Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

tjugofyra7.se

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Sirenen

Räddningsverkets tidning

Kolding:

nr 8

2004

Snabb

evakuering

räddningen

sidan 10

Södra Älvsborg

Trött på trög svensk räddningstjänst

sidan 4


2

Inledaren

Mot bättre balans

inom räddningstjänsten

Lagen om skydd mot olyckor har varit

gällande sedan 1 januari i år. Ska jag

döma av de reaktioner som jag själv

mött eller som medarbetarna kommit i

kontakt med, har införandet av lagen genomförts

utan några påtagliga komplikationer.

Det är bra att arbetet skapat engagemang

hos både tjänstemän och politiker. Det är

naturligtvis ännu för tidigt att bedöma om

den minskade detaljregleringen har lett till

en effektivare verksamhet där kommunerna

kunnat anpassa och utveckla sin förebyggande

verksamhet och räddningstjänst

efter de lokala förhållandena.

Enskilda och kommuner har haft året på

sig att förbereda vissa bestämmelser, som

träder i kraft den 1 januari 2005.

Det gäller ägare av byggnader och andra

anläggningar, som ska lämna en skriftlig

redogörelse över brandskyddet. Men det

rör också kommunerna som ska ha beslutat

om handlingsprogram, dels för förebyggande

verksamhet, dels för räddningstjänst.

Många hinner inte till årsskiftet

Det är i dessa handlingsprogram som kommunerna

ska ange målen för säkerheten

och hur målen ska uppnås. Hur är den förebyggande

verksamheten ordnad och planerad?

Hur har kommunen tänkt möta de risker

som finns, vilken är den egna förmågan

och hur ska resurser kunna skaffas om de

egna inte räcker till?

I början av december hade länsstyrelserna

fått in ett drygt hundratal handlingsprogram

för samråd före beslut av respektive

fullmäktige. Några kommuner har bestämt

sig för ett handlingsprogram för vardera

verksamheten, men de flesta har kommit

fram till att ett gemensamt program är att

föredra.

Innehåll

Nyheter

Trött på konservativ räddningstjänst ……………4

Halvering av antalet dödsbränder ………………5

Många kommuner bryter mot lagen ……………6

Dokumenterar brandskyddet föredömligt ……6

Explosionsrisk vid tankbilsolycka ………………8

Tjänar minuter med mindre enhet ………………9

Fyrverkeribranden i Kolding …………………10-11

December – den brandfarliga månaden ………12

Räddningsvärnet en viktig resurs ………………13

Tema Boendesprinkler

Sprinkler självklarhet i Scottsdale ………………14

Privat räddningstjänst blir kommunal …………15

Satsa på skydd för utsatta grupper ……………16

Ofta skillnaden mellan liv och död ………………17

Satsning på sprinkler efter storbrand …………18

Försäkringsbolagen nöjer sig med regelverket 19

Vi kan redan nu konstatera att många

kommuner inte klarar att leva upp till riksdagens

krav att besluta om handlingsprogram

före årsskiftet. Ännu sämre verkar det

vara med brandskyddsredogörelserna.

Skydd mot mer än bränder

Det är intressant att konstatera att många

kommuner anammat lagens intentioner att

verka för skyddet också mot andra olyckor

än bränder.

Många kommuner tycks inte ha tvekat inför

uppgiften att ta initiativet till att samordna

all olycksförebyggande och skadebegränsande

verksamhet inom kommunen.

Tanken på en samsyn om trygghet och säkerhet

för kommuninvånarna kan bli en realitet.

Jag har också fått intrycket att den kommunala

räddningstjänsten klivit fram och

förklarat sig beredd att bli motor i det kommunala

säkerhetsarbetet.

Bättre balans

Vi har ännu inte gjort någon sammanställning

och analys av handlingsprogrammen,

men förhoppningsvis

är den nya lagen efter ett

knappt år på väg att skapa en

bättre balans mellan förebyggande

och operativ verksamhet.

För räddningstjänstförvaltningarna

innebär förändringarna

behov av en bredare

grundkompetens liksom

spetskompetens inom vissa

områden. Den nya tvååriga

utbildningen i skydd mot

olyckor är viktig i det perspektivet.

Vid halvårsskiftet nästa år

står de första 170 eleverna till ar-

Utbildning/Rosersberg

Gradin – en av kuggarna för säkrare samhälle 20

När krisen kom till Uppsala ……………………22

Räddningsdykare en avancerad roll ……………23

Brandmän handledare för Lia-elever …………24

Barnsäkerhet: Glöm inte fråga barnen …………25

Fyskonferensen

Efterlängtat stöd för fystest ……………………26

”Pension vid 58 år bör avvecklas” ………………27

Erfarenheter

Var femte buss en brandfara ……………………28

Öva med inomhusbrandposter …………………29

Sirenens räddningsskola

Räddningstjänsten och miljöbalken ………30-32

Sirenen Nr 8 2004

betsmarknadens förfogande för arbete med

skydd mot olyckor.

I förarbetena till lagen understryks vikten

av en effektiv tillsyn: kommunerna ska utöva

tillsyn över enskilda, länsstyrelserna över

kommunerna med Räddningsverket som

centralt ansvarig för tillsynen.

Länsstyrelsernas kompetens stärkt

Vid flera tillfällen under året har våra medarbetare

träffat företrädare för länsstyrelserna

för att i bästa samförstånd stärka

länsstyrelsernas förmåga att både ge råd

och utöva tillsyn. Jag vågar påstå att länsstyrelsernas

kompetens på dessa områden

avsevärt ökat under året.

Vi ser vi fram mot ett nytt verksamhetsår

där Räddningsverket getts ännu bättre förutsättningar

att på central nivå driva säkerhetsfrågorna.

Vi har fått ansvaret att samordna barnsäkerhetsarbetet.

Regeringen har gett klartecken

till att öka resurserna vid Centrum

för erfarenhetsåterföring från

olyckor, NCO, för att kommuner och

andra ska få värdefulla underlag för säkerhetsarbetet.

Vi har ansvaret att

fördela 37 miljoner kronor till frivilligorganisationer

och andra

för ett brett samhällsinriktat säkerhetsarbete.

Vi går mot ett säkrare samhälle.

Tack för 2004 och ett gott

nytt 2005!

Christina Salomonson

Generaldirektör,

Räddningsverket

Ordet fritt

Dags att skapa en värdegrund …………………33

Gör räddningshelikopterna civila ………………34

Kunskapsnivån vid tankbilsolyckor för låg ……35

Näst sista

Nytt om namn, kolumn …………………………39

Omslagsbilden

Foto: UFFE KONGSTED/PRESSENS

BILD

Räddningstjänsten trodde

först det var en containerbrand.

Det var värre än så.

Branden i fyrverkerifabriken

i Kolding krävde en

brandmans liv, sju skadades.


Sirenen Nr 8 2004

V

art är svensk räddningstjänst

på väg? Diskussio-

nen borde inte handla

om var vi befinner oss utan vart

vi är på väg. Ett problem är att

vi aktörer och intressenter i

svensk räddningstjänst inte

pratar med varandra. Vi bara

turas om att prata.

Om du inte vet vart du ska är

risken stor att du hamnar någon

annanstans. Svensk räddningstjänst

tycks på väg att

omstrukturera/omorganisera

och lägga ner sig själv i en

otrolig hastighet utan att se

målen, det vill säga ”vart ska

du”. Så blir det om inget görs

nu, ja egentligen nyss för vi tror

att vi inte ens är enade om var

vi är. Eller som seriefigurerna

Kalle och Hobbe säger:

Hobbe: Vet du vad du ska

skriva nu?

Kalle: Nej, jag väntar på inspiration.

Att skapa är inte som

att vrida på en kran. Man måste

vara i stämning.

Hobbe: Vadå för stämning?

Kalle: Panik i sista minuten

Trötta på att ro ensamma

Vi inom Brandmännens Riksförbund

(BRF) känner ”Kalles

stämning” och en djup oro för

utarmningen av skyddet av

Sveriges medborgare till förmån

för kommunalt självstyre

och dess ekonomi.

Wilhelm Moberg uttryckte

detta med;

”När politiker säger att vi sit-

ter i samma båt – så ta dej i akt!

Det betyder att det är du som

ska ro”. Vi i BRF börjar bli trötta

på att ro ensamma och vädjar

nu efter fler roddare.

Vad säger verket?

Tyvärr kan vi konstatera att i

den nya lagstiftningen läses i

stort bara att det ”kommunala

självstyret skall gälla”. Sedan

tror, snart vet, kommunerna

att det är fritt fram. ”Snart vet”

beroende på att ”tiger man så

samtycker man” och i sanning;

Vad säger egentligen Räddningsverket

och har någon

hört någonting om detta från

vår tillsynsmyndighet mer än

politiskt korrekta uttalanden

och skrivelser i ”politisk ton”?

Dagligen kommer det rapporter

utifrån landet om nedläggningar

och neddragningar

inom befintliga organisationer.

Detta gäller både deltidsoch

heltidskårer. Är du som

skattebetalare beredd att betala

priset för ett sämre skydd

med förhöjda försäkringspremier,

minskad etablering av in-

dustriell och kommunal verksamhet,

långa väntetider innan

hjälp anländer, om den nu anländer,

med mera?

Amatörmässigt

Naturligtvis måste man pröva

de ekonomiska förutsättningarna

för all verksamhet, men

oftast är de utredningar som

ska ligga till grund för beslutet

för gamla, för slentrianmässigt,

alternativt amatörmässigt,

gjorda om de överhuvudtaget

finns. Vidare saknas nästan alltid

mål för verksamheten och

konsekvensanalysen över vad

man egentligen beslutar om.

Vår ståndpunkt är dessutom

att alla i verksamheten ska vara

föremål för utredning och inte

bara ”deltidsbrandmannen”,

som vi ser som den mest utsatta

gruppen. Känner våra beslutande

politiker till dessa förhållanden?

Svaret är nej och

dubbelt nej. Men de beslutar

ändå.

Vad gör länsstyrelsen och

Räddningsverket? Och förstår

räddningschefen, som är yt-

Debatt

Vart är vi egentligen på väg?

Foto: PER WESTERGÅRD

På väg, men vart? Ledningen för Brandmännens Riksförbund är oroad över utvecklingen inom svensk räddningstjänst, särskilt neddragningarna av deltidsstyrkor.

Gemensamt upprop. Greger Sundgren, Peter Bergh och Kenneth

Carlsson är kritiska till utvecklingen inom räddningstjänsten.

terst ansvarig, sina roller och

sitt ansvar? Svaret är nej och

tredubbelt nej.

Mindre enheter?

Vi som organiserar flertalet

inom svensk räddningstjänst

ser i stället för nedläggning

och minskning av resurser

många möjligheter att utveckla

verksamheten.

Ska vi ha kvar våra oftast

pompösa huvudbrandstationer

i de större städerna eller

borde vi bygga mindre enheter

på flera platser utrustade med

mindre antal fordon, olika fordon

och mindre antal personal?

Vid larm gäller flerstationslarm,

vilket bör vara en självklarhet

då ingen säger sig ovillig

till dagens modeord ”samverkan/flexibilitet”,

åtminstone

tills det ”bara blir ett höjdfordon

i stället för två på min station”.

Ska vi ha utryckningsstyrkor

som arbetar heltid?

Naturligtvis måste vi i storstäderna

ha personal på heltid,

men i mindre samhällen och

kommuner kan det finnas andra

och på många sätt bättre

alternativ. Exempelvis heltid

dagtid, deltid natt och i flera

varianter.

Ska vi ha utryckningsstyrkor

med deltidsanställd personal i

beredskap? Tveksamt om man

ser på den av andra än vi inslagna

vägen. Trots att detta är

3

det fördelaktigaste alternativet

kostnadsmässigt, det vill säga

det i särklass billigaste. Vi i BRF

hävdar naturligtvis att det

enda rätta är att deltiden måste

få vara kvar.

Vad kan vi då göra för att visa

vägen och för att slippa som seriefigurerna

Kalle och Hobbe

hamna i ”sista-minuten-panik”

när Sveriges invånare faktiskt

förtjänar ett fullgott skydd mot

olyckor?

Svaret är ”fler roddare” och

mod att synas i debatten. Mod

är inte att aldrig vara rädd,

mod är att göra saker ändå, ni

”aktörer inom svensk räddningstjänst”.

Brandmännens Riksförbund

Greger Sundgren (ordf)

Peter Bergh (1:e vice ordf)

Kenneth Carlsson (2:e vice ordf)

Välkommen att

delta i ”Debatt”!

Inläggen på denna sida måste

vara undertecknade med

namn. Kontakta redaktionen

innan du skriver.

Telefon 054 - 13 51 04.

Textlängd: Cirka 4 000 tecken

(inklusive mellanslag).

Adress: ”Debatt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad.

e-post: stig.dahlen@srv.se


4

Södra Älvsborg har tröttnat

på tröga svenska räddningstjänster.

För att utveckla brandsläckningen

tänker man

vända sig utomlands.

– Utvecklingsbenägenheten

i Sverige är så förbannat

långsam, säger räddningschefen

Kjell Wahlbeck.

Södra Älvsborg har i många år

arbetat med att utveckla teknik

och metoder för brandsläckning

och livräddning inomhus.

Det vill man fortsätta med.

Därför kommer räddningstjänsten

att vända sig till likasinnade

i Birmingham, Prag,

Oslo och städer i Tyskland.

– Vi upplever där ett helt annat

engagemang i frågorna än

bland svenska räddningstjänster.

Vi ser det just nu som intressantare

att utveckla internationella

samarbeten än att

leta motsvarande utmaningar i

Sverige, säger Kjell Wahlbeck.

Är den svenska branschen

konservativ?

– Ja, utveckling ifrågasätts påfallande

ofta. Jag ska inte säga

att alla i Sverige är defensiva.

Men alldeles

för många är det,

även Räddningsverkets

skolor. Vi i Södra

Älvsborg gör inte allt

rätt, ibland går vi på

minor. Men det är en

del i utvecklingen att

våga förändra och

prova nytt.

Vilka är undantagen

i Sverige?

– Framförallt mindre räddningstjänster,

ofta där det är

inblandning av deltidspersonal.

Där verkar man vara mer

progressiva och villiga att pröva

nyheter.

Började med övertryck

Södra Älvsborgs arbete med att

utveckla teknik och metoder

började med tester av övertrycksventilation,

det har fortsatt

med skärsläckaren. Mycket

av arbetet har skett i samarbete

med och stöd av Räddningsverket

och SP (Statens provningsoch

forskningsinstitut) i Borås.

– Vi är en tämligen liten kår

som börjat borra i säkrare och

Nyheter

Södra Älvsborg söker utveckling utomlands

Trött på

konservativ

räddningstjänst

Närmare 1 200 personer tog sitt

eget liv. 7 000 personer vårdades på

sjukhus för självmordsförsök.

Samhällets kostnad för detta beräknas

uppgå till 5,5 miljarder kronor.

I en färsk rapport från Räddningsverket

har samhällets kostnader för självmord

och självmordsförsök beräknats. Statistik

och penningvärde är från 2001.

År 2000 beräknades en miljon människor

i världen begå självmord, enligt

världshälsoorganisationen WHO. Det

motsvarar 16 självmord per 100 000 invånare.

Närmare 1 200 självmord i Sverige

(2001) motsvarar 13,3 per 100 000 invånare.

Siffran var vid sidan av år 2000 det

lägsta värdet under perioden 1987-

2001.

7 000 självmordsförsök motsvarar

78,4 per 100 000 invånare, och sex själv-

Kjell Wahlbeck

mordsförsök per självmord.

Det är dessa siffror som ligger till

grund för beräkningarna av samhällets

kostnader. Kostnaderna delas in i indirekta

och direkta kostnader.

Direkta kostnader kan hänföras direkt

till skadan. Det är sjukvård, läkemdel,

rehabilitering, sociala insatser med

mera.

Indirekta kostnader är konsekvenser i

ett senare skede. Dominerande är produktionsbortfall,

eftersom de flesta

drabbade är i arbetsför ålder. Produktionsbortfall

står för 84 procent av de totala

kostnaderna. Av de direkta kostnaderna

är det medicinska insatser som

dominerar.

0,2 procent av BNP

Den exakta summan i beräkningen är

5 461 miljoner kronor, därav kostar

självmorden 2 151 miljoner och självmordsförsöken

3 310 miljoner.

effektivare insatsmetoder.

Vårt arbete

har varit beroende

av projektstöd

från Räddningsverket.

Genom åren har

utbildningsanläggningen

vid Guttasjön

utanför Borås

besökts av många

räddningstjänster,

inte minst från andra

länder.

Och det är förstås på så vis

idén om ett internationellt

samarbete väckts.

Inriktningen ligger på

brandsläckning inomhus.

Vilka metoder och tekniker

är det som ni främst tänker

på?

– Det handlar egentligen om

att utveckla användningen av

taktisk brandventilation och

olika metoder att snabbt och

effektivt lokalisera och bryta

brandförlopp, exempelvis med

hjälp av IR-teknik, skärsläckare

eller annan teknik.

Kjell Wahlbeck konstaterar att

det de senaste åren i mycket

handlat om skadeförebyggande

åtgärder och att det är bra.

Men han påpekar att man inte

får glömma att det finns mycket

att göra när det gäller metoder

för operativa insatser.

– För att möta framtiden behöver

vi utveckla koncept för

insatser med mindre och flexibla

enheter, samt säkrare och

arbetsbesparande släckmetoder

för personalen.

Nätverk med likasinnade

Wahlbeck ser ökade kontakter

i Europa som möjligheter för

utveckling, inspiration och för

att skapa nätverk med likasinnade.

Självmord kostar samhället miljarder

Totalsumman motsvarar 0,2 procent

av Sveriges BNP 2001.

De direkta kostnaderna för självmord

beräknas till 42 miljoner, de indirekta

kostnaderna till 2,1 miljarder. Kostnaden

per självmord blir närmare 1,8 miljoner

kronor.

De direkta kostnaderna för självmordsförsök

beräknas till 819 miljoner,

de indirekta kostnaderna till 2,5 miljarder.

Kostnaden per självmordsförsök

blir närmare 475 000 kronor.

Humanvärde

Det så kallade humanvärdet ingår inte i

beräkningen av totalkostnaden. Humanvärdet

handlar om att varje liv räknas

som ett kapital och att man i samhället

sparar ”mänskligt kapital” genom

att rädda liv eller hindra skada.

Humanvärdet speglar även nedsatt

livskvalité som dödsfall eller skada leder

till för drabbade eller anhöriga. Det

Sirenen Nr 8 2004

Siktar ni in er på att starta

EU-projekt?

– Vi har erbjudits att påbörja

ett EU-projekt, men beroende

på omfattningen av ett sånt engagemang

har vi tillsvidare avböjt.

EU ger stora möjligheter

och vi i Sverige är dåliga på att

nyttja det. Men först vill vi undersöka

intresset för samarbete

bland likasinnade räddningstjänster

i Europa för att

hitta gemensamma utvecklingsbehov.

Kunskaper och erfarenheter

är stora på många

håll. Att utnyttja EU i ett konkret

samarbete med finansiering

är naturligt först därefter.

PER LARSSON

konstateras att värdet bör ingå i utvärderingar

av skadeförebyggande åtgärder

och nyttan av dessa.

I rapporten har gjorts en värdering av

att förebygga självmord och självmordsförsök.

Ett liv har värderats enligt

Vägverkets beräkningar när det gäller

trafikolyckor, det har adderats till kostnaden

för självmord eller självmordsförsök.

Med de beräkningarna skulle åtgärder

som leder till ett räddat liv kunna

vara upp till 18,7 miljoner kronor för att

vara samhällsekonomiskt lönsam.

Notabelt är att självmordsstatistiken

har mörkertal. 400 personer dör varje år

i händelser där det är osäkert om det

handlar om självmord eller olyckor. Region

Skånes hälso- och sjukdomsprogram

för psykisk ohälsa uppskattar att

cirka 75 procent av dessa fall är självmord.

De är inte inräknade i statistiken i

rapporten.


Sirenen Nr 8 2004 Nyheter 5

Foto: BILDBYRÅN

Södra Älvsborg är trött på rädslan för att prova andra metoder

än de traditionella inom svensk räddningstjänst. Därför söker

man samarbete utomlands.

Foto: MARTIN SJÖHOLM

Sjukvårdsstyrkan provar skyddsutrustning i Björröd. Ulf Karlsson

hjälper Eva Ringvall och Maria Eriksson att hitta passande utrustning.

Första sjukvårdsstyrkan

Räddningsverket sänder

för första gången en sjukvårdsstyrka

till katastrofområde.

En läkare och sex sjuksköterskor

ska arbeta i Darfur-området

i Sudan under tre månader.

Det är på uppdrag av WHO,

Världshälsoorganisationen,

som Sverige skickar sjukvårdsstyrka.

Den ska serva

omkring 6 000 personer tillhörande

FN och frivilliga organisationer.

– Styrkan ska stå för den

dagliga sjukvården samt akutsjukvård,

säger Monica Andersson,

Räddningsverkets

projektledare.

Möjligheten finns att insatsen

förlängs till ett halvår.

– Den här typen av insats är

ny för Sverige. FN fick upp

ögonen för vår sjukvårdskapacitet

när deras huvudkontor

sprängdes i Bagdad för

snart två år sedan och svensk

personal plötsligt fick agera

sjukvårdare. Efter det har förfrågningar

kommit in, vi ser

det här som ett pilotprojekt,

säger Andersson.

Räddningsverket skickar

också två ambulanser.

Styrkan har fått utbildning i

att köra ambulanserna, sambandsträning,

GPS och tropikmedicin.

Den kommer även

att ha tillgång till ambulanshelikopter.

För närvarande gäller säkerhetsläge

tre på FN:s femgradiga

säkerhetsskala. Styrkan har

skyddsutrustning och får särskild

utbildning i personligt

skydd.

Sida finansierar insatsen

med 4,5 miljoner kronor.

Halvering av

döda i bränder

I många år har antalet döda i bränder klart

legat över 100, de tre senaste åren i snitt

136.

2004 blir ett rekordår i positiv bemärkelse,

färre döda än någonsin.

– Vi är på väg mot en halvering jämfört

med de tre senaste åren, säger Räddningsverkets

Ulf Erlandsson.

Erlandsson är ansvarig för uppföljningen av

dödsbränder. Tidigare har han aktat sig för att

tala om ett trendbrott, men säger nu:

– Ett år är förvisso en kort tid, men minskningen

under andra halvåret är ännu större än första

halvåret, så visst är det ett trendbrott.

Erlandsson ser två huvudorsaker till minskningen:

– De ökade kraven på och information om vikten

av brandvarnare har slagit igenom på bred

front. Dessutom har kommuner och landsting

satsat rejält på brandskyddsutbildning av personal

i äldrevården. I år har vi hittills bara haft två

omkomna i servicehus och sjukhem.

Han tror att uppmärksamheten och domarna

kring branden i S:t Sigfrids-kliniken har satt fart

på beslutsfattarna.

– Ansvarsfrågan kom mycket tydligt i fokus och

har bidragit till att brandutbildningen av vårdpersonal

har ökat.

December återstår

Innan det är dags att summera året återstår den

månad som nästan alltid ligger högst i dödsbrandstatistiken.

Snittsiffran för december de senaste fem åren

är 15 döda. Även om den skulle bli lika hög i år

får vi en slutsiffra på 72 brandoffer, alla tiders

lägstanotering.

Håller nedgången från årets första elva månader

i sig i december hamnar vi på cirka 65 döda

under hela året.

I statistiken över årets första elva månader ingår

tio omkomna i olyckor med fyrverkerier (2),

explosioner (3), gräsbränder (2) och bilbränder

(5). Några av bilbränderna är konstaterade självmord.

Minst 22 dödsbränder har samband med rökning,

oftast tappade cigaretter.

– Det är en nedgång jämfört med tidigare år

och de siffrorna kan bli betydligt bättre när vi i

Sverige förhoppningsvis får en lag om de självslocknande

cigaretter som Sirenen berättade om

i förra numret, säger Ulf Erlandsson.

38 av de 57 personer som dog i bränder årets

elva första månader var män, 19 kvinnor. Fem av

Vikten av brandvarnare

har slagit igenom

på bred front

de omkomna var 24 år eller yngre, 19 var 65 år eller

äldre.

Malmö ligger före

Storstadsregionerna Stockholm och Göteborg är

inte längre överrepresenterade i dödsbrandstatistiken.

Storstockholm har hittills i år haft sju

dödsbränder, Göteborg fyra. I Malmö, som var

den kommun i landet som i slutet av 1990-talet

gick i spetsen för krav på brandvarnare, finns enbart

en dödsbrand registrerad fram till och med

november.

– Det är en glädjande låg siffra som håller i sig

även från tidigare år och som visar att konkreta

satsningar ger resultat, säger Ulf Erlandsson.

I 23 av dödsbränderna är det klarlagt att

brandvarnare saknades. I ytterligare fyra dödsbränder

fanns brandvarnare, men inget fungerande

batteri.

18 av de som hittills omkommit under året befann

sig i villa, 15 i flerfamiljshus, tre i radhus

och två på hotell.

STIG DAHLÉN

Döda i bränder

-99 -00 -01 -02 -03 -04

Januari 14 15 17 12 9 5

Februari 14 14 14 11 11 5

Mars 7 10 11 20 21 5

April 11 10 10 10 8 11

Maj 5 8 15 11 15 5

Juni 5 6 6 8 9 6

första halvåret 56 63 73 72 73 37

Juli 5 5 5 6 5 6

Augusti 8 5 10 8 8 1

September 8 5 9 9 10 6

Oktober 13 5 12 10 12 4

November 8 12 10 14 12 3

December 12 11 18 18 14 ?

Andra halvåret 54 43 64 65 61 20*

Totalt 110 106 137 137 134 57*

* Siffrorna för 2004 är preliminära eftersom

uppgift i december saknas.


6

Handlingsprogram

Håkan Persson anställdes förra

hösten som vaktmästare för

två hotell i Karlstad. Han började

omedelbart organisera

brandskyddet.

– Jag har aldrig tidigare sett

så bra uppföljning, säger Claes-

Henrik Silfver, brandmästare

vid räddningstjänsten.

Insikt om brandsäkerhet fick

Håkan Persson på Cypern och

utvecklade sen sin egen modell

under 26 år i Gambia.

Han gjorde FN-tjänst som

elektriker på Cypern 1977 och

ingick i brandstyrkan. Läromästare

var en engelsk brandingenjör.

– Vi skulle testa brandsprutan

och konstaterade att motorn

gick. Det godtog inte befälet,

han ville veta om pumpen

var okej.

Det var den inte. Styrkan lagade

pumpen och gav brandingenjören

besked. Men det blev

bakläxa igen, eftersom slangarna

inte testats.

– De hade torkat och small

sönder när vi testade dem. Då

började jag fatta att man måste

kontrollera saker rejält.

Byggde säkerhet i Gambia

Det tog Håkan med sig när han

flyttade till Gambia för att jobba

på ett hotell. Han skulle prova

på att jobba utomlands,

fann kärleken och blev kvar i 26

år. Håkan Persson hann jobba

på sju hotell, i byggbranschen,

på räkodling och hela tiden

med säkerhetsperspektiv.

– På första jobbet såg jag en

mängd brandfaror. Hotellet

hade grästak, alla undertak var

Nyheter

Lärde brandsäkerhet på Cypern och i Gambia

Håkan testar

att allt fungerar

Imponerande dokumentation av brandskyddet tycker räddningstjänsten.

Inget märkvärdigt tycker vaktmästaren och brandskyddsansvarige

Håkan Persson.

– Jag vill kunna sova gott om natten, säger han.

Man får inte

invaggas i falsk

säkerhet av en

brandsyn

byggda i varandra.

Elektriker Persson var då 24

år. Håkan plockade ner gräs

från taket och proveldade. Han

hittade ruttna brandslangar

och dåliga brandsläckare och

bad lokale brandchefen om

hjälp att utforma brandskyddet.

Arbetet utvecklades från den

ena arbetsplatsen till den andra.

Håkan ville ha koll och

gick igenom hur alla larm var

kopplade, han övade arbetsplatsernas

brandstyrkor. Vid

ett tillfälle märkte han att det

låg förtryckta lappar om

brandskyddet för kommande

år som redan var undertecknade.

– Jag började testa grejerna

och det visade sig att sju av tio

brandsläckare inte fungerade.

Erfarenheter har blivit goda

rutiner. Och de tog Håkan med

sig när familjen flyttade till

Sverige för att döttrarna skulle

få chans till bättre utbildning.

På nya jobbet i Karlstad började

Håkan bläddra i papper

och hittade kontroller av

brandlarm och sprinkler, rapporter

från räddningstjänstens

brandsyn, men inget som företaget

själv utförde, inga protokoll

i egna checklistor.

Det finns nu. Brandsläckare,

dörrstängare, dörröppnare, belysning

till utrymningsskyltar,

larmknappar, trycket i sprinkler

system, vattenposter, med

mera, testas varje månad. Var

sjätte månad testas rökluckor,

nödbelysning, utgående elspänning.

Det finns checklistor

för allt, allt prickas av.

Kontroll ingen garanti

– Man får inte invaggas i falsk

Sirenen Nr 8 2004

41 procent av kommunerna

Från årsskiftet ska det enligt lag finnas

både handlingsprogram och

brandskyddsredogörelser.

Men lagen kommer att brytas på

många håll.

Det visar en enkätundersökning

som Sirenen har gjort.

Lagen om skydd mot olyckor gäller med

full kraft för handlingsprogram och

brandskyddsredogörelser från 1 januari.

Men 41 procent av landets kommuner

kommer inte att ha upprättat handlingsprogram.

De flesta ägare som ska lämna in

brandskyddsredogörelser kommer inte

att göra det.

– Jag kan inte tycka annat än att det är

dåligt att 41 procent av kommunerna

inte kommer att ha handlingsprogram,

säger Räddningsverkets överdirektör

Ivar Rönnbäck.

52 procent har hunnit

75 procent av landets kommuner svarade

Sirenens enkät och resultatet torde

därför vara tämligen tillförlitligt.

På frågan om kommunen antagit

handlingsprogram eller kommer att

göra det innan årsskiftet svarade 52 procent

ja, 41 procent nej och 7 procent att

de eventuellt hinner.

De 218 kommunerna som svarade på

enkäten hade 7 december bara fått in

6,5 procent av de brandskyddsredogörelser

man räknade med ska in, i siffror

2 558 av 39 366.

Ivar Rönnbäck konstaterar att Räddningsverket

inte kan ha annan uppfattning

än att kommuner och ägare som

ska lämna brandskyddsredogörelse ska

följa riksdagens beslut.

– Och vi räknar med att efter årsskiftet

få redovisa till regeringen hur läget är.

I remissrundorna inför den nya lagen

föreslog Räddningsverket först att kommunerna

skulle få två år på sig att anta

handlingsprogram, i ett andra skede åtminstone

ett och ett halvt år. Men förslagen

vann inte gehör.

– Så jag kan ha viss förståelse för att

man ansett att det varit ont om tid, säger

Rönnbäck.

Gjorts för lite

Det är tänkbart att en hel del brandskyddsredogörelser

rasar in i sista

stund. Men tveklöst kommer många att

saknas när vi ringer in det nya året.

säkerhet av en brandsyn. Jag

kollade våra brandsläckare 3

november och allt var okej. En

vecka senare kom brandserviceföretaget

för kontroll, då var

två sigill borta.

Förmodligen hade någon

gäst på hotellet varit och pillat

på släckarna.

– Det bevisar bara att även om

man gör egen kontroll så är det

ingen garanti. I det sammanhanget

är städpersonalen väldigt

viktig på hotell. De är inne

i alla rum varje dag och kan

upptäcka brister.

– Receptionen är oerhört viktig

om det skulle börja brinna,

för att få ut folk, stänga av hissar

med mera. Men det gäller

att alla är medvetna. Avdel-


Sirenen Nr 8 2004 Nyheter 7

följer inte lagen

– Det är möjligt att det lagts för lite tid

på att marknadsföra lagens krav. Och

det hänger inte bara på kommunerna,

utan även på näringslivets intresseorganisationer

med flera. Sammantaget

tycks det ha gjorts för lite, säger Ivar

Rönnbäck.

Hur många brandskyddsredogörelser

som ska in är det ingen som vet. Vissa

kommuner har till Sirenen redovisat

exakt antal, andra gjort ganska breda

uppskattningar.

– I april svarade hälften av kommunerna

att de hade informerat om att

brandskyddsredogörelser är på gång,

ningscheferna måste göra all

ny personal säkerhetsmedveten.

Förklaring till det mesta

Och för Håkan Persson är det

viktigt att gå till botten med

osäkerheter.

När en detektor nära glastaket

började tjuta tidigt på morgonen

undrade Håkan varför.

Det hände i april, och sedan

även i höst. Han konstaterade

att tidpunkten var gemensam

resten att de hade för avsikt att göra det.

Det är rimligt att kommunerna gjort en

inventering så att de vet vilka som omfattas

av bestämmelserna, säger Jan-

Erik Gustavsson på Räddningsverkets

tillsynsenhet.

Processen tar tid

Drygt 39 000 brandskyddsredogörelser

har uppskattats i svaren till Sirenen.

Räknar vi om summan till 100 procent

av landets kommuner så blir det drygt

51 000 redogörelser. Som jämförelse

gjordes 2003 drygt 30 000 brandsyner i

landet.

Foto: PER LARSSON

På Cypern lärde Håkan Persson vad brandsäkerhet innebär. Han

utövade lärdomen under 26 år i Gambia. Nu är han ansvarig för

brandskyddet på två hotell i Karlstad, och räddningstjänsten är imponerad

av det helhetsgrepp han tagit.

faktor för larmet och kunde lista

ut att morgonsolen vid dessa

dagar stod i ett visst läge som

gjorde att larmet utlöstes.

Det finns förklaringar till det

mesta.

Hur mycket jobbar du med

brandskyddet?

– Det tog tid att ta fram uppgifter

om var saker fanns och

att bygga upp rutiner. Men nu

tar det inte mycket tid.

PER LARSSON

I Leksand räknar räddningschefen

Krister Ejeros att fullmäktige ska anta

ett handlingsprogram i december, men

att första versionen kommer att sakna

en hel del.

– Processen med politiker och tjänstemän

tar tid, och det är något vi får ta

hänsyn till. Allt processarbete kommer

inte att hinnas med i år, kommunala

riskanalysen och politikernas riskvärderingar

kommer att kräva fortsatt hårt

arbete, säger han.

PER LARSSON

Brandskyddsredogörelser

– Företagen gör

så gott de kan

Från beslut till praktisk

verklighet.

För räddningstjänsterna

är det en intensiv period att

anpassa verksamheten till

nya lagen.

– Vi upplever att vi var tidigt

ute, men det är ändå

kort om tid, säger Lars Wendel,

brandmästare i Karlstad.

Lagen om skydd mot olyckor

poängterar den enskildes ansvar.

Jobbet att göra den enskilde

medveten om det tycks i de

flesta fall ligga på räddningstjänsten.

– Det var från början svårt att

pedagogiskt nå ut med den enskildes

ansvar. Många har pratat

om att köpa tjänster av konsulter,

och det är ju inte riktigt

vad det handlar om. Men i dag

är det få företagare eller ägare

som inte snappat budskapet,

säger Lars Wendel.

Karlstadsregionens räddningstjänst

har genomfört utbildning

i systematiskt brandskyddsarbete

sedan 2003 och

sedan i somras satsat hårt på

marknadsföringen av vad lagen

innebär för den enskilde.

Välbesökta frukostar

I arbetet har ingått kampanjer,

brev till ägare av brandsyneobjekt,

annonser i tidningar och

radio, presskonferenser och

inte minst frukostmöten som

lockat 400 objektsägare eller

nyttjare.

– Vi i räddningstjänsterna

har förvisso vetat länge att det

ska lämnas brandskyddsredogörelser,

men vi kunde inte

göra något förrän vi visste exakt

hur lagen var formulerad.

Och utifrån en tråkig lagtext

skulle vi sen producera information

som får budskapet att

nå ut. Det har varit kort om tid.

Brandskyddsredogörelserna

dimper nu så sakta in.

– Jag upplever att företag och

ägare gör så gott de kan. Och

det är viktigt att de bemöts positivt

av oss. Sen kommer vi säkert

att få jaga vissa med blåslampa

ändå.

Lars Wendel försöker få företagen

att koppla de nya kraven

till det systematiska miljöskyddsarbete

som de redan utför.

– Kan de omvandla det till

systematiskt brandskyddsarbete,

då har de hjälp.

Skiftande kunskap

Brandmästare Claes-Henrik

Silfver utför inspektioner och

är en av dem som möter företagare

ofta. Kunskapen om vad

som väntar är väldigt skiftande,

konstaterar han.

– Det enklaste är att sätta sig

ner och ställa frågor. Fråga om

personalen har kompetens i

brandskydd och hur den upprätthålls?

Vet alla hur de använder

en brandsläckare, vad

de gör om larmet går? Det blir

mer konkret och lättare för

Sirenens enkät

Har kommunen antagit handlingsprogram

eller kommer att göra det innan årsskiftet?

Ja 52 procent

Eventuellt 7 procent

Nej 41 procent

Hur många brandskyddsredogörelser har

ni fått in ,och hur många räknar ni med

ska in?

218 kommuner hade 7 december fått

in 2 558 brandskyddsredogörelser. Det

uppskattades att 39 366 redogörelser

ska lämnas in.

Det innebär att 6,5 procent av redogörelserna

var inlämnade.

Enkäten skickades till landets samtliga

räddningstjänster. 137 av 215 svarade.

De 137 som svarat representerar 218

kommuner (runt 100 kommuner finns i

räddningstjänstförbund).

Det innebär att 75 procent av landets

kommuner svarat.

dem att förstå syftet.

Några missförstånd?

– En del pustar ut när de hör

att de inte omfattas av brandskyddsredogörelse.

Det är då

man får förklara att det är det

lilla jobbet, att det är dokumentationen

som är omfattande

och den ska alla göra.

Saknar politisk vilja

Claes-Henrik Silfver saknar

däremot draghjälp från de styrande,

att politikerna tydligt

pekar ut en riktning och når ut

med den till kommuninvånarna.

– Vi kämpar med våra resurser.

Men ska det här bli slagkraftigt

måste politikerna ställa

sig upp och tala om vad som

ska göras. Och det här är viktigt,

eftersom skydd mot olyckor

rymmer så mycket mer än

brand.

Anne Carlsson (s) är ordförande

i räddningstjänstförbundets

direktion och säger att

det är viktigt att invånarna får

information och utbildning.

Hon poängterar att en person

från räddningstjänsten just nu

arbetar internt i kommunen

gentemot förvaltningscheferna

för att de ska komma igång

med internt skyddsarbete.

– Claes-Henrik har rätt i att vi

ska vara draghjälp. Jag tycker

inte det är sant att vi inte gör

något, men det är inte bra om

han upplever det så. Vi kanske

behöver prata mer med varann

så han kan tala om var vi ska

driva på mer.

PER LARSSON


8

Vid den svåra tankbilsolyckan

på E 22 några mil söder

om Västervik i slutet av november

rann 32 kubikmeter

bensin och diesel ut i naturen.

Saneringsarbetet försvårades

på grund av explosionsrisken,

men tack vare

mark- och väderförhållanden

skedde ingen akut förorening.

Olyckan skedde vid 14-tiden på

eftermiddagen 22 november.

Det snöade ymnigt och i en

svag utförsbacke fick tankbilen

sladd och släpet gled in i en

bergvägg. Bilen kom från oljehamnen

i Västervik och var

fullastad med bensin, diesel

och eldningsolja, sammanlagt

49 kubikmeter.

Föraren klarade sig oskadd

men det gick hål i både dragbil

och släp.

– När vi kom fram såg vi ingenting

för all snö, men vi hörde

att det rann, berättar skadeplatschefen

Jörgen Svensson.

Snart kunde han konstatera

att tankinnehållet runnit ut i

diket omkring 40 meter i båda

riktningarna.

30 minuters körväg

Räddningstjänsten i Västervik

hade 30 minuters körväg och

under den tiden beslöt räddningsledaren

och Jörgen Svensson

att larma den regionala

kemskyddsdepån i Växjö, en

extra kemgrupp, ledningsfordon

från Oskarshamn och

räddningstjänsten i Perstorp

som specialiserat sig på överpumpning

från tankbilar.

Dessutom kopplades kommunens

miljöinspektör in.

– Mycket tidigt tog vi också

kontakt med en miljörestvärdesledare

och en lokal restvärdesledare

som var på plats efter

någon timme.

Räddningstjänsten lade ut

engångslänsar och byggde

mindre fördämningar i ett

grävt åkerdike om föroreningarna

skulle ta sig genom vallen

mot vägdiket.

Slog om till mildväder

Markförhållandena med lerjord

och minusgrader gjorde

att läget inledningsvis såg stabilt

ut. Vid 19-tiden övergick

insatsen till restvärde. Senare

på kvällen slog det om till mildväder

och engångslänsarna

förmådde inte hindra en spridning

till åkerdiket.

På grund av explosionsrisken

kunde man inte kunde suga

upp det som samlats i länsarna

Nyheter

utan blandningen av olja och

bensin spred sig allt längre från

olycksplatsen. Omkring 800

meter bort mynnar diket ut i

sjön Maren som i sin tur står i

förbindelse med Östersjön. Oljan

tycks dock inte har nått Maren.

– Vi tror att de största mängderna

fortfarande finns kvar i

marken kring olycksplatsen.

Det diskuteras att gräva upp

vägbanan för att komma åt

eventuella fickor, men om det

blir så vet vi inte.

Totalt pumpades 16,5 kubikmeter

bensin och olja över till

tankbilar som av säkerhetsskäl

placerades 30 meter från

olycksplatsen. Avståndet innebar

att det tog tid och först

klockan 05 på morgonen var

arbetet klart.

Sanera tar lång tid

Klockan åtta var olycksbilen

bärgad och direkt började

grävmaskiner gräva brunnar

för ansamling av den bensin

och olja som fanns i marken.

Saneringsarbetet beräknas ta

lång tid. Jorden i området ska

grävas upp och forslas till deponier

där föroreningarna får

laka ur.

Enligt Jörgen Svensson gick

Sirenen Nr 8 2004

32 kubikmeter bensin och olja rann ut

Explosionsrisk försvårade sanering

Enligt eldriftledaren och SOS

var det grönt – räddningsfrånkoppling

hade skett.

Men när brandmännen

startade insatsen vid tågolyckan,

var kontaktledningen

fortfarande strömförande.

– Vi hade tur att ingen av oss

blev skadad, det var en mycket

obehaglig händelse, säger Kent

Järnström, insatsledare och

brandmästare vid räddningstjänsten

i Alingsås.

Det var på eftermiddagen

Foto: Anders Liljegren/Västervikstidningen

Stor explosionsrisk. 32 kubikmeter bensin och diesel ut i naturen vid den svåra tankbilsolyckan söder om Västervik i slutet av november.

Saneringen försvårades av explosionsrisken, men tack vare mark- och väderförhållanden tycks det mesta ha stannat i marken kring olycksplatsen.

Enligt uppskattningar hade omkring 27 kubikmeter pumpats upp veckan efter olyckan.

den fjärde november som

räddningstjänsten fick larmet

om en tågolycka. En personbil

hade fastnat vid en järnvägsövergång.

Föraren hann ta sig ur

bilen innan godståget ifrån Göteborg

körde in i bilen och släpade

den framför sig cirka 800

meter.

– Redan på väg till olycksplatsen

fick jag kontakt med eldriftledaren

via SOS och fick bekräftat

att spårområdet där

godståget stod var räddningsfrånkopplat.

Till en början var det heller

inga problem när räddningstjänsten

skulle spänningsprova

och skyddsjorda framför loket,

här var strömmen bruten. Men

för att inte vara för nära loket

beslöt man att flytta på jordningsverktygen

20 meter.

Kraftig ljusbåge

– Det var mörkt och regnigt och

vi tog för givet att det var samma

ledning en bit bort. Men

när en av brandmännen skulle

sätta klämmorna i rälsen for en

kraftig ljusbåge och ett gnistregn

genom luften. Vi hade

hamnat precis där omriktaren

som matar ut spänning fanns,

och här var inte strömmen bruten.

– Man hade missbedömt hur

stor sträcka av spårområdet

som skulle frånkopplas. Om

eldriftledaren varit mer vaksam

hade strömmen på hela

stationsområdet brutits. Det

här visar att man inte kan vara

nog försiktig, lärdomen är att

man alltid först ska spännings-

arbetet bra. Problemet var explosionsrisken

som medförde

att man inte snabbt kunde sätta

in insatser direkt mot tankbilen.

Med facit i hand frågar han

sig om man inte skulle kallat in

fler miljöresurser.

– Vi hade telefonkontakt med

en miljörestvärdesledare, men

det skulle varit bra att ha haft

honom på plats. Tiden när det

föreligger explosionisk måste

gå att utnyttja bättre, säger Jörgen

Svensson.

GUNNO IVANSSON

Råd efter incident

– Spänningsprova före skyddsjordning

prova, även om man tror att det

är samma ledning.

Banverket har tagit incidenten

på stort allvar och har startat

en interutredning för att ta

reda på hur det kunde ske.

Räddningstjänsten har lämnat

in de verktyg som skadades

på kontroll.

– Vi fick oss en tankeställare

och vill även göra andra uppmärksamma

på den här risken,

säger Järnström.

KATARINA SELLIUS


Sirenen Nr 8 2004 Nyheter 9

Sju schweiziska brandmän

omkom i garagebrand

Sju brandmän dog när taket

på ett garage under marknivå

rasade i Gretzenbach,

Schweiz.

Räddningstjänsten var larmad

för att släcka en brand i garaget

som var beläget under ett hyreshus.

Tre bilar brann.

90 minuter efter larmet rasade

betongtaket in på det 30x30

Allt fler räddningstjänster

satsar på mindre enheter.

Södra Roslagen har haft sin i

gång sedan i våras.

Den har gått på ett 20-tal

larm och man är mycket

nöjd med resultatet.

– Vi tjänar i snitt två-tre minuter

på alla utryckningar, säger

projektledaren Peter Sjöman.

Sedan mitten av november

åker bilen också på def-larm,

det vill säga hjärtstopp, vilket

Södra Roslagen är först med i

Stockholm.

Medan flera, till exempel Södertörn,

valt Mercedes Sprinter,

satsade Södra Roslagen på

en Nissan Cab.

– Vi prioriterade att komma

fram lätt och smidigt och koncentrerar

oss på en första livräddningsinsats,

säger Peter

Sjöman.

För första skedet

På bilen finns bara den utrustning

som krävs i ett första skede.

Det finns tre rökskyddsutrustningar

och för släckningen

ett tyskt högtrycksaggregat.

Aggregatet arbetar med 200

meter stora garaget. Elva

brandmän deltog i arbetet. Tre

brandmän tog sig ut. En drogs

ut svårt rökskadad. Övriga sju

blev kvar inne i byggnaden.

– De hade inte en chans. Det

hördes ett brak, och direkt efter

rasade taket, berättade en

brandman.

Förutom räddningstjänst engagerades

militär och bygg-

Foto: ULRIKA CARLSTEIN, ORD&BILD

Södra Roslagen har två små enheter som är välutrustade. Den största nyttan anses enheten göra vid

trafikolyckor.

Snabbare med liten enhet

– Vi tjänar två-tre minuter

bars tryck och vattentanken är

på 190 liter. Det ger 32 minutliter

vilket innebär att man kan

släcka i omkring sex minuter.

Bilen innehåller en hel del

sjukvårdsutrustning med

bland annat syrgasväska och

defibrillator. Dessutom ytbärgardräkt,

flytboj, kastlina, höghöjdsutrustning

och en teleskopstege

på 3,3 meter.

Det har skett en del utveckling

sedan i våras.

– I samarbete med tillverkaren

har vi fått fram ett nytt triplexstrålrör

som vi tycker ger

ett optimalt förhållande vatten

kontra tryck. Strålröret har tre

lägen: sluten stråle, öppen som

ger en vattendimma och ett

läge för iblandning av AFFFskum.

Bra vid trafikolyckor

– Vi åker på alla larm utom

brand i byggnad, det vill säga

där det krävs rökdykning. Det

känns som det är på trafikolyckor

enheten kan göra den

stora skillnaden. Finns det vajerräcken

tar den sig förbi och i

halka är det inte roligt att komma

i en 18 ton tung brandbil.

nadsarbetare, utrustade med

kraftiga lyftanordningar, för

att undsätta brandmännen.

Två och en halvtimme efter raset

upphörde radiokontakten

med brandmännen.

Om det var några brister i

byggnadskonstruktionen ska

utredas. Orsaken till branden

är inte offentliggjord och utredningen

är sekretessbelagd.

Södra Roslagen har två enheter,

en i Åkersberga och en i

Vaxholm.

– Vaxholm har deltid kvällar

och helger och där kan tidsvinsten

bli ännu större eftersom

de två första till station tar bilen

och åker.

Allt fler positiva

Han betonar att aggregatet

inte ska jämföras med skärsläckaren.

– Skärsläckaren är ett spetsverktyg

inom sitt område och

vi har den på vår förstabil. Men

skärsläckaren löser inte alla situationer

utan de kompletterar

varandra.

I början fanns ett motstånd

mot den lilla enheten eftersom

det befarades nedskärningar i

styrkorna, men sedan det stått

klart att det inte är syftet är de

flesta positiva.

– Alla är utbildade för att åka

med bilen och i regel åker rökdykarledaren

(arbetsledare)

och rökdykartvåan, säger Peter

Sjöman.

Projektet utvärderas kontinuerligt

och pågår till våren.

GUNNO IVANSSON

IVPA kan kräva upphandling

Lagändringen som ger kommuner möjlighet att lägga anbud på

ambulanssjukvård träder i kraft 1 januari.

En konsekvens av lagändringen är att det även krävs anbud för

att bedriva IVPA (i väntan på ambulans). Förutsatt att man tar

betalt för tjänsten.

– Det är en ekonomisk tjänst och då ska den upphandlas, om

inte ersättningen ligger under gränsen för direktupphandling,

säger Johan Höök på finansdepartementet.

Gränsen för direktupphandling kan skilja mellan olika landsting,

normalt ligger den på två-fyra basbelopp. Ett basbelopp är

39 300 kronor.

Vid direktupphandling kan ett landsting välja att direkt köpa

tjänsten av exempelvis en kommunal räddningstjänst. Krävs

upphandling för IVPA blir det öppen konkurrens om verksamheten.

Betyder det något för existerande avtal?

– Nej, de löper bara på. Det här gäller tecknande av nya avtal,

säger Johan Höök.

Kammarrätten avgör

Rakel-upphandling

I början av december var det fortfarande inte avgjort vem som

får bygga det nya radionätet för polis och räddningstjänst, Rakel.

Upphandlingen har överklagats och avgörandet ligger hos

kammarrätten som inte beslutat om ärendet ska tas upp eller

avvisas.

Upphandlingen genomfördes av FMV som i våras gav uppdraget

att bygga radionätet till konsortiet Nokia, Saab och Swedia

Networks. Ordern är totalt värd 2,3 miljarder kronor.

Två konkurrerande konsortier, Motorola- Ericsson, Siemens-Teracom

och italienska OTE överklagade beslutet till länsrätten

och begärde att upphandlingen skulle göras om. Länsrätten avslog

överklagan, men Motorola och OTE gick vidare till kammarrätten.

Ny betydelse av NCO

Räddningsverkets Nationella centrum för erfarenhetsåterföring

från olyckor, som finns i Karlskoga har bytt namn. NCO står nu

för Nationellt centrum för lärande från olyckor.

Goda exempel om rekrytering

På Räddningsverkets hemsida finns en idébank om hur man kan

underlätta rekrytering av deltidsbrandmän. Flera av exemplen

har funnits med i Sirenen. Adressen är:

www.raddningsverket.se/rekrytering

Kalmar räddningstjänst

först att certifieras

Kalmars räddningstjänst – inte Gotlands – var först att certifieras.

Det hävdar samhällsbyggnadskontoret i Kalmar som hört av

sig efter artikeln i förra numret av Sirenen om att Gotland blev

först i landet att certifieras.

Kalmars räddningstjänst certifierades enligt både ISO 9001

(kvalitet) och ISO 14001 (miljö) redan i december 2001. En anledning

till att få känt till detta är att räddningstjänsten då ingick

i samhällsbyggnadskontoret och så att säga certifierades

”av bara farten”. 2003 blev räddningstjänsten egen förvaltning

men behöll det certifierade verksamhetssystemet.

Externa omrevisioner har skett två gånger per år sedan 2001

och enligt chefen för samhällsbyggnadskontoret har räddningstjänsten

endast haft smärre påpekanden.

”Burlövsschemat” underlättar

för deltidare

Vid deltidsstyrkan i Burlövs kommun gick man för fem år sedan

ifrån det traditionella schema som bygger på en veckas beredskap.

I stället har varje grupp haft beredskap ett dygn under

veckorna samt fredag kväll till måndag morgon.

– Erfarenheterna är mycket goda, säger Bengt Welander vid

Burlövs räddningstjänst.

– Scemat gör att personalen har lättare att kombinera arbetet

som deltidsbrandman både med sin huvudanställning, sin familjesituation

och sitt övriga sociala liv. Eftersom styrkan i Burlöv

har en mycket hög larmfrekvens, i snitt ett larm per dygn, så

är detta nya schema fördelaktigt, säger han.


10

Tredje november åkte räddningstjänsten

i Kolding i

Danmark på vad man trodde

var en mindre containerbrand

på en fyrverkerifabrik.

Några timmar senare befinner

man sig i en katastrofinsats.

En brandman dödas och

sju skadas.

En månad efter fyrverkeribranden

i Kolding har beredskapschefen

i kommunen, Claus R

Andresen, en ganska klar bild

av vad som hände:

– Vi är egentligen mycket

nöjda, vi räddade livet på 2000

människor, det är så vi ser det i

dag. Det är oerhört tragiskt att

vi miste en brandman, men det

hade kunnat bli så mycket värre

om vi inte lyckats så snabbt

med evakueringen, säger han.

– Under de omständigheter

som var hade vi inte kunnat

förhindra att branden blev så

omfattande. Vi hade inte kunnat

göra något annorlunda.

Tappade raketer i golvet

Enligt polisutredningen startade

branden i en 40-fots container

när personal lastade ur fyrverkerier.

Större delen av lasten

hade redan lossats när en av

medarbetarna tappade en kartong

med 24 kinesiska raketer

av typen 3602 Triple Break i

golvet. Den exploderade och

antände övriga fyrverkerier

som var kvar i containern.

– Personalen hann med nöd

och näppe ta sig ut ur containern

och larma, säger Andresen.

När första styrkan anlände

brann det i två öppna containrar.

Släckning påbörjades samtidigt

som man kylde två av de

stängda 20-fots containrarna

som stod närmast.

Insatsledare Ole Hauptman

sa att det kändes som om det

hela var under kontroll.

Brandman omkom

När containern som var under

släckning plötsligt sprängdes i

en våldsam explosion, kom det

helt oväntat. En 33-årig brandman

omkom omedelbart till

följd av den kraftiga tryckvå-

gen, flera andra skadades. Tre

brandmän gjorde upplivningsförsök.

Åtta minuter senare exploderade

den andra öppna

containern och de tre brandmännen

kastades undan av

tryckvågen.

– På grund av värmestrålningen

och explosionsrisken kunde

de inte ta sig tillbaka till honom,

alla beordrades bort från

området, säger Hauptman.

Explosionerna antände flera

lagerbyggnader på skadeplatsen.

– Sedan kunde vi bara vänta

på att resten av fabriken skulle

explodera, konstaterar han.

Den strategiska ledningen

byggdes upp i polishuset och

beslut togs att evakuera boende

inom en kilometers radie.

Sparkade in ytterdörren

Radio och polisens högtalarbilar

uppmanade folk att omedelbart

lämna sina hem. Poliserna

gick från hus till hus, där

ingen öppnade sparkade de in

ytterdörren och försäkrade sig

om att huset var tomt.

Kvart i sex skakade en våldsam

explosion hela staden,

tryckvågen blåste fullständigt

ut de 176 närmaste villorna

och tolv industrier.

Många bostadshus i området

brann, dessutom bekämpades

bränder flera kilometer därifrån

sedan brinnande fyrverkeripjäser

antänt där de slagit

ner.

Vilka lärdomar har ni dragit?

– Det står klart att vi inte haft

tillräckliga kunskaper om fyrverkerier,

det var omöjligt för

oss att veta vilken typ av pjäser

som fanns i containern och hur

de skulle reagera, säger Claus R

Andresen.

Ska inte kunna explodera

– Fyrverkeripjäser ska inte kunna

explodera för att man tappar

dem i marken. Men något

har gjort krutet insatbilt under

den två månader långa transporten

från Kina. Hur det kunnat

ske, det är vad vi måste ta

redan på nu.

– Många fakta spelar in, just

att det blev stor lufttillförsel,

hög temperatur och en hög

luftfuktighet kan ha gjort att

Nyheter

containern förvandlades till en

bomb när vi började spruta

vatten. I fortsättningen måste

vi hålla större säkerhetsavstånd

vid en sådan här insats.

Första slutsatsen var att de

stängda containrarna hade exploderat.

– Så var det inte, det var de

öppna, brinnande containrarna

som exploderade. Vi kunde

inte drömma om att det skulle

ske.

– I närheten fanns totalt fem

stängda containrar, till bredden

fyllda med fyrverkerier. Vi

var förundrade över att inte någon

av dessa exploderade. Det

kan ha att göra med att det inte

fanns mycket luft i dem.

När dessa flera dagar senare

öppnades fann man odetonerade

fyrverkeripjäser som sakta

pyrt. Längst in fanns helt intakta

pjäser.

Insatsen fungerade bra

– Insatsen fungerade taktiskt

bra, vid allvarliga kriser är det

polisen som koordinerar ledningen

av hela insatsen. Vi har

en ganska unik krishantering i

Kolding och brandförsvaret genomför

katastrofövningar två

gånger om året tillsammans

med polis, försvar och sjukvård.

I allmänhet fungerar

kommunikationen mellan de

här organisationerna dåligt.

Men tack vare att vi övar mycket

känner vi varandra, det hade

vi stor nytta av, säger Andresen.

KATARINA SELLIUS

Räddningsverket bedömer

att en fyrverkeriolycka som

den i danska Kolding inte

kan inträffa i Sverige.

– Kolding-fabriken skulle aldrig

ha fått tillstånd av oss, en

sådan ansökan hade gått tillbaka

med vändande post, säger

Lars Synnerholm vid Räddningsverkets

enhet för brandfarliga

och explosiva varor.

Han tycker det är obegripligt

att danska myndigheter tillåtit

detta.

– Alldeles intill ett bostadsområde

och med en mängd

som överstiger hela den svenska

årliga importen.

I Sverige finns 17 fyrverkeri-

Sirenen Nr 8 2004

Beredskapschefen i Kolding:

–Vi räddade livet på 20

Skärpta regler för fyrverkerier

Danska myndigheter har infört

nya, strängare regler för fyrverkerier.

Danska regeringen har

lagt fram ett 10-punktsprogram

som ska leda till förbättrad

säkerhet.

Bland annat införs säkerhetsavstånd

till bostadshus, något

som inte finns i dag.

Dessutom har Beredskabs-

styrelsen beslutat att alla fyrverkerilager

som ligger nära

bebyggelse tills vidare ska bevakas

dygnet runt. På fem lager

i Danmark har man placerat

utryckningsstyrkor om sex

man. Släckutrustning och

slangar har rullats ut inne i lagerutrymmen

som dessutom

patrulleras konstant.

FAKTA

14.02 onsdagen den 3 november

får räddningstjänsten

första larmet. Det brinner i

två containrar, fyllda med fyrverkerier

på NP Johnsens fyrverkerifabrik

i Seest-området i

Kolding på Östjylland.

15.25 exploderar den första

containern. En brandman dödas,

sju skadas.

16.45 meddelar polisen i Kolding

att elden är utom kontroll.

Evakueringen av 2 000

människor i området pågår.

17.45 exploderar fabriksbyggnaden,

där 800 ton fyrverkeri

finns lagrat. Delar från

fabriken hittas senare 900

meter från platsen. Totalt flög

2000 ton fyrverkeripjäser i

luften.

355 bostäder är skadade, 176

är totalförstörda.

350 brandmän deltog i insatsen

de två första dygnen.

Den 3 november i år exploderade N.P. Johnsens fyrverkerifabrik

i Kolding. Enligt polisutredningen tappade en anställd en kar-

Räddningsverket:

–En sån olyckak

företag som tillverkar och importerar

fyrverkeripjäser. De

fem största företagen får lagra

upp till 100 ton fyrverkerier

vardera i sin anläggning.

På säkert avstånd

De svenska företagen ligger på

säkerhetsavstånd till bostäder,

exempelvis i en sänka, i gamla

grustag eller på gamla militära

övningsområden. Avståndskravet

till närmaste bebyggelse beror

på vilken typ av explosiva

ämnen som hanteras och

sträcker sig från några hundra

meter och uppåt.

Polisen lämnar tillstånd till

import av fyrverkerier. Den årliga

importen till Sverige beräk-


Sirenen Nr 8 2004 Nyheter 11

00 människor De

Foto: Bax Lindhardt / SCANPIX

tong med kinesiska raketer och satte igång en kedjereaktion. Vid insatsen omkom en brandman då en

container exploderade.

an inte hända i Sverige

nas till 200-250 ton. Det kan

jämföras med att det danska företaget

hade tillstånd för tillverkning

och import av 300 ton.

Räddningsverket ger tillstånd

till tillverkning av fyrverkerier

och ansvarar för tillsynen

av verksamheten.

För att ge tillstånd kräver

Räddningsverket en noggrann

beskrivning av plats och typ av

tillverkning.

– Det krävs också att förvaring

och tillverkning separeras och

att lokalerna är sektionerade.

Det finns bestämmelser om

vilka och hur mycket explosiva

varor som får hanteras och förvaras.

– Anläggningarna inspekte-

ras minst vartannat år. Varje

gång det sker förändringar i

verksamheten krävs nytt tillstånd

och ny inspektion, säger

Synnerholm.

Vidtar inga åtgärder

Någon extra inspektion av anläggningarna

sker inte med anledning

av det som hänt i danska

Kolding.

– Nej, vi ser ingen anledning

att vidta några extra åtgärder, vi

har redan en god koll på läget i

Sverige, anser han.

Enligt den danska polisutredningen

är det en tappad kartong

med fyrverkerier som exploderat

och startat branden.

Lars Synnerholm är dock yt-

terst tveksam till den uppgiften:

– Så lättantändligt är inte fyrverkerier,

det låter inte alls troligt.

Jag vill se en grundligare

undersökning först.

Beredskabsstyrelsen i Danmark

har kontaktat Räddningsverket

och bett om att få

ta del av de svenska reglerna.

– Det ställer vi självklart upp

på, de är välkomna att ta del av

våra underlag och regler. Vi

hjälper också gärna till med redogörelser

för motiveringar

och överväganden som man

annars inte kan läsa sig till.

KATARINA SELLIUS

”Svenska regler

för krångliga”

svenska reglerna för fyrverkerihantering

är otillräckliga

och förvirrande.

Det anser brandinspektörerna

Lars Persson och Bo

Holmlund vid räddningstjänsten

i Göteborg, som

tillsammans med räddningstjänsterna

i Malmö och

Stockholm jobbat fram nya

riktlinjer.

Under tre år har den så kallade

pys-gruppen, som står för Pyroteknisk

samverkan, slipat på

att förändra de anvisningar

som finns.

Den lagstiftning som i första

hand reglerar hanteringen av

fyrverkeriartiklar är lagen om

brandfarliga och explosiva varor.

Räddningsverkets enhet

för brandfarliga och explosiva

varor tar fram föreskrifter med

tekniska detaljkrav.

– Problemet är att det är

krångligt att förstå reglerna.

Avsaknaden av godtagbara och

lättolkade centrala anvisningar

har inneburit att räddningstjänsterna

skapat egna bedömningsnivåer.

Dessa har då varierat,

inte bara mellan olika

brandförsvar i landet, utan

även mellan olika handläggare,

vilket är olyckligt, säger

brandinspektör Lars Persson.

Polisen ger tillstånd

Det är polisen som ger tillstånd

till användning av inomhusoch

utomhusfyrverkerier, exempelvis

vid konserter eller

försäljning. I majoriteten av

alla tillståndsärenden bollar

polisen ärendet till räddningstjänsten.

– Därför har vi tagit fram

egna PM för att kunna göra likvärdiga

bedömningar i våra

områden. Dessutom anser vi

att föreskrifterna är otillräckliga

rent säkerhetsmässigt, säger

Persson.

– När det till exempel gäller

försäljning handlar föreskrifterna

lite tillspetsat mest om

hur man bäst låser in fyrverkerier,

och knappast om brandskyddstekniska

krav.

100 kilo krut i en galleria

Just nu är det full fart på ”nyårsremisserna”.

Pys-gruppen

tycker exempelvis inte att det

är OK att periodvis bära in 100

kilo krut och sälja det inne i ett

köpcenter eller i en galleria.

– Vi vet att konsekvenserna av

en brand skulle bli förödande.

Och i dag vet vi inte hur en

sprinkleranläggning klarar att

begränsa en brand där fyrverkeriartiklar

ingår, det har aldrig

testats. Därför ger vi inte vår acceptans

till en sådan försäljning,

men det är upp till polisen

att fatta beslut.

Istället rekommenderas för-

säljning av fyrverkerier från

container eller friggebod i anslutning

till en stormarknad.

Pys-gruppen och Räddningsverket

har påbörjat ett samarbete.

Lena Tistad, chef för Räddningsverkets

avdelning för

brandfarliga och explosiva varor,

håller med om att reglerna

kan vara svåra att förstå:

– Vi håller på att ta fram nya

regler och samarbetar bland

annat med pys-gruppen i detta.

Vi är på god väg även om vi

inte är överens om allt än, säger

hon.

Sämre sälja från container

När det gäller försäljning av

fyrverkeri har Räddningsverket

exempelvis en annan uppfattning:

– Vi tycker det är ett sämre alternativ

att sälja från en container.

Det blir svårare att hålla

koll på varorna och risken för

stöld ökar. Folk röker, vilket

medför risker, säger Lena Tistad.

– Man måste skilja på galleria

och köpcenter och vi tycker det

måste vara OK att sälja från vissa

köpcentran. Någonstans

måste det ju kunna säljas.

David Forsander och Henrik

Jönsson är blivande brandingenjörer

och civilingenjörer i

riskhantering vid Lunds tekniska

högskola. I ett examensarbete

har de studerat risker vid

fyrverkerihantering med fokus

på myndighetsstyrning.

Byråkratisk omväg

De går ett steg längre och menar

att den slentrianmässiga

remitteringen av fyrverkeriärenden

från polis till räddningstjänst

är en byråkratisk

omväg som borde göras om

helt.

– Kommunen, det vill säga

räddningstjänsten, bör ta över

detta ansvar, säger Henrik

Jönsson.

– Ofta är det den mänskliga

faktorn som är orsak till fyrverkeriolyckor.

Desto större

anledning att låta lagen om

skydd mot olyckor ligga till

grund för bedömningen i tillståndsärenden,

och den är polisen

i regel ganska okunnig

om.

– Det viktigaste är att större

fokus sätts på säkerhetskultur

och säkerhetstänkande. Det

handlar inte om att ta bort några

detaljkrav, de behövs även i

framtiden. Men ”mjukare” faktorer,

som utbildning och kunskap,

måste ges större utrymme

i morgondagens bestämmelser

kring hanteringen av

fyrverkeriartiklar.

KATARINA SELLIUS


12

December – den farliga månaden.

Då inträffar utan jämförelse

flest bränder i bostäder.

Störst är risken runt andra-trejde

advent, när ljusen

i adventsstakarna brunnit

ner en bit.

– Vi på Räddningsverket vill

inte vara tråkmånsar och avråda

någon från att lysa upp vintermörkret.

Men det gäller att

göra det med förstånd och inte

låta elden komma lös, säger

brandutredaren Ulf Erlandsson.

Det handlar inte bara om att

blåsa ut ljusen när man lämnar

rummet. Välj också rätt ljus.

Kvarglömda ljus vanligast

Insatsstatistik från landets

räddningstjänster visar att de

under 2002 gjorde sammanlagt

334 utryckningar på

grund av bränder som orsakats

av levande ljus. De allra flesta

av dessa bränder inträffade under

december och de första dagarna

i januari.

– Den klart vanligaste orsaken

är att ljusen i en adventstake

blivit bortglömda. Det kortaste

ljuset har brunnit ner och

antänt mossa eller andra dekorationer.

Värmen gör att de övriga

ljusen börjat smälta. Den

flytande ljusmassan tillför ny

energi och snart står hela ljusstaken

i full brand, säger Erlandsson.

Statistiken visar att faran för

detta är störst omkring andra

eller tredje helgen i advent.

– Det första ljuset har då hunnit

brinna mer ganska långt

samtidigt som det där med levande

ljus blivit lite av rutin för

alla i familjen. Vaksamheten

har släppt samtidigt som det

Fyrverkeripjäser är inga leksaker.

Men runt tolvslaget varje

nyårsafton inträffar likartade

tragedier. Människor blir

skadade eller dödade, byggnader

blir förstörda.

– Oftast beror det på att

fyrverkerierna används på

ett annat sätt än det avsedda,

säger Ulf Erlandsson,

Räddningsverket.

Vid förra årsskiftet inträffade

två alltför typiska händelser:

En dryg timme in på det nya

året höll några pojkar på att

bränna av sina sista raketer.

räcker med en timme eller två

innan lågan från det kortaste

ljuset kommer i kontakt med

de brännbara dekorationerna.

Ljusmassan brinner

Värmeljus är också en vanlig

orsak till bränder. De består av

en veke med några centiliter

paraffin i en aluminiumkopp.

När ett värmeljus brunnit en

stund är hela ljusmassan i flytande

form. Det kan då hända

att veken lossnar och flyter upp

på ytan. Där brinner den med

hög låga. Ljusmassan blir överhettad

och brinner allt våldsammare.

Aluminiumkoppen

blir het och underlaget påverkas.

– Om ljuset står på en TV eller

annat lättantändligt underlag

är katastrofen nära.

Ett värmeljus som står i en

värmeisolerande ljusstake eller

intill ett annat tänt ljus kan bli

överhettat också av denna orsak.

Effekten blir den samma:

ljusmassan brinner med lågor

över hela sin yta.

Farliga kalenderljus

Under julhelgen säljs mängder

av ljus i olika former. De ska

vara dekorativa, men är inte

alltid säkra. En del rent ut sagt

brandfarliga.

– En sådan avart är ett ”kalenderljus”

som såldes för ett par

år sedan. Det bestod av ett vanligt

långt ljus med en påklistrad

remsa daterad från 1 till

24. Avsikten var att låta ljuset

brinna ner en liten bit varje dag

under december fram till den

24 december.

Upprepade tester visade att

den påklistrade remsan fungerade

som en extra veke och

gjorde att ljuset brann snett.

Förkolnade rester av remsan

Plötsligt for en av raketerna

iväg åt ett oväntat håll och

hamnade på en balkong två

trappor upp i ett åttavåningshus.

Balkongen övertänd

Förskräckta såg pojkarna hur

det började ryka från några stolar

och annat brännbart på balkongen.

De sprang upp och

ringde på dörren till den aktuella

lägenheten. Men ingen var

hemma och dörren var låst.

Innan räddningstjänsten var

på plats var balkongen övertänd

och lågorna slickade flera

våningar uppåt fasaden. Den

gled utanför ljuset och gav en

extra låga nere vid ljusets fot.

Ljuset började luta och var nära

att falla omkull.

Ett annat exempel är en cirka

50 centimeter hög ljushållare

av smide som en familj i Småland

köpte på ett varuhus. Skapelsen

hade formen av ett torn

och rymde sex värmeljus placerade

i metallkoppar på höjden

i ett oregelbundet mönster.

Översta ljuset överhettat

När familjen provade ljusstaken

första gången brann det efter

ett tag med 10-15 centimeter

höga lågor från värmeljuset

i den översta hållaren. Het paraffin

stänkte över bordet runt

ljusstaken. Lyckligtvis upptäckte

familjen genast vad som

första insatsen handlade om

livräddning. Innan branden

var under kontroll hade den

spridit sig till balkongerna till

alla ovanliggande våningsplan

och även trängt in i flera lägenheter.

Ett gäng ungdomar hade nyårsfest.

En av dem skulle markera

tolvslaget genom att fyra

av en stor så kallad rörbomb.

Alla hans kamrater stod en bit

ifrån och tittade förväntansfullt.

Han tände, men stubintråden

slocknade.

Efter tio minuter gick han

fram för att göra ett nytt tändförsök.

Men stubinen slockna-

hände och kunde släcka ljuset.

– Orsaken till händelsen var

naturligtvis att det översta ljuset

blivit överhettat av värmen

från de lägre placerade ljuslågorna.

Ljus med sugpropp

Men det värsta exempel som

Ulf Erlandsson hittills sett är en

ljushållare med sugpropp avsedd

att fästas på exempelvis

kylskåpsdörren.

– I hållaren finns plats för ett

värmeljus. Med ljuset tänt

värms sugkoppen snabbt upp

och tappar taget. Visserligen

finns det en varningstext om

att man aldrig ska lämna ljuset

obevakat. Men modellen medför

klara risker från brandskyddssynpunkt.

de igen. Efter att ha väntat ytterligare

en stund gick han

fram och lossade locket på fyrverkeripjäsen.

Då small den

rakt i hans ansikte. Pojken avled

i väntan på ambulans.

Kraftiga krutladdningar

En så kallad rörbomb består av

en pappcylinder, 50-90 centimeter

hög och cirka 10 centimeter

i diameter. Den ska skjutas

stående och vara stabilt förankrad

i marken.

Bomben består av två kraftiga

krutladdningar. I botten

finns en så kallad kadus som

exploderar och kastar iväg den

Sirenen Nr 8 2004

Julbränder

Kritiskt andra, tredje advent

Foto:Tina Petersson räddningstjänsten Jönköping

Värsta exemplet. Med ljuset tänt värms sugkoppen snabbt upp

och tappar taget.

Foto: Anders Sporrong

Brandfarligt kalenderljus. En

påklistrad datumremsa fungerar

som en extra veke. Förkolnade

rester av remsan glider

utefter ljuset och ger en extra

låga nere vid ljusets fot.

Se upp med livsfarliga rörbomber!

andra laddningen cirka 100

meter upp i luften. Där exploderar

den med en knall och ett

dekorativt färg- och ljusmönster.

Stubintråden består av två

delar. Den yttre tråden brinner

relativt sakta. Om den är hel

har man gott om tid att förflytta

sig till en säker plats innan

det smäller. Den inre delen av

stubintråden däremot är

snabbrinnande och brinner

upp på bara en sekund.

Öppna aldrig locket på en

fyrverkeripjäs och försök aldrig

återtända en blindgångare.

Det kan kosta dig livet.


Sirenen Nr 8 2004 Räddningsvärn 13

Räddningsvärnet i Garda har viktig uppgift

–Vi är inga gnisttrampare

Räddningsvärnet i Garda på

Gotland är välutrustat och

motiverat. De har länge åkt

som förstaenhet på brandlarmen

i sitt område.

– Vi är inga gnisttrampare,

säger värnchefen Bo Larsson.

Tidigare var det en deltidskår

men 1993 lades den ner av besparingsskäl.

Några av brandmännen

tappade sugen medan

övriga gick med i det räddningsvärn

som bildades.

I dag består värnet av tolv

man, varav hälften ingick i den

tidigare deltidsstyrkan.

– Alla har minicall och vi är

minst fem-sex man som åker

på larmen

Några jobbar utanför orten

och dagtid vardagar kan det bli

ont om folk, men under tio år

har det bara hänt två gånger att

inte kommit någon vid larm.

Det senaste var en söndagsmorgon

i somras.

Delar lokaler med Garda IF

Värnet håller till i den gamla

deltidsstationen som de delar

tillsammans med Garda IF.

Fordonsparken består av en

basbil med sex kubikmeters

tank och en VW-buss. De har

ett 50-tal larm om året och ungefär

hälften är IVPA-larm.

Sjukvårdsutbildning får de av

ambulanssjukvården och har

delegation på både syrgas och

defibrillator.

– Är ambulansen längre bort

än tio minuter blir vi larmade.

Vi kan rapportera till ambulansen

hur allvarligt det är och

hjälpa till med vägbeskrivningen.

Det kan dröja upp till 45 minuter

innan ambulansen är på

plats, säger Jan Ola Jonsson.

Det finns både för-och-nackdelar

med den starka lokala an-

Medlemmarna i ett räddningsvärn

har en gång gått

med av frivillighet men när

larmet går kallas de in med

tjänsteplikt.

Det lätt att hamna i en

gråszon rättsligt och försäkringsmässigt.

– Tjänsteplikten används här

på ett sätt som den inte var avsedd

för, säger Räddningsverkets

jurist Per-Olof Wikström.

Alla säger brandvärn men sedan

en lagändring 1986 heter

det räddningsvärn. Att de larmas

med stöd av tjänsteplikten

innebär att enbart akuta

Foto: GUNNO IVANSSON

Räddningsvärnet i Garda. Niclas Runesson, här representerade av Bo Larsson, Roger Cederlund, Jan-Ola Jonsson, Jens Dahlbom och Magnus

Johansson har ovanligt många larm. Av de 50-talet larm de har varje år är hälften IVPA.

knytning som ett värn har.

– Vi stannar kvar när ambulansen

åkt och det uppskattas

av de anhöriga. För de drabbade

är det en fördel att vi är lokala,

de blir glada när de ser någon

de känner. Vi har också

haft åtta-nio självmord, det är

jobbigt och vi har fått hjälp

med debriefing av krisgruppen

i Visby.

Övningsmöjligheterna är

insatser som faller under räddningstjänstbegreppet

får utföras.

Inte beredskap

– De kan inte kallas in för att

stå i beredskap och täcka upp

för den ordinarie styrkan. Det

klarlades vid utredningen efter

en tankbilsolycka i Hyltebruk

2002, säger Klas Helge,

Räddningsverket.

Tjänstepliktsförfarandet innebär

också att ett värn inte

kan larmas direkt från SOS

Alarm utan det ska gå via räddningsledaren.

Mer komplicerat blir det vid

viktiga för ett räddningsvärn

och där finns det en del att önska.

Ska öva 25 timmar

– Planen är att vi ska öva 25 timmar

per år. Förr kom de ner

från Visby, men nu får vi öva

själva och det blir lite sämre.

– Det blir mer ordning och

struktur om det kommer någon

utifrån. Samövningar har

IVPA-larm eftersom det är

sjukvård och inte räddningstjänst.

I princip förutsätts ett

anställningsförhållande.

– För att ett räddningsvärn

ska kunna åka på IVPA-larm

krävs individuella avtal med

medlemmarna i värnet. Teoretiskt

sett kan man tänka sig att

kommunen tecknar avtal med

en ideell förening där värnmedlemmarna

ingår, säger

Per-Olof Wikström.

Rättslös mark

Utan avtal agerar ett räddningsvärn

på rättslös mark under

ett IVPA-larm.

varit givande annars är det lätt

att det blir lite för mycket kaffedrickande.

Eftersom flera är gamla deltidare

och en gång har rökdykt

har de utrustningen. I dag får

de inte rökdyka utan använder

utrustningen som personligt

skydd. Men vad händer vid en

krissituation när någon som

kanske till och med är bekant

håller på att brinna inne?

– Vad händer om de skulle

begå en felbehandling? Vilka

försäkringar gäller? frågar sig

Per-Olof Wikström.

256 räddningsvärn

Årsskiftet 2002-2003 fanns

256 räddningsvärn i 102 kommuner.

Antalet har legat på en

relativt konstant nivå.

En av få skyldigheter ett

räddningsvärn har är att öva

20 timmar per år. Ett värn kan

inte åläggas jour eller beredskap

och medlemmarna behöver

bara åka på larm om de är

tillgängliga.

Vid införandet av den nya

– Det är klart att vi går in om

det finns liv att rädda. Och det

vet alla om, säger Niclas Runesson

och Bo Larsson fyller i:

– Vi är inga gnisttrampare.

Det tar 15-20 minuter innan

den större styrkan kommer och

vi har en viktig uppgift första

kvarten.

GUNNO IVANSSON

Räddningsvärn kan lätt hamna i gråzon

räddningstjänstlagen 1986

skrev Ängelholms kommun

till Räddningsverket och ställde

fem frågor om avsikten

med räddningsvärnen och vilka

arbetsuppgifter som kan

anses lämpliga. Enligt Räddningsverkets

svar finns det

ingen begränsning för vilka

larm ett värn kan skickas på.

Det är graden av övning och

utbildning som avgör. Men

med tanke på just utbildning

och övning bör ett värn knappast

utföra kem- och rökdykning.


14

Tema sprinkler

Jim Ford och hans kollegor

övertygade första halvan av

1980-talet politiker och byggentreprenörer

om boendesprinklerns

fördelar. 1982 genomfördes

nio fullskaleförsök

i två nybyggda bostadshus.

1985 beslutade Scottsdale

om en förordning att alla nybyggda

bostäder ska sprinklas,

såväl villor som lägenheter. 20

år senare har 55 procent av alla

villor/egnahem och 62 procent

av alla lägenheter boendesprinkler.

46 000 egna hem

och 69 000 lägenheter är

sprinklade.

– Ingen har omkommit i en

sprinklad villa eller lägenhet i

Scottsdale sedan kraven infördes.

Vi har dokumenterat närmare

20 fall där vi är övertygade

om att sprinkler har räddat

liv, säger Jim Ford.

Måste våga ta steget

Scottsdale är en mycket snabbt

expanderande stad, befolkningen

har senaste decenniet

ökat med 5 000 - 10 000 invånare

om året. I dag är invånarantalet

235 000.

– Det är förstås lättare att

snabbt nå en god täckning när

det byggs så mycket nytt, men

någon gång måste man bestämma

sig och våga ta steget

och det var det vi gjorde på

1980-talet.

Delegationer från andra delstater

i USA, Japan, Tyskland,

England, Canada, Australien,

Sverige med flera har åkt till

Arizona för att studera Scottsdale-modellen.

Grundstommen i nästan alla

hus är trä, väggarna av formpressad

flis. Utanpå fasaden

läggs oftast ett tunt lager betong.

– Börjar det brinna i ett sådant

hus går det så fort att

brandmännen inte har en

chans. Med sprinkler har vi en

artificiell brandman på vakt

dygnet runt, året om och beredd

för omedelbar insats.

Små vattenskador

Jim Ford berättar om utryckningar

till bränder i flerfamiljshus.

– Jag har varit med om

många sådana där sprinklern

släckt direkt och vi ens inte behövt

evakuera grannlägenheterna.

När uppståndelsen lagt

sig har grannarna lugnt kunnat

somna om.

Han demonstrerar skillnaden

i vatteninsats mellan en

Sirenen Nr 8 2004

Sprinkler i bostaden en självklarhet i Scottsdale:

– De har räddat många liv

och enorma egendomsvärd

I mitten av 1980-talet drog räddningstjänsten i Scottsdale i

Arizona igång en satsning på boendeprinkler. Sedan programmet

påbörjades har ingen omkommit i en sprinklad

bostad i den snabbt växande staden, granne med Phoenix.

Och vinsterna i sparade egendomsvärden är mycket stora.

Räddningstjänster och kommunpolitiker från hela världen

gör studiebesök i kaktusens förlovade stat i USA och hos eldsjälen

Jim Ford, ställföreträdande räddningschef i Scottsdale.

utryckning till en bostad med

och utan sprinkler.

– En myt om sprinkler är att

den utlöser av misstag och orsakar

vattenskador. Med modern

sprinklerteknik är detta

oerhört ovanligt. En bostadsbrand

som släcks med sprinkler

kräver en vatteninsats på

några hundra liter, vid en som

släcks av brandmän går det i

regel åt mer än 10 000 liter.

Stora skillnader i skador

Scottsdales Rural/Metro Fire

Department har sammanfattat

sina erfarenheter från de första

15 åren med krav på boendesprinkler.

Snittkostnaden för

förstört värde per brand i

bostad var (omräknat till kronor

med dollarkurs 7 kronor):

Icke sprinklat 280 000

Sprinklat 25 000

I 92 procent av bränderna

som kontrollerades av sprinkler

löste högst två sprinklerhuvuden

ut.

Enligt statistik för åren 1997-

2003 är siffrorna över förstört

värde i bränder bara en tredjedel

i Scottsdale jämfört med

snittet för USA i övrigt.

Priserna har halverats

En annan myt om sprinklersystem

är att de är väldigt dyra att

installera. Enligt Jim Ford kostar

det mindre att installera

boendesprinkler än att lägga

in heltäckningsmattor.

– I samband med nybyggnad

kostar det 60 cent per kvadratfot,

drygt 70 cent i befintliga

byggnader. Priserna har nästan

halverats sedan 1986, säger Jim

Ford.

I svenska mått betyder Fords

siffror cirka 45 kronor per kvadratmeter

i samband med nyproduktion

av bostäder.

Vi besöker en lyxvilla i ett nybyggt

område. Huset kostar

nära 1 miljon dollar. Alla rum

är sprinklade och totalt finns

35 sprinklerhuvuden. Installationen

av sprinkler har kostat

8 500 dollar, alltså mindre än

en procent av byggkostnaden.

För normalstora villor är det

vanligt med drygt 20 sprinklerhuvuden.

Vid 90 procent av

installationerna används plaströr,

vilket kraftigt bidragit till

att hålla nere kostnaderna. Materialet

är billigare och dessutom

enklare att installera.

Färre brandstationer

I kostnadsbilden ska även vägas

in vinster i form av så kalla-


Sirenen Nr 8 2004 Tema Sprinkler 15

en

de tekniska byten. När boendesprinkler

installeras i området

tillåts exempelvis bredden

på gator minskas med drygt

en meter, större avstånd mellan

brandposter och lägre

klass på brandcellsgränser i

egnahem och flerbostadshus.

Likaså längre mellan brandstationerna.

Scottsdale har tolv

brandstationer, utan sprinklerkraven

skulle antalet ha varit

minst 15. Försäkringsbolagen

ger mellan 5 och 40 procents

rabatt på hemförsäkringen

i sprinklade bostäder.

Krav på brandvarnare

1991 införde Scottsdale även

krav på brandvarnare i alla bostäder.

Reglerna är strängare än

i Sverige. Brandvarnare måste

finnas också i samtliga sovrum.

De ska vara anslutna till husets

elnät och det måste finnas batteri

som back up.

– Vi gick först ut med kravet

på boendesprinkler eftersom

vi tycker att det är viktigare än

brandvarnare. Men givetvis,

har man inte sprinkler är

brandvarnare ett minimiskydd

alla måste ha, säger Jim Ford.

– En rökdetektor kan väcka

och varna folk, men den kan

aldrig släcka en brand. För att

skydda småbarn, gamla eller

handikappade krävs något

mer, det vill säga sprinkler.

Ägaren kan åtalas

Några regelbundna inspektioner

i hemmen för att kontrollera

att fungerande sprinkler och

brandvarnare finns görs inte,

men Jim Ford är övertygad om

att efterlevnaden är stor.

– De flesta har för familjens

bästa insett värdet av dessa

skydd. Dessutom kan innehavaren

åtalas om det efter en brand

visat sig att det saknats brandvarnare.

Det kan också bli svårt

att få ut pengar från hemförsäkringen

för brandskadorna.

Krav på sprinkler i alla offentliga

byggnader (skolor, affärer,

hotell, industrier, förvaltningsbyggnader

med mera) infördes

redan 1974 i Scottsdale och har

sammantaget sparat enorma

belopp för kommuner, företag

och försäkringsbolag.

FOTNOT: Scottsdale är inte representativt

för hela USA. Varje

år byggs 1,2 miljoner nya bostäder

i USA och bara drygt en

procent av dessa utrustas med

boendesprinkler.

En normal villa innehåller ett 20-tal sådana här sprinklerhuvuden.

I Scottsdale kostar det knappt 50 kronor per kvadratmeter att sätta

in sprinkler i samband med nybyggnaden, mindre än en procent av

den totala byggkostnaden och mindre än heltäckningsmattorna.

Scottsdale Fire dept

Folkmängd: 235 000

Yta: 474 kvadratkilometer

Antal brandstationer: 12

Kostnad per inv: 581 kronor

Antal anställda: 257, därav cirka

200 i utryckningstjänst.

Dödsbränder: I snitt ärre än 1

per år.

Utryckningar: 21 000 per år,

därav 13 000 ambulanslarm.

Brandmanlön: Från 235 000 till

350 000 kronor per år, captain

(ungefär brandmästare):

355 000 till 427 000 kronor.

Arbetstider: Tidigare 62 timmar

i veckan, vid övergång till treskift

minskas tiden till 56 tim.

Betald semester: Två veckor.

Staden tar

över privata

Rural/Metro

I 52 år har räddningstjänsten

i Scottsdale skötts av

det privata företaget Rural/Metro.

Men 1 juli 2005

tar kommunen över.

– Rural/Metro har blivit

berömt för sitt förebyggande

arbete och sitt kostnadseffektiva

sätt att driva räddningstjänsten.

Vi ska inte

göra det sämre, säger nyutnämnde

räddningschefen

William McDonald.

Lite dyrare blir det dock och

det hade det blivit även i Rural/Metros

regi. Bakgrunden är

en ny nationell standard för insatser,

som stipulerar att varje

styrka ska bestå av minst fyra

brandmän. Rural/Metro har tidigare

åkt med tre och eftersom

Scottsdale har tolv brandstationer

betyder

det fler anställda.

– Även brandmännens

löner har

ökat sedan Rural

/Metro släppte in

fackföreningen och

företaget tvingades

höja priset på kontraktet

med kommunen.

Vi och företaget

var rätt överens

om att det inte

skulle bli någon förlängning,

säger Jim Ford, vicechef och

chef för förebyggandeavdelningen

i Rural/Metro.

Han följer med över till den

nya organisationen. Det gör

också större delen av alla högre

befäl. Men först efter sedvanligt

anställningsförfarande,

bland annat intervjuer med

nye räddningschefen William

McDonald.

Chefen intervjuar alla

De cirka 200 i Rural/Metros utryckningstjänst

då? Jo, även

här följer majoriteten med,

men McDonald smått chockade

alla när han förklarade att

ingen brandman anställs utan

att först ha varit på personlig

intervju hos honom.

Rural/Metro har sin bas i

Scottsdale, men affärskonceptet

har spridits till städer i

bland annat Florida, Oregon

och Tennessee. I mitten av

1990-talet var Rural-Metro-aktien

het på börsen, brandmän

och befäl ägde aktier och kän-

TEXT OCH FOTO

I SCOTTSDALE:

STIG DAHLÉN

de sig rika. Men så kom kraven

på minst fyra brandmän i styrkan

samt andra fackföreningskrav

och aktien störtdök.

Både brand och ambulans

Räddningstjänsten i Scottsdale

kostade förra budgetåret 83

dollar eller 581 kronor per invånare.

Långtgående integrering

finns med ambulansverksamheten.

– Den är mycket kostnadseffektiv.

Vissa hävdar att en

brandman inte klarar att vara

både brandman och ambulanssjukvårdare,

men det kan

de visst. De är professionella

brandmän i grunden och alla

som kör ambulans måste ha

gått igenom en 12-16 veckors

kvalificerad sjukvårdsutbildning,

säger Jim Ford.

Hur det blir

med integreringenbrand-ambulans

i den nya organisationenförhandlas

det om,

men chef McDonald

vill inget

hellre än behålla

den.

Brandstationerna

är små och ligger

tätt, tolv

stycken och två till är på gång.

Genomsnittlig insatstid (här

räknas tid från larm till ankomst

till skadeplats) har senaste

åren varit några sekunder

över fyra minuter. Varje enskilt

larm analyseras och tiderna

följs upp noggrant, särskilt

när den överstiger fem minuter.

20 % till förebyggande

Satsningen på sprinkler och

aktivt förebyggande har gjort

att brandskadorna i Scottsdale

bara är en tredjedel av snittet

för andra städer i USA.

– Närmare 20 procent av vår

totalbudget används till förebyggande.

Insatsstyrkorna används

flitigt i brandinspektioner

på företag, offentliga byggnader

och annat. I fjol genomfördes

2 500 sådana inspektioner,

berättar Jim Ford.

Alla privatpersoner som så

önskar kan ringa och utan

kostnad få en genomgång av

brandsäkerheten i bostaden.


16

Sprinkler i svenska bostäder orealistiskt

– Viktigare satsa

på skydd för utsatta

Sprinkler i alla nybyggda bostäder

– glöm det!

Det som är en självklarhet

i Scottsdale i USA blir bara

en utopi i Sverige. Räddningsverkets

Mette Lindahl

Olsson säger:

– Det vore ett drömscenario,

men…

Lindahl Olsson är chef för den

enhet på Räddningsverket som

arbetar med att minska antalet

dödsbränder. Trots att hon vet

att sprinkler är det mest effektiva

för att förhindra dödsbränder

säger hon:

– Byggbolagen jagar kostnader

i alla led. Det är inte realistiskt

att ställa krav i byggreglerna

på sprinkler i alla bostäder.

Varför inte när sprinkler

bara kostar cirka en procent

av byggkostnaden?

– Inget land har sådana nationella

regler. I USA är det

bara några få enskilda städer

som ställt dessa krav.

Men varför kan inte Sverige

gå i spetsen för något du kallar

drömscenario och som

skulle rädda många liv?

– Vi skulle aldrig få gehör om

vi drev en sådan linje. Det är

viktigare att vi kräver sprinkler

i särskilt utsatt boende, i första

hand i äldreboende.

Byggregler revideras

Boverket ger ut byggregler och

en reviderad version är på

gång. Den ska ut på remiss nästa

år och i förarbetena har

Räddningsverket i flera år lobbat

för krav på sprinkler i utsatt

boende. Det handlar om

Sprinklerfrämjandet:

gruppbostäder, servicelägenheter,

andra särskilda boendeformer

för äldre samt institutionsboende.

Men kraven

sträcker sig inte längre än till

om- och nybyggnation som

omfattas av Boverkets byggregler.

– Vi har inte retroaktiv lagstiftning

i Sverige.

Man kan inte kräva

att boendesprinkler

byggs in

i befintliga byggnader.

– I de fall det

finns särskilda

skäl kan dock

räddningstjänsten

i samband

med tillsyn i varje

enskilt fall ställa

sådana krav om det bedöms

skäligt. En lösning inom överskådlig

tid kan bli mobila

sprinklerenheter. Tekniken håller

på att utvecklas, säger Lindahl

Olsson.

Denna teknik bygger på högtryckssystem,

så kallad dimsprinkler.

Följer Finland och Norge

Så snart Boverkets reviderade

byggregler trätt i kraft vill Mette

Lindahl Olsson att Räddningsverket

ger ut ett så kallat

allmänt råd om boendesprinkler.

”Råd” är inte tvingande, det

handlar om ”bör” i stället för

”skall”, men allmänna råd brukar

ändå få stort genomslag

ute i kommunerna.

– Om Boverkets hantering av

byggreglerna går som det är

tänkt kan vi ha ett allmänt råd

klart 2007. Det vore en fördel

om vi kunde ta ett helhetsgrepp

där vi knyter ihop systematiskt

brandskyddsarbete

med sprinkler.

Räddningsverket vill följa

Finlands och Norges exempel

med funktionskrav för brandskyddet

i utsatta boendeformer.

Om de boende

själva förväntas

kunna uppmärksamma

larm och

utrymma inom tre

minuter räcker

det med brandvarnare.

Om de boende

inte klarar detta

själva, men kan

få hjälp av utbildad

personal

inom tre minuter

krävs automatiskt brandlarm i

bostaden. Uppfylls inget av

dessa två kriterier är det boendesprinkler

som gäller.

– I Norge visar en undersökning

på bristfälligt brandskydd

i 79 procent av äldreboendet.

Jag befarar att det är lika

illa i Sverige, så detta är verkligen

en viktig fråga att åtgärda,

säger Mette Lindahl Olsson.

Pengar till utbildning

Allra viktigast anser Lindahl

Olsson utbildningen av personal

vara och här ser hon en ny

möjlighet öppna sig:

– Den miljard kronor som regeringen

anslagit till utbildning

av vårdpersonal inom äldrevården

är ett gyllene tillfälle

att även på bred front ordna

kurser i brandskydd och säkerhet.

Jag hoppas verkligen att

kommunerna tar vara på denna

möjlighet och ansöker om

utbildningspengar.

När det gäller brandskydd

med konventionell sprinkler i

samlingslokaler, varuhus och

andra byggnader med mycket

folk menar Mette Lindahl Olsson

att det inte är realistiskt att

centrala myndigheter lagstiftar

retroaktivt för denna typ av

byggnader. I samband med nybyggnation

kan man bygga efter

Boverkets byggregler, men

vill man bygga flexibelt med

stora öppna ytor blir ofta

sprinkler automatiskt ett krav.

Miljön kan kräva sprinkler

– Byggreglerna fokuserar nästan

enbart på att människor ska

kunna utrymma vid en brand

och det är förstås grundläggande.

Men inga krav ställs i byggreglerna

på skydd av egendom

och miljö. Egendom får anses

vara ägarnas och försäkringsbolagens

bekymmer, men miljön

är en gemensam angelägenhet

och där kan vi i framtiden

möjligen hävda att sprinkler

behövs för att undvika miljöförstörande

storbränder.

I Östersund totalförstördes

för ett par år sedan ett köpcentrum.

Sprinkler hade troligen

förhindrat storbranden. När

centrumet byggdes upp igen

gjordes det – mot räddningstjänstens

vilja – utan sprinkler.

– Jag håller i detta fall med

räddningstjänsten, men enda

sättet att få en praxis är att frågan

prövas i domstol. Nästa

gång ett liknande fall dyker

upp hoppas jag att räddnings-

– Vi är på väg att få en ketchupeffekt

Boendesprinkler har ännu

inte fått något genomslag i

Sverige, men på Sprinklerfrämjandet

märker man ett

nyväckt intresse.

– Det känns som om vi är

nära en ketchupeffekt, säger

vice ordföranden Bo Hjorth.

Han talar om ett markant ökat

intresse senaste året.

– Vi får plötsligt massor av

förfrågningar till Sprinklerfrämjandet.

Ofta är det kommunpolitiker

som vill få in boendesprinkler

i handlingsprogrammen.

Många räddningschefer

hör också av sig.

I likhet med Räddningsver-

kets Mette Lindahl Olsson räknar

Bo Hjorth inte med något

genombrott för boendesprinkler

i vanliga privatbostäder, åtminstone

inte under den närmaste

tioårsperioden.

– Däremot tror jag att vi får en

stor efterfrågan på boendesprinkler

i vårdanläggningar,

servicehus och äldreboenden

de närmaste åren. Det är billigare

än konventionell sprinkler

samtidigt som kravet från samhället

på bättre skydd i detta

boende ökat.

Brandförsvarsföreningen har

gett ut rekommendationer för

boendesprinkler för hus upp

till åtta våningar, en utveckling

Tema Sprinkler

Mette Lindahl Olsson

av amerikanska regler anpassade

till svenska förhållanden.

– Rekommendationerna är

bra och de kan användas även i

större anläggningar än folk i regel

tror. Därmed riskerar man

att missa möjligheten att få ned

kostnaderna, säger Bo Hjorth.

Plaströr billigare

Ett annat sätt att få ner kostnaderna

är ökad konkurrens på

sprinklermarknaden i takt med

större efterfrågan. Ett tredje att

använda plaströr i stället för kopparrör

eller annan dyr material.

– Det underlättar även installationen.

Hittills har ett problem

varit att plaströr av

många uppfattats som ett miljöproblem

som inte accepterats

av miljösäkringssystem. Men

nu finns andra plaströrstyper

som testats och godkänts av SP i

Borås. Miljöfrågan bör därför

inte längre vara något hinder.

När det gäller konventionell

sprinkler är vi enligt Bo Hjorth

långt framme i Sverige. I Europa

har bara Norge fler sprinklerinstallationer

per invånare än

Sverige. Men Hjorth tycker att

mer borde göras:

– Det borde vara en självklarhet

med sprinklerkrav i större

samlingslokaler som diskotek

och andra nöjesställen.

Han vill att Boverket ska lyfta

Sirenen Nr 8 2004

tjänsten medverkar till att det

blir en rättslig prövning, säger

Mette Lindahl Olsson.

Över huvud taget hoppas

hon på lokala initiativ – från

såväl politiker som räddningstjänsten.

– Vid exempelvis tillsyn kan

kommunen i varje enskilt fall

man finner befogat ställa krav

på sprinkler. Om det sedan håller

för ett eventuellt överklagande

vet man inte förrän en

prövning skett. Men prövar

man aldrig får man heller aldrig

några svar

STIG DAHLÉN

fram sprinkler som en av de

möjliga alternativa lösningarna

för brandtekniska krav i

många fler fall än vad som sker

i dag. Han skickar även en passning

till Räddningsverket:

– Kostnads- och nyttarapporten

från 1994 borde snarast

uppdateras. Den innehöll felaktiga

ingångsvärden och dessutom

har tekniken utvecklats och

förbilligats. Jag skulle gärna

också se att verket fanns representerat

i ledande arbetsgrupper

som har med sprinklerregler

att göra. Intresset har hittills

varit magert.

STIG DAHLÉN


Sirenen Nr 8 2004

Sprinkler ofta skillnaden

mellan liv och död

Nyttan med vattensprinkler

är omvittnad, likaså är konsekvenserna

av brist på

sprinkler väldokumenterade

i Sverige.

Det mest förskräckande

exemplet är diskoteksbranden

i Göteborg, det goda exemplet

är en brand i PUB-varuhuset

i Stockholm 1999.

Två dagar före julafton 1999

tankade en man 26 liter bensin

i dubbla plastsäckar, klev in i

det stora varuhusets huvudentré,

hällde ut bensinen och tände

på. I byggnaden befann sig

4 000 kunder och 300 anställda.

Sprinkleranläggningen löste

ut och släckte branden – annars

kunde vi ha fått ett ”Estonia

på land”. PUB kunde öppna

igen dagen efter branden.

Drygt ett år tidigare omkom

63 ungdomar vid en överfylld

festlokal på Backaplan i Göteborg.

De flesta experter är överens

om att ingen omkommit

om samlingslokalen varit utrustad

med sprinkler.

I centrala Karlstad totalförstördes

1999 varuhuset Domus

i en brand. Varuhuset var inte

sprinklat. Först i höst har kvarteret

börjat byggas upp igen. I

köpcentret Obs Bergvik utanför

Karlstad anlades två år senare

mitt i natten brand i varulager.

Den släcktes av sprinkleranläggningen.

En anlagd brand i ett varuhus

i Landskrona 2002 orsakade

skador för 125-150 miljoner

kronor. Byggnaden var osprinklad.

Räddningschefen gick efter

branden ut i media och efterlyste

lagkrav på sprinkler i alla varuhus.

För drygt ett år sedan jämnades

ett affärshus på 2 600 kvadratmeter

i Östersund med

marken av en brand. Nu uppförs

ett nytt och mycket större

köpcenter, på cirka 15 000 kvadratmeter.

Enbart 6 000 kvadrat

kommer att sprinklas.

Boendesprinkler effektiv

Listan över tillgång och framför

allt brist på traditionell sprinkler

kan göras mycket längre. Vi

skulle kunna göra en ännu längre

förteckning där boendesprinkler

skulle ha räddat liv –

Tema Sprinkler

Foto: WIRSBO SPRINKLER

Boendesprinkler i servicehus och äldreboende har så smått börjat få genomslag i en del svenska kommuner.

Sprinkler i denna typ av boende är en av de viktigaste åtgärderna för att minska dödsbränderna.

bara sådant skydd funnits. Boendesprinkler

är en ny företeelse

i Sverige och därför är det

svårt att hitta exempel där

sprinkler i bostäder verkligen

räddat liv. Men alla i branschen

vet att de flesta dödsbränder

skulle ha undvikits om sprinkler

varit installerad.

15 års statistik från staden

Scottsdale i USA visar att ingen

omkommit i bostäder utrustade

med boendesprinkler (cirka

60 procent av bostäderna är

sprinklade). Dessutom anser

man sig ha bevis för att sprinkler

har räddat minst 13 liv.

Vidare:

- Egendomsskadorna har

minskat med 80 procent i

sprinklade bostäder.

- Genomsnittlig skada i

sprinklad bostad: 3 534 dollar.

- Genomsnittlig skada i

osprinklad bostad: 45 019 dollar.

- 92 procent av alla bränder i

bostäder med sprinkler släcktes

eller kontrollerades (i avvaktan

på räddningstjänstens

ankomst) av ett eller två

sprinklerhuvuden.

Fakta boendesprinkler

■ Sprinkler betyder enligt Akademins ordlista

vattenspridare eller automatiskt eldsläckningsanordning.

Tekniken att snabbt

släcka bränder med sprinkler har funnits i

mer än 100 år. Varje år installeras numera

cirka 300 000 sprinklerhuvuden i Sverige.

Det sker främst i industrilokaler, varulager,

köpcentra, hotell och liknande.

■ Boendesprinkler (eller bostadssprinkler

som den först kallades) fick sitt genombrott

i delar av USA på 1980-talet.

San Clemente, Kalifornien, blev

1978 första kommunen att kräva

sprinkler i alla nya bostäder. I Sverige

är boendesprinkler en betydligat

nyare företeelse och den har

ännu inte slagit igenom på bred

front. Både Finland och Danmark

har kommit längre. I Finland infördes

1997 krav på sprinkler i bostäder

med trästomme som är högre

än två våningar.

■ Traditionell sprinklers primärsyfte

är att rädda både liv och egendom.

Huvudsyftet med boendesprinkler

är att rädda liv, men den kan som

en viktig bonus oftast även släcka branden

eller begränsa den i avvaktan på räddningstjänstens

ankomst.

■ Sprinkler kan liknas vid en artificiell

brandman, som står på vakt dygnet runt

och där insatstiden är noll samt där vattenskadorna

blir fem till tio gånger mindre än

då räddningstjänsten släcker.

■ Ett sprinklersystem består av

vattenledningsrör och ett antal

sprinklerhuvuden med munstycken.

Dessa hålls stängda av värmekänsliga

glasbulber fyllda med vätska.

När en brand höjer temperaturen

på innehållet i glasbulben

till cirka 70 grader brister glaset

och vattnet släpps på. Varje

sprinklerhuvud täcker en yta på

cirka 10 kvadratmeter.

■ En traditionellt sprinklersystem

kräver cirka 1 500 liter per minut

vid runt 5 bars tryck, för boendesprinkler

räcker det med 200 liter per minut

vid cirka 2 bar.

■ Boendesprinkler kopplas till bostadens

kallvattensystem. Kraven på installation

och besiktning är inte lika tydligt uttalade

som vid traditionell sprinkler – något som

bidragit till svenska försäkringsbolags hittills

njugga inställning till att ge rabatter

på boendesprinklade lokaler. I USA ger försäkringsbolagen

i snitt 10 procents rabatt

på hemförsäkringen om det finns boendesprinkler.

■ Kostnaden för boendesprinkler är fortfarande

hög i Sverige, ofta cirka 200

kronor kvadratmetern. Drygt hälften

av kostnaden för boendesprinkler

är material, knappt hälften

installation. I Scottsdale i USA

(se reportaget på förra uppslaget)

kostar det med nuvarande dollarkurs

45 kronor per kvadratmeter i

samband med nyproduktion av

bostäder. En enorm skillnad mot

Sverige med andra ord, som

främst hänger samman med ett

större utbud och tuffare konkurrens

i USA. Där beräknas kostnaden

att installera boendesprinkler

till knappt en procent av byggkostnaden.

Gjorda satsningar i Sverige visar dock att

det går att installera boendesprinkler klart

billigare än 200 kronor per kvadratmeter.

När ett servicehus i Borås med 80 lägenheter

renoverades för fem år sedan sedan installerades

boendesprinkler till en kostnad

av 130 kronor kvadratmetern.

17

När värmen

når cirka 70

grader brister

glasbulben och

vattnet släpps

på.

Installation av

boendesprinkler

förenklas

när man använder

plaströr

Så här kan det

se ut under innertaket

när

boendesprinkler

installerats.


18

En storbrand i Karlstad för

tre år sedan tog ett liv, gjorde

150 hyresgäster tillfälligt

hemlösa och kostade 90 miljoner

kronor.

Nu satsas på boendesprinkler.

En billig lösning

för höjd säkerhet, har bostadsbolaget

insett.

Branden i bostadsområdet Rud

blev en väckarklocka för Karlstads

kommunala bostadsbolag

(KBAB).

Nu sprinklar bolaget alla lägenheter

där det finns vad man

kallar ”kritiska byggkonstruktioner”.

– Jag tror att många mörkar

behoven. Man vill inte ha utgifter

och hoppas att inget händer.

Det är nästan så att det

krävs lagstiftning om bostadssprinkler,

säger Willy Ociansson,

installationsansvarig på

KBAB.

Trevåningshuset på Rud hade

byggts till med en fjärde våning.

Det var i en lägenhet på

fjärde våningen som branden

startade, spreds upp till vinden

och sedan ner till alla övriga 24

lägenheter på fjärde planet.

Brandskyddet på tillbygget

höll inte måttet. Totalt brandskadades

68 lägenheter.

I bostadsområdet finns ytterligare

elva hus med liknande

påbyggnad. Alla lägenheter på

fjärde våningarna har nu försetts

med sprinkler i varje rum.

En rad andra säkerhetsåtgärder

har också vidtagits.

Efter nyår ska säkerheten

höjas på liknande sätt i 68 tillbyggda

lägenheter samt ett

servicehus i området Hagaborg.

Även där är det betonghus

som inte har samma

brandsäkerhet i tillbyggnaden.

– Vi ska inte sticka under stol

med att det är byggfusk. Husen

kommer att säkras så att brand

inte kan spridas uppåt. Den påbyggda

delen sprinklas, det

har man nytta av i hela huset.

Åtgärden var inget att tveka

om, säger Ociansson.

– Alldeles för dyrt

På Rud kostade installation av

sprinkler 2,8 miljoner kronor,

notan för hela arbetet stannade

vid drygt 4,1 miljoner kronor.

– Men att återställa huset

Tema Sprinkler

Lägenheter

sprinklas efter

storbrand

som brann kostade 90 miljoner

kronor. 71 miljoner fick

försäkringsbolaget stå för.

Bostadsbolaget är nöjt med

jobbet som gjordes på Rud.

Men tycker ändå att det blev

för dyrt.

– Sprinklingen kostade 258

kronor kvadratmetern, det är

alldeles för mycket.

Plaströr billigare

Traditionellt sprinklersystem

som kräver installation av certifierade

firmor användes. På

Hagaborg kommer KBAB att

satsa på ett system där varje

sprinklerhuvud har förgreningar

och matas från flera

håll med 16 millimeters plaströr

– Eftersom vattenförsörjningen

kommer från flera håll kan

rören underdimensioneras. Jag

vet att sprinklerfirmorna fnyser

åt detta, men vi tycker att

det andra systemet är för klumpigt.

En fördel som Willy Ociansson

ser är att det går snabbare

att installera de mindre rören,

och att en VVS-firma kan göra

det.

– Vi har inte upphandlat installationen

än, men vi räknar

med att det blir avsevärt billigare.

Enkelt utryckt går det till så

att lös slang dras uppe på vinden

mellan sprinklerhuvudena.

Därefter läggs tetrapapp

Foto: PETER BÄCKER, VÄRMLANDS FOLKBLAD

Så här såg det ut efter branden i den påbyggda våningen. Bostadsbolaget drog lärdom och sprinklade vid ombyggnaden alla lägenheter och ska

göra detsamma i ett bostadsområde med påbyggd våning. Lilla bilden: Även balkongerna har sprinklats för att hindra att brand sprids utifrån.

Sirenen Nr 8 2004

För att få fart på installation av boendesprinkler måste det bli billigare,

anser Stefan Linder och Willy Ociansson vid Karlstads bostadsbolag.

De satsar nu på sprinklerhuvuden med förgreningsrör

som matas från flera håll av plaströr. En variant som kan installeras

av vanliga rörfirmor och bostadsbolaget räknar med att investeringskostnaden

ska bli lägre än med traditionell sprinkler.

över och sedan placeras isoleringen

tillbaka.

– Dessutom lägger vi in stenull

i takfoten där byggnaderna

har så kallade skärmtak. På

så vis försvårar vi brandspridning

utifrån och upp på vindarna,

säger byggteknikern

Stefan Linder.

Rud och Hagaborg är de områden

i bostadsbolagets bestånd

som har hus som byggts

till på höjden. Vid sidan av det

håller bolaget också på att installera

sprinkler i källarförråden

på ett tredje område. Skälet

är att det ofta finns mycket

brännbart material i källarna,

och att pyromaner gärna söker

sig dit.

– Har inte hört att det gjorts

tidigare. Men det är lämpligt

av flera skäl. Dels finns det

stråk med vattenledningar i

källare, vilket gör anslutningen

enkel. Dels blir kostnader för

vattenskador inte höga om

sprinkler blir utlöst i en källare,

säger Willy Ociansson.

Kommer KBAB att sprinkla

fler bostäder i framtiden?

– Vi har inga fler kritiska

byggkonstruktioner. Men jag

kan tänka mig att vi sprinklar

vid nyproduktion. Försäkringsbolagen

borde hjälpa till med

finansieringen. Gjorde de det,

kunde vi kanske få fart på

sprinklingen.

PER LARSSON


Sirenen Nr 8 2004

Så här höjdes

säkerheten

Efter branden på Rud i Karlstad

gjordes en satsning på övriga

elva hus i området som också

har en tillbyggd våning.

Det här gjordes:

■ Nya brandväggar på vindarna.

Dess placering är skyltade

på utsidan av husen som information

till räddningstjänsten.

■ Trådlösa branddetektorer på

vindarna.

■ Alla rum i lägenheterna på de

tillbyggda våningarna har

sprinkler. Även balkongerna är

sprinklade för att förhindra att

brand sprids utifrån in genom

takfoten till vinden.

■ På vindarna finns tryckvakter

för sprinkler som skickar larm

till centralenheten som larmar

räddningstjänsten.

■ Brandsäkring görs vid hisschakt.

■ Dörrstängare ska klara minusgrader

och rörgenomföringar

ska vara ordentligt tätade.

■ Rökdetektorer placeras högst

upp i trapphusen. För rökventilation

finns en tryckknapp vid

entrén som öppnar översta fönstret.

Kostnaden för installationen i

de elva befintliga husen, totalt

11 000 kvadratmeter, blev

drygt 4,1 miljoner kronor.

Sprinklingen kostade 2,8 miljoner,

byggnation 650 000 kronor

och brandlarm 660 000

kronor.

Priset per kvadratmeter 378

kronor, varav sprinkling 258

kronor.

Foto: PER LARSSON

I huset som drabbades av

branden vidtogs ytterligare några

åtgärder:

■ Brandtätad takfot och avfuktare

på vind.

■ En mindre fläkt för varje

trapphus underlättar sektioneringen

på vinden.

■ Ytterdörrar har försetts med

elektroniska passersystem som

gör det svårare för pyromaner

att ta sig in.

Här har det inte brunnit, men

bostadsbolaget väljer ändå att

sprinkla lägenheterna i de påbyggda

våningarna.

Tema Sprinkler

Försäkringsbolagen

nöjer sig med

samhällets regelverk

Efter en brand i Åmål krävde

Länsförsäkringar att ett liknande

bostadshus skulle

sprinklas. Men det är snarast

ett undantag. Försäkringsbolagen

är inte aktiva när det

gäller boendesprinkler.

– Försäkringsbolagen nöjer

sig med samhällets regelverk,

man driver inte en

egen linje, säger Lars Nilsson,

Försäkringsförbundet.

Men där skadekostnaderna kan

bli höga, där kräver försäkringsbolagen

också rejält

skydd. Det handlar då om

egendomsskyddet.

– Rent strikt så är byggnaden

det första man ser till.

Sågverk och höga lagerbyggnader

försäkras inte om de inte

är fullsprinklade. Men allt fler

rapporter om brandrisker på

äldreboenden har inte inneburit

några åtgärder, exempelvis

krav om boendesprinkler.

– Sådana åtgärder är främst

för personskydd. Om det är så

att frekvensen av bränder kan

vara högre där, så har det vad

jag vet inte påverkat försäkringsbolagen,

säger Lars Nilsson.

Leif Beisland på Trygg Hansa

har noterat att det installeras

allt mer boendesprinkler. Men

bolaget är inte aktivt.

Kan man som fastighetsägare

få premiesänkning om

En viktig faktor för att få fart

på marknaden för boendesprinkler

är möjligheten till

lagstiftning.

Det konstateras i rapporten Boendesprinkler

av Fredrik Jansson

och Daniel Hammar på företagsekonomiskainstitutionen

vid Uppsala universitet.

”Krävs inte boendesprinkler,

då väljer aktörerna att inte installera.

Det är majoriteten av

branschens aktörer överens

om”, skriver man i rapporten.

Det noteras också att i länder

som ligger före Sverige i användandet

av boendesprinkler

har någon form av lagstiftning

föregått ett massiv ökning av

sprinkler.

Jansson och Hammar lyfter

fram ytterligare fyra viktiga

faktorer:

man vill installera boendesprinkler

i exempelvis ett servicehus?

– Om du som försäkringstagaren

skulle ställa den frågan

hoppas jag att du skulle få ett

ja.

Trygg Hansa koncentrerar

sig, enligt Beisland, på anlagda

bränder utomhus.

Ser krasst till egendomen

På Länsförsäkringar i Vänersborg

har man fokus på automatlarm

i skolor. Servicehus

och andra äldreboenden är

inte prioriterade.

– Man kan säga att vi ser

krasst till egendomsskyddet.

Servicehus är av hävd bra skyddade.

Men att öka skyddet på

skolor är ett jättearbete, säger

riskingenjör Per Johansson.

Dock krävde bolaget att ett

bostadshus i Åmål sprinklades.

Ett bostadshus med påbyggd

våning brann. Ett liknande hus

stod kvar.

– Efter bränderna i Karlstad

och Åmål blev sprinkling aktuellt.

Länsförsäkringar i Vänersborg

har försökt inventera de

19 kommunerna i upptagningsområdet,

men inte hittat

fler liknande fall.

– Men om vi i dag fick en fråga

om att försäkra ett bostadsområde

som ser ut som det i

Karlstad gjorde innan det

Lagar kan få fart

på marknaden

■ Brandkonsulterna är de viktigaste

personerna för beslut

om sprinkler eller ej. Även om

det är kundens beslut, så är

dennes kunskap i brandskydd

oftast liten och man förlitar sig

på brandkonsulten. I praktiken

blir det denne som bestämmer

om sprinkler ska installeras eller

ej.

■ Priset måste sänkas. Det

uppnås enklast genom att lokala

rörfirmor börjar installera

boendesprinkler.

■ Skapa förtroende för branschen.

Det är viktigt att hela

branschen är kvalitetssäkrad.

■ Öka medvetenhet och kunskap

om boendesprinkler hos

byggföretag, försäkringsbolag

med flera.

19

brann, då skulle vi förmodligen

säga nej. En gammal träkåk

är inte säkrare. Men det

här blir så stort, så stora skador.

Kan du tänka dig sänkta

premier om en ägare vill

sprinkla?

– Handlar det om servicehus

kan jag tänka mig det. Och det

är inte osannolikt att det i

framtiden blir en diskussion

om sprinkling av dem.

Kommunen gick vidare

Åmåls kommunala fastighetsbolag

hade inget val när Länsförsäkringar

krävde att huset

med tolv lägenheter skulle

sprinklas. Hyresgästerna ställde

samma krav. Men kommunen

har också gått vidare. Ett

servicehus med 30 lägenheter

håller på att sprinklas och ytterligare

ett äldreboende med

lika många lägenheter ska förses

med boendesprinkler i

samband med ombyggnation.

I Stockholm har ett antal servicehus

försetts med boendesprinkler.

I många fall tycks besluten

komma efter initiativ

från privata brandkonsulter.

– De styr mycket av vad som

blir gjort, säger Gunnar Brandsjö

på Svensk brand- och säkerhetscertifiering.

PER LARSSON

Europas

första

standard

Den första gemensamma europeiska

standarden för

sprinklersystem, med beteckningen

EN 12845, antogs av

CEN (Europeiska kommitten

för standardisering) i april.

Målet är att säkerställa att

sprinklersystemen fungerar

på avsett sätt under hela sin

livslängd.

– Standarden täcker endast

fast installerade sprinklersystem

i byggnader eller motsvarande

anläggningar på land,

även om den allmänna principen

mycket väl kan gälla andra

områden som också har

kompletterande krav, säger

Gundega Muchks på SIS (Swedish

Standards Institute).

Standarden EN 12845 finns

översatt till svenska och kan

beställas från SIS förlag: tel

08- 55 55 23 10 eller e-post:

sis.sales@sis.se


20

Utbildning Rosersberg

– Det är jag som

regisserar olyckan

En bred lärarkår.

Här finns samhällsvetare och

präst, idrottslärare och jurister.

Och ambulanssjukvårdare – som

Leif Gradin – en av Räddningsverkets

147 lärare. I tolv år körde han

ambulans i Stockholm, numera trivs

han bäst på övningsfältet. När teori

och praktik ska klaffa i en simulerad

trafikolycka.

I sitt jobb är han en av kuggarna

som arbetar för att göra samhället

säkrare.

Det är en väl genomtänkt trafikolycka.

En mulen höstdag, krock mellan personbil

och motorcyklist. Bilen har kraschat

i en stor sten, motorcykeln ligger

på vägen. I diket den svårt skadade motorcyklisten.

Bakom ratten sitter en äldre

dam, chockad och fastklämd med

nacksmärtor. Hennes make irrar omkring

på olycksplatsen. Lennart, Inger

och Alf är pensionärer från Märsta och

vana att ställa upp som markörer vid

övningar på skolan.

Leif ”Leffe” Gradin duttar ut lite teater-blod

och fixar de sista detaljerna innan

han larmar räddningstjänsten.

Duttar ut lite teaterblod

En minut senare anländer två brandbilar

till Gamla ruinstadsvägen på övningsfältet

vid Räddningsverket i Rosersberg.

Eleverna går andra terminen

på utbildningen i skydd mot olyckor.

Lektionen är ”tillämpad trafikolycka”,

prehospitalt omhändertagande och

losstagning.

– Det är nu de ska omsätta sånt de lärt

sig i klassrummet och övat i moment,

det är viktigt att olyckssituationen är så

realistisk som möjligt. Det måste kännas

som om det är på riktigt, säger han.

Under övningen är Leif observatören

som tittar, lyssnar och antecknar.

Räddningspersonalen tar hand om

de skadade, kollar puls och andning,

stoppar blödningar, hämtar filtar, sätter

nackkrage, säkrar bilen, klipper taket,

lyfter ut Inger på bår.

Leffe tittar på klockan, räddningsinsatsen

tar 50 minuter. Efteråt får eleverna

beröm för vissa prioriteringar och

klipptekniken. Men inte för tempot.

– Ingen sprang, det måste bli bättre

drag i arbetet nästa gång.

Skräder inte orden

Han har höga krav på eleverna och skräder

inte orden om de inte lägger ner

tillräcklig energi i arbetet.

– Jag förväntar mig att de ska vara

proffsiga och fokusera till hundra procent

på uppgiften. För det handlar om

liv och död.

Leif Gradin har jobbat som lärare på

skolan sedan 1997.

– Det berömda bananskalet, en kollega

från ambulansen jobbade extra på

skolan och övertalade mig att hoppa in

när det fattades folk.

– Första lektionen är fortfarande ett

svart hål. Jag hittade inte ut till fältet,

hade glömt hjälm och minns inte vad

lektionen handlade om.

Men han repade sig, det blev fler inhopp

och efter en tid erbjöds han anställning.

Då hade han tolv års erfarenhet

från ambulanssjukvård. Och en treveckors

instruktörkurs vid Röda Korset.

Spindeln i nätet

I dag är Leif kunskapssamordnare på

halvtid för ämnesområdet Räddning.

Det innebär att han är spindeln i nätet

på skolan och har ett samlat grepp om

vad ämnet ska innehålla, har koll på

nya rön och forskning på området. Den

andra halvan undervisar han i sjukvård.

I dag trivs han med lärarjobbet, men

ett tag var han helt tröttkörd. Det var

när Räddningsverket bantade verksamheten

och flera lärare sades upp.

– Det satte sina spår, samtidigt som vi

tappade lärare hade vi extremt mycket

produktion plus att nya utbildningen i

skydd mot olyckor skulle planeras och

sjösättas. Många av oss hade det oerhört

tufft då.

Bäst trivs han ute på övningsfältet

med eleverna.

– Eleverna har en otrolig hunger efter

kunskap. De är som svampar, suger i sig

allt. Och det är en fantastisk känsla att se

dem gå från att vara helt gröna till att bli

kompetent räddningspersonal.

– Samtidigt kan jag tycka att det är

synd att de är så blåljus-fixerade. De får

så mycket annat med sig, utbildningen

är bred och alla kommer inte att platsa

som brandmän. Men det är ju det dom

vill, ibland undrar man om verket lurat

dem. Men förhoppningsvis får de även

upp ögonen för andra jobb inom risk

och säkerhet.

Efter övningen tar vi vägen om Leffes

skötebarn - garaget där han byggt upp

en komplett klippstation.

Det går åt 500 bilar på en termin, de

ska fraktas och krockas på olika sätt för

olika övningar. Inom losstagning har

det hänt mycket på senare år.

– Förr var räddningspersonalen som

flugor på en hästskit vid trafikolyckor,

mycket folk och ineffektivt. Det fanns

inget standardkoncept för losstagning

som det finns idag.

I dag ska räddningspersonalen ta hänsyn

till försäkringsbolagens väl och ve.

– Ett extra klipp är ett klipp för mycket.

Bildelar ska återanvändas och säljas

vidare, även från en krockskadad bil.

Akademiska vindar

Risk- och säkerhetsutbildningen genomgår

förändringar. Den bredare synen

på säkerhetstänkandet innebär att

skolan letar efter ny med en bredare

akademisk bakgrund, som exempelvis

Sirenen Nr 8 2004

beteendevetare, samhällsvetare, jurister

och – en präst.

Alltid behövas praktiker

Själv är Leif Gradin en praktiker ut i

fingerspetsarna.

– Såna som jag kommer alltid att behövas,

säger han samtidigt som han ser

positivt på utvecklingen.

– Det är bra att vi breddar oss. Men risken

finns alltid att det uppstår två läger

med olika typer av kompetenser, därför

ställs höga krav på oss för att hålla en

gemensam röd tråd så vi inte halkar av

Räddningsverkets konceptet på riskoch

säkerhetsutbildning.

Text och foto

KATARINA SELLIUS

Leif Gradin

Ålder: 48

Yrke: Lärare Räddningsverket Rosersberg.

Utbildar och utvecklar inom området

trafikolyckor.

Familj: Fru och två tonårssöner.

Fritid: Har med trafik att göra på ett

eller annat sätt. Hojen – Kawazaki

1500 kubik, motorbåt, övningskörning

med hela familjen, inklusive frun som

tar mc-kort.

Som trastar på en telefontråd. Eller elever på ett vajerräcke. Beröm och kritik. – Ni var bra i det stora hela, men det var inget

tempo i flödet. Ingen sprang, det måste vara bättre drag i arbetet nästa gång, säger lärarna Leffe och Tonny.


Sirenen Nr 8 2004 Utbildning Rosersberg 21

Det är jag som är Olyckan. Leif Gradin, lärare vid Räddningsverket, har många års erfarenhet av att regissera verklighetstrogna trafikolyckor. Han ställer höga krav på eleverna.

– Jag förväntar mig att de ska vara proffsiga och fokusera till hundra procent på uppgiften.

Helad, omhändertagen och losstagen. Inger är pensionär och ställer ofta upp som

markör på skolans övningar. – Det är social samvaro. Och som vanligt fick jag moderskänslor

för dom här duktiga unga killarna och tjejerna, skojar hon efteråt.

Rosersberg bygger

ut och bygger nytt

Räddningsverket Rosersberg bygger

om och bygger nytt.

Ett nytt brandlabb ska bland

annat stå färdigt i början av nästa

år.

Just nu sker en rejäl ansiktslyftning

av skolan i Rosersberg. Foajén i huvudbyggnaden

Noregården får ett

nytt utseende, ny kundtjänst och cafeteria.

Dessutom investerar fastighetsägaren

17 miljoner på nya hygienutrymmen

för ombyte för elever och personal.

Det blir en helt ny våning ovanpå

brandbilsgaraget med grovsal samt

nya dusch- och torkmöjligheter för

300 personer.

Ett nytt och modernt brandlabb är

också under arbete, en 130 kvadratmeter

stor byggnad på övningsfältet.

Satsningen på sotningsområdet

fortsätter:

– Vi har under en längre tid haft

ambitionen att samla all skorstens-

fejarutbildning under ett tak. Därför

fortsätter vi nu att bygga ut Mästargården,

säger planeringsdirektör Jörgen

Nilsson, som ansvarar för ombyggnaden

på Rosersberg.

700 kvadrat för sotarna

Lokalerna för utbildning inom sotnings-

och förebyggandeområdet

blir totalt 700 kvadratmeter stort.

Det innebär en satsning på 10 miljoner

kronor, arbetet med att bygga till

en panncentral har börjat och kommer

att pågå under hela nästa år. Det

blir en 12 meter hög utbildningsanordning

i tre våningar där man ska

kunna testa pannor och skorstenar.

Bygget beräknas stå klart i början av

2006.

Under året har det byggts två studentkorridorer

med tillhörande kök.

Det satsas även på nytt konferensrum

och tillbyggnad av lärarnas uppehålls-

och omklädningsrum.

fortsättning nästa sida


22

Hur löser kommunen en allvarlig

kris?

Uppsala testade sin beredskap

i en två dagar lång

verklighetstrogen krishanteringsövning

vid Räddningsverket

Rosersberg.

Det är mitten av november och

det har gått 40 timmar sedan

Uppsala och grannkommunerna

drabbades av ett elavbrott.

Minusgrader och snö är att

vänta. Fjärrvärmeverket står

stilla och folk börjar frysa hemma

i sina bostäder. Maten beräknas

räcka i två dagar.

Läget är kaotiskt, skolorna är

stängda och kommunstyrelsens

ordförande Lena Hartwig

(s) bedömer situationen som

en extraordinär händelse och

kallar samman krisledningsnämnden.

Femtio personer från Uppsalas

kommunala förvaltning sitter

utplacerade i tre olika ”staber”

i Slottsstallet på Räddningsverket

Rosersberg och

övar krishantering.

– Bara att få hit alla nyckelpersonerna,

där ingen direkt

har tomma kalendrar, har varit

ett hästjobb. Men det gick, säger

Kjell Mo, Räddningsverkets

lärare, som håller i trådarna till

spelövningen.

Politiska ledningen

I ett rum sitter krisledningsnämnden,

sju personer från

Uppsalas högsta politiska ledning.

I rummet intill jobbar krisledningsnämndens

stab, ett 15tal

personer med stadsdirektören

Kenneth Holmstedt som

stabsordförande:

– Det här klarar vi inte själva, vi

måste be andra att hjälpa oss ur

det här kaoset, konstaterar han.

Spelövningens främsta syfte är

just att öva samverkan. När samverkar

vi och hur samverkar vi?

Och med vilka? Var är bristerna i

dagens samverkan vid större kriser,

hur förbättras arbetet? Vilka

beslut ska politikerna respektive

tjänstemännen fatta?

Kjell Mo går runt och observerar

och lyssnar:

– Just nu famlar de i mörker

där inne i sina staber, det här är

obanad terräng. Det handlar

mycket om vem som ska fatta

vilka beslut, att alla förstår sina

roller.

Tar för lång tid

Det är också första gången

Räddningsverket har en krishanteringsövning

av den här

storleken. Uppsala kommun betalar

80 000 kronor för hela paketet.

Det är stabsorientering och

stabschefen Åsa Morén avbryter:

– Det här tar för lång tid. Vi

kan inte mala på om detaljer

och debattera som om vi vore

på ett kommunalt nämnde-

sammanträde. Vi måste bli

snabbare, säger hon irriterat.

Stabsorienteringen tar 50 minuter.

– Max 10-15 minuter får avsättas,

säger Kjell Mo och konstaterar:

– Kommunala tjänstemän är

inte vana stabsarbete. Men vid

en kris krävs det att de byter ledarstil

och arbetssätt, och bara

en sån sak behöver övas upp.

Man måste kunna peka med

hela handen, utan att kränka

andra människor.

Normativa beslut

Inne hos krisledningsnämnden

äter politikerna godis och

diskuterar vilka normativa beslut

som måste tas. De är otåliga,

det tar för lång tid att bli

uppdaterad på läget och informerad

om vad som görs operativt.

Samtidigt är Lena Hartwig,

kommunstyrelsens ordförande,

tillika krisledningsnämndens

ordförande, mycket nöjd

med att de lyckats få till den

här övningen:

– Vi tar beredskapen på stort

allvar och vet att det kan smälla

när som helst. Då vill vi vara

förberedda, och vi behöver ta

reda på vilka brister som finns i

vår ledningsplan.

– Vi ska inte lösa problemet åt

våra staber, vi ska fatta de övergripande

besluten, prioritera

var vi lägger vårt krut.

Satsa på vård- och omsorg

Man enas om att prioritera

vård/Omsorg, vatten/avlopp,

matförsörjning, trygghet och

säkerhet, kommunikationer

och information till allmänheten

Samtidigt har flera operativa

beslut redan fattats ute i de två

staberna för Teknik/Service och

Vård/Utbildning. Prioritet ett

är äldrevården, 400 omsorgstagare

har evakuerats från sina

boenden till Akademiska sjukhuset.

Det kan bli fler om läget

förvärras. Genom samverkan

med länsstyrelse och militär

har man fått 30 kubik diesel för

att ha drivmedel till de kommunala

fordonen. Radio Uppland

är beredd att bistå med information

till allmänheten.

Pusslet läggs bit för bit.

Efter lunch kommer en färsk

prognos från SMHI – sjunkande

temperatur och snöbyar.

Klara alla hotbilder

Uppsalas beredskapssamordnare,

Thomas Hall, är den som

tagit initiativet till övningen på

Rosersberg:

– Övning är oerhört viktigt

för att få en fungerande beredskap,

den ska kunna träda in

oavsett vilken hotbild vi har att

göra med. Vi har beredskapsdagar

varje år, kontinuiteten är

viktig. Än har vi inte haft någon

Utbildning Rosersberg

allvarlig kris i Uppsala, men vår

tur kommer ju förr eller senare.

Vi har varit nära, vi har haft

Knutby som var en social kris

där krisberedskapen skulle

kunna ha trätt in.

– Samövning är även viktigt

för att känna igen folks ansikten.

Känner man varandra väl,

vet man att det är ok att lyfta luren

och ringa hem till kommunstyrelsens

ordförande. Det

kanske är ett måste för att komma

igång snabbt med en insats.

Sirenen Nr 8 2004

När krisen kom till Uppsal

Vad gör vi nu? Uppsala kommuns stadsdirektör Kenneth Holmstedt och Åsa Morén, säkerhetschef, diskuterar

hur överlämning och utbyte av information mellan staberna kan effektiviseras.

Om vi samverkar även i vardagen

uppnår vi detta, säger

räddningschef Tommy Ekstrand.

Text och foto

KATARINA SELLIUS


a

Sirenen Nr 8 2004 Utbildning Rosersberg 23

Uppsalas räddningschef Tommy

Ekstrand sitter i skolans

ledningsträningsanläggning

och på monitorerna har han

koll på arbetet i de olika staberna.

Hela Uppsalas politiska

ledning och förvaltning var på

plats i Rosersberg under två

speldagar och övade krishantering.

Fakta

Enligt lagen om extraordinära

händelser ska kommunerna

inrätta en krisledningsnämnd

och ta fram planer för hur

man ska förebygga och hantera

kriser.

Räddningsdykning:

Att bli expert på det oväntade

Räddningsdykning skiljer sig

från all annan dykning.

Varje sekund är dyrbar

och det gäller att bli expert

på det oväntade.

Sedan 2000 är Räddningsverket

huvudman för räddningsdykarutbidningen

i landet.

Under 2005 planeras en sju

veckor lång utbildning vid

Räddningsverket Rosersberg.

Räddningsdykning är en

mycket avancerad form av dykning.

Ofta hinner man inte planera

insatserna på samma sätt

som vid annan dykning. Därför

ställs höga krav på den som ska

bli professionell räddningsdykare.

Egentligen hör stress och

dykning inte ihop. Men i räddningsdykning

är larm, stress

och tickande sekunder själva

förutsättningen.

– I regel bygger all dykning

på planering och säkerhet. I

räddningsdykning är det precis

tvärtom – man hinner inte

planera alls, det handlar om att

så snabbt som möjligt komma i

vattnet för att livrädda, säger

Janne Ström, brandman och

räddningsdykarinstruktör som

håller i utbildningen.

Viktigt öva incidenter

– Det viktigaste i räddningsdykning

är därför att öva incidenter

och alla tänkbara problem

som kan uppstå under ett

dyk. Att träna upp rutiner för

det oväntade, stressade situationer,

problem med utrustningen,

att man fastnar, tappar

masken, fenor, och så vidare.

– Risken är större att detta ska

ske när du inte har tid att vara

noggrann. Om du springer ut

på en brygga och människor

I dag finns ingen klar struktur

för samverkan och ledning

vid större olyckor eller

störningar i samhället.

Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten

driver ett unikt projekt för

att stärka samhällets krishanteringsförmåga.

Projektet kallas GROHS och är

ett samverkansprojekt för regional

ledning. Det står för

Grundförmåga för regional

ledning vid olyckor, hot och

svåra påfrestningar.

Kjell Mo, lärare vid Räddningsverket

Rosersberg, arbetar

med projektet:

– När en kris berör ett större

område ökar snabbt antalet aktörer

som ska samverka i hante-

står och pekar i vattnet, kan du

inte stanna och kontrollera

dina grejer. Du måste klara att

dyka ändå, förklarar Janne

Ström.

Dykare i 24 år

Själv har han varit räddningsdykare

i 24 år och sedan 14 år

tillbaka är han instruktör. Han

har jobbat som räddningsdykarutbildare

både i Sverige och

utomlands. Som instruktör är

det en fördel att ha lång erfarenhet

också av utbildning.

Till vardags är Janne stationerad

på Kungsholmens brandstation

som har 40 räddningsdykare

och 120 larm om året.

– I första hand jobbar vi med

livräddning, i andra hand bistår

vi vid eftersök av personer

under vatten.

Nöter in rutiner

– Övningarna på utbildningen

genomförs så realistiskt som

möjligt och vi dyker också på

olika håll i landet. Rutiner nöts

in för att dykarna ska bli trygga

och kunna fungera optimalt i

pressade situationer.

Kursen innehåller även medicinska

komplikationer vid dykning

och behandling av dessa

och leder fram till behörighet

för certifikat A, lättdykarecertifikat

med räddningsdykarkompetens.

Sverige i frontlinjen

För att bli godkänd som yrkesverksam

räddningsdykare av

Räddningsverket krävs att man

genomgått räddningsdykarutbildningen.

Sverige ligger i frontlinjen när

det gäller utbildning av dykare.

– Våra kunskaper och erfarenheter

har efterfrågats utom-

ringen av krisen.

Då ökar

också svårigheten

att leda

och samordna

arbetet, säger

han.

Vid omfattandekrissituationer

som Kjell Mo

berör flera

kommuner övergår det övergripande

samordningsansvaret

till länsstyrelsen, som ska samordna

flera kommuner.

– Det byggs upp ett komplext

nätverk av olika aktörer, länsstyrelse,

polis, landsting, räddningstjänst

och krisledningsnämnder

som ska samverka.

Kan man bygga upp dessa nätverk

och samverka även i varda-

Det ställs höga krav på den som ska bli professionell räddningsdykare.

Ofta hinner man inte planera insatserna på samma sätt som

vid annan dykning. Under nästa år anordnar Räddningsverket Rosersberg

kurs i räddningsdykning.

lands. Bland annat har vi bidragit

till att bygga upp räddningsdykningen

på Åland, säger

Ström.

Men också Norge, Island och

Danmark efterfrågar svensk erfarenhet.

Sveriges dykberedskap be-

gen, har man kommit långt.

GROHS-projektet bygger på

att öka samhällets förmåga att

hantera stora samhälleliga kriser

genom att arrangera seminarier

och som leder till kunskap

om olika aktörers verksamheter

och resurser. Det ligger

sedan till grund för att ta

fram övningar på regional nivå

för att öka regioners krishanteringsförmåga.

– Projektet genomförs genom

att starta underprojekt

ute i länen. Det är där som arbetet

med att bygga upp krishanteringsförmågan

sker, förklarar

Kjell Mo.

– Varje region är unik, riskoch

sårbarhetsanalyserna ser

olika ut. Därför måste varje län

bygga upp sitt eget krishante-

står av cirka 400 räddningsdykare

i 22 kommuner, främst efter

kusterna i mellersta och södra

delarna av Sverige.

Svårt samordna hantering av stora kriser

ringssystem, det finns ingen

nationell helhetslösning, att så

här gör vi överallt. Olika län har

olika förutsättningar och resurser.

Kan arbeta proaktivt

Bland annat har underprojekt

startats i Dalarna, Gävleborg,

Jönköping, Kalmar och

Skåne.

– Största vinsten med ökad

samverkan på regional nivå är

att man får tidiga signaler på

att något är fel, att man snabbt

har en samlad bild av vad som

händer och man därmed kan

arbeta proaktivt. Man är aktiv i

ett förebyggande syfte, säger

Kjell Mo.


24

Brandmän leder den nya generationen

in i yrket.

– Det är otroligt motiverande

att jobba med dessa

elever, säger Henrik Kindberg,

brandman i Göteborg.

Bland brandmän har uttryckts

skepsis mot eleverna på den

nya tvååriga utbildningen som

utbildar nästa generations

brandmän.

Men Henrik Kindberg, Göteborg,

och Michael Wahlquist,

Norrköping, har en annan

uppfattning och dessutom en

god insyn.

De är handledare för eleverna

i den första kullen som nu har

praktiktermin (så kallad Lia,

som står för lärande i arbete).

–Jag känner igen mig själv i

dem. De har bara valt en annan

väg för att bli brandmän, den

väg som gäller nu, säger Henrik

Kindberg.

– De blir bra brandmän, säger

Michael Wahlquist.

Av samma skrot som vi

Henrik Kindberg sökte och fick

tjänsten som en av två handledare

i Göteborg. Han har klivit

av skiftet och jobbar dagtid för

att ta hand om de tolv eleverna.

– Alla kanske inte går i mål

som brandmän. Men de är alla

inriktade på jobb inom räddningstjänst

och mycket intresserade.

De skiftlag där eleverna

är utplacerade är också enbart

positiva, säger han.

Den skepsis som funnits mot

eleverna, framförallt att de

skulle vara skrivbordsprodukter

som inte klarar yrket, har

han hört. Men den utredning

som gjordes på Revinge, där

det visade sig att eleverna hade

lika bra fysik som brandmän

som varit i yrket i ett år, har

kanske tagit död på en del fördomar.

– Det är möjligt att en del farhågor

kommer att besannas i

senare kurser, när det blir yngre

elever med mindre erfarenhet.

Men de här eleverna är av

samma skrot och korn som vi

själva.

Bättre inkörsport

Under praktiken i Göteborg får

eleverna information om vilka

anställningskrav räddningstjänsten

har, vilka tester som

måste klaras för att ha chans att

få jobb.

Henrik Kindberg konstaterar

att eleverna får en bättre inkörsport

än han själv en gång

fick.

– De träffar fler inom räddningstjänsten

än jag själv gjorde

som nyanställd. Vi har sagt

till dem att det är nu de har

chans att skaffa sig ett bra

namn hos oss, och det har eleverna

anammat.

Michael Wahlquist håller

med:

– Eleverna får inblick i hela

räddningstjänsten. Vi är ju deras

inkörsport, praktiken blir

som en provanställning.

I Norrköping jobbar de två

Utbildning

Foto: PER LARSSON

Heltidsbrandmän och handledare av framtida brandmän. Både Henrik Kindberg (till vänster) från

Göteborg och Michael Wahlquist, Norrköping, trivs att jobba med påläggskalvarna.

Brandmän lär själva

av elever på praktik

handledarna kvar på skiftet

och har med sig en elev på samma

skift.

– Jag är ren handledare. Vår

organisation är inte lika stor

och kan nog ta max fyra elever.

Fördelen hos oss är att vi snabbare

kan göra en förändring

om det behövs, det är lite barnsjukdomar

så här i början.

Lär sig själva av eleverna

Henrik Kindberg och Michael

Wahlquist är också överens om

en annan sak – de lär själva av

eleverna.

– Jag har lärt mig mer om systematiskt

brandskyddsarbete,

om nya lagen. Jag har varit

tvungen att läsa på, men jag

har också lärt mig av eleverna,

säger Henrik.

– Det känns jätteutvecklande

för mig. Jag får snabbare insyn i

det nya och jag får jobba med

unga personer som visar stor

vilja, säger Michael.

Medan Michael kombinerar

handledarskapet med att jobba

kvar på skiftet så jobbar

Henrik enbart dagtid. Åttahalvfem

varje dag är ovant.

– Jag hoppas att handledarskapet

ska utvecklas till kombitjänster.

Men om du måste välja,

handledare på dagtid eller arbete

på skiftet?

– Då återgår jag nog till skiftet.

PER LARSSON

Sirenen Nr 8 2004

Vidareutbildning

studiefinansieras?

Räddningsverket vill ändra

kraven för att söka vidareutbildning

och att eleverna ska

få rätt till studiemedel.

Det ska bli lättare för andra än

anställda i räddningstjänsten

att gå Räddningsverkets vidareutbildningar.

Enskilda anställda

i räddningstjänsten ska själva

kunna söka och gå utbildningar

i stället för att vara beroende

av att arbetsgivaren ansöker

om utbildningsplats.

Räddningsverket har utarbetat

ett förslag, som i december

ska på snabbremiss till Kommunförbundet.

Det ska sedan

lämnas till regeringen, som tidigare

i år gav verket i uppdrag

att bland annat utreda möjligheterna

för enskilda att med

studiemedel finansiera sin fortbildning.

– Olika kategorier kommer

att nappa på denna möjlighet,

exempelvis elever som avslutat

den nya utbildningen i skydd

mot olyckor och personal på

andra förvaltningar än räddningstjänsten,

säger Lars-Gunnar

Strandberg på Räddningsverkets

Centrum för risk- och

säkerhetsutbildning (CRS).

Han poängterar dock att det

även fortsättningsvis under

Tjockaste

utbildningskatalogen

hittills

Räddningsverkets fyra skolor får

ett allt bredare utbildningsutbud.

Det framgår också av den

nya utbildningskatalogen: ”Utbildningar

inom risk och säkerhet

2005”, som är tjockare och

med fler nyheter än någonsin.

Utbildningarna vänder sig till

kommuner, företag, statliga

myndigheter och organisationer.

Utbildningskatalogen kan

utan kostnad beställas från

Ny upplaga

av särtryck

I varje nummer av Sirenen hittar

du utbildningsserien ”Sirenens

räddningsskola”. Lärare på

verkets skolor ger på två-tre sidor

grundläggande kunskaper

och nyheter inom ett speciellt

ämne. Primär målgrupp är

räddningstjänstens personal.

Ämnena i 2003 års produktion

finns nu samlade i ett särtryck

som utan kostnad kan beställas

från Räddningsverkets

publikationsservice. Särtryck

finns sedan tidigare också från

2002 års produktion. Vid beställning

ange: Särtryck Sire-

överskådlig tid blir möjligt för

räddningstjänsterna att skicka

personal till fristående kurser i

stället för de terminsalternativ

som nu föreslås.

Räddningsverket ger två alternativ

till sammanhållna basprogram

för vidareutbildning

under en termin. Det ena är på

22 veckor och omfattar ämnena

Metoder för samhällsinriktat

säkerhetsarbete (10 veckor),

Räddningsledare (6) och Tillsyn

och olycksförebyggande (6). Eftersom

räddningsledning finns

med krävs att den sökande har

utbildning i räddningstjänst,

lägst brandman deltid.

Det andra är på 20 veckor, lika

fördelade på ämnena Metoder

för samhällsinriktat säkerhetsarbete

och Strategier för samhällsinriktat

säkerhetsarbete.

– Målgruppen här är i första

hand personal utanför räddningstjänsten,

exempelvis personal

inom miljö och hälsa,

byggare och elektriker, säger

Lars-Gunnar Strandberg.

För fortsatt vidareutbildning

föreslås även fördjupningskurser

i ovanstående ämnen.

CRS hoppas att den nya utbildningen

kan påbörjas våren

2006 och att den då är studiemedelsberättigad.

Räddningsverkets publikationsservice,

651 80 Karlstad, via fax

054-13 56 05 alternativt e-post:

publikationsservice@srv.se

nens räddningsskola + årtalet.

Räddningsverkets publikationsservice,

651 80 Karlstad,

via fax 054-13 56 05 alternativt

e-post:

publikationsservice@srv.se


24

Brandmän leder den nya generationen

in i yrket.

– Det är otroligt motiverande

att jobba med dessa

elever, säger Henrik Kindberg,

brandman i Göteborg.

Bland brandmän har uttryckts

skepsis mot eleverna på den

nya tvååriga utbildningen som

utbildar nästa generations

brandmän.

Men Henrik Kindberg, Göteborg,

och Michael Wahlquist,

Norrköping, har en annan

uppfattning och dessutom en

god insyn.

De är handledare för eleverna

i den första kullen som nu har

praktiktermin (så kallad Lia,

som står för lärande i arbete).

–Jag känner igen mig själv i

dem. De har bara valt en annan

väg för att bli brandmän, den

väg som gäller nu, säger Henrik

Kindberg.

– De blir bra brandmän, säger

Michael Wahlquist.

Av samma skrot som vi

Henrik Kindberg sökte och fick

tjänsten som en av två handledare

i Göteborg. Han har klivit

av skiftet och jobbar dagtid för

att ta hand om de tolv eleverna.

– Alla kanske inte går i mål

som brandmän. Men de är alla

inriktade på jobb inom räddningstjänst

och mycket intresserade.

De skiftlag där eleverna

är utplacerade är också enbart

positiva, säger han.

Den skepsis som funnits mot

eleverna, framförallt att de

skulle vara skrivbordsprodukter

som inte klarar yrket, har

han hört. Men den utredning

som gjordes på Revinge, där

det visade sig att eleverna hade

lika bra fysik som brandmän

som varit i yrket i ett år, har

kanske tagit död på en del fördomar.

– Det är möjligt att en del farhågor

kommer att besannas i

senare kurser, när det blir yngre

elever med mindre erfarenhet.

Men de här eleverna är av

samma skrot och korn som vi

själva.

Bättre inkörsport

Under praktiken i Göteborg får

eleverna information om vilka

anställningskrav räddningstjänsten

har, vilka tester som

måste klaras för att ha chans att

få jobb.

Henrik Kindberg konstaterar

att eleverna får en bättre inkörsport

än han själv en gång

fick.

– De träffar fler inom räddningstjänsten

än jag själv gjorde

som nyanställd. Vi har sagt

till dem att det är nu de har

chans att skaffa sig ett bra

namn hos oss, och det har eleverna

anammat.

Michael Wahlquist håller

med:

– Eleverna får inblick i hela

räddningstjänsten. Vi är ju deras

inkörsport, praktiken blir

som en provanställning.

I Norrköping jobbar de två

Utbildning

Foto: PER LARSSON

Heltidsbrandmän och handledare av framtida brandmän. Både Henrik Kindberg (till vänster) från

Göteborg och Michael Wahlquist, Norrköping, trivs att jobba med påläggskalvarna.

Brandmän lär själva

av elever på praktik

handledarna kvar på skiftet

och har med sig en elev på samma

skift.

– Jag är ren handledare. Vår

organisation är inte lika stor

och kan nog ta max fyra elever.

Fördelen hos oss är att vi snabbare

kan göra en förändring

om det behövs, det är lite barnsjukdomar

så här i början.

Lär sig själva av eleverna

Henrik Kindberg och Michael

Wahlquist är också överens om

en annan sak – de lär själva av

eleverna.

– Jag har lärt mig mer om systematiskt

brandskyddsarbete,

om nya lagen. Jag har varit

tvungen att läsa på, men jag

har också lärt mig av eleverna,

säger Henrik.

– Det känns jätteutvecklande

för mig. Jag får snabbare insyn i

det nya och jag får jobba med

unga personer som visar stor

vilja, säger Michael.

Medan Michael kombinerar

handledarskapet med att jobba

kvar på skiftet så jobbar

Henrik enbart dagtid. Åttahalvfem

varje dag är ovant.

– Jag hoppas att handledarskapet

ska utvecklas till kombitjänster.

Men om du måste välja,

handledare på dagtid eller arbete

på skiftet?

– Då återgår jag nog till skiftet.

PER LARSSON

Sirenen Nr 8 2004

Vidareutbildning

studiefinansieras?

Räddningsverket vill ändra

kraven för att söka vidareutbildning

och att eleverna ska

få rätt till studiemedel.

Det ska bli lättare för andra än

anställda i räddningstjänsten

att gå Räddningsverkets vidareutbildningar.

Enskilda anställda

i räddningstjänsten ska själva

kunna söka och gå utbildningar

i stället för att vara beroende

av att arbetsgivaren ansöker

om utbildningsplats.

Räddningsverket har utarbetat

ett förslag, som i december

ska på snabbremiss till Kommunförbundet.

Det ska sedan

lämnas till regeringen, som tidigare

i år gav verket i uppdrag

att bland annat utreda möjligheterna

för enskilda att med

studiemedel finansiera sin fortbildning.

– Olika kategorier kommer

att nappa på denna möjlighet,

exempelvis elever som avslutat

den nya utbildningen i skydd

mot olyckor och personal på

andra förvaltningar än räddningstjänsten,

säger Lars-Gunnar

Strandberg på Räddningsverkets

Centrum för risk- och

säkerhetsutbildning (CRS).

Han poängterar dock att det

även fortsättningsvis under

Tjockaste

utbildningskatalogen

hittills

Räddningsverkets fyra skolor får

ett allt bredare utbildningsutbud.

Det framgår också av den

nya utbildningskatalogen: ”Utbildningar

inom risk och säkerhet

2005”, som är tjockare och

med fler nyheter än någonsin.

Utbildningarna vänder sig till

kommuner, företag, statliga

myndigheter och organisationer.

Utbildningskatalogen kan

utan kostnad beställas från

Ny upplaga

av särtryck

I varje nummer av Sirenen hittar

du utbildningsserien ”Sirenens

räddningsskola”. Lärare på

verkets skolor ger på två-tre sidor

grundläggande kunskaper

och nyheter inom ett speciellt

ämne. Primär målgrupp är

räddningstjänstens personal.

Ämnena i 2003 års produktion

finns nu samlade i ett särtryck

som utan kostnad kan beställas

från Räddningsverkets

publikationsservice. Särtryck

finns sedan tidigare också från

2002 års produktion. Vid beställning

ange: Särtryck Sire-

överskådlig tid blir möjligt för

räddningstjänsterna att skicka

personal till fristående kurser i

stället för de terminsalternativ

som nu föreslås.

Räddningsverket ger två alternativ

till sammanhållna basprogram

för vidareutbildning

under en termin. Det ena är på

22 veckor och omfattar ämnena

Metoder för samhällsinriktat

säkerhetsarbete (10 veckor),

Räddningsledare (6) och Tillsyn

och olycksförebyggande (6). Eftersom

räddningsledning finns

med krävs att den sökande har

utbildning i räddningstjänst,

lägst brandman deltid.

Det andra är på 20 veckor, lika

fördelade på ämnena Metoder

för samhällsinriktat säkerhetsarbete

och Strategier för samhällsinriktat

säkerhetsarbete.

– Målgruppen här är i första

hand personal utanför räddningstjänsten,

exempelvis personal

inom miljö och hälsa,

byggare och elektriker, säger

Lars-Gunnar Strandberg.

För fortsatt vidareutbildning

föreslås även fördjupningskurser

i ovanstående ämnen.

CRS hoppas att den nya utbildningen

kan påbörjas våren

2006 och att den då är studiemedelsberättigad.

Räddningsverkets publikationsservice,

651 80 Karlstad, via fax

054-13 56 05 alternativt e-post:

publikationsservice@srv.se

nens räddningsskola + årtalet.

Räddningsverkets publikationsservice,

651 80 Karlstad,

via fax 054-13 56 05 alternativt

e-post:

publikationsservice@srv.se


26

Enkla fystester kan användas

för att testa brandmäns

förmåga vid krävande arbetsinsatser.

Det var ett besked som

mottogs med stort intresse

på Fyskonferensen.

Sirenen presenterade i förra

numret vad Winternet i Boden

kommit fram till när det gäller

brandmannens fysiska förmåga.

Winternet har tagit fram metoder

för fystest som i anstängning

kan motsvara ett antal

krävande typinsatser.

– Det är det här vi väntat på,

en vetenskaplig studie, sade

Mikael Wennerbeck, Göteborg.

Han är testledare vid räddningstjänsten

i Göteborg och

en av de som aktivt förespråkat

tester som kan bli enhetliga för

riket.

– Frågan är nu hur vi kommer

att använda det, hur vi kan

enas. Vi i storstäderna jobbar

för ett gemensamt testprogram.

Det här kan kanske även

bli till hjälp i könsdebatten, sa

Wennerbeck.

Saknar du något i studien?

– Jag saknar inget. Men som

Christer Malm från Winternet

påpekade, fysen är bara en bit

av det vi måste testa. Det är oerhört

viktigt att komma ihåg

det.

Hur personen fungerar men-

talt och socialt, hur denne hanterar

materiel; det finns mycket

att väga in i samband med anställning,

poängterades vid redovisningen.

Men på Fyskonferens

handlar det om den fysiska

delen.

Total uppmärksamhet

När Christer Malm, idrottsfysiolog,

och Ann-Sofie Lindberg,

sjukgymnast, redovisade arbetet

och resultaten var uppmärksamheten

total i lokalen.

De visade att med hjälp av ett

fåtal fystester kan man vägledas

till kapaciteten i de flesta

typinsatserna.

Winternet gör jobbet på uppdrag

av Räddningsverket och i

mars hoppas Malm att rapporten

ska vara helt klar.

Malm och Lindberg påpekade

att de bara översatt vad visa

insatser motsvarar i fysiskt arbete.

Deras uppgift är inte att

bestämma vilken nivå kraven

ska ligga på, om en brandman

Fyskonferensen

Fyskonferensen arrangeras varje år av RIT (Räddningstjänstens idrott- och testledare).

Forskningen kring brandmannens fysiska förmåga var huvudnumret vid årets

konferens i Ronneby som lockade 130 deltagare.

Hjälp för fystest

– Det är det här

vi väntat på

Otrevligheter utvecklar

– Om man vågar utsätta

sig för otrevligheter, då

utvecklas man. Som att

stå här i dag.

Sören Cratz, välkänd

fotbollsledare, pratade

ledarskap på Fyskonferensen.

En av hans ledstjärnor

är förändring.

– Det skrämmer ofta

folk. Men förändring kan

vara positivt och förändring

är otroligt viktigt.

Sören Cratz

En förändring är att

våga flytta. Cratz uppmanade

åhörarna att ta chansen när den dyker

upp, att det är utvecklande att röra på sig.

Och att våga ta risker.

– Sverige är för grått, vi vågar inte ta risker.

Och det är för negativt. Se bara på A-ekonomi.

Ta bort såna negativa TV-program.

Wennerbeck Fredriksson Haggö

ska klara ett trapphus på två eller

tre minuter.

– Men kan ni sätta en miniminivå

om ni får det uppdraget?

var en fråga från publiken.

– Det skulle vi kunna göra,

om en kommun vill att vi ska

göra det och ger oss uppdraget,

svarade Christer Malm.

Jonas Fredriksson, Stockholm,

tyckte Winternets resultat

visade att räddningstjänsterna

inte legat helt fel i sina

tester.

– Insatstyperna är det många

som använt. Det som det snackas

för lite om är de tester som

inte rör fysen.

Jobbar ni med det?

– Inte på ett tillräckligt bra

sätt.

Saknar du något i försöken?

– Simtest. Folk kan ha vattenskräck.

Testerna behöver också

kompletteras med höjdtest och

övning med mask för att kontrollera

höjdskräck och klaustrofobi.

Gemensam värdering

ger gemensam kraft

Mats Lindau, tidigare landslagsman i

handboll, föreläste om hur man presterar

på hög nivå under längre tid.

En av hans viktigare ståndpunkter är att

det är viktigt att gruppen har en gemensam

grund för värdering och samma in- Mats Lindau

tentioner. Han jämförde med ett isberg.

Grunderna för värdering och intentionerna

finns under ytan, de syns inte. Men de avspeglas i beteendet

som finns ovan ytan.

– Om det finns för många negativa valda sanningar i värderingen, ”vi

är dåliga”, så påverkar det beteendet. Kraften finns under ytan.

■ ■ ■ Jämo har varit föreläsare på tidigare Fyskonferenser. Den

här gången fanns också representanter på plats, men bara på

åhörarplats.

– Numera är fler än vi som diskuterar jämställdhet, noterade

Helen Ekström. Vi är här för att lyssna, känna av hur debatten går.

Roddmaskin är en mycket gångbar testmaskin för att kontrollera

om brandmän klarar de fysiska kraven i arbetet.

Hur tror du resultaten som

nu presenterats kommer att

påverka ert arbete?

– Det beror på hur vår personalavdelning

agerar, den verkar

tro att man kan ta in folk

hur som helst.

Enhetliga tester?

Jan-Erik Andersson, Norra

Älvsborg, var en av flera som förespråkade

enhetliga tester.

– Vi måste sträva efter att vi

gör samma moment, samma

tester, runt om i landet. Sen kan

man sätta kraven på olika nivåer

i form av tider, antal lyft eller

vad det är.

Stefan Haggö, Västra Blekinge,

ser gärna att Räddningsverkets

skolor använder de resultat

som Winternet kommit

fram till.

– Det vore bra om eleverna på

tvååriga utbildningen hade genomfört

tester som motsvarar

typinsatserna när de går ur skolan.

Då har de klarat fystesterna

när de söker jobb.

Lars Bjergestam på Räddningsverkets

centrum för riskoch

säkerhetsutbildning säger

så här:

– Vi kommer aldrig fram till

något som leder till acceptans i

alla kommuner. Och det är

kommunerna som rekryterar,

vårt uppdrag är att utbilda.

– Men man kan tänka sig att

eleverna får göra testerna man

kommer fram till för att de ska

få begrepp om på vilken nivå

kraven kan ligga i en kommmun.

Det är dock inget vi har

diskuterat ännu.

Anabola i farlig ökning

Brandmän tränar ofta – och förhoppningsvis inte på

konstgjord väg.

Tommy Moberg, forskare vid Göteborgs universitet,

fanns ändå på plats och pratade om risker med

anabola steroider och även kosttillskott. Det var underhållande,

fartfyllt och skrämmande.

Moberg redovisade att allt för många våldsmän

som vi läst om de senaste åren haft det gemensamt

att de använt anabola steroider.

– En kartläggning av 15 500 gymnasieelever i Göteborg

1997 visade att fyra procent av killarna och

0,9 procent av tjejerna använt anabola. Begränsar vi

det enbart till de som styrketränar så stiger siffran

till 9,5 respektive 3 procent. Och i dag finns det fem

gånger så mycket anabola som 1997, sa Moberg.

Han refererade också till en rapport från Karolinska

institutet som tittat på 27 fall under åren 1983-

1995.

– Elva av dem är döda i dag. Där fanns 16 gärningsmän,

sex av dem dömda för mord och sju för misshandel

eller våldtäkt.


Sirenen Nr 8 2004 Fyskonferensen 27

Kommunförbundet

– Pension vid 58 år

bör avvecklas

■ Är riskerna för stora vid rökdykning?

■ Är det rimligt att brandmän får pension

vid 58 år?

Thord Eriksson och Håkan Palling, Kommunförbundet,

provocerade för att få debatt

på Fyskonferensen.

Erikssons och Pallings åsikter retade säkert mer

än en. Möjligen bidrog herrarnas debattvana till

att publiken avstod från mothugg. Men någon

gång hettade det till, som när rökdykningen ifrågasattes.

– Det kommer säkert upp diskussioner i kommuner

om man ska utföra det. Rökdykning sker

under en halv procent av arbetstiden, men det

tar 60 procent av pengarna. På vissa ställen rökdyker

man en gång om året, kanske ska de fråga

sig om de ska ha det i organisationen? sade Palling.

– Och är det för farligt att hålla på med, kommer

vi till den diskussionen? fyllde Eriksson i.

– Vi här är partiska. Det är fel att ställa frågan

till oss, svarade Sivert Lund, Gotland, och rev ner

dagens applåd. Ställ frågan till medborgarna i

stället, förväntar de sig att vi gör det?

Hindrar karriärväxling

Håkan Palling gick på ännu hårdare i pensionsfrågan.

– Möjligheten att gå i pension vid 58 år bör avvecklas,

ansåg han.

Motiveringen var att det uppmuntrar till avgång

före 67 år, det är dyrt för den enskilde och

dyrt för arbetsgivaren, och det hindrar karriärväxling.

– En 40-åring kanske tackar nej till att lämna

utryckningen eftersom han redan då ser möjligheten

till tidig pension, sade Palling.

Han kallade också brandmännen för exklusiv

manlig grupp.

– Exklusiv? Jo, möjligen för att vi är de enda

som har fyskrav. För vår pension avstår vi lön, åtminstone

är det vad vi alltid får höra i löneförhandlingarna,

replikerade Mikael Nelsson, Östra

Blekinge.

Svårare att rekrytera?

Det nya utbildningssystemet, krav på räddningstjänstpersonal

och former för rekrytering diskuterades

också.

Anders Engblom, räddningschef i Östra Ble-

Även de som inte är chefer kan enligt arbetsmiljölagen

ha arbetsgivaransvar.

– Det har genom EU införts ansvar för flera. Det

finns egentligen tre kategorier: chefer, arbetsledare

och andra arbetstagare, sade Anders Bergström,

jurist på Arbetsmiljöverket, på Fyskonferensen.

”Andra arbetstagare” kan enligt Bergström

vara testledare, rökdykarledare, och dykledare.

– Testledare och dykledare har en mer specifik

uppgift. Det är inget man får i generell utbildning.

Rökdykarledare är annorlunda.

Ansvaret kräver kunskap om risker i arbetet,

om bestämmelser och tillämpningen av dem.

– Det är arbetsgivarens ansvar att se till att den

Foto: JOHAN EKLUND

Brandmän har rätt att gå i pension vid 58 år, för

tidigt anser Håkan Palling, Kommunförbundet.

kinge såg en risk med den nya utbildningen.

– Om vi bestämmer oss för att ha den tvååriga

utbildningen som grund för anställning så tror

jag vi får mycket färre sökande. Vi brukar ha 100

sökande till en tjänst, i framtiden kanske vi får

fem. Det finns ett bekymmer i det.

Har nya förutsättningar för yrket, utbildningen

och krav på mångfald samt fler kvinnor, påverkat

rutinerna för rekrytering? undrade herrarna

på scenen.

– Vi inväntar resultatet från undersökningen

om brandmannens fysiska förmåga. På en storstadsträff

har vi beslutat att ta fram program för

hur vi ska se på egenskaper hos de vi anställer.

Men det är ingen panik, eftersom vi har anställningsstopp.

Det gör snarare att det är läge att nu

ta fram den profil vi vill ha, sa Mikael Wennerbeck,

Göteborg.

Han la till:

– Vi är nog överens om i Sverige att vi ska klara

tester för att få jobbet. Men sen kanske brandmän

ska göra olika saker, kanske att inte alla ska

rökdyka.

Jan-Erik Andersson, Norra Älvsborg, gav signal

om en annan verklighet:

– Oftast är styrkorna så små att alla måste kunna

göra allt, då blir det också samma test för alla.

Maria Krüger, Landvetters flygplatsbrandkår:

– Vårt mål är att alla tränar olika moment för

att säkerställa kapaciteten, både för individens

och arbetsgivarens skull. Och jag tror inte det är

de äldre som är problemet, snarare de yngre som

inte har samma vana att träna.

Testledare kan ha arbetsgivaransvar

som får uppgifterna har tillräcklig kompetens.

För testledare kan ansvarsfrågan bli aktuell om

en anställd inte är riktigt frisk och det finns risker

med träning eller fystest.

– Om personen är kraftigt förkyld bör nog testledaren

säga ifrån om träning. Jag vet att det är

känsligt att skicka hem anställda för sjukskrivning.

Men jag tycker ni ska bestämma i organisationen

hur ni ska sköta sånt. Det kan bli en ansvarsfråga

om det händer något.

Vem står då ansvarig om något händer?

– Fördelning av uppgifter innebär inte att den

som fått uppgiften automatiskt blir straffad vid

en arbetsolycka. Arbetsgivaren kan inte bestämma

vem som ska straffas vid en olycka, det gör

domstolen.

Text och foto på Fyskonferensen: PER LARSSON

Brandman fastklämd

En brandman klämdes fast vid en rullmaskin på Kvarnsvedens

pappersbruk i Borlänge när räddningstjänsten var på besök för

att tillsammans med företaget testa rutiner vid olyckor.

En maskindel kom av någon anledning ur sitt läge och brandmannen

klämdes fast.

Räddningen fanns lyckligtvis nära och brandmannen kunde

lämna lasarettet samma dag. Han var i tjänst en vecka senare.

Det har tidigare hänt att personal vid bruket klämts fast vid

maskiner.

– Därför gjordes ett fullskaleförsök. Vi testade bland annat om

lyftkuddar och hydraulverktyg som vi använder vid trafikolyckor

kan användas vid olyckor på pappersbruket, säger Rune Masés

vid räddningstjänsten Dala-Mitt.

Testerna av rutiner vid olyckor kommer att fortsätta.

Ambulansen lämnar

skånska räddningtjänster

Vid årsskiftet försvinner ambulansen ur organisationen hos

räddningstjänsterna i Malmö och Helsingborg.

Orsaken är att regeringsrätten konstaterade att verksamheten

är lagvidrig. En lagändring är på gång.

Men för sent för Helsingborg och Malmö där upphandlingar

var på gång under året.

– En 103-årig epok försvinner, konstaterar Malmös räddningschef

Ken Henningson.

De 100 i Malmö och 75 i Helsingborg som berörs kommer

dock att stanna på arbetsplatsen. De byter bara arbetsgivare

och drar på sig landstingets kläder.

Om landstinget i framtiden bestämmer sig för att upphandla

verksamhet tänker både Malmö och Helsingborg anmäla intresse

för att få tillbaka verksamheten.

– Absolut. Vi är även intresserade av att upphandla IVPA och

sjukvårdslarm, säger Eva-Marie Abrahamsson, räddningschef i

Helsingborg.

Malmö köper ut personal

17 anställda vid räddningstjänsten i Malmö har accepterat ett

avgångsvederlag och tar pension i förtid nästa år.

För räddningstjänsten är det ett sätt att klara ekonomin och

samtidigt kunna behålla de senast anställda.

Anställda som nästa år är 58-59 år erbjöds 150 000 kronor, de

över 60 år 100 000 i avgångsvederlag.

40 personer fick erbjudandet och 17 sade ja.

– Det här innebär att vi klarar budgeten, men också att vi behöver

nyanställa, säger räddningschefen Ken Henningson.

Bland annat slutar tio personer som arbetar i utryckningsstyrka.

För att klara bemanningen behöver fem nyanställas.

Malmö kommer nästa år att ha en fast styrka på fem man som

enbart jobbar dagtid. Man följer i stort exemplet från Södertörn

att ha mest personal när behovet anses störst. Från att ha haft

26 man i beredskap dygnet runt kommer Malmö att ha 25 man

på nattskiftet och 30 under dagtid.

Skånes storförbund dröjer

Ännu är inget klart med ett storförbund av räddningstjänster i

Skåne. Men tio kommuner är fortsatt intresserade att ingå i förbundet.

I februari ska kommunerna ha fått underlag för att kunna ta

beslut om de vill gå med i förbundet eller ej.

Malmö och Lund är de två tunga kommunerna i det tänkta

förbundet. Representanter från de två kommunerna samt från

Eslöv och Kävlinge driver nu det fortsatta utredningsarbetet.

Övriga kommuner som visat intresse att ingå i förbundet är

Trelleborg, Staffanstorp, Vellinge, Svedala, Lomma och Burlöv.

Losstagnings-SM i Skövde

SM i Losstagning 2005 genomförs på Räddningsverket Skövde

26-27 maj. Arrangör blir Svenska brand & räddningstjänsters

idrottsförbund (SBRIF). Inbjudan kommer att skickas ut i god

tid före tävlingen.

Vid frågor kontakta Dan Wargclou, Räddningsverket Skövde

0500-46 40 69, Claes Borgström, SBRIF, 070-629 37 82 eller

Reidar Johansson, SBRIF, 070-538 26 57.

Förebyggande-konferens i april

Räddningsverkets förebyggandekonferens hålls 13-14 april

2005 i Karlstad. Detaljerat program och inbjudan kommer på

verkets webbplats, www.raddningsverket.se


28 Erfarenheter

En stor buss tar mellan 50

och 85 sittande personer. I

många fall är passagerarna

fördelade på två våningsplan.

För deras utrymning finns

oftast bara två smala dörrar.

Till råga på allt rör sig hela

”samlingslokalen ” i hög fart

i trafiken.

Hur fungerar det i en

brandsituation?

Sirenen har flera gånger tagit

upp detta ämne.

I nummer 5/01 beskrevs tre

allvarliga bussbränder under

åren 1998-99 som Haverikommissionen

undersökt: Fjärdhundrabussen

vid Enköping,

Äskebackabussen mellan Göteborg

och Lysekil, samt Glumslövsbussen

söder om Helsingborg.

Rapporterna ledde bland annat

till att Svensk Bilprovning

fick i uppdrag att göra obligatoriska

kontroller av brandsäkerheten

på alla bussar som tar

nio passagerare eller mera.

Kontrollerna omfattar bland

annat motorrum, tank, bränsleledningar,

batterier, strömbrytare,

elledningar, generatorer,

kompressorer, värmeaggregat,

brandsläckare och

eventuella släcksystem.

39 procent underkända

I fjol besiktade bilprovningen

13 419 bussar över 3,5 ton. Hela

39 procent av dem blev underkända

med krav på efterkon-

troll. Den enskilt vanligaste orsaken

var dåliga bromsar.

Men bilprovningens statistik

visar också att var femte buss

hade brister i brandsäkerheten.

Vanliga fel var avskavda elledningar

i motorrummet eller

att det saknades brandsläckare

som fungerade.

Också EU har uppmärksammat

säkerhetsbristerna i bussar.

Under en specifik vecka i

somras hade polisen i vissa

medlemsländer i uppdrag att

utföra stickprovskontroller.

Sammanlagt undersöktes 446

bussar. 196 av dem klarade inte

säkerhetskraven.

I Sverige var det trafikpolisen

i Göteborg som ansvarade för

kontrollerna. Här var siffrorna

ännu sämre. Av 65 undersökta

bussar hade 59 olika brister.

Det var slitna däck, dåliga

bromsar och bristande brandskydd.

– Det värsta exemplet var ett

bränsleläckage från en mitt-

Sirenen Nr 8 2004

Var femte buss en brand

I Finland har 71 bussbränder

under 2000-2001 undersökts.

61 av bränderna startade

utanför passagerarutrymmet.

”Centralen för undersökning

av olyckor” är en finländsk

motsvarighet till Statens haverikommission.

Centralen gjorde under de

två åren grundliga undersökningar.

Kriterier för att räknas

som brand var att det förekommit

öppna lågor och att man

tvingats vidta åtgärder för att

släcka dem.

Förmodligen kom inte alla

händelser under perioden med

i undersökningen. Rapporteringen

hade brister, särskilt under

första halvåret 2000.

■ 71 bussbränder undersöktes

under perioden. De flesta

begränsades till små eller medelstora

skador, åtta slutade

som totalskada.

■ Tio av bussbränderna startade

i passagerarutrymmet.

■ Endast två av de tio bränderna

som startade i passage-

rarutrymmet ledde till att det

blev en totalskada.

■ 61 av bussbränderna startade

på annan plats än i passagerarutrymmet.

■ Av dessa startade 37 i motorrummet,

16 i bromsarna

och sju under vagnkorgen.

■ Nio av bränderna som startade

på annan plats än i passagerarutrymmet

spred sig sedan

dit in. Sex av dem ledde till totalskada.

Fem kategorier

Den finska undersökningen

klassar orsaken till bussbränderna

i fem kategorier:

● Bränder orsakade av bromsarna,

16 konstaterade fall

under perioden. Av dessa orsakades

tolv av skivbromsar

och fyra av trumbromsar.

● Elektriskt fel i kabel till batteri

eller generator, 14 fall.

● Annat elektriskt fel, åtta fall.

● Brand i utläckande bränsle,

14 fall.

● Annan orsak. Av dessa kan

nämnas:

- brand i läckande olja (ej

bränsle), fyra fall

monterad motor. På durken i

det heta och svåråtkomliga utrymmet

under passagerarna

fanns sjöar av flytande dieselolja.

Det blev körförbud direkt,

berättar polisinspektör Lars

Hyllert för Sirenen.

ULF ERLANDSSON

Finsk undersökning – få bränder startar inne

- brand i fläkt till luftkonditioneringsanläggning,

tre fall

- brand i extramonterat värmeaggregat,

tre fall

- brott i anslutning mellan turboaggregat

och ljuddämpare,

ett fall

● I övriga fall är brandorsaken

inte fastställd

Inga utrymningsproblem

Det var inga problem med utrymningen

vid någon av de undersökta

bussbränderna. 26 av

fordonen var helt tomma på

passagerare. I tio av bussarna


Sirenen Nr 8 2004 Erfarenheter 29

fälla

Foto: PATRICK PERSSON

Flygbussen mellan Malmö och

Sturup brinner. Bussbränder är

allt för vanliga, och var femte

buss en brandfara.

i bussen

fanns det fler än 30 passagerare.

I genomsnitt var det 21 personer

i varje buss. Dörrarna

kunde öppnas normalt eller

med hjälp av inbyggda backup

system.

Utlöstes för tidigt

Vid 55 av bränderna använde

bussföraren en eller flera

handbrandsläckare. Det första

släckförsöket lyckades vid 39

av tillfällena.

Den vanligaste orsaken till

att förarens släckförsök miss-

Bussbränder

År Buss- Skadebränder

ersättningar

1998 85 12 milj kr

1999 90 11

2000 76 20

2001 69 12

2002 41 16

2003 48 17

Totalt 409 88

Tyvärr har inte antalet bussbränder i

Sverige minskat fullt så mycket som

statistiken visar. Siffrorna anger bara de

bränder som rapporterats till försäkringsbolagen.

När självrisken höjs påverkas

både antalet rapporterade skador

och utbetalade ersättningar.

13 000 bussar

i Sverige

I Sverige finns drygt 13 000

bussar tyngre än 3,5 ton. De besiktigas

regelbundet av Bilprovningen.

Sedan år 2001 kontrolleras

också brandskyddet.

Dessutom finns en frivillig

branschorganisation som också

jobbar med att förebygga bussbränder

eller minska följderna

av dem.

Den så kallade ”Yrkestrafikgruppen”

har i flera år sammanställt

statistik över antalet rapporterade

bussbränder och utbetalade

försäkringsersättningar.

lyckades var att släckaren utlöstes

för tidigt så att släckmedlet

inte nådde fram till

brandhärden.

Räddningstjänsten tillkallades

vid 50 av de 71 undersökta

bussbränderna. I genomsnitt

var de på plats efter elva minuter.

I 25 av fallen var branden

då redan släckt.

Öva mer med

inomhusbrandposter

Har du använt en inomhusbrandpost någon

gång?

Förhoppningsvis svarar de flesta av Sirenens

läsare ja på den frågan.

Men hur många av de som inte tillhör

vårt yrkesskrå är det som provat att dra ut

slangen från en inomhusbrandpost och

trycksatt den för att bekämpa en eld?

Förmodligen är det inte så många.

Jag har själv varit instruktör vid hundratals

brandskyddskurser.

Deltagare har ofta varit yrkesgrupper av olika

slag: vårdpersonal, kontorsanställda, personal

på varuhus, i restauranger, servicehus, samlingslokaler

och andra objekt.

Praktiska övningar med olika typer av brand-

Sex moment

– steg för steg

1

Till att börja med gäller

det att komma åt reglaget

som öppnar själva

luckan. För att nå öppningshandtaget

måste man oftast

först slå sönder ett skyddslock

av glas eller plast.

Just detta att använda våld

och slå sönder något är ett

stort hinder för många. ”Tänk

om branden är så liten att den

slocknar ändå?” tycker många

och drar sig för att förstöra

något.

2

Nästa steg är att få upp

luckan. På vissa typer av

inomhusbrandposter består

spärren av en liten spak

som ska föras åt sidan. På andra

modeller är öppningsfunktionen

mera självklar.

3

För att trycksätta slangen

ska man öppna en kikventil

eller kran. Men åt

vilket håll ska den vridas? Om

ventilen är trög och kärvar

kan även en erfaren tekniker

bli osäker på hur det ska vara.

4

Därefter ska den trycksatta

slangen dras ut så

att den når fram mot

”branden”. Det är inte så lätt.

Ibland måste man vara två eller

flera för att klara det. ”Hur

var det nu, måste man dra ut

hela slangen eller räcker det

med en bit av den?”

5

Det femte momentet är

ofta det svåraste: att öppna

ventilen på strålröret.

Där finns det flera olika modeller.

På vissa moderna inomhusbrandposter

ska man reglera

strålen genom att skruva på

Foto: ULF ERLANDSSON

Att öppna ventilen på munstycket

kan vara det krångligaste

för en ovan person. Testa

hur munstycket fungerar.

munstycket längst fram på

strålröret. Andra modeller

har i stället en kikventil som

kan ställas i olika lägen för

stängt eller öppet läge eller

för spridd stråle.

6

Äntligen är det klart att

bekämpa branden. Låg

ställning så att du inte

utsätter dig för röken. Kyl ner

det som brinner med vatten.

En spridd, finfördelad,

vattenstråle är oftast effektivare

än en hård, sluten stråle.

redskap är alltid ett viktigt moment vid dessa

kurser.

Tyvärr har kostnaden för omladdning av

brandredskapen ibland varit ett hinder för att

alla deltagare själva skulle få utlösa och använda

en handbrandsläckare av varje typ.

Men trots allt tror jag att de flesta eleverna lärt

sig hur man hanterar de bärbara släckare de har

på sin arbetsplats.

Däremot måste jag erkänna att jag ibland har

slarvat med att ordna ordentliga övningar med

inomhusbrandposterna.

Av någon anledning har det känts för enkelt.

Att dra ut en slang och spruta lite vatten är väl

inget som man behöver öva, kan det tyckas.

Men det är inte så enkelt som man tror.

ULF ERLANDSSON

Erfarenheter

■ Det är lätt att göra fel i en

stressad situation. För att

våga använda en inomhusbrandpost

mot en verklig

brand krävs praktisk övning.

Varje deltagare i en brandkurs

måste själv få genomföra alla

momenten enligt de sex stegen.

Annars är det lätt att något

går snett. Det har brandutredarprogrammet

gett

många bevis på.

■ Slangen till en ny inomhusbrandpost

är i allmänhet helt

tom på vatten. När den ska

användas för första gången

måste slangen fyllas innan

vattnet kommer fram till

strålröret. Det tar några sekunder

och gör att man kan

bli tveksam på om kranar och

ventiler verkligen står i öppet

läge.

■ Komplettera gärna instruktionen

för kranarna till inomhusbrandposterna

på din arbetsplats

med egna skyltar

”öppen” respektive ”stängd”.

■ Använd gärna inomhusbrandposterna

i det vardagliga

arbetet, när du tvättar bilen,

städar eller dylikt. Det ger

bra övning. Men se alltid till

att de återställs så att de

snabbt kan användas i en

nödsituation.

Ulf Erlandsson är anställd

vid Räddningsverket

med uppgift

att bland annat leda

ett stort brandutredningsprojekt.

Erlandsson medverkar

i Sirenen med sammanfattningar

av rapporter. Han tar

med glädje emot synpunkter och

tips på tel 054-13 50 39, fax

0470-208 04, e-post:

ulf.erlandsson@srv.se


30 Sirenens räddningsskola

Sirenen Nr 8 2004

Kommunen, räddningstjänsten och miljöbalken

Angår miljölagstiftningen

Vad har miljöbalken med räddningstjänsten att göra?

Vem hinner tänka på miljön när liv är i fara?

Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom, faktiskt.

Tänk ett steg längre!

Lagen om skydd mot olyckor och miljöbalken går hand i

hand: Båda har som mål att värna människors liv och hälsa,

egendom och miljö.

– Därför angår miljölagstiftningen i högsta grad också

räddningstjänsten, säger Kerstin Eriksson, lärare på Räddningsverket

Sandö, i detta avsnitt av Sirenens räddningsskola.

Det är viktigt att se kopplingen

mellan miljön och vår hälsa.

Miljöbalken, dess förordningar

och föreskrifter fi nns för att vi och våra

barn ska ha rent vatten att dricka och

ren luft att andas, inte bara i dag utan

också i framtiden. För att vi, liksom djur

och växter ska få leva i rena omgivningar

som vi inte tar skada av.

Miljöhänsyn är ingen tillfällig trend

som kommer att gå över. Det är alltså

lika bra att sätta sig in i hur det angår

räddningstjänsten.

Miljörelaterade händelser som också

berör området skydd mot olyckor blir

dessutom allt fl er:

Klimatförändringar kan orsaka tätare

och häftigare oväder och översvämningar.

Samhällets sårbarhet ökar.

Olyckor får större miljökonsekvenser

när områden blir alltmer tätbebyggda.

Man kan se det positivt, inte bara som

ytterligare krav:

– Räddningstjänsten får mer att göra,

och en allt viktigare roll i samhällets säkerhetsarbete.

Framför allt kan vi lära oss att använda

miljöbalken i det dagliga förebyggande

och operativa arbetet, parallellt med

– och gärna för att förstärka – lagen om

skydd mot olyckor.

Så säger lagen

– Miljöbalken gäller parallellt med lagen

om skydd mot olyckor

Tanken med lagen om skydd mot

olyckor (LSO) är bland annat att kommunerna

ska ta ett bredare grepp om

frågor som rör risk och säkerhet. Miljöaspekten

är en viktig sådan, både vid

förebyggande och skadeavhjälpande

insatser.

LSO utgår från att räddningstjänsten

samarbetar med miljökontoret

och andra kommunala förvaltningar

både i insatsplaneringen och vid en

räddningsinsats. Båda utövar tillsyn;

räddningstjänsten för brandskydd och

säkerhet – kommunen för miljöskydd.

Ofta är kraven olika sidor av samma

mynt och tillsynen blir effektivare ge-

nom samarbete.

Fem hörnstenar utgör syftet med miljöbalken:

1. Människans hälsa och miljön ska

skyddas mot störningar

2. Natur- och kulturområden ska

skyddas och vårdas

3. Den biologiska mångfalden ska bevaras

4. En god hushållning med mark och

vatten ska tryggas

5. Återanvändning och återvinning

ska främjas

Balkens mål är ekologiskt hållbar utveckling.

Miljöbalkens hänsynsregler

Grunden i miljöbalken är hänsynsreglerna

i kapitel två som sammanfattar vad

alla – privatpersoner, företag och myndigheter

– måste känna till och följa.

Miljöbalken gäller ”alla som utövar

verksamhet eller vidtar en åtgärd”. Det

vill säga: dess grundkrav gäller också för

räddningstjänsten.

1 § Bevisbörderegeln

”Det är upp till verksamhetsutövaren

att bevisa att verksamheten bedrivs på

ett miljömässigt godtagbart sätt.” Alltså:

Bevisbördan är omvänd! Vid en insats

ska man till exempel kunna förklara varför

man valt den metod man gjort och

hur detta påverkar miljön.

2 § Kunskapskravet

”Det är den som gör, eller tänker göra

något, som ska ha tillräcklig kunskap

om hur miljön och människors hälsa

påverkas och skyddas.”

Alltså: Man ska veta vad man gör.

För räddningsledaren innebär det till

exempel att – om han eller hon inte själv

vet – fråga någon mer miljökunnig inför

Miljöbalkens mål är ekologiskt hållbar utveckling. Dess förordningar och föreskrifter

fi nns för att vi och våra barn ska ha rent vatten att dricka och ren luft att andas,

beslut om en åtgärd som kan vålla problem.

3 § Försiktighetsprincipen och

bästa möjliga teknik (BAT, Best Available

Technology)

”Skada på miljö och hälsa ska förebyggas,

hindras eller åtgärdas. Bästa möjliga

teknik ska användas vid yrkesmässig

verksamhet.”

Alltså: Ta det säkra för det osäkra. Betrakta

ett utsläpp som farligt tills motsatsen

fastslagits.

Med stöd av den här principen fi nns

mycket att göra i det förebyggande arbetet.

Bästa möjliga teknik (BAT) gäller

också räddningstjänstens egen verksamhet,

exempelvis vid inköp av utrustning,

i övningar och insatser. BAT innebär

även att personalen ska vara utbildad

för sin uppgift.

4 § Lokaliseringsprincipen

”Man ska välja en sådan plats att ändamålet

kan uppnås med minsta intrång

och olägenhet.”

Alltså: Rätt sak på rätt plats. Även

med hänsyn tagen till konsekvenserna

av en brand eller en olycka. Räddningstjänsten

bör vara med från början när

anläggningar planeras. Ännu en punkt

där LSO och miljöbalken går hand i


Sirenen Nr 8 2004

Sirenens räddningsskola

räddningstjänsten?

inte bara i dag utan också i framtiden. Miljöhänsyn är ingen tillfällig trend som kommer att gå över. Det är alltså lika bra att sätta

sig in i hur det angår räddningstjänsten.

hand, och en bra utgångspunkt för samverkan

mellan räddningstjänst och miljökontor.

5 § Hushållningsprincipen och

kretsloppsprincipen

”Råvaror och energi ska användas så

effektivt som möjligt. Det som utvinns

ur naturen ska användas med minimal

resursförbrukning.”

Alltså: Olyckor är resursslöseri.

Att förebygga dem är att arbeta enligt

denna princip. Och om olyckan ändå

sker – att till exempel inte använda mer

släckvatten än nödvändigt.

6 § Produktvalsprincipen

”Om man kan ersätta en produkt med

en mindre farlig så ska man göra det.”

Alltså: Undvik riskabla produkter.

Framför allt vad gäller kemikalier, men

även till exempel övningsskum. I fråga

om förebyggande: vid val av byggnadsmaterial,

processkemikalier etcetera.

7 § Skälighetsregeln

”Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt

motiverade utan att vara orimliga

att uppfylla.”

Alltså: Det ska vara rimligt. Alternativ

ställs ibland mot varandra: liv, hälsa,

miljö, ekonomi. Ibland måste det ena

ske på bekostnad av det andra. Men ofta

samverkar fl era intressen.

8 § Förorenaren betalar (PPP, Polluter

Pays Principle)

”Det är alltid den som orsakar eller riskerar

att orsaka miljöstörning som ska

bekosta förebyggande eller avhjälpande

åtgärder.”

Alltså: Den som skitar ned ska betala.

Den som bryter mot dessa hänsynsregler

kan bli polisanmäld. Miljöförvaltningens

personal är skyldig att anmäla

misstanke om miljöbrott. För fällande

dom krävs att det varit fråga om uppsåt

Foto: Bo Nystrand

Juristen

svarar

Vilken lag

gäller före

den andra

– och när? Miljöbalken

eller

LSO?

31

Båda lagarna

gäller parallellt

och lagarna är

inte motstri- Per-Olof Wikström

diga på något

sätt. Lagen om

skydd mot olyckor skyddar den yttre

miljön lika mycket som miljöbalken.

Det är lätt att glömma bort det men

räddningstjänsten bryter mot reglerna

i LSO om man inte aktivt värderar

den yttre miljön vid en insats. Den

yttre miljön har ett eget skyddsvärde

enligt LSO.

Vid en olycka sker ett utsläpp av

ett farligt ämne. Detta ämne skadar

människor och/eller djur, miljö,

men först efter några år. Kan man

säga att händelsen är räddningstjänst

enligt lagens mening också

när dessa skador uppträder?

– När skadan uppstår är egentligen

ointressant. Det är intressanta är att

det krävs ett snabbt ingripande för

att förhindra skadan samt att de övriga

förutsättningarna för en insats är

uppfyllda. Det kan mycket väl vara så

att den enskilde skall ha resurser för

klara en olycka (villkor i ett tillstånd

enligt miljöbalken)

Vem ställs till svars vid misstanke

om brott mot miljöbalken under

en räddningsinsats? Är det räddningsledaren

själv, eller räddningschefen?

Eller kommunledningen,

om den inte sett till att köpa in rätt

utrustning, utbilda personalen etcetera?

– Vem som ställs till ansvars enligt

straffbestämmelserna i miljöbalken

är en knepigare fråga. Man kan säga

att de allmänna bestämmelserna om

delegation med mera, gäller. Räddningsledaren

har ett stort ansvar

men en felaktig insatsplanering kan

i vissa fall fl ytta ansvaret till räddningschefen.

Jag har svårt att se några

fall där kommunledningen skulle

kunna ställas till ansvar.


32 Sirenens räddningsskola

Sirenen Nr 8 2004

fortsättning från föregående sida

Öva miljötänkande – i alla situationer

eller oaktsamhet, och för räddningstjänstens

del kanske inte rubriceringen

blir så allvarlig som miljöbrott – men väl

vållande till miljöstörning.

Miljöbalken till vardags

– Ta miljöbalken till stöd när du jobbar

förebyggande.

Lagen om skydd mot olyckor är tydlig

när det gäller bränder. Däremot kan

man inte ställa särskilt höga krav på

skydd mot miljöolyckor med stöd av

LSO. Här kan räddningstjänsten dra nytta

av miljöbalken genom att samarbeta

med miljökontoret.

Räddningstjänsten kan inte själv förelägga

och utdöma vite enligt miljöbalken

och dess förordningar, men den

möjligheten har miljönämnden.

Genom samverkan, och argument

grundade på både LSO och miljöbalken,

får räddningstjänstens synpunkter

större tyngd.

Insatsplanera! Ta reda på var det fi nns

känsliga områden i kommunen och planera

för insatser vid olyckor på dessa

platser. Integrera miljöaspekten i allt

arbete, även i övningar.

Hur påverkar det vi gör miljön? Har vi

rätt utrustning? Rätt utbildning (bästa

möjliga teknik, se ovan). Kan vi minska

vår verksamhets miljöpåverkan?

Öva miljötänkande – i alla situationer.

Miljöfrågor bör vävas in i alla övningar,

inte läggas in som en särskild del vid enstaka

tillfällen.

Argumentera utifrån miljöbalken för

att få anslag till förbättringar av till exempel

utrustning, utbildning och övningsområden.

Miljöbalken i olyckan

– Ta alltid med frågan: Hur påverkar

olyckan miljön? (både vid insatsplaneringen

och vid själva insatsen)

Det kan vara ett utsläpp av farligt

ämne. Vid en trafi kolycka med personbilar

kanske enbart kylarglykol – en liten

mängd men som kan vålla skador

om det hamnar fel. Släckvatten kan behöva

tas om hand, brandrök kan vara

miljöskadlig; liksom det ibland är miljövänligare

att låta ett ämne brinna än

att släcka.

Olyckan kan ha inträffat i ett känsligt

område: vid en vattentäkt, nära en fi skodling,

intill en bäck med ett hotat bestånd

av öring. Räddningstjänst är inte

en isolerad företeelse i samhället. Om

samhället satsat pengar på åtgärder för

att bevara exempelvis bäcköringen, kan

Att läsa vidare

Miljökunskap för räddningstjänsten.

Från förebyggande till återställning.

Räddningsverket 2001, under

omarbetning 2004. Beställningsnummer:

R00-237/01

Vägledning vid bränder och

utsläppsberedskap. Miljösamverkan

västra Götaland. Finns på nätet:

http://cf.vgregion.se/miljo/miljosamverkan/

länk: Utgivet. Konkreta

exempel, förslag till samverkan och

miljöchecklistor för både förebyggande

och räddningsinsatser.

www.jordnara.nu Bra hemsida

med sammanställning av i stort sett

Foto: Arne Forsell

Ta alltid med frågan: Hur påverkar olyckan miljön, både vid insatsplaneringen och vid själva insatsen? Det kan vara ett utsläpp

av farligt ämne. Vid en trafi kolycka med personbilar kanske enbart kylarglykol – en liten mängd men som kan vålla skador om det

hamnar fel.

räddningstjänsten omintetgöra detta

genom bristande kunskaper eller rutiner

i att tänka miljömässigt.

Livräddning först

Miljöhänsyn går inte före livräddande

insatser, men miljöaspekterna

ska gå hand i hand med övrigt

skadebegränsande arbete. Att strunta

i miljön kan skada människor och djur

på lång sikt.

Alla behöver inte kunna allt. Räddningsledaren

har stora befogenheter,

och ett stort ansvar. Men miljökunskap

är ett stort område; minst lika stort som

räddningstjänst. Ta hjälp av experter i

stället för att chansa. Fråga någon sakkunnig

– dokumentera att frågan ställts,

när och till vem, liksom vilket besked

du fått. Då kan du visa att du tagit miljöhänsyn.

all miljölagstiftning

Naturvårdsverkets hemsida: www.

naturvardsverket.se

Räddningsverkets hemsida: www.

raddningsverket.se

RIB: Räddningsverkets integrerade

beslutsstöd. Här fi nns erfarenheter,

underlag, insatsstöd som Riskera

och BFK (beräkningsprogram för

kemikaliespridning), information om

kemiska ämnen etcetera.

Mer om miljöfrågor fi nns också

att läsa i Sirenens räddningsskola nr

4/2002: ”Miljöhänsyn i räddningstjänsten”.

Ett gott samarbete med kommunens

miljökontor ger kontakter som är användbara

också i en akut situation.

Gör tillsyn gemensamt. Det blir rationellt

för den verksamhet som ska ta

emot inspektörer från både räddningstjänst

och miljökontor, att göra det vid

ett och samma tillfälle. Och praktiskt:

det främjar samråd och samordning av

kommunens budskap och direktiv. Lagen

om skydd mot olyckor och miljöbalken

har som vi sett många kopplingar

till varandra.

Öva med miljökontoret

Genomför en kurs, eller öva ett scenario

tillsammans. Det är givande för både

räddningstjänsten och miljökontoret

att lära om varandras arbetsområden.

Bygg upp kontaktvägar för att samråda

och ta hjälp av varandra, både till var-

Gå en kurs

Kontakta någon av Räddningsverkets

skolor, för förslag till utbildning

som kan skräddarsys utifrån behov

och förutsättningar.

Sandö: 0612-820 00, Skövde: 0500-

4640 00, Rosersberg: 08-590 080 00,

Revinge: 046-23 35 00

Umeå universitet ger vårterminen

2005 en fempoängskurs: Miljökonsekvenser

vid olyckor. Kursen är

framtagen i samverkan med Räddningsverket.

Mer information fi nns

på: www.umu.se

dags och i akuta lägen. Vem ska kontaktas

och när? Hur nås miljöinspektörer

utanför kontorstid? Finns joursystem?

Larmlista?

Samverka vid revidering av handlingsprogram.

Miljöhänsyn är ett mycket bra

område att arbeta tillsammans med; det

bör tas in i både förebyggande och operativ

verksamhet.

Samverkan brukar också främja lösningar

av ekonomiska frågor.

Läraren

Kerstin Eriksson

i samarbete med

Eva-Lena Lindbäck

Namn: Kerstin

Eriksson

Ålder: 30 år

Bostadsort:

Härnösand

Yrkesbakgrund:

civilingenjör

i miljö- och

Kerstin Eriksson

vattenteknik,

VA-frågor vid

Umeva i Umeå, därefter miljökontoret

i Bjurholms kommun. Miljöhandläggare

och lärare vid Räddningsverket

Sandö sedan 2001.

Fritid: familjen, hantverk, friluftsliv,

vänner, böcker


Sirenen Nr 8 2004

Dags att dra i nödbromsen

och att skapa en värdegrund

A

tt brandmannayrket är

speciellt har hävdats i

alla tider. Brandstatio-

nerna har varit slutna enheter

till stor del nogsamt avgränsade

mot övrig kommunal verksamhet

och omvärlden.

Allmänhetens bristande insyn

och kunskap om verksamheten

har medfört att det fortfarande

lever kvar en stark

mytbildning kring brandmannayrket

(till exempel polera

mässing och plocka ner katter

från träd, etcetera)

MEN under de senaste årtiondena

har stora förändringar

skett i samhället. Man skulle

nästan kunna säga att allt har

ifrågasatts eller förändrats.

Tekniken har tagit över i vardagslivet

– vem kan i dag klara

sig utan mobiltelefon eller

hemdator? Givetvis har detta

kunnat skapa positiva effekter

men det finns även en baksida

som vi ännu inte riktigt har

fått grepp på.

Ingen positiv situation

Ibland tycks ”förändring” i sig

vara målet för förändringen.

Aldrig någonsin har väl valmöjligheterna

varit större för

oss människor än i dag. Inom

arbetslivet har den ena efter

den andra omorganisationen

skett – vi har inte sett slutet än.

Mänskliga egenskaper såsom

”förändringsbenägen” efterfrågas

och står högt på önskelistan

vid nyanställningar.

Livsstil och värderingar har

förändrats i en oerhörd takt.

Alla – människor och organisationer

– är vi en del av samhället

och präglas direkt eller

indirekt i olika mått av de förändringar

som sker.

Under senare år tycks vantrivsel

och bristande entusiasm

sprida sig alltmer inom

räddningskårerna.

En faktor till detta är givetvis

Ännu ett stockkonservativt

inlägg på insändarplats

om ny teknik i nr 7/04 av Sirenen.

Stefan Särdkvist i Hästveda

spydde galla över nymodigheten

Skärsläckaren, en svensk

uppfinning som skapat intresse

för svensk räddningstjänst

utomlands. Förmodligen är

Särdkvist ett brandbefäl av den

gamla stammen, som vill att

saker och ting ska förbli som

de alltid varit.

Han ondgör sig över att Räddningsverket

varit med och utvecklat

denna produkt. Är det

Foto: BILDBYRÅN, HÄSSLEHOLM

Trafikolyckor har räddningstjänsten alltid sysslat med. Men en förändrad omvärld, lagar och annat

ställer nya krav på brandmännen. Inför en osäker framtid är det dags att stanna upp och formulera en

värdegrund, anser Philip Widell i sin insändare.

sparkrav och nedskärningar

inom all kommunal verksamhet,

vilket även drabbat somliga

räddningstjänster hårt. Att

leva under ständigt hot om

nedläggning av sin station eller

neddragning i styrkan skapar

ingen positiv arbetssituation.

Vad är rimligt att göra?

Under ett antal år har också

diskussioner förts om vad som

är rimligt att utföra ytterligare

inom ramen för att vara

brandman. Ska man åka på inbrottslarm

eller inte? Flagghalning

på helger ? Ska laget

av avundsjuka att han själv inte

rekryterats till Räddningsverket

som han spyr galla över

skärsläckaren och kombinationen

av detta verktyg och små,

snabba enheter? Jag kan ha

många synpunkter på att Räddningsverket

är passivt, men i

fallet Skärsläckaren och mindre

enheter applåderar jag.

En del i vårt arbete

Som deltidsförman skulle jag

gärna se att kommunen köpte

in skärsläckare till vår organisation,

men det är väl att hoppas

städa hela stationen för att

spara in städkostnaden etcetera?

Många har upplevt att kraven

ökat på att göra sådant

som man tidigare inte utfört

och som upplevs ligga utanför

det man anställts för. Upplevelsen

av förändring är stor

men upplevs inte positivt.

En annan faktor är givetvis –

vilket aldrig framkommer – att

våra värderingar och vår livsstil

har förändrats oerhört under

senare år. Detta medför en

förändrad syn på till exempel

arbete och fritid. När vi talar

om att arbetet har förändrats

för mycket. Har läst flera artiklar

om skärsläckaren i Sirenen

och har en bekant på en närliggande

heltidskår som prövat.

Han är eld och lågor.

Vår uppgift är att rädda liv

och kan vi med en mindre enhet

(snabbt fordon med två

man) komma fram till en

brand och kyla ner brandgaserna

med hjälp av skärsläckaren

så tycker jag att det är en

självklarhet att metoden ska få

en chans att utvecklas vidare

och bli en del i vårt arbete och

säkerhet (även bättre förutsätt-

Ordet fritt

har också personalens uppfattning

om arbetet även förändrats.

Osäker framtid

En tredje faktor är att framtiden

är än mer osäker vad gäller

förändringar inom yrket.

Lagen om skydd mot olyckor

ställer hela verksamheten inför

nya inriktningar. Den traditionella

yrkesidentiteten tonas

ner – förändras – till något

som ännu är ganska obekant.

Starkt förenklat kan man säga

att tyngdpunkten går från utryckande

till förebyggande

verksamhet.

Låter som avundsjuka, Särdqvist

ningar när vi blivit full styrka

för att leva upp till Arbetsmiljöverkets

bestämmelser för

rökdykning).

Så Särdkvist – tänk i fall Skärsläckaren

håller vad den lovar

och svenska och internationella

experter har rätt – då lär din

önskan om att skärsläckaren

ska blir ”en historisk parentes”

inte infrias.

Framåtsträvande förman

33

Det är inte utan att närpolisreformen

från tidigt 1990-tal

ekar i bakgrunden. Vi minns

vad den förde med sig under

en lång tid.

Dessutom ska vi inte glömma

att de förändringar i attityder

och värderingar i samhället

som sker ibland ställer

räddningstjänstpersonal inför

nya och svåra situationer i

larmsituationer.

Vi talar om ett ”hårdare” och

”omänskligare” samhällsklimat

med mer våld och situationer

i dag då till och med

räddningstjänsten blir måltavla

för detta.

Några ytterligare intressanta

värderingsförskjutningar gäller

exempelvis synen på djur i

förhållande till människor och

dessutom finns starka strömningar

som talar om naturen

som ”besjälad”. Framtiden

kommer att utvisa vad detta

får för konsekvenser vid räddningsinsatser.

Dags för en yrkeskod

Är det inte dags att dra i nödbromsen?

Är det inte dags att

börja diskutera de grundläggande

värderingarna man

inom räddningstjänsten står

för? Arbetsgivare och anställda.

Det är också dags för en yrkeskod

som vägledning i arbetet.

I många andra verksamheter

har man stannat upp och sökt

formulera vad man står för i en

så kallas värdegrund.

Hur än lagar är formulerade

och hur än nedskärningar sker

och värderingar förändras har

räddningstjänsten en mycket

viktig samhällsfunktion. Låt

alla goda krafter samverka till

en positiv förändring.

Philip Widell

Också du kan tycka till

på de här sidorna

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 000 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 1/05 är

15 januari. Välkommen!


34

Ä

r det verkligen militären

i Sverige som bestämmer

var räddningshelikop-

trarna ska finnas? Det framstår

ofta så i den dagliga debatten.

Nu tycker jag att det får vara

nog!

Under de senaste 20 åren har

vi svenskar upprepade gånger

ställt samma fråga:

– Vad händer nu när militären

tar bort sina helikoptrar

ifrån?

Nu är det dags igen.

Media följer med stort intresse

vad som kan bli konsekvenserna

av det kommande försvarsbeslutet

och var våra

räddningshelikoptrar ska finnas

eller snarare inte finnas

verkar ha blivit en sak som

man tror avgörs av landets militärer.

Inte en militär fråga

Våra politiker måste visa kurage,

peka med hela handen och

en gång för alla tala om hur de

vill att vi ska ha det med räddningshelikoptrarna.

Inte är väl detta en militär

fråga utan i allra högsta grad

en civil fråga, i varje fall under

fredstid. Fredsförhållanden är

dessutom vad som gäller enligt

presenterade profetior.

Då så!

I Sverige finns det räddningshelikoptrar

för statlig räddningstjänst

på fem platser sedan

några år tillbaka, i Sundsvall,

Stockholm, Gotland, Ronneby

och Göteborg. Beredska-

Läste artikeln i Sirenen om

självslocknande cigaretter

och frågade mig genast: Varför

har detta inte uppfunnits tidigare?

Rökt har folk gjort i flera

hundra år – och dött i bränder

orsakade av cigaretter.

Bättre sent än aldrig, men

man blir förvånad att inte

brandmyndigheter runtom i

världen tidigare ställt dessa

krav.

Borde skämmas

Det är väl på brandkårerna

pen varierar mellan 15- 60 minuter

och betalas märkligt nog

av den svenska sjöfarten, genom

Sjöfartsverket (SjöV).

SjöV har utan tvekan det

största behovet av räddningshelikoptrar

för statlig sjöräddning

längs vår långa kust och

det är många som vill snylta på

beredskapen för en billig kostnad

när de väl vet att den ändå

måste finnas.

Lär bli ännu dyrare

På två av dessa platser, Sundsvall

och Visby, har Norrlandsflyg

tagits i anspråk som kommersiell

operatör. Detta eftersom

militären inte längre hade

behov av helikopterbaseringar

där för den egna verksamheten,

vilket jag kan förstå.

SjöV har dock fortfarande behovet

av en godtagbar beredskap

för sjöräddning, att nå

varje nödställd inom en timme

med en räddningshelikopter.

SjöV betalar därför årligen 44

miljoner kronor till detta (38

miljoner till Norrlandsflyg och

6 miljoner för den militära besättningsberedskapen)

och det

tvingas de fortsätta med oavsett

de militära nedprioriteringarna.

Låser vi in de militära helikoptrarna

i hangarerna lär det

bli ännu dyrare.

Av tolv helikoptrar, i huvudsak

inköpta för räddningstjänst

inom militären för att

rädda piloter, finns idag tio

kvar. Två har mycket tragiskt

som sakkunskapen finns och

den institution i samhället som

borde vara vakna för och driva

frågor som dessa. I stället var

det, enligt artikeln, en politiker

i USA som till slut reagerade

och fick fokus på frågan. All

heder åt honom. Brandkårer

och brandmyndigheter i alla

länder borde samtidigt skämmas

för att inte ha drivit frågan

för längesedan.

New York har tagit täten, Kanada

blir enligt artikeln i Sirenen

första landet som följer ef-

Ordet fritt

Gör helikopterräddningstjänsten

i Sverige civil!

havererat i samband med civil

räddningstjänst.

Helt om! Varför inte?

Omfördela kostnaderna

Eftersom det i dag är flera civila

som flyger och vistas på havet

än det finns militärer som

flyger så låt oss vända på det

hela.

- Civilisera helikopterräddningstjänsten

i Sverige! Måla

helikoptrarna gul/röda!

- Omfördela kostnaderna för

de tio SuperPumorna ifrån Försvarsmakten

till Sjöfartsverket

som är en naturlig ny huvudman!

De är redan den största

brukaren.

- Kompletteringsutrusta med

civil räddningsutrustning!

- Lägg ut management på

privata operatörer och ta tillvara

de välövade och välmotiverade

besättningar som redan

finns i dag, inom Försvarsmakten.

- Låt de civila räddningshelikoptrarna

svara för beredskapen

vid militär flygaktivitet,

FRÄD. Låt det inte längre vara

någon skillnad på civil eller

militär räddningsberedskap.

- Märk och utrusta räddningshelikoptrarna

enligt Genève-konventionensrekommendationer!

Jag är övertygad om att det

finns en stor majoritet som stöder

en helcivil räddnings-helikoptertjänst

i Sverige både

bland oss som dagligen arbetar

med räddningstjänst men

Självklart med självslocknande

cigaretter

ter. Bara att hoppas att svenska

myndigheter ser till att Sverige

blir nästa land som ställer detta

självklara krav på tobaksbolagen.

Tack för en utmärkt bra tidning!

Örjan Widlund

Stockholm

också framför allt bland dem

som bara vill ha ett tryggt liv i

vardagen.

Varför är det så svårt att slå

Mycket intressant att få läsa

om självslocknande cigaretter

i förra numret av Sirenen.

Har aldrig tidigare hört

talas om detta, men uppfinningen

verkar ju suveränt bra.

Förmodligen första gången i livet

jag kan uppleva något positivt

med denna produkt.

Jag har en 84-årig far som är

rökare och bor ensam i egen

lägenhet. Varje kväll innan jag

somnar tänker jag på pappa

och ber till Gud att han inte

ska somna ifrån cigaretten.

Sirenen Nr 8 2004

näven i bordet och tala om hur

vi vill ha det?

Vem är emot?

Anders Jönsson

Hoppas verket

snabbt tar efter

Enligt artikeln i Sirenen kan

en sådan lag leda till att 20

personer om året slipper avsluta

livet som dödsbrandoffer.

Jag hoppas verkligen att Räddningsverket,

som ska förebygga

dödsbränder, snarast möjligt

genomdriver samma regler

som gäller i New York.

Anja Blomgren


Sirenen Nr 8 2004

Foto: PRESSENS BILD

Militär räddningshelikopter

och sjöräddning i samarbete.

Anders Jönsson vill att helikopterräddningstjänsten

blir civil.

Skriv en insändare och

Sirenens T-shirt!

För att uppmuntra fler att delta

i debatten ger vi alla som skriver

en insändare och får den

publicerad i nr 1/05 möjligheten

att få T-tröjan.

Är du intresserad, ange i så

fall att du vill ha en T-shirt samt

önskemål om storlek (S, M, L,

XL, XXL).

M

D

ed anledning av en artikel

i Sirenen nr 7

2004 samt viss efter-

forskning vid andra tankbilsolyckor

konstaterar jag att det

verkar finnas brister i räddningstjänsternas

kunskap när

det gäller olyckor med tankbilar

lastade med petroleumprodukter.

Efter att ha arbetat som lärare

på en av Räddningsverkets

skolor i ett antal år och därigenom

har en ganska god inblick

i de utbildningsplaner

som används vid utbildning av

brandmän och insatsledare

kan jag bara konstatera att

kunskapsnivån är alldeles för

låg inom detta område.

Varför är då detta så speciellt

med tanke på allt farligt gods

et verkar många gånger

som Kommunförbun-

det inte känner verklig-

heten i räddningstjänstens

Sverige. Förbundet påstår exempelvis

att rekryteringsproblem

inte finns ute på kårerna

– trots att man sitter med i arbetsgrupper

som arbetar med

sådana ärenden och borde

veta bättre.

Kommunförbundets inställning

till deltidarna har ju för

övrigt lyst igenom i engagemanget

att förnya och förändra

avtalen för oss deltidsanställda

brandmän och förmän.

En annan fråga som gjort

mig besviken är ersättningen i

det nya löneavtalet för deltidsanställda

då det gäller den nya

distansutbildningen. Denna

genomförs som deltidsstudier

och omfattar 120 timmar och

enligt nya avtalet ska detta ersättas

med lägst 6 000 kronor

och ska förhandlas lokalt.

Svek mot fackligt arbete

Hur ska detta kunna förhandlas

upp då arbetsgivarna (kommunerna)

och olika räddningstjänstförbund

på många

ställen runt i landet, tycks har

bildat karteller både länsvis

och på andra sätt och enats om

att inte betala ut en krona mer

än avtalets lägsta ersättning?

Detta anser jag vara ett svek

mot det fackliga arbetet på det

lokala planet och dessutom

kommer det inte att underlätta

Ordet fritt

Kunskapsnivån att ta hand

om tankbilsolyckor för låg

som transporteras längs våra

vägar. Det finns tre stora anledningar

till att titta lite extra

på petroleum i räddningsutbildningar.

1. Av allt farligt gods som

transporteras längs våra vägar

så utgör petroleum cirka 75

procent.

2. En petroleumtransport

kan förekomma i stort sett var

som helst i vårt avlånga land

allt från våra större städer och

vägar till den minsta skogsbilväg

detta på grund av var kunderna

befinner sig.

3. Med tanke på hur vårt

samhälle är uppbyggt när det

gäller transporter och kommunikationer

verkar det som

att användningen av bensin

och diesel inte kommer att

för kommande rekryteringar.

Här sitter Kommunförbundet

först i avtalsförhandlingarna

och vill ha in flera paragrafer

som ska förhandlas lokalt.

Samtidigt tillåter man och

tycks närmast uppmuntra kartellbildningar

för att hålla nere

ersättningarna till de nyanställda

deltidarna.

Saknar engagemanget

Den förre generaldirektören i

Räddningsverket Lennart

Myhlback konstaterade tidigt

vikten av att ha utbyte med

Brandmännens Riksförbund

(BRF) och betonade ofta att

deltidsbrandmännen är ryggraden

i svensk räddningstjänst.

Han tog många bra initiativ

och utvecklade deltiden

med kompetensutveckling,

bland annat den extra utbildningsveckan

med sjukvård.

Det engagemang han hade

för deltidens utveckling saknas

av dagens ledning i Räddningsverket.

Den verkar ha

tappat dialogen med oss deltidsanställda.

BRF tog själv initiativet

till en träff i oktober

och vi får väl hoppas att den

blev startskottet för ett bättre

samarbete.

Enda riktmärket

För snart ett år sedan kom lagen

om skydd mot olyckor. Jag

hoppades och trodde att den

skulle leda till förbättringar

och att vi skulle få bra hand-

minska de närmaste åren.

Det genomgående på de

olyckor som jag studerat är att

insatserna har avstannat när

man konstaterat att det läcker

ut eller läckt ut petroleum.

Dessutom verkar räddningstjänsten

nästan regelmässigt

lägga skum på en sådan olycka

oavsett om det är bensin eller

diesel i transporten.

Snabbare tätning

Det räddningstjänsten måste

bli bättre på är att täta läckage

så att man kan behålla produkten

i fordonet i stället för

att det läcker ut, det kan

ibland vara mer bråttom att

täta läckaget än att lägga

skum.

Dessutom måste de tekniker

lingsprogram i kommunerna.

Tyvärr verkar det nu som det

enda riktmärket har varit

kommunernas självbestämmande.

Det tycks ha blivit fritt

fram att reducera deltidsstyrkorna

eller helt enkelt lägga

ner brandstationer.

Vem hade förväntat att det

var så den nya lagen skulle tolkas?

Inte jag i alla fall. Man

plockar bort brandförmän,

man nöjer sig med att ha first

responders, styrkeledare, arbetsledare

och allt vad man

kallar dem, flera mil bort. Förmannen/räddningsledaren

finns alltså miltals från brandmännen

som ska rycka ut.

Brandmännen på plats tvingas

i akutläget fatta kanske livsviktiga

beslut när det gäller taktik

och annat de inte utbildats för.

Varför nya benämningar?

Runtom i landet uppfinner

man ny nomenklatur, med befattningar

jag aldrig sett i utbildningsprogrammen

för

räddningstjänsten i Sverige exempelvis

styrkeledare, arbetsledare,

enhetschef och first responder.

Var i lagtexten finns

dessa benämningar?

Det är lätt att misstänka att

man uppfinner detta enbart

för att kringgå att behöva utbilda

förmän på deltid. Hoppas

att jag har fel. Varför kan

man inte ha kvar de befattningar

man fått utbildning

för?

35

som används för att begränsa

utspridning av de produkter

som läckt ut bli effektivare.

I Sirenen nr 7 2004 säger

man att det är upp till branschen

att se till att handlingar

finns tillgängliga. Den lag som

reglerar transporter av farligt

gods anger tydligt vad som

gäller för transporthandlingar,

denna lag trodde jag var till

för att räddningstjänsten ska

kunna göra en snabb och riktig

insats lika väl som att ange

för avsändare transportör och

mottagare vad som gäller.

Bengt Sörlin

Sollefteå

Nya lagen har gett fritt

fram att lägga ner styrkor

Avslutningsvis hoppas jag

att länsstyrelserna lever upp

till sin roll som tillsynsmyndighet.

Att de aktivt granskar

kommunernas handlingsprogram

samt att det finns både

riskanalyser och konsekvensbeskrivningar

för de nedskärningar

som genomförs enbart

av ekonomiska skäl ute i kommunerna.

Att det går att påverka myndigheterna

visas i grannkommunen

Vilhelmina, där man

ville lägga ner två deltidsstationer.

Länsstyrelsen i Västerbotten

gick emot kommunens

nedläggsbeslut. Heder åt den

länsstyrelsen och åt killarna i

deltidskåren som tog strid och

engagerade sig.

Herman Persson

Brandförman, Dorotea

Också du kan tycka till

på de här sidorna

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 000 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 1/05 är

15 januari. Välkommen!


36

Seminarier om olycksundersökningar

I februari genomför Räddningsverket

fyra seminarier för

att hjälpa kommunerna att

komma igång med olycksundersökningar.

– Vi kommer att visa hur

olycksundersökningar kan användas

i säkerhetsarbetet och

även ge exempel från kommu-

Nyutgivet från

Räddningsverket

Statistik

Räddningstjänst

i siffror 03

Årsrapport med beskrivning

av svensk räddningstjänsts utformning

och insatser. Den

åttonde i ordningen från

Räddningsverket.

Best nr: I99-114/04.

Utbildning

Utbildningar inom risk och

säkerhet 2005

Räddningsverkets utbildningskatalog

för 2005. Här

finns alla grundutbildningar,

vidareutbildningar och uppdragsutbildningar

Best nr: U40-311/04.

Så här beställer du

Annan utgivning

ner som är på gång, säger projektledaren

Anders Bergqvist.

Seminarierna hålls i Umeå (1

februari), Rosersberg (2 februari),

Skövde (8 februari) och

Hässleholm (9 februari).

Mer information finns på:

www.raddningsverket.se

Ny sotningsutbildning

Åttasidig broschyr om den

nya sotningsutbildningen,

presentation av yrket.

Best nr: U40-639/04.

Aktuellt-brev

Utmärkning av personal

och utrustning (nr 7)

Detta Aktuellt-brev ersätter

nr 5 från i år.

Tar upp rekommendationer

för enhetliga varselkläder på

skadeplats. Information från

Räddningsverket, samt hela

den information som finns i

Vägverkets broschyr (se annan

utgivning i denna spalt).

Ange beställningsnummer samt din adress.

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.

Fax: 054-13 56 05.

E-post: publikationsservice@srv.se

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124,

651 80 Karlstad.

Rekommendationer för

varselkläder på skadeplats

Broschyr från Vägverket med

rekommendationer och teknisk

beskrivning av varselkläder

för insatspersonal.

Beställning: 0771-119 199,

epost: vagverket@vv.se, hemsida:

www.vv.se

MIMMS – på svenska

Mimms står för Major incident

Medical Management

and Support. Ett metodiskt

sätt att hantera allvarliga händelser.

Mimms startades ursprungligen

som en lokal kurs i Manchester.

Kursen har blivit

framgångsrik och spridits

över världen. Här har Mimmsprinciperna

översatts till

svenska förhållanden och

dess terminologi.

Beställning: Studentlitteratur,

Lund. Tel 046-31 20 00,

fax 046-30 53 38.

Pris: 215 kronor.

Brandvägg

Doktorsavhandling av Anna-

Lena Göransson, Räddningsverket.

Brandvägg beskriver hur en

grupp brandmän, som konsekvent

framhåller att de är

praktiker och inte teoretiker,

förhåller sig till den språkbur-

OBS – kan inte beställas

från Räddningsverket

na kunskapen och det språkburna

kunskapandet i sin yrkesutbildning.

Avhandlingens övergripande

syfte är att bidra till reflektion

och dialog kring språkandets

betydelse för lärandet.

Boken är utgiven av Malmö

högskola och kan beställas via

e-post på:

beställning@lut.mah.se .

Pris: 265 kronor.

Gasmätningens grunder

Praktisk bok om mätning av

gaser och ångor från brandfarliga

och explosiva gaser

och vätskor.

En uppdatering av tidigare

bok från 1990. Författare är

Lars H Landström.

Beställning: www.pheldo.se

Pris: 350 kr plus frakt

Lagen om skydd

mot olyckor

En diger handbok på 383 sidor

från Brandskyddsföreningen

som går igenom lagen,

med beskrivningar och

kommentarer. Boken är tänkt

att kunna fungera som uppslagsbok.

Författare är Johan Hermelin,

Göran Schnell och Harald

Dryselius.

Beställning: SBF tel 08-588

474 00, www.svbf.se

Pris: 690 kronor.

Flera remissinstanser, bland

andra Räddningsverket,

krävde att det i nya lagen

skulle finnas straffsanktioner

för dåligt brandskydd.

Så blev det inte.

Nu tänker räddningstjänsten

och polisen i Stockholm

uppvakta för en förändring.

– Det är beklämmande att

den som cyklar utan ringklocka

kan få böta 200 kronor,

men att man inte kan få böter

för att man riskerar folks liv genom

att låsa en nödutgång, säger

Patrick Widell, närpolisbefäl

i Stockholm.

Räddningstjänsten i Stockholm

tänker uppvakta Räddningsverket,

polisen vänder sig

till Justitiedepartementet för

att framföra synpunkterna.

– Vi var inom vårt distrikt landets

krogtätaste område, en

del krogar runt Stureplan har

öppet till fem på morgonen.

Skyddet är inte sämre än på andra

ställen. Men tätheten gör

att sannolikheten är större att

en olycka inträffar just där nästa

gång, säger brandinspektör

Lars Thidevall.

Inget straffar dåligt skydd

Torkel Schlegel, jurist på Räddningsverket,

konstaterar att

det inte finns någon lag som

straffar den som har dåligt

brandskydd.

Räddningsverket ville få in

det i lagen om skydd mot

Sirenen Nr 8 2004

Stockholm vill ha lag som

straffar dåligt brandskydd

olyckor, men lyckades inte.

Blockerade utrymningsvägar

eller att man släpper in för

många personer kan inte straffas

med hänvisning till vållande

av fara för annan person.

– Då måste det vara en konkret

och mätbar fara. Och det

är det inte. Risken att brand utbryter

är ju väldigt liten och

inte mätbar, säger Schlegel.

Räddningstjänsten kan hota

med vite om exempelvis en

nödutgång blockeras, men inte

utdöma böter.

– En ägare kan öppna en nödutgång

på vår begäran och

undvika vite, när vi åkt kan de

blockera den igen, konstaterar

Lars Thidevall.

Säkerhetsbälte i Värmland-Närke?

Länsstyrelsen i Värmland

vill utveckla ett säkerhetsbälte

som sträcker sig mellan

Karlstad och Örebro.

Och med Räddningsverket

som motor.

Det är med anledning av att regementet

A9 i Kristinehamn

föreslås att flyttas som länsstyrelsen

försöker hitta vägar för

etableringar som kan ge ersättningsjobb.

I försvarspropositionen lämnades

förslaget att Räddningsverkets

internationella enhet

utökas och förläggs till Kristinehamn.

Det handlar om drygt

100 nya tjänster. Det stöder

länsstyrelsen och vill dessutom

Kolding i

90 sekunder

I årets sista utgåva av videoserien

90 Sekunder uppmärksammas

Räddningsverkets utredning

om miljökonsekvenserna

efter branden i Jysk Bäddlager

och Barnens Hus i Östersund.

Andra inslag:

■ "Öckerö-modellen". Representanter

från kommunen redogör

för modellen som enligt

räddningschefen Kenneth Ericson

innebär någonting helt annat

än små insatsstyrkor.

■ Fyrverkeribranden i Kolding,

Danmark. Insatsledaren

och representanter för Beredskabstyrelsen

berättar.

■ Handledare och elever delar

med sig av erfarenheter från

SMO-elevernas praktik.

■ Från American Heat hämtas

ett reportage om en besvärlig

livräddningsinsats av flera offer

ur en avloppsbrunn.

90-Sekunder kan beställas

som DVD eller VHS från: 90-Sekunder,

Räddningsverket,

651 80 Karlstad, eller e-post:

rib@srv.se

förlägga ett sammanhållet insats-

och kompetenscentrum

för civil kris- och katastrofhantering,

lämpligt för både civil

och militär personal, till Kristinehamn.

Länsstyrelsen föreslår dessutom

att:

■ Räddningsverkets enhet

för brandfarliga och explosiva

varor, Bex, flyttas från Solna till

Karlstad.

■ Folkhälsoinstitutet, Strålskyddsinstitutet

och Elsäkerhetsverket

lokaliseras i regionen

Karlstad-Kristinehamn-

Hammarö.

■ Ett nationellt kompetenscentrum

för översvämningsrisker

bildas och kopplas till

Brister i transporter

av farligt gods

Var fjärde transport av farligt

gods har brister.

Det visar statistik från polisen.

Polisen gör varje år drygt

6 000 kontroller av vägtransporter

med farligt gods. Räddningsverket

har analyserat omkring

hälften av tillsynsrapporterna,

varav samtliga från storstadsområdena.

De vanligaste felen är att lastbilarna

saknar kontrollerade

brandsläckare och att godsdeklarationerna

är ofullständiga.

De svarar för omkring hälften av

anmärkningarna. Andra ofta förekommande

brister är fel i de

Insatskort för tåg och en ny

version av Lupp-ledning och

-uppföljning.

Det är några av nyheterna i

den nya versionen av Rib

(Räddningsverkets integrerade

beslutsstöd) som nu är klar.

I nr 1 2005 finns även, värderingsinstrument

för kemikalie-

Räddningsverket.

■ Haverikommissionen samlokaliseras

med NCO, i Karlskoga.

– Jag är naturligtvis positiv

till att stärka och profilera regionen

inom området risk och

säkerhet, säger Räddningsverkets

generaldirektör Christina

Salomonson. Men förslagen

måste betraktas som en önskelista

sett ur ett regionalt perspektiv.

– Däremot är jag direkt avvisande

till förslaget att flytta

Bex från Solna till Karlstad.

Kompetens inom området har

byggts upp under ett antal år

och behöver stabila förutsättningar.

skriftliga instruktionerna för

transporten, felaktig märkning

och felaktiga etiketter på kollin

samt bristfällig skyltning av fordon

och containrar.

– Åkerinäringen, som svarar

för transporterna, måste skärpa

den interna kontrollen genom

de säkerhetsrådgivare som ska

finnas, säger Bo Zetterström,

Räddningsverkets verksamhetsansvarige

för transport av farligt

gods.

Positivt är att bristerna trots

allt minskat under den senaste

femårsperioden.

Insatskort för tåg på nya Rib

hantering och ett nytt indikeringsinstrument.

Räddningsverket och Banverket

har ingått avtal om att insatskort

för tåg får visas via Rib.

Rib kan beställas via

www.rib.srv.se eller supporttelefon

054-13 55 30.


Sirenen Nr 8 2004 Platsannonser 37

Foto: PER LARSSON

Ett synbart bevis på uppskattning är statyetten från Video Fuego. Men viktigare för Birger Markusson

är själva filmen, 38 minuter om spåren efter terrorattacken mot World Trade Center i New York.

Filmade terrorattack

Markussons jobb prisvärt

Birger Markussons jobb är

att dokumentera händelser

inom räddningstjänst.

Nu har han fått pris för

det.

– Så här på ålderns höst.

Kanonroligt, säger han.

Några veckor efter attacken

mot World Trade Center var

Birger Markusson, Räddningsverket,

på plats i New York.

Det blev en film om katastrofen,

om livet på brandstationerna

efter att närmare 400

kollegor dött. Filmen döptes

till ”The unthinkable becomes

reality” (Det otänkbara blir

verklighet) och blev 2001 en

specialutgåva i videoserien 90

sekunder.

Nu har den i konkurrens med

filmer från 21 andra länder

prisbelönats som bästa dokumentär

vid ”Video Fuego” i

Spanien.

– Jag värderar det väldigt

högt, säger Birger Markusson.

Birger har sett många händelser

genom kameralinsen.

Han var på plats efter tågolyck-

Annonsera i Sirenen – boka senast 17 januari

Sirenen är perfekt för dig som

ska rekrytera personal inom

räddningstjänst och skydd mot

olyckor.

Ingen tidning i branschen har

sådan täckning som Sirenen.

Nästa nummer trycks 1 februari.

För att vi ska hinna få med

din annons vill vi att du förhandsbokar

utrymme senast 17

januari samt lämnar färdig annons

senast 24 januari.

Spaltbredder

Våra spaltbredder är:

an i Madrid, har filmat i Afghanistan,

Algeriet och många andra

länder. Resdagarna är

många, men oftast inom Sverige.

Hans filmer dokumenterar

oftast utvecklingen inom

svensk räddningstjänst. Och de

flesta vet vem Birger är. Det fick

han om inte annat bekräftat efter

att utmärkelsen i Spanien

blivit bekant.

– Väldigt många runt om i

landet har hört av sig och gratulerat,

det uppskattar jag väldigt

mycket.

Bestående intryck

Birger Markusson tillbringade

tio dagar i New York hösten

2001. Det blev 38 minuter film.

Vilka är dina starkaste intryck

från besöket?

– Det var brandmännen jag

mötte, killarna på golvet, och

hur dåligt de mådde psykiskt.

Jag var också med på en begravning

som gav oerhört

starkt intryck.

”Video Fuego” startades 1987

och hålls i Badajoz i södra Spanien.

Det är en gala där film,

1 spalt 41,4 millimeter

2 spalter 87,8 millimeter

3 spalter 134,2 millimeter

4 spalter 180,6 millimeter

5 spalter 227 millimeter

Priser

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter

för svartvita annonser,

18 kronor per spaltmillimeter

för färgannonser (priserna är

exklusive moms).

Räkna ut priset

Vad annonsen kostar räknar du

multimedia och stillbild inom

räddningstjänstområdet tävlar.

Dokumentär och utbildning

är ämnesområdena inom

de tre kategorierna.

Birger Markussons bidrag var

ett av 22 inskickade som nominerades

för dokumentärpriset

inom filmkategorin.

– Bidragen visades under tre

dagar. En japan vann priset för

bästa utbildningsfilm.

Varför har du inte deltagit

tidigare med filmen?

– Jag fick inbjudan först i år,

och det var den enda film jag

hade som var på engelska, franska

eller spanska, vilket är ett

krav. Så jag skickade in den.

Tacktal är kutym vid galor.

Vem tackar du?

– Torwald Snickars från

Stockholm. Han hade varit i

New York något år tidigare och

studerat brandskydd, han hade

kontakter. Utan Torwalds hjälp

hade aldrig dörrarna öppnats

för mig och jag hade aldrig

kunnat filma.

PER LARSSON

ut enligt följande exempel: En

svartvit annons som är 3 spalter

bred och 150 millimeter hög

kostar 7 200 kronor (3 x 150 x

16). Priset för färgannons i samma

storlek blir 8 100 kronor

(3x150x18).

Kontakt

Ring eller e-posta om du har några

frågor. Kontaktperson för

annonser är i första hand Per

Larsson, tel 054-13 51 02. Du

kan även tala med Gunno Ivansson

eller Stig Dahlén.

Intresseanmälan

Kan du tänka dig att jobba som Räddningschef i Hammarö

kommun?

Är du intresserad eller har frågor rörande tjänsten, mejla till

Brandmannaklubben Hammarö: bo.nilsson@comhem.se

Senast 15/1-05 vill vi ha ditt svar.

Nacka kommun

Nacka kommun har ca 80 000 invånare och är en expansiv och attraktiv

kommun med stora grönområden, insjöar, kust och skärgård.

Nacka Brandförsvar

söker

3 Brandmän

Nacka brandförsvar tillhör region Stockholm, vilket innebär

att vi har ett nära samarbete med brandförsvaren i

Värmdö, Lidingö, Stockholm, Solna, Sundbyberg och

Ekerö. Vi har idag 50 anställda.

Det är meriterande om du har genomgått SRV:s Bm-utbildning

eller motsvarande. Du har lätt för att samarbeta

och har god hälsa, kondition och styrka. Vi erbjuder dig en

tjänstgöring på 42 timmar/vecka delat dygn. För tillsvidareanställning

krävs att du har körkortsbehörighet C eller

motsvarande.

Din ansökan, med bifogat testprotokoll som styrker din arbetsförmåga,

skickar du till: Nacka Brandförsvar, 131 81

Nacka. Märk ansökan ”Brandman”. Ansökan kan även göras

på http://proof.nacka.se/enkatpoll.asp?ProofID=5589

Ansökan ska vara inkommen senast den 14 januari 2005.

Information kan du få av:

Räddningschef Per Höglund, telefon 08-718 80 94,

alternativt Rolf Harlert, telefon 08-718 80 96.

Sirenen

är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen

inom räddningstjänsten och skydd mot olyckor. Är du inte redan

prenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis!

Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40


Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

❐ Adressändring


Avsluta prenumerationen

Namn ………………………………………………………………………

Gatuadress ………………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………………

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………

Vid adressändring

Gamla gatuadressen………………………………………………………

Gamla postadressen………………………………………………………


38

Toppvinsten till Nynäshamn

Den här gången kom den först öppnade rätta

lösningen från Nynäshamn. Vi på Sirenen säger

grattis till Lennart Liljehammar och övriga vinnare.

Rätt lösning av krypto nr 7/04 gav följande

mening i de tonade rutorna:

Plåtad plåt

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret

etc): Lennart Liljehammar, Nynäshamn.

2–4:e pris (cykelhjälm): Lars Rymark, Löddeköpinge,

G Olsson, Göteborg, Owe Qvarnström, Gävle.

5–8:e pris (resebrandvarnare): Lena Markendahl,

Götene, Bertil Hansson, Orsa, Lars Möller, Glumslöv,

B-L Magnusson, Grums.

Lösningen till kryptot 7/04

krypto

Sirenen Nr 8 2004

Samma tal – samma bokstav

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden.

Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstav

hela kryptot igenom.

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en

mening som har koppling till bilden.

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare.

Skicka lösningen senast den 17 januari till: ”Kryptot”,

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Sirenen Nr 8 2004

Jo, det är en

brandpost...

Så här i julbordstider visar vi en

bild som Herman Persson i Dorotea

knäppte på ett hotell i

Lycksele när Brandmännens

Riksförbund hade länsträff.

”Inte helt lätt att komma åt

den här brandposten om det

skulle börja brinna”, kommenterar

Herman sin bild.

■■ ■ Har också du en bild

med något roligt eller udda

motiv med anknytning till

räddningstjänst och skydd mot

olyckor – skicka den till Sirenen.

Vi belönar alla som får sin bild

publicerad med Sirenens Tshirt.

Kom ihåg att uppge önskad

storlek.

Brandingenjör Lars Strandh, 40,

är ny ställföreträdande räddningschef

i Stenungsund. Han

jobbade tidigare vid räddningstjänsten

i Kalmar. Strandh ersätter

Esa Haapamäki, 39, som

börjat på ÅF. Erik Leveau (från

Carl Bro i Malmö) har tillträtt en

nyinrättad tjänst som brandingenjör

i Stenungsund.

I förra numret berättade vi att

Rickard Hansen, 36, börjar som

räddningschef i Kalmar 1 januari

2005. Nu är det även klart att

Annette Andersson, 42, i februari

blir ny förvaltningschef. Hon

är i dag personalchef i Borgholms

kommun på Öland.

Tina Håkansson, 34, är ny

ställföreträdande räddningschef

i Halmstad. Hon har jobbat

vid räddningstjänsten sedan

1996 och ersätter Hans Ekberg

som tidigare tog klivet upp till

räddningschef.

Åmål har två nya ställföreträdande

räddningschefer från årsskiftet.

Det är Stellan Lundkvist,

60, som varit ställföreträdande

räddningschef i Årjäng, och

Tommy Kihlberg, 52, som varit

brandmästare i Åmål.

Ställföreträdande räddningschef

Hans Felixon kliver ett steg

upp och blir ny räddningschef i

Ödeshög från årsskiftet. Han ersätter

Per-Olof Lindelöf. Tjän-

Redaktion

Stig Dahlén

Chefredaktör

och ansvarig utgivare

054–13 51 04, e-post:

stig.dahlen@srv.se

Per Larsson

Reporter

054–13 51 02

e-post:

per.larsson@srv.se

Gunno Ivansson

Layoutare, reporter

054–13 51 06

e-post:

gunno.ivansson@srv.se

sten som ställföreträdande köper

kommunen från Motala

(Ingmar Unosson). Lindelöf är

numera säkerhetschef i kommunen.

Brandingenjör Marie Hansson

arbetar sedan i september på

Bengt Dahlgren AB i Malmö.

Hon kommer närmast från

räddningstjänsten i Lund, där

hon var tillförordnad chef på

räddningstjänstavdelningen.

Anders Nälstedt har utsetts

till ny räddningschef i Hässleholm/Perstorp

efter Benny

Ståhl, som går i pension 1 april.

Ställföreträdande räddningschefen

i Umeå Roger Larsson

slutar vid årsskiftet efter 30 års

tjänst i kommunen. Fredrik

Thoms har anställts som riskhandläggare

och kommer även

att arbeta med beredskapsfrågor.

Thoms har tidigare bland

annat varit officer i Uppsala.

Øresund Safety Advisers AB utökar

med två konsulter, Andreas

Lindgren, brand- och riskhanteringsingenjör

(närmast från

Prevecon) och Cecilia Sandström,

riskhanteringsingenjör

Sirenens uppgift är att beskriva

utvecklingen inom Räddningsverkets

ansvarsområden och stimulera

till debatt i dessa frågor.

Enbart Inledaren på sidan 2 är att

betrakta som Räddningsverkets

officiella linje.

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.

Adress: Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad.

Telefax: 054–13 56 40

e-post: sirenen@srv.se

Prenumeration är gratis. Beställes

skriftligt genom att skicka in

prenumerationstalongen som

Sirenen

Räddningsverkets tidning

Näst Sista

Foto: HERMAN PERSSON

(nyexaminerad från LTH).

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund

har omorganiserat

för att anpassa sig till den

nya lagen. Förebyggande- och

räddningsavdelningen har ersatts

av Avdelningen Skydd och

samhälle och Avdelningen Insatsstöd.

Leif Isberg är chef för

Skydd och samhälle, där Stefan

Bengtsson från 1 januari är ny

brandingenjör. Chef för Insatsstöd

är brandingenjör Karl-

Gunnar Alvekrans, tidigare på

förebyggandeavdelningen. Organisationen

omfattar även en

administrativ stab med Sven-

Åke Josefsson som chef och en

funktion för Tillsyn och myndighetsfrågor

med Bo Molin som

chef.

Räddningstjänsten Norduppland

är namnet på det nya kommunalförbund

som bildas vid

årsskiftet, en sammanslagning

av räddningstjänsterna i Tierps

och Östhammars kommun.

■ ■ ■ HÖR AV DIG

när personer på ledande poster

i din organisation byter

jobb eller någon nyanställs.

Adresser finns i redaktionsrutan

här nedan (givetvis kostar

det inget att ”annonserna”

dessa nyheter).

finns i slutet av varje nummer.

Upplaga: 36 000 exemplar.

Adressändring görs genom att

fylla i talongen som finns i slutet

av varje nummer. Talongen faxas,

054-13 56 40 eller skickas

till: Prenumeration, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad.

Kom ihåg att uppge gamla

adressen vid adressändring!

Tryck: VLT Press, Västerås.

Tryckt på miljövänligt papper.

Tryckdag detta nummer: 8 dec.

Nästa nummer, 1/05, trycks den

1 februari.

39

Rock n´ Roll! Sista helgen i november fick gubben full

dos av det som pumpas in i öronen på våra ungdomar.

Två nattklubbsbesök. Fredag chaffis åt dottern

till Mariestad och hårdrockbandet Rallypack från Göteborg,

kvällen efter fick en arbetskompis taket i Nöjesfabriken

i Karlstad att lyfta med Mustang Sally och andra 60talsröjarlåtar.

Bandet hade inte lirat på åtta år och givetvis

måste jag var med om denna come back.

Precis som i Mariestad

kryllade golvet före scenuppträdandet

av tonåringar,

dansandes med

alkoläsk i näven. Om

denna förrädiska dryck

med syftet att lura in

ungdomar i alkoholberoende

skulle jag kunna

skriva mycket. Men det

jag reagerade mest över

var ljudnivån. I Karlstad fick redaktionskollegan Gunno

backa 30 meter för att över huvud taget stå ut. I Mariestad

fladdrade mina tunna hårstrån av tryckvågen från högtalarna.

Tack och lov hade dottern övertygat mig om att det

krävdes maximalt hörselskydd. Men alla dessa skyddslösa

ungdomar därute, i Mariestad och på alla andra platser i

Sverige – hur många kommer inte att drabbas av tinnitus

med livslångt lidande och för samhället kostsamma sjukskrivningar.

Måste det vara så?

Varför gör inte kommunernas hälsovårdsnämnder inspektioner

på plats på motsvarande sätt som räddningstjänsten

i en del städer sena festkvällar börjat kolla brandsäkerhet

och nödutgångar på nöjesställen? Ut och mät

ljudnivåerna, varna arrangörer som inte har koll, följ upp

och nästa gång högsta tillåtna decibelnivå överskrids – dra

ur kontakten! Det är förmodligen enda sättet att få arrangörer

och band att följa reglerna.

Tinnitus kan bli en ny folksjukdom – och den känns så

onödig. Ännu en uppgift för Räddningsverket månne, som

i ambitionen att bli ”Säkerhetsmyndigheten” tycks vilja ta

till sig allt som har med folkhälsa att göra?

Vad du än gör – krocka inte med en stadsjeep

Häromdagen höll jag på att bli mosad av ett monster, en

så kallad SUV. I vägkorsningen hann jag undan med minsta

marginal. SUV står för Sport Utility Vehicle och har blivit

den senaste statusprylen för fåfänga stadsbor att visa

grannen att de har något häftigare på garageuppfarten.

Jag har aldrig fattat vitsen med dessa ”stadsjeepar”, varför

var och varannan stadsbo ska glida runt i en fyrhjulsdriven,

bensinslukande miljöbov. För mig hör sådana här

fordon hemma i Australiens outback och andra ödemarker

långt från asfalt och allfarsvägar. Men i Stockholm, Göteborg,

Karlstad… Nej! Trafikfarliga är de också – för oss

som sitter i normala bilar som Volvo V40 eller VW Golf.

Kör du en sådan – vad du än gör, krocka inte med en SUV!

Golfen möter en stridsvagn. Du är chanslös.

Förbjud försäljning till allmänheten

Länge var smällare ett gissel för människor, hundar och katter.

När de för något år sedan äntligen förbjöds

satsade importörerna och försäljarna av pyrotekniska

varor på en ny och värre form; raketer

med bomber som kan skjuta huvudet

av människor och som kan orsaka förödande

bränder när de hanteras fel.

Fyrverkerier rätt hanterade är vackra

skådespel, men som det nu börjat urarta

finns det bara ett sätt – förbjud

försäljning till allmänheten! Låt i

stället certifierade, välutbildade

arrangörer sköta avfyrningarna.

Med dessa ord önskar jag alla

läsare God Jul och ett Gott

2005. Har du julklappsbekymmer,

köp en brandvarnare

till någon vän! Den är

billig, men kan bli den viktigaste

och mest värdefulla

julklappen i hans eller hennes

liv.

Tinnitus kan

bli vår nästa

folksjukdom

Sista ordet

från Stig Dahlén

Sirenens chefredaktör

Välkommen med synpunker!

e-post: stig.dahlen@srv.se

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs

i denna kolumn är hans personliga och har inget med

Räddningsverkets ståndpunkter att göra.


Posttidning B

Returadress:

L 257

651 80 Karlstad

Räddningsverkets tidning

Nr 8 2004

önskar Räddningsverket alla som vi samarbetat med under 2004.

Vi hoppas på goda relationer också under 2005.

I stället för att köpa julkort och porto sätter vi in 25 000 kronor på

organisationen Läkare utan gränsers postgirokonto.

Christina Salomonson, Generaldirektör Räddningsverket

Foto: BO NYSTRAND

More magazines by this user
Similar magazines