Vatten - Röda Korset
Vatten - Röda Korset
Vatten - Röda Korset
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent.<br />
Småfisk skyddar mot febersjukdom i<br />
Kambodja<br />
I de stora grå kärlen av lera finns en överraskning:<br />
där simmar två små fiskar! Barnen i byn tycker<br />
det är roligt att titta på fiskarna som snabbt pilar<br />
av och an. Men fiskarna har också en viktig upp-<br />
gift. De skyddar nämligen kambodjanerna mot en<br />
allvarlig sjukdom, denguefebern.<br />
Kambodja hör till utvecklingsländerna och de<br />
flesta kambodjaner lever i fattigdom. Merparten<br />
av befolkningen bor på landsbygden i hus av trä<br />
med tak av vassrör.<br />
I ett sådant hus bor också Ses Sarun, 40 år.<br />
Hon har fyra barn som alla går i skola. Familjen<br />
odlar ris och håller kor, höns och hundar. Ses Sa-<br />
run producerar och säljer palmsocker som utvinns<br />
ur palmer och som är barnens stora läckerhet<br />
Lågstadium > <strong>Vatten</strong><br />
Ses Sarun tillreder palmsocker som hon<br />
säljer.<br />
© MInttu-MaarIa partanen<br />
© MInttu-MaarIa partanen
Inga duschar i byn<br />
I byn där Ses Sarun bor med sina barn finns<br />
varken vattenledningar, toaletter eller duschar.<br />
Familjen samlar upp regnvattnet i stora krukor av<br />
lera. Vattnet ur lerkrukorna använder Ses och de<br />
övriga i familjen inte bara när de tvättar sig och<br />
diskar utan också som dricksvatten.<br />
när vattnet har stått en tid i krukorna, börjar<br />
det bli smutsigt. Det bildas gröna alger i kärlen<br />
och insekter kläcker larver på vattenytan. Dessutom<br />
lurar ytterligare en fara i vattnet: det lockar<br />
nämligen till sig myggor.<br />
I motsats till myggen här hemma är myggorna<br />
i Kambodja farliga, för de sprider en allvarlig<br />
febersjukdom, dengue. Myggorna bär inuti sig<br />
det virus som orsakar denguefebern, och smittan<br />
överförs när en mygga sticker en människa.<br />
I samband med myggbettet flyttas viruset vidare<br />
till människan. Myggorna som sprider sjukdomen<br />
har svart- och vitrandiga ben och kallas därför<br />
tigermyggor.<br />
Denguefebern är en farlig sjukdom. Även om<br />
människor i alla åldrar insjuknar i dengue, är<br />
barnen särskilt utsatta: en del kan rentav dö av<br />
Soun Tach som är frivillig i Kambodjas <strong>Röda</strong><br />
Kors föder upp fiskar åt byborna.<br />
© MInttu-MaarIa partanen<br />
symtomen. Sjukdomen ger upphov till hög feber<br />
och huvudvärk. när den är som allvarligast kan<br />
den orsaka inre blödningar och de som insjuknat<br />
måste därför snabbt föras till sjukhus för vård.<br />
Fisk äter mygglarver<br />
Lågstadium > <strong>Vatten</strong><br />
Fiskarna som man lägger i lerkrukorna är bara några<br />
centimerer långa.<br />
Inom Kambodjas röda Kors grubblade man över<br />
frågan hur man skulle kunna hindra myggorna<br />
från att sprida sjukdomen. någon kom upp med<br />
en ide: fiskar äter ju insektslarver! alltså började<br />
de frivilliga inom organisationen föda upp små<br />
fiskar och dela ut dem till byborna.<br />
I varje vattenkruka släppte man ner två fiskar<br />
som genast började kalasa på mygglarverna. när<br />
fiskarna dog kom de frivilliga och bytte ut dem<br />
mot nya.<br />
Ses Sarun och hennes familj är glada över<br />
fiskarna de fått.<br />
– Vi har haft fiskar i lerkrukorna i två års tid.<br />
Vattnet är nu mycket renare än förut, småler Ses<br />
Sarun.<br />
De gröna algerna och insekterna är numera<br />
betydligt färre, eftersom fiskarna äter upp dem.<br />
alltsedan röda <strong>Korset</strong>s frivilliga började ha med<br />
sig fiskar till vattenkrukorna i Ses Saruns by, har<br />
inte en enda bybo insjuknat i denguefeber och<br />
inte ett enda barn har behövt föras till sjukhus.<br />
Det behövs ibland så lite för att förbättra<br />
hälsan – till exempel två små fiskar.<br />
© MInttu-MaarIa partanen<br />
text: MInttu-MaarIa partanen
Frågor:<br />
• Vad förvarar man i de grå lerkärlen?<br />
• Vilken överraskning finns det i dem?<br />
• Varför är myggorna farliga?<br />
• Vad är det för nytta med fiskarna?<br />
Lågstadium > <strong>Vatten</strong>
Barnen prövar ivrigt det forsande vattnet från den nya vattenpunkten.<br />
Rent vatten är en livsviktig sak<br />
Luften är fylld av maskinsurr och en spänd tyst-<br />
nad. Sedan börjar det forsa ut rent vatten i glada<br />
droppar ur vattenslangen och spänningen upp-<br />
löses i skratt. Barnen tar med händerna på det<br />
klara bubblande vattnet. Arbetena på att borra<br />
ett nytt tappställe är klara och snart har männis-<br />
korna en brunn.<br />
<strong>Röda</strong> <strong>Korset</strong> bygger nya brunnar i Moçambi-<br />
que som är ett av världens fattigaste länder. Särs-<br />
kilt på landsbygden är det ont om rent vatten.<br />
<strong>Vatten</strong>ledningarna når inte fram till alla byar och<br />
det finns ännu inte tillräckligt med brunnar.<br />
Vattnet till hemmen tas från sjön eller floden<br />
och måste bäras i dunkar eller hinkar. Ofta an-<br />
vänds också samma vattentag som drickvattnet<br />
kommer från när man tvättar sig eller sina kläder.<br />
Dricksvattnet är därför inte rent: där samlas virus<br />
och bakterier som ger upphov till sjukdomar.<br />
Människorna dricker det orena vattnet efter-<br />
som de inte har tillgång till rent vatten.<br />
– Vi vill slippa dricka det smutsiga vattnet,<br />
eftersom det vållar en massa problem. Männis-<br />
korna har många sjukdomar, till exempel diarré,<br />
berättar Eusébio Mário.<br />
Eusébio Mário är frivillig i Malema.<br />
Lågstadium > <strong>Vatten</strong><br />
© DAViD ChAnCeLLOR<br />
© DAViD ChAnCeLLOR
Det gäller att ha omsorg om vattnet<br />
eusébio är en av <strong>Röda</strong> <strong>Korset</strong>s frivilliga som bor i<br />
staden Malema i Moçambique. han går runt hos<br />
byborna och berättar för dem hur viktigt rent<br />
vatten är för hälsan. eusébio ger dem också råd<br />
om hur de ska handskas med vattnet.<br />
Smutsigt vatten går att rena om det får koka<br />
minst en halv timme. Vattnet ska förvaras i ett<br />
kärl med lock, så att bland annat flugorna inte<br />
kan komma åt det. Flugor trivs ju på dass och i<br />
dynga där det fastnar bakterier på deras ben.<br />
Med flugorna flyger bakterierna till vatten och<br />
mat som inte skyddats.<br />
Malemadistriktet, där eusébios hemstad Malema<br />
ligger, hör till de områden som har fått rent<br />
vatten.<br />
– i det här distriktet är man nöjd med <strong>Röda</strong><br />
<strong>Korset</strong>s insatser, eftersom det har rått vattenbrist.<br />
Människorna är glada när de har fått rent vatten,<br />
säger eusébio.<br />
TexT: KiRSi KOiVupORRAS<br />
Lågstadium > <strong>Vatten</strong><br />
Vattnet bärs hem i kanistrar och fat. Rent vatten bör<br />
pumpas in i rena behållare.<br />
Iapala byns kvinnor bär vatten från en närliggande flod.<br />
© DAViD ChAnCeLLOR<br />
© DAViD ChAnCeLLOR
Frågor:<br />
• Vad råder det brist på i Moçambique – i synnerhet på landsbygden?<br />
• Var får människorna sitt vatten ifrån?<br />
• Vad är det som gör vattnet smutsigt?<br />
• Varför ska man inte dricka smutsigt vatten?<br />
• hur ska vattnet förvaras?<br />
• Varför ska man inte låta flugorna komma åt kärlen med vatten?<br />
Lågstadium > <strong>Vatten</strong>
Change language