Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2011 - Gemensam Framtid

en del av Gemensam Framtid 

Svenska Missionskyrkans Ârsberättelse 2011 Årsredovisning & koncernredovisning 

Svenska Missionskyrkans 

årsberättelse 2011 

Årsredovisning 

& koncernredovisning

Svenska Missionskyrkans 

Ârsberättelse 2011 

Fastställd av 

Kyrkostyrelsen 

2012 – 03 – 17 

Omslagsfoto: Sömmerskorna Honorine Mfoutou och 

Mirna Mbery vid sin syateljé i Kongo-Brazzaville. 

Omslagsfotograf: Peter Hoelstad 

Redaktör: Andreas Linderyd 

Grafisk formgivning: Gro Janarv 

Bildresearch: Marianne Feldt 

Tryck: Elanders Sverige 2012 

Copyright © Svenska Missionskyrkan

Innehåll 

Svenska Missionskyrkan 1878–2011 

Sid 6 – 11 

Tf missionsföreståndare Olle Alkholm berättar 

om en kyrka i och för förändring. 

Världen som arena 

Sid 12– 29 

Med ord och handling vill Missionskyrkan 

göra avtryck, var den än är. Läs om fotbollsfest 

i Kongo, ny skola i Indien, undervisning i 

Costa Ricas djungel och mycket annat i våra 

systerkyrkor. 

Mirakel och förkläden 

Sid 30 – 35 

Görel Byström Janarv, kommunikationschef, 

skriver om årets insamlingskampanjer. 

Ljust och fräscht 

Sid 42 – 55 

2010 invigdes den första nybyggda kyrkan i 

Missionskyrkan på över tio år. Läs om framtidstro 

på Styrsö, i Hemavan och andra platser 

i Missionskyrkans distrikt och församlingar.

Andakt, drömmar och vänskap 

Sid 65 – 68 

Följ folkhögskolorna och akademin som ger 

utbildning för livet. 

Vad har Missionskyrkan betytt för 

dig? 

Sid 69 – 85 

26 personer berättar. 

Beslutsfattarna 

Sid 86 – 97 

Läs om beslut som fattats av kyrkostyrelse, 

kansli och andra grupper i Missionskyrkan. 

Allt har sin tid 

Sid 98 – 101 

Sändarens chefredaktör Anders Mellbourn 

skriver om ett samfund där konflikterna aldrig 

överskuggat öppenheten. Bra att ha med 

sig när Missionskyrkan nu går vidare in i Gemensam 

Framtid. 

Årsredovisning 

Sid 107 – 141 

Styrelsens förvaltningsberättelse och ekonomisk 

redovisning från verksamhetsåret 

2010/2011.

VÄLKOMMEN 

Missionskyrkan 

går vidare! 

Vad vore livet utan berättelser? Vi kan knappast tänka en tillvaro 

utan goda berättelser om livet och människors sätt att relatera 

till varandra. Det lilla barnet behöver berättelserna för att få hjälp 

att skapa sig en bild av världen. I kyrkan är vi beroende av berättelserna 

om skapelsen och Jesus för att kunna ana vem Gud är. 

I vuxen ålder behöver många av oss berättelser 

om livet för att fördjupa våra liv och få perspektiven 

att vidgas. Den som är gammal gläds 

åt berättelser om barn och barnbarn, ibland 

kanske berättelserna är svåra att förstå men de 

handlar ändå om livet och knyter ihop människor 

med varandra. 

Det du håller i din hand är berättelsen om 

Missionskyrkan. Egentligen är den omöjlig att 

berätta därför att den handlar om så många. 

Missionskyrkans berättelse är en berättelse om 

alla människor som lever nära kyrkor och för- 

6 

samlingar. Men det är också en berättelse om 

Gud som i sin gränslösa kärlek sänder Jesus till 

vår värld och låter honom vara en av de största 

berättarna någonsin. 

Allt detta kan inte rymmas mellan pärmar. 

Livet och tron är större än det som går att 

fånga med bokstäver och ord. 

Missionskyrkans berättelse fortsätter med 

en berättelse om en gemensam framtid tillsammans 

med andra kristna i vårt land. Den 

berättelsen har just börjat och kommer att berättas 

gång på gång under år som följer.

OLLE ALKHOLM 

tf Missionsföreståndare 

7 

foto: Peter HoeLstad

Mot en ny kyrka 

Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan går en 

gemensam framtid till mötes. Innan vi blickar framåt görs här ett 

försök att visa denna resas framväxt. Det som hände i början av 

juni 2011 – bildandet av en ny kyrka – hade aldrig blivit utan alla 

de människor som så målmedvetet strävat efter att förverkliga 

den. Tack vare dessa och tidigare generationers arbete är tiden 

nu inne för något nytt. Ett historiskt avstamp för en betydande 

del av kristenheten i Sverige. 

Viljan till enhet 

Bilderna och åsikterna är många – om vad som 

hänt längre tillbaka och vad som nu händer. 

Flera går tillbaka till Jesus bön om enhet i avskedstalet 

i Johannesevangeliet. För dem är nya 

kyrkan en konsekvens av en medveten teologi, 

sprungen ur en ekumenisk vision. 

Andra lyfter organisatoriska frågor och ser 

den nya kyrkan (med övergångsnamnet Gemensam 

Framtid) som en praktisk konsekvens 

av att ungdomsarbete, utbildningsfrågor och 

även utspel i medierna hanterats gemensamt 

under flera år. Förenade församlingars önskan 

har varit att lokala processer också ska märkas 

på nationell nivå. Lokala processer ser olika ut 

och många gemensamma församlingar har annan 

grundstruktur än den som kommer till uttryck 

i nya kyrkan. 

Ett tredje perspektiv är förnyelsebehovet 

– både vad gäller tilltal och arbetsformer. De 

tre bildarsamfunden visar negativ medlemsutveckling 

sedan 80 år och ett stort antal församlingar 

har lagts ned. Det minsta samfundet, 

Metodistkyrkan, har varit större än Baptistsamfundet 

är i dag och Baptistsamfundet har 

varit större än nuvarande Missionskyrkan. 

8 

GEMENSAM FRAMTID 

Den långa process som lett till en ny kyrka 

har troligen inslag av samtliga ovanstående 

perspektiv. Framtida forskning blir betydelsefull 

och kan hjälpa oss att än bättre förstå hur 

människor och processer relaterat till varandra. 

Kritik och konflikter 

Vår historia är gemensam i flera avseenden. För 

det första räknar våra bildarsamfund sitt historiska 

(svenska) ursprung till i stort sett samma 

tidsperiod, från 1840-talet fram till 1870-talets 

slut. För det andra fanns hos samtliga mer eller 

mindre uttalad kritik mot dåvarande Svenska 

kyrkan, som inte ansågs möta de andliga behoven 

i landet. För det tredje medverkade internationella 

impulser till nya samfunds framväxt. 

Den nyevangeliska väckelsen hölls inte samman 

i slutet av 1800-talet. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 

och Missionsförbundet gick 

skilda vägar. Samtidigt utvecklade Baptistsamfundet 

(Sällskapet Svenska Baptistmissionen) 

och Metodistkyrkan (Sveriges årskonferens av 

Metodist-Episkopalkyrkan) egna identiteter. 

Att troende som distanserat sig från Svenska 

kyrkan formerade sig som separata storheter 

gav också reaktioner. Baptisten A Wiberg

OLLE ALKHOLM 

tf Missionsföreståndare 

skrev 1859 att ”det är min övertygelse, att alla troende kristna 

böra samverka för Kristi rike” och P Waldenström, som kom att 

bli en av förgrundsgestalterna för Missionsförbundet, skrev 1876 

att ”när Herren Jesus lika väl trivs hos baptister som hos lutheraner, 

så vet jag inte varför de inbördes inte må kunna trivas tillsammans”. 

Missionsförbundets rötter i Svenska kyrkan och EFS 

gjorde att det lutherska arvet var uppenbart. 

De tre bildarsamfunden kom i slutet av 1800-talet att arbeta 

var och en för sig, ibland också i konflikt. Ovan nämnda ledare 

tyckte till exempel diametralt olika om det kristna dopet. 

Försök på enhetens väg 

1905 hölls den första ”frikyrkokonferensen” med deltagare 

från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och 

Svenska Missionsförbundet. Dessa konferenser fortsatte till slutet 

av 1960-talet. 1918 bildades Frikyrkliga samarbetskommittén 

där man på 1950-talet verkade för en federation mellan de 

olika frikyrkosamfunden vars antal nu hade ökat. Förslaget om 

en federativ frikyrka i Sverige kunde inte realiseras. 

1969–1971 pågick tresamfundssamtalen, inte i syfte till federativa 

lösningar utan med ambition om ett gemensamt samfund. 

Initiativet kom från en motion på Metodistkyrkans årskonferens 

1968. Den skrevs av rektorn för Metodistkyrkans teologiska skola, 

Thorvald Källstad. Samtalen avbröts 1971 och de tre samfundens 

styrelser meddelade att gemensamma samtal nu är vilande. 

Så har det böljat fram och tillbaka. Följande decennier har 

sannerligen inte saknat ekumeniska utspel och trevare till fortsatta 

samtal och nya öppningar. Det är viktigt att säga. 

Att skapa och bevara på samma gång 

Frågan om förnyelsens innehåll möter jag ofta. Vissa tycker helt 

enkelt att det är ganska bra som det är. Fokus är församlingslivet 

och nationella överbyggnader kan betraktas onödiga och dyra. 

En vanlig och naturlig motvilja inför förändringar hör också till 

denna utgångspunkt. 

Andra har önskat sig något mera genomgripande och radikalt. 

Enskilda och församlingar har efterfrågat större tydlighet om 

tro och bekännelse, dop och tillhörighet. 

500 remissvar gav många lärdomar. Kanske svårast har varit 

att svara mot längtan efter förnyelse när församlingarna vill kunna 

känna igen sig i det nya. I någon mening vill man en kyrka 

som är ny och gammal på samma gång. 

Möjligen säger detta något också om kyrkans och församlingens 

väsen. Den kristna kyrkan vilar på en flertusenårig grund 

och samtidigt har den att gestalta sitt budskap i en värld som 

förändras allt snabbare. Konkret innebär det att texter som 

Metodistkyrkan 

Bildades: 1868 (1876 erkänt som 

trossamfund av staten) 

Medlemmar: Cirka 3 000 

Metodistkyrkan i Sverige ingår 

i Förenade Metodistkyrkans biskopsområde 

med biskopssäte i 

Köpenhamn. 

Svenska Baptistsamfundet 

Bildades: 1857 


Församlingar: 223 

Svenska Missionskyrkan 

Bildades: 1878 

Medlemmar: Drygt 60 000 

Församlingar: Omkring 700 

Namn före året 2003: Svenska 

Missionsförbundet 

Den nya kyrkans arbetsnamn är: 

” 

Tron att den personliga 

bekännelsen till Jesus 

Kristus har en stark 

ställning i Missionskyrkan 

och det kristna 

dopet har ibland fått 

en underordnad ställning 

i relation till just 

tro och bekännelse. 

9

tidigare tagits fram i samverkan mellan de tre 

samfunden inte längre anses användbara. Till 

exempel Gemensam tro, en skrift som publicerades 

1995. 

Vad säger församlingarna? 

Församlingarnas remissvar tydde på att mycket 

skulle föras vidare i den nya kyrkan. Förändringsbenägenheten 

var större i Metodistkyrkan 

och dess församlingar verkade väl medvetna 

om att en ny kyrka också förändrar för egen del. 

De församlingar som tydligt värnade om 

egna traditioner och förhållningssätt uttryckte 

samtidigt öppenhet och vilja till det nya samfundet. 

Baptist- och missionsförsamlingar som 

önskade behålla nuvarande praxis – till exempel 

gällande dop, medlemskap, lekmannaledd 

nattvard – tycktes inte betrakta sitt eget förhållningssätt 

som försvårande för en ny kyrkobildning. 

Detta troligen för att de var så vana 

vid att olikheter, i dessa frågor, mycket väl ryms 

i ett och samma samfund. 

I det som kom att bli den teologiska grunden 

gav – föga förvånande – texter om dop, medlemskap 

och ”bibelsyn” störst intresse. I övrigt 

fanns många remissvar som pekade på vikten 

av en tydligt demokratisk grundstruktur i det 

nya samfundet. Flera församlingar varnade för 

hierarkier och toppstyrning. 

Medlem utan dop 

En delfråga som är både stor och liten på samma 

gång är huruvida den lokala församlingen 

kan välkomna medlemmar som inte är döpta. 

Många av Missionskyrkans församlingar värnar 

möjligheten till medlemskap utan dop och 

även baptistförsamlingar värnar rätten för enskilda 

att bli medlemmar enbart på bekännelse. 

Bakgrunden i Missionskyrkan är följande: 

I slutet av 1870-talet tillsattes en kommitté för 

att utarbeta ett förslag till församlingsordning. 

EJ Ekman och P Waldenström – Missionsförbundets 

två första missionsföreståndare – tillhörde 

denna kommitté. Åtminstone Waldenström 

ville förena den tidens fria församlingar. 

Han arbetade även för att samla den nyevan- 

10 

GEMENSAM FRAMTID 

geliska väckelsen. Kommittén utarbetade ett 

förslag där dopet var en förutsättning för medlemskap. 

Waldenström strök alla formuleringar 

om dopet för att få med baptisterna som ändå 

valde att stå utanför. ”Strykningen” lever kvar 

och något formellt krav på dop och medlemskap 

finns fortfarande inte i den konstitution 

som antogs i Missionskyrkan året 1999 / 2000. 

Tron att den personliga bekännelsen till Jesus 

Kristus har en stark ställning i Missionskyrkan 

och det kristna dopet har ibland fått en underordnad 

ställning i relation till just tro och bekännelse. 

Medlemskap och tillhörighet, utan 

dop, i den lokala församlingen har förekommit 

om än i begränsad omfattning. Missionskyrkan 

har gjort en dygd av det som från början 

var ett misslyckat försök till kompromiss. 

Tid för teologisk fördjupning 

Förhoppningen är att göra den teologiska 

grunden levande de närmaste åren. Församlingar 

och enskilda (nu med egen motionsrätt) 

kommer fortsätta samtalet kring grundläggande 

frågor som har med ecklesiologi att göra. 

Ecklesiologi betyder läran om kyrkan, församlingen. 

Gemensam Framtid är en ecklesiologiskt 

oklar kyrka i meningen att det inte 

finns tydliga linjer mellan tro, bekännelse, dop 

och medlemskap. Frågor att besvara framöver 

handlar om varför inte alla dop leder till tillhörighet 

och varför inte döpta som bekänner 

kristen tro ser det som självklart att också tillhöra 

församlingen. 

Församlingar har nu att utveckla lokala 

skrivningar och ordningar kring detta. Synen 

på barnens formella status i den kristna församlingen 

kommer med all säkerhet att variera. 

Man kan välja om man vill se detta som brist 

eller tillgång. I relationen till övriga kyrkor och 

samfund i Sverige och internationellt är det 

helt klart en utmaning att grundläggande texter 

och dokument snabbt kan förändras efter 

diskussion och konferensbeslut. 

Vår nya kyrka behöver, i all synnerhet under 

ett uppbyggnadsskede, försäkra sig om en god 

teologisk kompetens.

Bildning och utveckling 

Formerna för att gestalta evangeliet i en 

mångkulturell och mångreligiös värld har 

utvecklats. 

VERKSAMHETSåRET 2010/2011 

teMaoMråden 

Det här vill 


1 3 

2 

– Med folkhögskolorna, Teologiska högskolan 

och studieförbundet Bilda har 

Missionskyrkans bildningsarbete genom 

utbildning och fortbildning utvecklat nya 

förutsättningar att räcka evangeliet vidare. 

– Missionskyrkan har utvecklat en mångfald 

av mötesplatser för tro, växt och fördjupning. 

Evangelisation 

Fler människor i Sverige och i de länder 

där Missionskyrkan har syster- och samarbetskyrkor 

får höra talas om och möta 

Jesus Kristus i ord och handling, komma 

till tro på honom och bli del av en levande 

kristen gemenskap. 

– Fler människor har nåtts av evangeliet 

och fler har tagit emot Jesus Kristus som 

Herre. 

– Missionskyrkan växer genom att existerande 

församlingar har förnyats och nya 

har bildats. 

4 

Församlingsstöd och lärjungaskap 

Missionskyrkan ger stöd, utmaning och 

inspiration till församlingstillväxt och 

fördjupat lärjungaskap i Sverige och 

internationellt. 

– Ett helhetstänkande i församlings- 

utveckling har fortsatt att utvecklas. 

– Anställda och ideella ledare har fördjupats 

i andligt ledarskap. 

Diakoni och samhällsbyggande 

Tolka trons innebörd, analysera behoven i 

samhället och medverka till att bygga ett 

hållbart samhälle som präglas av allas lika 

värde och möjligheter. 

– Människor och grupper i utsatta livssituationer 

har genom Missionskyrkans 

arbete stärkts. 

– Missionskyrkan är en stark aktör för att 

bidra till en hållbar utveckling i samhället. 

11

12 

VÄRLDEN 


Evangelium åt alla 

fred och försoning, samhällsbyggande, 

evangelisation och församlingsutveckling är 

grunden för missionsarbetet. Uppdraget är 

gränslöst, men utförs varsamt och i samarbete 

och ömsesidighet. tillsammans med 

systerkyrkor och samarbetspartners har 

Missionskyrkan verksamhet i ett 15 -tal länder. 

Latinamerika 

Missionssamarbete med systerkyrkor i ecuador 

och nicaragua. stöd till evangelisation, pastors- och 

ledarutbildning, uthålligt jordbruk och boskapsskötsel, 

ekologi, hiv- och aidsarbete, utbildningsinsatser via 

radio och skolor. regionalt stöd till församlingsutveckling 

via lärjungaskolor. stöd till utbildning i Costa rica. 

Sápmi 

stöd till utveckling av samiskt kyrkligt 

arbete utifrån den samiska kulturen. 

Spanien 

arbete bland latinamerikanska 

invandrare i spanien. 

Nordafrika 

samtal om samarbete förs med 

kyrkor i nordafrika om insatser i regionen 

och bland flyktingar i sverige. 

Globalt 

stöd via Kyrkornas Världsråd till insatser för 

fred, miljö & klimat, mänskliga rättigheter, 

hiv och aids och påverkansarbete i fn.

i världen 

Baltikum och Ryssland 

stöd till systerkyrkor i ryssland, estland och 

Litauen i evangelisation, pastorsutbildning, soci- 

ala insatser samt arbetet bland barn och unga. 

Mellanöstern 

samarbete med kyrkor och kristna organisationer 

främst i Libanon, syrien, Palestina och israel gällande 

utbildning, freds- och försoningsarbete samt 

stöd till ungdomsarbete och teologisk utbildning. 

Afrika 

Missionssamarbete och utbyte med systerkyrkor i 

de båda Kongorepublikerna. omfattande stöd till 

barn och ungdomar, evangelisation, administration, 

pastorsutbildning, sjuk- och hälsovård, fattigdomsbekämpning, 

utbildningsinsatser, fred och försoning. 

KARTA ÖVER MISSIONSKYRKANS ARBETE 

Kina och Japan 

samarbete via missionärer och volontärer 

med Japanska förbundskyrkan och 

Hubeis kristna råd i Kina genom pastorsutbildning 

och församlingsutveckling. 

Pakistan 

stöd till utsatta kvinnor och för mänskliga 

rättigheter och religionsdialog. 

Indien 

Via Hindustani Covenant Church (HCC) 

i evangelisation, församlingsutveckling, pastorsutbildning, 

samhällsutveckling, sjuk- och 

hälsovård och utbildningsinsatser. 

Läs mer på missionskyrkan.se 

13

Deborah Imeposo är 12 år och har spelat fotboll 

sedan hon var åtta. Tre dagar i veckan 

går hon den långa vägen till fotbollsskolan. 

Hon vill gärna bli proffs. Messi är hennes idol. 

14 

VÄRLDEN 


Kyrka i ett sargat land 

Demokratiska Republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) 

och Republiken Kongo 

(Kongo-Brazzaville) präglas av våld och 

politisk oro. Men ljuset skymtas i Republiken 

Kongo som nu räknas som medel- 

inkomstland. Vi ser också att oljeinkomster allt 

mer går till investeringar i infrastruktur och 

andra nödvändiga samhällsbyggnadsprojekt. 

Demokratiska Republiken Kongo hör däremot 

till de fattigaste länderna. Mödradödligheten 

är hög och befolkningen är mycket utsatt. 

Att arbeta här är trots allt att göra skillnad, 

att tillsammans med invånarna så frön till en 

bättre framtid. I liten skala formas projekt som 

gör tillvaron värdigare och vi känner oss kalllade 

av både evangeliet och samhället. Vår respekt 

är samtidigt stor för problemen i regionen 

och det enorma behovet av hjälpinsatser. 

AFRIKA 

Nya former, 

samma uppdrag 

Demokratiska Republiken Kongo och Republiken Kongo. Alla 

har inte varit där, men genom de starka berättelser som började 

med missionärerna 1881 kan det nästan kännas så för många av 

Missionskyrkans aktiva. I dag är formerna för samarbetet annorlunda, 

men vänskapen står stark och ömsesidigheten blir bättre. 


I allt detta fylls kyrkor och andra platser av 

gudstjänstdeltagare. Vi ser människor i alla 

åldrar som vill följa Jesus, att evangeliet trots 

all oro förmedlar och berör i ord och handling. 

Det är möjligt att fastna i misären. Men det 

som händer i Kongoländerna är också en 

ständigt lågintensiv väckelse, där Missionskyrkan 

vill finnas för att stötta systerkyrkor i 

strävan till församlingstillväxt och fördjupat 

lärjungaskap. I år har nya biblar delats ut till 

100 byevangelister och medel har frigjorts för 

översättning. Lärare har ställts till pastors- och 

evangelistutbildningens förfogande och kurser 

har hållits för fortbildning av katekister, diakoner 

och lekmän. 

En lärjungaskola har också arrangerats i 

staden Dolisie, Kongo-Brazzaville. I samarbete 

med ungdomsorganisationen equmenia 

15

VÄRLDEN 

Pelagie Makola ska bli pastor och går på teologiska seminariet i Mansimou i 

Kongo-Brazzaville. En utbildning som Missionskyrkan stöder. Pelagie hoppas 

att många fler kvinnor ska bli pastorer. I dag är bara 9 av 116 kvinnor. 

16 


AFRIKA 

har två praktikanter arbetat i församlingar i 

Brazzaville. Tre volontärer var aktiva i fotbolls- 

skolan i Brazzaville och även engagerade i skolan 

i Kimpese. 

Tätare kyrkosamarbete 

Från Sverige uppmuntras systerkyrkorna till 

ett större Syd-Syd-utbyte. Tanken är att öka 

kontakterna och lära av varandras erfarenheter. 

Missionskyrkans två systerkyrkor och Baptistsamfundets 

systerkyrka i Demokratiska Republiken 

Kongo verkar nu för en gemensam 

plattform, vilket också kommer underlätta i 

kontakterna med nya Gemensam Framtid. Andra 

exempel är pastorsutbyte mellan länderna, 

gemensamma kyrkostyrelsemöten, samarbete 

mellan ungdomsföreningar och fotbollsskolor. 

Kongo i Sverige 

Det inspirerande och framgångsrika samarbetet 

mellan Gothia Cup och Missionskyrkan 

märks inte minst genom volontärprogrammet 

och fotbollen i Kongoländerna. Fotbollsskolorna 

i Brazzaville och Kimpese utgår från det 

avtal Missionskyrkan och Gothia Cup träffat. 

På hemmaplan har Missionskyrkan intensifierat 

samarbetet med flera organisationer, bland 

andra Diakonia och Svenska Missionsrådet. 

Ovärderligt är också samarbetet med MAFflyget, 

som ser till att sjuka och skadade snabbt 

får vård. 

Referensgruppen för Afrika har samlats tre 

gånger under året. Gruppen är rådgivande till 

Afrikasekreteraren och projekthandläggaren 

för planering och uppföljning av verksamheten. 

Under året har två besökare från Republiken 

Kongo gästat Sverige: Missionsföreståndare 

Dr Patrice Nsouami från Evangeliska kyrkan 

och ekonomiansvariga Joseph Mandzoungou. 

Samhällsbyggande 

Inom ramen för ett femårigt utvecklingsprogram 

i systerkyrkan CEC genomförs projekt 

mot fattigdomen i städerna Luozi, Kinshasa 

och Matadi, Demokratiska Republiken Kongo. 

Utfallet hittills är hoppingivande. Många slu- 

ter upp bakom aktiviteterna och flera vittnar 

om ett bättre liv. Under året har också en första 

extern utvärdering gjorts, ledd av CEFOR- 

MAD/ESS och 1,5 år efter programstarten. 

Programmet omfattar fyra områden: ekologi, 

mänskliga rättigheter, hälsa och utbildning. 

För att minska fattigdomen i Demokratiska 

Republiken Kongo vill kyrkan: 

• Öka människors inkomster genom grönsaksodling 

och djuruppfödning. 

• Respekten för mänskliga rättigheter förbättras 

genom seminarier och utbildningar. 

• Tillgång till adekvat skolgång och relevant 

primärvård ökas. 

• Med idrott ge barn och ungdomar möjlighet 

att bidra till fred och försoning . 

• Aktivt bekämpa orättvisor och sociala klyftor, 

marginalisering av dem som saknar röst och 

kvinnors och barns utanförskap. 

En av årets stora händelser var invigningen av 

idrottscentret CFS Gothia i Kimpese. Här finns 

nu tre nyplanterade fotbollsplaner, omkläd- 

ningsrum, domarrum, kontorslokaler – och ett 

alldeles nytt bibliotek. Över 5 000 personer 

fanns på plats under invigningen och kunde 

även för första gången se Demokratiska Republiken 

Kongos, Sveriges, Missionskyrkans 

och Gothia Cups flagga vaja bredvid varandra. 

Lördagen den 13 november 2010 blir en dag 

att minnas för livet, för Kimpese men också 

hela landet. 

Fotbollsskolan – vars motto är respekt, ärlighet, 

vänskap – har drygt 180 personer i verksamheten 

(flickor och pojkar) och 15 ledare. 

Den är en del av CECs utvecklingsprogram 

och viktigt steg mot ett starkare civilt samhälle. 

I republiken Kongo har organisationen 

ASUdh (Action de Secours d’Urgence) – med 

Evangeliska kyrkan, Det Norske Misjonsförbund 

och Svenska Missionskyrkan som ägare 

– fortsatt arbeta med ledarutbildning, stöd till 

bondeorganisationer, jord- och skogsbruk, hiv / 

aids och fredsbyggande genom fotbollsskola. 

Även kyrkans eget organ för utvecklingsarbete, 

17

” 

Vi måste arbeta mycket mer 

med männen och deras syn 

på manlighet och faderskap, 

säger pastor Rose som är 

ansvarig för gender- och 

familjefrågor i vår systerkyrka 

i Kongo-Brazzaville. 

CTPAD, har tagit tydligare form. Organisationen 

står nu beredd att ta över ansvaret för 

framtida utvecklingsinsatser, däribland Sidastödda 

utvecklingsprojekt. 

Kampen mot hiv och aids 

Systerkyrkan CEC i Demokratiska Republiken 

Kongo har tillsammans med representanter 

från Svenska Missionskyrkan och kongolesiska 

Baptistsamfundet utvärderat kampen 

18 

VÄRLDEN 

mot hiv/aids i Luozi-området. Sida-stödda 

projektet Prolusida gör att fler liv räddas och 

ökar förståelsen om det enorma hot hiv och 

aids utgör för enskilda men också samhället 

i stort. Glädjande är att mycket händer vad 

gäller kunskap, vanor och attityder i dessa frågor. 

Vi ser också en befolkning bättre rustad 

att hindra fler från att bli smittade. I Repub- 

liken Kongo minskade antalet smittade från 

4,6 procent till 3,2 procent åren 2003–2009. 


Kina 

Samarbetet med Hubeis Kristna Råd, den officiella 

kyrkan i Hubeiprovinsen, fortsätter. Av 

stor betydelse är stödet till Zhong Nan Theological 

Seminary i Wuhan, som utbildar pastorer 

till ett flertal provinser, främst i centrala och 

södra Kina. Seminariet startade 1985 och Missionskyrkan 

har funnits med sedan 1995. 

Bristen på pastorer i Kina är stor. I Hubeiprovinsen 

finns 100 pastorer och 200 ”hjälppastorer”, 

ledare som ska täcka omkring 1 000 

församlingar. Pastorsutbildningen är en strategisk 

investering för den växande kyrkan och i 

Hubei planeras nu för ett större seminarium. 

Alla tillstånd är på plats och en tomt finns. Nu 

saknas ”bara” pengarna. 

Skolan Arken i Gedian, unik i sin koppling 

till kyrkan, har de senaste fyra åren fått hjälp av 

volontärer från Sverige. Praktikanterna representerade 

Missionskyrkan vid 100-årsjubileet 

för kyrkan i Gedian. Denna kyrka startades av 

Missionsförbundets missionärer 1910 och var 

då utpost till arbetet i Wuhan. 

I Xinjiang i nordväst ger Missionskyrkan 

stöd genom bön och uppmuntran via kontakter. 

Situationen för den uiguriska minoriteten i 

denna del av landet är svår och mycket angelägen 

att uppmärksamma. 

Japan 

En förödande jordbävning satte prägeln på 

arbetet. Urayasu, Japanska Förbundskyrkans 

enda församling i Tokyo, drabbades hårt av den 

tsunami som därefter svepte ostkusten i mars 

ASIEN 

Asien 

1890 kom de första missionärerna från Svenska Missionsförbundet 

till Kina. Numera finns Missionskyrkan även i Japan, Indien 

och Pakistan. 

2011. Byar utplånades och många blev hemlösa. 

Förbundskyrkan fanns med, delvis tack 

vare ekonomisk support från Missionskyrkan, 

i katastrofteam och flera samfund gick samman 

för att hjälpa de drabbade. Missionskyrkan 

medfinansierade också det arbete som krävdes 

för att bygga upp kyrkan i Urayasu. Däremot 

drabbades inte Okayama län, där de flesta av 

Japanska Förbundskyrkans församlingar finns. 

Samma vår var systerkyrkornas missionsföreståndare 

inbjudna till Japan. Men all osäkerhet 

kring kärnreaktorerna i Fukushima bidrog 

till att mötet senarelades. Detta möte kom i 

stället att hållas i november 2011. Missionskyrkans 

missionär i Japan är Jan-Åke Palmaer. 

Pakistan 

Sedan 30 år har Missionskyrkan och Svenska 

kyrkan en gemensam Pakistankommitté. Detta 

arbete har utvärderats – med resultatet att 

den ombildas till en samverkansgrupp med 

nya riktlinjer och mandat. Missionskyrkan 

representeras i Church of Pakistan Mission 

Partners Fellowship (Cpmpf ) där kyrkor och 

missionsorganisationer från flera europeiska 

länder samverkar med Church of Pakistan. 

Under året gavs stöd till kvinnocentret Talitha 

Kumi och till Christian Study Centre – 

som till stor del arbetar med religionsdialog. 

Centret har uppdraget att synliggöra den kristna 

minoriteten och arbete för fred och försoning. 

Det drabbades hårt när dess föreståndare 

Meboob Sada hastigt gick bort under året. Ny 

på denna post är Christine Amjad-Ali. 

19

I mars 2011 invigdes den nya skolan i 

Gulbarga, Indien och är ännu ett tillskott 

i de utbildningssatsningar vi är 

med och stöder för utsatta barn och 

ungdomar runt om i Indien. 

Indien 

En satsning i år var på den nybyggda skolan i 

Gulbarga, som inte längre ryms i Hindustani 

Covenant Churchs (HCC) resource centre. 

Missionskyrkan har stöttat nybygget, och även 

Svenska Frälsningsarméns (SFA) insats förtjänar 

uppmärksamhet. Vid invigningen i mars 

2011 var en stor delegation från SFA närvarande. 

Stöd har också givits till andra utbildningssatsningar 

för barn och ungdomar runt 

om i Indien. 

Missionskyrkan stöder också HCC genom 

St Lukes Medical Society (SLMS), som bedriver 

sjukvård och förebyggande arbete i områden 

nära Solapur och Gulbarga. Stöd förmedlades 

också till andra projekt och församlingar, 

bland annat till arbetet i Kashmir. 

Utbytet mellan Missionskyrkan och HCC 

är omfattande och besök har gjorts på samfundsnivå 

och församlingar emellan. Även 

20 

VÄRLDEN 

i år har Södra Vätterbygdens folkhögskola 

haft praktikanter på plats och tagit emot indiska 

ungdomar. För andra gången samverkade 

HCC, equmenia och Missionskyrkan om 

lärjungaskolan Apg29. Denna gång med bas i 

Pune men också i Dehradun i norra Indien. 

En systemrevision utfördes med stöd av 

Svenska Missionsrådet (SMR). Vissa svagheter 

i det administrativa systemet upptäcktes 

och det Sida-stödda utvecklingsprogrammet 

avslutades i förtid. En del projekt har fortsatt 

med andra medel. Ett kapacitetsstärkande arbete 

har nu inletts med stöd från SMR/Sida 

och Missionskyrkan. 

Även med Union Biblical Seminary bedrivs 

fortlöpande samarbete. Stipendier förmedlas 

till pastorsstuderande så att de kan fullfölja 

sina studier. Också personer från fattiga områden 

ska kunna få en utbildning. Det har hög 

prioritet i vårt arbete. 

foto: JYotirMaYa deeP

foto: Peter HoeLstad 

ASIEN 

Ge Baojuan är en riktig entreprenör. 

Hon har startat både 

folkhögskola, församling och 

pastorsutbildning i Kina. 

21

Ecuador 

Missionskyrkan samarbetar med Förbundskyrkan 

i Ecuador, dess ungdomsförbund och 

stiftelsen för samhällsutveckling, FACE. Missionskyrkan 

har ställt egna resurser och Sidamedel 

till förfogande för undervisnings - och 

utvecklingsarbete. Dels genom stöd till lokaler 

och material på skolor, men också i arbetet 

med ekologi, hiv/aids och radiostationen Interoceanica.Vår 

systerkyrka har inte längre ett 

eget teologiskt seminarium, numera studerar 

blivande pastorer på annat håll. Stipendie- 

VÄRLDEN 

Latinamerika 

1971 inleddes samarbete med systerkyrkan i Ecuador och 1991 i 

Nicaragua. Missionskyrkan finns också i Costa Rica, bland annat 

genom skolundervisning långt ut i djungeln. 

22 

program har tagits fram för samarbete med 

teologiska lärosäten i landet. Förbundskyrkan 

arrangerar även utbildning för församlings- 

ledare och pastorer på distans. 2010 reste ecuadorianska 

elever och ledare till Sverige för att 

delta i lärjungaskolan Apg29. 2011 stod Ecuador 

återigen värd för denna skola. Missionärer 

verkar i Ibarra, norr om Quito och i Chaco 

i Amazonas. Där arbetar familjerna Ron och 

Hermansson i församling. Ingemar Hedström, 

boende i Costa Rica, arbetade i ett ekologiprojekt 

under ledning av FACE.

foto: ULriKa MoraZan 

Nicaragua 

Här sker samarbetet med Moravakyrkan och 

dess organisation för samhällsutveckling, AD- 

SIM. Moravakyrkan är den största protestantiska 

kyrkan på Nicaraguas Atlantkust, en av 

världens fattigaste regioner. 2010 påbörjade ett 

20-tal studenter sin teologiska utbildning vid 

Moravakyrkans teologiska seminarium i Bilwi. 

Seminariet har också inlett nya distansstudieprogram. 

I år avslutades två Sida-stödda projekt. Jordbruksutveckling 

bland Mayangna-indianer, 

som också har Sida-stöd, fortsätter. Utöver 

utvecklingsprojekt och teologisk utbildning 

har Missionskyrkan stöttat uppbyggnaden av 

LATINAMERIKA 

Missionskyrkan stöder systerkyrkors 

arbete på många sätt, med utbildning 

för utsatta barn och unga hos minoritetsfolk 

är prioriterat. 

de kyrkor som förstördes av orkanen Felix, en 

retreat för församlingsledare och årsmöte för 

kyrkans kvinnoorganisation. Maria Ruiz Hedström, 

som tidigare har arbetat inom Morava- 

kyrkan med interkulturell kommunikation, 

skriver en studiebok i ämnet. 

Costa Rica 

I Costa Rica samarbetar vi med Nairistiftelsen. 

Fokus är nu på skolböcker på cabecarindianernas 

eget språk. Arbetet leds av Marine Hedström 

Rojas, anställd av Nairistiftelsen som 

projektledare. Under året har de sista böckerna 

tryckts. Nu återstår att utvärdera projektet och 

klargöra behovet av nya upplagor. 

23

På Sira-skolorna i Betlehem och Jeriko 

får elever med särskilda behov stöd. 

24 

VÄRLDEN 

foto: sira-sKoLan 

foto: sira-sKoLan

Ett sätt att stärka de kristna i området är genom 

Sabeel, en palestinsk ekumenisk organisation 

som arbetar både i Palestina och Israel 

för fred och försoning. Utöver ekonomiskt 

stöd till palestinska kristna ungdomar på Västbanken 

och i Israel ges stipendier till svenskar 

som medverkar i Sabeels konferenser. 

Ett annat sätt är genom Sira-skolorna (Swedish 

International Relief Asssociation) i Betlehem 

och Jeriko. De vänder sig till elever med 

särskilda behov och är en viktig del av den 

kristna närvaron i Palestina. Samarbetet utgår 

från deltagande i Siras styrelse i Sverige och 

förmedling av ekonomiskt stöd. Dessutom arbetar 

volontärer från equmenia på dessa skolor. 

Missionskyrkan står bakom det Ekumeniska 

Följeslagarprogrammet i Palestina och 

MELLANÖSTERN 

Mellanöstern 

Här finns inga formella avtal med en kyrka. Däremot fördjupas 

kontakterna med Israel, Libanon, Palestina, Syrien och grund har 

även lagts för arbete i Egypten. 

Israel (SEAPPI) och har representanter i den 

svenska styrgruppen för programmet. 

Under året har Kairosdokumentet, skrivet av 

representanter för kyrkor i Palestina och Israel, 

uppmärksammats i olika sammanhang. Samtal 

har även förts med Nilens Synod i Egypten 

om ett eventuellt samarbete i Sverige, Egypten 

och Mellanöstern. 

En äldre kontakt som odlas är med Nationella 

Evangeliska Synoden i Syrien och Libanon. 

Pengar skickades detta år för att bidra till 

Synodens arbete bland barn och unga och dessa 

medel användes i huvudsak till det årliga ungdomslägret. 

Missionskyrkan samarbetar också 

med kristna satellit-kanalen Sat7 och Mellanösterns 

Evangeliska Kristna Råd (FMEEC). 

Dessa två har hela regionen som arbetsplats. 

25

Våren 20111 organiserade IFFEC (Internationella 

Federationen av Fria Evangeliska 

Kyrkor) i samarbete med Bund Freier evangelischer 

Gemeinden, i Tyskland en missionskonferens 

om mission i Europa: Joining hands 

for mission in Europe. Konferensen i tyska 

Rehe fokuserade på församlingsplanteringsarbete 

och en delegation från Missionskyrkan 

deltog. Konferensen ledde till ett initiativ att 

inom IFFEC starta en europeisk utbildning 

för församlingsplantering. 

Estland 

Samarbete med Unionen av evangeliskt 

kristna och baptistförsamlingar (EEKBL) är 

omfattande. Estland är landet där Missionskyrkan 

har flest vänförsamlingar. På nationell 

nivå har det också varit många kontakter. Stöd 

till kyrkans barn- och ungdomsarbete och till 

VÄRLDEN 

Europa 

Arbetet i Europa sker i huvudsak i Ryssland, Estland, Spanien, och 

Litauen. Kontakter med systerkyrkorna i Norden har varit goda, 

men även med kyrkor i Tyskland, Nederländerna och Polen har 

dialogen varit viktig. 

26 

pionjärarbete har givits genom bidrag från 

Brobygget som är ett antal Smålandsförsamlingar 

som arbetar med Estland i fokus. Också 

EEKBLs second hand verksamhet har fått 

stöd. Från Sverige har antalet transporter till 

Estland ökat. De har koordinerats av Hans 

Olsson, som också engagerats i kyrkans sociala 

arbete genom Friends to Friends. 

Missionskyrkan har funnits med i konferenser 

och även träffat ledningen i Estland. Stöd 

gavs också till en evangelisationsvecka med ett 

ungdomsteam i Setomaa, där det bara finns en 

församling och där det bor ett minoritetsfolk, 

Setu. Kontakt har inletts med en pastor i en 

setu-församling i Ryssland. 

Litauen 

Missionsförsamlingen i Växjö är spindel i nätet 

för samarbetet med Evangelisk-reformerta

foto: torgnY VeibäCK foto: torgnY VeibäCK 

EuROPA 

Missionskyrkan har många vänförsamlingar i Estland 

och en del församlingar åker regelbundet över till dem 

och stöder bland annat deras second-handverksamhet. 

Ibland ingår även griskultingar i vänskapen! 

27

foto: torgnY VeibäCK 

kyrkan i Litauen. Det har varit några utbyten, 

framför allt när det gäller ungdomsarbete och 

musik, men också i form av stöd från enskilda 

församlingar till ett barnhem som kyrkan driver. 

Kyrkan i Litauen vill utveckla diakonin 

och för samtal med Missionskyrkan om detta. 

Ryssland 

I Ryssland koncentreras samarbetet med Ryska 

kyrkan av evangelisk kristna på två regioner, 

delvis Bashkortistan och framför allt Sverdlovskregionen, 

med vilken ett samarbetsavtal 

finns. En medarbetare besökte även delrepubliken 

Chanti-Mansien för samtal om möjliga 

framtida samarbeten, detta på inbjudan av biskopen 

där. Bashkortistan besöktes och fick ett 

28 

VÄRLDEN 

Viktor Kosjitjev, en av de fd missbrukarna som 

deltar i projektet Business Incubator där kristna 

företagare i Sverige är med och stöder församlingar 

i Sverdlovsk-regionen i sitt sociala arbete. Här visar 

Viktor sin nyetablerade plastfabrik. 

ekonomiskt stöd. Ett besök skedde i samarbete 

med Karlstads universitet och Karlskoga folkhögskola 

som samarbetar med utbildningsinstitutioner 

i regionen. 

Med kyrkan i Sverdlovskregionen har det 

skett flera utbyten och besök. Återigen genomfördes 

ett gemensamt fotbollsläger i staden 

Asbest. Det finns ett intresse från flera platser i 

Ryssland för denna verksamhet, i Sverdlovskregionen 

men även i Chanti-Mansien och 

i Ryazan nära Moskva. Från båda platserna 

samt från Bashkortistan fanns det deltagare på 

årets läger. 

Projektet Business Incubator, som genom 

kontakter med kristna företagare i Sverige 

hjälper tidigare missbrukare att driva mindre

foto: torgnY VeibäCK 

företag, samt ger viss hjälp till rehabiliteringshemmens 

verksamhet, utvecklades väl under 

året. Församlingar på flera platser i Ryssland 

har visat stort intresse. Intressen finns även 

från Evangelical Covenant Church i USA. 

Samarbetet mellan Missionskyrkan och Sverdlovsk 

väcker intresse även i andra delar av 

Ryssland och kan ge inspiration och nytändning 

på flera platser. 

Spanien 

Det viktigaste samarbetsprojektet med Federationen 

av fria evangeliska kyrkor i Spanien 

(FIEIDE) är arbetet med integrering av 

latinamerikanska invandrare, projektet Los 

Esparcidos – de kringspridda. I år arbetade två 

EuROPA 

Fotbollslägren i ryska Asbest är väldigt populära 

bland ungdomarna från både Sverige och Ryssland. 

missionärspar, familjen Gunnarsson från Sverige 

och Nicolaldes från Ecuador med detta. 

De senare utsända i ett samarbete mellan Pacto- 

kyrkan i Ecuador och Missionskyrkan. 

Förutom arbetet med Los Esparcidos är 

Nicolaldes engagerade i en församlingsplantering. 

Ett annat gemensamt projekt under sommaren 

var en missionsresa genom Europa med 

en grupp spanska och svenska ungdomar. 

Missionskyrkans kontakter med FIEIDE 

finns sedan länge och ett samarbetsavtal har 

undertecknats. European Christian Mission 

International har också ett avtal med både 

Missionskyrkan och FIEIDE. Ett stort antal 

missionärer med anknytning till FIEIDE ger 

också möjlighet till ett fördjupat samarbete. 

29

åRETS KAMPANJER 

I Mirakelkampanjen bad vi bl a folk att SMS:a en vänstersko 

eller högersko till Fotbollsskolan i Brazzaville. 

Många nappade. När vi levererat alla skorna till ungdomarna 

gjorde vi en liten film och sände ett MMS 

tillbaka till alla som deltagit. Bilden på Joy säger väl allt. 

Nu slipper hon spela i strumplästen! 

30 


MIRAKELKAMPANJEN 

Mirakel 2011 

Gör mirakel! 

– skicka en fotbollssko 

till Kongo med ett SMS. 

SMS:a högersko eller 

vänstersko till 72 940 

Skorna kostar 125 kr styck. 

Kampanjutveckling är en mycket viktig strategisk fråga och vi går 

nu från enskilda insamlingsdagar till insamlingsperioder. Redan 

ser vi ett ökat engagemang hos församlingarna. 

Årets stora kampanjtänk resulterade i Mirakel 

2011 – den första kampanjen där alla delar och 

kanaler samverkar och stöder varandra. 

Den fick stor uppmärksamhet och höjde 

temperaturen i våra församlingar. Inte minst 

eftersom kampanjen även genomfördes på nya 

kampanjsidor och medier som Facebook och 

Twitter. 

Vår SMS-kampanj med uppmaningen att 

skicka en ”vänstersko” eller ”högersko” till våra 

fotbollsskolor i Kongo-länderna blev en succé, 

både som kampanj och resultat. När vi våren 

2011 skickade ett tack och bevis (MMS) om 

att skorna nått fram, då slöts cirkeln. Målet var 

nått att givaren ska vara med hela vägen – från 

gåva till mottagare och hela vägen tillbaka. 

Utvärderingen ledde till att vi redan i början 

av 2011 startade Mirakel 2012. Det här 

sättet att kampanja vill kyrkan fortsätta med. 

Det ökar trovärdigheten i kommunikation och 

givande – och kyrkan kan lättare berätta hur 

pengarna används. 2011 var ett steg i rätt riktning. 

Nu ser vi till att utveckla vårt insamlingsarbete 

ytterligare en nivå. 

31

Varje ny månadsgivare fick ett förkläde sytt av 

någon av de kvinnor i Kongo-Kinshasa och 

Kongo-Brazzaville som genom vårt stöd fått 

möjlighet att utbildas till sömmerskor. En utbildning 

som gett dem möjlighet till försörjning 

och egenmakt. Nu har de till och med 

egna lärlingar. 

Flera hundra förkläden tog slut redan på 

konferensen – och aldrig tidigare har så många 

åRETS KAMPANJER 

Förkläden sydda 

med kärlek 

Om Mirakelkampanjen var årets stora innovation, var Förklädeskampanjen 

den andra – och den kanske största succén. Den skapade 

vi för att öka antalet månadsgivare till Missionsgåvan som 

legat relativt stilla under ett antal år. 

32 

nya månadsgivare värvats. Gensvaret har varit 

mycket stort och vi beställde omgående 500 

nya förkläden. 

Förklädeskampanjen är ett handfast sätt att 

både berätta vad vi gör och hur vi vill kommunicera. 

Det handlar om hjälp till självhjälp, 

egenmakt, yrkesutbildning till kvinnor, fattigdomsbekämpning. 

Från givare till mottagare 

och hela vägen tillbaka. 

Det är här i Mirna och Honorines plåtskjul 

och syatelje i Brazzaville, som många 

av våra fina förkläden sys. Två kvinnor 

som fått sömmerskeutbildning och nu 

kan försörja sig och sina familjer. 



FÖRKLÄDESKAMPANJEN 

Göran Zettergren, fd missionsföreståndare, 

uppmanar många 

fler att bli månadsgivare och 

stödja Missionskyrkans arbete, 

i Sverige och i världen. 

33


34 

åRETS KAMPANJER

FÖRKLÄDESKAMPANJEN 

Sömmerskeeleverna i Luozi, i Kongo- 

Kinshasa är stolta över att få sy för- 

kläden åt oss. De hoppas att vi ska 

värva många fler månadsgivare så 

beställningarna kan bli fler! 

35

utvecklingen i församlingarna 

Flera församlingar står inför en omstart. 

2010 / 2011 fick ett tiotal nationellt stöd – 

oftast i form av besök och inspirationsdagar. 

För att lyckas behövs, utöver ett genuint krismedvetande, 

beredskap för rejäla förändringar. 

Detta är inte en fråga om att kortsiktigt släcka 

bränder, det är ett omfattande förnyelsearbete, 

i hela församlingen. Det strategiska arbetet 

med dessa slags processer utvecklades under 

verksamhetsåret och tas även med när vår nya 

kyrka nu ska byggas. 

Vi vill växa 

Vi vill växa startades hösten 2007 inom Svenska 

Missionskyrkan och SMU, som ett uttryck för 

en längtan att fler människor ska nås av evangeliet, 

bejaka det och upptäcka församlingen 

som ett hem för sin tro. 

Vi vill växa är en långsiktig process och rörelse 

med syftet att genomsyra allt det vi gör 

i vår kyrka och i equmenia. Under året avslutades 

arbetet. Erfarenheter samlades för att 

kunna tas till vara i den nya kyrkan. 

Många församlingar har utmanats av projektet, 

bland annat genom de tillväxtfaktorer 

som tagits fram, med grund i analyser som 

gjorts i distrikten. En sammanfattande folder 

SVERIGE 

Välkommen till 

kyrkor i förnyelse 

Missionskyrkan är sina församlingar. I ömsesidig gemenskap fortsätter 

vi bygga kyrka. ”Att förnya vår identitet blir vår utmaning”, 

säger ulla Marie Gunner, nationell missionssekreterare. 

36 

har producerats. Ett antal artiklar har vidare 

publicerats i tidningen Sändaren för att lyfta 

frågor om växt och församlingsutveckling. Vi 

vill växa-gruppen har också gjort en slutrapport 

som ställts till kyrkostyrelsen. 

Utmaningen är att varje församling ska öka 

sitt medlemsantal med tre procent varje år. Det 

har inte infriats, men medlemsantalet har inte 

minskat lika mycket de senaste åren. 

Musiken 

Varje vecka träffas och musicerar upp emot 

20 000 personer i körer, musikgrupper och 

orkestrar i Svenska Missionskyrkans församlingar. 

Musiken engagerar, entusiasmerar och 

öppnar i mångt och mycket en dörr till församlingslivet. 

Det ger en enorm kontaktyta – 

som vi är glada och tacksamma över. 

Svenska Missionskyrkans Sångarförbund 

SMS har knappt 16 000 medlemmar. Hösten 

2010 erbjöds övningslördagar i Borås, Härnösand, 

Uppsala och Stockholm inför Musik- 

festen 2011 som gick av stapeln i Immanuelskyrkan 

i Stockholm på trettonhelgen 2011. 

Mer än 300 sjöng Haydns Skapelsen med symfoniorkestern 

Filialen med Cecilia Rydinger 

Alin som dirigent, andra musicerade med Ale

foto: göran aLMLöf 

FÖRSAMLINGSARBETE 

ULLa Marie gUnner 

Möller band. En festkväll hölls i Grand Hôtels 

Vinterträdgård med nybeställd körmusik Än 

ropar skapelsen, av Anders Emilsson och Lars 

Hillås som bidrog till en lyckad musikfest. 

Under våren hölls ombudsmöte i Malmö. 

Beslut togs att SMS och SBS, Svenska Baptistsamfundets 

sångarförbund går ihop till ett 

gemensamt sångarförbund. 

Svenska Missionskyrkans musikkårer 

SMM är en intresseorganisation för blåsargrupper 

och musikkårer med ett 60-tal medlemsorkestrar 

och cirka 1 300 musikanter från 

Missionskyrkan och Alliansmissionen. 

Tre sommarmusikskolor genomfördes tradi- 

tionsenligt i Hjortsberga, Alingsås och på 

Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping. 

Nytt i år var samverkan med blåsare från Frälsningsarmén 

och Pingströrelsen, ett arbete som 

nu utvecklas. Medlemsbladet SMM-nytt har 

hittills kommit med fyra nummer. 

Cecilia Rydinger Alin dirigerade 300 körsångare och 

stor orkester i Haydns Skapelsen under Musikfesten 

2011 i Stockholm. Bilden är från en av repetitionerna. 

Unga musikanter möts, övar och konserterar 

några gånger per år i SYBB, Swedish Youth 

Brass Band. De gör även resor utomlands för 

tävling och möten. SMM familjen har också 

utökats med Junior SYBB för yngre deltagare. 

Brukssånger 

Brukssånger är Missionskyrkans egen sångskrivarverkstad. 

20 nya sånger har givits ut det 

senaste året och totalt finns nu 220 sånger att 

tillgå genom hemsida och via abonnemang. 

På hösten möttes sångskrivarna till en inspirationshelg 

på Kuvarp. Cirka 60 kompositörer 

och textförfattare, inte bara från Missionskyrkan, 

finns representerade. Brukssånger finns 

föreslagna i tidningen Sändarens psalmvalslista 

för kyrkoårets söndagar. 

För musikarbetet i stort sker stor samverkan 

med Bilda, distrikt och församlingsmusiker, 

liksom med folkhögskolorna och Anders 

Frostenson-stiftelsen. 

37

Allt fler personer upptäcker pilgrimsvandringar. 

Retreat och andlig vägledning 

Arbetsgruppen för retreat och andlig vägledning 

har avslutat sitt uppdrag under året. Då 

gruppen startade formulerades följande: Kyrkans 

möjligheter att möta människors behov av 

stillhet och fördjupning ska förstärkas. Våra resurser 

för retreatverksamhet och utvecklingsmöjligheter 

prövas – i ett ekumeniskt perspektiv. Fler 

pastorer ska få stöd till personlig utveckling som 

retreatledare och andliga vägledare. 

Det senaste året har möjligheter till retreater 

erbjudits medarbetare i Missionskyrkan i sammanhang 

där Liselotte J Andersson och Hans 

Johansson varit retreatledare. 

Vinterkonferens 

Vinterkonferensen i januari 2011 med temat 

Kyrka utan väggar samlade omkring 350 medarbetare. 

Konferensen ägde rum i Stockholm. 

Huvudtalare var gäster från Church of Scotland. 

Där har man under cirka 10 år arbetat 

38 

SVERIGE 

med konferensens tema, vilket har inneburit 

mycket förnyelse. Vidare lyftes frågor kring vår 

sårbarhet som människor och kyrkans plats i 

samhället, inte minst diakonalt. Konferensen 

fungerar som en kombination av fortbildning, 

utveckling och andlig fördjupning, genom 

gudstjänster, samtal och seminarier. 

Vid några tillfällen har ett seminarium om 

andligt ledarskap för icke-teologer hållits. 

Gudstjänst som berör 

Inom ramen för Vi vill växa-gruppens arbete 

har nationella missionssekreteraren Ulla Marie 

Gunner skrivit boken Gudstjänst som berör. 

En viktig faktor i församlingar som växer och 

får kontakter med nya människor är ett fungerande 

gudstjänstliv med goda och varma relationer. 

Boken är utgångspunkt för samtal om 

olika dimensioner av hur vi möter varandra i 

och kring gudstjänsten. Relationerna bidrar till 

den andliga fördjupningen. 

foto: Lars-göran oLsson


bertiL sVensson 


Fler människor i Sverige och i världen vill vi ska få möta Jesus Kristus 

i ord och handling. Det är drivkraften i vårt arbete. 

Evangelisterna 

Missionskyrkans sex evangelister, några på 

deltid, arbetar intensivt för att fler ska få del 

av evangeliet. Det mesta av arbetet utförs på 

kallelser från lokala församlingar, påfallande 

ofta även från andra samfund och i ekumenisk 

samverkan lokalt. 

Upplägget varierar utifrån lokala förutsättningar 

och evangelisternas gåvor. Möten och 

gudstjänster dominerar programmet. Men där 

finns också föredrag, retreater, kvinno / mansfrukostar, 

bibelstudier och temasamlingar. 

Evangelisterna har också mycket med 

ungdomar att göra, via Våga tro, Apg29 och 

Framtidens evangelister samt medverkan på 

ungdomskonferenser. Också till församlingsplanteringarna 

och omstartsprojekten anlitas 

evangelisterna. 

Enskilda evangelister ger uttryck för många 

positiva händelser under året. Många söker 

frälsning och förbön och upplever en stark 

gudsnärvaro i gudstjänster och möten. Men 

evangelisterna stöter också på bekymmer. Det 

kan märkas i form av trötthet, isolering och vikande 

medlemstal i en del församlingar. 

Kyrka och idrott 

Kyrka-idrotts-arbetet har utvecklats ytterligare 

under året i samarbete med equmenia, som 

nu tagit över samordningsansvaret med namnet 

Puls. Missionskyrkan stöder arbetet ekonomiskt 

och personellt, det sistnämnda gäller 

framför allt det internationella idrottsarbe- 

tet, med ansvar för fotbollsskolorna i de båda 

Kongorepublikerna samt Ryssland. 

Boken Den viktigaste matchen har producerats 

och tryckts på svenska, engelska, ryska och 

franska och snart spanska. Detta i samverkan 

med Alpha Sverige som ett verksamt redskap 

för evangelisation bland unga idrottsutövare. 

Evangelisation med systerkyrkorna 

Ekonomiskt och personellt stöd har under 

året givits till evangelisation via systerkyrkor i 

Japan, Kina, Indien, de båda Kongorepublikerna, 

Ecuador, Spanien, Estland och Ryssland. 

Utöver de som tidigare arbetat inom olika 

systerkyrkor, har ett nytt missionärspar under 

året gått in i evangelisationsarbetet i Ecuador. 

En satsning på Alpha i Kongo-Brazzaville har 

genomförts. 

Sápmi 

Samiskt arbete skedde delvis med stöd av 

ECMI (European Christian Mission International). 

Samiska gudstjänster hölls på ett 

antal platser och det har arbetats med samisk 

urfolksteologi. Här har kontakter med före- 

trädare i Svenska kyrkan och Norska kyrkan 

varit viktiga. 

En del i detta var förberedelserna för den 

andra konferensen om samisk och urfolksteologi 

tillsammans med Teologiska högskolan 

och Johannelunds teologiska högskola. Tyvärr 

blev denna inte av hösten 2011, men förhoppningsvis 

hösten 2012. 

39

Kurserna Bibelfjäll i Hemavan 

har varit populära och lockat 

många ungdomar. 

Missionskyrkan har haft en representant i referensgruppen 

kring den kommande nordsamiska 

översättningen av Gamla testamentet 

genom Svenska Bibelsällskapet. 

Apg29 och Våga tro 

I samverkan med systerkyrkor i olika länder 

har lärjungaskolan Apg29 genomförts i Sverige, 

Kongo-Brazzaville, Indien, Ecuador och 

Finland/Estland. I Apg29 i Sverige deltog en 

stor grupp från Ecuador och Chile. Det svenska 

deltagandet i lärjungaskolorna genomförs i 

samarbete mellan Missionskyrkan, equmenia 

och Karlskoga folkhögskola och har betytt 

mycket för många deltagare och unga ledare, 

som fått en värdefull lärjungaträning. Värdefulla 

insatser har utförts av deltagarna i sam- 

40 

SVERIGE 

band med praktikperioder i olika församlingar. 

Som en fortsättning på Apg29 har Våga tro 

utvecklats i Sverige, via det så kallade Lärjunga- 

året, med fokus på församlingspraktik, ofta i 

pionjära miljöer. 

Step of Faith 

Step of Faith har under senare år genomförts 

på olika platser i norra Europa (Estland, Polen 

och Ryssland) med ungdomar från Sverige och 

systerkyrkorna med fokus på evangelisation, 

socialt arbete och idrottsaktiviteter. Sommaren 

2011 genomfördes Step of Faith i Halmstad. 

Församlingsplantering 

I oktober 2010 hölls en ekumenisk konferens 

om församlingsplantering i Fiskebäck utanför 

foto: Per-oLoV sVeder renKLint

foto: Per-oLoV sVeder renKLint 


bertiL sVensson 

Göteborg. Arrangör var det församlingsgrundande 

nätverket i Sverige bestående av sammanlagt 

tio samfund. Huvudtalare var pastor 

Dietrich Schindler från vår systerkyrka i Tyskland, 

Bund Freier Evangelischer Gemeinden. 

Konferensen, som arrangeras vartannat år, hade 

denna gång ett rekordstort antal deltagare från 

hela landet. Extra roligt var att så många ungdomar 

fanns på plats. 

I mars 2011 hölls en pionjärkurs i samarbete 

med Bifrostkyrkan i Mölndal tillsammans 

med föreläsare från vår systerkyrka, Evangelical 

Covenant Church i USA, utifrån temat 

Växa. Team från Våga tro-utbildningen på 

Karlskoga Folkhögskola har deltagit i ett antal 

lokala församlingsplanteringsprojekt i Sverige. 

Två nya projekt har startats under året i 

Hageby, Norrköping och i Brunnsbo, Göteborg. 

Båda har en mångkulturell inriktning. På 

ett par platser pågår förstudier. 

Ett par dagar i november 2011 genomfördes 

en pionjärutbildning på Hjortsbergagården för 

de som i dag aktivt arbetar i pionjära projekt. 

Till dessa utbildningsdagar hade deltagare från 

både Baptistsamfundet och Metodistkyrkan 

även inbjudits. 

Nystartade församlingar 

Under hösten 2011 grundades två nya församlingar 

inom Svenska Missionskyrkan i Sverige. 

Den 30 oktober grundades en ny församling i 

stadsdelen Ekängen i Linköping och i Eskilstuna 

bildades en ny församling den 27 november 

i stadsdelen Nyfors. 

41

Under året har fortsatt uppmärksamhet givits 

till församlingarnas rekryteringsarbete och 

ledarskap. Ekumenisk förnyelse är ett annat 

prioriterat område. Framväxten av Gemensam 

Framtid har gett stort utrymme för att skapa 

mötesplatser och forma regionala nätverk.Tillsammans 

med distriktets anställda och styrel- 

DISTRIKTEN 

Distrikten 

Distriktsföreståndarna utgör kyrkans andliga ledarskap regionalt 

och arbetar nära missionsföreståndaren. Distriktsföreståndarna 

svarar för samordning och tillsyn i omsorg om församlingarnas liv 

och gemenskap och deras anställda medarbetare. Svenska Frälsningsarmén 

är ett av distrikten i Svenska Missionskyrkan, men är 

ett icke-territoriellt distrikt. 

42 

ser leder och planerar distriktsföreståndarna 

arbetet i distriktet så det möter behov i församlingar 

och föreningar. 

Distriktsföreståndarna har också ett flertal 

centrala uppgifter. Detta gäller gemensamma 

uppgifter i Missionskyrkan som verksamhet 

och som företrädare i ekumeniska organ. 

Fokus för arbetet i Östra 

Götaland har under året 

varit utbildning för styrelser 

och ungdomsråd. 

foto: boPPe PerHaMn

Östra Götaland 

Vi vill åstadkomma en djärv och växande kyrka. Ett flerårigt mål- 

och strategidokument – som kontinuerligt förnyas – är grund 

för arbetet i distriktet. Våra resurser är anställda och förtroendevalda 

i distriktsorganisationen, Klintagården och Strandgården. 

Uppgiften är att utveckla, utbilda, inspirera 

och skickliggöra distriktets församlingar och 

SMU-föreningar, dess anställda medarbetare, 

ledare och förtroendevalda. Distriktet är till för 

att tjäna församlingar och föreningar så att de 

på bästa sätt kan fullfölja sitt uppdrag. 

Under verksamhetsåret har fokus varit på 

styrelser och ungdomsråd i församlingar och 

SMU-föreningar. ”Vad är då en styrelse att du 

tänker på henne” var rubriken på tre laddade 

kvällssamlingar för 10 grupper på 10 platser. 

Gensvaret var enormt och drygt 900 leda- 

möter deltog i utbildningssatsningen. Här gavs 

undervisning om församlingens skönhet, storheten 

i att vara förtroendevald, praktisk vägledning, 

erfarenhetsutbyte och förbön. 

Andra uppmärksammade arrangemang har 

handlat om andlig fördjupning, hur vi förvaltar 

det vi fått, hur det är att vara man i kyrkan och 

ungdomars väg i livet. 

LENNART JOHANSSON 

distriKtsföreståndare 

Fortbildningen för pastorer skedde detta år med 

kursdagar om vad andligt ledarskap innebär i 

vår tid. Böndagar på Missionsbåten Shalom är 

en uppskattad andlig mötesplats för medarbetare. 

En kontinuerlig och stark betoning läggs 

på att stödja anställda barn- och ungdomsledare 

i distriktet. En anställd i distriktet har 

talangfullt skapat nätverk, utbildningstillfällen 

och identitetsskapande möten. 

Ett nära samarbete sker med Södra Vätterbygdens 

folkhögskola vilket visar sig i lekmannautbildningen, 

tonårssatsningar, dagar om 

kallelse, träffar för diakoner med mera. 

Församlingsgrundande arbete ligger varmt 

om hjärtat och ett nytt pionjärarbete har startats 

i stadsdelarna Hageby / Navesta i Norrköping. 

Det är angeläget i en tid då missionshus 

stängs och församlingar upphör att nya församlingar 

kommer till för att på nya arbetssätt 

nå nya människor. 

43

foto: ConnY nYLÉn 

I distriktets församlingar finns cirka 210 anställda 

och ett femtiotal pastorer i näraliggande 

tjänster. Ett tjugotal pastorer gör sin första 

tjänst i församling i Mälardalen. Handledningsgrupper 

och ett nytt musikernätverk är 

viktiga mötesplatser. 

Ett par mindre församlingar har uppgått 

i närliggande större och två har tillkommit, 

den ena som följd av församlingsplantering 

och den andra som ett tydligt exempel på den 

mångkulturella miljö kyrkan finns i. Pionjära 

projekt genomförs på en handfull platser och 

DISTRIKTEN 

HeLen friberg, distriKtsföreståndare 

Mälardalen 

Liksom den nationella kyrkan är dess församlingar, lever Mälardalens 

distrikt med övertygelsen att vad som sker lokalt sker 

i distriktet. Med läger, kurser, samtalskvällar och omsorgsarbete 

vill vi ytterligare bidra och stärka samhörigheten. Mycket viktiga i 

detta är ledarfrågorna och fördjupningen i teologi och kristen tro. 

44 

tre församlingar går in i omstartsprocesser. Ett 

tjugotal församlingar har skrivit avtal med församling 

i Svenska kyrkan. 

En konferens om urbanitet har arrangerats 

på Missionskyrkans utbildningscentrum. Relationen 

till Sociala Missionen har förstärkts 

och nya aktiviteter är under arbete. Arbetet 

med Gemensam Framtid har samlat många 

till remissverksstäder och informationsträffar. 

Uppmärksammas ska också de uppskattade 

scoutarrangemangen Ska’ ut, Tunnelbanejakt, 

Wild scouts in the Zoo, Kämpalek och Isbiten.

DISTRIKTEN 

oLa boJestig, distriKtsföreståndare 

Västra Götaland 

Från 2009 till 2011 prioriteras livsnära smågrupper, församlingsutveckling, 

barn- och ungdomsarbete. Mycket energi ägnas även 

åt miljö-, klimat- och rättvisefrågor. 

Hösten 2010 arrangerades lärjungaskolan 

Apg29. Femton ecuadorianer, två chilenare, en 

spanjorska och fjorton svenskar levde ett intensivt 

kommunitetsliv på Nimbus, Öckerö, 

och gården Pojkebo utanför Alingsås. De talar 

om förvandlade liv, om en konkret kallelse från 

Gud. Apg29 är en andlig växtmiljö som sätter 

spår – och som kan få oss att tro på en missionsväckelse 

igen. 

Kyrka Idrott ger värdefulla kontakter med 

idrottsrörelsen och vi når fler med vår fotbollskonfirmation. 

Under året har en lekmannautbildning 

arrangerats av Östra och Västra distriktet 

tillsammans med Södra Vätterbygdens 

folkhögskola (SVF) och studieförbundet Bilda. 

Den ger möjlighet till fördjupning om trons 

innehåll. 

Den första nybyggda kyrkan i Svenska Missionskyrkan 

på tio år invigdes första advent 

2010 på Styrsö. Där och i flera andra församlingar 

märks en uppenbar nybyggaranda. Samtidigt 

finns platser där församlingar väljer att 

avsluta sin verksamhet. Ofta med stor tacksamhet 

för den tid som varit och utifrån medvetna 

val om att nu finna nya vägar. Flera väljer 

att gå med i andra församlingar i distriktet. 

I arbetet med Gemensam Framtid har distriktet 

arrangerat sju remissverkstäder. Under 

hösten och våren deltog totalt 650 personer inför 

bildarmötet i juni. 

Styrsö missionsförsamling är den första 

nybyggda kyrkan på 10 år i Missionskyrkan 

och invigdes första advent 2010. 

45

Örebro 

Värmland Dal 

Att göra Jesus Kristus känd och trodd är grunden för allt vi gör. Vi 

vill inspirera till andlig, numerär och resursmässig växt och stötta 

församlingar och föreningar i detta. Det handlar om lägerverksamhet 

och konfirmation, utbildning av ledare och förtroendevalda. 

Att utmana kring nya metoder och projekt. 

Lekmannautbildningen, i samarbete med 

Karlskoga folkhögskola och Teologiska högskolan, 

är viktig för den teologiska utvecklingen 

i församlingarna. 121 personer har deltagit 

de senaste åren och hösten 2012 inbjuder vi till 

en ny kurs. Vi uppmuntrar också till fördjupad 

bibelläsning. Sedan 2008 följs en studieplan 

och i ett år läser varje deltagare Bibeln i sin 

helhet. 313 personer har antagit utmaningen. 

Distriktet har ett vändistrikt i Luozi i Demokratiska 

Republiken Kongo. Förbön och 

omtanke är allra viktigast i detta ömsesidiga 

arbete. Vi gör också insamlingar till transporter, 

underhåll av byggnader, litteratur och en del 

46 

DISTRIKTEN 

teknisk utrustning. Av de medel som samlas 

in går 20 procent till personalutbyte. Två delegationer 

har besökt Demokratiska Republiken 

Kongo och en grupp från Luozi har gästat oss. 

Hos oss har scout en stark ställning. Distriktet 

servar föreningarna med Ska’ ut-utbildning 

och andra kurser. Under sommaren genomförs 

flera läger och under hösten möts scouterna till 

”tramper” med spårningar och tävlingar. Nämnas 

kan också att distriktsstyrelsen nu står i ett 

strategiskt arbete med ungdomsfrågor. 

För att bättre svara mot nutida behov styrs 

resurser till webb och sociala medier. Följ gärna 

detta och gilla oss på Facebook!

foto: MoniCa gUnger 

foto: MoniCa gUnger 

ROLAND BRAGE 


Pilgrimsfärd per motorcykel går också bra! 

47

foto: KLas JoHansson 

48 

DISTRIKTEN

ÖVRE NORRLAND 

Fjällkonfa med skidåkning på midsommarafton! 

49

Övernattning på fjället och 

konfirmation i nya former 

har kommit för att stanna. 

50 

DISTRIKTEN 

foto: KLas JoHansson 

foto: KLas JoHansson

Inom området Vi vill växa har distriktsstyrelsen 

tagit fram ett samtalshäfte kring omvändelse. 

Betoningen på fler människor i verksamheten 

tror vi ökar frimodigheten att föra 

samtal om tro och medlemskap. 

Satsningen på marknadsföring syftar till 

vassare kommunikation i distriktets församlingar. 

Som enda distrikt har Övre Norrland 

en anställd kommunikatör. 

Arbete med andlig fördjupning pågår ständigt. 

I distriktet sker lekmannautbildningen 

Kerit i samarbete med Teologiska högskolan. 

I år startades också Kerit Ung för att möta 

unga ledares behov. 

KLAS JOHANSSON 


Övre Norrland 

För Övre Norrlands distrikt är det glasklart. Vi vill bli fler. I detta 

målmedvetna arbete utgår vi från fyra temaområden: Vi vill växa, 

marknadsföring, andlig fördjupning och mötesplatser. 

Bibelskolan Bibelfjäll i Hemavan hade sitt första 

läsår med 15 elever. En helt ny bibellinje i 

Sverige kändes nästan övermäktig, men Gud 

välsignade och gensvaret blev över förväntan. 

Vi tror det svarar mot en längtan efter fördjupning 

och att det sporrar fler till ledarskap. 

Hemavan erbjuder även fjällkonfa sommartid. 

När Jesus är i centrum och erfarenheter delas 

händer något välsignat. Barnsångarläger, 

scoutläger, hajker, tonårsläger och mycket mera 

i SMUs regi är uppskattade och betydelsefulla 

aktiviteter. Också distriktets ledarfest, som anordnas 

vartannat år, är av tradition en mycket 

viktig mötesplats. 

51

52 

DISTRIKTEN 

uppmärksamheten kring scouternas 

Världsjamboree 2011 i Rinkaby gjorde 

att fler ville bli scouter hos oss. 

foto: rebeCCa Miana oLsson

Stor vikt läggs vid omsorg om medarbetare 

och förtroendevalda. Distriktet vill stötta och 

uppmuntra lokala initiativ, utbildning och fördjupning 

i teologi och kristen tro. GF-processen 

har medfört många goda teologiska samtal. 

Scoutarbetet upplever en positiv trend 

genom den omdaningsprocess som pågår 

för scoutrörelsen i Sverige. Även arrangemang 

som Snapphanenatta för ledare och 

Ska ut för de yngre ledarna betyder mycket. 

STAFFAN ANDERSSON 

tf distriKtsföreståndare 

Södra Götaland 

Distriktet är inget annat än dess församlingar. Vi lever i samma 

verklighet och ibland kan distrikten vara församlingars redskap 

att vidga vyerna genom kurser, möten och samtal om hur vi kan 

möta sekulariserade människor. Genom distrikten hör församlingarna 

ihop med hela kyrkan. 

Stor hjälp i rekrytering av nya scouter har distriktet 

att tacka Världsjamboreen 2011 för. 

Flera kårer rapporterar ökande medlemstal. 

Många små församlingar bedriver ett fantastiskt 

arbete, trots sin begränsning i antal 

medlemmar. Mer vanligt blir samlingar för 

daglediga. Ett försök till församlingsplantering 

har tyvärr fått avslutas. Distriktet har inbjudit 

till fem samlingar och remissverkstäder inför 

bildandet av Gemensam Framtid. 

53

Mellansvenska 

distriktet 

I ett geografiskt stort distrikt är mötesplatserna viktiga. Exempel 

från i år är Vårmötet med gemensam gudstjänst, Distriktslördag 

i fyra regioner och ett Burma-nätverk för församlingar som tagit 

emot flyktingar. 

I vårt arbete i Mellansvenska distriktet är och 

också värt att nämna tonårsläger vid nyår och 

sommar samt en teologisk lekmannautbildning 

– Kairos kurser. Hur församlingarna ska 

utvecklas och hur vi stöttar i detta, är frågor 

distriktet fortsätter arbeta mycket med. 

Under året har de flesta församlingar deltagit 

i ett strategiskt arbete kring detta. Några 

har tagit hjälp av mentorer, andra har deltagit i 

det ekumeniska projektet Fler friskare församlingar. 

Distriktet fanns också med i equmenias 

rekryteringsoffensiv inom scout. 

54 

DISTRIKTEN 

I nära samarbete med Bilda erbjuds församlingarna 

stöd för att starta och utveckla arbetet 

med livsnära smågrupper. 

Vi söker ständigt, tillsammans med de mindre 

församlingarna, vägar till förnyelse. Frågor 

som ”kan man vara kyrka utan kyrka” och ”hur 

liten kan en församling vara” är ämnen som 

diskuterats under året. Mycket tid har också 

lagts på förberedelser inför Gemensam Framtid. 

Bland annat i form av remissverkstäder 

men också genom samtal och artiklar i vår tidning 

Utmaning.

foto: göreL bYströM JanarV 

LENNART RENÖFÄLT 


under året har församlingar som 

tagit emot flyktingar från Burma, 

skapat ett Burma-nätverk. 

55

Musik för 

världen samman 

I maj 2011 möttes 20 musiker och musikledare från fyra kontinenter 

och åtta länder på Karlskoga folkhögskola under temat 

Musik förändrar världen. 

Deltagarna hade inför Musikfesten, som arrangerades 

av Missonskyrkans sångarförbund, 

uppgiften att skicka in två välkända sånger 

i den egna kyrkan. Dessa skulle också vara 

skrivna i det egna landet. Från Sverige deltog 

sex ungdomsledare, tre församlingsmusiker, en 

tolk och sex anställda vid Missionskyrkans och 

equmenias kansli. 

Att musiken är ett språk som förenar går 

inte att ta miste på. Även om Dany från Kongo, 

Favio från Ecuador och Mattias från Sápmi 

inte talar samma språk kunde de utan problem 

spela och improvisera tillsammans. Alla sånger 

översattes och diskuterades. 

56 

DISTRIKTEN 

Varför väcker sånger på miskito upprörda känslor 

i Nicaragua? Kan vissa texter vara så brännande 

i El Salvador att det kan vara farligt att 

sjunga dem? Hur sjunger man indiska sånger 

med hjälp av en liten handpumpad orgel med 

mycket nasal klang? Hur lever man i Indien? 

Har alla samer renar? Vad är egentligen en 

jojk? Varför sjunger människor så mycket i kör 

i både Estland och Kongo? 

Initiativet togs i Svenska Missionskyrkans 

grupp för ömsesidighet i mission och av 

equmenia. Stöd från Stiftelsen Konung Gustaf 

V:s 90-årsfond gjorde att equmenia kunde 

bjuda in gäster och ungdomsledare.

foto: Maria dietriCH 

foto: Maria dietriCH 

MuSIKKONFERENS 

Musiken är ett språk som förenar, säger 

Toivo från Estland, Ashish från Indien 

och Emilie från Sverige, deltagare i 

Internationella musikkonferensen. 

57

Vi behöver göra 

mer än att prata 

Tolka trons innebörd, analysera behoven i samhället och medverka 

till att bygga ett hållbart samhälle som präglas av allas lika 

värde och möjligheter. 

Diakoni i Sverige 

Material till diakonins månad har producerats 

i samverkan med Sveriges Kristna Råd kring 

temat Medmänniska gör skillnad. Materialet 

spreds och fördjupades ytterligare i ett diakoniforum 

då 120 personer från församlingar 

runt om i landet samlades för att bli ännu bättre 

på att möta behov. 

Under våren överlämnades diakonsmycket 

från Diakonernas Riksförbund av ordförande 

Karin Fritzson till samfundet. Det togs emot 

av missionsföreståndare Göran Zettergren och 

diakonisekreterare Marie Lindholm. 

Missionskyrkan har ett nära samarbete med 

Sociala Missionen, som har ett femtiotal missionsförsamlingar 

som huvudman. Organisationen 

arbetar främst med rådgivning kring 

sociala och migrationspolitiska frågor. I Sociala 

Missionens regi drivs en gymnasieskola och 

boende för personer med utvecklingsstörning. 

58 

SVERIGE 

Behovet av diakoner ökar i samhället och Missionskyrkan 

ordinerade i år sju nya diakoner. 

Det diakonala utbildningsrådet träffas regelbundet 

för att utveckla utbildningen. Besök 

har gjorts på Ersta Sköndal högskola och Lilje- 

holmens folkhögskola. Diakondagar för erfarenhetsutbyte 

har hållits i Södra Götalands 

distrikt i Älmhults missionskyrka samt i Östra 

Götalands distrikt på Södra Vätterbygdens 

folkhögskola i Jönköping. 

Globalt påverkansarbete 

Missionskyrkan stöder Kyrkornas Världsråds 

arbete för mänskliga rättigheter, kampen mot 

hiv och aids, påverkansarbete i FN angående 

minoriteter och urfolks rättigheter, miljö och 

klimatsituationen i världen, kyrkornas arbete 

med fredsfrågor. 

Med sitt engagemang bidrar Missions- 

kyrkan till att aktualisera människors utsatta

livssituationer, men konkreta resultat från enbart 

dessa insatser är svårt att påvisa. 

utvecklingssamarbete med systerkyrkor 

Genom stöd till systerkyrkornas insatser i projekt 

och andra aktiviteter utifrån strävan att 

förbättra livssituationer, har enskilda och grupper 

stärkts på olika håll i världen. Ett exempel 

är hiv- och aids-arbetet i Brazzaville där liv har 

räddats och fler förstår att aids är ett hot mot 

både individ och samhälle. 

Nya affischer och ett bildspel med information 

om länder där Missionskyrkan har 

systerkyrkor och andra samarbetspartners har 

framställts. Materialet har skickats till församlingar 

och second hand-butiker i Sverige, detta 

för att aktualisera Missionskyrkans arbete och 

inspirera till handling. Utfallet har varit positivt 

och gett ökade möjligheter att stötta människor 

i utsatta livssituationer. 

Kyrkans roll i samhället 

Missionskyrkan verkar lokalt och nationellt, 

som ensam aktör eller tillsammans med andra, 

för att nå hållbar utveckling för individ och 

samhälle. Kyrkans roll i samhället efterfrågas 

allt mer och hur den ska svara mot detta behöver 

diskuteras vidare. Genom en ny diakoniblogg 

på Missionskyrkans hemsida sprids goda 

exempel på hur vi i kyrka och församlingar gör 

skillnad där vi finns. 

Den internationella bloggen ger på samma 

sätt inblick i delar av det arbete som bedrivs 

i samarbetsländerna. Utbildning och påverkansarbete 

är bärande delar av många utvecklingsprojekt 

i systerkyrkor. Det är en god 

grund för samhällsförändring. Resultatet av 

varje projekt rapporteras årligen och finns att 

tillgå på kansliet. 

Kyrka och arbetsliv 

Missionskyrkan deltar i ett ekumeniskt nätverk 

kring Kyrka-Arbetsliv tillsammans med 

olika parter på arbetsmarknaden. Erfaren 

heter delas och samtal förs om hur man bäst kan 

stärka människovärdet i arbetslivet, samverka 

DIAKONI OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 

och arbeta för hållbara liv, analysera behov, 

påverka och förändra förhållanden i arbetsliv 

och samhällsliv. Det årliga höstmötet hölls i 

Göteborg med 130 deltagare under temat 

Framtidstro – om utanförskap och innanförskap 

i arbetslivet. Studiebesök på olika arbetsplatser 

gav goda exempel på hur kyrka, fack och arbetsgivare 

kan samverka. Det regionala nätverket 

i Göteborg inbjöd under våren till en träff 

för medarbetare, representanter från arbetsliv 

och den nationella arbetsgruppen. Samtal 

fördes om värdefrågor, solidaritet, hur vi kan 

bevara och kalibrera vår inre kompass och hur 

vi kan värna den mänskliga värdigheten. Missionskyrkan 

var värd för ett årligt huvudmanna- 

möte med temat Idealitet och engagemang i 

arbetsliv och samhälle. 

Nätverket deltog i politikerveckan i Almedalen 

och arrangerade ett lunchseminarium 

med 150 deltagare under rubriken Om styrka 

och makt i arbetslivet. 

Missionskyrkan finns med i det europeiska 

nätverket Church Action on Labour and Life 

(CALL) och har deltagit i två konferenser. 

Genom CALL kan kyrkorna i Europa dela erfarenheter, 

vara en profetisk röst som visar på 

orättvisor och peka på möjligheter att förändra. 

Kyrka utan väggar 

Under våren inbjöds pastorer och diakoner 

med tjänst på arbetsplatser i samhället utanför 

kyrkan till en dag av erfarenhetsutbyte. 

Religionsmöten 

Gruppen anordnade ett seminarium om det 

mångkulturella samhället på årets Vinterkonferens. 

Lokala exempel från församlingars 

mångfaldsarbete belystes. 

Under våren inbjöds församlingar med 

mångfaldsarbete i Stockholm till erfarenhetsutbyte 

om den multietniska församlingens 

möjligheter och utmaningar. Idégruppen har 

medverkat i distriktssamlingar kring mångfald 

och integration i Östra Götalands distrikt, och 

församlingar i Linköpings och Nässjö. Församlingars 

erfarenhet av interreligiösa möten 

59

har behandlats på olika sätt. Gruppen har 

bland annat träffat interreligiösa råd / grupper 

i Linköping och i Malmö. 

På Kallelse till tjänst-dagarna genomfördes 

ett seminarium och gruppen har på olika sätt 

lyft vikten av mångfald i rekrytering av diakoner 

och pastorer. 

Diakonikonferens hösten 2010 

Hösten 2010 hölls en ekumenisk diakonikonferens 

i Immanuelskyrkan, Stockholm, arrange- 

rad av arbetsgruppen Ekumenisk diakoni på 

Sveriges Kristna Råd. Många goda exempel 

beskrev hur kyrkorna kan spela en viktig roll 

i välfärdssamhället genom insatser utifrån en 

kristen värdegrund, att vara röstbärare och 

verka för att mänskliga rättigheter upprätthålls. 

upprop och manifestationer 

Under våren deltog många medlemmar och 

församlingar i upprop och manifestationer till 

stöd för människor som hamnat i social utslagning 

och fattigdom på grund av brister i sjukförsäkringssystemet. 

Missionskyrkan har deltagit i Rättvisemärkts 

aktioner och flera församlingar är certifierade 

via föreningen. 

Överenskommelser 

Överenskommelser mellan regering, idéburna 

organisationer och Sveriges Kommuner och 

Landsting. Regeringen vill förbättra villkoren 

för det civila samhället som en central del av 

demokratin genom att lyfta fram de idéburna 

organisationernas stora betydelse för människor, 

samhällsutveckling och välfärd. 

Missionskyrkan har, liksom ett antal idéburna 

organisationer, undertecknat överenskommelser 

som stärker en självständig och 

oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare 

samt främjar samverkan och delaktighet 

inom social omsorg och integration. 

Globala veckan 

Skapelsefred byggs inte med vapen var temat för 

Globala veckan 2010. Många församlingar 

60 

SVERIGE 

var aktiva i kampanjen genom namninsamlingar 

och ekumeniska fredsgudstjänster. Missionskyrkan 

är aktiv i SKRs arbetsgrupp för 

fredsfrågor och deltog i Kyrkornas Världsråds 

internationella fredskonferens på Jamaica. Ett 

nätverk av organisationer har funnits sedan 

några år tillbaka efter att motioner till kyrkokonferensen 

uppmanat till ökat arbete för fred. 

Nätverket har bidragit till engagemang och erfarenhetsutbyte. 

Klimat och hållbar utveckling 

Missionskyrkan är aktiv i SKRs arbetsgrupp 

Klimat och hållbar utveckling som genomfört 

två seminarier för församlingar. Allt fler använder 

studiematerialet En skapelsevänlig församling 

och har arbetat fram miljöpolicy och 

handlingsplan. Distriktssamlingar om hållbar 

utveckling har genomförts och en kartläggning 

av församlingars miljöarbete har påbörjats. 

Kansliets miljöhandlingsplan har följts upp 

genom aktivt deltagande från hela personalen. 

Missionskyrkan har informerat systerkyrkor 

om andra organisationer i regionerna som 

är kunniga på området hållbar utveckling och 

kan dela med sig av erfarenheter och resurser. 

I Kongoländerna har startats en fond för att 

skapa ekonomisk hållbarhet så att kyrkan kan 

fortsätta att vara en stark utvecklingsaktör med 

mindre beroende av externt stöd. Ett exempel 

är att säkerheten vid blodöverföringar kan 

behållas med dessa medel. 

Krisberedskap 

Missionskyrkan deltar regelbundet i samrådsgruppen 

för trossamfund inom Myndigheten 

för samhällsskydd och beredskap. Sommarens 

händelser i Norge påminner oss om vikten av 

beredskap inför kriser och katastrofer. 

Församlingar har genom Missionskyrkans 

informationsbrev uppmanats att uppdatera 

sina beredskapsplaner och samverka med 

kommunen och lokala trossamfund.



DIAKONI OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 

Den stora Musikfesten 2011 

bjöd på massor med musik 

för alla smaker – och utövare! 

61

Rätten att tolka 

Formerna för att gestalta evangeliet i en mångkulturell och 

mångreligiös värld har utvecklats. 

Frihet under ansvar 

Betydelsen av ett brett bildningsarbete som utmanar 

och utvecklar lyfts fram som angeläget 

i Missionskyrkan verksamhet. ”Genom erbjudande 

av det fria och personliga sökandet efter 

kunskap och svar på livsfrågor har väckelsen 

skapat argumenterade människor med krav att 

få tolka själv”, som en idéhistoriker uttryckt 

det. Det som alltså beskrivs som folkbildning 

har alltid varit en integrerad del av kyrkans 

arbete, liksom att demokrati och mötesplatser 

ska växa underifrån. 

Folkhögskolornas och Teologiska högskolans 

arbete beskrivs på ett särskilt uppslag i 

verksamhetsberättelsen. 

När det gäller studiearbete via studieförbundet 

Bilda har ett samverkansavtal upprättats. 

Syftet är att intensifiera frågor om kyrkans 

ansvar i samhället – och som även rör växt i 

tro och liv. Vi strävar efter fler mångkulturella 

mötesplatser och med livsnära smågrupper, 

Frälsarkransen och Alpha utveckla samtal om 

tro och livstolkning. 

Material och samtalsplatser för vardagspraktik 

erbjuds också i samverkan med Bilda. 

Hösten 2011 hölls en temadag kring makt, ledarskap 

och ansvar. Koncept för lokal församlingsutveckling 

som relaterar till studieverksamhet 

har tagits fram. Samarbete sker även 

kring sång och musik, hållbar utveckling och 

globalt studiearbete. Nätverksträffar och idéforum 

skapas för att stimulera lokala initiativ 

i mångfaldsfrågor. Pedagogiskt stöd för fred 

och icke-våld, internationella och globala frågor 

har också erbjudits genom Bildas försorg. 

62 

SVERIGE 

Kraftsamling 

Hösten 2010 samlade Missionskyrkans utvecklingsstrateger 

och equmenia samtliga 

”bildningsresurser” för att tala om bildning och 

lärande i en ny gemensam kyrka. Representanter 

från studieförbundet Bilda, Teologiska 

högskolan, folkhögskolorna, Religionspedagogiskt 

idéforum (RPI), kyrkostyrelsen och Missionskyrkans 

centralt anställda fanns med. 

Resultatet publicerades i teser kring bildning 

och lärande. Dessa har processats i fortbildningskommittén 

och utmynnat i att bildnings- 

och utbildningsfrågorna ges en framskjuten 

plats också i Gemensam Framtid. 

Att mötas i respekt 

En bildningssyn måste ta sin utgångspunkt 

i oss människor – det som sker i mötet mellan 

individer. Bildning är till sitt väsen fritt 

och frivilligt där subjektet alltid är deltagarna. 

Det är evangeliets utgångspunkt också. Ytterst 

är det enskilda människor som definierar vad 

bildning är – och hur Missionskyrkans bildningsarbete 

utvecklar förutsättningar för att 

räcka evangeliet vidare. 

Freden börjar på Jamaica 

Den 17–25 maj 2011 samlades cirka tusen 

deltagare från hela världen till fredskonferens 

i Kingston, Jamaica. På en före detta slavkoloni 

hölls konferensen som avslutning på 

Kyrkornas Världsråds årtionde mot våld. Med 

sikte framåt, mot nästa generalförsamling, blev 

konferensen också ett avstamp på temat: Livets 

Gud, led oss till rättvisa och fred.

foto: MarCUs Wennberg 

Frågor om rättvis fred var konferensens fokus. 

Ett dokument togs fram som kommer att översättas 

och spridas i Sverige genom Sveriges 

Kristna Råd (SKR). En rättvis fred inbegriper 

fred i samhället, fred med skapelsen, fred på 

marknaden, fred mellan folken. 

Missionskyrkan har i år bildat ett fredsnätverk 

med Bilda, Diakonia, equmenia, folkhögskolorna, 

Kristna Fredsrörelsen, THS och SKR. 

Detta väntas resultera i öppna mötesplatser 

om ickevåld och presentation av material till 

gudstjänster och samtal i församlingarna. Missionskyrkan 

finns också med i SKRs arbetsgrupp 

för Rättvis fred och i planeringsarbete 

för en ekumenisk fredskonferens i Sverige. 

Skarpare teologer 

Missionskyrkan ger fortsatt stöd till teologisk 

utbildning i ett flertal länder. Medel 

till detta är efterfrågat och stärker syster- 

BILDNING OCH uTVECKLING 

I Sociala Missionens regi drivs bl a en 

fristående gymnasieskola. På skolan 

får ungdomar med behov av extra 

stöd en andra chans att ta studenten. 

kyrkorna. I år gick bidrag till utbildningar i 

Kina, Indien,Nicaragua, Ecuador, Estland och 

de båda Kongoländerna. Vidare har anslag 

till skolor och stipendier till blivande pastorer 

finansierats. 

urfolksteologi 

En del i det samiska arbetet som Missionskyrkan 

har är sökandet efter lämpliga gudstjänstformer. 

Här görs försök att hitta former att ge 

samiska traditioner en plats i gudstjänstlivet 

genom att använda samisk musik (jojk) och 

samiska symboler. 

Även utveckling av samisk teologi är ett 

viktigt led i detta, liksom framtagandet av samisk-språkigt 

material. Under åren har en del 

erfarenheter samlats och även givits vidare, till 

exempel genom undervisning på bibelskolan 

Bibelfjäll i Hemavan. I detta arbete förs dialog 

med andra samfund. 

63

Inför den nya kyrkan har Missionskyrkan samlat 

representanter från alla tre samfunden till 

idéarbete och nätverkande kring gudstjänst. 

Fokus blev arbetet med kyrkokonferensens 

gudstjänster 2011. 

Dessa gudstjänster har också fått tjäna som 

inspiration till lokala församlingar. Boken 

Gudstjänst som berör har under våren 2011 spridits 

till alla församlingar. 

Pilgrim i praktiken 

Pilgrimsperspektivet har lyfts fram i Missionskyrkans 

verksamhetsplaner de senaste åren i 

sökandet av nya uttryck för tro och liv. Som 

stöd har till exempel ett pilgrimsnätverk mötts. 

I samverkan med Mellansvenska distriktet 

har flera fortbildnings- och fördjupningskurser 

anordnats. Under året har koncept utvecklats 

för pilgrimsvandringar, både i Sverige och 

utomlands. Dessa utformas i samarbete med 

Bilda. 

Ett gemensamt utvecklingsprojekt, pilgrim 

i praktiken, mellan Missionskyrkan och Bilda 

har haft till syfte att utforska, sammanställa 

och erbjuda ”pilgrimsliv” som modell för församlingar 

som vill använda ett pilgrimsarbete 

som verktyg att tolka livet. Genom att bearbeta 

64 


Swedish Youth Brass Band 

i Stadsparken, Jönköping. 

teologiska frågor kan lokal teologisk praxis 

upptäckas och förnyas. Modeller för pilgrimsvandringar 

bidrar samtidigt till utveckling av 

arbetet rörande tro och livstolkning i vardagen. 

Det stärker den lokala församlingen i uppdraget 

att vara en kyrka med rum för hela livets 

frågor. Pilgrimsarbetet rymmer också ett mått 

av gudstjänstutveckling. 

Konfirmation 

Missionskyrkan har under verksamhetsåret 

bjudit in till en reflektionsdag kring konfirmation. 

Här fanns medarbetare och distriktsanställda 

från hela Sverige. Dessutom arrangerades 

en fortbildning för konfirmandledare 

under våren 2011. 

Utvecklingsarbete kring konfirmation har 

genomförts under en helg kring bibliodrama 

för konfirmander, genom distriktsbesök på 

konfirmandlärardagar. 

En inspirationstext om konfirmation för 

konfirmandledare har färdigställts och kommer 

att spridas våren 2012. Inspirationstexten 

är skriven i nära samarbete mellan Missionskyrkan 

och equmenia, tillsammans med en 

referensgrupp där också representanter från 

Baptistsamfundet och Metodistkyrkan deltagit. 

foto: oLof forsberg

Överås i Göteborg, Betel och THS i Bromma 

och UCL på Lidingö vittnar i dag om hur enskilda 

medlemmar, församlingar och samfund 

avsatte imponerade resurser för att möjliggöra 

att blivande pastorer fick god utbildning. När 

nu en ny kyrka inventerar sina tillgångar är 

det viktigt att man låter tidigare generationers 

framsynthet och satsningar ge avkastning i det 

som det var tänkt för – bästa möjliga pastorsutbildning. 

En annan milstolpe under 2011 var att 

THS av regeringen erhöll magister- och masterexamen 

i teologi. Examenstillståndet var 

en bekräftelse på att högskolans långsiktiga 

och uthålliga kvalitetsarbete varit framgångsrikt. 

Samtidigt som flera andra högskolor och 

universitet fått sina examina i teologi eller 

religionsvetenskap ifrågasatta – och i en del 

uTBILDNING 

teoLogisKa HögsKoLan 

oWe Kennerberg, reKtor 

Lärosäte 

i framkant 

2011 passerades en milstolpe då Teologiska högskolans huvudmän 

– Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionskyrkan 

– beslutade att bilda en ny gemensam kyrka. Detta öppnar för 

nytänkande och nya prioriteringar. Vi vill tro att det som en gång 

var av avgörande betydelse för att samfunden en gång bildades, 

behovet av utbildning, ska få en central roll i den nya kyrkan. 

fall indragna – stärker THS sin position. Det 

är nu bekräftat att högskolan i dag är ett av 

landets främsta lärosäten inom sina områden – 

teologi och mänskliga rättigheter. 

THS har ett grundläggande uppdrag att 

utbilda pastorer. Pastorsyrket kräver en bred 

kompetens vilket avspeglas i utbildningens 

utformning där det akademiska programmet 

självfallet är en avgörande del. Men där finns 

också andra obligatoriska inslag för huvudmännens 

pastorskandidater som till exempel 

andakts- och gudstjänstliv, samtal med terapeut 

för personlig bearbetning och utveckling, 

en församlingspastor som mentor, gudstjänst- 

och homiletikseminarier, andligt forum med 

föreläsningar och gruppsamtal. 

THS erbjuder en miljö för andakts- och 

gudstjänstliv. Gudstjänst hålls som regel på 

65

onsdagar med gästande predikanter eller egna 

förkunnare. Andakterna ger studenterna möjligheter 

att predikoträna, liksom att planera 

och genomföra en minigudstjänst. Varannan 

vecka möts de medverkande till ett gudstjänst- 

och homiletikseminarium där de medverkande 

får möta ett par lärare för att tillsammans utvärdera 

verksamheten. Denna gudstjänst- och 

homiletikträning ger möjlighet till en kontinuerlig 

utbildning med en inbyggd progression 

över åren, på ett annat sätt än en enstaka kurs 

i homiletik. 

THS slår sig aldrig till ro. Högskolan var 

1996 först i landet med att starta ett tvärvetenskapligt 

program i mänskliga rättigheter. 

Nu ser vi att det finns ytterligare områden med 

behov av nya utbildningar. Därför beslutades 

2011 att inte bara kommande läsår i full skala 

dra igång masterprogram i exegetisk och sys- 

66 


tematisk teologi. Nu startar vi ett nytt masterprogram 

i interkulturella relationer. 

Interkulturell kompetens handlar om att 

förstå sin egen och andras kulturella sammanhang 

och hur möten mellan kulturer utvecklas. 

Masterprogrammet kommer att ge grundliga 

kunskaper liksom verktyg för att kunna analysera 

och arbeta i olika mångkulturella miljöer 

– nationellt såväl som internationellt. 

Enligt evangelierna har kyrkan sitt ursprung 

i en lärare som samlar en grupp lärjungar och 

sedan ägnar en stor del av sin tid och kraft åt 

at undervisa dessa under flera år. Vi tror och 

hoppas att en ny kyrka kommer att leva vidare 

i den traditionen. 

Under 2011 hade Teologiska högskolan 530 

aktiva studenter, 233 i teologi och 297 i mänskliga 

rättigheter. Ett 50-tal är pastorskandidater 

för Gemensam Framtid. 

På THS går ett 50-tal pastorskandidater för den nya 

kyrkan med arbetsnamnet Gemensam Framtid. 

foto: tHs

Utöver rent formella frågor har folkhög- 

skolornas roll i den nya kyrkans nationella och 

regionala organisation diskuterats ingående. 

Processen har bidragit till att lyfta fram folkhögskolornas 

betydelse för utbildning och utveckling. 

Parallellt har samverkan stärkts med 

equmenia när det gäller marknadsföring av 

folkhögskolan som skolform. 

Genom folkhögskolorna har kyrkan kvalificerad 

kompetens inom musik, bibel, ledarskap, 

pedagogik, diakoni, integration, internationellt, 

funktionsnedsättning. Räknar man samman 

studerande i långa och korta kurser med deltagare 

i konferenser och kulturprogram får 

Missionskyrkan kontakter med över 20 000 

personer. Varje år. 

Nedanstående översikt ger en bild av kursverksamhet 

särskilt kopplad till huvudmannarörelsen. 

Härnösands folkhögskola har gett 

lekmannautbildningen Kairos i samverkan 

uTBILDNING 

foLKHögsKoLorna 

Kristian HoLMgren, foLKHögsKoLLärare 

Generation next 

Att en ny kyrka bildats gör avtryck också i Missionskyrkans fyra 

folkhögskolor. Det märks på idé- och utvecklingsarbetet, i styrelser 

och personalmöten och det gemensamma folkhögskoleråd 

som utses av kyrkostyrelsen och equmenias styrelse. Detta samarbetsorgan 

stärker också banden med Sjöviks folkhögskola – 

med filialen Betel folkhögskola och Baptistsamfundet som ägare. 

med Sjöviks folkhögskola, Mellansvenska distriktet 

och Baptistsamfundets distrikt. 

Utbildningen är lokaliserad till församlingar 

i distriktet. För ungdomsledare ges den nya 

kursen ROT (Relation och tro) under fyra 

veckoslut i samverkan med Mellansvenska 

distriktet och equmenia. Beslut har tagits om 

en ettårig kurs Fred, ickevåld och ledarskap i 

samverkan med Kristna Fredsrörelsen. Utbildningen 

ska ses i perspektivet av det fredsarbete 

som initierats i Missionskyrkan och beslutats 

om i kyrkokonferensen. 

Karlskoga folkhögskola har erbjudit två 

terminslånga utbildningar i samarbete med 

equmenia och Missionskyrkan: Våga tro – en 

teamutbildning med mycket praktik för den 

som vill utvecklas i pionjärt utåtriktat arbete 

– och Apg29, en lärjungaskola för den som vill 

studera och praktisera ett lärjungaskap, även i 

en annan världsdel. 

67

Kursen hålls i två varianter: Apg Indien och 

Apg Ecuador respektive Apg Finland / Estland. 

Dessutom har lekmannautbildning genomförts 

med distriktet Örebro Värmland Dal. 

Södra Vätterbygdens folkhögskola (SVF) 

i Jönköping har fortsatt bibelskolan Filippos 

i Lagan, Linköping, Öckerö och Donsö i 

samarbete med distrikten i Östra, Västra och 

Södra Götaland. Den ettåriga Bibellinjen och 

terminskursen Bibelterminen liksom Ungdomsledaråret 

samlar tillsammans 35 studerande. 

Lekmannautbildning i församlingar 

har fortsatt. Under 2012 kommer, förutom en 

grundkurs, också en fortsättningskurs att genomföras. 

Tillsammans med equmenia och 

Missionskyrkan har SVF under en period ansvarat 

för volontärer i Kina och Palestina. 

68 


Utbytesprogrammet med North Park University 

i Chicago är inne på sitt 36:e år och samarbetet 

med Hindustani Covenant Church 

fortgår – om än mer begränsat på grund av 

förändrat Sida-stöd. 

Lidingö folkhögskola har på uppdrag av kyrkostyrelsen 

gjort en framtidsanalys av Svenska 

Missionskyrkans Utbildningscentrum, det sam- 

lade namnet för verksamheten. Verksamheten, 

framför allt hotell- och konferensdelen, utmanas 

av en högre hyra. Det har föranlett vissa 

omgrupperingar och en satsning görs nu för 

att öka omsättning och lönsamhet. 

På Kungsholmen har lokalytan dubblats och 

på Lidingö pågår en stadsplaneförändring för 

att utveckla området kring skolan. Ny kurs för 

året är Teaterverkstan. 

Genom folkhögskolornas breda utbud får Missionskyrkan 

kontakt med 20 000 personer. Varje år. 

Bilden är från en studieresa i Israel / Palestina. 

foto: Kristian HoLMgren

När Sofia Walan var 14 år föll världens orättvisor 

på hennes axlar. Överallt såg hon samhällets 

revor, i en slags vanmakt svingade hon verbalt 

mot nära och kära. Ser de inte att världen 

brinner? 

När hon blickar tillbaka beskriver hon en 

revolt. Alla och envar gjorde i hennes värld för 

lite, även Missionskyrkan på orten som mer 

ägnade sig åt småtjafs och fasadtänkande än 

att ta i problemen. 

– I kyrkan blev små saker stora. Jag längtade 

efter en radikal kyrka, som gömde flyktingar 

och öppnade för hemlösa. Men vi lyckades inte 

ens få fram rättvisemärkt kaffe, säger hon. 

Denna kyrka kom hon senare att lämna. Ibland 

har hon hittat tillbaka, till sinnesrogudstjänster 

och det stilla kapellet. Men sin kyrkliga 

hemvist har hon i dag i Svenska kyrkan. 

– Jag har ofta känt att orden inte riktigt burit. 

Att Missionskyrkan talat väl men i praktiken 

inte öppnat för avvikelser och vad människor 

i utsatthet har att lära oss som kyrka. För 

mycket har det handlat om att värva och stöpa 

i samma anda, för lite om att se världen från 

den marginaliserades perspektiv. 

Generösare med åren 

I viss mån förstår Sofia Walan ännu Missionskyrkan 

utifrån sammanhanget i unga år. Men 

med åren har tolkningen blivit generösare. Nu 

säger hon att få platser i samhället kan mäta 

sig med kyrkans engagemang, och det gäller 

VAD HAR MISSIONSKYRKAN BETYTT FÖR DIG? 

andreas LinderYd 

Världen blir bättre 

I jobbet ingår en dos arghet. Men även om ilskan kan vara en 

tillgång tar den inte över. För Sofia Walan, generalsekreterare i 

Kristna fredsrörelsen med rötterna i Missionskyrkan, är det uppenbart 

att orättvisorna inte skymmer livets ljuspunkter. 

även Missionskyrkan. På Sveriges Kristna Råd, 

där hon arbetat med global rättvisa och hållbar 

utveckling, upptäckte hon också att man som 

kristen inte behöver trängas in i en viss mall. 

– Kyrkan är bra, trots sina brister. Det finns 

en social omsorg och jag vet ingen annanstans 

där det så tydligt sägs att varje människa är 

värdefull och älskad för sin egen skull. Detta 

har i hög grad format vem jag är, att jag känner 

mig bekräftad utifrån vem jag är snarare än 

vad jag presterar, säger Sofia. 

Bäst i världen i fel gren 

Vi möts en solig dag i Bromma, där Kristna 

Freds och flera andra kyrkliga organisationer 

numera har sitt huvudkvarter. Dagen innan har 

det framkommit att Sverige exporterar vapen 

som aldrig förr, att fler affärer också görs med 

brutala diktaturer. För omkring 60 procent av 

vapenexporten svarar Thailand, Saudiarabien, 

Indien, Pakistan och Förenade Arabemiraten. 

Räknat per person säljer inget annat land så 

mycket. 

– Å ena sidan håller vi fanan högt när det 

gäller demokrati och mänskliga rättigheter, å 

andra sidan är vi bäst på att exportera vapen. 

Det är helt vansinnigt. 

Sofia Walan har lärt sig att dra fördel av 

sina starka känslor, att vända frustration till 

konstruktiv handling. Hon tror också något 

positivt kan komma av kritiken mot den tilltagande 

vapenexporten, och framhåller att 

69

70 

SVERIGE 

riksdagen står enig om att inte sälja till länder som kränker de 

mänskliga rättigheterna. 

Sveriges biståndsminister har varit tydlig med att diktaturer 

ska frukta svenskt bistånd, ändå ser vi att försäljningen ökar. 

Men efter detta tror jag inte regeringen kan ducka längre. 

Behöver man vara naiv för att bli bra på det du gör? 

– Man måste tro på människor. Det kan ibland kanske vara naivt, 

men gör man inte det – och tror man inte att alla handlingar 

faktiskt spelar roll – då är det svårt med den här typen av jobb. 

Hon säger att hon är mer engagerat upprörd än cynisk, men 

inser att pengar och affärsintressen är starka krafter i mycket av 

det hon vill förändra. Ofta går det att tala sakligt om världens 

orättfärdigheter, men ibland hettar det till. 

Det tror hon är bra, särskilt som hon lever nära människor som 

gör sitt yttersta för att bekämpa ockupation och militär upprustning, 

förbättra klimatet och lyfta enskilda individer ur utsatta 

livssituationer. Deras frustration måste hon förstå och kunna 

förmedla som opinionsbildare. 

– Vill jag något annat måste jag själv visa vägen. Jag tror att 

allt och alla kan förändras och nöjer mig inte med hur världen 

nu ser ut. 

” 

Jag vet ingen annanstans 

där det så tydligt sägs 

att du är värdefull och 

älskad för din egen skull. 

Sofia Walan 

Ålder: 36 

Familj: Man och två döttrar. 

Gör: Generalsekreterare i 

Kristna fredsrörelsen sedan 

2011. 

Bor: Vällingby, uppvuxen i 

Göteborg. 

Fritid: Medlem i löparklubben 

IF Linna på Södermalm. Springer 

sitt första maraton i juni. 

Kristna fredsrörelsen 

Är: En ickevåldsrörelse som 

utifrån evangeliets budskap om 

Guds rike vill verka för fred 

och rättvisa, allmän och total 

nedrustning samt ett samhälle 

utan våld. 

Bildades: 1919 (då under namnet 

Svenska Världsfredsmissionen) 


Arbetar i: Sverige, Guatemala, 

Mexico, Colombia, Israel och 

Palestina, Sudan, Sydsudan, 

Egypten och Västsahara. 

Finansiering: Till 90 procent 

av offentliga medel via Sida. 

Övrig insamling är medlemsavgifter, 

enskilda gåvor och 

kollekter. 

foto: gro JanarV

foto: Cato Lein 

Vad har Missionskyrkan 

betytt för dig? 

Bengt Göransson, 80, bitr. utbildningsminister 

(S) 1982 – 89, utbildningsminister 

1989 – 91 

– Missionskyrkan och Godtemplargården, 

två lokaler i den stadsdel där jag växte upp. 

Båda bars upp av frivilliga engagerade människor 

som drog konsekvenserna av sin övertygelse. 

Det var det konkreta, praktiska arbetet 

som gav deras rörelser kraft och fortbestånd. 

– Senare mötte jag missionsförbundarna på 

riksplanet – i Nykterhetsrörelsens Landsförbund 

och ännu senare i politiken. Jag återsåg 

Gunnar Hjerne som jag lärt känna i Brännkyrka 

Ungdomsråd och kände tillit till det han 

sa – han hade en grund för sitt tänkande som 

inte bara var privat begåvning. Och han var 

inte ensam. 

– Kraften i gemenskapen – det är det viktigaste 

jag mött hos missionsförbundarna. Deras 

Gudstro har jag respekterat men inte delat. 

Ylva Eggehorn, 62, författare, Sorunda 

– Jag har alltid känt mig välkommen när jag 

besökt och föreläst runt om i landet. Det finns 

en underjordisk förbindelse mellan mig och 

Missionskyrkan genom min farfars far, som var 

klockare och folkskollärare på Muskö och som 

även drev på för att bygga Muskö missionshus. 

Stort varmt tack vill jag också säga till Sorunda 

missionsförsamling som 1972 lät oss köpa missionshuset 

i Nedre Söderby, numera Hanna- 

gården. Det blev ett äventyr som varar än! 

71

Gustaf Björkman, 37, föreståndare, 

Fiskebäcks Missionskyrka 

– Mycket. Här har jag sammanhang och 

tillhörighet och träffar massor av begåvade 

personer. Det är lätt att ta med personer som är 

ovana till kyrkan, vilket jag tror till dels förklarar 

Missionskyrkans attraktionskraft. Väldigt 

spännande är också det skede vi nu är i och allt 

som väntar med baptisterna och metodisterna. 

72 

SVERIGE 

Runar Eldebo, 62, föreståndare i Värnamo 

Missionskyrka 

– Missionskyrkan har betytt för mig en 

icke elitistisk intensiv kristen tro med folkliga 

uttryck – och en visshet om att faktiskt vara 

Guds barn.

foto: Mattias aHLM, sVeriges radio 

Margareta Strömstedt, 81, författare, 

Stockholm 

– Jag har en oerhörd förankring genom min 

far. Jag känner enorm respekt för vad han var, 

hur han levde sitt liv, humorn han spred. Nu 

gläds jag över att min son Niklas är så lik honom. 

– Jag växte upp på landet i Småland och 

där jag bodde hade en krögare blivit frälst och 

gjort krogen till Missionshus. Detta blev en 

knutpunkt. Missionshuset, som inte alls var 

så socialt fint som kyrkan i stan, var för mig 

också svettiga pastorer som cyklar mellan sina 

utposter med en halvsliten portfölj med bibel 

i. En av dessa kämpar var min far. Han cyklade, 

cyklade och cyklade. Ställde aldrig in en samling, 

även om det var bitande kallt och svåra 

förhållanden. 

– Efter studieåren i Lund och flytten till 

Stockholm har jag inte varit medlem. Förr var 

det så särskiljande att vara med, men det upplever 

jag inte nu. Jag har ibland gått till Immanuelskyrkan 

och vill gärna bli begravd där. När 

jag nyligen var på begravning i kyrkan frågade 

jag om det är okej, trots att jag inte är medlem. 

Till min glädje sade pastorn ja. 


foto: PaWeL fLato 

Peter Örn, 58, konsult, föreläsare och författare, 

tidigare bl a partisekreterare för Folkpartiet 

och chef för Röda Korset, Bromma 

– Jag bär med mig bilden av en kyrka som 

präglas av ljus och värdighet. Och av ett starkt 

engagemang för utsatta människor i Sverige 

och bortom vårt lands gränser. Det speglades 

hos mina frisinnade vänner i Folkpartiet på 

den tiden jag arbetade politiskt som partisekreterare. 

Många av dem hade – och har – sina 

rötter i Missionskyrkan. Det bekräftar att en 

personlig tro på Gud hör samman med solidaritet 

och krav på rättvisa. 

73

Stefan Attefall, 51, civil- och bostadsminister 

(KD), Jönköping 

– Missionskyrkan har haft stor betydelse för 

Sverige. Den har alltid varit en kyrka som har 

tagit ett tydligt samhällsansvar, som har hjälpt 

till att stärka den svenska demokratin och fostrat 

många betydelsefulla personer inom politik 

och samhällsliv. Dessutom har Missionskyrkan 

alltid haft ett gediget barn- och ungdoms- 

arbete, där mängder av unga fått med sig goda 

värderingar för livet. Jag har själv erfarenhet av 

att delta i Missionskyrkans scoutverksamhet 

i Västerbotten som barn, och därifrån har jag 

många goda minnen. 

74 

SVERIGE 

Karin Wiborn, 51, generalsekreterare Sveriges 

Kristna Råd, missionsföreståndare i 

Baptistsamfundet 2003 – 11 

– Jag tänker först på människorna, eftersom 

jag är förtjust i väldigt många som finns och är 

aktiva i Missionskyrkan. Min mamma har varit 

med i Missionskyrkan och även jag har lite 

rotfäste här. I mångt och mycket är det ett nära 

trossamfund till mitt eget, känns som vi legat i 

samma vagga. 

– Sen har jag alltid imponerats över det 

samhällsengagemang som Missionskyrkan 

lyckats organisera hemma i Sverige.

Det är tidig vår, solen letar sig långt in i 

familjen Eliassons spatiösa flygel vid Drottningholm 

slott i västra Stockholm. I ett rum 

står 11 bokhyllor och ljuset avslöjar en ytterst 

brokig skara titlar. Ingemar Eliasson må ha 

slagit av på takten, men att hålla sig á jour med 

sin omvärld är och förblir en självklarhet. 

– Jag vilar i det jag har varit med om men 

vill också blicka framåt. Ännu finns mycket 

som upprör och engagerar. 

Ingemar Eliasson är lanthandelsonen från 

Värmland som blev arbetsmarknadsminister 

och chef för Hovet på Drottningholm. Det 

har, enligt Ingemar själv, vilat något gåtfullt 

över vägen. Men det har också funnits en stark 

drivkraft att tjäna andra. 

– Det låter ju lite pretentiöst, men jag fick 

med mig hemifrån att göra vad jag kan för att 

andra ska ha det bättre. Det gör också mitt liv 

rikare. 

Formativa ungdomsår 

Föräldrarna var folkrörelsefolk, fanns med i allt 

som ”slutade på förening”. Ingemar var mest 

nyfiken på ekonomi och politik, eftersträvade 

inte rampljuset men hade inget emot det. Han 

kastade sig in i diskussioner, tog in att människors 

preferenser är olika och att politik både 

handlar om att övertyga och låta sig ledas. Med 

en tjänst som politisk sekreterare i Folkpartiet 

fick han smaka på maktens korridorer. Därefter 

gav det ena det andra i allmänhetens tjänst. 


andreas LinderYd 

Partipolitikens 

försvarare 

Att förena kristna ideal och ett brinnande samhällsengagemang 

med partipolitikens kompromissande och partipiska har aldrig 

hindrat Ingemar Eliasson från maktens korridorer. Nu vill han 

uppmuntra en ny generation att ge sig in i politiken. 

Vad är din största yrkesmässiga bedrift? 

– Mest stolt är jag nog över att vi höll arbetslösheten 

kring eller under tre procent åren 

1976–1982. Sverige hade då två ekonomiska 

kriser med kraftiga strukturella förändringar i 

näringslivet. Jag tycker det var rätt bra, och kan 

jämföras med en arbetslöshet nu på sju till nio 

procent. 

Värnar de unga 

Sysselsättningen i landet engagerar den tidigare 

arbetsmarknadsministern. Att marknaden 

inte fungerar för unga är bedrövligt, anser han. 

Omsorgen av yngre och framtida generationer 

märks också i engagemanget för klimatfrågorna. 

– Vi har inte mycket tid att spela med i kampen 

mot den globala uppvärmningen. Dessvärre 

saknas tryck och energi i frågan, politikerna 

tappade orken efter Köpenhamn 2009. 

Du tillhör en generation med jämförelsevis 

många anhängare av frisinne och frikyrka. 

Samtidigt har frisinnets röster tystnat och 

allt färre kristna söker sig till politiska partier. 

Vad hände? 

– Det är ett misslyckande för mig och mina 

generationskamrater, helt klart. I en vilja till liberal 

tolerans ville vi inte pådyvla våra åsikter 

men missade samtidigt att berätta vad vi själva 

tycker och tror på. 

– Men jag vill säga att ansvaret också ligger 

hos den enskilda. Jag blev inte politiker för att 

75

76 

SVERIGE 

något parti kontaktade mig. Drivkraften föddes i missionshuset, 

när jag hörde evangeliets uppmuntran att se och förändra där jag 

står. Kärleksbudet kallar oss till handling i den värld och i det 

sammanhang vi lever. 

Är samhällsengagemanget bland kyrkligt aktiva starkare eller 

svagare i dag? 

– Definitivt svagare. Inte samhällsengagemanget i sig, men viljan 

att kanalisera engagemanget via politiken. Det saknas inte 

åsikter och värderingar, men färre tar steget från läktaren till 

planen. Många idéer får därmed inte genomslaget de förtjänar. 

Vilka arenor tänker du på? 

– Allt från kommun och riksdag till EU och FN. Att önska sig 

att dagens yngre engagerar sig politiskt utöver ansvar för familj, 

karriär och församlingsliv är att begära mycket, det inser jag. 

Troligen är det svårare än tidigare. Men politiken är också de 

kristnas ansvar. Den som inte intresserar sig för politik riskerar 

att styras av dårar, påpekade redan Aristofanes. 

När coola och formuleringsskickliga Eliasson citerar grekiska 

komediförfattaren Aristofanes (445–385 f Kr) höjs temperaturen 

en aning. Det är uppenbart att Eliasson frustreras över ett 

ljummare intresse för partipolitiken och även den inåtvända 

riktning han överlag ser i Missionskyrkan. Men detta är inget 

han låter sig nedslås av. 

Vad har Missionskyrkan betytt för dig? 

– Trygghet. Här har jag upplevt att kärleken överlever människans 

illgärningar. Att världens elände inte gör oss förgrämda, 

bittra och egoistiska låter ana en oskadd kärlek från generation 

till generation, att Guds rike inte är av denna världen. Det kommer 

alltid finnas människor som visar på hoppet, som osjälviskt 

går ut på minfälten för att rädda den skadade. 

– Men jag var mer bekväm med förbund än kyrka. Ju mer 

regelverk och trossatser man klär på kärleksbudet, desto svårare 

har jag att hänga med. Det finns en risk att mitt kära gamla missionsförbund 

– med fria församlingar förbundna i tron på Jesus 

som Guds son – stelnar i formalia och påbyggda trossatser. 

Vad har du för förväntningar på Gemensam Framtid? 

– Att den ska ta tillvara det kongregationalistiska och undvika 

att styra troslivet i detalj. 

Till sist, hur är det att bo på Drottningholm? Är man bekväm 

att gå runt i mysbrallor eller annan ledig klädsel på området? 

– Det har hänt att jag kommit utstörtande med soporna mitt 

under vaktavlösningen. Folk kan också ringa på för att lösa biljetter 

eller se vad som händer i flygeln. Men på det stora hela är 

det bara bra. Miljön är underbar och kungens och drottningens 

del är ju faktiskt avgränsad. 

Ingemar Eliasson 

Ålder: 73 

Familj: Hustrun Carin Eliasson, 

tre barn och tio barnbarn. 

Bor: Hovmarskalksflygeln, 

Drottningholms slott. 

Gör: Ordförande i ett antal 

styrelser. Skriver, med avsikt 

att publicera en minnesbok. 

Krönikör i Sändaren och medlem 

i Abrahamsbergskyrkan, Bromma. 

Examen: Handelshögskolan, 

Stockholm. 

Arbete i urval: Lärare, 

utredare, statssekreterare, 

arbetsmarknadsminister, riksdagsledamot 

(FP), landshövding 

i Värmland, riksmarskalk. 

Läser gärna: Memoarer och skönlitteratur. 

Favoriter just nu är 

Torgny Lindgren, Selma Lagerlöf, 

Gustaf Fröding och Slas (Stig 

Claesson). 

Ser och lyssnar på: Opera, jazz 

och sport. 

Spelar: Tennis varje vecka i 

Salk-hallen, Bromma. 

Reser helst till: Stugan i 

Värmland. 

Förebilder: I politiken har det 

varit folkpartisterna Bertil 

Ohlin, Sven Gustafson och Waldemar 

Svensson, i Missionskyrkan 

Erland Sundström och Olle 

Engström. Men min allra största 

förebild är mamma. Hade hon 

inte varit den hon var, hade 

min barnatro inte överlevt. I 

stället för att tala om hur det 

var sa hon: Slå upp!

foto: gro JanarV 

” 

Den som inte 

intresserar sig för 

politik riskerar att 

bli styrd av dårar. 


77

Maria Lindeskär, 28, ungdomsdiakon, 

Stockholm 

– Här blir jag sedd, uppmuntrad och utmanad 

att följa Jesu kallelse. Genom att älska 

Gud, andra, mig själv och Guds skapelse i ord 

och handling vill jag ge tillbaka av den kärlek 

Gud visat i Kristus. 

78 

SVERIGE 

Jan Eirestål, 65, föreståndare Immanuelskyrkan, 

1995–2012, Jönköping 

– Här har jag mött Gud inte bara i största 

allmänhet utan på ett väldigt avgörande sätt. 

Jag har upplevt Gud i den brinnande busken 

och klippan av friskt vatten. Det är en helig 

miljö där jag blev kallad till pastor, den plattform 

där jag berättar om Gud och förstår världen. 

Hade jag levt om mitt liv hade jag velat 

göra samma resa. 

– Visst finns också besvikelse, sorg och 

misslyckanden. Men det skymmer inte kärleken, 

att jag är vansinnigt och gränslöst tacksam 

över mitt liv – och därmed mitt liv i Missionskyrkan. 

Jag har också känt med teologin, med 

friheten att själv forma och ta ställning. Men 

Missionskyrkan är också mer, en kyrka som 

lägger sig i och formar miljöer inte bara är till 

gagn för enskilda. Tyvärr har det politiska engagemanget 

tonats ned. Vi behöver nu åter ut 

och bättre stå upp mot orättfärdigheter i vår 

närhet och världen i stort.

Josef Nsumbu, 56, föreståndare i Immanuelskyrkan, 

Borås 

– Jag är i Sverige tack vare Missionsförbundet, 

som betytt oerhört mycket för mig. Tyvärr 

har viljan till mission avtagit med Missionskyrkan. 

Visionen är fattig och idéerna kring 

ömsesidighet väl tunna. Missionskyrkan har 

blivit en slags bidragsförmedlare, vilket är att 

beklaga. Projekt är inte mission i sig, det är 

stöd för mission. 


åke Hedström, 75, föreståndare i Betlehemskyrkan, 

Göteborg, 1975–83 och Immanuelskyrkan, 

Stockholm 1983–99 

– Den har haft en avgörande betydelse i 

hela mitt liv. Där har tron fått växa, arbetet och 

gemenskapen gett liv och glädje. Kontakten 

med människor runt om i världen har blivit en 

ovärderlig och berikande tillgång. Friheten i 

bibeltolkningen, församlingssynen och öppenheten 

inspirerar till tro och handling. 

79

Dan Svanell, 56, ordförande i Immanuelskyrkans 

församling, Stockholm 

– Jag kom till Missionskyrkan och hittade 

mitt andliga hem. Här känner jag en gemenskap 

som bekräftar, här kan jag leva ut min tro. 

Det är här jag hör hemma. 

80 

SVERIGE 

Marianne Kristiansson, 86, Stockholm 

– Har tillhört Missionskyrkan sen tonårstiden, 

den betyder mycket och jag har alltid känt 

mig hemma här. Min man Gunnar och jag 

hade förmånen att vara missionärer i Japanska 

missionskyrkan åren 1951 – 87. Vi älskade det! 

Gunnar predikade och jag arbetade med kvinnorna 

i församlingarna. Många av vännerna 

har jag ännu kontakt med.

Rune W Dahlén, 58, lektor i historisk teologi 

och kontaktlärare för Missionskyrkans pastorskandidater 

– Svenska Missionskyrkan har gett människor 

en tilltro till att själva läsa Bibeln och en tro 

att det finns nåd och upprättelse för varje individ. 

Men också en tro att Bibeln har något att 

säga rätt in i det sammanhang man lever. Det 

har i sin tur inneburit en andlig resning och en 

resning att våga ta ansvar i samhället. 

– Missionskyrkan blev en utsiktsplats därifrån 

man såg Guds rike växa och där man såg 

människors behov både i den egna socknen 

och långt borta i Kongo och Kina. I Missionskyrkan 

fann jag själv en tro på Jesus och en 

livsuppgift. Där har jag haft mitt andliga hem 

sedan jag på ett scoutmöte i 12-årsåldern lämnade 

mitt liv i Guds händer. 


Owe Kennerberg, 60, rektor Teologiska högskolan, 

Stockholm 

– Uppvuxen i pingströrelsen och ordinerad 

baptistpastor har kontakten i första hand varit 

som utbildningsledare och rektor för THS. 

Det som sticker ut är ett imponerande folk- 

rörelsearbete. Varje år ombes jag skriva till 

årsberättelsen, möta beredningsgruppen, rapportera 

i kyrkokonferensen – ett av Sveriges 

största representativa beslutsorgan – och jag 

bjuds in till massvis av lekmannautbildningar. 

THS andra huvudmän, baptister och metodister, 

har sina starka sidor men har under mina 

THS-år inte varit i närheten av denna demokratiska 

förmåga. 

81

Lena Rönneklev, 55, rektor, ledamot av kyrko- 

styrelsen 2003 – 09, Göteborg 

– Mycket, för min tro och andliga fördjupning. 

Som pastorsbarn har jag sett många platser 

och haft fantastiska möten. Tänker också 

på demokratin, där Missionskyrkan är ett föredöme. 

Åren i kyrkostyrelsen upptäckte jag 

att detta samfund, där vi ofta lyfter teologiska 

skillnader, har mer som förenar än skiljer. Roligt 

och oerhört angeläget är att det nu läggs 

mycket tid på församlingsplantering, att vi vågar 

nytt och inte bara ägnar oss åt det som varit. 

För mig är Hönökonferensen ett måste, ett 

sammanhang där väckelsetraditionen bevaras 

och som når långt utanför vår egen kyrka. 

82 

SVERIGE 

Krister Andersson, 64, generalsekreterare 

i Bibelsällskapet, missionsföreståndare 

1993 – 2004 

– Missionsförbundet/Missionskyrkan har 

för mig betytt hemvist och identitet under 60 

år. Från första söndagsskolan vid 4 års ålder 

fram till det år jag fyller 64. Uppväxt i missionspastorshem, 

sittande på möten i många 

missionshus, juniorföreningar, bibelskola, läger, 

pastors- och missionärsutbildning, uppgifter i 

Kongo-Brazzaville och i församlingar i Sverige, 

samfundssekreterare och missionsföreståndare 

– hela livet ryms i Missionskyrkans varma famn. 

– Viktigast är att jag fick ett personligt möte 

med Jesus Kristus till frälsning och lärjungaskap 

under ett läger i Missionskyrkans verksamhet! 

Och nu är våra barn och barnbarn 

med i samma kyrka – av nåd! Vi tackar Gud 

för Missionsförbundet/Missionskyrkan och 

ber att samma liv, frihet och öppenhet ska 

prägla den nya kyrkan.

Gunnar Hallingberg, 85, mediehistoriker och 

docent i litteraturvetenskap, Skövde 

– Jag är född och döpt missionsförbundare, 

och nu som gammal färdig med en bok 

om detta märkliga kulturbygge i 1900-talets 

folkrörelse-Sverige. ”Missionskyrklig” kände 

jag mig däre-mot aldrig. Det ordet gnisslar 

dogmatik och besvärlig teologi. Jag har bitit 

mig fast i E J Ekmans enda, enkla kvalifikationsgrund 

för att vara medlem i en missionsförsamling: 

att vilja vara en Jesu lärjunge. Det 

har jag alltid önskat. Och på den vägen är det 

förhoppningsvis, nu när vi alla går vidare och 

äntligen enas om en gemensam framtid. 


foto: CHarLotte PeterZÉns, sVeriges radio 

Cicci Hallström, 31, journalist Sveriges Radio, 

Göteborg 

– Bästa minnena är från mina tonår i Värmland. 

Vi fick använda kyrkan som en fritidsgård, 

den blev vad vi ville att den skulle vara. 

Jag förstod först senare att det var ovanligt att 

få haft disco i kyrksalen… 

– Jag är väldigt tacksam till Skårekyrkan. 

Kyrkan var verkligen för alla – ingen skillnad 

gjordes på vi som var ”församlingsungar” eller 

de som kom ”utifrån”. Vi lärde oss att vi var 

viktiga, att vuxna lyssnade, räknade med oss, 

fanns där för oss. Vi hade ansvar och blev inte 

serverade ”happenings” i kyrkans regi. Det var 

faktiskt ovärderligt, även om vi inte alltid förstod 

det då. 

– Det om något lär en att ta ansvar och 

känna engagemang. Dessutom fick vi självförtroende 

och vågade utmana. Säkert fruktansvärt 

irriterande, men nyttigt för gamla invanda 

församlingsspår. 

83

Karin Fritzson, 40, diakon, Stockholm 

– I Missionskyrkan har jag funnit ett sammanhang 

med människor som tar tron på den 

treenige Guden på allvar och som tillåter olikheter 

i bekännelse och uttryckssätt. En kyrka 

där jag får utvecklas med tron och livet och 

som samtidigt har plats för tvivlet. En kyrka 

där många människor, lekmän/frivilliga och 

anställda, utvecklar verksamheten tillsammans. 

84 

SVERIGE 

foto: Lars UggLa 

Göran Zettergren, 58, föreståndare i Betlehemskyrkan, 

och missionsföreståndare 

2004 – 11, Göteborg 

– Mina djupaste rötter hittar jag inte i geografin, 

jag hittar dem i en kyrka. I Svenska 

Missionskyrkan har jag vuxit upp, fått min 

skolning och tjänat mitt uppehälle. Tack!

Anders Andersson, 58, musiker och skolchef, 

Södra Vätterbygdens folkhögskola, 

Jönköping 

– Missionskyrkan är en självklarhet och har 

så varit hela mitt liv. Den efterfrågade mitt 

engagemang, gav en plattform, höll och håller 

frågor om tro och trons konsekvenser vid liv, 

påminner mig ständigt om att det är på nåden 

det beror... 


Walter Persson, 84, missionsföreståndare 

1983–93, Halmstad 

– Missionsförbundet har för mig varit en 

öppen dörr till världen. Genom den har jag fått 

det mesta av min utbildning, ett intressant liv 

och där har jag lärt mig att vandra med min 

Herre och frälsare. 

85


Styrelsen har ansvaret att mellan kyrkokonferenserna planera 

och leda Missionskyrkans arbete tillsammans med missions- 

föreståndaren. Vid kyrkokonferensen i juni 2011 bildades det nya 

gemensamma samfundet Gemensam Framtid. I samband med 

det minskades kyrkostyrelsen från 16 till 8 ledamöter. 

Årets upptaktsmöte hölls på Karlskoga folkhögskola. 

I styrelsens arbete sker rapporter 

från de olika verksamheterna och ingående 

om ekonomins utveckling. I årsplan ligger förberedelser 

inför kyrkokonferensen och andra 

evenemang. Kyrkostyrelsen hade åtta en- och 

tvådagarsmöten och arbetsutskottet åtta endagsmöten 

under verksamhetsåret 2010 / 11. 

Arbetsutskottets fem ledamöter hanterade löpande 

ärenden och tog brådskande ställningstaganden 

samt förberedde styrelsens möten. 

Ett par styrelseledamöter satt i Folkhögskolerådet 

och några utgjorde Förvaltningsrådet. 

Båda organen beredde frågor till styrelsen. 

Styrelsens Bidragsdelegation beslutade om 

stöd till lokala församlingar. Styrelseledamöter 

är dessutom engagerade i styrelser för de bolag, 

stiftelser och föreningar där Missionskyrkan är 

huvudman. 

Ordförande och två vice ordföranden utgör 

presidium och har deltagit i ekumeniska 

samtal kring bildandet av Gemensam Framtid. 

Kyrkostyrelsen är formellt ansvarig för all 

verksamhet som beskrivs i årsberättelsen. Här 

nämns framför allt de områden som varit av 

mera principiell karaktär. 

Inför en ny och gemensam kyrka 

Efter avsiktsförklaringen om att bilda en ny 

och gemensam kyrka i maj 2009 och bildandet 

4 juni 2011 har presidiet haft flera överläggningar 

och gemensamma beredningar 

86 

KYRKOSTYRELSEN 

tillsammans med Baptistsamfundets och Metodistkyrkans 

presidier. Föreningen Gemensam 

Framtid och dess styrelse hade också ett 

samspel med de gemensamma presidierna. 

Gemensamt styrelsemöte hölls i både oktober 

2010 och mars 2011 med Metodistkyrkan 

och Baptistsamfundets styrelser samt styrelsen 

för föreningen Gemensam Framtid. Vid dessa 

möten diskuterades inriktningen för den nya 

kyrkan och slutligen beslutades utformningen 

av de ärenden som skulle utgöra underlag till 

Bildarmötet. Det mötet ägde rum i juni 2011 

i Stockholm under temat Avstamp – Gud gör 

oss djärva. 

Missionskyrkans styrelse var aktiv i värdering 

av remissvar inför Gemensam Framtid” 

och gav förslag till texterna om teologisk 

grund och stadgar. I slutfasen stod några frågor 

där samfunden hade olika ståndpunkter, och 

där ett förslag röstades fram och där varje bildarsamfund 

hade en röst. 

De skiljelinjer som fanns teologiskt var medlemskapets 

koppling till dopet. Kyrkostyrelsens 

majoritet verkade för den text som knyter dopet 

till medlemskapet. Dock medges medlemskap 

i väntan på dop. Missionskyrkans styrelse 

”drev” även frågan om att nya kyrkan ska vara 

medlem i IFFEC (International Federation 

of Evangelical Churches), där Missionskyrkan 

varit medlem sedan dess start. Detta vann gehör 

efter diskussioner. Missionskyrkan verkade 

för en kyrkostyrelse i Gemensam Framtid med

12 medlemmar, men det vann inte gehör hos 

de övriga samfunden, som röstade för en större 

styrelse. Missionskyrkans styrelse stod fast vid 

att det var de enskilda församlingarna som 

skulle besluta om bildandet av den nya kyrkan. 

Kyrkostyrelsens förslag till kyrkokonferensen 

blev att rekommendera församlingarna 

att bejaka bildandet. Missionskyrkans styrelse 

menade att församlingarna i bildarmötet skulle 

kunna yrka på ändringsförslag inför beslutet 

om stadgar. De två övriga bildarsamfunden 

ville inte tillåta detta och röstade mot och vann 

med 2–1. På alla andra punkter i teologisk 

grund och stadgar fanns enighet. 

Kyrkostyrelsen har regelbunden kontakt 

med equmenia och följer utvecklingen på ungdomssidan 

inte minst frågan om samverkan 

med andra scoutförbund i Sverige. Sommaren 

2011 var Sverige värd för världens största läger 

med 39 000 deltagare, World Scout Jamboree 

i Skåne. 

En översyn kring folkhögskolesamverkan 

med Sjöviks folkhögskola med filial Betel i 

Bromma avbröts utan förslag till åtgärder. Varje 

samfund driver vidare sina skolor och fortsatt 

samverkan sker i Missionskyrkans folkhögskoleråd. 

Tillsammans med Metodistkyrkan och 

Baptistsamfundet samt Gemensam Framtid 

har en konsultutredning till ett framtida Arkivcentrum 

beställts och till dess stöd en referensgrupp. 

Ägarskapet i Diakonia har diskuterats utifrån 

hur samverkan skulle kunna utvecklas. 

Slutsatsen har blivit att Diakonias biståndsarbete 

inte har den profil som samfunden har 

och därför är samarbetet svårt att utveckla, 

Missionskyrkan/Gemensam Framtid behöver 

utifrån det driva eget utvecklingsstöd till systerkyrkor. 

Den andra utredningen har rört Diakonias 

stadgar inför att Gemensam framtid tar över. 

Missionskyrkans styrelse var inte villig att stödja 

ett förslag om att Diakonia i nuläget skulle 

bli en medlemsorganisation. Inriktningen 

nu är att Gemensam Framtid och Svenska Alliansmissionen 

blir huvudmän från årsmötet 

VERKSAMHETSåRET 

juni 2012. Valberedningen ska arbeta för att 

styrelsens sammansätting mera bygger på att 

få en bredd av kompetenser och i mindre grad 

på att representera sitt samfund. 

Efter den ekumeniska överenskommelsen 

med Svenska kyrkan i december 2006 har styrelsen 

godkänt ett fåtal lokala samarbetsavtal. 

Minskad aktivitet har inte varit en strategi 

från kyrkostyrelsens sida, utan tolkas ha blivit 

konsekvenser utifrån bildandet av Gemensam 

Framtid. Den nya kyrkan med baptistinslaget 

har inte varit en lika naturlig part för Svenska 

kyrkan när det gällt att driva frågan om avtal. 

Det förväntas dock att samtal kring nytt 

grundavtal ska ske mellan Svenska kyrkan och 

Gemensam Framtid. 

Som gemensamma ägare av Berling AB har 

Missionskyrkan och Svenska kyrkan formulerat 

en gemensam ägarpolicy. Missionskyrkans 

internationelle sekreterare har i fyra är varit generalsekreterare 

i IFFEC. Samarbetsfrågorna 

i denna grupp kyrkor har därigenom kommit 

närmare och avrapporterats i styrelsen. 

Äktenskapslagstiftningen och frågan om 

ordination av person i samkönat äktenskap / 

partnerskap 

Riksdagsbeslutet som öppnade för vigsel av 

par av samma kön föranledde lång debatt och 

ställningstagande i 2010 års kyrkokonferens. 

Principen i Missionskyrkan fastslogs då att 

äktenskapet är mellan en man och en kvinna. 

När det gäller samkönad vigsel lämnades det 

till varje församling att avgöra. Under året har 

äktenskapsfrågan och ordination av person i 

samkönad relation överlämnats till utredningar, 

där samfunden i Gemensam Framtid utsett 

representanter. Resultaten ska rapporteras till 

Gemensam Framtid för hantering. Kyrkostyrelsen 

har tagit fram tilläggsdirektiv för dessa 

utredningar. 

Genomlysning av olika arbetsgrenar, tecknade 

avtal och tagna beslut 

Kyrkostyrelsen har vid sidan av de ekumeniska 

frågorna hanterat att antal olika ärenden. Flera 

87

har samband med de kommande årens avveckling 

av Svenska Missionskyrkan. 

Listan över handlagda frågor följer här: 

Beslut om att flytta kyrkans kansli till Alvik 

och i hyresförhandlingarna besluta om en garantisumma 

i det fall en ny kyrka inte skulle 

bildas. Personalfrågornas hantering inför övergång 

till Gemensam Framtid har löpande 

behandlats inför MBL-förhandlingar och i 

samråd med övriga bildarsamfund. Avtal har 

tecknats med Utbildningscentrum Lidingö 

och Södra Vätterbygdens folkhögskola. Extra 

stöd till systerkyrkan i Kongo-Kinshasa som 

en del i en skuldsanering efter kriget 

En genomlysning har skett tillsammans 

med UCL av Utbildningscentrum och hotell- 

och konferensverksamheten. En bakgrund är 

att fastigheten Missionsskolan 1 ger en för låg 

ekonomisk avkastning om hyran ska fortsatt 

subventioneras. En ”nystart” har skett för att 

utveckla verksamheten och förbättra lönsamheten. 

Under några år ges ett årligt bidrag från 

missionsekonomin till verksamheten med förhoppning 

att den ska bli självbärande. 

Beslut har tagits om djupgående fastighetsrenoveringar 

på nivån 50 miljoner kronor. En 

systemrevision har beslutats rörande HCCs 

programverksamhet med Sidastöd och annat 

externt stöd. Det har konstaterats svagheter 

i administrativa funktioner som har lett till 

samarbeten kring utveckling av rutinerna samtidigt 

som biståndsdelarna skurits ner. 

Projektarbetet att synliggöra Missionskyrkans 

arkiv har fått extra medel och följts upp av 

styrelsen. Det finns fortsatta behov av förteckning 

och överföring av material till Riksarkivet. 

Det är särskilt angeläget nu när historiken 

behöver bevaras och bli klar innan övergången 

till Gemensam Framtid. Styrelsen föreslår 

fortsättning av projektet i fyra år till en kostnad 

av 1 miljon kronor per år. 

Behovet av missionsinsatser i Sverige och 

andra länder har skapat behov att intensifiera 

insamlingsarbetet. Ökade medel krävs för att 

möta behoven. Styrelsen har därför medverkat 

88 


med resurser till denna satsning med ambitionen 

att det är en långsiktig investering. 

Utveckling av fastigheten Missionsskolan 1 

har drivits. Dels har en avsiktsförklaring skrivits 

som hoppas kunna ge möjlighet för friskolan 

Albatross (montessori-mellanstadieskola) 

att finnas på området. Vidare en utveckling 

med bostäder av någon typ. En konsultutredning 

är uppstartad och en samverkan med 

kommunen kring stadsplanearbete har startats 

och finansierats inom fastighetsbudgeten. 

I relation till Gemensam Framtid är det ett 

gemensamt intresse att förbättra ekonomin 

för fastigheten. I planeringsarbetet behöver 

det ges möjligheter för eventuell utveckling av 

folkhögskola och konferens. 

Ett förvaltningsavtal har tecknats med 

Evangeliska kyrkan i Kongo-Brazzaville. Förberedande 

arbete och beslut om bolagisering 

av Missionskyrkans fastigheter har tagits, dock 

med möjligheterna att under det kommande 

verksamhetsåret tillsätta styrelse och formulera 

uppdraget. 

Missionskyrkan har sålt några andelar av 

Karlskoga folkhögskola till Karlskoga missionsförsamling. 

Styrelsen har tagit emot en 

utvärdering arbetet av de fyra folkhögskoleverksamheterna. 

Avtal har slutits med Moravakyrkan, 

Nicaragua. Avtal har slutits med 

FIEIDE, Spanien. Ränta på lån som församlingar 

ger till samfundet har fastställts. 

Ram fastställd för församlingsbidrag från 

SST och kyrkoavgiften. Stadgeändringar för 

Missionskyrkan har tagits fram med anledning 

av ändrade behov efter bildandet av Gemensam 

Framtid. Beslut har tagits om att sälja 

Eldsjäl till God fond. 

Regler för hantering av ”utvecklingsfond 

för systerkyrkor” har tagits fram. Stadgeändringar 

har skett för Härnösands folkhögskola. 

Missionskyrkan har utsett ledamöter som med 

THS huvudmän ska se över huvudmannaskapet 

för framtiden. Ändring har beslutats för 

Svenska frälsningsarméns grundstadgar. Avtal 

har slutits med Sverdlosk Union of the Russian 

Church of Christians of Evangelical Faith.

foto: MiCHaeL anderson 

Styrelsen ställde sig på förfrågan positiv till 

bildandet av en gemensam självständig kvinno- 

organisation. Styrelsen utsåg Olle Alkholm till 

t f missionsföreståndare för verksamhetsåret 

2011 / 2012. Utvärdering har genomförts och 

rapporterats om arbetsformerna Målbild 2010 

och Vi vill växa. 

Här är en lista på alla organ: 

• Berling Media AB 

• Eldsjäl Fond AB 

• Svensk Frikyrkopress AB 

• Gummessons Bok & Musik AB 

• SMF Hotell och Pensionat AB 

• Härnösands folkhögskola 

• Karlskoga folkhögskola 

• Södra Vätterbygdens folkhögskola 

• Teologiska högskolan, Stockholm 

• Utbildningscentrum Lidingö (UCL) 

• Diakonia 

• Hela Människan 

• Studieförbundet Bilda 

• Stockholms kristliga ynglingaförening (SKY) 


Kyrkostyrelsen samlad för styrelsemöte i Jönköping, på Södra 

Vätterbygdens folkhögskola. Fr v Claes Jonsson, Pär Lewin 

Ronnås, Jean-Claude Loubelo, ulf Hållmarker, Maj-Britt Lundtoft, 

Christer Hårrskog, Mona Angel och Anna Mattson. 

• Sociala missionen, Stockholm 

• Frikyrkliga studenthemmet, Lund 

• Waldenströmska studenthemmet, Uppsala 

• SKY:s stipendiefond 

• Gustav Adolf och Erik Roséns Missionsfond 

• CE Wikströms minne 

• FACE (utvecklingsstiftelse i Ecuador) 

• ASUdh (katastrofhjälps- och utvecklingsorgan 

i Kongo-Brazzaville) 

• Sira, Betlehem och Jeriko, 

• Sveriges Frikyrkosamråd 

• Sveriges Kristna Råd (SKR) 

• Svenska Bibelsällskapet 

• Svenska Missionsrådet (SMR) 

• Internationella Federationen av Fria Evangeliska 

Kyrkor (IFFEC) 

• Reformerta Kyrkornas Världsallians 

(WARC) 

• Europeiska Kyrkokonferensen (CEC) 

• Kyrkornas Världsråd (KV el WCC). Samarbete 

regleras genom avtal med systerkyrkor i 

olika delar av världen. 

89

Demokratisk 

uppbyggnad 

För mer än 130 år sedan bildades det som i dag är Svenska Missionskyrkan. 

Det var en längtan efter tolkningsfrihet och en 

obändig tro på Guds kärlek som förde människor samman. 

Sedan 1878 har miljoner människor berörts av Missionskyrkans 

arbete, i Sverige och i andra länder. 

Nu lever vi nära den ekumeniska visionen om 

ett större sammanhang och en vidgad gemenskap. 

Den visionen har egentligen alltid varit 

stark i Svenska Missionskyrkan. Nu möts vision 

och verklighet när trossamfundet Gemensam 

Framtid har bildats och övertar bildarsamfundens 

arbete. 

Under året som gått har arbete pågått i 

församlingar och genom equmenia för att nå 

människor med evangelium. Samarbete med 

systerkyrkor har gett styrka åt enskilda och 

församlingar. Allt detta goda behöver vi ta med 

oss och fortsatt vara lyhörda för hur Gud vill 

leda sin kyrka och församling. 

Våra stora beslut fattas i Svenska Missionskyrkans 

kyrkokonferens – en av Sveriges största 

beslutande församlingar med 800 ombud 

från församlingar. Det är kyrkokonferensen 

90 


som väljer kyrkostyrelse och leder Missionskyrkans 

arbete mellan konferenserna, tillsammans 

med missionsföreståndaren. 

I juni 2011 hölls Bildarmötet. Deltagare 

från Missionskyrkan, Baptistsamfundet och 

Metodistkyrkan beslutade enhälligt att gå vidare 

tillsammans och skapa något nytt – ett 

historiskt och modigt beslut. 

Missionskyrkans ekumeniska engagamang 

fortsätter nu i Gemensam Framtid med samtal 

och överläggningar med Svenska kyrkan, 

övriga kyrkor och samfund samt ett aktivt 

deltagande i Sveriges Kristna Råd. Dessutom 

tillhör Missionskyrkan internationella ekumeniska 

organ såsom Kyrkornas Världsråd, 

World Communion of Reformed Churches 

och International Federation of Free Evangelical 

Churches.

eredningsutskott 

Valberedning 

arbetsutskott 

Organisationen 


ansvarsnämnd 

antagningsnämnd 

församlingsråd 

Församlingarna inom Svenska Missionskyrkan 

väljer ombud till kyrkokonferensen 

bidragsdelegation 

folkhögskoleråd 

förvaltningsråd 

Kyrkokonferensen 

högsta beslutande organ (samtliga församlingar) 

möts en gång per år 

Missionsföreståndaren 

svenska Missions- 

kyrkans kansli 

distrikts- 

föreståndarna 


statistiK 

SMu-föreningarna 

väljer ombud till riksmötet 

Riksmötet 

högsta beslutande organ 

equmenias 

general- 

sekreterare 

equmenias 

rikskansli 

equmenias 

styrelse 

Missionskyrkans pastorer och diakoner 

Pastorer i Svenska Missionskyrkan Diakoner i Svenska Missionskyrkan 

26 % 

i annat yrke 

6 % 

tillfälligt inte i tjänst 

eller studerar 

10 % 

i ekumenisk 

tjänst 

6 % 

i central 

tjänst 

totalt fanns vid årsskiftet 2011 / 12, 651 st 

ordinerade pastorer (pensionärer ej medräknade) 

i Missionskyrkan. Under året har 

9 pastorer ordinerats och 15 pastorer i aktiv 

tjänst har uppnått 65 års ålder. 

52 % 

i församling- eller 

distriktstjänst 

58 % 

i annat yrke 

20 % 

i församling- eller 

distriktstjänst 

1 % 

i central 

tjänst 

16 % 

i ekumenisk 

tjänst 

5 % 

tillfälligt inte i tjänst 

eller studerar 

totalt fanns vid årsskiftet 2011 / 12, 281 st 

diakoner (pensionärer ej medräknade) i 

Missionskyrkan. Under året har 7 diakoner 

ordinerats och 1 diakon i aktiv tjänst har uppnått 

65 års ålder. 

Distrikten 

+ Svenska Frälsningsarmén 

– det åttonde, icke-territoriella, distriktet. 


svenska Missionsförbundet bildades 1878. 

P Waldenström kom att prägla teologin 

och e J ekman var missionsföreståndare 

de första 25 åren. sedan år 2003 heter vi 

svenska Missionskyrkan. 

Antal församlingar: 659 

Antal distrikt: 8 

Antal medlemmar: 59 847 

Bidragsberättigade: 125 000 

barn- och ungdomsarbetet bedrivs av 

equmenia. från och med verksamhetsåret 

2008/09 bedrivs sMU-riksarbete genom 

equmenia. de lokala före ningarna heter 

fortfarande sMU. 

91

2009 års siffror 493 71 140 679 60 975 859 35 492 807 2 193 1 071 503 324 395 2 293 60 875 

jfr +/- 2010 +11 -8 +4 -10 -178 +5 -11 -60 -69 -135 -33 -26 +96 +78 +115 -432 

92 

2010 års siffror 504 63 144 669 60 797 864 24 432 738 2 058 1 038 477 420 473 2 408 60 443 

jfr +/- 2011 -43 -10 -4 -10 -371 -31 +30 +90 -225 -136 +15 +81 -52 +47 +91 -596 

Summa 2011 461 53 140 659 60 426 833 54 522 513 1 922 1 053 558 368 520 2 499 59 847 

sv. frälsningsarmén 7 0 0 10 120 11 0 0 2 13 3 0 0 3 6 127 

finska frikyrkan 2 0 0 5 80 0 0 0 2 2 0 0 2 4 6 76 

övre norrland 12 2 3 30 1 814 48 3 6 8 65 46 10 7 4 67 1 812 

östra götaland 108 8 36 128 14 106 153 2 152 144 451 217 146 77 142 582 13 975 

örebro 

Värmlanddals 48 4 19 106 7 406 98 9 86 57 250 157 82 87 96 422 7 234 

Västra götaland 110 9 53 136 15 892 241 4 176 85 506 249 203 99 95 646 15 752 

södra götaland 34 4 3 63 4 140 63 1 15 30 109 69 24 20 40 153 4 096 

Mälardalen 102 18 15 89 11 370 168 35 78 169 450 178 69 49 92 388 11 430 

Mellansvenska 38 8 11 92 5 498 51 0 9 16 76 134 24 27 44 229 5 345 

Distrikt 

Antal pastorer 

i församlingstjänst 

Antal diakoner 

i församlingstjänst 

Antal anställda 

ungdomsledare 

Antal församlingar 

Antal medlemmar 

vid redovisningsårets början 

upptagna på bekännelse 

Barn upptagna på föräldrars 

önskan 

upptagna från missionsförsamling 

upptagna från 

andra församlingar 

Sammanlagt upptagna under 

året 

Avlidna 

utflyttade till missionsförsamling 

utflyttade till 

andra församlingar 

På annat sätt utgångna 

Sammanlagt utgångna 

under året 

Antal medlemmar vid 

årets slut 

Svenska Missionskyrkans församlingar den 31 december 2011

Rekryteringsfrågor i ett mångfaldsperspektiv. 

I dag har var femte svensk utländsk bakgrund. 

För att kunna vara en relevant kyrka för nya 

svenskar behöver vår kyrka flera medarbetare, 

diakoner och pastorer med utländsk bakgrund. 

Arbetslag i församlingar. Många församlingar 

har inte råd med heltidsanställd medarbetare 

medan de allra flesta medarbetare 

uttrycker vilja och behov av en heltidstjänst. 

Nya former för samverkan om anställda behöver 

därför prövas. 

Diakoni i dagens och framtidens kyrka. Församlingsrådet 

inbjöd diakoner i församlingstjänst, 

blivande diakoner, distriktsföreståndare 

med flera, till en samtalsdag. 

Målsättningen var att aktualisera diakonins 

roll inom kyrkan, att spegla kyrkans diakonala 

uppdrag som helhet och samtidigt stärka den 

FÖRSAMLINGSRåDET 

ULLa Marie gUnner 

Församlingsrådet 

Församlingsrådet är en strategisk resurs för Missionskyrkans 

pastorer och diakoner. Rådet följer noga församlingarnas utveckling 

och uppmärksammar behov och utmaningar de ställs 

inför. Här följer exempel på frågor som aktualiserats under året. 

Denna grupp ansvarar för de bidrag som riktas 

till Missionskyrkans församlingar. Det handlar 

i första hand om statliga medel från Nämnden 

för statligt stöd till trossamfund och de 30 

procent som kyrkoavgiften täcker, men också 

enskilda upprop. Cirka 17,5 miljoner kronor 

har i år tilldelats församlingar och pionjärprojekt. 

Drygt 1,5 miljoner ytterligare utgick från 

särskilda tjänstens, diakonens, betydelse. Rutiner 

för återinträde i medarbetarkåren. Vid ett 

flertal tillfällen har medarbetare, som tidigare 

lämnat samfundet, hört av sig med önskan om 

återinträde i medarbetarkåren. Som kyrka har 

vi ansvar att skapa en gemensam identitet i 

medarbetarkåren. 

Ekumeniska överenskommelser med Svenska 

kyrkan och konsekvenser för våra medarbetare. 

Vi behöver följa de lokala avtal som finns 

och utvecklas. Vi behöver också uppmuntra 

våra medarbetare att vara trygga i sin identitet. 

Utöver dessa mer tematiska frågeställningar 

arbetar församlingsrådet löpande med att föra 

lista över diakon- och pastorskåren, ta fram 

statistik, förbereda beslut om tillhörigheten till 

diakon- respektive pastorskåren, samt handlägga 

frågor om vigselbehörighet. 

Bidragsdelegationen 

nybyggarna och lokalupprustningsfonden. 

Genom fördelning av gemensamma resurser 

kan lokala församlingarna få stöd till utveckling 

och växt. I flera fall är det avgörande för 

att kunna driva verksamhet, i andra fall gör det 

renoveringar och praktiska åtgärder möjliga. 

Det kan också vara det tillskott som gör att 

enskilda församlingar vågar starta nya projekt. 

93

Missionskyrkans församlingar och kansli 

upplevs som kreativa och inspirerande arbetsplatser. 

Det är vårt mål. 

Personalavdelningen arbetar aktivt för att 

församlingar ska få bra stöd i arbetsgivarfrågor 

genom medlemskapet i Arbetsgivaralliansen. 

Vi finns representerade i branschkommitté och 

styrelse och är med vid förhandlingar av kollektiv- 

och löneavtal. 

Anställda i Missionskyrkans församlingar 

har stöd genom personalvården där våra anställda 

terapeuter erbjuder samtal i olika typer 

av krissituationer. Ett 70-tal personer har under 

året på detta sätt fått möjlighet till samtalskontakt. 

Fokus har lagts på den förändring för personalen 

som beslutet om den nya kyrkan innebär. 

Personaldagar, förhandlingar, kompetensinventering 

och konsultstöd i förändringsarbetet 

är några av de åtgärder som varit aktuella. 

Medarbetarna har kunskaper och färdigheter, 

så att de i takt med samhällets förändringar 

och utvecklingen inom kyrka och teologi, bättre 

kan fullfölja sin tjänst. 

Baptistsamfundets, Missionskyrkans, Metodistkyrkans 

och equmenias gemensamma fortbildningskommitté 

inbjöd till en workshop om 

kyrkans fortbildning. Bildningssyn och utbildning 

diskuterades och även hur vi kan jobba 

mer strategiskt inom detta område. 

2011 har fortbildning för konfirmandansvariga 

och en vinterkonferens med olika seminarier 

genomförts. Efter att församlingarna övertagit 

ansvaret för fortbildning finns dock ingen 

systematisk uppföljning av hur många som 

deltagit – eller hur dessa kurser bidrar till att 

man bättre kan fullfölja sin tjänst. En analys av 

94 

PERSONALAVDELNINGEN 

Personalavdelningen 

behov för arbetsgivare och anställda kommer 

att behöva göras i den nya kyrkan. 

Första åren i tjänst 

I år arrangerades två kurser för nyordinerade 

diakoner och pastorer. Vid en femdagarskurs 

i november deltog 22 medarbetare, och vid en 

tredagarskurs i april deltog 16 medarbetare. 

Syftet har varit att erbjuda ett innehåll som bidrar 

till att medarbetare i sina första tjänster får 

stöd och omsorg, samt tillfälle till fördjupning 

inom flera områden. Temat för dessa kurser 

har varit Att mogna och utvecklas som ledare. 

Den som bär en kallelse att bli diakon, pastor 

eller missionär har funnit vägar till utbildning 

och tjänst inom Missionskyrkan där utbildningstiden 

har gett möjlighet till personlig 

utveckling och god kännedom om Missionskyrkan. 

Antagningsnämnden har sammanträtt vid 

fyra tillfällen under verksamhetsåret. Elva pastorskandidater 

och sexton diakonkandidater 

har antagits. Vid kyrkokonferensen 2011 ordinerades 

nio pastorer och sju diakoner. 

Svenska Missionskyrkans pastorer utbildas 

vid Teologiska högskolan Stockholm (THS), 

diakonerna vid den diakonala linjen på Lidingö 

folkhögskola. 

Rekryteringsarbete sker kontinuerligt. Det 

kan ske på konferenser, men också genom 

att bevaka och delta i kurser och temadagar. 

Teologgrupper – bland annat i Göteborg 

och Örebro – har satts samman för personer 

som söker sin kallelse och eventuell tjänst i 

vår kyrka. Nystartade hemsidan www.BliPastor.nu 

är mycket viktig för att informera och 

rekrytera. Kallelsedagarna i mars samlade som

vanligt en stor och intresserad grupp. Behovet 

av medarbetare med annan kulturell och etnisk 

bakgrund aktualiserades denna gång mer än tidigare. 

På bön- och offerdagen för diakon- och 

pastorsutbildningen gjorde elever, studenter 

och lärare besök i ett 70-tal församlingar. 

Teologgruppen på THS med blivande pastorer 

samlas ungefär en gång i månaden till 

undervisning, gemenskap, samtal och andakt. I 

samarbete med Östra Götalands distrikt gjordes 

i september en resa till gruppgården Kuvarp 

där bland andra författaren Magnus Malm undervisade 

en heldag. Grupper av pastorskandidater 

ansvarade sedan för gudstjänster i närliggande 

församlingar. På våren arrangerades 

en enklare övernattning i Stockholmsområdet. 

Under vintern åkte alla pastorskandidater antingen 

till S:t Davidsgården på en tyst retreat 

eller till Nya slottet Bjärka Säby på retreat- och 

samtalsdagar. Tidningen Årsringar slutsåldes 

på våren och ett nytt nummer trycktes till förmån 

för pastorsutbildningen i Kongo och Sverige. 

Missionskyrkans arkiv har ordnats och 

förtecknats så att fler kan använda arkivet och 

bidra till ökad kunskap om Missionskyrkans 

arbete i Sverige och andra länder. 

Under 2010/2011 har förberedelserna inför 

Gemensam Framtid (GF) intensifierats, avseende 

planering för framtida arkivverksamhet 

liksom utbildning av kanslipersonalen. 

Arkivet 

Arkivexpeditionen på Tegnérgatan i Stockholm 

har haft drygt 100 forskarbesök. Noteras 

en ökning avseende forskarförfrågningar via 

mejl och telefon, mer än 200 förfrågningar har 

under året besvarats. Missionskyrkan har på 

Tegnérgatan samt i depå på Lidingö omkring 1 

000 hyllmeter arkivalier, trycksaker och andra 

specialsamlingar. 

Samlingarna består bland annat av ett tusental 

minnesskrifter, ett stort antal tidskrifter, 

bildarkiv, bibelsamling. Under året har kyrkostyrelsen 

satsat extra på verksamheten, så att 

samlingarna inför Gemensam framtid är i god 

ordning, personal på projektbasis har anställts 

MARGARETA SMEDBERG ANDERSSON 

PersonaLCHef 

för ändamålet. Medlen har använts till följande: 

katalogisering av litteratur på kikongo, 

katalogisering av skrifter från Östturkestanmissionens 

tryckeri, katalogisering och inventering 

av föremålssamling, inventering av ljudbandssamling. 

I samarbete med Kanalkyrkan i 

Sandviken ett ljudbandsprojekt påbörjats, där 

församlingen hjälper Missionskyrkans arkiv att 

överföra gamla ljudband digitalt. 

I projektet har även en större mängd arkiv, 

bland annat 70 personarkiv, deponerats på 

Riksarkivet. Urval av de filmer som vi har deponerat 

på filmarkivet i Grängesberg/Kungliga 

biblioteket, har publicerats på www.filmarkivet. 

se. Projektet Öppna Missionskyrkans arkiv har 

fortsatt under året, där vi arbetar med att tillgängliggöra 

Missionskyrkans arkivdeposition 

på Riksarkivet. Arkivförteckningar och historiker 

är sökbara via Nationella arkivdatabasen, 

www.nadra.se. 

Förutom Missionskyrkans huvudarkiv, där 

ungefär en tredjedel är ordnat och förtecknat, 

är stora delar av 200 olika delarkiv genomgångna 

och tillgängliga. Samarbetet med Uppsala 

universitets ABM-institution fortsätter. 

I Missionskyrkans databas kan konstateras 

att totalt är omkring 7 600 volymer registrerade 

vilket innebär att cirka 500 hyllmeter 

arkiv nu är sökbara och genomgångna, dels 

förvarade på Riksarkivet, respektive på Tegnér- 

gatan. Missionskyrkan värnar om öppenhet 

och transparens, arkiven är öppna forskning, 

med några få undantag. Bloggen Tidsperspektiv 

på Missionskyrkans hemsida berättar kontinuerligt 

om guldkorn i arkivet, där arkivets 

personal och även forskare är skribenter. 

Missionskyrkans arkivarie har lånats ut för 

utbildningsuppdrag på Svenska Missionsrådet 

vid ett par tillfällen. På Arkivens dag i november 

2010 föreläste Missionskyrkans arkivarie 

på Uppsala stadsbibliotek, och även varit i 

församlingar och berättat om arkiv och demokrati 

i Kongo-Kinshasa. Missionskyrkan är 

representerad i Folkrörelsernas Arkivförbunds 

styrelse, en organisation som Missionskyrkan 

var med och bildade i slutet på 1960-talet. 

95

Detta sker genom information, i dialog och 

ömsesidig kommunikation med olika målgrupper, 

genom till exempel opinionsbildning, 

trycksaker och webb. 

Missionskyrkans insamlingar är viktiga för 

att kyrkan ska kunna fullfölja sitt uppdrag. 

Huvudansvaret för dessa åligger kommunikationsavdelningen. 

Delmål 1 

• Ökad närhet till, och samverkan med, övriga 

kyrkosamfund inom Gemensam framtid har 

utvecklats med kommunikation som verktyg. 

Delmål 2 

• Förhållningssättet Vi vill växa har förstärkts 

och realiserats – med kommunikation som 

verktyg. 

KOMMuNIKATIONSAVDELNINGEN 

Kommunikationsavdelningen 

Missionskyrkans fyra övergripande verksamhetsmål är grund 

och uppdrag för kommunikationsavdelningen som ska bidra till 

att tydliggöra och synliggöra dessa, både internt och externt i 

Missionskyrkan, ut i breda samhällsgrupper. 

96 

Delmål 3 

• Samtliga tre offerdagsinsamlingar under 

verksamhetsåret har visat en positiv trend så 

att vi når uppsatta insamlingsmål. 

Kommunikationsavdelningen har ägnat mycket 

tid och kraft åt byggandet av den nya kyrkan 

med arbetsnamnet Gemensam Framtid 

– och dess framtida möjligheter att kommunicera 

effektivt och väl. Vi har varit drivande 

i flera arbetsgrupper, till exempel processen 

för att skapa ny webb, övergripande kommunikationsstrategi, 

livesändningar, inredning av 

Ekumeniska Centrets gemensamma lokaler 

samt it-val. 

Arbetet med Vi vill växa har utvärderats, 

sammanfattats och bland annat resulterat i en 

uppskattad och efterfrågad skrift.

Vi har det senaste året utvecklat vårt insamlingsarbete 

och tagit viktiga steg i ett mer professionellt 

arbete med insamlingarna. Vi har 

gjort en profilanalys av våra medlemmar och 

givare och noga analyserat resultaten. Varför 

gör vi detta? Därför att vi vill bli bättre på att 

kommunicera med våra givare. Vi vill veta mer 

om vilka vi skickar brev till och vi vill veta om 

vi gör rätt saker. 

Ett viktigt redskap för detta är KomMed, en 

kommunikationsplattform och givardatabas 

för organisationer som arbetar med insamling. 

Denna började vi använda hösten 2010. Systemet 

hanterar komponenter som behövs för ett 

effektivt insamlingsarbete. Framöver kommer 

även kyrkoavgiften hanteras i detta, och detta 

utvecklas nu tillsammans med Pingströrelsen 

och Evangeliska frikyrkan. 

Kampanjutvecklingen har också varit en 

mycket viktig del under gångna verksamhetsår. 

Vi går nu från att ha haft enskilda insamlingsdagar 

till att skapa insamlingsperioder. Detta 

är en långsiktig strategi vi redan nu ser positiva 

effekter av när det gäller engagemang i församlingarna. 

Årets stora kampanjer var, som vi kunde läsa 

på sidorna 32 – 35, Mirakel 2011 och Förklädeskampanjen. 

Bloggportalen och sociala medier 

Vi har under året utvecklat vår närvaro på 

internet avsevärt, inte minst genom sociala 

medier. Vår kapacitet har stärkts bland annat 

genom en halvtidstjänst för detta – med fokus 

på insamling. Vi lanserade under hösten 2010 

en bloggportal och har i dag 13 aktiva bloggar 

i portalen. Några av dem är temabloggar som 

Diakonibloggen och Internationella bloggen, 

medan andra är personliga. Vi har också under 

året märkt ökad trafik överlag till vår hemsida 

och Facebook-sida – och har så smått startat 

upp vår Twitter-kommunikation. 

Vi ser tydliga tecken på att dessa kanaler 

kommer att öka i betydelse och att det är i 

kombination med ”gammelmedia” som de blir 

extra kraftfulla kommunikationsredskap. 

GÖREL BYSTRÖM JANARV 

KoMMUniKationsCHef 

Varje dag har vi 2 500 unika besökare på vår 

hemsida. Och ju mer aktiva och interaktiva vi 

blir i dessa medier, desto mer ökar trafiken till 

oss och blir en del av vår kyrkas kontaktyta inåt 

och utåt. 

97

”Han gav ett nytt, mer evangeliskt gudsbegrepp 

i arv åt Sveriges folk”, sa Nathan Söderblom 

om P Waldenström 1927 vid tioårsminnet av 

dennes död. 

Det är inget dåligt äreminne från Svenska 

kyrkans mest kände ärkebiskop under förra århundradet. 

”Kunde man nu själv bestämma om de 

himmelska tingen, var man givetvis kompetent 

att besluta i kommunala angelägenheter om 

skolor och kyrkbyggen och även om politiska 

riksfrågor”, är ett ännu mer välkänt citat från 

Sveriges mest långvarige statsminister, Tage 

Erlander, vid Svenska Missionsförbundets 

100-årsjubileum 1978. 

Den erkänslan från den tongivande politiska 

rörelsens främste ledare är också anmärkningsvärd. 

Om det nu verkligen är så att Missionsförbundet 

– måhända något övermaga uttryckt – 

hade rätt om både gudsbilden och demokratin, 

är det naturligtvis ett arv att både vara stolt 

över och känna ansvar för nu när Svenska Missionskyrkan 

avslutar sina dagar som egen kyrka 

och går upp i det nya Gemensam framtid. 

Vi vill ju gärna tro att ”Livet i Gud genom 

tro på Jesus Kristus är det enda villkoret för 

gemenskap och samverkan i arbetet för Guds 

rike” som Missionsstyrelsen slog fast sommaren 

1940 har varit, är och ska vara en framgångsformel 

för Kristi församling. Men historien 

lär oss att gemenskap i frihet inte är någon 

idyll. Det har också varit 134 stormiga år. 

98 

KRÖNIKA 

Det består 

efter 134 år 

Det började med att Waldenström själv inte 

fick som han tänkt. Han ville inte bilda något 

samfund utan leda en rörelse inom Svenska 

kyrkan. Han ville ha ett samhällsengagemang 

och snart var nästan en fjärdedel av riksdagsledamöterna 

frikyrkliga. Men när han själv gick 

alltmer åt höger i politiken, var det stora flertalet 

samfundssyskon frisinnade. 

Teologiskt blev också Waldenström förskräckt 

när Missionsförbundets förste föreståndare, 

E J Ekman, drog ut konsekvensen 

av Waldenströms gudsbild och ifrågasatte de 

eviga straffen. Då fick Ekman avgå. 

Och trots den enskildes frihet att ”under Andens 

ledning söka klarhet i läro- och tolkningsfrågor”, 

som generalkonferensen formulerade 

det 1964, har bibelsynen förblivit ett svårläkt 

sår. Det har varit Backman- och Hedegårdstrider 

om hur renläriga lärare på Missionsskolan 

ska vara. Axel Andersson som höll samman 

Missionsförbundet under hårda strider med 

pingströrelsen på 1930-talet var samtidigt själv 

ständigt ifrågasatt och oförsonlig i argumentationen 

mot meningsmotståndare. Så sent 

som för två år sedan i Örebro hade vi den stora 

kraftmätningen om samkönade äktenskap. 

Samhällsengagemanget har inte heller utvecklats 

entydigt. De många frisinnade i riksdagen 

var från början gripna av fredsfrågan 

och starkt försvarskritiska. Men den förste 

missionsförbundaren som blev statsråd var 

försvarsminister 1917 – 1920. Rekordåren 

för missionsförbundare i partipolitiken inföll

foto: MiKaeL M JoHansson 

ANDERS MELLBOuRN 

CHefredaKtör sändaren 

” 

Historien lär oss att gemenskap 

i frihet inte är någon idyll. Det 

har också varit 134 stormiga 

år, skriver Anders Mellbourn, 

chefredaktör för Sändaren i sin 

krönika för vår årsberättelse. 

99

under sent 1960- till tidigt 

80-tal. Då styrde i perioder 

missionsförbundiska folkpartister 

både Stockholms 

stad och län och i rikets regering 

satt missionsförbundare 

med samma partifärg 

som både arbetsmarknads-, 

finans- och utbildningsministrar. 

Men då var redan det informella 

bandet mellan folkparti 

och missionsförbund 

under upplösning. Till vänster 

lockades delar av den så 

kallade 68-generationen till 

socialdemokratiska Broderskap 

medan så småningom 

Kristdemokraterna tog över 

merparten av de missionsförbundiska 

partisympatierna. 

Och likt i samhället i övrigt 

har mycket av engage- 

100 

KRÖNIKA 

manget tagit vägen utanför 

partierna. 

Vietnamfrågan skakade på 

sin tid sammanhållningen i 

SMU. Enprocentmålet för 

biståndet och kampen mot 

apartheid i Sydafrika förenade 

å andra sidan. 

I dag är det klimathot, 

flyktingmottagning och vapenexport 

som väcker de 

starkaste känslorna. 

En öppen kyrka med liv 

och frihet som paroll är inte 

oförarglig och slätstruken. 

Mitt i alla konflikter går det 

att urskilja en huvudlinje mot 

än vidare öppenhet. Så länge 

den öppenheten i någon mening 

finner inspiration i Waldenströms 

”mer evangeliska 

gudsbegrepp” kan vi vara 

både angelägna och trygga. 

” 

Mitt i alla konflikter 

går det att urskilja 

en huvudlinje mot än 

vidare öppenhet. 

Inför invigningen av Missionskolan på Lidingö fick eleverna rycka in 

som ”strejkbrytare” för att ordna tomten. P Waldenström drog sig 

inte för att kavla upp ärmarna och deltog själv aktivt som framgår 

av bilden. Att gå från ord till handling har alltid varit viktigt. 

foto: MissionsKYrKans arKiV

På 1920-talet beslöt man pröva nya former 

för evangelisation, tältmöten sommartid 

blev en stor succé. Bilden är från Frank 

Mangs tältkampanj i Norredsbyn 1927. 

FRåN ARKIVET 

foto: MissionsKYrKans arKiV 

101

Missionskyrkans samhällsengagemang har en lång tradition. John 

Hedlunds partiledarutfrågningar är legendariska. På stora bilden 

Olof Palme i korstågstältet och på lilla bilden C H Hermansson. 

102 

SAMHÄLLSENGAGEMANG 

foto: MissionsKYrKans arKiV

foto: MissionsKYrKans arKiV 

Demonstration i samband med pastorsmötet 1985 mot 

Sydafrikas apartheidpolitik. Burton Nelson talar - och flera 

missionskyrkoprofiler lyssnar och deltar i demonstrationen. 

FRåN ARKIVET 

103

104 

Redovisning Svenska 

Missionskyrkans 

församlingar 2011 (tkr) 

Distrikt 

Intäkter Kostnader 

Kostnader till egen verksamhet 

Gåvor 

Bidrag från 

samfund/distrikt 

Bidrag från 

kommun 

Mellansvenska 28 972 1 177 187 13 751 44 087 18 639 15 322 7 898 

Mälardalen 49 032 3 897 9 714 32 461 95 105 79 759 28 297 24 333 

södra götaland 21 158 1 189 1 550 8 779 32 676 14 602 6 809 6 661 

Västra götaland 71 149 1 765 1 670 37 237 111 821 51 902 28 137 20 010 

örebroVärmlanddal 38 348 2 072 3 949 15 827 60 197 28 053 16 109 11 229 

östra götaland 66 321 2 588 5 135 23 546 97 590 47 646 22 927 17 639 

övre norrland 8 548 684 780 5 484 15 496 8 167 5 382 3 272 

finska frikyrkan – – – – – – – – 

svenska frälsningsarmén 461 – – 36 498 70 104 304 

Summa 2011 283 990 13 372 22 987 137 121 457 470 248 838 123 087 91 347 

2010 års siffror 294 186 13 550 21 288 167 376 496 399 238 546 135 611 90 630 

jfr +/- 2011 -10 196 -178 +1 699 -30 255 -38 929 +10 292 -12 524 +717 

2009 års siffror 281 535 14 841 19 888 143 501 459 766 228 067 112 780 90 315 

jfr +/- 2010 +12 651 -1 291 +1 400 +23 875 +36 633 +10 479 +22 831 +315 

Övriga intäkter 

Summa intäkter 

Personalkostnader 

Fastighetskostnader 

Övriga kostnader

Distrikt 

Tillgångar 

Likvida medel 

Antal 

uppskattat värde 

Bokfört värde 

Skulder 

Mellansvenska 26 484 134 106 395 54 264 44 15 812 12 038 20 894 5 378 15 694 

Mälardalen 43 003 122 319 612 129 322 41 33 606 15 885 334 528 37 760 51 309 

södra götalands 14 116 78 101 887 39 916 9 2 665 1 447 9 285 6 738 18 983 

Västra götalands 41 278 193 295 439 149 585 39 39 900 25 308 112 456 27 636 19 866 

örebro 

Värmlanddals 43 852 162 140 560 71 789 48 20 517 18 149 22 144 8 325 29 343 

östra götalands 42 125 186 250 444 156 812 38 18 343 8 153 22 453 41 851 27 807 

övre norrlands 9 290 39 18 877 11 908 10 34 031 26 344 19 450 13 626 5 453 

finska frikyrkan – – – – – – – – – – 

sv. frälsningsarmén 422 – – – – – – 1 369 – – 

Summa 2011 220 570 914 1 233 214 613 596 229 164 874 107 324 542 579 141 314 168 455 

2010 års siffror 226 740 946 1 195 811 620 072 245 165 426 116 311 542 562 161 143 153 120 

jfr +/- 2011 -6 170 -32 +37 403 -6 476 -16 -552 -8 987 17 -19 829 +15 335 

2009 års siffror 208 816 962 1 190 329 628 064 243 160 092 109 776 552 566 161 059 147 561 

jfr +/- 2010 +17 924 -16 +5 482 -7 992 +2 +5 334 +6 535 -10 004 +84 +5 559 

Kostnader till andra 

Kostnader till Svenska Missionskyrkan samfund / organisationer 

Mission 

i Sverige 

Mission 

i andra länder 

Pastors- och 

diakonutbildning 

equmenia 

Till distriktet 

Andra samfund 

Gudstjänstlokaler Andra fastigheter 

624 1 586 204 174 680 230 191 411 749 46 708 -5 268 2 647 

1 130 3 006 410 323 681 367 207 1 154 974 140 642 -49 124 3 587 

255 831 100 74 311 247 40 211 618 30 759 -1 262 3 179 

825 4 289 436 365 806 328 262 468 1 227 109 054 -7 964 10 731 

692 1 655 241 209 631 400 175 187 566 60 148 -8 031 8 080 

1 067 3 502 417 302 699 941 328 783 1 476 97 728 -4 451 4 313 

115 423 45 46 246 33 80 160 307 18 277 -3 844 1 063 

– – – – – – – – – – – – 

5 13 – – 68 – – 4 32 600 -168 66 

4 714 15 304 1 853 1 493 4 122 2 546 1 284 3 378 5 949 503 914 -80 111 33 666 

Diakonia 

Lokalt 

ekumeniskt arbete 

Övriga 

organisationer 

5 026 15 784 1 645 1 346 3 952 2 577 899 3 833 6 698 506 547 -47 467 37 323 

-312 -480 +208 +147 +170 -31 +385 -455 -749 -2 633 -32 644 -3 657 

4 534 16 557 1 710 1 409 3 998 2 442 695 3 155 4 799 470 461 -45 259 34 564 

+492 -773 -65 -63 -46 +135 +204 +678 +1 899 +36 086 -2 208 +2 759 

Summa kostnader 

Antal 

underskott 

Taxeringsvärde 

Överskott 


Övriga tillgångar 

Lån 

Fonder 

105

Insamlingsresultat 

Missionsgåvan, 1 september 2010–31 augusti 2011* 

Till mission Till mission Till equmenia Till pastors- och Totalt 

i andra länder i Sverige (fd. SMu-riks) diakonutbildningen 

09 / 10 10 / 11 09 / 10 10 / 11 09 / 10 10 / 11 09 / 10 10 / 11 09 / 10 10 / 11 

kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 

per per per per per per per per per per 

Distrikt tkr medl tkr medl tkr medl tkr medl tkr medl tkr medl tkr medl tkr medl tkr medl tkr medl 

Mellansvenska 904 169 847 169 339 63 316 63 191 36 184 36 171 32 163 32 1 605 300 1 511 300 

Mälardalen 1 183 107 1 168 107 570 52 551 52 327 30 323 30 314 28 317 28 2 395 217 2 359 217 

södra götaland 446 109 452 109 167 41 158 41 90 22 85 22 82 20 76 20 786 192 771 192 

Västra götaland 2 016 126 2 006 126 779 49 763 49 462 29 471 29 401 25 399 25 3 659 229 3 639 229 

örebro 

Värmlanddals 945 126 936 126 380 51 371 51 209 28 210 28 185 25 189 25 1 719 229 1 706 229 

östra götalands 1 681 119 1 638 119 655 46 636 46 353 25 361 25 309 22 314 22 2 998 212 2 949 212 

övre norrlands 252 141 243 141 94 53 86 53 68 38 56 38 57 32 48 32 472 264 433 264 

ospecificerat 91 – 101 – 46 – 33 – 26 – 19 – 24 – 18 – 187 – 171 – 

Summa 7 518 125 7 395 125 3 030 50 2 916 50 1 728 29 1 710 29 1 545 26 1 525 26 13 822 230 13 547 230 

* antalet medlemmar vid uträkningstillfället baserades på antalet medlemmar vid 2011 års statistiksammanställning. 

Insamlingsstatistik över offerdagarna 2009–2010 och 2010–2011 

Distrikt 

Till mission i andra länder Till mission i Sverige Till pastors- och 

diakonutbildningen 

09 / 10 10/ 11 förändr. 09 / 10 10/ 11 förändr. 09 / 10 10/ 11 förändr. 

tkr tkr i % tkr tkr i % tkr tkr i % 

Mellansvenska 1 590 877 1 497 653 -5,9 455 574 402 242 -11,7 257 462 243 423 -5,5 

Mälardalen 2 174 666 2 059 351 -5,3 760 988 644 987 -15,2 484 331 490 766 1,3 

södra götalands 1 089 742 943 316 -13,4 256 185 200 071 -21,9 128 730 141 391 9,8 

Västra götalands 3 876 783 3 680 475 -5,1 1 070 231 894 662 -16,4 613 598 630 723 2,8 

örebroVärmlanddals 1 932 711 1 911 318 -1,1 495 270 442 878 -10,6 314 358 284 055 -9,6 

östra götalands 3 507 776 3 345 343 -4,6 847 930 780 936 -7,9 493 223 526 764 6,8 

övre norrlands 465 096 438 000 -5,8 131 019 110 597 -15,6 79 602 66 929 -15,9 

ospecificerat 128 073 1 033 039 87,6 126 179 435 338 71,0 27 974 330 295 91,5 

Resultat* 14 765 725 14 913 090 1,0 4 143 375 3 913 334 -5,9 2 399 276 2 715 153 13,2 

106

Förvaltningsberättelse 

Kyrkostyrelsen avger härmed årsredovisning och koncern- 

redovisning för Svenska Missionskyrkan, organisationsnummer 

802002 – 3217, för räkenskapsåret 2010 – 09 – 01/2011 – 08 – 31. 

Information om verksamheten 

Svenska Missionskyrkan bildades 1878 ur de 

väckelse- och demokratirörelser som uppstod 

under 1800-talet. Det övergripande syftet 

med Svenska Missionskyrkans verksamhet har 

under hela denna period varit att göra Jesus 

Kristus känd för var och en. Missionskyrkan är 

som kyrka en gemenskap av 686 självständiga 

församlingar. Församlingarna utser ombud till 

kyrkokonferensen, som är Svenska Missionskyrkans 

högsta beslutande organ. Kyrkokonferensen 

beslutar om det gemensamma arbetet 

och väljer kyrkostyrelse, som tillsammans 

med missionsföreståndaren leder arbetet. I juni 

2011 bildades en ny kyrka med arbetsnamnet 

Gemensam Framtid, som är den nya kyrka 

som ska ersätta bildarsamfunden Svenska 

Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet 

och Metodistkyrkan i Sverige. 

Svenska Missionskyrkan har tre dotterbolag, 

Gummessons Bok & Musik AB samt 

de vilande bolagen Svensk Frikyrkopress AB 

(som även ägs till 25 procent av Svenska Baptistsamfundet) 

och SMF Hotell och Pensionat 

AB som aktiverats för att skapa en möjlighet 

för en alternativ hantering av kyrkans förvaltning, 

där förvaltningsfrågor kan särskiljas från 

kyrkostyrelsens övriga arbete. I Gummessons 

Bok & Musik AB bedrivs försäljning av böcker 

och musik samt distribution av böcker och 

107

150000 

100000 

50000 

pedagogiskt material åt andra uppdragsgivare. 

Svenska Missionskyrkan innehar även 33,75 

procent av rösterna och kapitalet i Berling Media 

AB (tidigare Verbum AB). Ingen förändring 

i ägandet av dessa bolag har skett under 

räkenskapsåret 2010-09-01/2011-08-31. 

Främjande av ändamålet 

I Svenska Missionskyrkans församlingar deltar 

över 100 000 människor i gudstjänstliv och 

andra aktiviteter. Församlingslivets centrum är 

gudstjänsten med Guds ord, dopet och nattvarden. 

Runt detta inbjuder församlingen till 

olika mötesplatser för eftertanke och gemenskap, 

men också till engagemang i att forma ett 

bättre samhälle. Sång och musik har också en 

viktig plats i vår gemenskap. Missionskyrkans 

insamlingsverksamhet riktar sig främst till församlingarna 

och dess medlemmar. 

0 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Det gemensamma arbetet samordnas och leds 

på kyrkokansliet i Stockholm av missionsföreståndaren 

tillsammans med en ledningsgrupp 

på fem personer. Här sköts verksamhet som 

tjänar församlingar och dess anställda samt 

utvecklingsarbete. Missionsavdelningen är den 

stora avdelningen med verksamhet både nationellt 

och internationellt. Det handlar om stöd 

till lokalt utvecklingsarbete, inspiration och 

utbildning. Vid sidan av missionsavdelningen 

finns ekonomiavdelning, personalavdelning 

och kommunikationsavdelning. Kyrkans diakoner 

och pastorer utbildas på Lidingö folkhögskola 

och Teologiska högskolan. Kyrkan 

ansvarar för antagning och uppföljning av de 

som antas. Genom distriktsföreståndarna hålls 

108 

Antal betjänade 

en nära kontakt både i regionala och lokala 

sammanhang. 

Svenska Missionskyrkans centrala organ 

tjänar de lokala församlingarna i Sverige bland 

annat genom att erbjuda utbildningar, ha centralt 

anställda evangelister och konsulenter 

inom diakoni, musik och kyrka-idrott, samt 

leda det centrala arbetet. Internationellt sker 

arbetet tillsammans med systerkyrkor och andra 

kristna organisationer runt om i världen. 

Internationell verksamhet 

Afrika 

Viktiga insatser i de båda Kongorepublikerna 

har under året varit att ge fortsatt stöd till de 

båda Kongokyrkornas evangelisation, pastorsutbildning 

och utvecklingsarbete med bland 

annat Sida-stöd. 

Första delen av ett fattigdomsbekämpningsprogram 

i Kongo-Kinshasa har avslutats och 

mycket arbete har lagts ned för att få till en 

förlängning inför de kommande två åren. 

Särskilda insatser har gjorts för att stärka de 

båda Kongokyrkornas administration. 

Asien 

Förutom stödet till en missionärsfamilj i Japan 

har vi i år gett stöd till Japanska Förbundskyrkans 

humanitära insats i det område som drabbades 

värst av jordbävningen och tsunamin i 

mars 2011 och till omfattande reparationer av 

kyrkan i Urayasu (Tokyo) som förstördes. 

I Kina har Missionskyrkan gett fortsatt stöd 

till Zhong Nan Theological Seminary och en 

folkhögskolliknade verksamhet ”Arken” i Wuhan. 

Ett stort stöd har under året också givits 

till byggandet av en ny kyrka i staden Macheng 

i ”martyrdistriktet” i Hubeiprovinsen, som invigdes 

i oktober 2011. 

I Indien har ett stort stöd, som till största delen 

kom från Svenska Frälsningsarmén, givits 

till den nya skolan i Gulbarga, som invigdes i 

mars 2011. Stöd har även givits till flera andra 

projekt, såsom arbetet i Kashmir, utrustning för 

sjukhusen i Aurad och Nannaj och teologisk 

utbildning genom Union Biblical Seminary.

Viktiga samtal har förts om det fortsatta missionssamarbetet 

och om hur vi tillsammans 

kan stärka projektadministrationen. 

Fortsatt stöd har givits till Pakistan via kvinnocentret 

Talitha Kumi i Lahore och Christian 

Study Centre i Rawalpindi. Dessutom har stöd 

till återuppbyggnad efter översvämningskatastrofen 

i Pakistan givits via ACT – Acting 

Churches Together. 

Latinamerika 

En ny missionsarbetarfamilj har sänts till 

Ecuador för att stärka det pastorala arbetet 

inom Förbundskyrkan. Parallellt med detta 

har särskilt stöd skickats till en nysatsning för 

utbildning av pastorer. Stödet till utvecklandet 

av skolor och kyrkans radio har fortsatt även 

detta år. De Sida-finansierade projekten med 

fokus på ekologi och hiv/aids har fortsatt. 

I Costa Rica har det Sida-stödda projektet 

med skolböcker på cabecarspråket avslutats 

under året. Projektet har pågått längre än planerat 

och vi har finansierat den förlängda anställningen 

av projektledaren med egna medel. 

I Nicaragua har vi fortsatt att stödja arbetet 

som Moravakyrkans Teologiska Seminarium 

utför på plats i sina undervisningslokaler 

och ute i byarna. Särskilt stöd har skickats till 

genomförandet av en pastorsretreat och till 

återuppbyggandet av kyrkor som förstördes 

av orkanen Felix 2007. Det Sida-finansierade 

projektet om hållbart jordbruk har fortsatt. 

Mellanöstern 

Vi samarbetar med och stödjer finansiellt Near 

East School of Theology som har sitt säte i 

Libanon, men har studenter från hela Mellanöstern. 

Den Nationella Evangeliska Synoden 

i Syrien och Libanon har tagit emot särskilt 

stöd för sitt ungdomsarbete detta år. 

I Palestina och Israel har bland annat särskilt 

stöd skickats till Sira-skolorna och till Sabeel. 

Medlen till Sabeel har gått till deras arbete 

med ungdomar i Palestina och Israel och 

till en internationell ungdomskonferens som 

Sabeel genomförde sommaren 2011. 

Europa 

Under året har Missionskyrkan gett stöd till 

pionjärarbete och till arbetet med barn och 

ungdom i Estland. Dessutom har stöd gått till 

den teologiska utbildningen och Unionskyrkans 

sociala arbete. 

I Sverdlovskregionen i Ryssland har vi gett 

stöd till Kyrkan av Evangeliskt kristna genom 

stöd till Kyrka-Idrott och genom projektet Business 

Incubator, som syftar till att hjälpa före 

detta missbrukare starta småföretag. Ett stöd 

har även gått till pionjärarbete i Bashkortistan. 

I Spanien har stöd givits till framför allt 

FIEIDEs arbete bland latinamerikanska immigranter 

Pactokyrkan i Equador sänder 

missinärer till Spanien, som Missionskyrkan 

givit stöd. 

Globalt 

Stöd har givits till bl a lärjungaskolor internationellt, 

Apg29, och sändandet av volontärer / 

praktikanter till Kina, Mellanöstern, Kongo- 

Brazzaville och Indien i samarbete med Södra 

Vätterbygdens folkhögskola och equmenia 

samt i egen regi till Ryssland. Utvecklingsarbetet 

via Kyrkornas Världsråd har också fått stöd. 

Missionskyrkan är huvudman för Diakonia, 

som bedriver biståndsarbete i många länder. 

Diakonia har en omsättning på cirka 400 mkr. 

8 % 

Latinamerika 

29 % 

Globalt 

Internationell Mission 

5% 

Europa 

2 % 

Mellanöstern 

14% 

Asien 

42 % 

Afrika 

109

Bidragsdelegationen 

Svenska Missionskyrkans bidragsdelegation 

har som syfte att fördela medel efter särskild 

förfrågan från församlingarna, avseende specifika 

projekt. Bidragsdelegationen prioriterar 

och beslutar i samråd med distriktsföreståndarna. 

Distrikt Beslut 09 / 10 Beslut 10 / 11 Beslut 11 / 12 

södra götaland 1 030 1 120 1 210 

Västra götaland 3 130 3 213 3 253 

östra götaland 1 482 1 384 1 433 

Mellansvenska 2 106 2 138 2 033 

Mälardalens 1 410 1 377 1 477 

örebro Värmland dals 1 710 1 701 1 845 

övre norrlands 1 165 1 078 1 230 

Summa 12 033 12 011 12 481 

Missionskyrkans bidragsdelegation har uppdraget 

att fördela medel från SST (statliga bidrag) 

och kyrkoavgiftens 30%. Dessutom hanterar 

bidragsdelegationens Nybyggarupprop, 

kopplat till det en mindre lokalupprustningsfond. 

Församlingarna ansöker om bidrag för 

utvecklingsarbete, för tjänster i församlingarna 

18000 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

SST-bidrag baseras på antal betjänande, per 

kalenderår. 2010 var det 109 418 stycken (personer) 

som deltog i gudstjänstliv och andra aktiviteter 

i Svenska Missionskyrkans regi, jämfört 

med 126 000 st året innan. 

SST-bidragen är uppdelade på organisations-, 

verksamhets- och projektbidrag, där 

110 

Kyrkoavgiftsgivare 

Tanken är att fördelningen ska vara rimlig i 

förhållande till angelägenhet och antal betjänande 

i den lokal församlingen. 

De senaste åren har medlen fördelats enligt 

följande per tkr: 

och reparation och underhåll. 10% av Kyrkoavgiften 

är särskilt avsedda för församlingsplantering 

och pionjära arbeten. Ansökningarna 

bereds via distrikt och distriktsföreståndare 

som ger utlåtande. Kyrkostyrelsen har fastställt 

kriterier för fördelningen och formulär finns 

att hämta via Missionskyrkans hemsida. 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

verksamhetsbidragen är bidrag till teologiska 

högskolor/seminarier samt bidrag till andlig 

vård inom sjukvården. 

Projektbidragen inriktar sig på lokalbidrag, 

bidrag för handikappanpassning av lokaler, 

etableringsbidrag samt särskilt utbildningsbidrag.

Nationella satsningar och pionjärarbeten 

I den nationella enheten arbetar personer 

med diakonala och samhällsinriktade tjänster. 

Där finns musiker och evangelister som ofta 

möter medlemmarna i olika sammankomster 

och utbildningar. Genom bidragsdelegationen 

kanaliseras statliga bidrag och den del av kyrkoavgiften 

som fördelas till utvecklingsprojekt 

och som stöd för församlingar som inte har 

tillräckliga ekonomiska möjligheter för anställningar. 

En särskild satsning på nystart och omstart 

har skett sedan mitten av 2000-talet. För detta 

har medel från kyrkoavgiftens 10% använts. 

Ett antal församlingar har startats. I några fall 

har särskilda satsningar gjorts med medarbetare 

som har annan språkbakgrund, som en 

arabisktalande pastor i Södertälje och en persisktalande 

pastor i Göteborgsområdet. 

För församlingars utvecklingsarbete har 

Missionskyrkan satsat på att utbilda handledare/mentorer 

som gjorts tillgängliga genom 

distrikten. 

Teologisk utveckling 

Varje år hålls en bön- och offerdag till diakon- 

och pastorsutbildningen. Det gör det möjligt 

för Missionskyrkan att genom anslag stödja 

framför allt pastorsutbildningen vid Teologiska 

högskolan, Stockholm (THS), men också 

diakonutbildningen vid Lidingö folkhögskola. 

På THS utbildas bland annat Missionskyrkans 

pastorer. Högskolan har rätt att utfärda 

kandidat-, magister-, och masterexamen i teologi 

och där vem som helst får ta del av studierna. 

Utöver detta får pastorskandidaterna 

även del av sådant som gör att de inte bara blir 

kunniga teologer utan även goda pastorer. Det 

handlar om att öva sig i att predika, döpa, leda 

nattvard, viga, begrava, undervisa i kommunikation 

, själavård och röst- och talvård. Dessutom 

handlar det om att samtalsserier hos erfaren 

själavårdare och bli förtrogen med andliga 

samtal, retreater, förbön och pilgrimsvandring. 

111

Resultat och ställning samt väsentliga händelser 

under räkenskapsåret 

En avgörande del av Svenska Missionskyrkans 

intäkter är offerdagsmedel och gåvomedel. 

Under räkenskapsåret var dessa gåvor totalt 

54,5 (58,3) mkr. En minskning jämfört med 

25 000 000 

20 000 000 

15 000 000 

10 000 000 

5 000 000 

0 

1987/ 1988 

1988/ 1989 

1989/ 1990 

1990/ 1991 

1991/ 1992 

1992/ 1993 

1993/ 1994 

1994/ 1995 

70% av kyrkoavgiften har gått till församlingarna 

i Sverige, 28,5 (27,3) mkr. 

Församlingar med särskilda behov har 

stärkts med ytterligare 8,2 (7,8) mkr 

och pionjärarbetet med 4,1 (3,9) mkr. Eftersom 

112 

Gemensamma insamlingar 

1995/ 1996 

1996/ 1997 

förra perioden med totalt -3,8 (4,5) mkr eller 

-6,5 (8,4) procent. Till största delen beroende 

på att andelen testamenten har minskat. Insamlingar 

har ökat något 0,6 (0,4) mkr. 

1997/ 1998 

1999/ 2000 

2000/ 2001 

2001/ 2002 

2002/ 2003 

2003/ 2004 

2004/ 2005 

Pastors & diakoniutbildning 

2005/ 2006 

2006/ 2007 

2007/ 2008 

2008/ 2009 

2009/ 2010 

2010/ 2011 

kyrkoavgiften betalas ut i förskott från Skatteverket 

finns en regleringsfond för att reglera 

eventuella framtida negativa slutavräkningar. 

Pensionsskulden är beräknad med långsiktigt 

betryggande antaganden fastslagna i mars

2011. Det innebär att den redovisade pensionsskulden 

överstiger det nuvärdesberäknade 

kapitalbehovet för att arbetsgivaren ska kunna 

fullgöra sina pensionsförpliktelser. Kyrkokonferensen 

2008 fattade beslut om förändring 

av Svenska Missionskyrkans pensionssystem i 

samband med medlemskapet i Arbetsgivaralliansen, 

delvis efter att en pensionsutredning 

behandlats i kyrkokonferensens särskilda utskott 

2007. Detta innebär att Missionskyrkan 

administrerar både det tidigare systemet samt 

Collectum. Under året har arbetet fortsatt med 

att bygga ett nytt administrativt system för att 

hantera Svenska Missionskyrkans pensioner. 

Det nya programmet, Repet pension, togs i 

drift under hösten 2010. 

Pensionsverksamheten redovisar ett överskott 

på 8,1 (5,4) mkr. Pesnionsskulden uppgår 

till 172,1 (164,0) mkr och överskottet från 

pensionsverksamheten har avsatts för att täcka 

upp pensionsskulden. Fastighetsförvaltningens 

driftnetto visar ett negativt resultat. Detta beror 

på ökade reparations- och underhållskostander. 

För de kommersiella fastigheterna fortgår 

arbete inför kommande totalrenoveringar. 

Resultatet i finansförvaltningen uppgick till 

0,0 (-0,7) mkr. Vid förra årets bokslut fanns 

ett nedskrivningsbehov om 10 mkr, under räkenskapsåret 

har en nedskrivning gjorts med 

9,8 mkr. 

Under året har huvuddepån hos SEB, 

börsoron till trots, ej minskat i värde. Sammantaget 

värd eför depåerna uppgår till 220,0 

(255,8) mkr, placerade i värdepapper. En förändring 

på 2 procent motsvarande cirka 5 mkr. 

Vid räkenskapsårets slut finns ett undervärde 

om cirka 4,7 (5,9) mkr. Utdelningar från aktier 

och fonder minskar inte de bokfördavärdena 

utan tillförs Missionskyrkan via finansförvaltningen. 

Till värderegleringsfonden har en avsättning 

om 5,0 (1,4) mkr gjorts för att fonden ska 

uppgå till 20 procent av det bokförda värdet av 

samfundets tillgångar i aktier och aktiefonder. 

Målet med finansförvaltningen är att Svenska 

Missionskyrkan ska kunna ombesörja sina lö- 

pande betalningar och samtidigt uppnå en hög 

avkastning på sitt kapital. 

För hantering av finansiella risker finns ett 

sedan tidigare utarbetat kapitalplaceringsreglemente, 

vilket utgör riktlinjer för hanteringen 

av kapital förvaltningen. Ett grundläggande 

ställningstagande för Missionskyrkan är att 

täcka upp missionsekonomins underskott (5 

procent av budget) genom aktiv förvaltning av 

de finansiella resurserna. Eftersom resultatet 

för finansförvaltningen var negativt har inget 

tillskott kunnat göras till missionsekonomin. 

Däremot balanserar bokfört värde med marknadsvärdet 

vilket innebär att eventuell framtida 

positiv avkastning kommer att gynna missionsekonomin. 

Det kapital som är tillgängligt 

för placering under minst ett år placeras vanligen 

på följande sätt: 

• Svenska aktier och aktiefonder: 30 % 

• Utländska aktiefonder: 20 % 

• Räntebärande värdepapper: 30 % 

• Alternativa investeringar: 20 % 

Under året har portföljen varit något underviktad 

i svenska aktier jämfört med valt index. 

Istället har alternativa investeringar och utländska 

räntebärande värdepapper varit något 

högre än normen. Valet av värdepapper baseras 

på en omvärlds- och riskanalys där målet är att 

nå maximal avkastning med bibehållen låg risk. 

Sammanfattningsvis stabiliserades portföljen 

väl efter det kraftiga börsfall som uppkom i augusti 

2011, och som på resultaträkningen resulterade 

i ett det närmaste noll-resultat. 

Missionsverksamhetens resultat i Missionskyrkan 

är negativt även för innevarande 

räkenskapsår -16,1 (-4,6) mkr. Trots ökade 

kostnader 1,5 mkr för kommunikation har insamlingarna 

minskat. Omställningen mot en 

ny kyrka är tydlig och några beslut togs under 

året kring att stärka dels administration med 

också verksamhetne samt arkivet. Förutom 

ökade kostnader inför bildandet av den nya 

kyrkan tillkommer ett riktat verksamhets anslag 

till UCL/LHUC på 1,3 mkr för att täcka 

en tidigare genom fastighetsförvaltningen subventionerad 

hyra. 

113

Resultat – dotterbolag 

Svensk Frikyrkopress AB är ett vilande bolag 

med uppgift att bevaka ägarsamfundens intressen 

i tidningen Sändaren. Ingen aktivitet 

har skett under året. 

SMF Hotell och Pensionat AB är också vilande 

i ekonomiskt avseende, men underhösten 

har en ny styrelse tillsats för att möjliggöra ett 

framtida övertagande av förvaltningsansvar av 

fastigheter och värdepapper. Den 27 december 

2010 gjordes en överlåtelse av tre fastigheter: 

Hälsan 6, Verkstadsklubben 10, och Odlingen 

14. Överlåtelsen gjordes under förutsättning 

att Gemensam Framtid bildades. Det som 

återstår att besluta är själva tillträdesdatumet, 

dvs. det datum då SMF Hotell och Pensionat 

AB övertar ansvaret för fastigheterna. Genom 

denna överlåtelse är stämpelskatten vid överföringen 

säkrad till 3%, istället för 4,5% idag. 

Samtidigt ger det kyrkan en period på två år att 

utreda alla skatteeffekter vid överförandet och 

inte minst Gemensam Framtids syn på framtida 

förvaltning av fastigheter, värdepapper och 

pensionsskuld. 

Gummessons Bok & Musik AB redovisar 

ytterligare ett år med förlust. Detta speglar den 

konkurrensutsatta bokhandelsbranschen där få 

aktörer lyckas generera vinst till sina ägare. Efter 

avskrivningar och finansnetto redovisas nu 

en förlust på 535,7 (401,7) tkr. Missionskyrkan 

har därför beslutat bevilja ett aktieägartillskott 

om 500 tkr för att säkerställa bolagets aktiekapital. 

Berling Media rapporterar ett negativt resultat 

för 8 månader 2011. Dock har bl.a. en 

satsning på nytt material för gymnasieskolan 

gått väldigt bra. Därför ser resultatet ut att bli 

positivt. Positivt är också att tidningen Sändaren 

beviljades presstöd med 4,7 miljoner. En 

ny VD och koncernchef till Berling Media har 

rekryterats med tillträde sommaren 2012. 

Förväntad utveckling 

Svenska Missionskyrkan går nu in i en fas då 

verksamhet och personal ska övergå till Gemensam 

Framtid. Övergången är komplex och 

114 

innehåller många pusselbitar som behöver utredas 

för att övergången ska bli så effektiv som 

möjligt. Man bör förvänta sig att vi stöter på 

en del hinder som både försvårar och fördyrar 

en del administrativa funktioner. Detta är 

oundvikligt, samtidigt som processen blir mer 

utdragen än vad man initialt tänkt sig. 

utveckling, dotterbolag och övriga intressen 

SMF Hotell och Pensionat AB kommer att 

få ett nytt namn och förväntas bli ett förvaltningsbolag 

med fokus på ansvarsfull finansförvaltning, 

fastighetsförvaltning och eventuell 

pension. 

Genom avtal kan bolaget förvalta värdepapper 

och andra förmögenhetsrelaterade tillgångar. 

På affärsmässiga principer har bolaget 

i uppdrag att förvärva, äga, förvalta, utveckla, 

förädla och försälja fastigheter, i eget ägande 

eller anförtrodd förvaltning, i syfte att dels 

trygga Missionskyrkans pensionsåtagande, 

men också i syfte att ge en god avkastning för 

en framtida finansiering av viktiga projekt för 

Gemensam Framtid. 

Gummessons Bok & Musik AB är föremål 

för en utredning av ägaren (kyrkostyrelsen 

i Svenska Missionskyrkan) för att bedöma 

framtida intjäningsförmåga. 

Den 21 juni 2011 skedde en överlåtelse av 

förvaltningsrätterna till fonderna i fondbolaget 

Eldsjäl AB till God Fond i Sverige AB. Den 

29 augusti beslutade Finansinspektionen att 

godkänna överlåtelsen. Efter detta kvarstår 

bolaget. Då man inte funnit någon köpare av 

fondbolaget (utan fonderna) kommer bolaget 

att försättas i likvidation. 

Disposition av årets resultat 

Koncernens egna kapital enligt koncernbalansräkningen 

uppgår till 80,9 (98,2) mkr. I 

Svenska Missionskyrkan uppgår årets resultat 

till -17,3 (21,7) och dess egna kapital 99,9 

(117,2) mkr. Missionskyrkans totala tillgångar 

uppgår till 347,8 (371,8) mkr. Missionsfonden 

har sammanlagt nyttjats med 19,9 mkr. Efter 

övriga dispositioner uppgår kvarstående be-

lopp för året/balanserat kapital till 0,0 (2,7) 

mkr i Svenska Missionskyrkan. 

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets 

slut 

Under kyrkokonferensen i juni 2011 beslutades 

att bilda den nya kyrkan Gemensam Framtid. 

Hösten 2011 har en etableringsorganisation 

arbetat för att kartlägga de olika samfundens 

olika behov i respektive verksamhet. 

De tre bildarsamfunden har för att underlätta 

övergången skapat det tillfälliga organet 

Övergångsrådet, med samfundens ordföranden 

och kyrkoledare. Bildandet av Gemensam 

framtid kommer praktiskt och konkret påverka 

den närmaste framtiden inom Svenska 

Missionskyrkan. 

115

Koncernens resultaträkning 

(kr) 

Intäkter Not 

2010-09-01/ 

2011-08-31 

2009-09-01/ 

2010-08-31 

svenska Missionskyrkans intäkter 1,2,3,8,9 113 884 297 192 361 962 

nettoomsättning i koncernbolag 2 455 631 2 264 092 

övriga intäkter i koncernbolag 898 042 1 090 040 

Kostnader 

svenska Missionskyrkans kostnader 4-10 -132 243 597 -171 032 008 

Kostnader i koncernbolag 4 -2 581 875 -2 279 457 

andel i intresseföretags resultat efter skatt (berling Media ab) 0 0 

Resultat före finansiella poster -17 587 502 22 404 629 

Resultat från finansiella investeringar 

resultat från värdepapper och fordringar (anläggningstillgångar) 10 1 060 439 1 123 885 

övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 491 636 268 709 

räntekostnader och liknande resultatposter 12 -1 266 989 -2 137 786 

285 086 -745 192 

årets resultat före minoritet och skatt -17 302 416 21 659 437 

Minoritetsandelar i årets resultat 1 796 0 

Skatt på årets resultat 0 0 

årets resultat -17 300 620 21 659 437 

116

Svenska Missionskyrkan – Resultaträkning 

(kr) 

Verksamhetens intäkter Not 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

offerdagar och gåvomedel 1 54 510 226 58 304 162 

Medel från sida samt projektgåvor (egeninsats) 2 11 680 928 14 647 065 

intäkter från pensionsverksamheten 8 17 328 533 16 296 637 

intäkter från fastighetsförvaltningen 9 18 825 460 92 941 115 

sst-bidrag 5 559 958 5 658 574 

övriga intäkter 3 7 391 364 6 068 385 

Summa intäkter 115 296 469 193 933 938 

Verksamhetens kostnader 

Missionsverksamheten 

Missionsavdelningen 4, 5 -50 500 166 -50 246 045 

anslag till teologiska Högskolan i stockholm -2 831 250 -2 750 000 

Centrala kostnader och övriga anslag 4, 6 -25 853 598 -19 243 054 

Hyresbidrag UCL/LHUC -1 300 734 - 

Summa verksamhetskostnader -80 485 798 -72 239 099 

Kostnader Sidaverksamhet samt övrig projektverksamhet 7 -16 953 691 -21 153 988 

Kostnader Pensionsverksamheten 4, 8 -17 328 533 -59 082 867 

Kostnader Fastighetsförvaltningen 4, 9 -18 083 825 -19 070 200 

Verksamhetens resultat -17 555 328 22 387 784 

Resultat från finansiella investeringar 

resultat från värdepapper och fordringar (anläggningstillgångar) 10 1 060 439 1 123 885 

övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 484 342 268 709 

räntekostnader och liknande resultatposter 12 -1 241 989 -2 112 600 

Summa resultat från finansiella investeringar 302 792 -720 006 

årets resultat -17 252 536 21 667 778 

Fördelning av årets resultat 

årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) -17 252 536 21 667 778 

Utnyttj. av ändamålsbest medel/fonderingar fr föreg år 22 27 431 227 7 846 949 

reservering av ändamålsbestämda medel/fonderingar 

som erhållits men inte utnyttjats under året 22 -10 178 691 -26 815 485 

Kvarstående belopp för året/balanserat kapital 0 2 699 242 

117

Balansräkning 

(kr) 

Tillgångar Koncernen 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar Not 

2011-08-31 2010-08-31 

byggnader och mark 13 54 619 623 53 468 420 

inventarier 14 7 332 921 5 516 894 

Finansiella anläggningstillgångar 

61 952 544 58 985 314 

Långfristiga värdepappersinnehav 15 219 918 171 249 215 928 

aktier i dotterbolag 16 0 0 

aktier i intressebolag 17 1 000 1 000 

övriga aktier och andelar 18 225 004 225 004 

Långfristiga fordringar 19 577 000 577 000 

andelar i bostadsrättsföreningar 20 11 600 21 300 

220 732 775 250 040 232 

Summa anläggningstillgångar 282 685 319 309 025 546 

Omsättningstillgångar 

Handelsvaror 824 926 819 373 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 9 721 704 11 696 030 

övriga fordringar 666 457 960 603 

förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 3 165 600 5 962 334 

13 553 761 18 618 967 

Kassa och bank 31 164 961 24 744 835 

Summa omsättningstillgångar 45 543 648 44 183 175 

Summa tillgångar 328 228 967 353 208 721 

118 


2011-08-31 2010-08-31 

54 619 623 53 468 420 

7 142 322 5 226 325 

61 761 945 58 694 745 

219 918 171 249 215 928 

575 000 575 000 

19 152 726 19 152 726 

225 004 225 004 

1 535 000 1 077 000 

11 600 21 300 

241 417 501 270 266 958 

303 179 446 328 961 703 

– 

9 539 883 11 643 724 

1 290 007 938 793 

3 130 019 5 937 383 

13 959 909 18 519 900 

30 707 971 24 310 686 

44 667 880 42 830 586 

347 847 326 371 792 289 

–

Eget kapital och skulder Koncernen 

Eget kapital Not 

ändamålsbestämda medel och fonderingar 

2011-08-31 2010-08-31 

Missionsfonden 22 – – 

Värderegleringsfonden 22 – – 

fastigheternas investeringsfond 22 – – 

förutbetalda missionsgåvor 22 – – 

ändamålsbestämda verksamhetsmedel 22 – – 

eget kapital 22 80 762 722 98 015 259 

balanserat kapital 22 119 323 167 409 

80 882 045 98 182 668 

Minoritetsintresse 50 885 52 681 

Avsättningar 

avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 172 105 041 163 970 286 

Långfristiga skulder 

skulder till församlingar 23 36 451 757 38 665 000 

Kortfristiga skulder 

36 451 757 38 665 000 

Leverantörsskulder 5 259 427 6 104 037 

skuld till sida 24 4 011 684 6 455 904 

ej förmedlade anslag 5 792 613 5 529 913 

avräkning mot skatteverket avseende kyrkoavgift 5 837 535 5 273 671 

övriga skulder 10 279 257 22 318 518 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 7 558 723 6 656 043 

38 739 239 52 338 086 

Summa eget kapital och 

skulder 328 228 967 353 208 721 

Ställda säkerheter inga inga 

Ansvarsförbindelser 

efterställelsegaranti gummessons bok och Musik ab 1 500 000 1 500 000 

Pensionsskulder som ej upptagits bland skulderna 4 000 000 5 000 000 


2011-08-31 2010-08-31 

22 440 130 42 369 162 

13 724 739 18 738 175 

27 623 632 28 658 664 

11 836 835 12 093 396 

24 274 113 15 292 586 

– – 

0 0 

99 899 449 117 151 983 

– – 

172 105 041 163 970 286 

36 451 757 38 665 000 

36 451 757 38 665 000 

5 118 579 6 046 118 

4 011 684 6 455 904 

5 792 611 5 529 913 

5 837 535 5 273 671 

11 212 063 22 255 537 

7 418 607 6 443 877 

39 391 079 52 005 020 

347 847 326 371 792 289 

inga inga 

1 500 000 1 500 000 

4 000 000 5 000 000 

119

Kassaflödesanalys 

(kr) 

2011-08-31 2010-08-31 

Löpande verksamheten 

inbetalningar 122 667 658 191 126 513 

Utbetalningar -137 799 384 -115 505 022 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före betalda räntor och inkomstskatter -15 131 726 75 621 491 

erhållen ränta 1 434 347 1 873 359 

erhållna utdelningar 3 167 090 2 527 110 

erlagd ränta -10 588 720 -1 962 751 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -21 119 009 78 059 209 

Investeringsverksamheten 

investeringar i materiella anläggningstillgångar -6 373 599 -2 193 560 

avyttring/amorteringar av materiella anläggningstillgångar 399 850 2 939 799 

Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -90 923 978 -281 213 327 

avyttring/amorteringar av övriga finansiella anläggningstillgångar 126 669 336 182 967 349 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 29 253 378 -97 499 739 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 1 561 757 9 970 000 

amortering av skuld -3 775 000 -9 146 609 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 213 243 823 391 

årets kassaflöde 5 921 126 -18 617 140 

Likvida medel vid årets början 24 744 835 43 361 974 

Likvida medel vid årets slut 31 164 961 24 744 835 

120 

Koncernern 


2011-08-31 2010-08-31 

116 641 336 191 176 526 

-131 269 777 -115 629 415 

-14 628 440 75 547 111 

581 972 1 868 255 

3 167 090 2 370 290 

-10 380 558 -1 688 916 

-21 259 937 78 096 740 

-5 988 985 -2 193 560 

590 323 2 939 799 

-90 923 978 -281 213 327 

126 193 105 182 958 856 

29 870 465 -97 508 232 

1 561 757 9 970 000 

-3 775 000 -9 133 000 

-2 213 243 837 000 

6 397 285 -18 574 492 

24 310 686 42 885 178 

30 707 971 24 310 686

Redovisnings- och 

värderingsprinciper 

Missionskyrkans redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer 

med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens 

Allmänna råd. 

Intäktsredovisning 

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad 

som erhållits eller kommer att erhållas. 

Intäkter i form av insamlingar och bidrag 

intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt 

är genomförd. Med gåvor avses främst 

insamlade medel från privatpersoner och församlingar. 

Begreppet bidrag används främst 

för att beteckna medel som erhållits av externa 

bidragsgivare efter ansökan. 

Insamlingar från i första hand privatpersoner 

redovisas av naturliga skäl normalt enligt 

kontantprincipen. Gåvor som utgörs av annat 

än kontanta medel värderas till marknadsvärdet 

vid gåvotillfället. 

Kyrkoavgiften tillfaller den församling den 

skattskyldige valt. Av förenklingsskäl betalas 

hela kyrkoavgiften ut från Skatteverket till 

Svenska Missionskyrkan som sedan fördelar 

ut kyrkoavgiften till de olika församlingarna. 

Svenska Missionskyrkan är här endast en mellanman 

och därför intäktsförs inte dessa intäkter, 

utan detta görs i de olika församlingarna. 

Kyrkoavgiften skuldförs därför som en skuld 

till församlingarna när pengarna betalas in från 

Skatteverket. Detsamma gäller för det statliga 

stödet till trossamfundets församlingar med 

den skillnaden att här har Svenska Missionskyrkan 

rätt att dra av en mindre administrationsavgift 

före utbetalning till församlingarna. 

Denna avgift intäktsförs. 

Erhållna gåvor et cetera 

Erhållna gåvor, testamenteringar och insamlingar 

redovisas netto, det vill säga efter avdrag 

för eventuell gåvoskatt och de direkta kostnader 

som kan uppkomma vid försäljning av en 

tillgång. 

Bidrag från Sida 

Samtliga bidrag från Sida redovisas i enlighet 

med BFN R5 om statliga stöd, det vill säga 

de intäktsförs endast om det med hög grad 

av sannolikhet kan bedömas att stödet inte 

kommer att återkrävas, det vill säga att organisationen 

haft utgifter för ändamålet. Bidrag 

skuldförs därför tills dess att de utgifter som 

bidraget ska täcka uppkommer. Andra bidrag 

än sådana som inte är till för att täcka ett ändamål, 

t.ex. administrationsbidrag kvittas inte 

mot administrationskostnader utan intäktsförs 

bland övriga bidrag och särredovisas i not. 

Redovisning av förpliktelser/avsättningar 

En utgift bokförs i resultaträkningen när Missionskyrkan 

har förpliktigat sig att utföra en 

viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en 

skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket 

sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande 

eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse 

gentemot tredje man. I samband med 

bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande 

åtaganden till kostnader. 

121

Donerade tillgångar 

Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och 

andra värdepapper, som doneras till Missionskyrkan 

värderas till ett försiktigt beräknat 

marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas 

som en omsättningstillgång om tillgången 

skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att 

behålla tillgången skall den redovisas som materiell 

eller finansiell anläggningstillgång. 

Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen 

till marknadsvärde redovisas bland Missionskyrkans 

intäkter (i posten Insamlade medel). 

Realisationsvinst/-förlust vid försäljning redovisas 

i posten Insamlade medel om tillgången 

avyttras kort efter att gåvan erhållits. 

Missionshus 

Enligt de stadgar som finns i missionsförsamlingarna 

i Sverige, ska Svenska Missionskyrkan 

motta de kvarvarande tillgångarna efter att en 

missionsförsamling upplösts. Då de kvarvarande 

tillgångarna omfattar ett missionshus redovisas 

fastigheterna som en omsättningstillgång 

under posten kortfristiga fordringar. Principen 

baseras på att det är Missionskyrkans avsikt att 

fastigheterna säljs så snart möjligheten finns. 

De medel som då frigörs omplaceras på ny 

plats i Sverige. Värdering av missionshus, sker 

i enlighet med god redovisningssed för omsättningstillgångar, 

till lägsta värdets princip. 

I fallet med missionshus har det lägsta värdet 

beräknats till 50 000 kr per fastighet. 

Detta värde har tagits fram av Missionskyrkan 

på basis av att det verkliga värdet för missionshus 

historiskt sett varit lägre än beräknat 

anskaffningsvärde, det vill säga en beräkning 

av byggkostnaden för fastigheten. 

Ett historiskt beräknat försäljningspris för 

missionshus, samt övriga fastigheter Missionskyrkan 

mottagit via gåva eller testamente, visar 

att 50 000 kr är ett rättvisande värde ur ett redovisningsmässigt 

perspektiv. 

Aktier och andelar 

Aktier och andelar värderas till det lägsta av 

anskaffningsvärdet och verkligt värde (mark- 

122 

nadsvärdet). Vid prövning av om nedskrivningsbehov 

föreligger tillämpas den så kallade 

portföljmetoden. 

Återföring av nedskrivning sker dock på 

individuell basis. Aktier och andelar som erhålles 

genom testamente eller gåva värderas 

till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid 

gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. 

Obligationer förvärvade i syfte att innehas 

till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till 

anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde 

och inlösenvärde periodiseras så att 

den effektiva räntan vid förvärvet är konstant 

över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer 

värderas till anskaffningsvärde. 

Likviditetsrisk 

Hanteringen av likviditetsrisk görs så att tillräckliga 

likvida medel bibehålls genom att anpassa 

de finansiella investeringarna i förhållande 

till verksamhetens likviditetsbehov baserat 

på kontinuerliga likviditetsprognoser. 

Ränterisk 

Finansförvaltningen investerar i räntebärande 

papper enligt regler fastställda i kapitalplaceringsreglemente. 

Missionskyrkans eventuella upplåning, 

främst inom fastighetsförvaltningen eller av 

församlingarna, bedöms vara relativ liten i förhållande 

till tillgångar och likvida medel. 

Valutarisk 

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas 

i balansdagens kurs. 

Missionskyrkans valutarisk återfinns i det 

internationella arbetet och då främst på kostnadssidan. 

De transaktioner som involverar utländsk 

valuta inom Missionskyrkan innefattar 

huvudsakligen anslag och bidrag där mottagaren 

normalt står för valutarisken. Ingen aktiv 

valutasäkring bedöms därför nödvändig. 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell 

prövning beräknas bli betalt.

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt 

över den bedömda nyttjandetiden. 

Härvid tillämpas följande avskrivningstider: 

• Byggnader: 100 år 

• Inventarier: 5 år 

• Datorer: 3 år 

Pensionsverksamheten 

Inom pensionsverksamheten har bokförts intäkter 

från närstående organisationer, för vilkas 

anställda Svenska Missionskyrkan har åtagit 

sig ett pensionsansvar. 

Som kostnader har bokförts direkta pensionsutbetalningar, 

särskild löneskatt på pensionskostnader 

och administrativa kostnader. 

För att möjliggöra en rättvisande kostnadsbild 

för den egna verksamheten har därutöver intäkts- 

och kostnadsförts en uppskattad pensionspremie 

för egna anställda (interndebiterad 

volym uppgår därvid till 1,7 mkr). 

Det därefter redovisade överskottet i den löpande 

pensionsverksamheten har i sin helhet 

avsatts för att täcka pensionsförpliktelser, vilka 

per den 31 augusti 2011 till 97 procent täcker 

den beräknade pensionsskulden. 

Koncernredovisning 

I koncernredovisningen ingår dotterföretag 

där moderbolaget direkt eller indirekt innehar 

mer än 50 % av rösterna. 

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, 

vilket innebär att dotterbolagens 

egna kapital vid förvärvet, fastställt som 

skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas 

verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens 

egna kapital ingår härigenom endast 

den del av dotterbolagens egna kapital som 

tillkommit efter förvärvet. 

I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens 

andel i årets resultat. Minoritetens 

andel i dotterbolags kapital redovisas i separat 

post i koncernens balansräkning. 

Redovisning av intresseföretag 

Som intresseföretag betraktas de företag som 

inte är dotterföretag men där moderbolaget 

direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna 

för samtliga andelar. 

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag 

enligt den så kallade kapitalandelsmetoden. 

Kapitalandelsmetoden innebär 

att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde 

vid anskaffningstillfället och därefter 

justeras med koncernens andel av förändringen 

i intresse företagets nettotillgångar. I 

koncernens resultaträkning ingår som intäkt 

koncernens andel av intresseföretagets resultat. 

Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig 

till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen 

som kapitalandelsfond under bundna 

reserver. Orealiserade internvinster elimineras 

med den på koncernen belöpande andelen 

av vinsten. 

I moderbolagets bokslut redovisas andelar 

i intresseföretag till anskaffningsvärde. Som 

intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen 

utdelning av vinstmedel som intjänats 

efter förvärvet. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt direkt 

metod. Det redovisade kassaflödet omfattar 

endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. 

Som likvida medel klassificeras kassa- och 

bank tillgodohavanden. 

123

124 

Noter 

(kr) 

Not 1. Gåvomedel 

2010-09-01/ 2009-09-01/ 

Offerdagar 

2011-08-31 2010-08-31 

internationellt arbete 14 905 099 14 773 114 

nationellt arbete 3 913 334 4 137 445 

Pastors- och diakonutbildningen 2 703 269 2 395 926 

Summa offerdagar 21 521 702 21 306 485 

Gåvomedel 

Kyrkoavgiftens slutavräkning 2 331 185 2 191 924 

nationellt arbete 2 440 844 1 072 755 

internationellt arbete 1 800 064 728 233 

gemensamt 339 782 191 248 

Konferensgåvor 565 618 614 337 

specifikt missionsverksamheter 2 847 698 3 202 938 

insamlat för projekt ur Missionskyrkans projektkatalog 4 075 597 7 136 516 

Kyrkoavgiftens 30% 12 590 693 11 404 682 

Summa 26 991 481 26 542 633 

Testamenten 

testamentsgåvor internationellt arbete 3 329 523 5 038 545 

testamentsgåvor nationellt arbete 477 057 304 958 

testamentsgåvor gemensamt 420 403 1 966 627 

testamentsgåvor Kongo-Kinshasa o Kongo-brazzaville 319 231 1 866 414 

Summa 4 546 214 9 176 544 

Gåvofonder 

Utdelning samaritfonden 1 294 689 1 141 230 

Utdelning eldsjälsfonderna 156 140 137 270 

Summa 1 450 829 1 278 500 

Summa Gåvomedel exklusive offerdagar 32 988 524 36 997 677 

Summa Gåvomedel 54 510 226 58 304 162 

Not 2. Medel från Sida 

2010-09-01/ 2009-09-01/ 

2011-08-31 2010-08-31 

använda sida-medel under räkenskapsåret 9 501 877 13 171 520 

insamlat för sida-projekt 2 179 051 1 475 545 

utbetalda medel från Sida 

11 680 928 14 647 065 

sida-medel mottagna under räkenskapsåret 7 057 657 15 038 521 

disponerat av tidigare års reserverade medel 4 623 271 -391 456 

11 680 928 14 647 065

Not 3. Övriga intäkter 

Not 4. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

2010-09-01/2011-08-31 2009-09-01/2010-08-31 

Svenska Missionskyrkan 

Löner och 

ersättningar 

Sociala 

kostnader 

Löner och 

ersättningar 

Sociala 

kostnader 

styrelse och missionsföreståndare 520 895 208 964 505 300 206 489 

(varav pensionskostnader) (36 772) (39 360) 

övriga anställda 21 033 519 8 940 611 21 525 762 8 862 807 

(varav pensionskostnader) (2 384 776) (2 430 292) 

Summa Svenska Missionskyrkan 21 554 414 9 149 575 22 031 062 9 069 296 

Dotterbolag 

styrelse och Vd 24 000 0 24 000 0 

(varav pensionskostnader) (0) (0) 

övriga anställda 838 063 302 586 822 280 326 768 

(varav pensionskostnader) (61 874) (57 906) 

Summa dotterföretag 862 063 302 586 846 280 326 768 

Summa koncernen 22 416 477 9 452 161 22 877 342 9 396 064 

Svenska Missionskyrkans ledning 2010-09-01/2011-08-31 2009-09-01/2010-08-31 

Antal personer Varav kvinnor Antal personer Varav kvinnor 

Ledamöter i kyrkostyrelsen 8 3 16 6 

Missionsföreståndare och ledningsgrupp 8 3 8 3 

antal styrelseledamöter i dotterbolag 9 1 9 1 

Vd och ledningsgrupp i dotterbolag* 3 0 3 0 

*bolaget har under året inte haft någon Vd. 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

intäkter för fortbildning 408 874 383 590 

statsbidrag för administration sst 617 773 628 730 

statsbidrag för administration sida 531 848 1 088 604 

övriga intäkter gemensamt 3 572 461 1 675 736 

nybyggarinsamlingen 1 653 615 1 575 782 

intäkter ekonomiavdelningen 606 793 733 943 

7 391 364 6 086 385 

Medelantal anställda i Svenska 2010-09-01/2011-08-31 2009-09-01/2010-08-31 

Missionskyrkan Antal anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor 

totalt svenska Missionskyrkan 89 46 95 45 

i sverige i svenska Missionskyrkan 68 36 70 33 

för arbete utomlands för svenska Missionskyrkan 18 9 22 11 

i sverige i dotterföretag 3 1 3 1 

125

forts. not 4. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 

Antalet anställda uppdelat per land 

2010-09-01/2011-08-31 2009-09-01/2010-08-31 

Antal anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor 

nicaragua 2 1 2 1 

Costa rica 1 1 1 1 

ecuador 4 2 3 1 

Japan 1 0 2 1 

Kongo-brazzaville 8 4 10 5 

Kongo-Kinshasa 1 1 2 1 

spanien 1 0 2 1 

Under året har över 150 personer arbetat ideellt i olika styrelser, arbetsgrupper och kommittéer på uppdrag direkt från samfundet. därutöver kommer 

alla som ideellt arbetar i de åtta distrikten (inkl. svenska frälsningsarmén) och de 679 församlingarna. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i 

resultaträkningen. 

Sjukfrånvaro bland anställda i Svenska Missionskyrkan 

Sjukfrånvaro/ordinarie arbetstid 

total sjukfrånvaro för samtliga anställda som en andel av ordinarie arbetstid är 1,1 % (2,9 %). andelen av den totala 

sjukfrånvaron som avser sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer är 6,5 % (59,8 %). 

126

Not 5. Missionsavdelningen, kostnader 

Nationellt 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

gemensam administration 965 228 1 065 158 

nationellt gemensamt 1 751 227 1 782 313 

svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum 1 064 391 1 041 723 

distriktsföreståndarna 4 256 862 3 849 001 

diakoni 643 744 665 035 

evangelistverksamhet 2 401 408 2 187 521 

Våga tro 83 730 49 549 

Vårgårdamötet/partiledarutfrågning 12 27 823 

församlingsmusiken 995 080 849 567 

storstadsarbete 0 244 316 

teologi och värderingsfrågor 215 435 172 605 

församlingarna i sverige, sst-anslag 5 754 958 5 851 298 

fortbildning 300 137 213 216 

förnyelse av missionsuppdraget 13 848 32 413 

idégrupper 38 903 31 245 

förebyggande av våld och väpnad konflikt 2 937 97 063 

förnyelse i församling 0 41 609 

Kyrka-samhälle 354 963 216 441 

Kyrka-idrott 410 486 544 098 

den viktigaste matchen 2 777 40 455 

Vi vill växa 161 573 156 616 

Pilgrim i praktiken 42 251 0 

fördjupning och andlig vägledning 69 892 78 794 

Kyrkoavgift – nyttjade medel 12 026 829 11 075 466 

Kyrkoavgift – förändring reserverade medel 563 864 329 216 

Internationellt 

32 120 535 30 642 586 

gemensam internationell administration och information 2 545 672 2 267 501 

biståndsenheten 1 562 914 1 304 927 

internationell musikledarutbildning 21 823 0 

ecuador, kyrkan och sMK-personal 1 415 278 1 576 763 

indien och Pakistan, kyrkan och sMK-personal 898 179 946 725 

Japan, kyrkan och sMK-personal 634 939 970 376 

Kongo-brazzaville, kyrkan och sMK-personal 3 944 331 5 112 690 

Kongo-Kinshasa, kyrkan och sMK-personal 4 173 716 4 216 967 

Centralamerika, kyrkan och sMK-personal 1 066 991 1 123 707 

Kina, kyrkan och sMK-personal 379 911 322 094 

europa, personal och anslag 1 216 876 1 287 380 

Mellanöstern, personal och anslag 493 289 443 703 

Libanon/syrien 25 712 30 626 

18 379 631 19 603 459 

Summa missionsavdelningen 50 500 166 50 246 045 

127

Not 6. Centrala kostnader och övriga anslag 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

insamlingskostnader 2 960 185 1 113 987 

Kyrkokonferensen 904 714 1 211 230 

Kyrkostyrelsen, dess utskott och delegationer 375 830 372 287 

folke bernadotte/icke våld fas3 57 271 0 

nytt kyrkosamfund 1 590 063 1 250 821 

Kyrkosekretariatet 3 843 541 3 373 942 

Medarbetarkonferens 1 844 206 0 

teologi och ekumenik 0 54 258 

Centrala konferenser 0 3 041 

Liv och rörelse (boken om Missionskyrkan) 0 253 

Kyrkogemenskap, svenska Kyrkan 2 524 5 903 

Kommunikationsavdelningen 2 613 219 1 636 485 

skutan - /Hemsidan 806 598 814 161 

Växa.nu 120 573 373 868 

Personalenheten 1 408 316 1 250 560 

arkiv 1 661 770 831 885 

Medarbetarrekrytering 831 456 724 298 

Kontorsservice 699 495 596 717 

Medarbetarsjälavård 746 218 652 605 

retreatverksamhet 108 344 84 043 

ekumeniskt arbete 1 386 911 1 399 321 

årstrycksaker 69 804 82 677 

ekonomiavdelningen 1 276 050 1 041 829 

adm. tjänster finansförvaltningen 392 895 393 101 

nybyggarinsamlingen - utbetalt till församlingar 1 653 615 1 575 782 

aktieägartillskott gummessons bok & Musik ab 500 000 400 000 

25 853 598 19 243 054 

Not 7. Sidaverksamhet samt övrig projektverksamhet 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

årets förbrukning av sidamedel 11 680 928 14 647 065 

årets kostnader för övrig projektverksamhet 5 272 763 6 506 923 

128 

16 953 691 21 153 988

Not 8. Pensionsverksamheten 

Intäkter 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

inbetalade pensionsavgifter 13 079 705 11 299 941 

inbetalade försäkringsavgifter 4 248 828 4 996 696 


Kostnader 

Utbetalade pensioner 4 692 467 4 252 190 

försäkringspremier 1 411 762 2 243 261 

Personal- och administrationskostnader 1 862 363 3 347 611 

skatt på pensionsförpliktelser 1 227 186 1 084 413 

Summa kostnader 9 193 778 10 927 475 

Resultat före avsättning till pensionsreserven 8 134 755 5 369 162 

Avsättning till pensionsreserven 8 134 755 48 155 392 

Totala kostnader i pensionsverksamheten 17 328 533 59 082 867 

Resultat efter avsättning 0 -42 786 230 

Not 9. Fastighetsförvaltning 

Intäkter 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

Hyresintäkter 16 013 285 13 351 557 

Vinst vid försäljning av fastighet 0 76 247 432 

Vinst vid försäljning av bostadsrätt 2 804 675 3 062 200 

övriga intäkter 7 500 279 926 


Kostnader 

Kostnader för fastighetsförvaltning 17 399 206 18 026 716 

avskrivning på fastigheter 684 619 1 043 484 


Fastighetsverksamheten 

Intäkter 

Hyresintäkter 16 013 285 13 351 557 

Vinst vid försäljning av fastighet 0 76 247 432 

Vinst vid försäljning av bostadsrätt 2 804 675 3 062 200 

gåva 0 250 650 

övriga intäkter 7 500 29 276 


129

forts. not 9. fastighetsförvaltning 

Kostnader 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

förvaltningskostnader 17 399 206 18 026 716 

avskrivningar på fastigheter 684 619 1 043 484 

räntekostnader för lån 76 667 850 000 


Resultat från fastighetsverksamheten 664 968 73 020 915 

ur /avsatt till Fastigheternas investeringsfond 1 056 863 -17 444 307 

Resultat efter utnyttjande 

av eller avsättning till fond 1 721 831 55 576 608 

Not 10. Resultat från värdepapper och 

fordringar som är anläggningstillgångar 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

Utdelningar 3 298 391 2 527 110 

obligations- och reversräntor 1 242 030 1 701 114 

nedskrivning av värdepapper -9 899 652 – 

Kapitalvinst/-förlust vid försäljning av värdepapper 6 419 670 -3 104 339 

1 060 439 1 123 885 

aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärdet). Vid prövning av om 

nedskrivningsbehov föreligger tillämpas den s k portföljmetoden. återföring av nedskrivning sker dock på individuell basis. 

Not 11. Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 

Koncernen 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

räntor likvida medel 427 188 264 814 

övriga finansiella intäkter 64 448 3 895 

491 636 268 709 


räntor likvida medel 427 679 264 814 


484 342 268 709 

130

Not 12. Räntekostnader och liknande resultatposter 

Koncernen 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

räntekostnader långfristiga skulder 976 326 1 807 321 

övriga räntekostnader 25 000 25 301 

Kostnader för extern förvaltning 116 131 134 965 

övriga finansiella kostnader 131 301 156 590 

Valutakursdifferenser 18 231 13 609 


1 266 989 2 137 786 

räntekostnader långfristiga skulder 976 326 1 807 321 

Kostnader för extern förvaltning 116 131 134 965 

aktieägartillskott 131 301 156 820 

Valutakursdifferenser 18 231 13 494 

Finansförvaltningen 

Intäkter 

1 241 989 2 112 600 

2010-09-01/ 


2009-09-01/ 

2010-08-31 

Utdelning aktier 3 298 391 2 527 110 

ränta på missionsgåvan 491 560 

bankräntor 390 380 259 051 

reversräntor 37 397 44 890 

obligationsräntor 1 204 633 1 656 224 

övriga ränteintäkter 36 808 5 203 


Vinst vid försäljning av värdepapper 6 419 670 0 


Kostnader 

räntekostnader 894 916 952 821 

dröjesmålsränta/påminnelseavgifter 243 0 

Livräntor 4 500 4 500 

Kursdifferenser 18 231 13 494 

administrativa tjänster 392 895 393 101 

aktieägartillskott 131 301 156 820 

nedskrivning av värdepapper 9 899 652 0 

finansiella förvaltningskostnader 116 131 134 965 

förlust vid försäljning av värdepapper 0 3 104 339 


Resultat från finansförvaltningen -13 436 -263 107 

131

Not 13. Byggnader och mark 

2011-08-31 2010-08-31 

ingående ackumulerade anskaffningsvärden 72 816 713 76 217 460 

försäljningar 0 -3 467 487 

inköp 1 835 823 66 740 

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 74 652 536 72 816 713 

försäljningar 0 527 688 

ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan -19 348 293 -18 836 859 

årets avskrivningar enligt plan -684 620 -1 039 122 

utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -20 032 913 -19 348 293 

utgående restvärde enligt plan 54 619 623 53 468 420 

Specifikation av fastigheter 2011-08-31 2010-08-31 

tegnérgatan 8, stockholm * 8 882 950 8 984 662 

Missionsskolan Lidingö * 36 796 580 37 310 653 

frimurarvägen 7-9, Lidingö 3 956 950 4 000 908 

rindögatan 26, stockholm 2 572 546 742 484 

föra, öland 147 186 148 171 

gässhult 1:3, Hökhult 2:2, 2:7, oskarshamn 2 213 911 2 231 542 

accepten 5 stenstorp 49 500 50 000 

Summa fastigheter 54 619 623 53 468 420 

Taxeringsvärde på fastigheter 71 569 000 68 407 000 

* av fastigheterna saknar två fastigheter taxeringsvärde då de klassificerats som specialfastigheter (ecklesiastikbyggnad) 

132

Not 14. Inventarier 

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31 


inköp 4 271 867 2 126 820 

försäljning och utrangeringar -2 819 764 -411 900 



årets avskrivningar enligt plan -2 331 462 -1 717 432 

försäljning och utrangeringar 2 695 386 386 536 





inköp 4 267 154 2 126 820 

försäljning och utrangeringar -2 819 764 -411 900 



årets avskrivningar enligt plan -2 331 462 -1 613 058 

försäljning och utrangeringar 2 800 069 386 536 



133

Not 15. Finansiella anläggningstillgångar 

Bokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde 



2010-08-31 

2010-08-31 

svenska aktier 7 890 659 6 583 064 9 286 375 8 608 878 

svenska aktiefonder 48 526 547 47 932 182 39 878 263 38 875 488 

Utländska aktiefonder 39 721 243 35 106 114 44 526 238 40 868 576 

räntebärande 123 586 965 125 189 416 155 404 143 154 918 085 

övrigt 192 756 448 748 120 909 0 

Summa 219 918 171 215 259 524 249 215 928 243 271 027 

Svenska aktier 



Marknadsvärde 


Antal andelar 



2010-08-31 

Antal andelar 

2010-08-31 

investor 2 179 208 2 062 500 16 500 3 103 698 23 500 

skandia försäkringsbolag 2 814 0 67 2 814 67 

skanska 1 863 326 1 759 450 18 280 2 334 552 26 280 

swedbank 3 845 311 2 761 114 31 646 3 845 311 31 644 

Summa Svenska aktier 7 890 659 6 583 064 9 286 375 

Svenska Aktiefonder 

aktie-ansvar sverige 19 021 22 180 154 13 342 64 

Carlsson småbolagsfond 5 701 774 5 185 605 4 057 10 000 000 7 399 

Carlsson sweden Micro 3 033 240 2 982 440 10 446 3 000 000 10 382 

eldsjäl gåvofond 135 074 124 304 643 62 827 285 

ethos aktiefond 26 353 865 26 353 865 2 572 213 12 470 613 1 148 336 

Handelsbanken sverige / Världen 40 734 32 868 216 0 0 

robur sv likviditetsfond o absolut avk rta 0 0 0 4 380 33 

robur sv likviditetsfond 74 863 75 974 565 0 0 

robur Kapital investeringsfond 133 415 120 384 2 201 0 0 

seb swedish ethical beta fund 13 034 562 13 034 562 148 14 327 101 145 

Summa Svenska aktiefonder 48 526 547 47 932 182 39 878 263 

utländska aktiefonder 

eldsjäl bistånd 1 208 723 1 067 422 8 095 1 124 460 7 536 

east capital östeuropafonden 1 785 470 1 523 700 43 115 1 785 469 43 115 

ethos global equities Class 5 975 284 5 975 284 67 878 0 0 

aktie ansvar europa 762 656 10 365 5 

Carlsson asian small Cap 5 012 586 3 608 137 102 214 3 001 163 62 244 

Carlsson Utlandsfond 22 474 090 19 892 531 143 701 15 000 000 95 559 

ishares trust s&P Latin america 1 969 640 1 726 486 5 800 1 969 640 5 800 

seb etisk global indexfond 1 294 689 1 311 897 13 136 18 645 141 3 300 194 

seb global value lux ack 0 0 0 1 000 000 7 400 

seb globalfond 0 0 0 2 000 000 102 648 

Summa utländska aktiefonder 39 721 243 35 106 114 44 526 238 

134

Räntebärande 

seb aktieobligation 10-11-25 briC 0 0 0 3 096 180 3 000 000 

seb aktieobligation 10-11-25 asien 0 0 0 2 004 000 2 000 000 

seb aktieobligation 10-10-21 0 0 0 3 006 000 3 000 000 

seb företagsobligations fond 11 226 360 11 627 147 889 218 0 0 

seb obligation 2016--05-27 5 000 000 4 948 000 5 000 000 0 0 

seb indexbevis 2014-05-09 0 0 0 5 000 000 5 000 000 

seb Choice High Yield seK 1 000 000 1 054 379 8 116 1 000 000 8 116 

stadshypotek 6 % 2012-03-21 10 839 600 10 458 000 10 000 000 10 839 600 10 000 000 

swedbank Hypotek 4 % 2011-06-15 0 0 0 5 328 483 50 000 

Vasakronan 2011-09-12 3,5 % 5 086 350 5 142 674 5 000 000 5 086 350 5 000 000 

Vattenfall treasury 2011-11-14 3 025 023 3 126 400 3 000 000 3 025 023 3 000 000 

Summa Svenska räntebärande 123 586 965 125 189 416 155 404 143 

Övrigt 

södra emissionsinsats 90 663 85 389 76 509 

nordea secura 52 365 318 959 0 

södra sveriges skogsägare 49 728 44 400 44 400 

Summa andelslån 192 758 448 748 120 909 

Totalt Värdepapper 219 918 171 215 259 524 249 215 928 

* teoretiskt inlösenvärde är 4 683 172. 



Marknadsvärde 


Antal andelar 



2010-08-31 

Antal andelar 

2010-08-31 

barclays bank 2011-07-19 12 388 316 11 250 096 11 920 000 12 388 316 11 920 000 

seb företagsobligationsfond 0 0 0 15 200 805 1 324 042 

robur absolutavkastning ränta 124 336 231 589 860 100 000 411 

robur absolut ränta 0 0 0 190 466 

brummer Multi strategy 30 000 000 30 992 442 15 979 30 000 000 15 979 

ikano bank 3 000 000 3 000 300 3 000 000 0 0 

ålandsbanken global framtida energi 2 004 000 2 008 800 2 000 000 2 004 000 2 000 000 

ålandsbanken asia Pacific 130425 751 500 718 275 750 000 751 500 750 000 

ålandsbanken, strategi emerging Ma. 3 000 000 3 266 100 3 000 000 3 000 000 3 000 000 

ålandsbanken, europa 751 500 718 275 750 000 751 500 750 000 

ålandsbanken asia Pacific 110117 0 0 0 1 503 000 1 500 000 

ålandsbanken, twister 120716 2 004 000 2 028 400 2 000 000 2 004 000 2 000 000 

nordea Hypotek ab 3,75 % 2011-06-15 0 0 0 5 306 675 5 000 000 

seb aktieobligation 13-08-29 3 306 000 3 014 100 3 000 000 3 306 000 3 000 000 

seb obligation 11-06-15 0 0 0 5 379 506 5 000 000 

seb asset selection seK lux 30 079 980 31 604 440 217 001 35 132 739 253 495 

782 

135

Not 16. Aktier i dotterbolag 

Firma Org. Nr Säte 




2010-08-31 Kapitalandel Röstandel 

gummessons bok & Musik ab 556517 – 1310 stockholm 400 000 400 000 100% 100% 

sMf Hotell & Pensionat ab 556083 – 0894 stockholm 100 000 100 000 100% 100% 

svensk frikyrkopress ab 556449 – 7500 stockholm 75 000 75 000 75% 75% 

Summa 575 000 575 000 

Not 17. Aktier i intressebolag 

intressebolag avser andelar i berling Media ab. 






berling Media ab 556191-0521 stockholm 19 152 726 19 152 726 33,75% 33,75% 

Not 18. Övriga aktier och andelar 






eldsjäl fond ab 556530-7278 stockholm 150 000 150 000 10,0% 10,0% 

oikocredit* 20744 Hg amersfort 

Karlskoga folkhögskola 876400-0876 

Härnösands folkhögskola 888000-1725 

Vätterbygdens folkhögskola 726000-0018 

75 000 75 000 2,0% 2,0% 

Karlskoga 1 1 - 

Härnösand 1 1 - 

Jönköping 1 1 - 

teologiska Högskolan 802017-7153 stockholm 1 1 - 

Summa 225 004 225 004 

*tidigare Utvecklingsbanken. 

136 

- 

- 

- 

-

Not 19. Långfristiga fordringar 


ingående balans 577 000 582 000 

årets amorteringar 0 -5 000 

utgående balans 577 000 577 000 

Av utgående balans avser 

reversfordringar 77 000 562 000 

fordringar hos närstående organisationer 500 000 15 000 

577 000 577 000 


ingående balans 1 077 000 1 082 000 

nytillkomna fordringar 795 000 0 

årets amorteringar -337 000 -5 000 

utgående balans 1 535 000 1 077 000 

Av utgående balans avser 

reversfordringar 225 000 562 000 

fordringar hos närstående organisationer 1 310 000 515 000 

1 535 000 1 077 000 

Not 20. Andelar i bostadsrättsföreningar 

2011-08-31 2010-08-31 

brf Linden/Hälsingegatan 0 9 700 

brf Valkyrian/odengatan 11 600 11 600 

11 600 21 300 

137

Not 21. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 


Upplupna ränteintäkter 870 997 836 369 

förskottsbetalda hyror 84 231 41 410 

förskottsbetalda pensioner 0 374 605 

förutbetalda anslag 1 319 910 497 007 

övriga förskottsbetalda kostnader 34 665 1 052 726 

fordran för sålda värdepapper 803 363 0 

övriga upplupna intäkter 52 434 3 160 217 

3 165 600 5 962 334 


Upplupna ränteintäkter 870 081 836 369 

förskottsbetalda hyror 84 231 41 410 

förskottsbetalda pensioner 0 374 605 

förutbetalda anslag 1 319 910 497 007 

övriga förskottsbetalda kostnader 803 363 1 027 775 

övriga upplupna intäkter 52 434 3 160 217 

Not 22. Eget kapital 

3 130 019 5 937 383 

Koncernen Bundna reserver Fria reserver Totalt kapital 

Ingående balans 2010-09-01 98 015 259 167 409 98 182 668 

förändring av ändamålsbestämda medel i moderföreningen -17 252 536 – -17 252 536 

förändring av dotterbolags bundna kapital – -48 085 -48 085 

utgående balans 2011-08-31 80 762 722 119 323 80 882 045 

Svenska 


Ingående balans 

Fastigheternas 

investeringsfond Missionsfonden 

Värderegleringsfonden 

Förutbetalda 

missionsgåvor 

Ändamålsbestämda 

verksamhetsmedel 

Balanserat 

kapital 

Totalt 

eget kapital 

2010-09-01 28 658 662 42 369 162 18 738 175 12 093 396 15 292 588 0 117 151 983 

reserveringar 10 178 691 10 178 691 

Utnyttjande -1 035 030 -19 929 032 -5 013 436 -256 561 -1 197 166 -27 431 225 

årets resultat 

utgående balans 

0 0 

2011-08-31 27 623 632 22 440 130 13 724 739 11 836 835 24 274 113 0 99 899 449 

138

Not 23. Skulder till församlingar 

Not 24. Skuld till Sida 

Not 25. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 


Upplupen semesterlön samt komptid 1 761 714 1 765 538 

Upplupna löner 132 048 23 945 

Upplupna arbetsgivaravgifter 1 151 793 1 147 834 

särskild löneskatt 1 446 847 907 199 

Upplupna räntor 456 696 689 068 

sst - nämnden för statligt stöd till trossamfund 511 440 920 935 

förutbetalda hyror 1 377 888 521 553 

förskottsbetalda intäkter 178 133 115 852 

Moms 123 147 188 808 

ej utbetalda anslag 70 000 36 765 

övriga upplupna kostnader 349 017 338 546 


2011-08-31 2010-08-31 


årets nytillkomna skulder 1 561 757 9 970 000 

årets amorteringar -3 775 000 -9 133 000 

36 451 757 38 665 000 

2011-08-31 2010-08-31 


årets bidrag från sida 7 057 657 15 038 521 

gåvor 2 179 051 1 475 545 

årets kostnader i projekt -11 680 928 -14 647 065 

4 011 684 6 455 904 

7 558 723 6 656 043 

Upplupen semesterlön samt komptid 1 676 851 1 672 708 

Upplupna löner 132 047 1 000 

Upplupna arbetsgivaravgifter 1 127 528 1 113 735 

särskild löneskatt 1 446 847 672 401 

Upplupna räntor 440 029 920 935 

sst - nämnden för statligt stöd till trossamfund 511 440 521 553 

förutbetalda hyror 1 359 314 907 199 

förskottsbetalda intäkter 178 133 188 808 

Moms 123 147 36 765 

ej utbetalda anslag 70 000 98 227 

övriga upplupna kostnader 353 217 310 546 

7 418 607 6 443 877 

139

140 

Stockholm den 16 december 2011 

för Svenska Missionskyrkan 

Ulf Hållmarker 

Mona angel 

Christer Hårrskog 

Claes Jonsson 

Pär Lewin ronnås 

Jean-Claude Loubelo 

Mai-britt Lundtoft 

anna Mattsson 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 december 2011. 

Jonas grahn Matts samuelsson Lennart schönning

Revisionsberättelse 

Organisations-nummer 802002-3217 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen 

och bokföringen samt kyrkostyrelsens 

förvaltning i Svenska Missionskyrkan 

för räkenskapsåret 2010-09-01 – 2011-08-31. 

Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna 

och förvaltningen och 

för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet 

av årsredovisningen och koncernredovisningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om 

årsredovisningen, koncernredovisningen och 

förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god 

revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat 

och genomfört revisionen för att med 

hög men inte absolut säkerhet försäkra oss 

om att årsredovisningen och koncernredovisningen 

inte innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att granska ett urval av 

underlagen för belopp och annan information 

i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår 

också att pröva redovisningsprinciperna och 

kyrkostyrelsens tillämpning av dem samt att 

bedöma de betydelsefulla uppskattningar som 

kyrkostyrelsen gjort när den upp rättat årsredovisningen 

och koncernredovisningen samt 

Stockholm den 23 december 2011 

att utvärdera den samlade informationen i års- 

redovisningen och koncernredovisningen. Vi 

har granskat väsentliga beslut, åtgärder och 

förhållanden i Svenska Missionskyrkan för att 

kunna bedöma om någon styrelseledamot har 

handlat i strid med årsredovisningslagen eller 

Svenska Missionskyrkans stadgar. Vi anser att 

vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden 

nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen 

har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 

och ger en rättvisande bild av 

Svenska Missionskyrkans och Svenska Missionskyrkokoncernens 

resultat och ställning 

i enlighet med god redovisningssed i Sverige. 

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens 

och koncernredovisningens övriga 

delar. 

Kyrkostyrelsens ledamöter har enligt vår 

bedömning inte handlat i strid med Svenska 

Missionskyrkans stadgar. Vi tillstyrker att kyrkokonferensen 

fastställer resultaträkningen 

och balansräkningen för Svenska Missionskyrkan 

och för Svenska Missionskyrkokoncernen 

och beviljar kyrkostyrelsens ledamöter 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Jonas grahn Matts samuelsson Lennart schönning

Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2011 - Gemensam Framtid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?