Inlaga „rs.-02 - Munkedals kommun

Block 1 – Förvaltningsberättelse
Internationellt
et militära angreppet mot Irak dominerar den internationella
politiken och har redan haft stora återverkningar
på den ekonomiska utvecklingen. Den internationella
efterfrågan är svag såväl i Europa, Japan som i USA. I
nuvarande läge är beslutsfattarna helt naturligt avvaktande
inför beslut om framtidssatsningar. På finansmarknaderna
råder stor oro och nervositet. Värsta scenariot
är att kriget blir långvarigt och får följdverkningar i hela
regionen, stör oljeleveranser och får oljepriset att bita sig
fast på hög nivå under en lång period. Ett sådant scenario
skulle föra in världsekonomin i ett recessivt skede
och på det ekonomiska planet få bemötas av centralbankerna
med sänkta räntor.
Förhoppningar om positiv konjunkturutveckling står
och faller med USA-ekonomins återhämtning. Företagen
i USA står beredda med låga lager och en nedbantad
arbetsstyrka samtidigt som den större delen av
anpassningen efter investeringsboomen borde vara över.
Samtidigt ska tilläggas att den amerikanska ekonomins
framtid inte saknar sina grundläggande problem. Bytesbalansens
underskott har fortsatt att öka och de offentliga
budgeterna har vänt i underskott.
EMU-området behöver draghjälp för att komma in i
en mer gynnsam tillväxtbana. 2001 var ett svagt år för
industrin i EMU. Produktionen ökade med 0,5 procent
det året och vid inledningen av 2002 var förväntningarna
inställda på ett bättre år. Även om industriproduktionen
svagt rörde sig uppåt under året visar det sig t.o.m.
november att produktionen fallit svagt jämfört med samma
period 2001.
Japans långvariga och djupgående problem (deflation,
problemtyngda banker m.m.) är notoriska. De massiva
stimulansåtgärderna under de senaste åren har inte på
något bestående sätt lyckats få fart på ekonomin och
finanspolitikens och penningpolitikens möjligheter är
begränsade (statsskulden börjar närma sig 150 procent
av BNP och centralbankerna driver en 0-räntepolitik).
Japan är det land som är mest känsligt för ett bakslag i
den internationella ekonomin.
Omvärldsanalys
6
Sverige
Den svaga konjunkturen fortsätter. BNP ökade enligt
nationalräkenskaperna med 1,9 procent år 2002. Exporten
var svag medan importen och även investeringarna
minskade. Däremot ökade den offentliga konsumtionen
starkt och en viss förstärkning skedde även av hushållens
konsumtion de sista kvartalen år 2002.
Bland annat p.g.a. en svag krona och en expansiv
finanspolitik har den svenska ekonomin relativt väl stått
emot konjunkturförsvagningen. Men nu finns allt fler
indikationer på ökade problem i ekonomin. Statens
finanser har kraftigt försvagats och hushållen kommer få
betydligt svagare inkomstökningar år 2003 jämfört med
2002. Varslen är fortsatt höga och de finansiella marknaderna
alltjämt instabila.
Trots konjunkturförsvagningen har den öppna arbetslösheten
legat stabilt kring 4 procent av arbetskraften till
slutet av 2002. De senaste månaderna har dock arbetslösheten
ökat och den uppgår nu till cirka 4,5 procent av
arbetskraften. Svenska Kommunförbundet bedömer att
arbetslösheten kommer fortsätta öka och uppgå till cirka
4,8 procent som genomsnitt år 2003.
Men vartefter konjunkturen förstärks ökar sysselsättningen
återigen 2004 och 2005. Men det är ända relativt
beskedliga ökningstal eftersom befolkningen främst växer
i åldrar med lågt arbetskraftsdeltagande och en betydande
del av befolkningen är långtidssjukskriven eller
förtidspensionerad.

Befolkning
Med undantag från 1994 har Munkedals befolkning minskat
varje år fr.o.m 1991. I år var minskningen 70 personer
och befolkningen uppgår till 10 434 vid årsskiftet.
Befolkningsminskningen har därmed ökat igen jämfört
med föregående år.
Sedan 1990 har befolkningen minskat med 713 invånare.
Både födelseöverskottet (-63) och flyttningsnettot
(-4) är i år negativt. Födelsetalet var under året 76 stycken
vilket är en låg nivå jämfört med 1990-talets barnkullar.
Under den senaste femårsperioden uppgår antalet
födda till 460 personer att jämföra med 630 personer
under föregående femårsperiod (1993-1997). Antalet
döda har under den senaste femårsperioden varit personer
att jämföra med under föregående femårsperiod
(1993-1997). .
Jämför man Munkedals kommuns åldersstruktur med
rikets så framgår att kommunen har fler invånare än
riket i åldersgrupperna 7-15 år samt 55 år och äldre.
Inom åldersgrupperna däremellan har Munkedal färre
invånare än riket.
Utflyttning från kommunen sker främst av personer i
åldrarna 16 till 24 år. De främsta orsakerna till utflyttning
är studier och arbete på ort utanför kommunen.
Arbetsmarknad
I Munkedals kommun var den totala arbetslösheten vid
årets utgång 6,3% varav öppet arbetslösa 4,3%. Det är
en något lägre nivå jämfört med år 2001.
Näringsliv
I Munkedals kommun finns ca 900 företag, varav de flesta
enmans- eller fåmansföretag med upp till fem anställda.
Större företag i kommunen är Arctic Paper Munkedals
AB med 450 anställda, Håby Motell o Restaurang
AB, New Wave Mode AB, Blomqvist bageri AB, Bewa
Intraf AB och Bröd. Brandt Bil AB.
I kommunen finns ett antal småföretag med stor
utvecklingspotential inom skiftande branscher och en
väl utvecklad handel.
Antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn minskar i
takt med den minskade lönsamheten i jordbruksföretagen.
Inom tillverkningsindustrin återfinns över hälften av
arbetstillfällena inom Arctic Paper Munkedals AB vilket
7
Block 1 – Förvaltningsberättelse
Befolkning, arbetsmarknad, näringsliv
medför att utvecklingen för pappersbruket är mycket
betydelsefull för kommunen.
Industriproduktionen har historiskt kännetecknats av
enkla och standardiserade produkter, kopplat till låga
krav på utbildning hos företagens anställda. Denna bild
håller på att förändras och behov av kompetent personal
blir allt starkare.
Utbyggnaden av E6:an genom kommunen kommer
att medföra att kommunen får en ökad närhet främst då
till Uddevalla som nås inom 12-13 minuter. Pendlingsvillkoren,
tillgång till arbetskraft och transportvägarna
blir betydligt förbättrade.
Inom området Oslo-Göteborg bor och verkar 2,5 miljoner
människor.
12000
10000
8000
6000
4000
2000
200
150
100
50
0
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
139
148
Folkmängd 1950-2002
10953 11147 11078
10724 10607 10703 10726 10532
10121 10210
10434
9728
0
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002
Antal födda barn 1991-2002
139
130
112
136
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2000 2002
11134 11087 11070 11123 11078 10853 10737 10633 10568 10532 10504 10434
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
113
Antal invånare 1991-2002
97
98
93
96
76

Block 1 – Förvaltningsberättelse
Munkedals kommun använder både inom koncernen
och kommunen samma finansiella analysmodell. Modellen
syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som
skall leda till en finansiell bedömning av Munkedals
kommun och därigenom klargöra huruvida kommunen
har en god ekonomisk hushållning.
Fyra perspektiv – fjorton bilder
Den finansiella analysen bygger på de fyra perspektiven
resultat, kapacitet, risk och kontroll. Dessa är viktiga ur
ett finansiellt perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen,
riskförhållanden samt kontrollen
över den finansiella utvecklingen.
Resultat
Här kartläggs och utreds kommunens resultat. Utvecklingen
av olika kostnader och intäkter analyseras. Under
detta avsnitt sker en genomlysning av investeringarna
och dess utveckling.
Kapacitet
Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig
betalningsberedskap. Här handlar det om att redovisa
vilken finansiell motståndskraft kommunen har på
lång sikt. Ju svagare kapacitet, desto mindre förmåga har
kommunen att klara framtida finansiella problem.
Vilken kontroll har kommunen
över den finansiella utvecklingen?
Vilken kapacitet har kommunen
att möta finansiella svårigheter
på lång sikt?
Modell för finansiell analys
Fyra aspekter vid finansiell bedömning
Kontroll Risk
Kapacitet Resultat
8
Riskförhållande
Det tredje perspektivet beskriver hur kommunen är
exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning
innefattar att kommunen i kort- och långsiktigt perspektiv
inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta
finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande
och pensionsskuld.
Kontroll
Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur upprättade
ekonomiska planer följs. En god följsamhet mot budget
är ett uttryck för god ekonomisk
Finansiella nyckeltal – ett hjälpmedel
Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella
nyckeltal som har till uppgift att belysa dess ställning
och utveckling.
Resultat – kapacitet
Bild 1 Intäkter och kostnader
Bild 2 Nettokostnadsandel
Bild 3a Investeringsvolym
Bild 3b Självfinansieringsgrad
Bild 4 Årets resultat
Bild 5 Soliditet
Bild 6 Skuldsättningsgrad
Bild 7 Kommunens intäkter, en jämförelse
Föreligger några risker som kan
påverka kommunens resultat och
kapacitet?
Vilken balans har kommunen haft
över sina intäkter och kostnader
under året och över tiden?

Risk – kontroll
Bild 8 Likviditet ur ett riskperspektiv
Bild 9 Finansiella nettotillgångar
Bild 10 Ränte- och valutarisk
Bild 11 Borgensåtagande och koncernens resultat
Bild 12 Pensionsåtagande
Bild 13 Budgetföljsamhet
Bild 14 Ekonomichefens avslutande kommentar
Den finansiella modellen
– innehållsförteckning
Munkedals kommun redovisar ett resultat om 14,2
mnkr. Det betyder ett budgetöverskott om 14,1 mnkr
och en resultatmässig förbättring med 8,4 mnkr jämfört
med föregående år. Nettoinvesteringarna uppgår till 10,6
mnkr vilket innebär ett budgetöverskott om 29,7 mnkr.
Den långfristiga låneskulden minskar med 7 mnkr från
232 mnkr till 225 mnkr. Soliditeten ökar med 3 procent
till 23 procent.
Budgetföljsamhet
Prognossäkerhet
Soliditet
Skuldsättningsgrad
Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra aspekterna?
Kontroll Risk
Kapacitet Resultat
9
Block 1 – Förvaltningsberättelse
Likviditetsmått
Finansiella nettotillgångar
Valuta och ränterisk
Totala pensionsskulden
Borgensåtagande
Kostnadsandel
Självfinansieringsgrad
Investeringsrelaterade mått
Årets resultat

Block 1 – Förvaltningsberättelse
Munkedals kommun redovisar ett resultat om 14,2
mnkr. Det betyder ett budgetöverskott om 14,1 mnkr
och en resultatmässig förbättring med 8,4 mnkr jämfört
med föregående år. Nettoinvesteringarna uppgår till 10,6
mnkr vilket innebär ett budgetöverskott om 29,7 mnkr.
Den långfristiga låneskulden minskar med 7 mnkr från
232 mnkr till 225 mnkr. Soliditeten ökar med 3 procent
till 23 procent.
Resultat och kapacitet
Bild 1: Intäkter och kostnader
(Procentuell förändring) 2002 2001 2000
Verksamhetens nettokostnad 4,1 5,3 0,5
Skatteintäkter 3 6 7
Generellt statsbidrag
och utjämning 14 2 9
Finansiella kostnader och intäkter -14 -12 27
Kommunen har under perioden 2000-2002 haft en hög
genomsnittlig ökningstakt av skatter och statsbidrag
kombinerat med en måttlig nettokostnadsutveckling.
Skatter och statsbidrag har ökat med i genomsnitt 6,0
procent. Motsvarande utveckling av verksamhetens nettokostnad
har varit 3,3 procent. Ökning om 14 procent
av skatter och statsbidrag 2002 beror främst på inkomstutjämning,
kostnadsutjämning samt sysselsättningsstöd.
När det gäller finansnettot har nettokostnaden sjunkit
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Nettokostnadsandel 1998-2002 (%)
96 98 98
Finansiell analys – kommunen
104 102
2002 2001 2000 1999 1998
10
med 26 procent jämfört med år 2000. Orsaken är amortering
av låneskulden samt förbättrade räntevillkor.
Bild 2: Nettokostnadsandel och olika kostnaders andel
av skatteintäkter och generella statsbidrag (%)
2002 2001 2000
Verksam. andel av skatteintäkter
och statsbidrag 90 91 89
Avskrivn. andel av skatteintäkter
och statsbidrag 4 4 5
Finansnettots andel av
skatteintäkter och statsbidrag 2 3 4
Summa nettokostnadsandel
av skatteintäkter och statsbidrag 96 98 98
Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna
utvecklar sig i förhållande till skatteintäkterna och
det generella statsbidraget. Nyckeltalet speglar hur stor
del av skatter och statsbidrag som den löpande driftverksamheten
tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar
kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering
av investeringar och/eller sparande.
Av bild 1 framgår att verksamheten exklusive avskrivningar
och finansnetto tog i anspråk 90 procent av skatter
och statsbidrag under år 2002. Avskrivningarnas
andel var 4 procent och finansnettots 2 procent. Den
totala nettokostnadsandelen slutar på 96 procent. Det
innebär en minskad nettokostnadsnivå om 2 procent
jämfört med föregående år. Verksamhetens andel och
finansnettots andel är vardera 1 procent lägre.
20
0
-20
-40
-60
-80
Årets resultat 1998-2002 (Mnkr)
14
6 5
-65
2002 2001 2000 1999 1998
-7

Orsaken till att finansnettots andel minskar är dels att
de finansiella intäkterna ökar med 0,7 mnkr från 1,5
mnkr till 2,2 mnkr dels att de finansiella kostnaderna
minskar med 0,9 mnkr från 12,7 mnkr till 11,8 mnkr. Med
anledning av låg investeringsnivå och positivt resultat
har denna förbättring av finansnettot skett.
Bild 3b Finansieringsbild av investeringarna
Kommunen investerade netto under året för 11 mnkr.
Den större delen av investeringsvolymen återfinns inom
samhällsbyggnadskontorets verksamhet. Under de
senaste tre åren har avskrivningarna varit större än
investeringarna. I år redovisas avskrivningar om 5 mnkr
400
300
200
100
0
372
333
351
318
335
2002 2001 2000
Investeringsvolym/nettokostnader 3 2 4
Avskrivningar/nettoinvesteringar 142 239 124
Bild 3b Finansieringsbild av investeringarna och
självfinansieringsgrad av investeringarna
Mnkr 2002 2001 2000
Kvar av skatteintäkter efter drift 30 22 9
Finansiering via rörelsekapital 0 0 4
Finansiering via skuldsättning 0 0 0
Summa årets nettoinvesteringar 11 7 13
Självfinansieringsgrad (%) 273 314 69
Utveckling nettokostnad, skatt och statsbidrag
1998-2002 (Mnkr)
312
301 302
297
285
Skatt- och statsbidrag
Nettokostnad
2002 2001 2000 1999 1998
11
Block 1 – Förvaltningsberättelse
utöver nettoinvesteringarna.
Under år 2002 har nettoinvesteringarna uppgått till 11
mnkr. Finansieringen har skett helt med överskottet från
verksamheten och självfinansieringsgraden ligger därmed
på 100 procent.
Resterande del över 100 procent har använts till att
amortera av på kommunens låneskuld och förstärka likviditeten.
Bild 4 Årets resultat 2002 2001 2000
Årets resultat (Mnkr) 14 6 5
Årets resultat/skatteintäkter och
generellt statsbidrag (%) 3,8 1,6 1,6
Kommunen redovisar ett positivt resultat om 14 mnkr,
vilket innebär det tredje året i rad med överskott. Jämfört
med år 2001 ökar skatteintäkter och statsbidrag med
5,9 procent, verksamhetens nettokostnader ökar med 4,1
procent och finansnettot minskar med 14 procent.
Kommunen har en positiv trend de senaste åren avseende
det ekonomiska resultatet. Orsakerna är en gynnsam
utveckling av främst skatteintäkterna kombinerat
Bild 5 Soliditet (%) 2002 2001 2000
Soliditet 23 20 18
Tillgångsförändring 3 0 0
Resultatutveckling 16 8 7
40
35
30
25
20
15
10
5
0
23
Soliditet 1998-2002 (%)
20
18
2002 2001 2000 1999 1998
17
38

Block 1 – Förvaltningsberättelse
med måttliga nettokostnadsökningar samt ett förbättrat
finansnetto.
Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella
utrymme. Den visar hur stor del av kommunens
tillgångar som finansierats med skatteintäkter. Soliditeten
uppgår i år till 23 procent, vilket är en ökning med 3
procent jämfört med år 2001 och med 5 procent jämfört
med år 2000. Förklaringen till ökningen mellan 2002 och
2001 är att årets resultat i förhållande till eget kapital är
16 procent i kombination med en måttlig ökning av tillgångarna
om 3 procent. Men det viktiga för kommunen
är att ett trendbrott har skett och att soliditeten fortsätter
öka. Jämfört med riksgenomsnittet för kommuner
(53% år 2000) ligger Munkedals kommun på en låg nivå.
Genomsnittet bland kommunerna i Västra Götalandsregionen
ligger på 55 procent.
Bild 6 Skuldsättningsgrad (%)
Den del av tillgångarna som har finansierats med
främmande kapital brukar benämnas skuldsättnings-
50
40
30
20
10
0
11
7
13
2002 2001 2000
Total skuldsättningsgrad 77 80 82
– varav avsättningsgrad 2 2 2
– varav kortfristig
skuldsättningsgrad 18 18 23
– varav långfristig
skuldsättningsgrad 57 60 57
Investeringsvolym 1998-2002 (Mnkr)
2002 2001 2000 1999 1998
11
39
12
grad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har, jämfört
med år 2000, minskat med 5 procent.
Bild 7: Kommunens intäkter 2002, en jämförelse
Andel av totala intäkter, % Munkedals Västra Riket
kommun Götaland
Verksamhetens intäkter 20 23*/ 23*/
Skatteintäkter 59 61*/ 60*/
Generellt statsbidrag + utjämning 21 16*/ 17*/
Primärkommunalskatt (kr) 22,76 21,37 20,53
Total kommunalskatt
exklusive kyrkoskatt (kr) 33,01 31,62 30,52
*/2001 års siffror
En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella
kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att
påverka sina inkomstkällor. En redan hög kommunalskatt
ger t.ex. ett mer begränsat handlingsutrymme att
generera en intäktsökning denna väg.
Den totala kommunalskattesatsen exklusive kyrkoavgift
uppgick år 2002 till 33,01 kr, vilket är 1,39 kr högre
än i regionen. Den primärkommunala skattesatsen uppgick
år 2001 till 22,76 kr, vilket också är 1,39 kr högre än
genomsnittet i regionen. Jämfört med riket ligger kommunens
utdebitering 2,23 kr högre.
De viktigaste intäktskällorna för Munkedals kommun
är skatteintäkter och generella statsbidrag. Totalt upp-
140
120
100
80
60
40
20
0
115
Kassalikviditet 1998-2002 (%)
99
64
2002 2001 2000 1999 1998
82
71

gick dessa poster till 372 mnkr eller 80 procent av de
totala intäkterna. En förändring av kommunens utdebitering
innebär +/- 12,1 mnkr. Den andra stora intäktskällan
för kommunen är avgifter och ersättningar för olika
utförda tjänster. Dessa intäkter uppgick till 92 mnkr eller
20 procent av de totala intäkterna.
Jämfört med riket har kommunen lägre intäkter från
kommunalskatten och verksamhetens intäkter men detta
kompenseras av högre nettobidrag från utjämningssystemet.
Risk – kontroll
Bild 8 Likviditet ur ett riskperspektiv
Kommunens likviditet har förstärkts under året främst
beroende på en väsentligt lägre investeringsnivå än planerat.
Likviditeten har ökat från 48 mnkr till 63 mnkr.
0
-50
-100
-150
-200
-250
-300
-208
-225
-241
2002 2001 2000
Likvida medel, mnkr 63 48 25
Likvida medel/bruttokostnader,
dagar 53 42 23
Tillgängliga medel, mnkr 73 58 35
Tillgängliga medel/
bruttokostnader, dagar 61 51 32
Kassalikviditet (%) 115 99 64
Balanslikviditet (%) 116 100 65
Rörelsekapital (mnkr) 12 0 -29
Finansiella nettotillgångar 1998-2002 (Mnkr)
-259
-135
2002 2001 2000 1999 1998
13
Block 1 – Förvaltningsberättelse
Kassalikviditeten har ökat från 99 procent till 115 procent
och rörelsekapitalet har förstärkts med 12 mnkr.
Utöver de likvida medlen har kommunen en outnyttjad
checkkredit om 10 mnkr.
Bild 9 Finansiella nettotillgångar (Mnkr)
I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella
nettotillgångar på balansräkningen som beräknas omsättas
på 10-15 års sikt. Garantipension ingår i skulderna.
Man kan säga att måttet uttrycker betalningsstyrka på
”medellång sikt”. De finansiella nettotillgångarna har
förstärkts med 17 mnkr jämfört med år 2001 och 33 mnkr
jämfört med år 2000. Kommunen har dock fortfarande
ett mycket svagt mått när det gäller betalningsstyrkan på
”medellång sikt” och det är främst den långfristiga låne-
200
150
100
50
0
Pensionsskuld inkl ansvarsförbindelser och
löneskatt 1998-2002 (Mnkr)
178 175 173
2002 2001 2000
Oms.tillgångar+fin. anl.tillgångar 97 79 68
Kort- och långfristiga.skulder 305 304 309
Netto -208 -225 -241
Bild 10 Ränterisk och valutarisk
2002 2001 2000
Ränterisk 1% på låneskulden 2 2 2
Utlandslån, Mnkr 0 0 0
Genomsnittsränta,% 4,9 5,5 6,1
184
174
2002 2001 2000 1999 1998

Block 1 – Förvaltningsberättelse
skulden som pressar ned måttet.
Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och
beskriva eventuella ränterisker och valutarisker. Med
ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och
med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid
utlandslån. En ökad genomsnittlig ränta på hela låneskulden
medför en ökad nettokostnad med 2 mnkr.
Kommunen har inga utlandslån.
Genomsnittsräntan på låneskulden har sjunkit med
0,6% från 5,5% till 4,9%.
Bild 11 Borgensåtagande och koncernens resultat (Mnkr)
Stora borgensförbindelser kan betyda väsentlig finansiell
risk för kommunen i form av övertagande av lån
alternativt ägartillskott. Munkedals kommun har borgensåtaganden
på 166 mnkr, vilket motsvarar 16 tnkr per
invånare. År 2000 var genomsnittet i riket 23 tnkr per
invånare.
500
400
300
200
100
0
403
407
392
2002 2001 2000
Borgensåtagande 165 166 167
Koncernens resultat 13 6 6
– varav kommunens resultat 14 6 5
– varav Munkbo AB:s resultat -0,4 -0,3 0,4
– varav Hedekasbyggen AB -0,4 -0,1 0,1
Långfristig låneskuld + total pensionsskuld
inkl löneskatt 1998-2002 (Mnkr)
407
312
2002 2001 2000 1999 1998
14
Kommuninvest
Munkedals kommun är tillsammans med ytterligare
drygt 100 kommuner och landsting medlem i Kommuninvest
Ekonomiska Förening, som är ett samarbete mellan
kommuner och landsting kring finansiella tjänster.
All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av solidarisk
borgen. Denna borgen kombineras med ett avtal
borgensmännen emellan, och innehåller bestämmelser
om i vilken ordning en borgensman kan fördela eventuella
krav från långivarna. Grundtanken i avtalet är att
varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp
som motsvarar vad borgensmännen i fråga lånat via
Kommuninvest. Munkedals kommuns lån hos Kommuninvest
uppgick vid årsskiftet till 79 mnkr, vilket motsvarar
35% av den totala låneskulden.
Risken för infriande av borgen bedöms som liten.
Borgen egnahem och småhus
Borgensåtagande: 4,8 mnkr
Kommunal ansvarsförbindelse skall enligt kreditgarantiförordningen
lämnas för kreditgarantier för egnahem
och småhus och för bostadsrättsföreningar – om dessa
beviljats räntebidrag. För dessa garantier har kommunen
ansvar för eventuella förluster upp till 40% av den utestående
skulden vid förlusttillfället. Statliga kreditgarantier
lämnas av Statens Bostadskreditnämnd (BKN). Systemet
med statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad
av bostäder trädde i kraft den 1 januari 1992. Från
samma tidpunkt upphörde statligt reglerade bostadslån

att lämnas av SBAB.
Det finns risk för ytterligare inlösen av borgen.
Borgen Munkedals Bostäder AB
Borgensåtagande: 94,6 mnkr
Efter den omfattande rekonstruktionen av bolaget 1999,
med stöd av bostadsdelegationen, har situationen förbättrats
för Munkbo AB. Marginalerna för att klara positiva
resultat är dock mycket små och den långsiktiga
finansiella styrkan är fortfarande svag med en soliditet
om 10 procent. Bolaget redovisar ett negativt resultat om
0,4 mnkr i årets bokslut.
Risk för infriande av borgen alternativt ägartillskott
bedöms finnas kvar.
Hedekasbyggen AB
Borgensåtagande: 14,6 mnkr
Hedekasbyggen AB har en soliditet om 3% och den
långsiktiga betalningsberedskapen är därmed mycket
låg. Det finns endast en obetydlig buffert att klara eventuella
framtida förluster. Kommunfullmäktige har under
året tillskjutit ett ägartillskott om 300 tnkr för att täcka
årets negativa resultat om 0,4 mnkr.
Risk för infriande av borgen alternativt ytterligare
ägartillskott bedöms finnas kvar.
Dingle Industrilokaler AB
Borgensåtagande: 6,0 mnkr
Risk för infriande av borgen bedöms vara liten.
Borgen äldrebyggnationer
Borgensåtagande: 44,1 mkr
Borgen omfattar åtaganden gentemot Riksbyggens BRF
Dingle centrum samt Riksbyggens kooperativa hyresgästförening
Sörbygården.
Risk för infriande av borgen bedöms vara liten.
Borgen föreningar
Borgensåtagande: 1,1 mkr
Borgensåtagande omfattar främst Munkedals Bandyklubb
(0,9 mnkr) och Hällevadsholmsbygdens Folketshusförening
(0,2 mnkr).
Viss risk föreligger i båda nämnda föreningar p g a
mycket små marginaler att klara förluster.
15
Block 1 – Förvaltningsberättelse
Bild 12 Pensionsskulden (inkl löneskatt)
och pensionskostnader
Avsättning för pension
och liknande förpliktelser
2002 2001 2000
Inklusive löneskatt, mnkr 10 10 9
Pensionsförpliktelser
äldre än 1998 (Mnkr) 168 165 164
Total pensionsskuld (Mnkr) 178 175 173
Pensionskostnader inkl löneskatt 16 15 13
Soliditet inkl pensionsskuld
och löneskatt äldre än 1998 (%) -20 -23 -25
Den större delen av pensionsskulden redovisas inom
linjen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det
totala pensionsåtagandet viktigt att analysera och i år
uppgår det till 178 mnkr, varav 168 mnkr inom linjen.
Om den totala pensionsskulden räknas med i balansräkningen
sjunker soliditeten till –20 procent. Nivån är låg
och behöver förbättras.kommande år för att en ”god
ekonomisk hushållning” skall kunna uppnås. Den
genomsnittliga soliditeten (inklusive pensionsskuld) i
riket låg på 8 procent år 2001. Bland kommunerna i Västra
Götalandsregionen låg den på ett genomsnitt om 8
procent.
Bild 13 Budgetföljsamhet (Mnkr)
2002 2001 2000
Budgetavvikelse årets resultat 14 6 5
Kommunen har under de senaste åren redovisat överskott
gentemot budget när det gäller resultat före extraordinära
poster i resultaträkningen. Budgetavvikelsen i
år om 14 mnkr motsvarar cirka 4 procent av kommunens
omsättning. Avvikelsen får betraktas som hög och har
många olika delförklaringar.

Block 1 – Förvaltningsberättelse
Budgetöverskottet är hänförligt till följande poster:
Mnkr
• Nämnderna 8
• Skatter och statsbidrag 4
• Finansnettot 4
• Finansiering -2
• Summa 14
Ur ekonomisk synpunkt har nästan allt gått åt ”rätt håll”
och i en situation där nämnderna har fortsatt kontrollerad
kostnadsutveckling och genererar budgetöverskott, fortsatt
positiva skatteavräkningar, extra statsbidrag i form av
nyanställningsstöd/generellt sysselsättningsstöd och låg
investeringsnivå så har budgetavvikelsen blivit hög.
Bild 14 Ekonomichefens avslutande kommentar
Sammanfattningsvis kan följande iakttagelser göras om
kommunens ekonomi:
• Trots en positiv trend sedan år 2000 är betalningsstyrkan
på lång sikt, soliditeten, fortfarande på en låg nivå.
• Betalningsstyrka på medellång sikt – uttryckt i måttet
finansiella nettotillgångar – är på en låg nivå.
• Betalningsstyrkan på kort sikt är relativt hög.
• Den kommunal utdebiteringen är mycket högt jämfört med
andra kommuner i riket.
• Pensionsförpliktelserna är omfattande och uppgår till totalt
178 mnkr (inklusive löneskatt).
• Kommunen har ett omfattande borgensåtagande om
165 mnkr. Risk finns föytterligare infriande av borgen
alternativt ägartillskott.
16
Positiva tecken
• Positivt resultat för tredje året i rad.
• Kontrollerad nettokostnadsökning.
• Soliditeten ökar för tredje året i rad.
• Nämnderna har en god budgetföljsamhet.
Negativa tecken
• Kommunen är räntekänslig med en långfristig
låneskuld om 225 mnkr.
• Den finansiella styrkan på lång sikt (soliditeten)
och medellång sikt (finansiella nettotillgångar)
är svag.
• Utdebiteringsnivån är bland de högsta i riket.
Slutsats
Trots balans mellan kostnader och intäkter de senaste
tre åren är kommunens ekonomiska ställning fortfarande
svag och underliggande problem finns.
Om de ekonomiska målsättningarna skall uppnås bör:
• nettokostnadsandelen av skatter och statsbidrag
stabiliseras kring 98 procent och på sikt förbättras
till 7 procent.
• nettoinvesteringarna inte i genomsnitt överstiga
15 mnkr/år.
• den långfristiga låneskulden minska och därmed
påverka finansnettot positivt.
• Nettokostnadsutvecklingen vara kontrollerad och
ej överstiga ökningen av skatter och statsbidrag.

Modell för finansiell analys
För att analysera koncern och kommun används samma
finansiella analysmodell. Den är uppbyggd runt fyra
aspekter, nämligen det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen,
riskförhållanden samt kontrollen över
den finansiella utvecklingen. Modellen redovisas närmare
på sidan
Det finansiella resultatet
Koncernen Munkedals kommun omsätter ca 470 mnkr.
Av omsättningen återfinns 96 procent i Munkedals kommun.
Koncernen redovisar ett positivt resultat för tredje
året i följd. I årets bokslut är resultatet 13,4 mnkr, vilket
är en resultatförbättring med 7,6 mnkr jämfört med föregående
år.
Kommunens resultat är 14,2 mnkr, Munkbo AB –0,4
mnkr, Hedekasbyggen AB -0,4 mnkr och Dingle industrilokaler
AB 0 mnkr. Kommunen ansvarar således för
koncernens positiva resultat i sin helhet.
Totalt nettoinvesterade koncernen för 38 mnkr, varav
kommunens andel är 11 mnkr, Dingle Industrilokaler 24
mnkr och Munkbo AB 3 mnkr.
Kapacitet/motståndskraft
Kapacitet handlar om att mäta och redovisa vilken långsiktig
finansiell motståndskraft kommunen har. Viktiga
mått när kapaciteten analyseras är att studera hur soliditeten
och låneskulden förändras över tiden. Soliditeten
visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga, d v s
15
0
-15
-30
-45
-60
-75
Årets resultat 1998-2002 (Mnkr)
13
6 6
Finansiell analys – koncernen
-61
-10
2002 2001 2000 1999 1998
17
Block 1 – Förvaltningsberättelse
hur stor del av balansomslutningen som har finansierats
med eget kapital, d v s aktiekapital och ackumulerade
vinster. Soliditeten påverkas av en förändrad balansomslutning
och ett förändrat resultat.
Koncernens soliditet har ökat med 3 procent till 18
procent jämfört med föregående år. Resultatet om 13
mnkr är förklaringen till soliditetsökningen. Av koncernens
samlade långfristiga låneskuld om 364 mnkr återfinns
62 procent i kommunen, 27 procent i Munkbo AB,
6 procent i Hedekasbyggen AB och 5 procent i Dingle
Industrilokaler AB. Koncernens långfristiga låneskuld
ökade med 12 mnkr eller procent jämfört föregående år.
Ökningen beror på Dingle Industrilokaler AB:s finansiering
av byggnation av industri-/lagerlokal om 12.500 m2 i Dingle.
Det är väsentligt att bolagen i koncernen på sikt förbättrar
soliditeten, annars riskerar kommunen såsom
borgensman att få lösa in skulder från bolagen alternativt
tillskjuta ägartillskott vid eventuella finansiella svårigheter.
Koncernens långsiktiga betalningsstyrka uttryckt i
soliditet har ökat från 13 procent år 1999 till 18 procent i
årets bokslut.
Risk
Med flöde avses hur koncernen är finansiellt exponerad.
En god ekonomisk hushållning innebär att koncernen i
kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska
åtgärder för att möta finansiella problem. Koncer-
25
20
15
10
5
0
18
Soliditet 1998-2002 (%)
15
14
2002 2001 2000 1999 1998
13
22

Block 1 – Förvaltningsberättelse
nen bör upprätthålla en sådan likviditet eller kortfristig
betalningsberedskap, att man kan betala sina löpande
utgifter utan besvär.
Både kommunen och de ägda bolagen har fortfarande
en tillfredsställande likviditet. Koncernens balanslikviditet
har under året förbättrats från 113 procent till 125
procent. Orsaken till den förstärkta likviditeten är kommunens
positiva resultat samt lägre investeringsnivå än
planerat i kommunen.
När koncernens likviditet analyseras är det viktigt att
inte bara avläsa koncernens tillgångar i form av likvida
medel och kortfristiga fordringar. För att få en samlad
bild, bör även koncernens lånestock inkluderas i analysen.
Ett mått som tar hänsyn till både likvida medel och
upplåning är den s.k. nettolåneskulden. Den är skillnaden
mellan de likvida medlen och koncernens långfristiga
låneskuld. Nettolåneskulden är oförändrad jämfört
med föregående år och uppgår till 294 mnkr. De likvida
medlen har ökat med 9.mnkr och de långfristiga skulderna
har ökat med 10 mnkr.
Sammanfattningsvis bedöms riskerna i koncernen
vara under kontroll ur ett koncernperspektiv.
Ekonomichefens avslutande kommentar
När det gäller Munkedals Bostäder AB och Hedekasbyggen
AB finns fortfarande risk för negativa resultat de
närmaste åren. Trots att Munkedals Bostäder AB är
rekonstruerat, och är i ekonomisk balans i år, är den
långfristiga betalningsstyrkan låg och marginalerna att
400
300
200
100
0
Långfristig låneskuld 1998-2002 (Mnkr)
364
354
342
347
370
2002 2001 2000 1999 1998
18
klara positiva resultat små. Detsamma gäller Hedekasbyggen
AB.
Koncernen har en låg betalningsstyrka på lång sikt
med en soliditet på 18 procent. Detta förhållande i sig är
en riskfaktor eftersom marginalerna att klara eventuella
framtida förluster successivt har minskat. Koncernen har
en relativt hög långfristig låneskuld (364 mnkr) som
belastar resultaträkningen i form av höga finansiella
kostnader (18 mnkr).
Koncernens investeringsutrymme är begränsat kommande
år – om målsättningen att amortera ned den långfristiga
låneskulden ska uppfyllas.
Det är av vikt att koncernen kommande år konsoliderar
ekonomin och uppvisar årliga resultat om minst 6-8
mnkr.
Avslutningsvis kan konstateras att koncernen har
balans i ekonomin men en svag långsiktig betalningsstyrka.
Skuldsättningsgraden är hög och därmed belastas
resultaträkningen av höga finansiella kostnader. Som
helhet har koncernen små marginaler att fortsättningsvis
klara positiva resultat. Om de ekonomiska målsättningarna
skall uppnås kommer det krävas en.kontrollerad
kostnadsutvecklingen kommande år.
50
40
30
20
10
0
Nettoinvesteringar 1998-2002 (Mnkr)
38
12 13 12
2002 2001 2000 1999 1998
41

Personalekonomisk redovisning
I maj 2002 bytte kommunen lönesystem till WM-data.
Det innebär att redovisningen för 2002 kommer att vara
begränsad till de uppgifter som gäller statistik tagen vid
1 november. Personalkostnaderna är hämtade från ekonomisystemet
DevisX. Den statistik och de bearbetningar
som redovisas avser, om inget annat anges, det
förhållande som gällde per den 1 november 2002 (enligt
Kommunförbundets rekommendationer.) Materialet
omfattar, om inte annat anges, tills vidare anställda (fast
anställda). I de fall jämförelser görs mellan tillsvidare
och visstidsanställda, avses alla visstidsanställda med
anställning på minst tre månader, och en tjänstgöringsgrad
om minst 40%, dock inte timanställda. Gruppen
deltidsbrandmän är inte med i statistiken.
På samtliga tillsvidareanställda i Munkedals kommun är:
• Medelåldern 48,36 år
• Medelåldern visstidsanställda 41,46 år
• Medellönen för heltidsanställd 18 511 kr/månad
Anställda
Diagrammen här intill visar antalet anställda män/-kvinnor
per nämnd. Antalet tillsvidareanställda i Munkedals
kommun var 759 anställda, vilket är en minskning jämfört
med föregående år. Den nämnden som förändrats
mest jämfört med 2002 är omsorgsnämnden. Nämnden
har ökat tillsvidareanställda pga kommunen har tagit
över en enhet som tidigare drevs av en entreprenör.
Anställda/per nämnd
Typ av anställning/kön KS UKN ON MOB Totalt i
kommunen
Antal tillsvidare kvinnor 33 265 339 4 641
Antal tillsvidare män 30 64 16 8 118
Antal visstid kvinnor 9 50 60 1 120
Antal visstid män 7 14 6 0 27
Totalt 79 393 421 13 906
19
Block 1 – Förvaltningsberättelse
I tabellen nedan visas samtliga tillsvidare inom kommunen,
fördelade på heltid- och deltidsanställningar.
Totalt inom kommunen är antalet heltidsanställda 51%
av samtliga anställda.
Åldersstruktur
När det gäller åldersstrukturen i kommunen framgår, av
tabellen nedan, att merparten av de tillsvidareanställda
befinner sig inom intervallet 50-65 år. Konsekvenserna av
denna åldersstruktur är att vi kommer att få ett mycket
stort rekryteringsbehov framöver. Kommunen kommer
inom loppet av 15 år att ha ca 388 personer, (ca 51%) som
uppnår pensionsåldern. Den åldersgrupp som ökat mest
är 60-65 år. Denna grupp ökade från att ha varit 8% av
de anställda till att vara 16%. Samtidigt som åldersgruppen
20-29 år har minskat från 9% till 5%.
Bland de visstidsanställda är åldersstrukturen den
omvända, vilket innebär att 72% av de visstidsanställda
återfinns inom åldersintervallet 20-49 år.
Rekryteringsbehov nu och i framtiden
Inom flera sektorer och yrkeskategorier är det idag svårigheter
att rekrytera personal med den kompetens som
är önskvärd. Detta gäller såväl till vård och omsorg som
skola, men det gäller även andra verksamheter och
yrkeskategorier. Till exempel socialsekreterare, bibliotekarer,
ingenjörer och deltidsanställda brandmän. Om
man ställer kommande rekryteringsbehov mot den förväntade
tillgången på arbetskraft för dessa grupper,
Anställda heltid/deltid
Arbetstid Totalt i kommunen
Heltidsanställda kvinnor 288
Deltidsanställda kvinnor 353
Heltidsanställda män 96
Deltidsanställda män 22
Totalt 759

Block 1 – Förvaltningsberättelse
hotar ett ännu större underskott.
Ytterligare en faktor som påverkar rekryteringsbehovet
i framtiden, är att allt fler anställda närmar sig pensionsåldern.
Ett ökat antal äldre vårdbehövande bidrar
också till det ökade behovet av arbetskraft.
För att behålla och rekrytera personal måste arbetsgivaren
arbeta aktivt med kompetens-utveckling, arbetsmiljöåtgärder,
arbetstidsfrågor, ledarskap och.konkurrenskraftiga
löner.
Rehabilitering
Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin
arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den egna
befattningen/yrket.Varje förvaltning ska avsätta resurser
på ett sådant sätt att effektiv rehabilitering och arbetsanpassning
är möjlig.
När människor blir långvarigt sjuka eller drabbas av
återkommande sjukdom är det ibland svårt att komma
tillbaka till arbetet. Rehabilitering innebär att insatser
görs för att människor ska kunna återgå till arbetet.
Insatserna ska bygga på en helhetssyn på människan och
hennes situation. Rehabiliteringen innebär därför ofta
ett metodiskt arbete i olika faser.
Rehabilitering och arbetsanpassning i ett tidigt skede
underlättar för arbetstagare att återfå sin arbetsförmåga
och det är därför nödvändigt att avsätta medel för att
kunna genomföra detta.
Det är den närmaste chefen som ansvarar för rehabiliteringen
och att en rehabiliteringsutredning lämnas till
Fördelning av tills vidare anställda
per åldersgrupp och nämnd
Åldersgrupp KS UKN ON MOB Totalt i
kommunen
20-29 år 3 22 15 0 40
30-39 år 11 53 57 3 124
40-49 år 10 89 105 3 207
50-59 år 32 113 119 6 270
60-65 år 6 53 59 0 118
20
försäkringskassan. Medarbetaren har ett ansvar att vara
aktiv i rehabiliteringen.Alla åtgärder ska planeras i samråd
med medarbetaren och det är viktigt att medarbetaren
ges inflytande över situationen.
Den fackliga representanten har en viktig roll och kan
vara ett bra stöd för medarbetaren under rehabiliteringen.
Personalutvecklarna på personalavdelningen ger ett
aktivt och strategiskt stöd till chefer. De kan anlitas i
rehabiliteringsprocessen som rådgivare.
Antalet rehabiliteringsärenden, där personalutvecklaren
har varit inkopplade under 2002 har varit 55 stycken,
vilket är en ökning jämfört med föregående år. Man kan
anta att detta beror på att personalavdelningen har utökat
sina insatser gentemot förvaltningarna.
Arbetsmiljö
Munkedals kommun övergripande inriktning är att arbeta
på ett förebyggande sätt så att vi undviker en miljö
som medför ohälsa, tillbud och olycksfall samt sjukskrivningar.
Chefen skall ha nära kontakt med verksamheten och
arbetssituationen så att han/hon lägger märke till avvikelser.
Som instrument används medarbetarsamtal,
arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och ett systematiskt
arbetsmiljöarbete.
Varje medarbetare har en skyldighet att samverka och
att påtala sitt behov av arbetsmiljöanpassning och samarbeta
för att uppnå bästa resultat.

Personalutveckling och personalsociala
åtgärder under året
Med slutsats av sjukskrivningsbilden, där stressrelaterade
sjukdomsbesvär är den vanligaste sjukskrivningsorsaken
i Munkedals kommun, anordnade personalavdelningen
tillsammans med företagshälsovården en förebyggande
insats i form av stresshanteringskurser.
Ett förslag till friskvårdspolicy är framtagen. Policyn
behandlar bl.a. sambandet mellan stress, motion och
kapacitet, vad får friskvården kosta, definition på friskvård
och hälsa, redovisning av enkät riktad till alla
anställda, målsättningar och roller och ansvar för friskvårdsarbetet.
Ett förslag till rehabiliteringspolicy är framtagen. Policyn
behandlar bl.a. mål och syfte med rehabilitering,
struktur och organisation, förebyggande arbetsmiljöarbete
och rutiner vid rehabilitering. Alla anställda har
erbjudits rökavvänjningspaket.
Personalavdelningen startade en grupp där långtidssjukskrivna
får hjälp i en process att se möjligheter,
reflektera, erhålla ny information och motivation att gå
vidare. Ambitionen är att gruppen/individen skall fatta
beslut rörande sin fortsatta yrkesutövning.
21
Block 1 – Förvaltningsberättelse
Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män
Infrastuktur- och skydd 0,6%
Kultur och fritid 1,2%
Övrig verksamhet 5,3%
Förskola och skolbarnomsorg
17,8%
Vård och omsorg 52,7%
Utbildning 22,3%
Personalkostnader (tnkr)
Övrig verksamhet 19,5%
Vård och
omsorg
12,7%
2002 2001 2000
Arvode till förtroendevalda 1 619 1 547 1 606
Löner till arbetstagare 169 431 159 845 153 040
Löner till beredskapsarbetare 939 1 557 1 442
Löner till uppdragstagare 1 917 1 744 2 029
Facklig tid 554 585 576
Semesterdagtillägg 6 249 5 704 4 978
Sjuklön dag 2—90 2 742 2 650 2 458
Kurs och konferensavgifter 2 219 2 330 2 133
Pensionsutbetalningar 5 981 5 364 5 200
Löneskatt
pensionsutbetalning 1 363 1 420 1 944
Sociala avgifter enl lag 62 153 58 964 57 054
Övriga personalkostnader 3 094 3 366 3 689
PFA-98 individuell del 6 744 5 969 5 341
Löneskatt PFA-98 2001 1 680 1 448 1 045
Semesterlöneskuld 1 478 1 125 825
Total personalkostnad 268 163 253 618 243 360
Avsättning pensioner
inkl löneskatt 10 033 9 924 8 966
Ansvarsförbindelse
pensionsskuld
inkl löneskatt
intjänat tom 971231 168 219 164 632 164 192
Infrastuktur- och skydd 12,7%
Kultur och
fritid 5,1%
Utbildning 47,5%
Förskola
och skolbarnomsorg
2,5%

Block 1 – Förvaltningsberättelse
Nyckeltal
Anställda 2002 2001 2000
Tillsvidare kvinnor i %
av samtliga anställda 84 79 79
Tillsvidare män i %
av samtliga anställda 16 21 21
Visstidsanställda kvinnor
i % av visstidsanst 82
Visstidsanställda män
i % av visstidsanst 18
Typ av anställning
2002 2001 2000
Heltidsanställda kvinnor
i % av samtliga kvinnor 45 45 44
Deltidsanställda kvinnor
i % av samtliga kvinnor 55 55 56
Heltidsanställda män
i % av samtliga män 81 62 81
Deltidsanställda män
i % av samtliga män 19 38 19
22
* From 2002 redovisas ej deltidsbrandmännen.
Fördelning av tillsvidare-
anställda i %
2002 2001 2000
20-29 år 5 9 9
30-39 år 16 20 21
40-49 år 27 27 27
50-59 år 36 36 35
60-65 år 16 8 8
Fördelning av visstidsanställda
i %
2002
20-29 år 19
30-39 år 25
40-49 år 28
50-59 år 19
60-65 år 8
Under 20 år 1
Medellön tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt
2002 18 011 21 257 18 511
Visstidsanställda kvinnor Visstidsanställda män
Infrastuktur- och skydd 0,8%
Övrig verksamhet 6,7%
Vård och omsorg 50,0%
Förskola och skolbarnomsorg
20,0%
Utbildning 22,5%
Antal anställda
Övrig verksamhet 18,5%
Vård och
omsorg
22,2%
2002 2001 2000
Kvinnor 641 647 641
Män* 118 174 166
Infrastuktur- och skydd 3,7%
Utbildning 55,6%

Inköpsverksamheten
Arbetar för att inköp/upphandling som görs i kommunens
regi skall vara kostnadseffektiva och enligt de
lagar/regler som är uppställda.
Vad har hänt under året?
Uppdatering av kommunens inköpspolicy och delegationen
avseende inköp har genomförts. Utbildningar inom
området har getts till olika målgrupper inom kommunens
verksamhet. Rapport/utredning om inköpseffektiviseringar
har gjorts. En del av åtgärderna har resulterat
i ökad avtalstrohet, färre leverantörsfakturor (ca 1 400
färre) och ökad samordning vilket leder till lägre kostnader.
Inköpsmallar samt information har utvecklats och
ligger tillgängligt på Insidan
Bland annat har kommunen gjort följande upphandlingar
under året:
Ramavtal Utryckning vid inbrottslarm, Ramavtal
Företagshälsovård, Ramavtal Hantverkartjänster, Säkerhetsskåp/medicinskåp,
Ramavtal Tryckeri, Ramavtal
Returkärl, Ramavtal Hem-PC och Ramavtal Skötsel av
gatubelysning där kommunen halverat kostnaden för
skötsel.
Upphandlingar som gjorts av annan part för kommunens
räkning:
Ramavtal avseende IT, statskontoret och VHS. Uddevalla
har gjort följande avtal för kommunen: Ramavtal
förbrukningsmaterial sjukvården där användarna fick
önskeleverantören till ett lågt pris. Ramavtal VA-material.
Ramavtal papper och plast. Ramavtal Städmaterial
där resultatet blev en mycket lägre kostnad eftersom
Uddevalla också är med i avtalet.
Utbildningsinsatser: Antal tillfällen Tot. antal deltagare
Inköpsutbildning
chefer/politiker 1 39
Inköpsutbildning
chefer/upphandlare 1 20
Inköpsutbildning
för alla som gör inköp 7 102
Utbildning riktat till kök 1 40
Utbildning riktat till städ 1 20
Inköpsbokslut
23
Block 1 – Förvaltningsberättelse
Elektronisk handel
Totalt har Munkedals kommun idag 14 leverantörer
och 168 användare i Marakanda (kommunens e-handelssystem).
Varav 6 leverantörer och ett 50 tal användare har
kopplats upp år 2002.
Under året gick 1 093 av kommunens fakturor (5,9%)
via marakanda, från föregående år.Av dessa fakturor var
312 st orderfakturor och 781 st periodiska fakturor.
Utbildning av kommunens användare i marakanda
har skett kontinuerligt.
First Card
Kommunen har ett avtal med First Card som innebär att
alla som gör inköp ofta kan använda sig av ett betalkort
(med ett högsta belopp varje månad) istället för kontanter.
Alla inköp under en månad kommer på en faktura.
Detta har inneburit en förenkling för användaren men
också att fakturamängden har minskat.
Framåt
Under 2003 kommer arbetet med olika upphandlingar,
genomlysning av avtal, ytterligare samordning samt jämförelse
mellan de kommuner som ingår i Uddevallas
inköpsavtal att göras.
Faktaruta 2002 2001 2000
Leverantörsfakturor 18 600 20 000 20 000
varav: 5,9% 2,1%
Marakanda 1 093 426 7
Periodiska 781 378 6
Order 312 48 1
Inköpskort 50 10 0

Block 1 – Förvaltningsberättelse
Datakommunikation
Nästan samtliga verksamheter har datakommunikation
mot Forums dataservrar och mot omvärlden via Internet,
undantagen är: Dagbarnvårdare, vissa förskolor
samt Hedekas räddningsstation.
Nio verksamheter har fått datakommunikation under
året, dessa är: Fisketorps skola, Bragevägen 9, Frejvägen
2 och 4, Park & mark, Kommunal, Reningsverket, Kommunförråd
samt Kunskapens hus
IT-säkerhet
Endast i något undantagsfall har en dator blivit smittat av
datavirus och viruset har inte spritt sig vidare i nätverket
så skadan har varit mycket marginell. Inga kända intrång
har heller skett genom brandväggen som kan ha manipulerat
data eller kommit åt sekretessbelagda uppgifter.
Kostnad i kr
Sammanställning Totalt Jämfört med
2002 2001
1, Utrustning
1,1 Inventarier 2 164 934 -27%
1,2 IT-relaterade förbrukningsmaterial
461 601 88%
2 Program och verksamhetssystem
3 504 490 -9%
3 Support 1 308 450 15%
4 Utveckling 844 297 3%
5 Infrastruktur 1 063 559 11%
6 Övrigt 362 939 -18%
Summa 9 710 270 -7%
Kommentarer
Antalet datorer och antalet användare har ökat kraftigt
under året, antalet användare har ökat mer än antalet
datorer vilket medför att framförallt på skolor och inom
omsorgen så är det många användare på varje dator. ITkostnaderna
totalt har minskat under året jämfört med
2001, detta märks t ex på IT-kostnad/ansluten dator som
minskat med 22%. Kommunikationskostnaderna har
ökat något vilket förklaras av att ytterligare 9 enheter
anslöts till vårt kommungemensamma nätverk Munknät.
IT-bokslut
24
Nyckeltal 2002 2001
Antal arbetsplatser i det
administrativa nätverket 162 124
Antal arbetsplatser i
elevnätverket inkl lärare 221 187
Antal anställda med
inloggningsrättighet 576 409
Antal elever med
inloggningsrättighet 1390 802
Antal anställda som når
Intranätet och har e-postadress 75% 50%
Antal användare/PC
i det administrativa nätverket 3,5 3,3
Antal PC/IT-tekniker
(administration och skola) 163 PC 132 PC
Antal elever/PC i
ungdomsskolor (ej förskola) 9,2 elev 9,7 elev
IT-kostnad/Total omslutning
(bruttokostnader) 2,3% 2,5%
Kommunikationskostnad/
Totala IT-kostnad 11% 9%
IT-kostnad/Antal
nätansluten PC 25,4 tkr 32,7 tkr
IT-kostnad/Kommuninvånare 0,9 tkr 1,0 tkr
Viktiga händelser
1. Som alternativ till en bordsdator av typen PC erbjuds
numera en så kallade ”tunn klient”, en dator som
liknar gårdagens terminal, den är till 85% likvärdiga
med en vanlig PC. Den är driftsäker, enkel och billig
samt lätt att administrera.
2. En ny IT-policy arbetades fram och blev antagen
under våren.
3. För att ytterligare höja säkerheten och öka prestandan
installerades en ny brandvägg, detta skedde
också under våren1 .
4. Ett interaktivt utbildningspaket i Microsofts
Windows och Office har köpts in under hösten och
får användas av samtliga anställda och av samtliga

elever i Munkedals kommun. Kursen ger ECDLkunskap
i genomgångna moduler.
5. En ny mycket ändamålsenlig serverhall byggdes och
togs i drift under hösten, hela hallen matas med
avbrottsfri kraft, både med batteri och med dieselkraft.
Ekonomiskt bidrag fick kommunen från ÖCB i
projektet ”Kommunal ledningsplats”.
IT-enkät
Munkedals kommun deltog under 2002 i en IT-enkät
tillsammans med 81 andra kommuner. Antal inkomna
svar var totalt 12 871 och i vår kommun svarade 130 av
våra datoranvändare.
Enkäten bestod av 18 IT-frågor.
På frågan: IT-kvalitet i vår organisation sammanfattas
bäst med omdömet…
• Mycket dålig kvalitet
• Ganska dålig kvalitet
• Godtagbar/acceptabel kvalitet
• Ganska god kvalitet
• Mycket god kvalitet
…blev svaren enl tabellen till höger.
IT-kvalitén i Munkedals kommun fick ett mycket gott
omdöme både jämfört med hela riket och med övriga
kommuner i norra Bohuslän.
25
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Block 1 – Förvaltningsberättelse
Mycket
dålig
Munkedal
Ganska
dålig
Norra Bohuslän
Godtagbar
Ganska
god
Riket
Mycket
god
1 Brandvägg är namnet på den nätverkskomponent som
i ett IT-nätverk t ex ser till att ingen obehörig trafik passerar
in och ut mellan ett internt slutet företagsnätverk
och det globala öppna Internet.