

Bakgrunden till direktivet<br />

från utrikesdepartementet<br />

är att Sverige lovat eu och<br />

fn att ställa folk till förfogande<br />

för krishantering.<br />

– Det är bland annat sagt<br />

att vi ska vara redo att skicka<br />

ut två militära bataljoner,<br />

cirka 1 500 man, och 170 civilpoliser.<br />

Många av dem<br />

ska vara på plats inom 20<br />

dagar.<br />

Samma löfte gäller insatser<br />

som berör kommunal<br />

räddningstjänst, verksamhet<br />

inom administrationer<br />

med mera. Här är löftet om<br />

resurser inte specificerat på<br />

samma vis.<br />

För att klara utlovad beredskap<br />

behöver Sverige ha<br />

avsevärt fler personer på en<br />

tjänstgöringslista än de som<br />

slutligen skickas. Alla på<br />

tjänstgöringslistan ska ha en<br />

grundutbildning.<br />

Det är här Sandö kommer<br />

in i bilden.<br />

– Sån här utbildning bedrivs<br />

redan i ett antal länder,<br />

vi är inte först. Däremot är vi<br />

först i tänkandet om bred<br />

samverkan.<br />

Hur omfattande kan<br />

grundutbildningen förväntas<br />

bli?<br />

– Beroende på uppgiften.<br />

De med mer internationella<br />

kontakter behöver kanske<br />

en-två veckor. Personal som<br />

rör sig inom styrkan kanske<br />

bara behöver en dag, och då<br />

kan det vara lämpligare att<br />

skicka läraren till exempelvis<br />

Almnäs än styrkan till<br />

Sandö.<br />

Utbildningen ska bedrivas<br />

på engelska och uppfylla<br />

eu-standard.<br />

Kan den vara intressant<br />

för andra länder?<br />

– I grunden är det ett<br />

svenskt behov. Men självklart<br />

kan vi bjuda in internationella<br />

gäster, från exempelvis<br />

Baltikum, eu-länder<br />

eller biståndsmottagarländer.<br />

Samtidigt som Fredscentrum<br />

föreslås till Sandö har<br />

Sida flyttat från skolan till<br />

Härnösand där utbildning<br />

riktas mot frivilligorganisationer.<br />

Fredscentrum, Sida<br />

och öcb i Sollefteå förväntas<br />

utveckla ett samarbete.<br />

Moberg positiv<br />

Sandös skolchef Rune Moberg<br />

tror på den nya nischen.<br />

– Vi får en bredare uppgift.<br />

Det här blir större än pliktutbildningen<br />

Det har funnits oro för<br />

räddningsskolornas framtid<br />

i takt med nedskärningen av<br />

pliktutbildningen.<br />

– Jag har aldrig varit orolig.<br />

Aldrig. Verksamheten förändras<br />

undan för undan, så är<br />

det bara. Före 1995 hade vi<br />

ingen pliktutbildning, vi klarade<br />

oss då också, säger Moberg.<br />

PER LARSSON<br />

Göteborg med – Malmö på gång<br />

Fothsättning i hela<br />

Storgöteborg, landets<br />

största räddningstjänst,<br />

har hoppat med. Malmö är<br />

på gång.<br />

Samtidigt som projektet<br />

är på väg att slutföras går<br />

Foth mot det definitiva genombrottet<br />

i landet.<br />

– Tidigare fick vi slåss för att<br />

sälja in projektet. I dag möter<br />

vi förståelse. Dels beror det säkert<br />

på att projektet slagit igenom,<br />

dels på att man tänker<br />

mer i de här banorna på räddningstjänsterna,<br />

säger Larserik<br />

Hansson, handledare tillsammans<br />

med Hans Granholm<br />

och Anders Östlund.<br />

I dag drivs Foth-projektet<br />

aktivt i nio kommuner, ytterligare<br />

fem är på gång.<br />

– Vi är inne i en positiv trend,<br />

behöver inte informera så<br />

mycket utan mer visa hur det<br />

går till, säger Anders Östlund.<br />

Foth (från ord till handling)<br />

startades 1997 i Enköping.<br />

Med insatsövning till ett servicehus<br />

påvisades hur lång tid<br />

det tar för räddningstjänsten<br />

att börja en insats och att vårdpersonalens<br />

medverkan är ett<br />

måste.<br />

Hela projektet bygger på att<br />

förändringen kommer underifrån,<br />

från brandmännen med<br />

stöd från cheferna.<br />

Ökade förståelse<br />

Liknande övningar har varit<br />

starten på alla orter som tagit<br />

till sig Foth-projektet. Det har<br />

ökat brandmäns förståelse för<br />

vikten av förebyggande arbete,<br />

och personalen på övningsobjekten<br />

har insett att den egna<br />

insatsen kan vara livsavgörande.<br />

Foth har pekat på ett behov<br />

av säkerhetsarbete som omfattar<br />

hela kommunen. Foth har<br />

därför utvecklats till vad som<br />

kallas Måste-projektet, för att<br />

på sikt nå fram till en certifiering<br />

av säkra kommuner.<br />

Tommy Skeppland, brandinspektör<br />

i Malmö, har<br />

nyss utbildats till handledare<br />

för Måste-projektet i<br />

sin räddningstjänst.<br />

– Det här är rätt väg,<br />

men det kommer att generera<br />

mycket tid, konstaterar<br />

han.<br />

Projektet talar om att räddningstjänsten<br />

behöver hjälp<br />

för att rädda liv. En föregånga-<br />

Räddningstjänsten Storgöteborg<br />

gör nu full satsning i<br />

Måste-projektet. Tre personer<br />

har avsatts att jobba med projektet,<br />

varav två på heltid.<br />

– Det är jätteviktigt att Göteborg<br />

är med. Där är man från<br />

ledningen positiv till en förändring<br />

och därmed har personalen<br />

fått förutsättningarna,<br />

säger Anders Östlund.<br />

Avslutas snart<br />

Hösten 2002 avslutar Räddningsverket<br />

Måste-projektet<br />

med att leverera en rapport<br />

med två utvärderingar.<br />

– Projektet avslutas i den här<br />

formen, men på något sätt blir<br />

det en fortsättning, säger<br />

Räddningsverkets projektledare<br />

Tommy Rosenberg.<br />

Hur då?<br />

– Det får vi ta efter utvärderingen.<br />

Handledarna Hans Granholm,<br />

Enköping, Larserik<br />

Hansson, Gävle, och Anders<br />

Östlund, Ängelholm, har haft<br />

deltidsanställning i projektet<br />

sedan Foth nådde deras räddningstjänst.<br />

De har i sin tur utbildat runt<br />

20 handledare som verkar i<br />

sina egna räddningstjänster.<br />

– Nu har vi fått med alla typer<br />

av räddningstjänster, från<br />

storstäder till glesbygd, säger<br />

Larserik Hansson.<br />

Starthjälp<br />

Hur mycket stöttning kan en<br />

kommun som vill starta projektet<br />

räkna med?<br />

– Vi hjälper givetvis till att<br />

komma igång, det brukar bli<br />

ett par träffar. Själva försöken<br />

får de genomföra på egen<br />

hand.<br />

För brandmannen Larserik<br />

Hansson har arbetet hemma<br />

på stationen i Gävle förändrats,<br />

där jobbar han numera<br />

med utbildning som har anknytning<br />

till projektet.<br />

– Cheferna tycker det är viktigt.<br />

Själv tycker jag det är skit-<br />

– Det här är rätt väg<br />

re. Här har hela tiden pratats<br />

om ägaransvar, något som nu<br />

kommer att poängteras i den<br />

nya räddningstjänstlagen.<br />

Räddningstjänsterna i Söderhamn,<br />

Hudiksvall, Norrtälje,<br />

Södertörn och Malmö hade<br />

tillsammans nio personer på<br />

handledarutbildning i slutet<br />

av november.<br />

Brandingenjör Claes-Göran<br />

Öhman konstaterade att man i<br />

Södertörn inte har projektet<br />

kul och att jag gör mer nytta<br />

nu när jag är med och förebygger,<br />

än jag gjorde i operativ<br />

tjänst.<br />

Har projektet slagit igenom<br />

i sättet att arbeta?<br />

– Förhoppningsvis har vi<br />

nått dit med organisationen<br />

att vi kan jobba efter tankegångarna<br />

i projektet. Men det<br />

är ingen smärtfri förändring.<br />

PER LARSSON<br />

som arbetsverktyg, men ändå i<br />

mångt och mycket jobbar som<br />

projektet förespråkar.<br />

– Vi jobbar med frågorna ur<br />

ett annat perspektiv. Men intresset<br />

för projektet är stort.<br />

Vad hoppas ni uppnå med<br />

hjälp av Fothprojektet?<br />

– Skapa delaktighet i samhället<br />

för skydd mot olyckor,<br />

upplysa om den falska trygghet<br />

som många känner.


<strong>Sirenen</strong> Nr 7 ● <strong>2001</strong><br />

landet<br />

Foto: PER LARSSON<br />

Fler handledare ett måste. Anders Östlund och Larserik Hansson, handledare på riksnivå har nyligen utbildat nio<br />

lokala handledare. Det är de senare som ska driva projektet vidare på hemmaplan.<br />

Röster från<br />

nya handledare<br />

– Vi har inte diskuterat<br />

Foth så<br />

mycket, men<br />

det verkar vara<br />

dit vi vill och vi<br />

är på det spåret.<br />

Projektet kan ge<br />

extra skjuts år rätt håll. Det kan<br />

göra att vi kan bredda oss inom<br />

kärnverksamheten. (John-Erik<br />

Jansson, räddningschef, Söderhamn)<br />

– Vi har länge pratat i denna<br />

riktning, utan att kunna formulera<br />

ett konkret arbetssätt. Det<br />

känns som om projektets tankar<br />

och idéer klär våra funderingar i<br />

ord. (Erik Elvermark, brandman,<br />

Norrtälje)<br />

– Det här är intressant och jag<br />

tror nog jag kan få med mig<br />

brandmännen. Men det kan ta tid<br />

att få alla att förstå idén och sedan<br />

få med sig dem. Det är inte<br />

gjort på en fikarast. (Mikael Hulting,<br />

brandman, Norrtälje)<br />

– Hemma har vi fått signaler att<br />

Nya handledare inom Måste-projektet. Bakre raden från vänster: Claes-<br />

Göran Öhman, Södertörn, Anders Stenkula, Malmö, John-Erik Jansson, Söderhamn,<br />

Erik Elvermark, Norrtälje, Mikael Hulting, Norrtälje. Sittande från<br />

vänster: Johan Fredriksson, Hudiksvall, Per-Erik Nilsson, Hudiksvall, Tommy<br />

Skeppland, Malmö, Ove Wiström, Söderhamn.<br />

både ledning och övrig personal<br />

är intresserad av projektet. (Per-<br />

Erik Nilsson, brandförman, Hudiksvall)<br />

– Det här är något som kommer<br />

mer och mer. Vi behöver få ett ändrat<br />

tankesätt, inte bara tänka<br />

brand utan skydd mot olyckor.<br />

Det gäller inte bara oss inom<br />

räddningstjänsten, utan alla<br />

inom kommunala tjänster och<br />

verksamheter. (Anders Stenkula,<br />

brandmästare, Malmö)<br />

13<br />

nyheter<br />

18,7 miljoner till Arvika...<br />

Arvika kommun får en delutbetalning på 18,7 miljoner<br />

kronor för räddningstjänstkostnader i samband med<br />

översvämningen för ett år sedan.<br />

Totalt har kommunen ansökt om 23,4 miljoner.<br />

– Med tanke på ärendets storlek har vi i samråd med<br />

kommunen valt att dela upp handläggning och beslut i<br />

två delar, säger Lennart Larsson, Räddningsverket.<br />

I det första beslutet prövades ansökan om 19 945 019<br />

kronor för statlig räddningstjänst. Räddningsverket ansåg<br />

att 19 250 609 kronor kan ersättas av staten. När kommunens<br />

självrisk dragits av blev 18 741 609 kronor kvar.<br />

De cirka 700 000 som Räddningsverket anser att kommunen<br />

inte ska ha ersättning för gäller huvudsakligen utrustning<br />

(invallningsutrustning, en stor mängd pumpar<br />

med mera) som kommunen köpt in. Räddningsverket ansett<br />

att den aktuella utrustningen har ett restvärde även<br />

efter avslutad räddningsinsats.<br />

...och mer pengar behövs<br />

Räddningsverket har årligen 20 miljoner kronor att tillgå<br />

för ersättning vid räddningstjänstinsatser.<br />

Den summan räcker inte långt i år. 29 miljoner är redan<br />

utbetalda och en räkning från Gävle kommun väntar på<br />

behandling.<br />

– Vi har begärt och fått mer pengar, sammanlagt 42,8<br />

miljoner, säger Lennart Larsson som handlägger ansökningarna.<br />

Mer pengar blir det inte, har meddelats från Stockholm.<br />

Men frågan är om det räcker. Gävles nota för snöovädret<br />

1998 förväntas hamna runt 20 miljoner och efter avdrag<br />

för självrisk kan totalnotan för staten hamna runt 45 miljoner.<br />

Att de avsatta 20 miljonerna inte räcker är ovanligt.<br />

– Det har hänt en gång tidigare sedan 1986. Det var<br />

budgetåret 92-93 då totalnotan hamnade på 44,5 miljoner.<br />

Stora ersättningsärenden var skogsbränder i Osby<br />

och på Gotland. I genomsnitt betalar vi ut 10 miljoner<br />

varje år.<br />

Brinnande bardisk<br />

inne på krogen<br />

Krogvärlden har fått en ny innegrej – brinnande bardiskar.<br />

Sannolikt inspirerade av en scen i en av höstens biofilmer<br />

har bartendrar på några av Stockholms krogar hällt<br />

ut sprit eller aceton på disken och tänt på.<br />

I november brännskadades en kvinna på Café Opera<br />

när hennes kläder och hår tog eld av branden på bardisken.<br />

Händelsen bekräftar de indikationer räddningstjänsten<br />

i Stockholm tidigare fått på att öppen eld förekommit på<br />

flera av stadens inneställen. Brandinspektör Roland<br />

Sandén är bestört:<br />

Man tror knappast det är sant. Lärde man sig ingenting<br />

av Göteborgsbranden? Bland berusade människor och<br />

med koncentrerad sprit eller aceton som tändmedel behövs<br />

det inte mycket mer för att vålla en katastrof.<br />

Enligt Roland Sandén har fenomenet spritt sig över landet.<br />

Han manar till vaksamhet vid brandsyner i krogmiljö.<br />

– Där det här förekommer har man ofta gjort en ränna i<br />

den rostfria bardisken. Det är på sin plats att åtminstone<br />

ställa frågan och upplysa om riskerna.<br />

Inget krav på extra<br />

rökdykare för IR-hjälmen<br />

En olyckligt formulerad rubrik i <strong>nr</strong> 6 av <strong>Sirenen</strong> kan tolkas<br />

som att det blir ett formellt krav på en extra rökdykare<br />

vid användning av IR-hjälm. Så är inte fallet. Som framgår<br />

av artikeln är det ett förslag från räddningstjänsten i Västerås<br />

som genomfört projektet på uppdrag av Räddningsverket.<br />

– Det här är ett arbetssätt som Västerås rekommenderar<br />

medan andra räddningstjänster valt att arbeta som<br />

vanligt. Vad rekommendationen blir i slutändan vet vi<br />

inte ännu, säger Sören Lundström, Räddningsverket.<br />

Under nästa år ska erfarenheterna från Västeråsprojektet<br />

in i utbildningen vid Räddningsverkets skolor.


14 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

nyheter/fyskonferens<br />

Experternas tips<br />

Vätska<br />

Normal konsumtion: två liter<br />

vatten om dagen.<br />

Ska du köra ett fyspass,<br />

drick ytterligare en liter<br />

vatten.<br />

Räddningsinsats, drick en<br />

extra liter per insatstimme.<br />

Kost<br />

För att hålla jämn blodsockernivå<br />

krävs sex mål mat<br />

om dagen: frukost – mellanmål<br />

– lunch – mellanmål<br />

– middag – kvällsmål.<br />

Mellanmål kan vara frukt.<br />

Den som förbrukar mycket<br />

kilokalorier kan ha svårt<br />

att äta ikapp, exempelvis<br />

vid återhämtning efter insats.<br />

Ett alternativ är drycker<br />

med kosttillskott.<br />

Drick mer och ät oftare<br />

Drick mer.<br />

– När du börjar känna<br />

törst har du redan förlorat<br />

20-30 procent av din arbetsförmåga,<br />

säger Joakim<br />

Bergkvist, kostansvarig i<br />

HV71.<br />

Ät oftare.<br />

– Ojämn blodsockernivå<br />

bygger fett kring midjan,<br />

säger näringskonsult Mikael<br />

Strandh.<br />

Brandmän tränar ofta. Med<br />

ojämna mella<strong>nr</strong>um, vid ansträngande<br />

insatser, förbrukas<br />

mycket energi. Men hur sköts<br />

kosten?<br />

– Har ni ägnat förmiddagen<br />

åt kaffe och snus? Då åker ni<br />

rätt ner i källaren efter lunch<br />

och det enda ni har i huvudet<br />

är en Plopp. Alternativt känner<br />

ni att ni kommit i ett läge av<br />

koma. Det kommer ni ur vid<br />

tvåtiden, och börjar känna sötsug<br />

vid fikat. När ni handlar på<br />

hemvägen, vad köper ni för att<br />

inte svimma innan ni kommer<br />

till bilen? Tre för en tia?<br />

Känner ni igen er? Inte så<br />

märkligt, enligt Mikael<br />

Strandh.<br />

– 60-70 procent av de 130000<br />

människor vi testat säger att<br />

de äter så här.<br />

Men för en yrkeskår som ska<br />

vara fysiskt högpresterande i<br />

jobbet är det inte försvarbart.<br />

– Ni bör ha tillgång till drycker<br />

med kolhydrat- och proteinblandning<br />

på jobbet, säger<br />

Joakim Bergkvist.<br />

Orkar inte äta nog<br />

Bergkvist är naprapat i hockeylaget<br />

HV71 och samtidigt<br />

den som kontrollerar hur spelarna<br />

sköter kosten.<br />

– Deras problem är att det är<br />

jobbigt att få i sig så mycket<br />

som de behöver. En kille som<br />

väger 95 kilo och äter 2 200 kilokalorier<br />

kan inte prestera<br />

max. Han behöver 3 500-4 000<br />

kilokalorier om dagen, men<br />

det är jobbigt att äta så mycket.<br />

Därför har drycker med<br />

kosttillskott blivit ett komplement.<br />

– 24 timmar efter match behöver<br />

en spelare enbart i kolhydrater<br />

600 kilokalorier för<br />

återhämtning, 200 av dem de<br />

närmaste timmarna. 200 kilokalorier<br />

motsvarar 1,5 kilo potatis,<br />

men det funkar inte att<br />

klämma i sig det. Då har vi<br />

drycker. Det finns fritt att tillgå<br />

efter träning och match. Generellt<br />

kan man säga: drick lite<br />

men ofta.<br />

Hur märker du om någon<br />

inte sköter kosten?<br />

– Vi gör stickprov. Om spelare<br />

ofta är förkylda brukar jag<br />

börja fråga vad de äter.<br />

Fel mat betyder oftast för<br />

mycket fett.<br />

– Gemene man äter 40-50<br />

procent fett, men det vi alla<br />

behöver ha är 25-30 procent<br />

fett. Sedan skiljer mängden<br />

mat.<br />

Brandmän jobbar skift och<br />

Mikael Strandh inser att det<br />

kan vara problem att kontinuerligt<br />

klara många mål om<br />

dygnet.<br />

– Skiftgång och viktuppgång<br />

hänger ofta samman. Man<br />

äter för sällan. Och äter man<br />

inget mellanmål har man inget<br />

att jobba på. Den som äter<br />

oftare håller blodsockerhalten,<br />

och därmed också energin,<br />

jämnare.<br />

Längre återhämtning<br />

Mikael Strandh tycker också<br />

att brandmännen ska använda<br />

kolhydratdryck.<br />

– Lägre blodsockerhalt innebär<br />

inte bara att man kan prestera<br />

mindre, det tar också<br />

längre tid att återhämta sig.<br />

Fyll på med kolhydratvätska<br />

1,5 timme innan ett fyspass.<br />

För att klara 70 procent av max<br />

i en timme behöver ni 630 kilokalorier.<br />

– Under fotbolls-VM 1994<br />

använde de svenska spelarna<br />

dryck med stärkelse. När de<br />

drack en liter fick de i sig fem<br />

kilo potatis.<br />

Men det är också viktigt att<br />

dricka vatten.<br />

– Vet ni vad den vanligaste<br />

orsaken till huvudvärk klockan<br />

14.30 är? Vätskebrist. Vid en<br />

vätskebrist på två procent har<br />

man redan tappat 20 procent<br />

av kapaciteten. Ni kanske behöver<br />

gå på 100 procent en<br />

längre tid, då är det inte bra<br />

om halva styrkan bara klarar<br />

60 procent.<br />

Spelarna i HV71 får under en<br />

match i sig tre-fyra liter vätska.<br />

– De svettas väldigt olika, en<br />

del häller vätska ur skridskorna<br />

efter match, säger Joakim<br />

Bergkvist.<br />

Vår kropp består till 70 procent<br />

av vatten. Det är inte bara<br />

viktigt att hålla nivån, utan<br />

även värdet på vätskan.<br />

– Kroppen, vårt psyke och<br />

nervsystem mår bäst om phvärdet<br />

ligger på 7,46, lätt basiskt.<br />

Det uppnår man genom<br />

att inte bryta ner muskler och<br />

inte bilda mjölksyra. Ett bra<br />

tips är: ät fem olika sorters<br />

frukt och grönsaker, det höjer<br />

ph-värdet. Gröna grejer som<br />

broccoli och brysselkål är bra,<br />

säger Strandh.<br />

PER LARSSON


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Foto: PER LARSSON<br />

Förbrukar du mycket energi<br />

måste du dricka mycket, kanske<br />

även kosttillskott. Joakim Bergkvist,<br />

kostansvarig i HV71, tycker<br />

brandmän borde ha tillgång<br />

till kolhydratvätska.<br />

Foto: PER LARSSON<br />

Är kaffe och snus ditt mellanmål<br />

är det dags att tänka om,<br />

tycker Mikael Strandh. Ojämn<br />

blodsockernivå kan inte accepteras<br />

i fysiskt högpresterande<br />

yrken.<br />

Nio typinsatser vägleder<br />

Rökdykning i flera former,<br />

skogsbränder, ytlivräddning<br />

och losstagning vid<br />

trafikolycka.<br />

Det är typinsatser som så<br />

småningom ska ge underlag<br />

för tester av brandmän.<br />

– Kriterierna är att de tillhör<br />

både de mest ansträngande<br />

och vanligaste<br />

momenten, säger Désirée<br />

Gavhed, Arbetslivsinstitutet.<br />

Räddningsverket och Arbetslivsinstitutet<br />

drog för några år<br />

sedan igång projektet ”Brandmannens<br />

fysiska förmåga”.<br />

– Syftet är att ta fram vetenskapligt<br />

underlag för vilka fysiska<br />

krav som ställs på arbetet<br />

som brandman, säger Désirée<br />

Gavhed, som driver projektet.<br />

Med hjälp av insatsstatistik<br />

och ett frågeformulär som besvarats<br />

av 125 brandmän och<br />

förmän i 32 kommuner har<br />

man kommit fram till nio typinsatser:<br />

Fyra former av rökdykning.<br />

För att få fortsätta rökdyka<br />

testas deltidsbrandmännen<br />

i Jönköpings kommun,<br />

precis som heltidarna, två<br />

gånger om året.<br />

1994 var första gången, då<br />

med testcykel och kravet 200<br />

watt i sex minuter. Åtta av 120<br />

klarade inte provet.<br />

Året därpå övergick man till<br />

rullband och som mest var det<br />

23 som inte klarade provet.<br />

Men nu, <strong>2001</strong>, är man i stort<br />

sett nere i samma siffror som<br />

för sju år sedan.<br />

Orsak?<br />

Framförallt att deltidsstationerna<br />

utbildat egna testledare<br />

och att rullband finns på hemmaplan,<br />

man behöver inte åka<br />

in till Jönköping. Det stimulerar<br />

träning.<br />

Brandmän som inte klarar<br />

provet kan klara sig kvar i kåren,<br />

men det får bara finnas en<br />

brandman i varje skiftstyrka<br />

på 1+4 som inte klarat provet.<br />

Nivån på rullbandsprovet är<br />

5,6 kilometer i timmen, 6 minuters<br />

gångtid och 7 graders<br />

lutning. Heltidsbrandmän 45-<br />

60 år har samma krav, men för<br />

Brandgasventilation genom<br />

håltagning i tak.<br />

Släckning av skogsbrand.<br />

Bårbärning i terräng.<br />

Ytlivräddning vid sjöolycka.<br />

Losstagning av person vid<br />

trafikolycka.<br />

– Typinsatserna utgör underlag<br />

för att ta fram de standardinsatser<br />

som ska kunna<br />

användas som tester vid nyanställning<br />

och för testning av<br />

befintlig personal.<br />

System efterlysts<br />

På Fyskonferenser genom<br />

åren har ett enhetligt testsystem<br />

efterlysts. Nu är det alltså<br />

på gång och landets brandmän<br />

har chans att hjälpa till<br />

för att underlaget ska bli det<br />

bästa. Désirée Gavhed efterlyste<br />

på konferensen brandmän<br />

som vill testa de typinsatser<br />

som tagits fram.<br />

– Det är bra om olika typer<br />

av brandmän representeras.<br />

Personer med olika stor erfarenhet,<br />

tunga och lätta, yngre<br />

och äldre, kvinnor och män.<br />

Testresultaten, vad brand-<br />

yngre är hastigheten högre.<br />

– Åldersrelaterat är frivilligt<br />

för deltidare, men bör tillämpas,<br />

anser ställföreträdande<br />

räddningschef Göran Melin.<br />

Alternativt test<br />

Brandmän som ej klarar det<br />

första rökdykartestet får göra<br />

test 2, gå 4,5 kilometer i timmen<br />

med 8 graders lutning.<br />

Det provet ger rätt att delta i<br />

rökdykningsövningar och genomföra<br />

lättare rökdykning.<br />

Ses som en väg tillbaka.<br />

Jönköping vill ogärna sparka<br />

i väg deltidsbrandmän med<br />

mångårig rutin. Göran Melin<br />

poängterar att yrket handlar<br />

om mer än att klara rökdykarkravet.<br />

– Vi har investerat i massor<br />

av erfarenhet. Får vi för stor<br />

omsättning i kåren tappar vi<br />

erfarenhet och därmed kapacitet.<br />

Det gamla provet med testcykel<br />

och 200 watt ligger som<br />

ett minimikrav för utryckningstjänst<br />

(ej rökdykning)<br />

och gäller för såväl brandingenjörer<br />

som räddningsvärn.<br />

männen<br />

klarar och<br />

vilken fysiskförmågainsatsen<br />

kräver,<br />

blir underlag<br />

för<br />

att finna<br />

Désirée Gavhed<br />

standardinsatser.<br />

– De gränssättande arbetsmomenten<br />

är viktigast. Dessa<br />

kan eventuellt lyftas ur typinsatserna<br />

och bli standardinsatser.<br />

Vad är då standardinsatser?<br />

– Fysiska tester. De kan bestå<br />

av flera moment som, sett<br />

från fysiska krav, simulerar de<br />

viktigaste arbetsmomenten.<br />

Désirée Gavhed ska också ta<br />

fram en beskrivning för vilken<br />

fysisk belastning olika arbetsmoment<br />

kräver. Det handlar<br />

alltså inte bara om rökdykarkrav.<br />

– Ett exempel på arbetsuppgift<br />

är att lägga ut grovslang i<br />

flerbostadshus med många<br />

Jag tror brandmän skulle vinna<br />

mycket på att få massage.<br />

Det säger HV71:s naprapat<br />

Joakim Bergkvist.<br />

En del spelare i HV har vad<br />

Bergkvist kallar tvångsmassage,<br />

i vissa fall två gånger i<br />

veckan.<br />

– De inser inte behovet själva,<br />

utan kan säga: det är väl<br />

ingen fara, numera kan jag dra<br />

på mig strumporna på morgonen.<br />

HV71 anser att massagen<br />

har gett resultat.<br />

■ ■ ■<br />

Isju år har RIT (räddningstjänstens<br />

idrotts- och testledare)<br />

hållit på att ta fram<br />

räddningstjänstens idrottsmedalj.<br />

Nu finns den, och reglerna<br />

för den.<br />

Syftet är att stimulera träning<br />

och att brandmän ska<br />

kunna mäta hur de ligger till.<br />

– Det här är gjort av brandmän<br />

för brandmän. Jag vill poängtera<br />

att det inte är någon<br />

testmetod, utan en morot för<br />

att träna allround, säger RIT:s<br />

ordförande Lasse Bohlund.<br />

Sex grenar ska klaras av, tre<br />

av dem är indelade i två moment.<br />

Det är simning (livrädd-<br />

15<br />

fyskonferens/nyheter<br />

Standardinsatser ger<br />

underlag för fysiska krav<br />

Jönköpings deltidare<br />

fystestas som heltidarna<br />

Kort från<br />

Fyskonferensen<br />

våningar. Detta arbetsmoment<br />

kan säkert också vara dimensionerande<br />

för insatsen.<br />

– Vårt syfte är också att rekommendera<br />

flera kravnivåer<br />

för brandmän, så att varje<br />

kommun ska kunna välja vilka<br />

fysiska krav som ska ställas på<br />

deras anställda. Kraven kan<br />

ställas med utgångspunkt från<br />

kommunens riskbild och den<br />

ambitionsnivå som väljs.<br />

Vilken muskelkraft och syreupptagningsförmåga<br />

som<br />

krävs för olika arbetsmoment<br />

kommer att fastställas i sista<br />

delen av projektet som planeras<br />

att slutföras 2003.<br />

PER LARSSON<br />

Fotnot: Rapporten ”Brandmannens<br />

fysiska förmåga – typinsatser”,<br />

finns att gratis beställa från<br />

Räddningsverkets publikationsservice.<br />

Beställningsnummer:P21-<br />

379/01. Fax: 054-13 56 05. E-post:<br />

publikationsservice@kd.srv.se<br />

ning och fridykning), styrkeprov<br />

(knäböj och bänkpress),<br />

och kroppslyft (hävräck och<br />

situps i brutalbänk). Övriga<br />

grenar är roddmaskin, löpning<br />

3 000 meter och arbetsprov<br />

på rullband.<br />

Poäng för att uppnå medalj<br />

räknas på liknande sätt som<br />

friidrottens tiokamp, med den<br />

skillnaden att de här tabellerna<br />

även är åldersrelaterade.<br />

Medaljen finns i tre valörer,<br />

guld, silver och brons.<br />

Den som vill veta mer kan gå<br />

in på: www.rit-aktuellt.org<br />

■ ■ ■<br />

Det blev omval på alla platser<br />

när RIT höll årsmöte i<br />

samband med Fyskonferensen.<br />

Det innebär att Lasse Bohlund,<br />

Solna-Sundbyberg, fortsätter<br />

som ordförande. Övriga<br />

i styrelsen är Jan-Erik Andersson,<br />

Trollhättan, Peter Larsson,<br />

Kalmar, Mats Pettersson,<br />

Jönköping, Gunnar Örneborg,<br />

Botkyrka, och Errol Flysjö,<br />

Varberg.<br />

■ ■ ■<br />

Nästa års Fyskonferens<br />

hålls i Malmö.


Foto: BO NYSTRAND<br />

Kampanjerna för brandvarnare har varit många. Bilden är från Ystad, där brandinspektör Jan-Olof Gustafsson slår ett slag för<br />

”den billigaste livförsäkring som finns”. Räddningsverket har gett ut ett så kallat Allmänt råd som underlättar för kommunerna att<br />

driva på hårdare och kräva minst en brandvarnare på varje våningsplan i alla bostäder.<br />

Råd i ryggen för att ställa<br />

krav på brandvarnare<br />

Sedan den 2 november har<br />

den kommunala räddningstjänsten<br />

fullt stöd<br />

från Räddningsverket för<br />

att kräva brandvarnare i<br />

alla bostäder.<br />

Då beslutade verket om<br />

ett så kallat Allmänt råd om<br />

brandvarnare.<br />

Många har efterlyst detta initiativ<br />

tidigare från Räddningsverket.<br />

Utan tvekan har räddningstjänsten<br />

i Malmö visat<br />

vägen genom att tolka paragraf<br />

41 i räddningstjänstlagen på ett<br />

sätt som innebär krav på minst<br />

en fungerande brandvarnare i<br />

varje bostad.<br />

Detta infördes 1 januari 2000<br />

och sedan dess har ett 20-tal<br />

kommuner följt Malmös exempel,<br />

andra har inväntat<br />

Räddningsverkets Allmänna<br />

råd.<br />

På varje våningsplan<br />

Nu finns det och det går till och<br />

med steget längre än Malmökraven<br />

– nämligen att det bör<br />

finnas en fungerande brandvarnare<br />

på varje våningsplan.<br />

Handläggare på Räddningsverket<br />

har varit Ulf Lindén, enheten<br />

för olycksförebyggande<br />

verksamhet. <strong>Sirenen</strong> bad honom<br />

om några förtydliganden<br />

kring det allmänna rådet:<br />

Vilken status har ett ”All-<br />

mänt råd” – är det att jämställa<br />

med en lag?<br />

– Nej, Räddningsverket har<br />

inte möjlighet att stifta lagar<br />

eller ge ut föreskrifter om krav<br />

på brandvarnare i befintliga<br />

bostäder, det kan heller inte<br />

kommuner.<br />

– I stället för föreskrifter kan<br />

en central myndighet meddela<br />

allmänna råd som förtydligar<br />

innebörden av en lagtext.<br />

Dessförinnan krävs en konsekvensutredning<br />

som belyser<br />

effekterna av rådet.<br />

Vilken rättslig tyngd har det<br />

allmänna rådet om brandvarnare?<br />

– Rådet är verkets åsikt om<br />

hur paragraf 41 i räddningstjänstlagen<br />

ska tolkas och det<br />

får faktiskt en viss normgivande<br />

verkan även vid en domstolsprövning.<br />

– Kommunen kan använda<br />

sig av reglerna om brandsyn i<br />

räddningstjänstlagen för att<br />

kontrollera om det finns<br />

brandvarnare i enskilda bostäder.<br />

Slutsatsen är att landets<br />

räddningstjänster redan i dag<br />

kan gå ut till enskilda bostadsinnehavare<br />

och ägarna till bostadshusen<br />

och kräva brandvarnare<br />

med stöd av paragraf<br />

41 i räddningstjänstlagen.<br />

– Tilläggas kan att oavsett<br />

hur detaljerade lagregler vi har<br />

så är det i räddningstjänstens<br />

tillsyns- och informationsar-<br />

bete som man kan få verkligt<br />

genomslag för lagens säkerhetskrav.<br />

Vad ligger bakom kravet i<br />

rådet om minst en brandvarnare<br />

på varje våningsplan?<br />

– För att man tillräckligt<br />

snabbt ska larmas bör en<br />

brandvarnare inte ensam<br />

övervaka en större yta än 60<br />

kvadratmeter. Har man exempelvis<br />

en bottenvåning som är<br />

på mer än 60 kvadrat behövs<br />

minst två brandvarnare per<br />

plan.<br />

– Brandvarnare ska placeras i<br />

den väg som de boende ska använda<br />

när de ska ta sig ut vid<br />

en brand. Varnare i sovrum är<br />

således ingen självklarhet. Det<br />

väsentliga är att brandvarnarens<br />

signal kan uppfattas av en<br />

sovande person.<br />

Hade det här rådet kommit<br />

om inte Malmö gått i spetsen<br />

med sin tolkning av paragraf<br />

41 och allt fler kommuner hakat<br />

på?<br />

– Ja, absolut! Räddningsverket<br />

har i många år hävdat och<br />

torgfört att brandvarnare räddar<br />

liv och bör ses som en skälig<br />

åtgärd att vidta för ägare eller<br />

innehavare av bostäder.<br />

– Att beslutet inte kommit tidigare<br />

beror på att det krävs ett<br />

omfattande underlag som belyser<br />

effekterna av ett allmänt<br />

råd. Det är först under senare<br />

år vi fått ett statistiskt underlag<br />

som möjliggör denna analys<br />

beträffande brandvarnare i bostäder.<br />

Exempelvis påbörjade<br />

Räddningsverket 1999 en systematisk<br />

uppföljning av alla inträffade<br />

dödsbränder och till<br />

stor del är det den som ligger<br />

till grund för det allmänna rådet.<br />

– Malmö gjorde en analys utifrån<br />

ett lokalt perspektiv, som<br />

visade att antalet bostäder<br />

med fungerande brandvarnare<br />

var mycket lågt samt att krav<br />

på brandvarnare skulle rädda<br />

flera liv om året.<br />

– Med utgångspunkt från sin<br />

analys och med stöd av räddningstjänstlagen<br />

har man sedan<br />

gjort tolkningen att brandvarnare<br />

bör finnas i alla bostäder.<br />

Malmös agerande i den<br />

här frågan är positivt och sättet<br />

att arbeta utifrån den lokala<br />

riskbilden har spritt sig till andra<br />

kommuner. Jag tycker att<br />

Malmös initiativ är bra, det är<br />

så här kommunerna ska jobba<br />

i stället för att bara sitta och<br />

vänta på direktiv uppifrån.<br />

Nämnas kan att hittills i år<br />

har endast en dödsbrand inträffat<br />

i Malmö, mot normalt<br />

fyra-fem per år.<br />

Kommer rådet att åtföljas<br />

av några centrala kampanjer<br />

med allmänheten som målgrupp<br />

eller är det upp till varje<br />

kommun att driva detta?<br />

– Detta är i första hand ett<br />

Allmänt råd<br />

<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Ägares och innehavares skyldigheter<br />

För att hindra eller begränsa skador<br />

till följd av bränder bör varje byggnad<br />

som stadigvarande eller tillfälligt<br />

används för bostadsändamål<br />

vara försedd med fast installerad<br />

och fungerande brandvarnare eller<br />

motsvarande anordning för tidig<br />

varning vid brand.<br />

Exempel på byggnader som tillfälligt<br />

används för bostadsändamål<br />

är fritidshus, byggnader med övernattningsrum<br />

eller liknande utrymmen.<br />

Ansvarsförhållandet mellan fastighetsägare<br />

och hyresgäst kan<br />

lämpligen klargöras i hyreskontrakt<br />

eller någon annan form av avtal<br />

mellan parterna. Om inte annat avtalas<br />

bör fastighetsägaren svara för<br />

installation av brandvarnare medan<br />

hyresgästen svarar för skötsel av<br />

denna.<br />

Montering och skötsel<br />

Inom varje bostadslägenhet bör<br />

det finnas minst en fungerande<br />

brandvarnare på varje våningsplan.<br />

Brandvarnare bör placeras så att<br />

sovande personer kan väckas av<br />

larmsignalen.<br />

Kontroll av brandvarnares funktion<br />

bör ske regelbundet samt i de<br />

fall då bostaden inte använts under<br />

en längre tid.<br />

kommunalt ansvar. Räddningsverket<br />

ska dock nästa år<br />

ta initiativ i syfte att få till en<br />

bättre samordning av informationsinsatserna.<br />

Vi vill också<br />

försöka stimulera branschen<br />

till att ta fram bättre och mer<br />

konsumentvänliga produkter.<br />

Ett bra julklappstips<br />

Ulf Lindén köpte häromdagen<br />

själv några vanliga brandvarnare<br />

för 49 kronor styck på<br />

Ikea. Hans passning till alla<br />

som går i julklappsbekymmer<br />

är självklar:<br />

– Köp en brandvarnare!<br />

STIG DAHLÉN<br />

FOTNOT: En brandvarnare kostar<br />

mellan 50 och 150 kronor. De vanligaste<br />

har batterier som räcker i<br />

cirka ett år, men det finns även<br />

tioårsbatterier. Köp enbart brandvarnare<br />

som är godkända enligt<br />

Konsumentverkets riktlinjer! På<br />

verkets hemsida finns en marknadsöversikt:<br />

www.konsumentverket.se<br />

Mer information om brandvarnare,<br />

råd om placering med mera,<br />

finns på Räddningsverkets hemsida:<br />

www.srv.se<br />

Där finns även det Allmänna rådet<br />

i sin helhet som PDF-fil.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Foto: HÅKAN WIBERG<br />

Annorlunda brandorsak. Ett akvarium, utan belysningslampa, antände en gardin.<br />

Det skålformade akvariet fungerade som ett brännglas.<br />

Akvariet orsakade<br />

brand i gardin<br />

Gardinen började brinna – på grund av<br />

akvariet.<br />

– Vi fick larm om en lägenhetsbrand<br />

och när vi släckt den sökte vi efter orsaken<br />

till eldsvådan, berättar brandmästare<br />

Håkan Wiberg i Örnsköldsvik.<br />

Letandet tog lång tid. Man kan förstå<br />

förvåningen när svaret så småningom<br />

uppdagades.<br />

– På fönsterbrädan bakom gardinen<br />

stod ett skålformat prydnadsakvarium<br />

fullt med vatten. Solen sken rakt ige-<br />

Brandmannakalendern säljer bättre än<br />

någonsin – och allra mest i Göteborg.<br />

I samband med Mångfaldskonferensen<br />

i Göteborg kunde Håkan Pers överlämna<br />

en check på 104 558 kronor till<br />

Hans Lagerhorn, ordförande i brandmännens<br />

skadefond.<br />

– Det här bidraget från Göteborg är<br />

det överlägset största i landet, säger Lagerhorn,<br />

räddningschef i Stockholm.<br />

nom skålen och framkallade en brännpunkt<br />

på gardinen, en liknande effekt<br />

som genom ett förstoringsglas. Jag satte<br />

handen bakom skålen och brände<br />

mig direkt.<br />

Teorin testades sedan med ett papper<br />

och resultatet stärkte tesen. Gardinen<br />

hade antänts av detta fenomen.<br />

Lägenhetsinnehavaren var vid tillfället<br />

inte hemma och skadorna i lägenheten<br />

blev små.<br />

Stort bidrag till skadefonden<br />

Foto: EMIL KARLSSON<br />

Varsågod! Håkan Pers överlämnar checken avsedd för Skadefonden till Hans Lagerhorn.<br />

Till skillnad från andra ”brandkalendrar” går vinsten oavkortat till fonden.<br />

Skadefonden betalar ut pengar till<br />

brandmän som skadats i arbetet. Utbetalningarna<br />

har bland annat gått till att<br />

handikappanpassa en bil, konvalescensresor<br />

och olika tekniska hjälpmedel.<br />

Kalendern kostar 50 kronor och<br />

pengarna går oavkortat till fonden.<br />

– Det skulle kännas fel att tjäna på en<br />

sådan här sak, säger Håkan Pers.<br />

17<br />

Ibörjan av december omkom en person och 150 blev<br />

hemlösa när översta våningsplanet på ett hyreshus i<br />

Karlstad totalförstördes av brand. I november inträffade<br />

en liknande storbrand i Sundsvall. Dessa bränder var inga<br />

tillfälligheter, de inträffar med jämna mella<strong>nr</strong>um. Enorma<br />

skadebelopp, förtvivlade människor. Räddningstjänsten,<br />

kommunala byggnadsnämnder, Räddningsverket, Boverket<br />

försäkringsbolagen – alla tycks passa på varandra. Kom i stället<br />

ner från läktarn, spela med i matchen! Gör något!<br />

Dessa återkommande storbränder är inget annat än en<br />

skandal. Man kan inte bara skylla på gamla byggregler. Det<br />

måste gå att ”brandrenovera” oskyddade vindsplan – om viljan<br />

bara finns. Varje år satsas tiotals miljoner kronor på forsknings-<br />

och utvecklingsprojektprojekt som har med brand att<br />

göra. Många av dem är mycket<br />

udda och utan andra resultat<br />

Kom ner från<br />

läktarn!<br />

än en lilafärgad rapport som<br />

hamnar oläst på någon hylla.<br />

Varför forskas eller utreds det<br />

inte om aktuella, konkreta frågor<br />

som hur spridningen av<br />

bränder på översta våningen i<br />

hyreshus och radhuslängor<br />

kan förhindras? Anses detta månne inte lika fint som att ägna sig<br />

åt teoretiska ytterlighetsprojekt som ”Akuta effekter på tallbarr<br />

vid vådautsläpp av klorgas” eller ”Marknadsvärderingsmodell för<br />

mark där skogsbrand ägt rum”?<br />

Dags att vakna ur Tör<strong>nr</strong>osasömnen<br />

Ännu en kulturskatt har totalförstörts, Södra Råda 700 år gamla<br />

kyrka strax utanför Gullspång. Senaste året har det blivit fokus på<br />

brandskyddet av vårt kulturarv, inte minst efter <strong>Sirenen</strong>s uppmärksammade<br />

marsnummer. De som sitter på pengarna, ytterst<br />

kulturminister Ulvskog, uttalar enbart floskler som<br />

”visst är det här viktigt, men...”<br />

Måste först Nordiska museets eller Gripsholms<br />

samlingar totalförstöras för att ”kulturens<br />

beskyddare” ska vakna ur Tör<strong>nr</strong>osasömnen?<br />

Ett litet, men positivt, tecken är att Fastighetsverket<br />

nyligen beslutade att genomföra riskanalyser<br />

på alla sina objekt, däribland flertalet kulturbyggnader<br />

av betydelse. Det blir dyrt att<br />

åtgärda bristerna eftersom de är oerhört<br />

många och pengarna inte lär räcka. Men<br />

museichefer och andra förvaltare kan<br />

redan nu ta täten. Börja med att internutbilda<br />

all personal i brandskydd!<br />

Ett beställningsjobb?<br />

Utredningsvilja har det aldrig<br />

rått någon brist på inom de sektorer<br />

Räddningsverket är inblandade<br />

i. Men senaste årens orgie i<br />

utredningar slår alla rekord. Jag<br />

skulle kunna fylla resten av den<br />

här spalten med en uppräkning av omfattande utredningar som pågått<br />

enbart i år. Man kan ju undra när folk ska hinna jobba med det de anställts<br />

för.<br />

En del utredningar får hålla på hur länge som helst, utan att försvarsdepartementet/regeringen<br />

bryr sig – som Harald Dryselius översyn av räddningstjänstlagen.<br />

Andra forcerar samma departement fram så att de blir<br />

hastverk utan tillräcklig pejling på konsekvenserna. Gerd Engman-utredningen<br />

om att dela Räddningsverket och bygga en ny utbildningsmyndighet<br />

är en sådan. Nästan att det utredningsuppdraget känns som ett politiskt<br />

beställningsjobb. Mitt tips är att det bildas en ny utbildningsmyndighet<br />

och att den placeras i Härnösand eller Karlskoga – två drabbade orter<br />

ministrar besökt och lovat ersättningsjobb efter försvarsnedläggningar.<br />

Genombrott för Foth-projektet<br />

Årets bästa: Förebyggandeprojektet Foth (Från Ord till Handling) fortsätter<br />

vinna mark på kårerna. Sveriges största räddningstjänst, Storgöteborg, har<br />

anslutit sig. Malmö är på gång. 2002 blir det slutgiltiga genombrottet – men<br />

det krävs fortsatt uppbackning från Räddningsverket.<br />

Årets sämsta: Trots all brandskyddspropaganda har det <strong>2001</strong> brunnit lika<br />

mycket som förr och antalet omkomna i bränder ökar.<br />

Årets felräkning: Antalet döda i World Trade Center-katastrofen har nu sjunkit<br />

från 7 000 veckorna efter 11 september till 3 045. Förhoppningsvis är siffran<br />

snart nere under 3000.<br />

Årets sista kolumn avslutas med att jag å <strong>Sirenen</strong>-redaktionens vägnar tackar<br />

för uppmuntrande tillrop från läsarna under året som gått och önskar alla läsare<br />

en God Jul och ett Gott 2002. Fortsätt höra av er med tips och insändare!<br />

Stig Dahlén är chefredaktör för <strong>Sirenen</strong>. De åsikter som framförs i denna kolumn är hans<br />

personliga och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.


18 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Enköpings brandstation<br />

vackrast i Sverige<br />

I den riksomfattande arkitekturomröstningentyckomhus.nu<br />

räckte det inte<br />

ända fram. Men nu har Enköping<br />

fått sin revansch.<br />

I <strong>Sirenen</strong>s tävling Sveriges<br />

vackraste brandstation<br />

har Enköpings utsetts till<br />

vinnare.<br />

Sveriges mest kända brandstation<br />

är ”riddarborgen” i Gävle<br />

som ritats av arkitekten Ferdinand<br />

Boberg. När <strong>Sirenen</strong> utlyste<br />

en tävling var frågan naturligtvis<br />

om någon skulle rå på<br />

Gävle eller om vinnaren var given<br />

på förhand.<br />

Men redan i omröstningen<br />

tyckomhus.nu, som genomförts<br />

under Arkitekturåret<br />

<strong>2001</strong>, gavs föraningar om att<br />

Gävle skulle få konkurrens. Där<br />

kom det fram en uppstickare<br />

genom Enköpings brandstation<br />

som i länsfinalen slog ut<br />

självaste Uppsala domkyrka.<br />

Där blev det dock stopp och<br />

Enköpings brandstation var<br />

inte bland de tio bästa utan<br />

fick se sig slagen av Gävles<br />

brandstation som slutade åtta.<br />

Enbart brandstationer<br />

I <strong>Sirenen</strong>s tävling var förutsättningarna<br />

annorlunda, här gällde<br />

det enbart brandstationer,<br />

vackraste exteriören baserad<br />

på de bilder som skickats in till<br />

oss. För att hitta en vinnare<br />

bland det 20-tal förslag som<br />

inskickats tog vi hjälp av förre<br />

stadsbyggnadsdirektören i<br />

Karlstad, Martin Edman. Han<br />

har stort intresse av arkitektur,<br />

både gamla och nya byggnader<br />

och säger att han gärna tittar<br />

på brandstationer.<br />

Framför honom på bordet<br />

låg bilder på allt från små trästationer<br />

i glesbygd till den<br />

slottsliknande brandstationen<br />

i Kalmar. Östermalms klassiskt<br />

strama station studerade han<br />

noga.<br />

Stilfull byggnad men…<br />

– Den är väl inkomponerad i<br />

stadsbilden men ser inte ut<br />

som en brandstation.<br />

En bedömning han återkommer<br />

till när det gäller både<br />

Gävle och Kalmar.<br />

– Det är imponerande och<br />

stilfulla byggnader men de<br />

saknar kännetecken av att vara<br />

en brandstation.<br />

Vi har fått flera bilder på<br />

brandstationen i Kalmar och<br />

byggnaden ger helt olika intryck<br />

beroende på var och när<br />

bilden är tagen.<br />

– Här ser den nästan slottsmässig<br />

ut, det är lite Versailles<br />

över den äldre delen av byggnaden,<br />

säger Martin Edman.<br />

Stillån från barockslott och<br />

romanska borgar övertygade<br />

inte Martin Edman som ganska<br />

snart hittade sin vinnare – Enköpings<br />

brandstation. Hans<br />

motivering lyder:<br />

Som en kampanil<br />

”Formad i en nationalromantisk<br />

arkitektur som lyfter fram<br />

brandförsvarets trygghet i<br />

stadsbilden och slanghuset<br />

som står likt en italiensk kampanil.”<br />

Stationen togs i bruk 1929<br />

och är ritad av dåvarande<br />

stadsarkitekten i Uppsala,<br />

Gunnar Leche. Fram till 1975<br />

var stadens badhus i<strong>nr</strong>ymt i<br />

byggnadens södra del. Under<br />

1970-talet byggdes vagnhall<br />

och badhuset byggdes om till<br />

utrymmen för räddningstjänsten.<br />

– Själva har vi länge tyckt att<br />

brandstationen är vacker och<br />

det är roligt att andra tycker<br />

det också, säger brandförman<br />

Bengt Lindqvist, Enköping,<br />

som skickat in tävlingsbidraget.<br />

Genom sina 21 år inom yrket<br />

är brandstationen naturligtvis<br />

en viktig del av hans liv, men<br />

inte bara av det skälet. Liksom<br />

många Enköpingsbor lärde<br />

han sig simma i byggnaden.<br />

Mättes i engelska yard<br />

– Bassängen var ovanlig på så<br />

sätt att den mättes i yard. Dessutom<br />

var den kort, 16,27 meter,<br />

och Enköpingssimmarna<br />

var duktiga på att vända.<br />

På andra plats kom en riktig<br />

överraskning. Det är en modernare<br />

station och finns i lilla<br />

Högsby.<br />

”En brandstation som har en<br />

klar funktionell uppdelning<br />

med separat vagnhall och huvudbyggnad.<br />

Den har enkla,<br />

självklara former och volymer<br />

med tilltalande val av fasadmaterial<br />

och fönstersättningar.”<br />

Högsby brandstation stod<br />

klar 1999 och ritades av Rune<br />

Börhaug och Fredric Lindqvist<br />

på Hus & Planarkitekterna i<br />

Karlstad.<br />

– Jag tycker den är speciell<br />

med sina färger och oregelbundna<br />

former. Vi är nöjda<br />

”Outsidern” Högsby tog andraplatsen. En byggnad som tidigare tillhörde Vägverket byggdes om och<br />

till 1999 och fick detta moderna utseende.<br />

Kalmars pampiga, lite slottslika<br />

station blev oplacerad, liksom…<br />

med stationen, berättar Greger<br />

Karlsson, materialförvaltare<br />

och brandman i Högsby.<br />

Efter att ha utsett vinnarna<br />

hittade Martin Edman också en<br />

charmig liten station som han<br />

ville ge ett hedersomnämnande:<br />

”Avla brandstation är en<br />

småskalig lösning där man anpassat<br />

sig till en lokal byggtradition<br />

i val av material, färgsättning<br />

och form.”<br />

GUNNO IVANSSON<br />

…Matfors vita station. Den står “likt en kyrka mitt i byn och är förtrollande<br />

vacker” tycker Gertrud Rapp Karlsson i Matfors, som skickat<br />

in bilden.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Foto: SVEN PETTERSSON<br />

Enköpings pärla, brandstationen som togs i bruk 1929, är Sveriges vackraste enligt juryn i <strong>Sirenen</strong>s tävling<br />

Sveriges vackraste brandstation.<br />

Gävles berömda station ritad av arkitekten<br />

Ferdinand Boberg fann inte nåd inför <strong>Sirenen</strong>s<br />

enmannajury<br />

Avla brandstation i trä vann ett hedersomnämnande.<br />

19


20 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

nyheter<br />

Brandsta City Släckers<br />

i Melodifestivalen<br />

Det började i källaren<br />

på brandstationen.<br />

Nu spelar Helsingborgsbandet<br />

Brandsta<br />

City Släckers i Melodifestivalen<br />

19 januari.<br />

– Vi får hoppas på<br />

hela brand-Sveriges<br />

röster, säger sångaren<br />

Glenn Borgkvist.<br />

Han, Olle Östberg,<br />

Mats Nilsson och Tom Glenn Borgkvist<br />

Börjesson jobbar alla på<br />

på brandstationen i Helsingborg, Ulf Johansson är den<br />

femte medlemmen i bandet.<br />

Bandets grej är att de uppträder i larmställ.<br />

– Många tror inte vi är brandmän på riktigt, alternativt<br />

att vi är det men inte kan spela, säger Borgkvist.<br />

Det är låtskrivarna som valt Brandsta City Släckers att<br />

framföra deras “Kom och ta mig”.<br />

– Lugn text men med rätt bra drag i låten och framförallt<br />

refrängen. Lite folkmusikinfluenser i början, beskriver<br />

trummisen Tom Börjesson låten.<br />

Det var ingen tvekan om att ställa upp?<br />

– Aldrig i livet. Det här kan ju vara världens chans.<br />

19 januari drar blir det Rök´n´roll direkt i TV med Brandsta<br />

i larmställ. 32 artister deltar i Melodifestivalen. Publiken<br />

röstar fram tio till den svenska finalen i Globen.<br />

Smålandskommuner<br />

bildar förbund<br />

Rekryteringsproblem och önskemål om förbättrad utbildning.<br />

Det är två skäl till att Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd<br />

är på väg att slå samman tre räddningstjänster till en.<br />

– Här är det stora problem att rekrytera chefer. Idag är<br />

två chefstjänster vakanta, säger Mats Johansson, tillförordnad<br />

räddningschef i Tingsryd.<br />

Avsikten är att rekrytera en gemensam räddningschef<br />

för förbundet och att räddningscheferna i respektive kommun<br />

blir områdeschef med olika ansvar.<br />

Ett förbund ska vara verkligt 1 januari 2003 är det tänkt. I<br />

direktiven för utredningen sägs att de operativa styrkorna,<br />

totalt 225 man vid 15 stationer, inte ska röras.<br />

En förhoppning med förbundet är också att kommunerna<br />

ska få bättre resurser att hinna med tillsynsuppdragen.<br />

Nya löner i Stockholm<br />

Brandmännen i Stockholm har fått löneförhöjning.<br />

1 075 kronor i månaden från 1april i år. Ytterligare 1 075<br />

kronor från 1 april nästa år.<br />

Det har Kommunal förhandlat fram i nya löner för personalen<br />

vid räddningstjänsten i Stockholm.<br />

Av de första 1 075 kronorna är varje anställd garanterad<br />

750 kronor. Resterande belopp kommer att fördelas individuellt.<br />

Hur mycket av den andra höjningen som blir en generell<br />

lönehöjning är ännu inte klart.<br />

– Totalsumman ska förhandlas och fördelas mellan personalkategorier<br />

och individer, säger Owe Fröjdh, Kommunal.<br />

Brandmästare Nils Weslien,<br />

39, är ny chef för<br />

räddningstjänstavdelningen<br />

vid Karlstadsregionensräddningstjänst.<br />

Weslien har tidigare jobbat med utbildning.<br />

Peter Söderström, 36, tillträdde 17 december en tjänst<br />

som brandingenjör vid räddningstjänsten i Laholm. Söderström<br />

har tidigare arbetat som ställföreträdande<br />

räddningschef i Oskarshamn och senast som brandingenjör<br />

i Södertörn.<br />

Har du någon nyhet för Nytt om Namn? Hör av dig till <strong>Sirenen</strong>.<br />

Räddningschef<br />

misstänkt för fiffel<br />

Räddningschefen i en mindre<br />

svensk kommun misstänks ha<br />

använt skattemedel för privata<br />

resor, inköp av kläder och ha<br />

nyttjat personal för städning av<br />

egna bostaden.<br />

– Han har erkänt och även sagt<br />

upp sig, säger en kommunpolitiker.<br />

Både Komrev och polisen utreder<br />

händelsen.<br />

Det var via ett anonymt brev som<br />

kommunen bestämde sig för att<br />

granska räddningschefens förehavanden.<br />

En akutrevision visade att anklagelserna<br />

i brevet stämde.<br />

Privata resor med flyg och hyrbil<br />

för dryga 30 000 har betalats med<br />

skattemedel.<br />

Inköp av en ”uniform” visade sig<br />

Första statliga<br />

myndighet som<br />

miljöcertifieras<br />

– Ni har visat att ni uppfyller<br />

kraven i ISO 14001, en global<br />

standard. Räddningsverket<br />

har med andra ord kommit<br />

med i världens största miljörörelse<br />

Det sa Lennart Månsson, sp (Sveriges<br />

Provnings- och forskningsinstitut)<br />

när han i slutet av november<br />

överlämnade miljöcertifikatet.<br />

Det i<strong>nr</strong>amade certifikatet togs<br />

emot av en påtagligt nöjd generaldirektör.<br />

– Jag är väldigt stolt över oss alla.<br />

Arbetet startade för fyra år sedan<br />

och periodvis har det varit jobbigt.<br />

Ändå är det nu det riktiga<br />

jobbet börjar. Vi ska se till att det<br />

här genomsyrar vårt arbete och<br />

jag har redan skrivit in miljörevision<br />

2002 i min almanacka, sa<br />

Räddningsverkets generaldirektör<br />

Christina Salomonson.<br />

Räddningsverket är den första<br />

centrala statliga myndighet som<br />

miljöcertifieras.<br />

Foto: JOHAN EKLUND<br />

Christina Salomonson visar stolt<br />

upp miljöcertifikatet som Lennart<br />

Månsson, SP, överlämnat.<br />

Miljökontoren samarbetar med räddningstjänsten<br />

Hur är samarbetet mellan kommunens<br />

miljökontor och räddningstjänsten?<br />

Bra om man ska utgå från en undersökning<br />

som, Räddningsverket har<br />

genomfört med hjälp av Medialect.<br />

200 miljöchefer intervjuades.<br />

vara en kostym för privata ändamål.<br />

Chefen misstänks dessutom ha<br />

skickat en kommunal lokalvårdare<br />

till egna lägenheten för att städa<br />

och låtit kommunen betala.<br />

– Komrev granskar nu alla räkenskaper<br />

sedan chefen anställdes<br />

1998, säger kommunstyrelsens vice<br />

ordförande.<br />

Enligt kommunpolitikern har<br />

räddningschefen innestående semester<br />

som affärerna kan kvittas<br />

mot.<br />

Innebär det att ni inte skulle polisanmält<br />

händelsen om det visat<br />

sig att chefens affärer inte belastat<br />

kommunens kassa?<br />

– Vi tänkte avvakta till Komrevs<br />

utredning var helt färdig.<br />

Nu behöver inte kommunen<br />

göra anmälan, det har polisen redan<br />

gjort.<br />

Chefsåklagaren i länet reagera-<br />

Från svaren kan noteras att:<br />

93 procent samarbetar med räddningstjänsten<br />

i fält i akutskedet.<br />

69 procent har ingen jourberedskap<br />

för att underlätta samarbetet.<br />

68 procent har delgett räddningstjänsten<br />

sin kartläggning av miljö-<br />

de efter ett antal tidningsartiklar<br />

och undrade varför det inte fanns<br />

någon anmälan.<br />

– Det här är ett allmänt åtalsbrott<br />

som vi är skyldiga att ta upp<br />

när vi får kännedom om det, säger<br />

polisens utredare.<br />

Förskingring eller trolöshet<br />

Han väntar på direktiv från åklagaren.<br />

Polisanmälan är rubricerad<br />

som misstanke om förskingring<br />

alternativt trolöshet mot huvudman.<br />

Kommunen står i dagsläget<br />

utan både räddningschef och<br />

ställföreträdande chef. Från årsskiftet<br />

skulle man ingå i ett räddningstjänstförbund<br />

där den nu<br />

brottsmisstänkte var tilltänkt som<br />

chef. Förbundsbildningen har<br />

skjutits fram till 1 juli.<br />

PER LARSSON<br />

känsliga områden i kommunen<br />

80 procent samarbetar som tillsynsmyndighet<br />

med räddningstjänsten i<br />

förebyggande miljöarbete.<br />

67 procent samarbetar inte med<br />

räddningstjänsten inför yttranden till<br />

Miljödomstolen


<strong>Sirenen</strong> Nr 7 ● <strong>2001</strong><br />

Beställning görs från Räddningsverkets publikationsservice,<br />

L124, 651 80 Karlstad.<br />

Använd talongen på denna sida och beställ per post<br />

eller via fax, 054-13 56 05. Det går också att beställa<br />

via e-post: publikationsservice@kd.srv.se<br />

BESTÄLLNINGS-<br />

TALONG<br />

Kom ihåg att ange beställningsnummer. I de fall<br />

inget anat anges är trycksaken gratis vid beställningar<br />

av enstaka exemplar.<br />

Kontaktperson nås på telefon 054-13 50 00<br />

Räddningstjänst i siffror<br />

Antalet kommunalförbund<br />

inom räddningstjänsten<br />

ökar successivt. I slutet av<br />

2000 ingick 77 kommuner i<br />

22 förbund.<br />

Det är några siffror i statistikboken”Räddningstjänst<br />

i siffror”.<br />

Det är femte året Räddningsverket<br />

ger ut en årsrapport<br />

med beskrivande statistik om<br />

svensk räddningstjänst.<br />

I rapportens första del blandas<br />

intressant statistik med<br />

kortare kommentarer. Den andra<br />

delen består av 83 sidor ren<br />

statistik i tabellform, i huvudsak<br />

från år 2000<br />

Mer som kan noteras från<br />

boken är:<br />

Vid bränder i byggnader kom<br />

11 procent av larmen från automatlarm.<br />

Utsläppen av olja till sjöss<br />

tycks successivt minska. Från<br />

en topp på 482 bekräftade utsläpp<br />

1995 var man 2000 nere i<br />

294.<br />

Av alla insatser larmade av<br />

automatlarm var 3,4 procent<br />

riktiga bränder.<br />

Per tusen invånare hade Vadstena<br />

minst räddningsinsatser,<br />

bara 1,96. Lekebergs kommun i<br />

Närke hade flest larm, 29,97.<br />

Tvåa var Älvkarleby med 25,75.<br />

Räddningstjänsternas utryckningar<br />

är ganska jämnt fördelade<br />

över veckans dagar.<br />

Flest på fredagar (15 procent)<br />

och minst på söndagar 13,4<br />

procent).<br />

Det finns brandingenjörer i<br />

92 kommuner.<br />

90 procent av planerade<br />

brandsyner (32 974 av 36 570)<br />

genomfördes 2000.<br />

Statistiken i rapporten bygger<br />

på uppgifter som de kommunala<br />

och statliga räddningstjänsterna<br />

lämnat in till<br />

verket, tillsammans med underlag<br />

från länsstyrelsernas<br />

tillsynsverksamhet. Det kompletteras<br />

med statistik från<br />

scb, Sveriges Försäkringsförbund,<br />

Vägverket och Svenska<br />

Livräddningssällskapet.<br />

I rapporten redovisas de<br />

flesta statistiktabeller på riksnivå.<br />

På Räddningsverkets<br />

hemsida (www.srv.se) och i<br />

Rib (Räddningsverkets integrerade<br />

beslutsstöd) redovisas<br />

Lagom säkerhet 3<br />

Umeå rangordnas för landets effektivaste<br />

räddningstjänst åren<br />

1992-98. Närmast efter följer Kumla<br />

och Luleå.<br />

Räddningstjänstens effektivitet<br />

och produktivitet är en del av boken<br />

Lagom säkerhet 3.<br />

Boken har utarbetats av Bengt Mattsson<br />

och tar upp tre problemområden:<br />

■ styrning av verksamheter<br />

■ hushållens efterfrågan på brandsäkerhet<br />

■ räddningstjänstens effektivitet och<br />

produktivitet.<br />

I det senare fallet har mätningar<br />

gjorts där man tagit hänsyn till olika<br />

faktorer, exempelvis arbetsmiljöer.<br />

Värden har räknats ut för samtliga<br />

räddningstjänstkommuner för varje år,<br />

och likaså ett snittvärde för de sju åren.<br />

Statistiken för effektivitet per räddningstjänst,<br />

där Umeå toppar, och pro-<br />

■ Riskvärdering i praktisk verksamhet ■ Brandriskprognoser med hjälp av<br />

en skiktad markfuktighetsmodell<br />

Rapportens syfte är att öka kunskaperna<br />

om hur risker ska värderas<br />

och vilka principer som bör<br />

tillämpas vid prioritering av säkerhetsåtgärder.<br />

Vid tio anläggningar har granskats<br />

vilka principer, metoder och<br />

kriterier för riskhantering samt vid<br />

tillämpning av räddningstjänstlagen<br />

och Sevesodirektiven.<br />

En slutsats som dras är för att<br />

uppfylla kraven i paragraf 43 och<br />

Sevesodirektiven behöver en enkel<br />

modell för riskvärdering och<br />

beslutsfattande tas fram.<br />

Rapporten har tagits fram av<br />

Håkan Torstensson, SSPA, och Anders<br />

Wallin, Brandforsk, på uppdrag<br />

av Räddningsverket.<br />

Kontaktperson: Jan Schyllander,<br />

054-13 51 41.<br />

Best <strong>nr</strong>: P21-381/01.<br />

En skiktad markfuktighetsmodell<br />

innebär mer realistiska brandriskvärden<br />

under våren och att även<br />

små nederbördsmängder under<br />

torrperioder tillfälligt kan påverka<br />

brandriskvärdet.<br />

Den modifierade markfuktighetsmodellen<br />

innebär att hänsyn<br />

tas till hur vattnet i djupare markskikt<br />

förändras under brandrisksä-<br />

Jag beställer följande publikationer från Räddningsverkets publikationsservice:<br />

titel best.<strong>nr</strong> antal ev pris<br />

............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />

............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />

............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />

............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />

............................................................................................................ ....................................... ......... ..............<br />

Skicka beställningen till:<br />

Beställningsadress:<br />

Räddningsverkets publikationsservice, L124,<br />

651 80 Karlstad<br />

eller faxas till: 054-13 56 05<br />

21<br />

nyutgivet<br />

mer detaljerade nivåer, exempelvis<br />

län, kommun och stationsområde.<br />

Kontaktpersoner: Colin<br />

McIntyre 054-13 51 94, Jörgen<br />

Nilsson 054-13 51 09.<br />

Best <strong>nr</strong>: i99-093/01<br />

duktivitetsförändring finns som bilagor<br />

i boken.<br />

Lagom säkerhet 3 tar upp metoder<br />

för riskhantering för att ge beslutsfattare<br />

underlag. Den beskriver också handbrandsläckaren<br />

ur användarens perspektiv<br />

och undersöker allmänhetens<br />

vilja att betala för räddningstjänst.<br />

– Förhoppningen är att den forskning<br />

som presenteras i boken ska ge räddningscheferna<br />

det stöd de efterlyste för<br />

tio år sedan; att förse politikerna med<br />

bättre beslutsunderlag, säger Sven-Erik<br />

Frödin, Räddningsverket.<br />

Boken är en sammanfattning av nio<br />

rapporter och böcker som en grupp<br />

forskare från Karlstads universitet, Foi<br />

och räddningstjänsten i Jönköping tagit<br />

fram. Delrapporterna har skrivits av<br />

He<strong>nr</strong>ik Jaldell (5 stycken), Bengt Mattsson<br />

(3) och Björn Sund (1).<br />

Kontaktperson: Sven-Erik Frödin.<br />

Best <strong>nr</strong>: r00-240/01.<br />

songen. Det är en vidareutveckling<br />

av den HBV-modell för<br />

brandriskbedömning som för närvarande<br />

används av SMHI.<br />

Rapporten har skrivits av Marie<br />

Gardelin, SMHI.<br />

Kontaktperson: Leif Sandahl,<br />

054-13 53 12.<br />

Best <strong>nr</strong>: P21-389/01.<br />

■ Inverterad arbetsställning<br />

– studie över<br />

medicinska risker<br />

Räddningspersonal tvingas<br />

ibland, vid insatser där människor<br />

eller djur fastnat i trånga utrymmen,<br />

arbeta hängande upp och<br />

ner.<br />

Efter en förfrågan från räddningstjänsten<br />

i Skövde om det<br />

kan medföra några risker att arbeta<br />

upp och ner startade Räddningsverket<br />

en undersökning.<br />

Försöksgrupp var tio brandmän<br />

som fick hänga upp och ner i omgångar<br />

om sex respektive 15 minuter,<br />

samtidigt som det gjordes<br />

en rad medicinska mätningar.<br />

Försökspersonerna fick också<br />

hängande skruva en mutter på<br />

tio bultar.<br />

Slutsatsen är att det inte farligt<br />

att hänga upp och ner i 15 minuter<br />

för en frisk person. Blodtrycket<br />

steg och trycket inuti ögat fördubblades<br />

men synen påverkades<br />

inte. Däremot visar studien<br />

att det inte är någon lämplig arbetsställning,<br />

finmotoriken försämrades<br />

påtagligt.<br />

Kontaktperson: Tom Thörn,<br />

054-13 50 00.<br />

Best <strong>nr</strong>: P21-373/01.<br />

■ Brandförloppsutredningar<br />

och<br />

beräkningsmodeller<br />

Modeller för beräkning av brandförlopp<br />

behöver förfinas och vidareutvecklas.<br />

Det skriver Per Björkman, räddningstjänsten<br />

i Lund, i Fou-rapporten<br />

Brandförloppsutredningar<br />

och beräkningsmodeller.<br />

Det är resultat från undersökningar<br />

av modellernas giltighet,<br />

samt utförda praktikfall, som gett<br />

Björkman underlag.<br />

Resultat från beräkningar kan<br />

göras relativt lättillgängliga för<br />

lekmän. Samtidigt har användaren<br />

ett stort ansvar för tolkningen<br />

av resultat och därför tar Björkman<br />

upp eventuellt behov av certifiering<br />

av användare.<br />

Beräkningarna, inklusive datainsamling,<br />

har visat sig vara<br />

tidskrävande och Per Björkman<br />

skriver att fler behöver göras för<br />

att kunna dra säkra generella<br />

slutsatser.<br />

Kontaktperson: Björn Albinson.<br />

Best <strong>nr</strong>: P21-386/01.<br />

namn.......................................................................................<br />

gatuadress...............................................................................<br />

postadress................................................................................


22 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

utbildning<br />

Tjejerna har tagit över<br />

Hösten 1998 startade landets<br />

enda räddningsgymnasium<br />

med riksintagning<br />

vid Räddningsverkets skola<br />

i Sandö.<br />

Gymnasiet har blivit en<br />

succé och lockar elever<br />

från Helsingborg till Kiruna.<br />

Medan räddningstjänsten<br />

är manligt dominerad<br />

har förhållandet varit det<br />

omvända på räddningsgymnasiet.<br />

– Men i den årskurs som började<br />

i höst är 13 av 32 elever killar,<br />

så killarna börjar kanske<br />

komma, säger Helena Dahllund,<br />

fritidspedagog på räddningsgymnasiet.<br />

Gymnasiet skiljer från andra<br />

dels genom räddningstjänstdelen<br />

och dels genom den<br />

problembaserade undervisningsformen.<br />

– I början sökte eleverna sig<br />

hit främst för räddningstjänstdelen<br />

men det har skett en förskjutning<br />

mot att det är undervisningsformen<br />

som är intressant.<br />

En av anledningarna till att<br />

räddningsgymnasiet startades<br />

var bristen på elever som vill<br />

gå den naturvetenskapliga linjen.<br />

– Vi ville skapa ett program<br />

för elever som var mer praktiska<br />

av sig, ett program med mer<br />

variation i undervisningen där<br />

teori och praktik varvas, berättar<br />

utbildningsdirektör Anita<br />

Gahlin, tidigare rektor på<br />

vårdgymnasiet Härnösand-<br />

Kramfors.<br />

Drivs av landstinget<br />

Gymnasiet drivs av landstinget<br />

och att det hamnade i<br />

Sandö hänger samman med<br />

att det redan fanns ett samarbete<br />

genom en ambulandsvårdarutbildning.<br />

Redan i mitten av 1990-talet<br />

föddes tanken på att starta en<br />

lokalt valbar gymnasiemodul.<br />

Idén vidareutvecklades av en<br />

projektgrupp som tillsattes<br />

1997 och första elevintaget<br />

sattes till hösten 1998.<br />

Inför starten gällde det att<br />

sprida kännedom om räddningsgymnasiet<br />

och rektorn<br />

Per-Olof Löfqvist gav sig ut på<br />

marknadsföringsturné.<br />

– Jag åkte runt på syokonsulentsträffar<br />

och besökte skolor<br />

främst i Västernorrland men<br />

Foto: GUNNO IVANSSON<br />

Efter högstadiet var både Claes Almér, Njurunda, och Camilla Svensson, Örnsköldsvik, osäkra om vilken<br />

utbildning de skulle välja. Valet föll till slut på räddningsgymnasiet i Sandö och det ångrar de inte.<br />

Båda uppskattar räddningstjänstdelen och den problembaserade undervisningen.<br />

Bara en av tre är killar<br />

på räddningsgymnasiet<br />

även i Norrbotten och Jämtland.<br />

Jag tror aldrig att vi fått<br />

så många sökande om vi inte<br />

gjort det, säger Per-Olof Löfqvist.<br />

En av tankarna bakom räddningsgymnasiet<br />

var att locka<br />

fler tjejer till naturvetenskapliga<br />

linjer och det lyckades man<br />

med över förväntan. I första<br />

kullen rådde balans mellan<br />

könen med 14 tjejer och 12 killar,<br />

men i de två följande kullarna<br />

var 24 av 32 respektive<br />

23 av 31 elever tjejer.<br />

– Det är lika många killar<br />

som söker men det krävdes<br />

270 poäng för att komma in<br />

och tjejer har i regel högre betyg<br />

från högstadiet, säger Per-<br />

Olof Löfqvist.<br />

Omhuldade pionjärer<br />

Det första året blev speciellt<br />

både för alla. Eleverna var<br />

medvetna om att de var ”pionjärer”<br />

och att de inte skulle få<br />

allt serverat.<br />

– De här 28 eleverna blev<br />

omhuldade av hela skolan och<br />

vi kom dem väldigt nära. De<br />

har fortsatt att hålla kontakten<br />

med skolan efter studenten<br />

och hör av sig på olika sätt, säger<br />

Per-Olof Löfqvist.<br />

Räddningsgymnasiet arbetar<br />

problemorienterat vilket<br />

innebär att eleverna på ett mer<br />

självständigt sätt får söka kunskaper.<br />

Läraren ger inte alltid<br />

färdiga lösningar utan visar<br />

hur man kan hitta svaren.<br />

– Fokus hamnar på elevens<br />

lärande i stället för lärarens utlärande<br />

och vi har få traditionella<br />

lektioner.<br />

Det som är speciellt med<br />

räddningsgymnasiet är tre<br />

specialkurser:<br />

■ Akut omhändertagande –<br />

hur människor reagerar vid<br />

våldsamma händelser och första<br />

hjälpen på olycksplats.<br />

■ Samhällets räddningstjänst<br />

– med praktiska övningar<br />

som liknar brandmannautbildningen.<br />

■ Internationellt arbete –<br />

handlar bland annat om vad<br />

som händer i ett katastrofområde.<br />

Undervisningen sker i kunskapsområden,undervisningsblock<br />

på två-tre veckor.<br />

Exempel på sådana är ”Sigge i<br />

gasen”, ”Du och Europa” och<br />

”Liten blir stor”.<br />

– Räddningstjänst, risk, säkerhet<br />

och miljö går som en<br />

röd tråd genom utbildningen<br />

och de vanliga skolämnena<br />

försöker vi så långt som möjligt<br />

integrera med dessa områden.<br />

Vi försöker göra det så<br />

praktiskt som möjligt. Har vi<br />

fysik och det handlar om krafter<br />

kan vi till exempel koppla<br />

det till domkraften, tyngdlagen<br />

till rapellering och så vidare.<br />

Att få ta på sig rb 90 är en<br />

höjdargrej.<br />

Pedagogiska vinster<br />

Både landstinget och Räddningsverket<br />

anser att det är ett<br />

givande samarbete.<br />

– Vi kan dela på resurser som<br />

skolsköterskan och samarbetet<br />

mellan lärarna ger pedagogiska<br />

vinster. Landstinget köper<br />

lärare av oss och några av<br />

våra lärare har kunnat läsa<br />

upp sina betyg på räddningsgymnasiet,<br />

säger Anita Gahlin.<br />

– När brandman heltid hade<br />

en föreläsning med piloter<br />

från räddningshelikoptrar frågade<br />

de om vi var intresserade,<br />

berättar Per-Olof Löfqvist.<br />

Framgången med räddningsgymnasiet<br />

har gjort att<br />

det diskuteras ytterligare ett<br />

program.<br />

– Det finns tankar på samarbete<br />

med det planerade Fredsoch<br />

konfliktcentret om ett<br />

språki<strong>nr</strong>iktat samhällsvetenskapligt<br />

program, säger Per-<br />

Olof Löfqvist.<br />

GUNNO IVANSSON<br />

– Problembaserat<br />

är<br />

underbart<br />

Camilla Svensson, Örnsköldsvik<br />

och Claes Almér,<br />

Njurunda hade egentligen<br />

tänkte gå helt andra utbildningar<br />

men fastnade<br />

för räddningsgymnasiet.<br />

Det är inget de ångrar i<br />

dag.<br />

– Skitroligt. Jag sökte för räddningstjänstdelen,<br />

ville ha en<br />

bred kunskapsbas och trodde<br />

att vanlig naturvetenskaplig<br />

skulle bli för tråkig. Problembaserat<br />

är underbart, mycket<br />

roligare, säger Claes Almér.<br />

Camilla Svensson hade<br />

svårt att hitta en intressant<br />

gymnasielinje.<br />

– Jag visste att jag ville ha en<br />

bred kunskapsgrund och<br />

hade egentligen tänkt gå samhällsvetenskaplig.<br />

Hon var på ett infomöte på<br />

skolan utan att fastna för något<br />

men så kom mamma med<br />

några broschyrer, däribland<br />

en om räddningsgymnasiet i<br />

Sandö.<br />

– Det där med räddningstjänst<br />

verkade kul så jag började<br />

kolla upp det. En kompis<br />

hade en syster som gick på<br />

gymnasiet och jag ringde upp<br />

henne. Hon berättade om undervisningen<br />

och sa att det<br />

var bra.<br />

Båda framhåller som ett<br />

plus att skolan är liten, vilket<br />

skapar sammanhållning mellan<br />

årskurserna.<br />

– Vi umgås med de andra<br />

klasserna. Som nu när jag<br />

hade lite problem med kemin<br />

kunde jag gå till några i tredje<br />

årskursen och få hjälp eftersom<br />

de redan gjort det här,<br />

berättar Camilla.<br />

Pedagogiken kräver självständiga<br />

elever.<br />

– Det är till exempel betydligt<br />

mer matte efter än under<br />

själva lektionerna, och på det<br />

sättet blir fritiden och skolan<br />

ett. Därför krävs det självdisciplin.<br />

Det är aldrig någon som<br />

säger till dig att det här ska du<br />

göra utan du får mål och sedan<br />

är det mycket upp till dig<br />

själv, säger Claes.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Sandö och Revinge ligger<br />

längst från varandra av<br />

Räddningsverkets fyra skolor.<br />

Men när Kustbevakningens<br />

räddningsorganisation<br />

ska utbildas och övas är det<br />

Revinge och Sandö som gör<br />

det tillsammans.<br />

Senast hände det i oktober, två<br />

veckolånga repetitionsutbildningar<br />

för Kustbevakningens<br />

räddningsdykare i Härnösandtrakten<br />

respektive Karlskrona<br />

skärgård. En gång om året köper<br />

Kustbevakningen också en<br />

tvåveckors grundutbildningskurs<br />

i kem- och rökdykning av<br />

Räddningsverket.<br />

– Kustbevakningen är en krävande<br />

kund. På repetitionskursen<br />

ställer Revinge och Sandö<br />

upp med vardera tre lärare. Det<br />

var första gången vi hade lärare<br />

från två skolor på samma kurs,<br />

säger Sandö-läraren Magnus<br />

Viklund.<br />

– En bonuseffekt är att vi får<br />

ett värdefullt kunskaps- och erfarenhetsutbyte<br />

mellan lärarna<br />

i Sandö och Revinge.<br />

Kollision gav fullt pådrag<br />

Oktoberkurserna ägnades åt<br />

repetition i kem- och rökdykning<br />

samt sanering. Fjärde dagen<br />

hölls en större övning och<br />

samtidigt dök räddningsledare<br />

från Kustbevakningen upp för<br />

att genomföra en parallell stabsövning.<br />

Senaste övningen hölls i Karls-<br />

Per Blomberg, brandförman<br />

i räddningstjänstförbundet<br />

Södra Roslagen,<br />

fick glatt besök när han<br />

kommit halvvägs på<br />

brandmästarkursen i<br />

Sandö.<br />

Chefen själv för funktionen<br />

operativ räddningstjänst på<br />

hemmaplan, Per Pettersson,<br />

hade tagit tåget de 50 milen<br />

upp till Räddningsverkets skola<br />

i Sandö. Med på resan var också<br />

arbetskamraterna på skiftet,<br />

Magnus Blomgren och Peter<br />

Holm.<br />

– Jag känner mig uppskattad<br />

när chefen och killarna tar sig<br />

besväret att åka 100 mil tur och<br />

retur. Dessutom får jag en<br />

uppdatering på det som händer<br />

hemma, det känns bra när<br />

man är på kurs i 14 veckor, säger<br />

Per Blomberg.<br />

Besöket ingår i ett program<br />

Sandöskolan infört som rutin.<br />

Totalt deltar ett 40-tal perso-<br />

Övningen var realistisk. Kustbevakningens rök- och kemdykare hade fullt upp under flera timmar.<br />

krona 25 oktober. Skolfartyget<br />

Wartena agerade en Liberiaflaggad<br />

båt som kolliderade med<br />

Vägverkets färja Aspö. Brand<br />

uppstod både i en personbil och<br />

i en container på färjan. En container<br />

med farligt gods föll över<br />

bord samtidigt som det uppstod<br />

läckage i kylanläggningen så att<br />

ammoniak strömmade ut.<br />

Även Rits-styrkan (räddningsinsatser<br />

till sjöss) deltog i Karlskrona-övningen.<br />

– Det var fullt pådrag och så<br />

Arbetskamraterna åkte 100 mil för att hälsa på<br />

– Jag känner mig uppskattad<br />

ner från en rad räddningstjänster<br />

i programmet, en eftermiddag<br />

och en förmiddag.<br />

– Besöksprogrammen är ett<br />

sätt för oss på skolan att hålla<br />

kontakt med våra kunder, informera<br />

dem om vår verksamhet.<br />

Dessutom får vi själva in<br />

värdefulla synpunkter, säger<br />

Peter Carlstedt, vice skolchef<br />

på skolan i Sandö.<br />

Sandö arrangerar besöksprogram<br />

två gånger om året<br />

och bjuder då besökarna på<br />

mat och logi.<br />

Varför bara cheferna?<br />

Per Pettersson är chef och van<br />

att besöka såväl Räddningsverket<br />

centralt som skolorna, seminarier<br />

och annat. Så är det<br />

på många kårer. Men att också<br />

brandmän får åka med på sådana<br />

här utflykter är inte lika<br />

vanligt.<br />

– Varför ska bara vi chefer<br />

åka? Jag tycker att det är nyttigt<br />

för grabbarna att få se hur det<br />

brukar vi ha det även när vi övar<br />

i närheten av Sandö, säger Magnus<br />

Viklund.<br />

Kursansvariga var Conny<br />

Qwarforth i Sandö och Bertil<br />

Nilsson i Revinge. Qwarforth säger:<br />

Har slagit mycket väl ut<br />

– Metoden att två skolor arbetar<br />

ihop om samma kurs har slagit<br />

mycket väl ut. Ytterst handlar<br />

det om kvalitetssäkring. Kunden<br />

vill ha likvärdig utbildning och<br />

fungerar på en annan skola än<br />

den som ligger närmast oss,<br />

alltså Rosersberg.<br />

Det kostar Södra Roslagen<br />

cirka 30 000 kronor extra att<br />

ha Per Blomberg på brandmästarkurs<br />

i Sandö jämfört med<br />

Rosersberg. De flesta kommuner<br />

väljer av kostnadsskäl att<br />

skicka eleverna kortast möjliga<br />

avstånd hemifrån. Per Pettersson,<br />

som själv gick sin brandmästarutbildning<br />

på Sandö<br />

1990, har en annan filosofi:<br />

– Vi vill ha elever på alla fyra<br />

skolorna. Visst, det kostar extra<br />

pengar men vi ser utbildningen<br />

som en viktig investering i<br />

personen. Samtidigt får vi impulser<br />

från fyra håll. Utbildningen<br />

är inte likadan på skolorna.<br />

Var och en är bra på sitt.<br />

Genom att ha elever på flera<br />

skolor tar dessa med sig impulser<br />

och kunskaper hem till<br />

organisationen.<br />

Höstterminen <strong>2001</strong> har Södra<br />

Roslagen nio anställda på<br />

övning oavsett vilken av verkets<br />

skolor som arrangerar.<br />

Såväl delmoment som huvudövningen<br />

dokumenteras<br />

och utvärderas av sex observatörer,<br />

fristående från Räddningsverket.<br />

Varje kursvecka<br />

kostar runt 100 000 kronor. Inblandade<br />

båtar, helikoptrar<br />

och Rits-styrkan får värdefulla<br />

övningstillfällen och deltar<br />

utan kostnad för Kustbevakningen.<br />

– Personalen från Kustbe-<br />

utbildning.<br />

– Vi försöker alltid hälsa på<br />

samtliga kurser där vi har folk,<br />

oavsett om skolorna har besöksprogram<br />

eller inte.<br />

Per Pettersson uppskattar<br />

dessa program, när kollegor<br />

från en rad kommuner samlas<br />

ett dygn på en skola.<br />

– Förutom att vi får tillfälle<br />

att träffa våra egna gubbar som<br />

går kurs får vi själva träffa kollegor<br />

från andra kårer och utbyta<br />

tankar.<br />

Eleven Per Blomberg valde<br />

23<br />

utbildning<br />

Kustbevakningen specialutbildas<br />

Revinge och Sandö gör gemensam kurs<br />

Foto: MARKUS PALMGREN,SYDÖSTRAN<br />

vakningen är bland de bästa<br />

elever vi kan ha. Mycket krävande,<br />

pådrivande och proffsiga.<br />

Det är hundraprocentig inställning<br />

från början till slut.<br />

De har också förstått att räddning<br />

och sjukvård hänger ihop,<br />

säger Conny Qwarforth.<br />

Kustbevakningen har redan<br />

preliminärbokat fyra veckor<br />

nästa år, både grundkurs och<br />

repetitionsutbildning.<br />

STIG DAHLÉN<br />

Foto: STIG DAHLÉN<br />

Uppskattat besök. Per Blomberg längst till höger är snart klar<br />

brandmästare efter 14 veckor på Räddningsverkets skola i Sandö. I<br />

halvtid fick han besök av skiftskamraterna Magnus Blomgren och<br />

Peter Holm samt chefen Per Pettersson (tvåa från höger).<br />

själv att genomföra brandmästarkursen<br />

i Sandö i stället för<br />

mer närbelägna Rosersberg.<br />

– Jag har gått två tidigare utbildningar<br />

i Rosersberg. Nu ville<br />

jag pröva något annat och<br />

det känns mycket bra. Nackdelen<br />

är de långa hemresorna varannan<br />

helg, men det får jag ta.<br />

En bonus är att jag får en annan<br />

och intressant bild av<br />

räddningstjänst-Sverige än om<br />

jag valt Rosersberg.<br />

STIG DAHLÉN


24 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

utbildning<br />

Orust satsar förebyggande<br />

450 vårdanställda i brand oc<br />

Orust kommun i Bohuslän<br />

tar krafttag för att förebygga<br />

brandolyckor.<br />

Alla vårdanställda, omkring<br />

450, har utbildats i<br />

ämnet Brand och Säkerhet.<br />

– Det kostade sociala omsorgsförvaltningen<br />

en del, men det<br />

hoppas vi få igen genom färre<br />

olyckor, lägre olyckskostnader<br />

och att personalen känner<br />

större delaktighet och ansvar,<br />

säger Christer Hellekant, ställföreträdande<br />

räddningschef<br />

på Orust.<br />

Ledorden<br />

Projektet drogs<br />

igång med ledorden:<br />

”Genom att<br />

ge personalen<br />

inom äldre- och<br />

handikappomsorgen<br />

i Orust kommun<br />

kunskap om<br />

brandsäkerhet och<br />

brandsäkerhetsrutiner<br />

skapas trygghet för de äldre<br />

och funktionshindrade<br />

kommuninvånarna”.<br />

– Vi blev kontaktade av den<br />

förre förvaltningschefen Tommy<br />

Håkansson med en förfrågan<br />

om vi kunde genomföra en<br />

utbildning för all personal<br />

inom sociala omsorgskontoret.<br />

– Lise Andreasson, som senare<br />

övertog Tommy Håkanssons<br />

tjänst som förvaltningschef,<br />

var verksamhetschef i<br />

kommunen för socialtjänsten<br />

och boendet för demenssjuka,<br />

funktionshindrade samt äldre<br />

som inte klarar sig på egen<br />

hand. Hon och jag fick ansvaret<br />

för att ta fram en utbildning,<br />

berättar Hellekant som<br />

haft hand om de teoretiska<br />

passen.<br />

Christer Hellekant<br />

Totalkostnaden för utbildningen<br />

blev mellan 75 000 och<br />

90 000 kronor.<br />

– Med tanke på hur många<br />

olyckor som sker bland äldre<br />

och handikappade är det viktigt<br />

för de som jobbar inom<br />

området att kunna agera på<br />

rätt sätt i en krissituation. På så<br />

vis kan personalen både rädda<br />

liv och spara pengar.<br />

Många aha-upplevelser<br />

Monica Sörensson har ersatt<br />

Lise Andreasson på posten<br />

som verksamhetschef<br />

för särskilt boende.<br />

Sörensson är<br />

mycket nöjd med<br />

projektet:<br />

– Det har gett oss<br />

inom vården en<br />

ökad medvetenhet.<br />

Jag fick själv<br />

många aha-upplevelser.<br />

Att en glöd-<br />

lampa kan bli 200<br />

grader varm och att<br />

man dessutom kan tända en<br />

cigarrett på glödlampan<br />

efter fyra<br />

minuter var sådant<br />

jag inte hade en<br />

aning om, säger<br />

hon.<br />

Kunskaperna är<br />

värdefulla inte enbart<br />

för de vårdanställda<br />

i deras yr-<br />

kesroll.<br />

– Personalen berättar<br />

för de som<br />

bor i servicehusen vad de lärt<br />

sig. Dessutom tar de ju kunskaperna<br />

med sig hem till egna<br />

bostaden och lär övriga familjen.<br />

Inte bara vårdanställda<br />

Utbildningen, som genomförts<br />

på betald arbetstid, be-<br />

stod av fem timmars obligatorisk<br />

undervisning. Brandförman<br />

Roger Broqvist skötte de<br />

praktiska passen.<br />

– Vi fick mycket god respons<br />

från eleverna. Det känns som<br />

att de har önskat den här kunskapen,<br />

men inte vågat frågat.<br />

Många hade ingen aning om<br />

hur en brandsläckare fungerar.<br />

– Förloppet vid larm kan<br />

också vara bra att kunna för att<br />

inte gripas av panik, säger<br />

Broqvist.<br />

Orust kommun nöjer sig<br />

emellertid inte med att bara<br />

utbilda vårdanställda.<br />

– Vi har redan utbildat 250<br />

på företaget Hallbergs Rassy,<br />

kommunens största privata arbetsgivare,<br />

och nästa steg blir<br />

förhoppningsvis att utbilda de<br />

150 på Najadvarvet. Innan<br />

midsommar ska vi även ge alla<br />

skolelever i årskurs fem Brandförsvarsföreningens”Brandkunskap<br />

för alla”. Genom detta<br />

siktar vi på att ha utbildat tusen<br />

människor på Orust, säger<br />

Christer Hellekant.<br />

I kommunen bor<br />

15 000.<br />

– Förutsatt att de<br />

flesta har familj<br />

med i snitt två<br />

medlemmar har vi<br />

nått en femtedel av<br />

öns befolkning<br />

med vår information.<br />

Hur går ni vidare<br />

sedan?<br />

– Vi har i dag 150-200 utryckningar<br />

per år i Orust. Vi ska<br />

göra en uppföljning och se hur<br />

våra förebyggande insatser påverkar<br />

insatsstatistiken och<br />

skadebilden.<br />

EMIL KARLSSON<br />

Maria önskar att hon gått kursen tidigare<br />

Maria Andreassons barndomshem<br />

totalförstördes<br />

för två år sedan av en<br />

brand.<br />

Med de kunskaper hon<br />

nu har kunde hon ha påverkat<br />

det.<br />

– I dag tänker jag mig för<br />

på ett annat sätt, säger<br />

hon.<br />

Maria Andreasson, 25, är en av<br />

de vårdanställda på Orust som<br />

fått brand- och säkerhetsut-<br />

Monica Sörensson<br />

bildningen av kommunen.<br />

För Maria blev branden på föräldrahemmet<br />

en väckarklocka.<br />

Sedan flytten hemifrån<br />

är hon noga med att en liknande<br />

händelse inte ska ske igen.<br />

– Jag tittar till spisen, alla<br />

lampor – allting som kan orsaka<br />

brand – innan jag går till<br />

jobbet.<br />

En traditionell julljusstake<br />

orsakade branden. Ingen skadades,<br />

men hela huset ödelades.<br />

– Vet inte varför ljusstaken<br />

började brinna eftersom jag<br />

inte hade en tanke på att titta<br />

till den. I dag lägger jag märke<br />

till om exempelvis en lampa<br />

lyser starkare än de andra.<br />

Många tänker aldrig på sådant.<br />

Mer medvetna<br />

Maria Andreasson ser därför<br />

mycket positivt på kommunens<br />

utbildning av 400 vårdanställda.<br />

– Många bränder kan förebyggas<br />

på det här sättet. Jag<br />

Foto: EMIL KARLSSON<br />

Nyttig kunskap. Roger Broqvist lär en av de vårdanställda på Orust<br />

hur en brandsläckare fungerar i praktiken. Något de flesta inte hade<br />

en aning om före kursen.<br />

märker på mina kollegor hur<br />

de blivit mer medvetna. Även<br />

jag själv har lärt mig mycket.<br />

Men jag hade behövt kunskapen<br />

redan för två år sedan.<br />

Något Maria inte behärskade<br />

innan utbildningen var hur en<br />

brandsläckare fungerar.<br />

– Vilken användning har man<br />

av en brandsläckare om man<br />

inte kan hantera den? För oss<br />

som jobbar inom vården, där<br />

brandrisken är stor, är det en<br />

nödvändighet att kunna det.<br />

Den ökade medvetenheten<br />

gör visserligen att Maria Andreasson<br />

riskerar att ibland<br />

komma för sent till jobbet. Det<br />

är inget som bekymrar henne.<br />

– Jag har sådan noja att jag<br />

måste gå igenom allt i lägenheten<br />

flera gånger. Å andra sidan<br />

vet jag att jag har ett hem att<br />

komma hem till.<br />

EMIL KARLSSON


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

utbildar<br />

h säkerhet<br />

Övergripande policy<br />

för brandsäkerheten<br />

Enligt räddningstjänstlagen är<br />

kommunerna och företagen skyldiga<br />

att brandsyna sina fastigheter.<br />

Orust kommun har därför valt<br />

att införa så kallad systembrandsyn,<br />

där större krav ställs på den<br />

enskilde medborgaren.<br />

Målsättningen lyder:<br />

”Orust Räddningstjänst siktar på<br />

att 2003 ha infört intern brandskyddskontroll<br />

med en ansvarig<br />

brandskyddsledare och brandskyddskontrollanter<br />

på varje<br />

brandsynepliktig arbetsplats.”<br />

– Detta kommer att ställa stora<br />

utbildningskrav på räddningstjänsten.<br />

Det kommer också att<br />

medföra ett förändrat arbetssätt<br />

från räddningstjänstens sida i det<br />

förebyggande arbetet. Vi måste<br />

gå ifrån den kontrollerande regelbundna<br />

brand- och tillsynen, till<br />

att arbeta mer flexibelt med rådgivning,<br />

utbildning och information,<br />

säger Christer Hellekant,<br />

ställföreträdande räddningschef<br />

på Orust.<br />

– Vi har också uppvaktat kommunstyrelsen<br />

och tilldelats uppdraget<br />

att ta fram underlag för en<br />

övergripande kommunal brandsäkerhetspolicy,<br />

vilket vi just nu<br />

arbetar på. Detta kan bland annat<br />

medföra införandet av intern<br />

brandskyddskontroll inom företag<br />

och förvaltningar, samt<br />

brandvarnare i alla bostäder.<br />

Rykande färsk hemsida, där alla kan gå in och söka information om säkerhetsfrågor.<br />

www.skyddsnatet.nu<br />

En hemsida för den<br />

enskildes säkerhet<br />

En nyhetsportal på Internet<br />

där ”vanligt” folk kan<br />

få sina frågor om säkerhet<br />

besvarade sjösattes i början<br />

av december.<br />

Carl-Axel Hermansson och Ulf<br />

Strandberg på Räddningsverket<br />

driver projektet.<br />

– Vi kommer att behandla allt<br />

som rör den enskilde individens<br />

skydd mot olyckor – i<br />

hemmet, kommunen, trafiken<br />

och på fritiden.<br />

Information finns det som<br />

bekant massor av.<br />

Men hur kommer man enklast<br />

åt just den information<br />

man söker utan att drunkna i<br />

oväsentligheter?<br />

– Vi vill göra det enklare för<br />

den enskilde medborgaren att<br />

få just sin fråga besvarad. Folk<br />

ska kunna gå direkt på svaret<br />

utan att ta en massa omvägar,<br />

säger Carl-Axel Hermansson.<br />

Mjukstartar<br />

Projektet har lyckats samla 14<br />

myndigheter och organisationer<br />

för att samarbeta om säkerhetsportalen.<br />

Förarbetet<br />

till projektet har tagit över två<br />

år och när man nu går in på<br />

sitt första år på ”nätet” tänker<br />

man mjukstarta.<br />

– Den viktigaste målgruppen<br />

till att börja med är de som<br />

jobbar med frågorna, det vill<br />

säga kommuninformatörer<br />

och media. Att nå den breda<br />

massan är ett mål som ligger i<br />

framtiden.<br />

Hemsidan är i första hand<br />

en journalistisk produkt.<br />

– Vår främsta uppgift är att<br />

skriva intressanta artiklar som<br />

får folk att öppna ögonen. Vi<br />

har hela samhället som arbetsplats,<br />

säger Ulf Strandberg.<br />

– Djärva och fristående<br />

Portalen drivs inledningsvis<br />

på försök och utvärderas under<br />

hösten 2002. Målet är att<br />

det i slutet på 2002 ska finnas<br />

en självständig redaktion med<br />

tre-fyra medarbetare som<br />

med administrativt stöd av<br />

Räddningsverket leder säkerhetsportalen.<br />

– Vi vill inte vara en tråkig<br />

samhällsportal bland alla andra.<br />

Vi vill vara djärva, fristående<br />

och aktiva, säger Hermansson.<br />

Hemsidan kommer att vara<br />

uppdelad i en temadel som är<br />

säsongsbaserad, en basbehovsdel<br />

där frågor som rör<br />

hemmet, trafiken och fritiden<br />

tas upp och en faktadel där lagar<br />

och regler gås igenom.<br />

Ulf Strandberg har redan en<br />

uppsjö av tänkta reportage<br />

som kan intressera.<br />

– Vi vill intervjua kändisar<br />

om deras säkerhetstänkande.<br />

Peter Forsberg gjorde ett klokt<br />

val, satte hälsan först och tog<br />

ett uppehåll. Hur resonerar<br />

han?<br />

– Kenny Bräck utsätter sig<br />

varje dag för livsfara. Hur tänker<br />

han?<br />

– Vi tror att det finns ett intresse<br />

bland allmänheten för<br />

25<br />

såna här frågor om man vinklar<br />

det ur vanligt folks synvinkel.<br />

Att intresset finns har de redan<br />

fått ett kvitto på.<br />

– Vi gjorde en undersökning<br />

bland allmänheten om den<br />

skulle vara intresserad av en<br />

sån här hemsida, fick positiv<br />

respons, följde upp en tid senare<br />

och märkte glädjande att<br />

folket fortfarande hade intresset<br />

kvar.<br />

Upptäck, förstå, agera<br />

De tre ledorden i projektet är<br />

”upptäck, förstå, agera”.<br />

– Vi kommer att arbeta inom<br />

hela området ”skydd mot<br />

olyckor”. Vår förhoppning är<br />

inte bara att få folk att sätta<br />

upp brandvarnaren hemma<br />

utan också att få dem att sätta<br />

på sig säkerhetsbälte i bilen<br />

och lägga halkskydd i badrummet,<br />

avrundar Carl-Axel Hermansson.<br />

EMIL KARLSSON<br />

FOTNOT: Adressen till hemsidan<br />

är www.skyddsnatet.nu<br />

De 14 myndigheter och organisationer<br />

som samarbetar i projektet<br />

är Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet,<br />

Skolverket, Livräddningssällskapet,Brandförsvarsföreningen,<br />

Civilförsvarsförbundet, Konsumentverket,<br />

Elsäkerhetsverket,<br />

Styrelsen för psykologiskt försvar,<br />

Röda Korset, Barnombudsmannen,<br />

Kommunförbundet, Vägverket<br />

och Räddningsverket.


26 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

erfarenheter<br />

Den åttonde januari i år<br />

hade en familj i Malmö<br />

bestämt sig för att<br />

julen var slut.<br />

Innan granen kastades ut<br />

skulle de tända det sista tomteblosset.<br />

Det hängde i en av<br />

de högsta grenarna. Men just<br />

som de fick eld på det ramlade<br />

tomteblosset ner bland de lägre<br />

täta grenarna i den torra<br />

granen.<br />

Det tog genast eld och stora<br />

lågor slog upp. De hämtade<br />

vatten och försökte släcka.<br />

Men röken och värmen spred<br />

sig i rummet och de måste fly.<br />

Mannen hann rädda sig ner<br />

för trappan och ta sig ut i det<br />

fria. Kvinnan flydde ut på en<br />

balkong på övervåningen,<br />

utanför rummet med den<br />

brinnande granen. Där stod<br />

hon när räddningstjänsten<br />

anlände.<br />

Av någon anledning avvisade<br />

hon brandpersonalens erbjudande<br />

att klättra ner via en<br />

utskjutsstege. I stället klättrade<br />

en brandman upp och höll<br />

henne sällskap tills branden<br />

var släckt.<br />

Hela den stora lägenheten i<br />

radhuset blev rökskadad,<br />

brandskadorna blev relativt<br />

begränsade tack vare parets<br />

släckförsök.<br />

Artikeln bygger på en rapport<br />

av Kent Gabrielsson, räddningstjänsten<br />

i Malmö.<br />

Bränder i julgranar tycks<br />

vara ett stort problem i<br />

usa.<br />

Det kan man också förstå<br />

när man ser deras broilergranar<br />

med täta grenar och långa,<br />

tjocka barr.<br />

Eileen Strauss är chef för en<br />

stor detektivfirma som specialiserat<br />

sig på bränder. Vid en<br />

internationell konferens för<br />

brandutredare från hela världen<br />

höll hon ett föredrag om<br />

en brand i en julgran i Amerika<br />

där en liten pojke fick mycket<br />

svåra brännskador.<br />

Bland annat redovisade hon<br />

följande erfarenheter:<br />

En enda normalstor amerikansk<br />

julgran kan utveckla 2,5<br />

megawatt när den brinner.<br />

Men för att kunna tändas med<br />

en vanlig tändsticka måste<br />

den vara rejält torr.<br />

Fukthalten bestäms av en<br />

rad faktorer:<br />

■ Hur torr granen var när<br />

den höggs<br />

■ Om fällsnittet var vinkelrätt<br />

eller snett<br />

■ Transporttiden innan granen<br />

åter fick vatten<br />

■ Om den kapades ännu en<br />

gång i samband med att den<br />

sattes i vatten<br />

■ Om granen får mycket<br />

vatten och aldrig ens för en<br />

timme är utan vatten i julgransfoten<br />

Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket<br />

med uppgift att bland annat<br />

leda ett stort brandutredningsprojekt.<br />

Erlandsson medverkar i <strong>Sirenen</strong> med<br />

En julgran dricker cirka 3,5<br />

liter vatten per dygn när den<br />

står inomhus, det är de yttre<br />

årsringarna som suger upp<br />

vattnet, inte kärnan<br />

Det är svårt att se hur torr en<br />

julgran är, trädets utseende<br />

kan bedra. Men testa om barren<br />

är mjuka (fuktiga) eller om<br />

de bryts när man böjer dem<br />

(torra).<br />

Vid test av brännbarheten<br />

hos julgranar används i usa en<br />

sammanfattningar av rapporter. Han tar<br />

med glädje emot synpunkter och tips på<br />

tel 054-13 50 39, fax 0470-208 04,<br />

e-post: ulf.erlandsson@kd.srv.se<br />

Låt granen stå så grön och grann i<br />

Erfarenheter<br />

I Sverige är det tack och lov inte<br />

så vanligt med bränder i julgranar<br />

inomhus. Men några rapporter<br />

brukar det komma varje år i<br />

januari.<br />

Gnistor från ett tomtebloss är<br />

mer än tillräckligt för att antända<br />

en gran under förutsättning att<br />

den är ordentligt torr. (Se särskild<br />

artikel om julgransbränder i USA)<br />

Om den relativa fuktighetshalten<br />

i granen är under 30 % kan<br />

förbränningen gå nästan explosionsartat.<br />

Dödsolyckor har inträffat<br />

både i USA och Europa.<br />

Kvarglömda ljus vanligaste julbranden<br />

Erfarenheter från Räddningsverkets brandutredarprogram visar att en<br />

stor del av bränderna med bortglömda levande ljus inträffar i personalrum,<br />

dagrum och liknande allmänna utrymmen.<br />

Orsaken är att ingen känner personligt ansvar för ljusen i dessa lokaler.<br />

De blir lätt bortglömda när sista personen lämnar rummet.<br />

En annan utsatt grupp är gamla eller handikappade människor med<br />

eget boende. Det är minnet som sviker.<br />

■ Statistiken är framtagen av Brandförsvarsföreningen (SBF) med hjälp av räddningstjänsterna<br />

och bygger på bränder under perioden 1 advent-trettonhelgen.<br />

brandorsak bränder/år<br />

97-98 98-99 99-00 00-01<br />

ljus 276 220 235 244<br />

tomtebloss 14 20 17 22<br />

el 4 4 8 5<br />

fyrverkerier 38 39 39 30<br />

övrigt 20 19 16 10<br />

ljusstöpning 3 6 1 1<br />

Totalt 355 308 316 312<br />

Vardagsrummet kan övertändas av brinnande<br />

gaslåga som är 38 millimeter<br />

lång och får påverka trädet i 12<br />

sekunder. Om fuktighetshalten<br />

är under 30 procent antänds<br />

en julgran omedelbart<br />

när den utsätts för standardlågan.<br />

En julgran som innehåller<br />

mer än 50 procent relativ fuktighet<br />

är däremot mycket svår<br />

att få eld på.<br />

Trots det antändes alla träd i<br />

Eileens försöksserie (102<br />

stycken) när de utsattes för en


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

stugan<br />

Foto: BILDBYRÅN<br />

Låt ljusets högtid bli en glad<br />

högtid. Kvarglömda levande<br />

ljus är den vanligaste brandorsaken<br />

under adventstiden. Tänk<br />

efter före så att inte helgen blir<br />

förstörd.<br />

julgran<br />

tillräckligt stor värmekälla.<br />

Värmeutvecklingen från en<br />

brinnande julgran är nätt och<br />

jämt tillräckligt för att ge övertändning<br />

i ett vardagsrum.<br />

En annan erfarenhet av Eileens<br />

försök:<br />

Flamskyddsmedel på julgranar<br />

ger bara ett marginellt<br />

bättre brandskydd. Däremot<br />

gör det dem fulare och de tappar<br />

barren fortare.<br />

Ulf Erlandsson<br />

Raket genom fönster tände skola<br />

En tidig morgon några<br />

dagar efter trettondagshelgen<br />

i år upptäckte ett<br />

förbipasserande par att det<br />

slog ut lågor genom ett fönster<br />

till en skolbyggnad på<br />

Ekerö utanför Stockholm.<br />

Räddningstjänsten larmades<br />

och fick snabbt situationen<br />

under kontroll.<br />

Branden hade uppstått i en<br />

soffa placerad med ryggen<br />

mot ett fönster under vilket<br />

det fanns ett elektriskt element.<br />

Såväl soffan som elementet<br />

var helt uppbrända<br />

och mycket tydde på att branden<br />

uppstått genom långvarig<br />

värmeöverföring från elementet<br />

till soffan.<br />

Teorin tycktes också bekräfas<br />

av att en exakt likadan soffa,<br />

som stod var placerad på<br />

ett liknande sätt emot ett annat<br />

elektriskt element, hade<br />

tydliga värmeskador på baksidan.<br />

Trots de tydliga spåren<br />

beslöt en polistekniker att<br />

göra en grundlig undersökning<br />

tillsammans med räddningstjänstensbrandutredare.<br />

Under brandresterna på<br />

golvet hittade de glasbitar<br />

från fönstret. Det tydde på att<br />

glasrutan var trasig redan in-<br />

En man skulle flytta från<br />

sin lägenhet i ett flerfamiljshus<br />

och höll på att<br />

städa.<br />

Han upptäckte att han<br />

glömt att frosta av kylskåpets<br />

frysfack. För att få isen att<br />

smälta fortare värmde han<br />

vatten i en gryta och ställde<br />

den i kylskåpet.<br />

Men han hade bråttom och<br />

det gick inte fort nog. Han<br />

tände därför ett kort stearinljus,<br />

satte det i en provisorisk<br />

ljushållare och placerade det<br />

på botten av kylskåpet. Det<br />

var nästan tomt så när som på<br />

ett par gallerhyllor av metall,<br />

en ugnsfast form och en ”potta”<br />

för att samla upp smältvatten.<br />

Det enda brännbara förutom<br />

skåpets i<strong>nr</strong>edning av<br />

hårdplast var ett par plastmuggar,<br />

så kallade Frostimugs.<br />

Efter en stund upptäckte<br />

mannen att han behövde gå<br />

och köpa flera sopsäckar. Han<br />

kontrollerade att ljuset brann<br />

som det skulle och att det inte<br />

var varmt på undersidan av<br />

frysfacket som var av plast.<br />

Kylskåpsdörren lämnades på<br />

glänt med en springa om cirka<br />

15 centimeter.<br />

När han kom tillbaka efter<br />

ungefär tio minuter såg han<br />

nan branden fick någon större<br />

omfattning.<br />

Dessutom påträffade de<br />

strax utanför brandområdet<br />

två cirka sju centimeter stora<br />

klothalvor av pressad papp.<br />

På en av dem satt en liten<br />

lapp med text på kinesiska.<br />

När de sedan undersökte<br />

omgivningarna förstärktes<br />

misstanken att det inte var<br />

elementet utan att branden<br />

vållats av en fyrverkeripjäs: En<br />

bit från skolan låg ett papprör<br />

med texten Hanssons Stjärn-<br />

redan utifrån att det vällde ut<br />

rök från lägenheten. Han<br />

lyckades inte ta sig in i bostaden<br />

utan varnade i stället<br />

grannarna och larmade räddningstjänsten.<br />

Orsaken uppenbar<br />

Branden blev omfattande.<br />

Köket blev helt utbränt och<br />

lågorna spred sig utvändigt<br />

via köksfönstret och takfoten<br />

upp till vinden.<br />

Räddningstjänstens brandutredning<br />

visade klart att<br />

bomb kaliber 65.<br />

Brandutredarna tog med sig<br />

klothalvorna och röret till<br />

Sprängämnesinspektionen<br />

där de fick en förklaring av<br />

funktionen.<br />

En Stjärnbomb består av ett<br />

papprör med en drivladdning<br />

som ska kasta iväg ett löst<br />

sammansatt klot till stor höjd.<br />

Där delar sig klotet i en knall<br />

och frigör flera mindre ljusoch<br />

ljudeffekter.<br />

Tydligen hade fyrverkeripjäsen<br />

avfyrats rakt mot sko-<br />

Foto: SVEN-ERIC LINDBERG<br />

Den utbrända soffan och bakom den elementet som man först<br />

trodde hade orsakat branden. Men en grundlig undersökning gav<br />

ett annat svar.<br />

branden startat inne i kylskåpet.<br />

Åklagaren beslöt därför<br />

att väcka åtal mot mannen för<br />

allmänfarlig vårdslöshet.<br />

Ärendet behandlades i tingsrätten.<br />

Kommunens brandutredare<br />

kallades att vittna.<br />

Hade kontrollerat<br />

Domstolen anförde att det för<br />

många människor framstår<br />

som oansvarigt att lämna ett<br />

tänt stearinljus i en obevakad<br />

lägenhet, även om det bara är<br />

för en kortare tid.<br />

27<br />

lans fönster. Det bevisades av<br />

glasfragment som upptäcktes<br />

när pappklotets yta studerades<br />

i ett mikroskop. Om pjäsen<br />

riktats mot fönstret med<br />

avsikt eller av våda kan bara<br />

gärningsmannen svara på.<br />

Vid samtal med skolans personal<br />

visade det sig att brännmärket<br />

på soffan i det andra<br />

rummet fanns där redan när<br />

båda sofforna inköptes på en<br />

loppmarknad flera år tidigare.<br />

Artikeln bygger på en rapport<br />

av Sven-Eric Lindberg, räddningstjänsten<br />

Solna-Sundbyberg.<br />

Erfarenheter<br />

En brandutredning måste vara<br />

grundlig och förutsättningslös.<br />

Allt måste kontrolleras. Saker och<br />

ting är inte alltid som de först<br />

verkar.<br />

En stjärnbomb (eller ”konstbomb”<br />

som den också kallas) har<br />

mycket kraftig drivladdning. De<br />

största modellerna kastar iväg<br />

klotet med ljuseffekterna till<br />

nästan 100 meters höjd. Dubbla<br />

eller tredubbla fönsterrutor är<br />

inget hinder.<br />

Dödsolyckor har inträffat när<br />

människor blivit träffade av kulan<br />

från en sådan här bomb.<br />

Stearinljuset satte lägenheten i brand<br />

Foto: CLAES MALMQVIST<br />

Det började med ett stearinljus... Branden i lägenheten blev omfattande,<br />

köket helt utbränt. Åtalet mot lägenhetsägaren, som placerat<br />

stearinljuset i kylskåpet, ogillades.<br />

erfarenheter<br />

För ansvar för oaktsamhetsbrott<br />

krävs emellertid ett otillåtet<br />

risktagande.<br />

I det aktuella fallet hade den<br />

åtalade kontrollerat brandrisken<br />

innan han lämnade bostaden<br />

och då inte kunnat<br />

misstänka att värmen från ljuset<br />

skulle kunna starta en<br />

brand. Han ansågs inte därför<br />

inte ha ådragit sig ansvar för<br />

oaktsamhetsbrott.<br />

Åtalet ogillades.<br />

Artikeln bygger på en rapport<br />

av Claes Malmqvist, Karlstadsregionens<br />

räddningstjänst.<br />

Erfarenheter<br />

Lämna aldrig ett tänt ljus utan<br />

uppsikt! Det finns många faktorer<br />

som påverkar ett händelseförlopp.<br />

I det aktuella fallet gick<br />

det inte att avgöra exakt hur ljuslågan<br />

antände kylskåpet, bara att<br />

den gjorde det på något sätt.<br />

Ett kyl- eller frysskåp innehåller<br />

massor av brännbar plast i sin i<strong>nr</strong>edning<br />

och isolering. När branden<br />

väl är ett faktum går förloppet<br />

fort.<br />

Det blir mer och mer sällsynt<br />

att åklagare väcker åtal för ovarsamhetsbrott<br />

vid brand. Och<br />

ännu mera sällsynt med fällande<br />

domar.


28 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

krypto<br />

Toppvinsten till<br />

Hallsberg<br />

Den här gången kom den först öppnade rätta lösningen<br />

från Hallsberg. Vi på <strong>Sirenen</strong> säger grattis till Börje<br />

Emilsson och övriga vinnare.<br />

Rätt lösning av krypto <strong>nr</strong> 6/01 gav följande mening i<br />

de tonade rutorna:<br />

Brandmannaprofil<br />

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc):<br />

Börje Emilsson, Hallsberg.<br />

2:a pris (pulversläckare, typ ABE klass I, för bilen, husvagnen,<br />

båten): Viola Lager, Odensbacken.<br />

3–6:e pris (cykelhjälm): Stig Pettersson, Karlstad, Rut<br />

Norrman, Sibbhult, Bertil Wretlund, Hägersten, Bo Forsberg,<br />

Karlskoga.<br />

7–10:e pris (brandvarnare): Roland Gottfridsson, Västervik,<br />

Arne Jonsson, Vilhelmina, Arne Pettersson, Rimbo, Lennart<br />

Krantz, Öjersjö.<br />

Lösningen till kryptot 6/01<br />

Samma tal –<br />

samma bokstav<br />

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.<br />

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. Regeln är att<br />

samma siffror motsvaras av samma bokstav hela kryptot igenom.<br />

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en mening som<br />

har koppling till bilden.<br />

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, kontoret,<br />

etc), 2:a pris: pulversläckare, typ ABE I (2 kg, för bilen, husvagnen,<br />

båten), 3–6:e pris: cykelhjälm, 7–10:e pris: brandvarnare.<br />

Skicka lösningen senast den 16 januari till: ”Kryptot”, <strong>Sirenen</strong>,<br />

L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.<br />

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Också Du kan tycka till på de här<br />

sidorna. Alla är lika välkomna att delta i<br />

debatten. Adress: ”Ordet fritt”, <strong>Sirenen</strong>,<br />

L 257, 651 80 Karlstad<br />

Vart är vi på väg med vårt<br />

gemensamma larmnummer<br />

112? Det är<br />

med viss förvåning som vi ser<br />

på utvecklingen i Sverige. sos<br />

Alarm ab har i dag ett tudelat<br />

uppdrag. Från staten har sos<br />

fått uppdraget att ur ett samhällsperspektiv<br />

hantera det gemensamma<br />

nödnumret 112.<br />

Samtidigt ska verksamheten<br />

utvecklas utifrån ett kommersiellt<br />

perspektiv. I bland annat<br />

Stockholms län och Västra Götalandsregionen<br />

har ambulansdirigeringen<br />

handlats upp<br />

i konkurrens.<br />

Sannolikt kommer det att<br />

följas av fler upphandlingar.<br />

Som en logisk konsekvens av<br />

detta kan det innebära att<br />

samtal som berör ambulanssjukvård<br />

kopplas vidare till en<br />

annan central som fått dirigeringsuppdraget.<br />

Vi måste välja väg<br />

Lojaliteten till grundsynen att<br />

en hjälpsökande inte ska behöva<br />

kopplas vidare håller på<br />

att förändras. Det beror på vad<br />

vi kan bedöma på två saker:<br />

- dels driver tolkningen av<br />

Du kan även skicka på fax 054-13 56 40<br />

eller e-post stig.dahlen@kd.srv.se<br />

Max 40 rader (eller 3 500 tecken på<br />

datorn). Manusstopp 1/02: 14 januari<br />

”Lag om offentlig upphandling”<br />

på utvecklingen. I grunden<br />

är det sunt att utsätta en<br />

verksamhet för konkurrens för<br />

att pressa kostnaderna och<br />

höja kvaliteten.<br />

- dels prioriterar sos Alarms<br />

ägare tydligt den kommersiella<br />

sidan och kräver till och<br />

med aktieutdelning.<br />

Vi tycker att denna utveckling<br />

är förvirrande och vi måste<br />

välja väg. Antingen är det<br />

”Lag om offentlig upphandling”<br />

som gäller och då kan vi<br />

få en mångfald av olika lösningar.<br />

Exempelvis kan Stockholm,<br />

Göteborg och Malmö<br />

genomföra en gemensam<br />

upphandling. sos Alarm kan i<br />

sin yttersta förlängning då få<br />

samma roll som Televerket<br />

hade en gång i tiden att enbart<br />

vidarekoppla alla nödsamtal.<br />

Rätt resurser direkt<br />

En annan utvecklingstendens<br />

som vi måste uppmärksamma<br />

är kompetensen hos larmoperatören.<br />

Räddningstjänsten<br />

kräver räddningsteknisk kompetens<br />

och sjukvården medicinsk<br />

kompetens.<br />

29<br />

ordet fritt<br />

Tre storstadschefer i gemensamt upprop:<br />

Kommersiella intressen<br />

skapar förvirring kring 112<br />

Foto: BO NYSTRAND<br />

Lojaliteten till grundsynen att en hjälpsökande inte ska behöva kopplas vidare håller på att förändras, skriver räddningscheferna i de tre storstäderna i ett gemensamt inlägg.<br />

Vår grundsyn att ledning<br />

börjar med alarmeringen måste<br />

utvecklas med att den som<br />

ringer 112 inte ska behöva bli<br />

vidarekopplad.<br />

Våra förväntningar på larmcentralen<br />

är att man på eget<br />

mandat ska larma rätt resurser<br />

redan i första larmet. Operatörerna<br />

ska dessutom skapa sig<br />

en bild av räddningsledarespo-<br />

tentiella begäran<br />

om förstärkning<br />

och en åtgärdsplan<br />

för detta.<br />

Utöver detta förväntar<br />

vi oss också<br />

en handlingsberedskap<br />

från larmcentralen<br />

att det<br />

kan inträffa fler<br />

parallella larm<br />

som ska behandlas<br />

med fullgod kvalitet.<br />

Samtidigt måste vi som<br />

grundsyn ha att den som ringer<br />

112 kan vara i sitt livs svåraste<br />

situation och vi måste underlätta<br />

det samtalet så mycket<br />

som möjligt.<br />

Räddningstjänstens traditio-<br />

Alla kompetenskrav<br />

är<br />

orimliga att<br />

ställa på en<br />

och samma<br />

person<br />

nella lösning är att sos Alarm<br />

svarar för alarmeringen. En<br />

tydlig trend som utvecklar detta<br />

synsätt är att sos Alarms<br />

operatör genomför hela intervjun.<br />

Samtidigt kopplas räddningstjänstens<br />

operatör in på<br />

medlyssning och verkställer<br />

alarmeringen.<br />

Det är således två personer<br />

med i varje samtal,<br />

både sos-opera-<br />

tören med sin generalistkunskap<br />

för att identifiera<br />

vad som hänt och<br />

vem som ska åtgärda<br />

larmet och<br />

räddningstjänstensspecialistkunskap.Räddningstjänsten<br />

får därmed<br />

också en tydlig<br />

övergång till sin<br />

ledningsorganisation.<br />

Det finns fler användare av<br />

nödnumret 112 som kan kräva<br />

specifik kompetens. Alla dessa<br />

kompetenskrav är orimliga att<br />

ställa på en och samma person.<br />

Drar vi ut detta i sin förlängning<br />

är det ett hot mot vårt ge-<br />

mensamma nödnummer och<br />

det kommer att uppstå ett behov<br />

av att införa flera olika<br />

nödnummer beroende på<br />

hjälpbehovet.<br />

Denna lösning finns på flera<br />

håll i Europa. Det finns förmodligen<br />

inte många i Sverige<br />

som står bakom en sådan utveckling.<br />

Det känns angeläget att vi<br />

samlar oss kring ett nationellt<br />

gemensamt synsätt för 112hanteringen.<br />

Är det rimligt?<br />

Vi upplever ett sakta men säkert<br />

ändrat förhållningssätt. Är<br />

det rimligt att ställa ”Lagen om<br />

offentlig upphandling” eller ett<br />

ekonomiskt avkastningskrav<br />

från aktieägarna mot en ensad<br />

hantering av 112 utifrån ett<br />

samhällsperspektiv?<br />

Lars Berg<br />

Brandchef, Malmö<br />

Hans Lagerhorn<br />

Brandchef, Stockholm<br />

Åke Jacobsson<br />

Räddningchef, Storgöteborg


30 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

ordet fritt<br />

Matts Jangerstad ser likheter med feodaltiden<br />

– Jag får rysningar när Södertörn<br />

framställs som en god plantskola<br />

När jag läser och tar del<br />

av vad man skriver<br />

om Södertörn som<br />

en bra plantskola för goda<br />

idéer så får jag rysningar.<br />

Hur kan denna organisation<br />

prisas som något av<br />

framtiden när man inte<br />

har någon som helst kontroll<br />

på vad som gäller i<br />

svensk arbetsrätt och varför<br />

man ingår avtal.<br />

Tydligen passar inte verkligheten<br />

för Södertörns brandförsvarsförbund,<br />

utan man är<br />

tvungen att skaffa sig en egen<br />

så att man får ihop sin verksamhet.<br />

Detta tycker jag vittnar<br />

om att man inte är någon<br />

föregångare eller visionärer.<br />

Tetrahaveriet<br />

är upprörande<br />

Det utdragna försöket att<br />

skaffa ett gemensamt system<br />

för internkommunikation<br />

mellan polis, räddningstjänst<br />

och ambulans tycks nu helt ha<br />

havererat.<br />

Statskontoret, som har uppdraget<br />

att genomföra upphandlingen,<br />

har gett upp. Det<br />

bedöms inte vara möjligt att<br />

få intressenterna att förenas i<br />

en gemensam kravspecifikation.<br />

Inte heller tycks det vara<br />

möjligt att med gemensamma<br />

krafter klara finansieringen av<br />

systemet.<br />

Denna oförmåga till samverkan<br />

innebär att vanligt folk<br />

och den operativa personalen<br />

i berörda verksamheter riskerar<br />

att utsätts för onödiga faror.<br />

Frågan är hur tålamodet hos<br />

våra folkvalda i riksdagen<br />

sträcker sig? Allmänheten kan<br />

för sin del inte reagera på annat<br />

sätt än med befogad upprördhet.<br />

Anders M. Johansson<br />

Generalsekreterare<br />

i Civilförsvarsförbundet<br />

Man tvingar upp anställda i<br />

dubbla roller med utökad arbetstid<br />

med mera för att få<br />

ihop verksamheten.<br />

Styressättet faller nästan tillbaka<br />

till feodaltiden och vad<br />

det innebar till att styra och<br />

leda verksamheten och jag<br />

tror inte att historien går<br />

igen i alla dessa historiska<br />

utvecklingsskeden.<br />

Om man nu på<br />

Räddningsverket vill<br />

se framtiden genom<br />

att ha med Södertörn<br />

som något framgångsrikt<br />

så anser jag<br />

att man har fått samma<br />

syndrom på verket<br />

som det finns på Socialstyrelsen,<br />

nämligen att på<br />

verket regerar brandingenjörerna<br />

och hos Socialstyrelsen<br />

finns sjuksköterskorna.<br />

Teori före praktik<br />

Lever vi i det tidevarvet där<br />

man sätter de teoretiska kun-<br />

Är det rimligt att kräva<br />

lås på utrymningsvägen?<br />

Som platschef i räddningstjänsten<br />

på Grötö, Öckerö<br />

blev jag mycket förvånad över<br />

de krav som Trygg Hansa ställde<br />

på mig när jag diskuterade<br />

tecknandet av villa-hemförsäkring.<br />

Deras besked var att jag<br />

skulle vara tvungen att sätta<br />

lås på samtliga fönster för att<br />

lösöresförsäkringen, över en<br />

viss summa, skulle gälla fullt<br />

ut.<br />

Som brandis reagerade jag<br />

KOMMENTAR: <strong>Sirenen</strong> skickade<br />

Bulukins fråga vidare till<br />

Räddningsverkets förebyggandeenhet,<br />

där tillförordnade<br />

chefen Björn Albinson<br />

lämnade detta svar:<br />

Vi är medvetna om problemet<br />

och givetvis ska inte inbrottsskyddet<br />

hindra snabb utrymning. När<br />

man försäkrar lösöre över en viss<br />

summa ställs höga krav på låsoch<br />

inbrottsskydd. Låset ska skydda<br />

vid försök till inbrott. Dessa extralås<br />

behöver inte användas när<br />

man är hemma. Det finns ett antal<br />

olika fabrikat att välja på.<br />

Någon typ av lås kan spärras så<br />

att det inte går att öppna med<br />

nyckel ens från insidan. Motivet<br />

ska vara att hindra en inbrottstjuv<br />

att bära ut sitt byte, men det försäkringsbolag<br />

jag talat med ställer<br />

inte krav på denna funktion.<br />

över konsekvenserna av dessa<br />

ställda krav med tanke på utrymningsmöjligheterna.Skulle<br />

det inträffa något så är ett<br />

barns normala reaktion att<br />

inte slå sönder ett fönster för<br />

att ta sig ut.<br />

Kan det verkligen vara rätt<br />

att man ska låsa fönster som<br />

utgör utrymningsväg? Nyckeln<br />

kan ju inte sitta i låset eller förvaras<br />

på lätt identifierbar plats<br />

eftersom den då även kan användas<br />

vid ett inbrott.<br />

Det gäller samma för fönsterlåsen<br />

att de ska skydda mot inbrott.<br />

Normalt ska det alltid finnas två<br />

utrymningsvägar. För bostäder<br />

kan den ena ersättas av räddningstjänstens<br />

stegar om man<br />

inte kan förväntas klara utrymning<br />

själv. Det ska finnas en utrymningsväg<br />

från varje våningsplan,<br />

en källare ska man kunna utrymma<br />

utan att passera våningen<br />

ovanför. Utrymning från andra våningen<br />

kan ske genom att hoppa<br />

ut genom ett fönster om det är<br />

beläget högst fem meter över<br />

mark.<br />

Alla ska kunna öppna<br />

Om ett fönster är avsett att vara<br />

utrymningsväg från källaren ska<br />

det gå att öppna inifrån. Ett lås får<br />

nog accepteras på samma sätt<br />

som att man accepterar att ytter-<br />

Det finns eller åtminstone<br />

har funnits en oskriven lag<br />

som säger att liv går före sak.<br />

För min del uppfattar jag att<br />

försäkringsbolagets krav gå<br />

emot denna princip.<br />

Är Räddningsverket medveten<br />

om detta och i så fall har ni<br />

någon uppfattning i frågan?<br />

Gunnar Bulukin<br />

Platschef<br />

Grötö räddningsvärn<br />

”Ett lås får nog accepteras”<br />

dörrar hålls låsta.<br />

Vid en brand nattetid, då familjen<br />

väcks av brandvarnare och<br />

huset är rökfyllt, är det brått att<br />

komma ut. När man måste utrymma<br />

hastigt ska alla kunna öppna<br />

ytterdörren även i becksvarta<br />

mörkret och när lyset har slocknat.<br />

Om det behövs nyckel så måste<br />

den då finnas alldeles intill dörren<br />

och på en plats där alla kan hitta<br />

den. Men det är ju enklast att bara<br />

behöva använda ett vred. Det behövs<br />

en enkel övning kring dessa<br />

moment och en tanke på utrymning<br />

när man skaffar lås.<br />

Björn Albinson<br />

skaperna högre än de praktiska?<br />

Är det inte så att man inte<br />

får glömma hur verkligheten<br />

ser ut och att utvecklingen<br />

sker genom en kontinuerlig<br />

process och dialog mellan parterna.<br />

Tyvärr verkar det som om<br />

räddningstjänsten kommer att<br />

betraktas som en verksamhet<br />

på golvet i ett kök.<br />

Om det behövs fler skärsläckare<br />

och fler Kviby´s tänker<br />

jag inte säga högt, det får<br />

ni gissa själva.<br />

Matts Jangerstad<br />

Sektion Räddningstjänsten<br />

Varför inget om<br />

förebyggande<br />

på hemsidan?<br />

Förebyggande påstås vara<br />

det vi ska satsa på i framtiden.<br />

Det har hur som helst varit<br />

budskapet från Räddningsverket<br />

i många år nu.<br />

Nyfiket går jag in på Räddningsverkets<br />

hemsida för att<br />

få senaste nytt på det förebyggande<br />

området.<br />

Men ingenstans hittar jag<br />

någon rubrik eller annat om<br />

förebyggande.<br />

Är det inte så viktigt längre?<br />

Skånsk deltidsförman<br />

”Vi jobbar på en<br />

omfattande och<br />

aktuellt sida”<br />

KOMMENTAR från Björn Albinson,<br />

tillförordnad chef på<br />

Räddningsverkets förebyggandeenhet:<br />

Insändarskribenten har alldeles<br />

rätt. Det finns inte så mycket om<br />

förebyggande för tillfället. Men<br />

nu när hela hemsidan görs om<br />

pågår också arbete med en<br />

brandförebyggande del. Där ska<br />

vi beskriva vår del av detta arbete<br />

och även ha med refererat och<br />

hänvisningar till vidare läsning.<br />

Arbetet är omfattande, inte<br />

bara inledningsvis utan även på<br />

sikt eftersom allt innehållet ska<br />

vara aktuellt. Om det lyckas så<br />

blir det också en del i att utveckla<br />

en "24- timmars myndighet", där<br />

många svar om brandskydd kan<br />

sökas dygnet runt.<br />

Björn Albinson


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Kårtraditioner<br />

kan visst<br />

betyda<br />

nytänkande<br />

I<strong>Sirenen</strong> 7/01 (sidan 3) kritiserar<br />

Lars Fredholm kårtraditionerna<br />

inom den<br />

svenska räddningstjänsten.<br />

Hans debattinlägg innehåller<br />

enligt mitt förmenande alltför<br />

svepande formuleringar.<br />

Enligt Fredholm förhindrar<br />

kårtraditionerna och frivilligorganisationerna<br />

skapande av<br />

flexibla arbetsformer.<br />

Några konkreta exempel på<br />

detta ges dock inte. Att karaktärisera<br />

de frivilliga som en<br />

”social klubb” känns ganska<br />

malplacerat!<br />

Malmö bra exempel<br />

En kårtradition som svetsar<br />

samman personalen till en väl<br />

fungerande organisation behöver<br />

inte alls betyda ett revirtänkande<br />

som förhindrar<br />

andra aktörer på säkerhetsområdet.<br />

Malmö brandkår är ett av<br />

många exempel på detta. I<br />

samverkan med andra sektorer<br />

inom räddningstjänsten<br />

har man där utvecklat ett säkerhetstänkande,<br />

som väckt<br />

positiv uppmärksamhet.<br />

”Brukar”-undersökningar<br />

visar att kåren har mycket förtroende<br />

hos allmänheten. Säkert<br />

bidrar detta till att också<br />

Malmö stads politiker slår<br />

vakt om organisationen.<br />

Ökar arbetsglädjen<br />

Nytänkandet och kårtraditioner<br />

behöver alltså inte stå i<br />

motsatsförhållande till varandra.<br />

Kårtraditioner kan – rätt använda<br />

– skapa samhörighet<br />

och positivt tänkande som stimulerar<br />

trivseln och ökar arbetsglädjen.<br />

Det är däremot viktigt att<br />

vid utbildning av ledare inom<br />

räddningstjänsten, till exempel<br />

vid Lunds Tekniska Högskola,<br />

förmedla nya idéer och<br />

tankar på ett adekvat sätt.<br />

Olle Aulin<br />

Ordf/vice ordf räddningsnämnden<br />

Malmö 1988-98,<br />

ledamot av räddningstjänstkommittén<br />

1977-84,<br />

f d riksdagsman (1977-84)<br />

och försvarsdirektör<br />

Undertecknade arbetar i<br />

Stockholms brandförsvar.<br />

Vi är stationerade<br />

på Farsta brandstation, som är<br />

en länsresurs inom det regionala<br />

kemsamarbetet i Stockholms<br />

län. Det är främst av den<br />

anledningen som vi under senare<br />

tid kommit att intressera<br />

oss för elektrisk utrustning i explosionsfarliga<br />

områden.<br />

Vi har studerat stora delar av<br />

den europastandard som Sverige<br />

anslutit sig till , genom SS-<br />

EN 60079-10, vad gäller elektrisk<br />

utrustning för områden<br />

med explosiv gasblandning<br />

samt klassning av riskområden<br />

med explosiv gasblandning.<br />

Vi har gjort det för att se om<br />

och hur de kunskaper/regler<br />

som finns inom ovannämnda<br />

standard kan vara en vägledning<br />

för den operativa räddningstjänstens<br />

insatser vid explosiv<br />

gasblandning.<br />

Vi har tillskrivit systemansvarig<br />

övrig räddningstjänst,<br />

skyddsingenjören samt huvudskyddsombudet<br />

hos Stockholms<br />

brandförsvar att utreda<br />

huruvida brandförsvaret ska<br />

kunna arbeta i explosiv miljö,<br />

zon 1. Det vill säga kunna tömma<br />

en tankbil som läcker eller<br />

göra en inträngning i en lägenhet<br />

med stadsgasläckage.<br />

Om Stockholms brandförsvar<br />

beslutar sig för att kunna<br />

göra insats vid explosiv miljö,<br />

krävs att ändamålsenlig utrustning<br />

införskaffas (såsom<br />

pumpar, indikeringsinstrument<br />

arbetsbelysning, rökdykarradio<br />

etcetera).<br />

Vilken lägsta standard?<br />

Skyddsingenjören samt enhetschefen<br />

för övrig räddningstjänst<br />

bör utreda vilken<br />

lägsta standard på explosionsklassad<br />

materiel vi bör ha<br />

inom samtliga arbetsfält som<br />

rör riskområden med explosiv<br />

gasblandning.<br />

Dessa frågor vill vi nu även<br />

att Räddningsverket ger sin<br />

syn på.<br />

I ett dokument vi skickat till<br />

Räddningsverket om rökdykarradion<br />

har vi tagit vår utgångspunkt<br />

från en händelse i<br />

Västerås år <strong>2001</strong>. Där valde<br />

man att ta bort rökdykarradion<br />

vid insats i hög riskmiljö med<br />

skyddsgrupper och lång inträngningsväg.<br />

En tändanledning<br />

Man bedömde att rökdykarradion<br />

utgjorde en tändanledning.<br />

Vi är inte ute efter att kritisera<br />

den insatsen eller leta<br />

syndabock. Tvärtom.<br />

Det är inte alla räddningsledare<br />

som uppvisar sådan kunskap<br />

om dels vår utrustning<br />

samt hur man gör metangas<br />

inert. Men vi vill att Räddningsverket<br />

ska reflektera över<br />

är hur förfarandet med rökdykarradion<br />

står sig mot AFS:en<br />

samt det rökdykarreglemente<br />

som verket använder sig av i<br />

sina utbildningar vid räddningsskolorna.<br />

Vår förhoppning är att Räddningsverket<br />

tycker att AFS:en<br />

och de lokala rökdykarreglementena<br />

är bra och inte ska<br />

ändras för att bättre anpassa<br />

sig till situationer som i Västerås<br />

(det vill säga talar om när<br />

31<br />

ordet fritt<br />

Märkligt att inte hänsyn tas till<br />

alla remissvar i sotningsfrågan<br />

Apropå artikeln i <strong>Sirenen</strong><br />

7/01 med rubriken ”Avreglering<br />

av sotning får<br />

vänta” har jag tagit del av remissammanställningen<br />

från<br />

försvarsdepartementet och<br />

kan konstatera: Av 80 begärda<br />

remissvar har 65 svar inkommit<br />

och 15 avstått från att svara.<br />

På eget initiativ har ytterligare<br />

tolv verksamheter inkommit<br />

med yttranden.<br />

Jag sände själv in ett yttrande<br />

till försvarsdepartementet,<br />

men det finns inte upptaget i<br />

förteckningen. Vid efterforskning<br />

uppgavs, att det finns fler<br />

än 200 remissvar som inte är<br />

med och ej behandlats i det utskickade<br />

referatet. Ytterst<br />

märkligt att de ej omnämnts,<br />

sammanställts och redovisats i<br />

sammanhanget. Vem har beslutat<br />

om vilka synpunkter<br />

som får komma till tals?<br />

Är klart felförda<br />

Remissammanställningen utgörs<br />

av citat ur originalen. Några<br />

av de angivna negativa svaren<br />

är klart felförda och tillhör<br />

den positiva sidan. En grupp<br />

av 39 delsvar för punkterna<br />

3.6.2 och 3.7 är varken + eller –<br />

och rubriceras ”tveksamma”.<br />

Detta kunde vara en korrekt<br />

beteckning för merparten av<br />

svaren. Tveksamheten beror<br />

Debatten om sotningen fortsätter. Torsten Hammarbäck är kritisk<br />

till hur frågan hanterats, bland annat remissbehandlingen.<br />

till övervägande del på de nya<br />

och helt onödiga kostnaderna<br />

för kontrollorgan som inte behövs,<br />

men som Räddningsverket<br />

och Sveriges Skorstensfejarmästares<br />

Riksförbund (SSR)<br />

kämpar för.<br />

En fråga om ekonomi<br />

Till en del remissinstanser har<br />

SSR i god tid distribuerat sitt<br />

remissvar och det har tydligen<br />

haft avsedd verkan. Detta<br />

märks av att i många remissvar<br />

skiner okunnigheten igenom<br />

med idel ogrundade antagan-<br />

den och förmodanden. SSR<br />

kan lobbyism. Skälet att sota<br />

eller inte har kommit bort i<br />

hanteringen, det har blivit en<br />

fråga om ekonomi.<br />

En fråga till Lars-Gunnar<br />

Börjesson: Enligt notisen i <strong>Sirenen</strong><br />

<strong>nr</strong> 7/01 vet du varför utredningen<br />

med lagförslaget<br />

stoppades så burdust. Det kan<br />

väl inte bara bero på referaten<br />

av remissvaren? Den officiella<br />

förklaringen från försvarsdepartementet<br />

är, att ”man skall<br />

invänta utvärderingar av andra<br />

avregleringar som genom-<br />

Radion explosionshot i hög riskmiljö?<br />

Manusstopp för insändare i <strong>nr</strong> 1/02 är 14 januari<br />

förts”. Flera väl insatta människor<br />

i sotningsfrågan är<br />

mycket förvånade över det inträffade.<br />

Hur gick det till och<br />

vem tog besluten?<br />

En fråga till Björn von Sydow:<br />

Varför undanhålls mitt<br />

och 200 andra remissvar?<br />

En fråga till Göran Persson:<br />

Varför får ingen utreda myten<br />

om sotningens brandförebyggande<br />

effekt?<br />

Befängda argument<br />

Under Räddningsverkets hela<br />

verksamhetstid (sedan 1986)<br />

har det flera gånger påtalats<br />

om nödvändigheten av att få<br />

reda på sotningsbehovet. Verket<br />

och SSR har stenhårt avvisat<br />

minsta försök som kan visa,<br />

att sotningen kan reduceras. I<br />

denna dag avvisar Räddningsverket<br />

vår seriösa undersökning<br />

som ska ske under betryggande<br />

former och i samråd<br />

med ortens räddningstjänst.<br />

I Smedjebacken är det två, i<br />

Säter 30 och i Ludvika nio<br />

småhus med ved, flis, pellets<br />

eller olja som bränsle, men<br />

Räddningsverket hindrar oss<br />

med de mest befängda argument.<br />

VARFÖR ?<br />

Torsten Hammarbäck<br />

man får/bör ta bort rökdykarradion<br />

vid insats).<br />

Vår förhoppning är den att<br />

Räddningsverket kommer till<br />

samma slutsats som vi . Nämligen<br />

att bara en Ex-klassad rökdykarradio<br />

(II C T 6) är lösningen<br />

på ovanstående problem<br />

och värdig en modern<br />

räddningstjänst på 2000-talet.<br />

Oslagbar kombination<br />

Vi vet att Räddningsverket har<br />

höga ambitioner både nationellt<br />

och internationellt. Vi vet<br />

också att svenska företag är<br />

världsledande inom telekommunikationsbranschen.<br />

Den<br />

kombinationen borde vara<br />

oslagbar. Inget lokalt brandförsvar<br />

kan i alla fall ersätta<br />

Räddningsverket i den här frågan.<br />

Antar verket utmaningen?<br />

Thomas Heldring<br />

Sven Johnson<br />

FOTNOT: Berörda på Räddningsverket<br />

har inte varit tillgängliga<br />

för en kommentar, men har meddelat<br />

att svar kommer i nästa<br />

nummer av <strong>Sirenen</strong>.


32 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● Platsannonser<br />

<strong>2001</strong><br />

Ljud avslöjar brandtekniska brister<br />

Ett svenskt företag har tagit<br />

fram en enkel metod<br />

för att upptäcka dolda vägar<br />

för brandspridning.<br />

Metoden bygger på att<br />

läckor och hålrum i väggar<br />

och bjälklag inte bara sprider<br />

brandgaser utan även<br />

ljud.<br />

Vid bränder i äldre hus händer<br />

det ibland att branden sprider<br />

sig inne i väggar och bjälklag<br />

på ett helt oväntat sätt.<br />

Efteråt kan man konstatera<br />

att det funnits sprickor, kanaler<br />

och hålrum som inte upptäckts<br />

vid tidigare besiktningar.<br />

Två exempel på detta är<br />

Sverige bör utmana industrin<br />

och EU:s lagstiftning<br />

och ta täten med ett nationellt<br />

förbud av alla bromerade<br />

flamskyddsmedel.<br />

– I motsats till vad<br />

många tror kan hela gruppen<br />

bromerade flamskyddsmedel<br />

avvecklas<br />

utan att brandsäkerheten<br />

äventyras.<br />

Det skrev Räddningsverkets<br />

generaldirektör Christina Salomonson<br />

och Svenska Naturskyddsföreningens<br />

vice ordförande<br />

Mikael Karlsson i en gemensam<br />

artikel på dn debatt<br />

9 november.<br />

I artikeln skriver de två att<br />

förekomsten av bromerade<br />

flamskyddsmedel har ökat<br />

kraftigt i den svenska miljön<br />

under de senaste decennierna.<br />

Halterna i modersmjölk<br />

har fördubblats vart femte år.<br />

Allt eftersom forskningen fortskrider<br />

upptäcks nya skadeeffekter.<br />

I dag finns ett 70-tal bromerade<br />

flamskyddsmedel på<br />

marknaden. De används till<br />

impregnering av TV-apparater,<br />

möbler, datorer, plaster<br />

och gardiner, så att de blir<br />

mindre brandfarliga.<br />

– De bromerade flamskyddsmedlen<br />

är långt ifrån<br />

oersättliga. Det finns en rad<br />

väl fungerande alternativ. Genom<br />

att välja material med<br />

goda brandskyddsegenskaper<br />

kan behovet av flamskyddsmedel<br />

ofta helt elimineras. I<br />

andra fall kan flamskyddsmedlen<br />

ersättas med brandskyddssystem<br />

bestående av<br />

larm, brandvarnare och släcksystem,<br />

säger Christina Salomonson<br />

och Mikael Karlsson i<br />

ett gemensamt uttalande.<br />

storbränderna på John Wall<br />

respektive Strandvägen i<br />

Stockholm.<br />

Vid Brandforsks informationsdag<br />

om forskning för industrin<br />

som hölls på SP i Borås<br />

i november, redovisade Leif<br />

Rydén, Ingemansson Technology,<br />

en lika enkel som effektiv<br />

metod att vid besiktning upptäcka<br />

sådana dolda vägar för<br />

brandspridning.<br />

Avslöjar dolda läckor<br />

Metoden bygger på att läckor<br />

och hålrum i väggar och bjälklag<br />

också sprider ljud minst<br />

lika lätt som de sprider brandgaser.<br />

Om man ställer en högtalare<br />

som sänder ut ljud över ett<br />

brett frekvensband i ett rum,<br />

kan man i angränsande utrymmen<br />

snabbt konstatera<br />

om det finns några dolda läckor<br />

mellan lokalerna. Den exakta<br />

platsen för kanalerna lokaliseras<br />

genom att använda en<br />

mikrofon som är avskärmad<br />

med en mjuk tätningsring mot<br />

väggen som ska undersökas.<br />

En brandteknisk undersökning<br />

genomförs alltså på samma<br />

sätt som en lyssningstest<br />

för störande ljud.<br />

För att beräkna risken för<br />

brandspridning genom strömning<br />

av heta brandgaser har<br />

man gjort såväl försök som teoretiska<br />

beräkningar.<br />

Risken för att strömmande<br />

gaser ska ge antändning när<br />

de kommer ut på andra sidan<br />

av en vägg beror naturligtvis<br />

på deras temperatur. Faktorer<br />

som påverkar denna är främst:<br />

• läckans dimensioner; ju<br />

större läcka desto mindre kyls<br />

brandgaserna då de passerar<br />

genom läckan<br />

• väggens tjocklek; ju tjockare<br />

vägg desto lägre gastemperatur<br />

• väggens värmeledningsförmåga;<br />

ju lättare materialet leder<br />

värme, desto mera värme<br />

leds bort från brandgaserna<br />

när de strömmar genom passagen<br />

Färdigt paket<br />

För att förenkla arbetet har<br />

forskningsprogrammet tagit<br />

fram ett färdigt paket med alla<br />

prylar som behövs för en<br />

framgångsrik undersökning:<br />

En CD-skiva med inspelat<br />

ljud på olika frekvensområden.<br />

En CD-spelare med för ändamålet<br />

anpassad högtalare<br />

En skärmad mikrofon med<br />

vridbar kåpa, monterad på ett<br />

teleskopiskt skaft<br />

Hörlurar för noggrann avlyssning<br />

Metoden att med ljud avslöja<br />

brandtekniska brister i<br />

äldre byggnader har med<br />

framgång provats på bland<br />

annat Kungliga Slottet i Stockholm.<br />

Ulf Erlandsson<br />

Naturskyddsföreningen och Räddningsverket:<br />

Förbjud alla bromerade flamskyddsmedel


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong> Platsannonser<br />

Rätten gav Trosa rätt<br />

– för andra gången<br />

Rättsväsendet har för andra<br />

gången tilldelat Trosa<br />

kommun mer pengar för<br />

insatser vid raset i Vagnhärad<br />

1997.<br />

Kammarätten ger kommunen<br />

ytterligare 271 000<br />

kronor.<br />

När Räddningsverket ersatte<br />

Trosa för räddningsinsarbetet<br />

fick kommunen 2,95 miljoner<br />

kronor.<br />

Kommunen hade sökt högre<br />

ersättning och överklagade till<br />

LULEÅ<br />

RÄDDNINGSTJÄNST<br />

har bland annat följande<br />

verksamhetsområden:<br />

Räddningskår, som svarar<br />

för det operativa inom räddningstjänsten.<br />

Brandskyddsavdelningen,<br />

som svarar för remisshantering,<br />

brandsyn, tillsyn samt<br />

brandskyddsförebyggande<br />

arbete inom kommunen.<br />

Övningsfält på Hertsön där<br />

både intern och extern<br />

utbildning genomförs.<br />

Sotningsväsende som svarar<br />

för sotning i kommunen.<br />

Räddningskåren består bland<br />

annat av en heltidsstation i<br />

Luleå och en i Gammelstad<br />

samt en deltidsstation i<br />

Råneå. Beredskapsstyrkan<br />

uppgår till 11 personer i<br />

Luleå/Gammelstad och 5<br />

personer i Råneå samt 1<br />

Chef i beredskap.<br />

Totalt är vi närmare 100<br />

personer inom förvaltningen.<br />

<strong>Sirenen</strong><br />

är Räddningsverkets tidning. I<br />

den kan du följa utvecklingen<br />

inom räddningstjänsten och<br />

befolkningskyddet. Nyheter,<br />

reportage, debatt och mycket<br />

annat.<br />

Bli prenumerant och Du får<br />

åtta nummer om året, Gratis!<br />

Enda kravet från vår sida är<br />

att du gör en personlig anmälan.<br />

Vi kan tyvärr inte ta emot<br />

personallistor.<br />

länsrätten. Trosa krävde ytterligare<br />

202 000 för personalkostnader<br />

och 271 000 i kostnader<br />

för SGI (Sveriges geotekniska<br />

institut).<br />

Länsrätten i Värmland ansåg<br />

att Trosa skulle ha ersättning<br />

för personalkostnader och<br />

dömde ut ytterligare 202 000.<br />

Beslutet överklagades av<br />

både Räddningsverket och<br />

Trosa kommun.<br />

Räddningsverket ansåg att<br />

lönekostnader på 196 000 inte<br />

skulle ersättas. Kommunen<br />

ansåg att man även skulle ha<br />

Luleå kommun är med drygt 71 000 invånare landets 25:e största kommun. Staden har en<br />

stor exporthamn och är ett metallurgiskt centrum med stor stålindustri och avancerad<br />

forskning. Stålindustrin sysselsätter närmare 3 000 personer. Största arbetsgivaren är<br />

dock Luleå kommun med över 6 000 anställda. Företag med anknytning till informationsteknik<br />

och annan högteknologi har gått starkt framåt under det senaste decenniet.<br />

Utvecklingen beror till stor del på universitetet som har över 11 300 studenter.<br />

Läs mer på www.lulea.se<br />

Räddningstjänsten Luleå söker en<br />

Brandingenjör som vill vara en ”fri radikal”<br />

Vi söker Dig, kvinna eller man, som vill vara med och<br />

utveckla framtidens räddningstjänst i Luleå.<br />

Vi arbetar för att skapa skydd mot olyckor för de som<br />

vistas i Luleå samt att utveckla åtgärder vid och efter<br />

olyckor för att på så sätt bli en tryggare och säkrare<br />

kommun.<br />

Beroende på dina personliga kvalifikationer och intressen<br />

skapar vi tillsammans din framtida yrkesroll hos<br />

oss.<br />

Kompetens och erfarenhet<br />

Brandingenjör med utbildning från LTH och<br />

Räddningsverkets påbyggnadsutbildning för brandingenjörer<br />

eller tidigare motsvarande utbildning för brandingenjörer.<br />

Du skall ha lägst B-körkort och kommer att ingå i schemalagd<br />

chefsberedskap.<br />

Vi ser gärna att Du<br />

• har erfarenhet från kommunal räddningstjänst<br />

• är flexibel och har förmågan att arbeta i grupp<br />

• är öppen och lyhörd<br />

• tycker om att hålla utbildningar och stå och prata<br />

inför grupper<br />

❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på <strong>Sirenen</strong><br />

Skicka tidningen till:<br />

271 000 för SGI:s insatser.<br />

Kammarätten gav Trosa<br />

kommun rätt och ytterligare<br />

271 000. Räddningsverkets<br />

överklagan avvisades med att<br />

verket saknar talerätt i frågan.<br />

Det innebär att det är meningslöst<br />

för Räddningsverket<br />

att överklaga vidare till Regeringsrätten.<br />

Trosas totala ersättning för<br />

räddningsinsatsen blir därmed<br />

3 427 240 kronor.<br />

Namn ………………………………………………………………<br />

Gatuadress …………………………………………………………<br />

Postadress …………………………………………………………<br />

Kupongen skickas till: ”Prenumeration”, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40<br />

Annonsera i <strong>Sirenen</strong><br />

– boka senast 16 januari<br />

<strong>Sirenen</strong> är perfekt för dig som<br />

ska rekrytera personal inom<br />

sektorn befolkningsskydd och<br />

räddningstjänst.<br />

Ingen tidning inom branschen<br />

har sådan täckning som <strong>Sirenen</strong>.<br />

Nästa nummer trycks den 7<br />

februari. För att vi ska hinna få<br />

med din annons vill vi att du<br />

förhandsbokar utrymme senast<br />

den 16 januari samt lämnar färdig<br />

annons senast den 23 januari.<br />

Våra spaltbredder är:<br />

1 spalt 41 millimeter<br />

2 spalter 87 millimeter<br />

3 spalter 134 millimeter<br />

• gillar utmaningar<br />

• deltar i räddningstjänstens idrottsaktiviteter<br />

• tillträder, efter överenskommelse, så fort som möjligt<br />

Vill Du veta mer kontakta gärna någon av oss!<br />

Tf räddningschef Patrik Bylin, tel 0920-29 39 86, 070-<br />

529 39 86<br />

Stf räddningschef Stefan Berglund, tel 0920-29 37 30,<br />

070-528 37 30<br />

Avdelningschef Kalle Håkanson, tel 0920-29 41 44,<br />

070-529 41 44<br />

Fackliga företrädare: SACO-CF: Ronnie Lindberg,<br />

Ledarna: Lennart Barck, SKAF: Lars-Ingvar Lampa,<br />

Samtliga nås via tel vxl 0920-29 30 00<br />

Ansökan<br />

Sista ansökningsdag 2002-01-11 Referens<strong>nr</strong>: 282/01<br />

Välkommen med Din ansökan, märkt med referensnummer,<br />

samt meritförteckning till:<br />

Personalkontoret<br />

Luleå kommun<br />

971 85 LULEÅ<br />

Adressändring <strong>Sirenen</strong><br />

Namn …………………………………………………………………<br />

Abonnemangs<strong>nr</strong> (står på adresseringen) ………………………………<br />

Gamla gatuadressen …………………………………………………<br />

Gamla postadressen……………………………………………………<br />

Nya gatuadressen ……………………………………………………<br />

Nya postadressen………………………………………………………<br />

33<br />

4 spalter 180 millimeter<br />

5 spalter 227 millimeter<br />

Priset är 14 kronor per spaltmillimeter<br />

(plus moms).<br />

Vad annonsen kostar räknar<br />

du ut enligt följande exempel:<br />

En annons som är 134 millimeter<br />

bred (3 spalter) och 150 millimeter<br />

hög kostar 6 300 kronor<br />

(3 x 150 x 14).<br />

Ring eller e-posta om du har<br />

några frågor. Kontaktperson för<br />

annonser är i första hand Gunno<br />

Ivansson, tel 054-13 51 06.<br />

Är han inte inne kan du även<br />

tala med Per Larsson eller Stig<br />

Dahlén.


34 <strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● Platsannonser<br />

<strong>2001</strong><br />

Räddningstjänsten<br />

Härjedalen<br />

söker<br />

Stf Räddningschef<br />

Heltid tillsvidareanställning<br />

För mer information gå in på Härjedalens kommuns<br />

hemsida www.herjedalen.se eller tala med<br />

räddningschef Otti Gabert, tel 0680-16254<br />

Räddningstjänsten i Varberg har 150 anställda fördelade på sex brandstationer.<br />

Vi verkar för trygghet och säkerhet hos människor i Varbergs kommun. Verksamheten<br />

omfattar förebyggande brandskydd, operativ räddningstjänst, larmcentral<br />

och civil beredskap.<br />

Räddningstjänsten i Varberg söker<br />

Brandbefäl/Brandman – förebyggande<br />

Tjänsten som är nyi<strong>nr</strong>ättad är placerad på den förebyggande enheten. Du kommer huvudsakligen<br />

att arbeta med förebyggande brandskyddsutbildning och information. Beroende<br />

på din erfarenhet och kompetens kan det även bli aktuellt att deltaga i det förebyggande<br />

myndighetsarbetet.<br />

Du skall ha erfarenhet som brandman eller brandbefäl på hel- eller deltid och ha ett genuint<br />

intresse för utbildning och utåtriktad verksamhet.<br />

Tjänsten är en tillsvidareanställning med dagtidstjänstgöring och flextid.<br />

Tillträde: Snarast<br />

Upplysningar: Kontakta oss via vår växel, telefon 0340-69 72 00<br />

Fackliga företrädare nås via vår växel, telefon 0340-69 72 00<br />

Läs mer om oss på vår hemsida www.varberg.se/rad<br />

Välkommen med din ansökan till Varbergs kommun, Personalkontoret, 432 80 Varberg<br />

senast 2002-01-04.


<strong>Sirenen</strong> Nr 8 ● <strong>2001</strong><br />

Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle. Vi vill minska riskerna för olyckor. Vårt arbetssätt är präglat av närheten till räddningstjänsten och<br />

vårt internationella engagemang. Verksledningen finns i Karlstad. Vid våra skolor i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö utbildas all personal för<br />

den kommunala räddningstjänsten och sotningsverksamheten. Vi utbildar också räddningsmän och civila beredskapsmän för kommunernas behov<br />

under höjd beredskap. Vi är omkring 900 anställda varav ca 560 finns på våra skolor. Mer information om Räddningsverket finner du på www.srv.se<br />

Till Räddningsverkets skola Rosersberg söker vi<br />

Lärare taktik och ledning<br />

(diarienummer 052-5278-<strong>2001</strong>)<br />

Dina arbetsuppgifter<br />

Du kommer att arbeta som lärare vid vår befälsutbildning. För<br />

närvarande finns behovet av lärare med kompetens inom områdena<br />

taktik, ledning och rökdykarledning samt i övrig räddningstjänst.<br />

Din bakgrund<br />

Vi söker dig som har räddningsledarerfarenhet och som är utbildad<br />

till brandförman, brandmästare eller brandingenjör. Du ska ha<br />

ett pedagogiskt intresse och gärna pedagogisk utbildning och/eller<br />

erfarenhet av att undervisa.<br />

Brandingenjör<br />

(diarienummer 052-5277-<strong>2001</strong>)<br />

Platsannonser<br />

Den starka utvecklingen inom brandförebyggande samt skolans<br />

stora satsning inom området gör att vi behöver förstärka vår funktion<br />

för ledning och förebyggande med flera brandingenjörer.<br />

Gruppen ansvarar för all vidareutbildning av räddningstjänstpersonal.<br />

Dina arbetsuppgifter<br />

Du kommer att arbeta som lärare främst inom området förebyggande.<br />

Arbete med utvecklingsfrågor och metoder inom olika områden<br />

kommer att vara ett naturligt inslag i dina arbetsuppgifter.<br />

Idag fokuseras intresset allt starkare på betydelsen av brandförebyggande<br />

åtgärder och därför kommer tyngdpunkten att ligga<br />

kring dessa frågor.<br />

Din bakgrund<br />

Vi söker dig som är brandingenjör med examen från LTH kompletterad<br />

med Räddningsverkets påbyggnadsutbildning. Du bör<br />

ha några års erfarenhet från brandingenjörsyrket. Du ska ha ett pedagogiskt<br />

intresse och gärna pedagogisk utbildning och/eller erfarenhet<br />

av att undervisa.<br />

Vill du veta mer?<br />

Kontakta funktionschef Johnny Wahlund eller personalhandläggare<br />

Karin Jonsson. Fackliga representanter är Per-Åke Unaeus<br />

(SACO) och Göran Larsson (TCO-ST). Samtliga personer nås på<br />

telefon 08-590 080 00 (vxl).<br />

Vårdlärare/sjuksköterska<br />

(diarienummer 052-5279-<strong>2001</strong>)<br />

Dina arbetsuppgifter<br />

Du kommer att arbeta som lärare med undervisning inom området<br />

räddningstjänst i allt från grundläggande utbildning till befälsutbildning.<br />

Som vårdlärare kommer du att utbilda främst i den akutsjukvård<br />

som det finns behov av vid olycksplatser.<br />

Din bakgrund<br />

Vi söker dig som är sjuksköterska med i<strong>nr</strong>iktning mot akutsjukvård.<br />

Vi ser gärna att du har ambulans- eller akutbilserfarenhet.<br />

Du ska ha ett intresse av att undervisa och vi värdesätter om du<br />

har en pedagogisk utbildning, t ex vårdlärarutbildning. Kunskaper<br />

om katastrofmedicin och utbildning till PHTLS-instruktör är en<br />

merit.<br />

Brand- och räddningslärare<br />

(diarienummer 052-5280-<strong>2001</strong>)<br />

Dina arbetsuppgifter<br />

Du kommer bland annat att utbilda yrkespersonal från den kommunala<br />

räddningstjänsten inom ämnena brand och räddning, med<br />

särskild i<strong>nr</strong>iktning mot kem och kem/rökdykning.<br />

Din bakgrund<br />

Vi söker dig som är brandförman eller brandmästare och intresserad<br />

av kem. Du ska ha ett pedagogiskt intresse och gärna pedagogisk<br />

utbildning och/eller erfarenhet av att undervisa.<br />

Vill du veta mer?<br />

Kontakta funktionschef John Peterson eller personalhandläggare<br />

Karin Jonsson. Fackliga representanter är Per-Åke Unaeus<br />

(SACO) och Göran Larsson (TCO-ST). Samtliga personer nås på<br />

telefon 08-590 080 00 (vxl).<br />

För samtliga tjänster<br />

Räddningsverkets skola Rosersberg ligger i en naturskön miljö nära Rosersbergs slott vid Mälaren. Vi är ca 170 anställda vid skolan.<br />

Ytterligare information om skolan finner du på utbildning.srv.se<br />

Skolan erbjuder kontinuerligt kompetensutveckling genom bland annat utbildning och deltagande i projekt och utvecklingsuppdrag. Du<br />

har även möjlighet att söka särskilt uppdrag som kunskapssamordnare vid skolan för något av de ämnen du undervisar i.<br />

Räddningsverkets utbildningar står inför stora förändringar, vilket innebär att du kommer att vara delaktig i ett spännande utvecklingsskede.<br />

Dessutom finns möjligheten till uppdrag som berör Räddningsverkets internationella verksamhet, där vårt engagemang blir alltmer<br />

omfattande.<br />

Tjänsterna omfattar heltid och är tillsvidareanställningar. Provtjänstgöring på 6 månader tillämpas.<br />

Ansökan<br />

Ansökan märkt med diarienummer samt löneanspråk och referenser ska vara oss tillhanda senast den 30 december <strong>2001</strong> för tjänsterna<br />

brand- och räddningslärare, lärare taktik och ledning samt brandingenjör och senast den 21 januari 2002 för tjänsten som vårdlärare/sjuksköterska.<br />

Ansökningarna sänds till:<br />

Räddningsverkets skola Rosersberg, Box 4090, 195 04 Rosersberg<br />

35


Posttidning B<br />

Returadress:<br />

L 257, 651 80 Karlstad<br />

God Jul och<br />

Gott Nytt År<br />

önskar Räddningsverket alla som vi samarbetat<br />

med under <strong>2001</strong>.<br />

Vi hoppas på goda relationer också 2002.<br />

I stället för att köpa julkort och porto sätter vi in<br />

35 000 kronor på Radiohjälpens postgiro<br />

till förmån för Världens Barn.<br />

Illustration: MICHAEL FINSBERG

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!