Konsulten nr 3 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Ny generaldirektör förordar 

enkla regler och 

bra service 

Handbok för Reko 

Mångmiljonföretag 

producerar en veckas 

upplevelser 

Redovisning av – Att vara programledare är den 

anställdas förmåner 

enkla delen av jobbet 

Nr 3 – 2010 

Pris 56 kr 

Tidningen Redovisningskonsulten från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund 

Få människor har gjort så stort avtryck inom konsumentjournalistiken. 

Sverker Olofsson blev Plus med hela svenska folket och de ohederliga 

affärsmännens skräck.

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för 

leverantör av bästa redovisningsprogram 

 



Bästa programmet 

– för tredje året i rad! 

 

Vi är naturligtvis väldigt glada över att BL Administration för tredje året i rad 

placerat sig på första plats i SRF:s användarenkät om ekonomisystem. 

Programmet har de mest nöjda användarna ute på redovisningsbyråerna både de 

när det gäller funktion, användarvänlighet och programsupport. Det känns 

extra bra eftersom det är just programanvändarna som tyckt till i enkäten 

– en bättre värdemätare kan man ju knappast få! 

Men vi har inte slagit oss till ro med detta utan fortsätter lyssna på våra 

byråkunders krav och förväntningar på ett ännu bättre ekonomisystem. 

Du kan också bli en av våra nöjda byråanvändare. 

Börja med att beställa en demo på www.blinfo.se. 

Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se 

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i tjugo år 

genom bl a handböcker och program försett företag och deras rådgivare med 

information inom skatt, redovisning, personal och juridik. 



Prova programmet gratis! 

www.blinfo.se

INNEHÅLL NUMMER 3 2010 

Mångmiljonföretag producerar en veckas upplevelser 

34 

Tänk dig att driva ett företag som omsätter nära 50 miljoner vars produkt lever 

kortare än en vecka. Under några hektiska dygn får inget gå snett och man är helt 

beroende av yttre omständigheter... 

20 

”Med juridik som 

konkurrensmedel. 

Ansvarig utgivare: Mats Olsson, E-post: mats.olsson@modernekonomi.se • Projektledare: Lena Iredahl, E-post: konsulten@srfkonsult.se 

Redaktionsgrupp: Nadia Granqvist, Karolina Gunnarsson, Lena Iredahl, Olle Larsson, Tina Sjöström & Benny Wedberg 

Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 023-79 49 50, Fax: 023-637 88 • Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist 

& Karolina Gunnarsson • Tryck: Intellecta infolog • Prenumerations- och medlemsärenden: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, 

Tel: 023-79 49 50, Fax: 023-637 88, E-post: konsulten@srfkonsult.se • Annonser: Olle Larsson, Tel: 023-79 49 54, E-post: olle@srfkonsult.se 

Utgivning och distribution: Redovisningskonsulten utkommer med 8 nummer per år • Eftertryck av: Redovisningskonsulten medges först 

efter överenskommelse med redaktionsledningen • Förbehåll: Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRF:s. 

Omslagsfoto: Björn Wanhatalo 

12 Handbok för Reko 

Redan när Reko skrevs fanns planerna på en handbok 

för att tolka och förtydliga vad den nya standarden 

för redovisningstjänster innebär i praktiken. Nu är 

detta projekt klart. 

17 Nya inträdesregler 

Från och med 1 maj är det nya inträdesregler som 

gäller för att bli medlem/auktoriserad hos SRF. 

24 Skatteverkets skatteträff 2010 

25 – Att vara programledare är den enkla delen 

av jobbet 

30 Ny generaldirektör förordar enkla regler och 

bra service 

32 Avskaffandet av revisionsplikten 

38 Redovisning av anställdas förmåner 

– ur ett såväl praktiskt som teoretiskt 

perspektiv 

44 Begränsning av semesterintjänandet vid 

oavbruten sjukfrånvaro 

Redaktionen har ordet... 

Mitt under brinnande högsäsong har anmälningarna till 

vårens Reko-kurser rasat in. Ni är många därute som inte 

vågar vänta till i höst, ett klokt val tycker vi. Konsulten 

gjorde ett besök på en kursdag i Uppsala, det kan du 

läsa om i den här tidningen. 

Numrets profil är Mr Plus himself, Sverker Olofsson. 

Lika snabbpratad och intensiv i verkligheten som TVprogrammet 

gett en bild av. Och oerhört ödmjuk. Läs 

mer om Sverker på sidan 25. 

Nyheten på allas läppar är annars regeringens förslag 

när det gäller avskaffande av revisionsplikten och att 

gränsvärdena blev så låga. Redovisningsbranschen jublar 

detta historiska beslut medan Skatteverket oroar sig för 

ökat fusk och större skattefel. Flera av artiklarna i den 

här Konsulten berör ämnet. 

Redaktionen önskar en trevlig läsning!

Nytt & Aktuellt 

Nu har regeringen äntligen kommit till skott 

om revisionspliktens avskaffande. Det tycks 

ha varit en hård dragkamp mellan olika departement 

om var gränsen för avskaffandet av 

plikten skall gå. Det framstår som om Finansdepartementet 

är vinnare i den dragkampen. 

Revisionsplikten och gränserna 

Skyldigheten ska bara gälla aktiebolag och vissa 

andra företag, t ex vissa handelsbolag, där mer 

än ett av följande gränsvärden har överskridits 

två räkenskapsår i följd 

• antal anställda, i genomsnitt fler än 3 personer, 

• balansomslutning över 1,5 miljoner kr och 

• nettoomsättning över 3 miljoner kr 

Gränsvärdet ligger långt under det som Utredningen 

om revisorer och revision föreslog. 

Men även med det förslag som regeringen nu 

lämnat så kommer enligt regeringen 72 procent, 

eller uttryckt i antalet 250 000, av aktiebolagen 

att kunna välja om man vill ha en revisor eller 

inte. Återstår att se hur den slutliga effekten 

blir av reformen. 

Regeringens tilltro till företagen 

Att regeringen inte är trygg i hur företagen 

kommer att sköta sig i ett system utan revisionsplikt 

framgår med all önskvärd tydlighet 

av förslaget. Regeringen konstaterar å ena sidan 

att det inte går att dra någon säker slutsats om 

vilken betydelse det får på skatteintäkterna att 

nästan tre fjärdedelar av aktiebolagen får välja 

bort revision. 

Regeringen räds dock inte detta faktum utan 

griper, till synes helt i luften, ett antagande om 

att skattefelet för de aktiebolag som väljer bort 

revision och inte heller köper redovisnings- eller 

granskningstjänster ökar med 15-20 procent. 

Tilltron till de svenska företagarnas skötsamhet 

verkar ha vissa begränsningar. 

Skatten höjs 

För att finansiera det kommande skattefelet 

föreslår regeringen att fastighetsskatten för 

vattenkraftverk höjs till 2,8 procent av taxeringsvärdet. 

Dessutom höjs stämpelskatten 

till 4,25 procent för vissa juridiska personers 

förvärv av fast egendom och tomträtter. 

Egenavgifterna sänks 

Vid beräkning av egenavgifter för enskilda 

näringsidkare ska avdrag få göras med fem 

procentenheter. Avdraget får dock inte överstiga 

10 000 kr per år. Nedsättning medges bara om 

överskottet av näringsverksamheten överstiger 

40 000 kr. På överskott över 200 000 kr medges 

ingen nedsättning. Det är bara näringsidkare 

som vid ingången av året före taxeringsåret har 

fyllt 26 år men inte 65 år som får avdrag. 

EU:s regelverk komplicerar 

Avdraget måste uppfylla villkoren enligt EU:s 

regelverk för stöd av mindre betydelse. I kombination 

med andra stöd kan avdraget vara i 

strid med dessa regler. Näringsidkaren måste 

därför ansöka om nedsättningen i inkomstdeklarationen 

bland annat för att lämna uppgifter 

om annat stöd. 

Handelsbolag 

Nedsättningen för ett handelsbolags samtliga 

delägare får maximalt uppgå till 20 000 kr. 

Motsvarande gäller för andra fall där verksamhet 

bedrivs gemensamt och där resultatet 

fördelas mellan flera personer. Nedsättningen 

ska fördelas på samma sätt som överskottet av 

näringsverksamheten. 

Tillämpas från 2010 

De nya reglerna får tillämpas på inkomster 

som den avgiftsskyldige erhåller efter den 31 

december 2009. 

TExT: BERTIL BåvALL 

Moms på begagnade varor 

Det är många bokföringstransaktioner som ska göras för att hantera 

utgående moms på begagnade varor. Om du inte använder Briljant. 

I vårt system särredovisas varje inköp med hjälp av underkonton. 

Vid försäljning anges försäljningsbelopp och underkonto 

varvid all kontering skapas automatiskt. 

Nyfiken? Gå in på www.briljant.se 

eller kontakta oss för en demo, 011-18 30 61. 

w w w . b r i l j a n t . s e 

4 Redovisningskonsulten nr 3 2010

Mamut Byrå 

För att slippa göra samma arbete flera gånger kan du använda 

ett komplett ekonomisystem som enkelt uppdaterar hela systemet 

– varje gång du gör en ändring. Det ger dig mindre manuella 

fel och ger dig mer tid över till det som är viktigt. 

Stansa verifikat är ofta det du ägnar mest tid åt. Därför är det 

viktigt att du använder ett ekonomisystem som är anpassat till 

dina behov. Mamut Byrå är anpassat för att din redovisningsbyrå 

effektivt ska stansa verifikat och har smarta verifikatsmallar 

som du sparar timmar genom att använda. 

Prova Mamut Byrå gratis – upptäck hur Mamut Byrå kan 

effektivisera din redovisningsbyrå. 

Mamut Alliance Partners 

Tips på hur du 

kan effektivisera 

din redovisningsbyrå 

” 

Verifikationsinmatningen och 

rapporterna är underbart enkla 

att arbeta med. 

- Privata Affärer Småföretag nr 1 2007 

Ring 0200 92 01 08 för mer information eller 

prova gratis på www.mamut.se/redovisning 

Mamut Byrå 

• Redovisning och budget 

• Period och årsavslutning 

• Reskontror 

• Offert, order, faktura 

• Lön 

• Klienthantering 

• Projektstyrning 

• Tidrapportering 

Från 4 890:- 

Besök vår monter på SRF Ekonomimässa 18-19 september

I korthet 

Fler lånar och färre 

amorterar 

Svenska hushåll lånar allt mer. I februari ökade 

den totala utlåningen med 9,3 procent jämfört 

med samma månad i fjol. Samtidigt visar en ny 

undersökning att amorteringarna minskar. Vid 

utgången av februari hade hushållen sammanlagt 

2 357 miljarder kronor i lån. Bolånen stod 

för 1 575 miljarder medan hushållens konsumtionslån 

uppgick till 153 miljarder, enligt statistik 

från Statistiska centralbyrån. Samtidigt som 

utlåningen ökar är det allt färre som betalar på 

sina bolån. En undersökning från SEB visar att 

ungefär en tredjedel av hushållen inte amorterar 

på sina bottenlån och det gäller främst yngre 

personer i storstäderna. Orsaken till låg amortering 

handlar inte om betalningsförmågan. 

Pengarna används i stället till renovering. Till 

skillnad mot hushållen minskar företagen sina 

lån. Företagsutlåningen är nu 1 687 miljarder 

kronor, vilket motsvarar en minskning med 106 

miljarder kronor på ett år. 

Källa: Visma infoline 

Få tror att de kan 

påverka pensionen 

Under april fick 260 000 privatanställda tjänstemän, 

som omfattas av ITP, en blankett hem i 

brevlådan för omval av sin tjänstepension. Men 

tilltron till pensionssystemet och kunskapsnivån 

om detsamma är dock låg. Var tredje 

tillfrågad vet inte hur stor tjänstepensionen är 

och över 70 procent säger sig ha dålig kunskap 

om hur mycket pengar de väntas få i pension, 

enligt SEB. 

– Mest allvarligt är att allt fler inte tror att 

de kan påverka sin pension, 60 procent idag 

jämfört med 50 procent för ett år sedan, säger 

Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB 

Trygg Liv, i en kommentar. Majoriteten av de 

tillfrågade tycker att det är svårt att ta till sig 

information om pensionen, särskilt de unga. 

Drygt hälften av de tillfrågade säger att de gör 

aktiva val. De viktigaste faktorerna för hur man 

väljer är möjligheten till god avkastning, låga 

avgifter samt en trygg placering med låg risk. 

Männen väljer i högre utsträckning än kvinnor 

möjligheter till god avkastning. Kvinnorna 

väljer i större utsträckning en trygg placering 

med låg risk. Tjänstepensionen kan komma 

att utgöra ungefär en tredjedel av den totala 

pensionen. 

Källa: Pengar 24 

Nytt knep för lägre 

moms 

När The Ark släpper sitt nya album ”In full 

regalia” den 26 april, är det en något annorlunda 

utgivning. Skivan ges ut tillsammans 

med ett magasin och säljs i tidningskiosker 

över hela landet. Det greppet innebär att skivan 

får betydligt lägre moms. Den skattetekniska 

effekten av att ge ut albumet som tidning är 

nämligen att den beläggs med sex procents 

moms i stället för övriga varors momssats på 

25 procent. Skivbranschens intresseorganisation 

IPFI tycker dock att det är fel att böcker 

och tidningar särbehandlas, och vill hellre se 

en generell kulturmoms. – Problemet är att det 

finns ett momsdirektiv inom EU som gör att 

Sverige inte vågar gå åt en generell kulturmoms, 

säger IPFI:s vd Lars Gustafsson. Ytterligare en 

fördel är att albumet kan säljas på betydligt 

fler försäljningsställen. – Det finns ett 80-tal 

fackhandlare för skivor och många städer har 

inte längre någon skivbutik. Nu får vi i stället 

drygt 600 fler försäljningsställen, säger The Arks 

manager Jon Gray. 

Källa: TT Spektra 

Fusk att starta företag 

med mammapeng? 

Var femte kvinnlig företagare startar sitt företag 

under föräldraledigheten. Men de driftiga småbarnsmammorna 

kan därmed göra sig skyldiga 

till fusk. – Jag tror att det främst handlar om 

att få en idé och fila på den. För många tar 

det flera år innan de kan leva på sitt företag, 

säger Frida Haavisto på Driftig.nu. Enligt en 

undersökning gjord av Driftig.nu, ett nätverk 

för kvinnligt företagande, startar 21 procent av 

kvinnliga företagare sin verksamhet medan de 

är mammalediga. – Många har länge funderat 

på det. Föräldraledigheten har gett dem tid att 

reflektera över livet och arbetssituationen, säger 

Frida Haavisto. Kreativt, kan tyckas. Men enligt 

tidningen Metro kan det vara ett regelbrott att 

starta företag medan man uppbär föräldrapenning. 

– Man får inte utföra arbete samtidigt 

som man tar föräldrapenning. Jag förutsätter 

att det är ett visst arbete att starta företag, 

säger Mats Mattsson, verksamhetsansvarig vid 

Försäkringskassan. Frida Haavisto menar att 

man självklart inte ska fuska. Men att reglerna 

kanske bör ändras. – Det gäller att hitta vägar 

att få det att fungera. Allt som underlättar för 

kvinnor att starta och driva företag är ju positivt. 

Undersökningen visar också det främsta hindret 

för kvinnor att driva företag är svårigheterna 

att få ihop det så kallade livspusslet. – Det här 

visar att företagandet är en jämställdhetsfråga i 

ett större perspektiv. Kvinnor och män måste ta 

lika stort ansvar i hemmet så att kvinnor har tid 

att starta företag, säger Frida Haavisto. 

Källa: Aftonbladet.se 

Iphone dubblar vinsten 

Det går bra för Apple nu. Försäljningen av 

bolagets datorer ökade med 33 procent jämfört 

med i fjol. Sammanlagt 2 940 000 Mac-datorer 

såldes under det gångna kvartalet. Ökar ännu 

mer gör succételefonen Iphone, som nu släppts 

i flera versioner. Iphone är en kraftigt bidragande 

faktor till att Apples resultat nästan fördubblas 

under kvartalet. 8 750 000 nya ägare 

har hittat till den stilbildande smartphonen, 

vilket inte bara är betydligt fler än vad analytikerna 

räknat med. Det är dessutom en ökning 

med hela 131 procent sedan i fjol. 50 miljoner 

människor spås i dag ringa med Apples Iphone. 

Källa: E24 


SRF Informerar 

SRF Informerar: Information från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Box 143, Ölandsgatan 7, 791 23 Falun, www.srfkonsult.se, e-post: info@srfkonsult.se 

Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel 023-79 49 50, fax 023-637 88 

Ansvarig utgivare: Mats Olsson, e-post: mats.olsson@modernekonomi.se 

Utgivning/distribution: SRF Informerar utkommer åtta gånger per år och publiceras i tidningen Konsulten. 

Förbehåll: Informationen baseras på källor som bedömts som tillförlitliga. SRF ansvarar inte för eventuell skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. 

Redovisningskonsulten nr 3 2010 

SRF Informerar 

Information från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF: Nr 3-10 

Granskning av kontokort med koppling till skatteparadis 

Skatteverket kommer att få in uppgifter om svenskar som har kontokort knutna till bankkonton med koppling till skatteparadis. Innan Skatteverket 

har börjat kontrollera materialet har de personer som berörs fortfarande en möjlighet att frivilligt rätta felaktiga uppgifter i sina deklarationer. 

Efter prövning i domstol är det nu klart att Skatteverket 

kommer att få ut kontokortsuppgifter 

från två svenska finansföretag med transaktioner 

med koppling till skatteparadis. Uppgifterna 

kommer göra det möjligt för Skatteverket att 

spåra inkomster som har undanhållits från 

beskattning. 

De personer som har undanhållit inkomster 

från beskattning i Sverige har fortfarande en 

möjlighet att självmant rätta tidigare deklarationer 

och därmed undvika skattetillägg och 

eventuella brottsanmälningar. När Skatteverket 

har inlett en granskning och har börjat ställa 

frågor är det för sent. Då riskerar de som inte 

har lämnat korrekta uppgifter till Skatteverket 

förutom skatt även skattetillägg och att bli 

brottsanmäld. 

– Vi vill att rätt skatt ska komma in. Därför 

uppmuntrar vi gärna alla som tidigare undanhållit 

inkomster från oss att rätta sina deklarationer. 

Det gör det enklare för alla parter, 

säger Leif Rosenfeld, verksamhetsutvecklare på 

Skatteverket. 

Sverige har de senaste åren tecknat 16 avtal 

om informationsutbyte med före detta skatteparadis. 

Avtalen ger Skatteverket helt nya 

möjligheter att få ut information och kontouppgifter 

om svenskar som har placerat pengar 

i dessa länder. Det gäller bland annat Isle of 

Man, Jersey, Guernsey, Caymanöarna, Ber- 

mudas, Nederländska Antillerna och Brittiska 

Jungfruöarna. 

– Det blir allt tydligare att det inte längre 

finns några säkra platser i världen för att gömma 

undan inkomster från beskattning, säger Leif 

Rosenfeld. 

Kontrollerna kommer att ske inom ramen för 

det riksomfattande kontrollprojektet Utlandstransaktioner. 

Kontrollerna av skatteparadistransaktioner 

har under perioden 2006-2009 

resulterat i att sammanlagt 1 098 personer 

och företag påförts ytterligare skatt att betala 

med totalt ca 2 611 miljoner kronor (inklusive 

skattetillägg). 

Källa: Skatteverket 

7

NyHETER & NOTISER 

Nya regler om koncernavdrag 

I en proposition som överlämnats till riksdagen föreslår regeringen nya regler om koncernavdrag för att anpassa de svenska reglerna till EUrätten. 

Förslaget innebär att ett svenskt moderföretag i vissa fall ska få göra avdrag för en förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag inom 

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det måste dock röra sig om en slutlig förlust i ett likviderat dotterföretag. 

Regeringsrätten har i flera domar kommit fram 

till att de svenska reglerna om koncernbidrag 

strider mot EU-rätten eftersom de inte tillåter 

ett svenskt moderföretag att göra avdrag för 

en slutlig förlust i ett utländskt helägt dotterföretag. 

För att åtgärda detta föreslås nu särskilda 

regler för de situationer som omfattas av Regeringsrättens 

domar. De utformas som ett särskilt 

regelverk om koncernavdrag, som ligger vid 

sidan om befintliga regler om koncernbidrag. 

Förslaget innebär att ett svenskt moderföretag 

får göra avdrag för en slutlig förlust hos ett helägt 

utländskt dotterföretag inom EES om dotterföretaget 

har likviderats med en slutlig förlust 

som följd. Avdraget för denna förlust får dock 

inte leda till underskott i den svenska delen av 

koncernen. Avdragsrätten är dessutom förenad 

Företagskonkurserna fortsätter nedåt 

Såväl storstadslänen som de flesta mindre regioner 

uppvisar färre konkurser än tidigare och på 

branschnivå är det särskilt handeln och privata 

tjänsteföretag som sticker ut. UC bedömer att 

konkurserna totalt sett under året kommer att 

minska med tio procent. 

Den positiva trenden med färre företagskonkurser 

fortsätter. Under mars gick 625 företag 

i konkurs, en minskning med 15 procent mot 

samma månad 2009. 

– Marssiffrorna fortsätter i den positiva riktning 

som 2009 hittills har inneburit, mycket 

tack vare att konjunkturen har stabiliserats, 

säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. 

Under det första kvartalet i år uppgick företagskonkurserna 

till 1 587 stycken. Det innebär en 

minskning med 17 procent jämfört med januari 

till mars 2009. Därmed kryper också antalet 

konkurser för första kvartalet ner till 2005 års 

nivå, tillika genomsnitt för denna period under 

2000-talet. 

– Dessutom ska vi inte glömma att konkursutsattheten, 

det vill säga antal konkurser i 

förhållande till antal aktiva företag, är betydligt 

lägre nu än tidigare eftersom vi har så många 

fler aktörer verksamma i näringslivet, förtydligar 

Roland Sigbladh. 

Positivt för de flesta län och branscher 

Efter att länge ha dragits med stora problem är 

det i Skåne län som konkurserna minskar som 

mest när det gäller storstadslänen. Med några få 

undantag ser dock de allra flesta regioner nu en 

minskning i antalet företagskonkurser. Även de 

flesta branscher noterar konkursnedgångar och 

framför allt är det handeln och privata tjänsteföretag 

som noterar störst konkursminskningar. 

Samtidigt ser det ut som om tillverkningsindustrin 

håller på att återhämta sig efter några 

tuffa år. 

– Industrin har drabbats värre än tjänstesektorn 

av den internationella konjunktursvackan. 

Hushållen har ett högt sparande tillsammans 

med sänkta inkomstskatter och låga räntor, nå- 

med särskilda villkor som ska säkerställa att det 

är fråga om en verklig och slutlig förlust. 

Regeringen föreslår att de nya reglerna träder 

i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas i fråga om 

avdrag för förluster hos ett helägt utländskt dotterföretag 

om likvidationen av detta har avslutats 

efter den 30 juni 2010. 

Källa: Regeringskansliet 

Antalet företagskonkurser minskade med 17 procent under årets första kvartal och för mars månad är minskningen 15 procent. Kvartalssiffrorna 

är nu i nivå med genomsnittet för 2000-talet. 

got som framför allt har gynnat tjänstesektorn. 

Men nu ser läget betydligt ljusare ut också för 

industrin, även om det går lite trögt för byggsektorn 

än så länge, säger Roland Sigbladh. 

Förlängt uppskov förändrar prognos 

En av de osäkerhetsfaktorer inför våren och sommaren 

har varit de cirka 5 000 företag som fått 

uppskov med sina skatteinbetalningar. Nu har 

dessa företag fått ytterligare tidsfrist i och med 

att anståndet med skatteinbetalningarna har 

förlängts till januari 2011. Detta, i samband med 

den oväntat snabba konjunkturförbättringen, 

gör att UC väljer att justera sin konkursprognos 

för 2010 till minus tio procent. Det skulle 

innebära att drygt 6 200 företag går i konkurs 

under året. 

Källa: UC 


Fortsatt ökning av nyregistrerade företag hos 

Bolagsverket i mars 

Under årets tre första månader ökade antalet registreringar hos Bolagsverket av de vanligaste 

företagsformerna (aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag) med 

drygt 9 procent jämfört med samma period 2009. 

Under januari, februari och mars 2010 registrerades 

totalt 16 518 nya företag på Bolagsverket, 

vilket är 734 fler än samma månader 2009 och 

innebär en ökning med drygt 9 procent. 

Bolagsverket presenterar regelbundet statistik 

om registrerade företag och föreningar i 

Sverige. I Bolagsverkets webbtjänst finns upp- 

Trafikverket ersätter Vägverket 

I nära dialog med regioner och kommuner 

ska Trafikverket svara för en samlad, långsiktig 

infrastrukturplanering för samtliga trafikslag. 

Trafikverket får också ansvar för att bygga, 

driva och underhålla de statliga vägarna och 

järnvägarna. Därtill ska Trafikverket ansvara 

för att infrastrukturen utnyttjas effektivt och 

främjar säkra och miljöanpassade transporter. 

Trafikverket kommer att omfatta verksamheten 

vid nuvarande Vägverket och Banverket 


gifter om såväl nyregistrerade som avslutade 

företag och föreningar. Statistiken uppdateras 

den första varje månad. Du kan själv söka och 

välja mellan olika företagsformer, geografiska 

områden och tidsperioder. 

Källa: Bolagsverket 

Den 1 april 2010 startade en ny myndighet, Trafikverket, med uppgift att utveckla ett effektivt 

och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt. 

samt vissa verksamheter vid Sjöfartsverket, 

Transportstyrelsen och SIKA. 

Trafikverket får huvudkontor i Borlänge och 

en regional organisation som är anpassad till 

regionernas planeringsprocesser och behov av 

dialog. 

När Trafikverket startar avvecklas Vägverket, 

Banverket och SIKA. 

Källa: Trafikverket 

AKTUELL LITTERATUR 

CSR i praktiken – hur företaget jobbar med 

hållbarhet för att tjäna pengar 

9789147090297, 264 kr 

Är det verkligen möjligt för alla företag att bidra till ett 

bättre samhällsklimat och till minskad miljöförstöring 

och samtidigt fortsätta vara lönsamma? Är samhällsansvaret 

ännu ett av de krav som läggs på företag eller 

kan det också användas för att skapa nya affärer? Per 

Grankvist, rådgivare till några av Sveriges största företag, 

ger i denna kritikerrosade bok över hundrafemtio 

konkreta exempel hur andra, både små och stora 

företag, gjort för att förena hållbarhet och lönsamhet. 

Den rätta gnistan: hur du vinner säljstarten och 

gör dina kalla samtal varma 

9789186077204, 305 kr 

Hur ökar du försäljningen genom att bli bättre på inledningen 

av säljsamtalen? Hur gör du för att minska 

antalet återkomster och få prata färdigt när du kommit 

fram till kunden? Hur gör du för att göra dina kalla 

samtal varma? Hur minimerar du tiden du lägger på 

att boka möten eller telefonmöten? Den rätta gnistan 

är skriven för dig som är inne- eller utesäljare och som 

vill slippa dåliga säljdagar. Den ger dig svar på dessa 

och många andra frågor. 

iPhone-boken 

9789163609640, 205 kr 

Det finns i grund och botten två sorters böcker om 

iPhone: den ena är ”Allt-om”-boken som djuplodar 

i allt från trådlösa nätverksprotokoll till avancerade 

kompressionscodec. Och så finns den här boken, 

vilken istället är en ”så-här-gör-man”-bok som struntar 

i alla fina ord och förklarar på ren svenska precis vad 

du behöver veta om din iPhone. 

Böckerna kan beställas via medlemssidorna på 

SRF:s hemsida www.srfkonsult.se. Se under SRF 

Bokhandel. Lösenord krävs för åtkomst. 

MEDDELANDEN FRåN SRF 

Stoppdatum för motioner till årets 

kongress 23/6 

Årets kongress kommer att hållas på Hilton 

Malmö City Hotel i Malmö den 22-24 

september. Enligt stadgarna ska motioner 

till kongressen vara inkomna till SRF Servicebyrå 

senast tre månader före kongressen. 

Sista datum är således den 23 juni 2010. 

9

NyHETER & NOTISER 

Minskade egenavgifter för att göra det mer attraktivt att driva företag 

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som innehåller det förslag till nedsättning av egenavgifter som regeringen presenterade i samband 

med budgetpropositionen för 2010. Egenavgifterna föreslås minska med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. 

Minskade egenavgifter ökar de enskilda näringsidkarnas 

disponibla inkomst och gör det 

mer attraktivt att driva ett eget företag. Det kan 

sänka tröskeln för dem som överväger att starta 

företag och bidra till att fler företag kan fortsätta 

sin verksamhet. 

För att få lägre egenavgift måste avgiftsunderlaget 

för egenavgifterna överstiga 40 000 

kronor. Den avgiftsskyldige måste också ha fyllt 

26 men inte 65 år vid årets ingång. Dessutom 

måste sänkningen av avgifterna uppfylla villko- 

Glädjande EU-besked till 180 000 svenska bilägare 

EU har sagt ja till svenska ansökningar om att fortsättningsvis få importera etanol för bearbetning under tullkontroll till biobränsle. Därmed uteblir 

den befarade tullhöjningen som skulle ha påverkat drivmedelspriset för våra miljövänliga bussar och de 180 000 bilägare som kör etanolbilar. 

– Jag välkomnar beslutet som öppnar för fortsatt 

konkurrenskraftiga priser på biobränslen. 

Det visar på en förståelse för den svenska situationen 

med en stor marknad för miljövänliga 

fordon och fortsatt forskning på andra generationens 

biodrivmedel, säger handelsminister 

Ewa Björling. 

– I Sverige har vi idag drygt 1 500 försäljningsställen 

som tillhandahåller E85. Om 

beslutet inte hade gått igenom så skulle enligt 

ren enligt kommissionens regelverk för stöd av 

mindre betydelse. 

För den som bedriver verksamhet inom flera 

sektorer föreslås vissa särskilda bestämmelser. 

För handelsbolag och andra fall där verksamhet 

bedrivs gemensamt får egenavgifterna minskas 

med högst 20 000 kronor för samtliga delägare 

tillsammans. 

Regeringen föreslår att de minskade egenavgifterna 

hanteras av Skatteverket inom ramen 

för det ordinarie deklarationsförfarandet. Den 

beräkningar kostnaden för E85 öka med minst 

60 öre per liter och därmed blivit dyrare för 

konsumenterna som tankar E85, konstaterar 

Ewa Björling. 

– Vi har fått gehör för den svenska linjen om 

de utvecklings- och klimatfördelar som låga 

tullar på biodrivmedel innebär. Vi fortsätter 

också arbetet inom EU och WTO för att få 

tillstånd mer generella tullsänkningar på klimatvänliga 

varor och tjänster. 

avgiftsskyldige ska i sin självdeklaration markera 

att han eller hon begär minskade egenavgifter 

samt, i förekommande fall, lämna uppgift om 

annat stöd av mindre betydelse som beviljats 

under beskattningsåret och de två föregående 

beskattningsåren m.m. 

De lägre egenavgifterna föreslås träda i kraft 

den 1 juli 2010 och tillämpas på de inkomster 

som den avgiftsskyldige får efter den 31 december 

2009. 


Det var EU:s tullkodexkommitté som under 

förmiddagen idag röstade för att bifalla Sveriges 

två ansökningar om tillstånd att importera 

etanol från länder utanför EU för bearbetning 

under tullkontroll i Sverige till biobränslena 

E85 och ED95. Tillstånden kommer denna 

gång att gälla under ett års tid. 



Förmån av fria läkarbesök hos företagshälsovården 

Kostnaden för de läkarbesök som anställda i företag anslutna till företagshälsovården gör och som även innefattar en bedömning av den anställdes 

arbetsförmåga är skattemässigt att hänföra till hälso- och sjukvård. 

Det innebär att om läkarbesöket är offentligt 

finansierat, helt eller delvis, ska den anställde 

beskattas för förmån av fri hälso- och sjukvård. 

Om läkarbesöket ingår som en del i en rehabiliteringsåtgärd 

är förmånen skattefri enligt regeln 

om skattefrihet för förmån av fri rehabilitering. 

Bakgrund och frågeställning 

Regeringen har nyligen beslutat om en reform 

för tidiga insatser från företagshälsovården när 

anställda blir sjuka. Syftet med reformen är att 

genom tidiga insatser från företagshälsovården 

öka anställdas möjligheter att återgå i arbete. 

Reformen innebär bl.a. att statliga bidrag betalas 

ut till företagshälsovården för läkarbesök 

som även innefattar en bedömning av den anställdes 

arbetsförmåga. Fråga har uppkommit 

om den läkarvård som ges vid dessa läkarbesök 

skattemässigt ska bedömas enligt reglerna för 

hälso- och sjukvård eller enligt reglerna för 

företagshälsovård. 

Gällande rätt med mera 

Enligt 11 kap. 18 § inkomstskattelagen 

(1999:1229, IL) ska förmån av hälso- och 

sjukvård inte beskattas om förmånen avser vård 

i Sverige som inte är offentligt finansierad. I 

samma bestämmelse anges också att förmån av 

företagshälsovård inte ska tas upp till beskattning. 

Detsamma gäller för förmån av förebyggande 

behandling eller rehabilitering. 

Det är förordning (2009:1423) om bidrag 

till företagshälsovård med vissa insatser inom 

rehabiliteringsområdet som reglerar den nu 

aktuella reformen inom företagshälsovården 

(i det följande kallad förordningen). 

I förordningens 1 § sägs att i förordningen 

finns bestämmelser om bidrag till anordnare av 

sådan företagshälsovård som, utöver förebyggande 

insatser, även kan tillhandahålla tjänster 

för att medicinskt förebygga, utreda och behandla 

arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade 

sjukdomar och skador. I 2 § anges att med 

företagshälsovård avses detsamma som i 3 kap. 

2 b § arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt 


10 § lämnas ett tilläggsbidrag för läkarbesök 

som även innefattar en bedömning av den anställdes 

arbetsförmåga. Bidrag får lämnas med 

350 kronor per genomfört läkarbesök. Det är 

Försäkringskassan som betalar ut bidraget till 

företagshälsovården (Försäkringskassans föreskrifter 

FKFS 2009:29). 

Bestämmelsen om företagshälsovård i 3 kap. 2 

b § arbetsmiljölagen har följande lydelse: ”Med 

företagshälsovård avses en oberoende expertresurs 

inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. 

Företagshälsovården skall särskilt arbeta 

för att förebygga och undanröja hälsorisker på 

arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera 

och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, 

organisation, produktivitet och hälsa.” 

I förarbetena till den nuvarande bestämmelsen 

i 11 kap. 18 § IL om skattefrihet för förmån 

av företagshälsovård (prop. 1994/95:182) sägs 

på s. 28 följande. ”Företagshälsovården är 

organisations- och gruppinriktad. Inslaget av 

individuellt inriktad vård är begränsat och ingår 

endast som ett led i arbetet med att kartlägga 

och förbättra arbetsmiljön. För den anställde 

kan därför förmånen av fri företagshälsovård 

knappast innebära några inbesparade levnadskostnader 

eller på annat sätt utgöra grund för 

förmånsbeskattning.” Vidare sägs på samma 

sida i propositionen att definitionen på företagshälsovård 

bör styras av arbetsmiljö- och 

rehabiliteringslagstiftningen. 

Enligt 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön 

måste den anställde efter en veckas sjukfrånvaro 

styrka nedsättningen av sin arbetsförmåga med 

ett läkarintyg för att kunna få fortsatt sjuklön. 

En förmån från arbetsgivaren ska enligt 61 kap. 

2 § IL värderas till marknadsvärdet. Enligt andra 

stycket i lagrummet avses med marknadsvärde 

det pris den skattskyldige skulle ha fått betala på 

orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, 

tjänster eller förmåner mot kontant betalning. 

Skatteverkets bedömning 

Den individuella vård som kan ges inom företagshälsovården 

enligt den nya förordningen 

innebär att företagshälsovården har fått ett 

delvis annat innehåll än vad som ligger till 

grund för den skattefrihet som anges i 11 kap. 

18 § IL. Om arbetsgivaren svarar för kostnaden 

för det läkarbesök som även innefattar 

en prövning av den anställdes arbetsförmåga 

innebär det en inbesparing i levnadskostnaden 

för den anställde jämfört med den kostnad den 

anställde har för att få motsvarande prövning 

hos annan vårdgivare enligt vad som krävs 

enligt lagen om sjuklön. 

Företagshälsovården får ett statligt bidrag 

för de aktuella läkarbesöken. Vården är då, 

enligt Skatteverkets uppfattning, att betrakta 

som offentligt finansierad även om det statliga 

bidraget inte skulle täcka hela vårdkostnaden. 

Om den anställde utan egen kostnad kan få sin 

arbetsförmåga bedömd vid ett läkarbesök inom 

företagshälsovården har den anställde fått en 

skattepliktig förmån. Förmåner ska värderas till 

marknadsvärdet, dvs. vad den anställde skulle 

ha fått betala för motsvarande läkarbesök på 

den öppna marknaden. Närmast kan man jämföra 

med vad patienter betalar på landstingets 

vårdcentraler. 

Vården kan, trots den offentliga finansieringen, 

vara skattefri om den sker inom ramen 

för en sådan rehabiliteringsåtgärd som arbetsgivaren 

enligt bestämmelserna i 22 kap. 3 § lagen 

(1962:381) om allmän försäkring är skyldig att 

medverka i. 

Källa: Skatteverket 

11

Handbok för Reko 

Redan när Reko skrevs fanns planerna på en handbok för att tolka och förtydliga vad den nya standarden för redovisningstjänster innebär i 

praktiken. Nu är detta projekt klart, och SRF har gjort grundarbetet till den gemensamma handboken som SRF och Far planerar att lansera under 

maj månad. Och redan nu står klart att handboken kommer att bli en viktig del av den auktoriserade redovisningskonsultens vardag. 

TExT: MIKAEL CARLSON 

Handboken är processinriktad, vilket innebär 

att den beskriver arbetet i kronologisk ordning, 

så som det uppstår och skall genomföras. 

Framställningen har standarden i Reko som 

utgångspunkt, och det innebär att den som 

arbetar enligt handboken samtidigt uppfyller 

kvalitetskraven enligt Reko. Den innehåller 

dessutom löpande hänvisningar till Reko och 

exempel på olika tillämpningar. 

Ambitionen är att täcka in hela arbetsprocessen, 

vilket även framgår av exempel från 

innehållsförteckningen: 

• byrårutiner 

• uppdragsbrev 

• planering 

• dokumentation 

• arkivering 

• löpande bokföring 

• fel och brister 

• årsbokslut 

• årsredovisning 

• rapportering 

• inkomstdeklaration 

• skattedeklaration 

• lönehantering 

• betalningar 

Målsättningen är att ge stöd och möjligheter 

till utveckling för yrkesrollen, genom att 

beskriva rutiner och arbetssätt som håller hög 

kvalitet och är lönsamma både för konsulten 

och kundföretaget. Handboken täcker in en 

stor bredd av uppdrag och arbetsmoment, men 

i vardagen använder konsulten förstås bara de 

delar av handboken som överensstämmer med 

byråns inriktning och uppdrag. Samtidigt ger 

bredden i ansats en möjlighet att utöka sin uppdragsflora 

med nya områden, och man kan då 

direkt använda handboken som stöd för detta. 

Inom vissa områden går handboken längre 

än Reko, för att kunna täcka in en större del av 

yrkesrollen. Det innebär att den även omfattar 

avsnitt för analys med nyckeltal och kassaflöden, 

budgetering samt affärsrådgivning. Dessa 

avsnitt stöder kontrollerna och kundnyttan som 

beskrivs som ett proaktivt arbetssätt i Reko. 

Handboken kommer att bli ett viktigt arbetsredskap 

för redovisningskonsulten. Uppläggningen 

att följa arbetsflödet och med löpande 

referens till Reko gör att detta blir normen för 

yrkesutövningen i praktiken. 

HÖJ DIN KOMPETENS MED 

SRF EKONOMIUTBILDNING 

www.srfekonomiutbildning.se 

Reko-Guiden 

Ytterligare en bok som har med Reko att 

göra finns nu framtagen, Reko-Guiden. 

Precis som namnet låter avslöja är boken 

en guide till skall-kraven i Reko och ska 

underlätta för användaren att hitta rätt i 

Reko. Guiden riktar sig främst till redovisningskonsulter 

på större byråer som 

har egna handböcker och riktlinjer. 

Årets kursnyheter! 

• Ekonomi för byråkunder och andra egna företagare 

• Fällor och fel i praktiken 

• Översiktskurs i civilrätt 

• Internationella affärer 

• Penningtvätt 

• K1 – En dag om årsbokslut för enskild näringsverksamhet 

• K2 – Årsredovisningsregler i mindre företag 

• K3 – Det nya huvudregelverket för upprättande av bokslut 


Sveriges 

småföretag 

går nu över 

till automatisk 

bokföring... 

Hur påverkas 

din roll? 

Varje år väljer tusentals svenska 

småföretag att gå över till automatisk 

bokföring med SpeedLedger 

Hemligheten är den patenterade kopplingen till internetbank 

som gör att merparten av bokföringen skapas med några 

enkla musklick. 

Ett sätt att utnyttja förändringen är att skaffa nya klienter 

ihop med SpeedLedger och bankerna. Med partnernätverket 

e-Kraft får du möjlighet att medverka på de hundratals 

kundträffar SpeedLedger genomför ihop med svenska banker 

varje år. 

eKRAFT är kostnadsfritt, läs mer på speedledger.se/ekraft 

SpeedLedger e-bokföring fungerar med: Danske Bank, Handelsbanken, 

Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Sparbanken Finn, Sparbanken Gripen, 

Sparbanken Syd, Swedbank & Sparbankerna. 

”Jag tog hjälp av min 

konsult när jag startade 

igång, allt för att få en så 

enkel start som möjligt” 

Jerker Larsson, 

Mobilbetong 

SpeedLedger - Klart störst 

i Sverige på webb-baserad 

bokföring. 

speedledger.se • 031 780 06 00

SRF med på Ekonomernas dagar 

Ekonomernas dagar ger studenterna på Stockholms universitet möjlighet att etablera kontakter med näringsliv och branscher. 

årets arrangemang ägde rum den 11 mars i Frescatihallen invid universitetsområdet. 

TExT: NADIA GRANqvIST FOTO: KAROLINA GUNNARSSON 

Det var andra året i rad som SRF deltog för 

att informera studenterna om förbundet och 

yrket redovisningskonsult. Runt 2 500 ekonomistuderande 

besökte Frescatihallen, där 

50-talet utställande företag och organisationer 

fanns på plats. Det var mestadels fullt med 

besökare i SRF-montern och vi räknade in hela 

500 kontakter under dagen. Med stor glädje 

kunde vi notera, att SRF blivit en allt mer känd 

organisation. 

Helene Sköthagen 

1 Redovisning. 

2 Jag hoppas på att få jobba på en stor byrå som KPMG. 

3 Jag tror man har bra möjligheter om man tar för sig och har 

självförtroende. 

4 SEB:s vD Annika Falkengren tycker jag är framgångsrik och har 

kommit långt. 

Patrik Andersson 

1 Juridik och företagsekonomi. 

2 Skulle vilja jobba med både företagsekonomi och juridik till 

exempel med företagsförvärv. 

3 Just nu kanske det är svårt, men jag hoppas det har vänt när jag 

har gått ut om ca tre år (totalt är utbildningen fem år). 

4 Ingvar Kamprad, IKEAS grundare. 

Många av studenterna vet vad SRF gör och 

vad förbundet betyder för vår bransch. Dessutom 

har redovisningskonsultyrket fått en 

rejäl skjuts uppåt när det gäller yrkesstatusen. 

En stark bidragande orsak till detta är naturligtvis 

SRF:s införande av auktorisationen 

år 2006. Den har definitivt satt yrket redovisningskonsult 

på studenternas karta! Det 

känns tryggt med tanke på SRF:s framtida 

medlemsrekrytering. 

Therese Roström 

1 Redovisning. 

2 Att jobba på en stor byrå till exempel PricewaterhouseCoopers 

lockar mig. 

3 Det känns lite osäkert med tanke på det som stod i tidningen nu 

i veckan, om att det väntas en ”Tuff framtid för ekonomistudenterna”. 

Men jag skulle å andra sidan inte lägga ner så mycket tid 

på utbildning om jag inte trodde jag kunde få jobb. 

4 Jag tycker det finns många förebilder i näringslivet bland annat 

pappa som är egen företagare. 

Julia Sjöberg 

1 Civilekonomprogrammet (finans). 

2 Det skulle vara roligt att jobba på ett företag som erbjuder managementkonsulting, 

till exempel Accenture. 

3 Förhoppningsvis har jag goda chanser till ett bra jobb. 

4 Jag ser pappa som en förebild. 

Vi passade på att ställa fyra frågor till några 

av våra besökare. 

1 Vad läser du? 

2 Vilken arbetsplats skulle du vilja jobba på? 

3 Vilka möjligheter har du att uppnå dina 

drömmar? 

4 Har du någon förebild inom ekonomi alternativt 

näringslivet? 

Niklas Sandberg 

1 Kandidatprogram i ekonomi och IT. Just nu läser jag företagsekonomi. 

2 Jag skulle vilja jobba någonstans där jag kan ha nytta av mina 

kunskaper både i ekonomi och inom IT. 

3 Inte så bred marknad. Men det finns några guldkorn, saker jag 

gärna skulle vilja jobba med, som till exempel att bygga databaser 

för redovisning. 

4 Nej 

Izabella Ghazarean 

1 Civilekonomprogrammet. 

2 Att jobba på bank tror jag skulle passa mig. 

3 Jag tror jag har stora möjligheter till det. 

4 Nej 


Anmäl dig till årets Utlandskonferens! 

Nu finns SRF på Facebook 

Sociala medier har fått ett enormt genomslag det senaste året. Inte bara privatpersoner utan 

många företag ser stora fördelar med att synas på till exempel Facebook, via någon blogg eller 

på Twitter. 

TExT: TINA SJÖSTRÖM 

Fördelen med sociala medier är att information 

kan publiceras på ett lättsamt och effektivt sätt 

och är ett fantastiskt komplement till företagets 

traditionella webbplats. 

Nu finns alltså SRF på Facebook. Här publiceras 

nyheter och händelser i korthet, frågor 

som är intresseväckare med hänvisning till mer 

information på webbsidan. Fördelen med ett 

forum som Facebook är den snabba kommunikationen. 

Man kan få kontakt och svar på sina 

frågor på bara några sekunder. En medlem har 

till och med skickat ut en fråga om det finns in- 

www.facebook.com/srfkonsult 

tressenter att köpa en redovisningsbyrå. Kanske 

får hon napp via Facebookgruppen? 

I skrivande stund har gruppen 126 medlemmar 

och ökar stadigt. För en branschorganisation 

som SRF är fördelarna många med att 

synas på flera olika sätt. Via de kommunikationsvägar 

vi har tillgång till får vi kontakt med 

olika typer av människor – några läser information 

i tidningen Konsulten, andra hämtar 

det mesta via hemsidan och en del träffar vi 

på Facebook. Så håll utkik, snart finns SRF på 

ställen du minst anar… 

Erbjudande vid anmälan 

före 1 juni! Läs mer på 

www.skattehuset.com 

Grekland, Korfu sep Spanien, Mallorca okt Västindien, Aruba okt/nov Vietnam, Nha Trang nov 

Skattehuset i Göteborg AB Tel 031-711 68 98 Fax 031-711 45 90 info@skattehuset.com www.skattehuset.com 

Namnlöst-2 1 2010-04-12 22:24:08 


15

NY HEMSIDA 

– NYA MÖJLIGHETER 

Främst innebär vår satsning med ny hemsida och nytt kundregister, att ge branschen nya smarta funktioner och verktyg 

för det dagliga arbetet. 

Som besökare ska du snabbt och enkelt hitta det du söker och det du behöver, oberoende av tid och plats. Du serveras 

rykande färska nyheter och den information du finner på hemsidan ska vara värdeskapande för dig som arbetar i branschen. 

Att kommunicera och informera elektroniskt är också ett viktigt led i vår målsättning att värna om miljön. 

Några av nyheterna för dig: Mina sidor är benämningen på dina egna sidor där du hittar bland annat medlemssidorna som innehåller 

värdefull information, verktyg och förmåner. Ändring av dina medlemsuppgifter gör du enkelt på Mina sidor, exempelvis adressändringar, 

ny fakturaadress, ny e-post eller nytt telefonnummer. Koll på dina aktualitetstimmar – information om dina timmar i 

aktuell certifikatsperiod. Kursportföljen är en funktion på Mina sidor, där du hittar all viktig information om dina bokade SRFkurser 

och även information om dina genomförda kurser. Registrering av externa timmar sköter du också här. Färska och relevanta 

nyheter för branschen. SRF:s kursutbud kommer att vara mer levande och förnyas kontinuerligt vartefter nya kurstillfällen och nya 

kurser skapas. Utbildningsansvarig kan planera och boka byråns anställda till kurser med mera. Byråansvarig har möjlighet att göra 

ändringar i byråns uppgifter som att exempelvis lägga till och ta bort anställda och administrera försäkringsuppgifter. Kalendariet med 

information om viktiga datum för dig i branschen. Sök Konsult – Tydlig exponering av våra Auktoriserade redovisningskonsulter. 

www.srfkonsult.se

Nya inträdesregler 

Från och med 1 maj är det nya inträdesregler som gäller för att bli medlem/auktoriserad hos SRF. Dessa nya regler 

gäller alltså endast nya ansökningar som inkommer efter 1 maj, är du redan auktoriserad eller passiv medlem gäller 

fortfarande de gamla kraven. 


Det finns flera olika utbildningsvägar att gå för 

att nå upp till de nya, något högre kraven. Du 

kan läsa ekonomi på universitet eller högskola, 

gå SRF:s diplomutbildningar eller studera på 

en KY-utbildning. Så här ser kraven ut: 

A – Du har minst 180 högskolepoäng (enligt 

den nya beräkningen) som fördelar sig på minst 

90 p företagsekonomi, minst 30 p juridik och 

minst 15 poäng beskattning. 


B – Du går SRF:s diplomutbildningar (Diplomerad 

Redovisningskonsult/Högre Redovisningsekonom 

och Diplomerad Företagskonsult) 

som innebär att du minst når upp till minimikraven 

i de aktuella ämnena. 

”De som gått våra diplomutbildningar ligger i framkant 

och kommer väl att matcha marknadens krav 

på en duktig och effektiv redovisningskonsult. 

C – Du går en Kvalificerad Yrkesutbildning 

(KY) för redovisningskonsult samt kompletterar 

med genom SRF anordnad utbildning för 

att nå upp till nivån för auktorisation. 

Arbetet som auktoriserad redovisningskonsult 

kommer att kräva en högre kompetens i och med 

nya uppgifter i yrkesrollen. Vi säkerställer genom 

dessa nya regler att de som blir auktoriserade via 

SRF faktiskt håller en hög nivå kunskapsmässigt, 

säger Pia Ljunggren Bernulf som är utbildningsansvarig 

hos SRF Ekonomiutbildning. 

Framtidens konsult kommer att behöva kunna 

mer om affärsstrategier, marknadsföring, retorik 

och kommunikation. De som gått våra diplomutbildningar 

ligger i framkant och kommer väl 

att matcha marknadens krav på en duktig och 

effektiv redovisningskonsult. 

HÖJ DIN KOMPETENS MED SRF EKONOMIUTBILDNING 

Nu startar våra Auktorisations- 

och Diplomutbildningar 

Den 1 maj höjer vi kraven för auktorisation. Påbörja en utbildning 

i vår och du omfattas av våra gamla regler. 

Högre Redovisningsekonom: start 15 juni, Stockholm 

DRK Företagsekonomi: start 19 maj, Stockholm 

DRK Externredovisning: start 25 maj, Göteborg 

DRK Beskattningsrätt: start 17 juni, Göteborg 

www.srfekonomiutbildning.se 

17

Tillväxt och innovationer 

Hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för tillväxt i Sverige? Det var den bärande frågan på Tillväxtdagen som ägde 

rum i mitten av april. 

TExT OCH FOTO: MATS åSMAN 

Dan Hjalmarsson 

Frågan sysselsätter dagligen många av de cirka 

400 deltagarna från i huvudsak offentlig sektor 

som satt i publiken. Deras uppgift: Att få människor 

med goda idéer att våga starta företag 

och få dem livskraftiga. 

– Jag tycker att nya företagare ska få behålla sin 

gamla sjukpenning i tre år, ansåg en av åhörarna, 

Annika Larsson, länsstyrelsen Västmanland. 

Dessutom är regelverket anpassat för tillverkande 

industri, inte tjänsteföretag där ju den mesta 

tillväxten sker i dag. 

Men så konkreta förslag hördes inte från 

talarstolen. Däremot bjöds vi på intressanta 

anföranden och ett par uttryck som vi säkerligen 

kommer att få höra mycket av i framtiden: ”Frugala 

innovationer” och ”Mikrokonsumenter på 

megamarknader”. 

Frugala innovationer 

Först frugala innovationer som översatt till 

svenska betyder enkla, billiga, mer resurssnåla 

och effektivare lösningar på ett problem eller 

en existerande produkt. Tillväxtanalys utsände i 

Indien gav konkreta exempel. Ett var en prototyp 

av en tvättmaskin som drevs med pedalkraft. Ett 

annat var den omtalade småbilen Tata Nano, 

en fyrsitsig bil med en tvåcylindrig motor som 

uppges klara sig på 0,23 liter milen. Till ett pris, 

i Indien, av cirka 20 000 kronor. Men då ingår 

AC! Toppfart 105 km/h. Den indiska medelklassen 

köar för att kunna överge den traditionella 

motorcykeln där fru och barn transporteras i 

dag. Bilen kommer till Sverige 2012. 

Uttrycket mikrokonsumenter på megamarknader 

innebär en ändrad global marknadssituation 

och hänger samman med exemplen ovan. 

På svenska betyder det att tillväxten kommer 

att drivas av volym. Den växande medelklassen 

i Asien har inga stora överskott att köpa nya 

varor för – men de vill handla och de är många. 

”Varför är ni så försiktiga, jag trodde ni var 

vikingar. 

Alice Bah Kuhnke 

Två av våra färskaste generaldirektörer, 

Christina Lugnet på Tillväxtverket och Dan 

Hjalmarsson på Tillväxtanalys stod för värdskapet 

för Tillväxtdagen och de sade unisont 

att tillväxt är vår tids viktigaste fråga 

– Vi måste kombinera innovationer med 

andra faktorer för att ge svenska företag möjlighet 

att växa och konkurrera på den globala 

marknaden, sade Dan Hjalmarsson. 

Och hittills har Sverige lyckts bra. På femtio 

år har vår BNP trefaldigats fastän antalet arbetade 

timmar i stort sett är oförändrade. Kanske 

Marcus Wallenberg 

beror det på att vi, tillsammans med Finland 

och Japan, lägger högst andel av BNP i världen 

på forskning och utveckling, FoU. Och av EU:s 

27 länder rankas Sveriges innovationsförmåga 

som nummer ett. 

Men globalisering innebär nya utmaningar, 

men också möjligheter. Och för att hantera 

dessa efterlyste en av svenskt näringslivs mer 

namnkunniga personer, Marcus Wallenberg, 

både stöd för entreprenörer och höjd kompetens. 

Dessutom måste vi våga ta risker. 

– En utländsk affärskontakt sade till mig: 

”Varför är ni så försiktiga, jag trodde ni var 

vikingar”. 

Tyngdlöst tänkande 

Men visst finns det våghalsiga entreprenörer i 

vårt land. Tillväxtdagen bjöd på två av dem: 

Cecilia Hertz, rymddesigner och Patrik von 

Corswant, filosofisk lantbrukare från Gotland 

med många järn i elden. 

Cecilia Hertz, industridesigner och grundare 

av Umbilical design efterlyste ”tyngdlöst tänkande” 

och menade att vi är för långsamma på 

att förändra våra beteenden och vanor. Hon kan 

väl sägas ha anammat innebörden av frugala 

innovationer i sin strävan efter att ta rymdteknikens 

avancerade tekniska lösningar och applicera 

dem på ”jordnära” konsumentprodukter. 

– Ost är en bit sol från ifjol, sade Patrik von 

Corswant filosofiskt och drog ner ett imponerat 

sus från publiken. 



Christina Lugnet 

Patrik von Corswant 

Patrik är en av Sveriges 23 matambassadörer 

och han vill göra Sverige till det nya matlandet. 

Själv gör han sitt bästa för att dra sitt strå till 

stacken. Han har 1 000 köttdjur, ett modernt 

gårdsmejeri, en restaurang och han kör elbil 

som laddas från eget vindkraftverk. Han har på 

bara några år tredubblat släktjordbruket, Stafva 

Gårds, omsättning. Men det kostar. 

– Vi är mitt uppe i en finansiell härdsmälta, 

gården lider av en extrem tillväxtväxtverk, berättade 

han. 

Miljöhotet engagerar och oroar men ger också 

tillfälle till nya affärer. Alice Bah Kunhke, relativt 

nytillträdd hållbarhetschef på teknikkonsultföretaget 

ÅF, stack ut hakan och sade att företaget 

tänker tjäna pengar på att jobba hållbart. 

Noterbart var att även om huvuddelen av 

åhörarna jobbar med att främja företagande i 

sin vardag så är de inte helt nöjda med hur de 

lyckas. För när alla fick chansen att svara på 

frågan, via mentometerförfarande, om deras 

region arbetar med de viktigaste frågorna för 

näringslivet svarade majoriteten: ”Nej, men 

potentialen finns.” De trodde inte heller att 

lokala entreprenörer visste vart de skulle vända 

sig för rådgivning och nätverkande. 

– Vi jobbar med en dörr in till alla myndigheter, 

sade Christina Lugnet, Tillväxtverket. 

Red_A_O_RK4_128x250_ny_Layout 1 2010-04-14 11.44 Sida 1 

Redovisningens A till Ö 

– ett måste för dig som 

jobbar med redovisning 

Köp den på www.farforlag.se 

Internetpris: 500 kr 

(exkl. moms och porto) 

Information och beställning 

Tel. 08 402 75 00 

order@farforlag.se 

www.farforlag.se 

Nätversion 

ingår! 

19

Byråporträtt 


Med juridik som konkurrensmedel 

I Umeå finns redovisningsbyrån Acredo som ägs och drivs av Peter Öberg. Peter är både jurist och auktoriserad redovisningskonsult, vilket gör 

att byrån kan erbjuda sina kunder juridiska tjänster på ett helt annat sätt än traditionella byråer. Något som ger både konkurrensfördelar och 

trygghet för kunderna. 

TExT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: BJÖRN WANHATALO 

Peter Öberg tog över Acredo 2002, något som 

han själv benämner som en lyckad generationsväxling. 

– Jag köpte till att börja med 51 

procent av bolaget och den gamla ägaren var 

kvar i några år. Efter att jag löst ut honom helt 

frilansade han en tid. Tack vare det upplägget 

kunde jag sätta mig in i företaget samtidigt 

som värdefull kunskap överfördes efter hand. 

Vi blev till och med omnämnda i Företagarnas 

tidning som ett lyckat exempel på generationsskifte. 

Egen nisch 

Peter Öberg är alltså utbildad jurist. Varför blev 

det just redovisningsbranschen för hans del, 

och inte en juristbyrå? – Egentligen blev det 

båda två, berättar han med ett småleende. Vid 

samma tid som jag tog över Acredo var även 

Swedbank Juristbyrå ute till försäljning. Jag 

var intresserad av den verksamheten också, och 

föreslog att jag skulle driva juristbyrån i samma 

bolag som Acredo. Det gick inte Swedbank 

med på. Efter lite fundering bestämde jag mig i 

alla fall för att även driva juristbyrån och gjorde 

det i tre år i eget bolag. 

Det bästa med att driva redovisningsbyrå 

tycker Peter, är det nära samarbetet med kunderna. 

Att se kundernas behov och hitta lösningar. 

– En redovisningsbyrå är en mer kontinuerlig 

och familjär verksamhet än juristbyrå. 

Här har man långa relationer med kunderna. 

Att som auktoriserad redovisningskonsult även 

kunna erbjuda juridiska tjänster är så klart ett 

stort plus och en konkurrensfördel för oss. Vi 

har skapat en nisch som våra konkurrenter inte 

kan erbjuda. Så klart har de stora kedjorna tillgång 

till experter inom det här området, men 

de personerna finns för det mesta inte på orten. 

Acredo kan till exempel bistå kunderna vid 

köp och försäljning av bolag, upprätta avtal 

och hjälpa till vid tvister av olika slag. Till 

största del är det redovisningskunderna som 

drar nytta av den juridiska kompetensen men 

byrån har några kunder som enbart kommit för 

att få hjälp med juridiska frågor. – Tack vare 

tiden med Swedbank Juristbyrå har jag skapat 

att kontaktnät som gör att några klienter ser 

mig som sin juridiska partner, berättar Peter. 

Det kan handla om att upprätta samboavtal, 


bodelning eller att någon helt enkelt inte fått 

betalt för en utförd tjänst. 

Ingen skillnad 

Av förklarliga skäl kommer vårt samtal in på 

det nyligen offentliggjorda lagrådsförslaget om 

slopad revisionsplikt. – Förslaget som lades 

nu kan kännas lite platt och väldigt försiktigt, 

säger Peter med eftertanke. Personligen kan jag 

ändå känna att det var bra att nivåerna inte blev 

högre. Min bedömning är att redovisningskonsulten 

i allmänhet varken har tid eller är redo 

för det ansvar det innebär att inte längre bli 

granskad. Konkurrensen om redovisningskunderna 

har heller inte hårdat än, i alla fall inte 

hos de revisorer vi samarbetar med. 

– För vår del på byrån tror jag inte det blir 

någon större skillnad med de nya reglerna, fortsätter 

Peter. Vi försöker hela tiden hålla uppe 

vår kompetens genom vidareutbildningar och 

kurser. För våra kunder gör revisorn ofta bara 

själva revisionen. Det mesta av konsultation och 

rådgivning sker här hos oss. Vid granskning av 

årsredovisningar upptäcker revisorn oftast bara 

fel av formell natur. Här tror jag att vi kommer 

att få stor hjälp av Reko för att bli formellt 

bättre. Att hålla en hög nivå när det gäller 

kunskap och IT-stöd tror jag blir oerhört viktigt 

framöver. Vi strävar efter att få ner ledtider och 

leverera snabbare, att ge en månadsrapport som 

är så nära verkligheten som möjligt. Vår affärsidé 

att med personlig service, nära samarbete 

och modern teknik skapa en trygg och effektiv 

redovisning kommer att vinna i längden. 

”En redovisningsbyrå är en mer kontinuerlig och 

familjär verksamhet än juristbyrå. 

Gynnsam marknad 

Peter Öberg tycker att det är en mycket gynnsam 

marknad för redovisningskonsulter. Jobben 

ser absolut inte ut att minska, snarare tvärtom. 

– Här i Umeå finns det många tjänsteföretag 

och universitetet är så klart en stor motor. Vi har 

hittills inte haft några problem när det gäller att 

hitta ny personal. Det som är synd är att bryggan 

mellan den nyligen universitetsutbildade 

ekonomen och den med arbetslivserfarenhet är 

så stor. Med en examen i ryggen har du teoretiska 

kunskaper men kan inget praktiskt. Det 

kan därför vara svårt att anställa nyutexaminefortsättning 

nästa sida 

21

ade om man har mycket att göra på byrån, det 

finns ingen som har tid att lära upp personen. 

Är du en van redovisningskonsult har du inga 

problem att få jobb. 

Acredo har vi några tillfällen marknadsfört 

sig genom att sponsra vädersändningen i TV4. 

”Vädret presenteras av Acredo Ekonomi & 

Juridik” strömmar ut i folks vardagsrum vid en 

tidpunkt när många har lokala nyhetskanaler 

påslagna. – Det här gör vi mest i varumärkesbyggande 

syfte, förklarar Peter. Vi vet att många 

hör vårt namn men jag kan väl inte påstå att 

telefonen gått varm för det. Vi bedriver ju 

inte den typen av verksamhet som lockar till 

direktköp. Däremot blir vi mer kända på stan 

och upplevs som ett större företag. Ett välkänt 

varumärke gör det lättare både när det gäller att 

få nya kunder och rekrytera personal. 

Könskvotering? 

På Acredo är två av den åtta man starka personalstyrkan 

auktoriserade redovisningskonsulter 

i dagsläget. Målet är att fler ska vara det inom 

kort. Som på de flesta andra redovisningsbyråer 

är övervägande delen av de anställda kvinnor. – 

Det här är lite av ett problem i branschen, säger 

Peter. Det är nästan så att man skulle behöva 

kvotera in fler killar, fortsätter han lite på skoj. 

Peter Öberg 

Tyvärr lever en gammal hierarki kvar. Är du man 

ska du bli revisor och inte redovisningskonsult. 

Jag tror att yrkesrollen redovisningskonsult 

håller på att få högre status och i och med att 

marknadsvärdet förändras är det fler killar som 

söker sig till branschen. En jämnare könsfördelning 

är bra för alla. 

Framtiden för Acredo ser mycket ljus ut. 

Närmast ska personalen gå kurser för att lära 

sig mer om hur Reko fungerar så att man kan 

börja tillämpa den i högre utsträckning. Det 

finns plats för en till i nuvarande lokaler och 

tanken är att den platsen snart ska fyllas. – När 

man är verksam i en bransch som börjar bli mer 

uppmärksammad är det jätteviktigt att vara effektiv 

och erbjuda kvalitativa tjänster. Hänger 

du inte med är du snart bortrationaliserad. Det 

ger liksom sig själv, kunderna blir mer krävande 

och vill ha valuta för sina pengar, säger Peter 

avslutningsvis. 


En fjärran kursupplevelse 

– tillsammans med SRF Ekonomiutbildning! 

Årets resmål 

Almuñecar Redovisning III 6-13 oktober 2010 

Malaga Högre redovisningskurs 27-31 oktober 2010 

Berlin Högre skattekurs 3-7 november 2010 

Hurghada SRF:s Nyhetsvecka 18-25 november 2010 

Teneriffa Ledarskap i praktiken 14-21 november 2010 

Rhodos Sambandet redovisning och beskattning 

26 september - 3 oktober 2010 

www.srfekonomiutbildning.se

Skatteverkets skatteträff 2010 

Runt om i landet har Skatteverket haft informationsträffar för redovisningskonsulter och revisorer som arbetar 

med små och medelstora företag. Konsulten besökte en av dessa träffar. 

TExT: BENNy WEDBERG 

Kassaregister och personalliggare 

En av årets största insatser kommer att ske inom 

kontanthandeln. Från och med den 1 januari 

2010 måste de flesta företag som säljer varor 

och tjänster mot kontant betalning använda 

ett certifierat kassaregister. 

Skatteverket kommer att genomföra 50 000 

företagsbesök under året för att se till att kassaregister 

finns och används på rätt sätt. Vidare 

kommer 10 000 företag inom frisör- och restaurangbranschen 

att få besök av någon från 

Skatteverket för att kontrollera att föreskrifterna 

om personalliggare efterlevs. 

Deklarationsinlämningen 2010 

Skatteverket ser gärna att så många deklarationsblanketter 

som möjligt lämnas elektroniskt 

och då helst via fil. Lämnas bilagor elektroniskt 

ska inte en papperskopia lämnas också. 

För den som söker om förtidsåterbetalning så 

är det viktigt att ansökan hålls skild från deklarationen 

och lämnas separat. Då Skatteverket 

får in en stor mängd deklarationsblanketter 

under kort finns det en risk att ansökan om 

förtidsåterbetalning blir liggande i en hög med 

blanketter. 

Dock ska ansökan om skattereduktion för 

husarbete som utförts under andra halvåret 

2009 och inte hanterats enligt fakturamodellen 

göras på inkomstdeklarationen, den så kallade 

”säkerhetsventilen”. Hur stor skattereduktionen 

blir räknas ut på blankett K47. Beloppet förs 

sedan över till inkomstdeklarationen och blanketten 

K47 bifogas. 

Slutstenen - den ledande avvecklingstjänsten sedan 1992 

Sälj det vilande bolaget till oss så likviderar vi det. Ägaren får betalt omedelbart och behöver inte vänta åtta till 

tio månader på utskiftningen. Vi tar hand om all hantering av bolaget. Se Säljarens Checklista på vår webbplats. 

FALUN 023 - 79 23 00 

MALMÖ 040 - 720 20 

STOCKHOLM 08 - 23 41 15 

GÖTEBORG 031 - 17 12 25 

Blankettnyheter 

På Inkomstdeklaration 1 finns två nya rutor 

för skattereduktion på husarbete. En ruta för 

fakturamodellen och en ruta för ansökan om 

skattereduktion enligt blankett K47. 

På blankett N3A kommer en tillfällig ruta att 

finnas för taxeringsåret 2010 avseende expansionsfondsskatten. 

I och med att expansionsfondskatten 

har sänkts från 28% till 26,3% 

tillgodoförs 1,7% på den expansionsfond som 

fanns vid taxeringen 2009. Denna övergångsbestämmelse 

har fått en egen ruta, 83a. 

Sedan har förstås K10 uppdaterats med nytt 

gränsbelopp för förenklingsregeln och en ny 

procentsats för uppräkning av sparat utdelningsutrymme. 

Slopad lättnad 

Inkomståret 2010, i år alltså, är det sista året 

som det är möjligt att nyttja sparat lättnadsutrymme 

vid aktieutdelning. Från och med 2011 

faller sparade lättnadsbelopp bort för alltid. 

E-POST: info@standardbolag.se 

HEMSIDA: www.standardbolag.se 

Det sparade lättnadsutrymmet går också att 

använda vid beräkning av kapitalvinsten vid 

eventuell försäljning av aktierna i fåmansaktiebolaget. 

Preliminär självdeklaration 

Det finns nu två preliminära självdeklarationer, 

”Preliminär självdeklaration 1” och ”Preliminär 

självdeklaration 2”. Deklaration 1 används för 

enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag 

eller kommanditbolag. Deklaration 2 

används av aktiebolag, ekonomisk förening och 

handelsbolag med flera. Respektive blankett 

ska användas för ändrad beräkning av debiterad 

preliminär skatt, det vill säga F-skatt och 

särskild A-skatt. 

Precis som tidigare görs ansökan om F-skatt 

på blankett SKV 4620, ”Skatte- och avgiftsanmälan”. 

LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 


Profilen 

– Att vara programledare är den enkla 

delen av jobbet 


25

Efter 23 år och 604 program väljer Sverker Olofsson, synonym med programmet Plus, att sluta som programledare och frontfigur 

för ett av Sveriges mest populära samhällsprogram. Få människor har gjort så stort avtryck inom konsumentjournalistiken, han har 

till och med fått ett ord etablerat – att sverka. 

TExT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: BJÖRN WANHATALO 

Programmet Plus kommer att fortsätta trots 

att Sverker Olofsson väljer att hoppa av som 

programledare, var så säkra. Rekryteringen efter 

hans efterträdare pågår för fullt. – Programmet 

har fått ett sådant enormt genomslag så jag 

tror det kommer att leva i många år till, säger 

Sverker Olofsson. Det kommer att bli en rolig 

uppgift för den som får jobbet. Redaktionen är 

väl tilltagen, fyra reportrar jobbar med uppdragen. 

Konsumentjournalistiken är inte enkel, jag 

vågar påstå att den tillhör något av det svårare 

du kan ägna dig åt som journalist. 

Som på ett bananskal 

Att Sverker Olofsson skulle bli reporter och 

programledare var inget han själv tänkt sig. – 

Jag har en fil mag och i unga år hade jag en 

dröm om att bli lärare. Jag har jobbat med 

både det ena och det andra, bland annat som 

expedit i en butik, som buss- och taxichaufför, 

innan jag hamnade hos SVT som reporter. 

När Plus skulle börja produceras tyckte man 

från ledningens sida att jag skulle passa som 

programledare så man skulle kunna säga att jag 

halkade in på ett bananskal. Den här branschen 

är enormt intressant och spännande, har man 

väl hamnat här vill man inte härifrån. 

– Det är viktigt att betona att ett program 

som Plus utgår från ett journalistiskt jobb, fortsätter 

Sverker. Ett jobb som innebär att ställa 

vassa och kritiska frågor. Att vara programledare 

är den enkla biten. 

Större delen av de uppslag som visas i Plus 

kommer in som tips från allmänheten. – Det 

ringer så mycket så vi har till och med varit 

tvungna att införa telefontid, avslöjar Sverker. 

Annars hade vi inte haft tid att jobba. Det som 

är riktigt kul är att många ser oss som en myndighet. 

När någon blivit orättvist eller felaktigt 

behandlad säger de ofta att ”gör du inte rätt så 

ringer jag till Plus”. Jag vill också betona att vi 

aldrig någonsin uppmanar till en konflikt. När 

Sverker Olofsson 

vi tar kontakt med den som anses gjort fel leder 

det oftast till upprättelse. 

Ovilliga gäster 

– På Plusredaktionen jobbar vi med ren och 

skär nyttojournalistik, fortsätter Sverker. Det 

handlar om människors privatliv, att de får upprättelse. 

I vissa fall får de pengar tillbaka, i andra 

fall kan det handla om att få bilen omreparerad 

eller ett kontrakt hävt. Folk berättar sin historia 

och blir oftast tillfreds i slutändan, det är det 

mest tillfredställande. Jag kan se det här som 

min drog, att uppleva lösningar på problem, att 

vara i studion och driva på intervjuer. Jag tror 

att det är därför jag varit nykterist i hela mitt 

liv, jag behöver inget annat. 

Något som ändå kan upplevas som ett problem 

av redaktionen är svårigheten att få gäster 

till studion. – Jag kan förstå att många tycker 

det är besvärligt att vara med och försvara sig 

och sina handlingar. Något som är viktig att 


veta är att vi aldrig klipper i ett inslag trots att 

det är bandat i förväg. Personerna som vi bjuder 

in får också övergripande frågeställningar 

skickat till sig i förväg, och får även se inslaget 

vi kommer att visa. Jag tror inte på att försöka 

nita en person med överraskande frågor. Vi 

vill att våra gäster ska vara pålästa och vi har 

märkt att man kommer mycket längre med 

en öppen journalistik. För en del som vägrar 

att vara med handlar det också om rädslan att 

vara med i TV, inte enbart att det kan vara en 

känslig fråga de ska debattera. 

Dålig på att klaga 

Jag frågade Sverker lite försynt hur han upplevs 

när han kommer in i en butik, om butiksinnehavaren 

blir rädd när han eller hon får se vem 

det är? – Går jag in någonstans här i Umeå så 

är det ingen som reagerar, här vet alla vem jag 

är. Jag är bara Olofsson från Vännäs. Om jag 

däremot är i en annan stad så kan en och annan 

höja på ögonbrynen, men jag upplever att de 

för det mesta tycker det är trevligt. Många vill 

gärna visa nya produkter eller kampanjer. Det 

är mer som att det är de och jag mot de där som 

gör fel, att vi strävar åt samma håll. Avarterna, 

de som missköter sig, är faktiskt ganska få. 

Sverker anser heller inte att han är en besvärlig 

kund, trots att han har många års erfarenhet av 

att klaga och kritisera offentligt. – Personligen 

är jag väldigt lättsam och har svårt för att klaga. 

Om jag skulle göra det så blir det ett himla 

hallå så det är sällan värt det. När jag beställer 

varor på nätet brukar jag använda mitt andra 

förnamn för att inte utnyttja det faktum att 

jag är känd. 

Sen var det det här med ordet sverka. Att 

sverka betyder att klaga på en inköpt vara man 

är missnöjd med. Ordet är numera ett etablerat 

verb. – Det är så klart glädjande att få ett ord 

uppkallat efter sig på det viset. Det betyder 

ju att jag gjort någonting bra. I den senaste 

mätningen som gjordes hade Plus 11,2 procent 

tittare vilket motsvarar över 1 miljon. Ganska 

bra för ett grått vardagsprogram. 

Belönad 

I slutet av förra året fick Sverker Olofsson stora 

journalistpriset och motiveringen löd ”För att 

han aldrig ger sig”. – Det var väldigt hedersamt 

att få ta emot priset, säger han och ler stort. Väldigt 

kul att vår typ av journalistik fick det erkännandet, 

och att priset gick till Umeå. Det har 

hänt mycket inom konsumentjournalistiken de 

senaste åren, förr hade den ingen hög status. Jag 

vågar påstå att Plusredaktionen bidragit till att 

den vuxit i anseende. Samhället är cyniskt och 

det behövs journalister som granskar. 

fortsättning nästa sida 


27

Sedan kommer vi in på ett ämne som gör 

Sverker lite upprörd. – Förr hade vi en oemotsagd 

sanning, vad du än gör så låna inte till 

konsumtion. Idag är det omodernt att säga så. 

Tyvärr har det dykt upp mängder med fifflare 

som alldeles för enkelt lånar ut pengar via mobiltelefon 

utan någon som helst kontroll. Jag 

tycker det är konstigt att ingen ifrågasätter deras 

metoder och sätter stopp för det. Samhället 

säger till den drabbade människan ”hur kan du 

vara så dum att du lånar pengar på det viset” 

men ingen säger något till företagen som lånar 

ut. Skamligt! 

Sverker har också blivit utnämnd till medicine 

hedersdoktor, något som han själv, lite på 

skämt, undrar hur det gick till. – Jag åker med 

en forskargrupp från Umeå universitet och 

informerar allmänheten om forskningsresultat. 

Just nu handlar det om mat som medicin, vilka 

konsekvenser spädbarnets föda får för hälsan vid 

50 års ålder. Jag leder samtalet och förmedlar 

ordet från forskarna. 

Framtidsplaner 

Nästa utmaning för Sverker Olofsson blir ett 

intervjuprogram, något helt nytt som kommer 

att sändas i höst. – Jag vet faktiskt inte så 

mycket om programmet än, avslöjar han. Det 

Kontakt: 

kommer att vara ett studioprogram, intervjuer 

med människor i maktsfären, en halvtimme i 

veckan. Det blir ingen talkshow utan mer på 

det seriösa planet. 

Om vi får vara med om en ny symbol, likt 

soptunnan i Plus, vet Sverker inte än. – Soptunnan 

visade sig vara en supergrej som mark- 

Skatteprogrammet 

med de nöjdaste 

användarna* 

”…en sammanvägning av funktion och support ger 

fördel WinSkatt.” 

WinSkatt är ett kraftfullt skatte- och deklarationsprogram. 

Komplett med Skatteverkets blanketter, egna beräknings bilagor, 

preliminärdeklaration, skatteberäkning, skatte analys, automatisk 

deklarations kontroll, klienthantering, mm. 

Med WinSkatt gör du snabbt och enkelt alla typer av deklarationer. 

Programmets unika funktioner för skatte beräkning gör att 

du enkelt, snabbt och effektivt kan simulera och skatteplanera. 

* Enligt SRF:s stora enkätundersökning ”Nöjd kund 2008 och 2009”. 

nadsförde programmet. Först var vi rädda att 

den skulle uppfattas som fånig. Den var därför 

beige till färgen och var bara med i vart tredje 

program. Efter några veckor insåg vi bedrövat 

att det var tunnan folk kom ihåg. Om mitt nya 

program kommer att ha en symbol som får lika 

stor betydelse vill jag låta vara osagt. 

Ladda ner en demo av 

WinSkatt 

www.programgruppen.se 

– en del av Björn Lundén Information AB 

PROGRAMGRUPPEN AB • Tel: 0651-76 78 90 • Fax: 0651-76 78 88 • E-post: info@programgruppen.se • www.programgruppen.se 


Bokföringsprogram online 

Har du råd att göra jobbet två gånger? 

- Upptäck nya tidens bokföringsprogram 

- Internetbaserad bokföring 

”Med e-conomic kan vi erbjuda våra 

kunder en ny, smart samarbetslösning. 

Det gör att vi kan ge våra 

kunder stor flexibilitet som sparar tid 

för oss och pengar för våra kunder. 

Kunderna uppskattar enkelheten och 

att vi kan dela på bokföringsdata och 

rapportering direkt på nätet. 

Den duktiga supporten skapar 

trygghet både för oss 

och våra kunder.” 

Ann Ivarsson 

VD/Försäljning 

Mevona AB 

”För vår verksamhet har e-conomic 

blivit ett centralt nav där all input såsom 

kundfakturor, leverantörsfakturor, 

tidrapportering, avtalsfakturering etc. 

hanteras i samma ”motor”. Detta 

skapar en fantastiskt effektiv vardag 

där vi kan lägga mer fokus på våra 

kunder än vår interna administration. 

Kontoret på fickan med hög tillgänglig- 

het vart du än befinner 

dig!” 

Maria Wilén 

VD/Försäljning, 

Elektronomi i Sverige AB 

- Gör inget dubbeljobb 

Samarbeta och dela information 

på nätet. 

- Alltid tillgängligt 

Du har alltid åtkomst till dina data 

oavsett om du är hemma, på 

kontoret eller på resa. Allt som 

behövs är en internetuppkoppling. 

- Spara tid 

Inga installationer eller backupper. 

Få tid över till kärnverksamheten. 

- Spara pengar 

Med e-conomic behövs inga CDskivor, 

pappersmanualer eller annan 

dyr hantering. Därför har e-conomic 

lågt pris och gratis upport. 

”För många av våra kunder är ett webbaserat 

bokföringsprogram en stor fördel då 

de kan välja grad av delaktighet och 

dygnet runt ha åtkomst till ekonomisystemet, 

oavsett var de befinner sig. Dessutom 

slipper både vår kund och vi risken 

och ansvaret för installation, uppdatering 

och säkerhetskopiering. Detta sköts enkelt 

och smidigt av e-conomic. 

e-conomic innehåller de 

funktioner som motsvarar 

behovet i de allra flesta av 

våra uppdrag” 

Robert Kermani 

Financial Manager 

CorpNordic 

e-conomic sverige ab • Upplandsgatan 35 • 113 28 Stockholm • www.e-conomic.se • Tel 08 - 562 766 90 • info@e-conomic.se

Ny generaldirektör förordar enkla regler 

och bra service 

Skatteverket har fått en ny generaldirektör. Ingemar Hansson tillträdde i slutet av februari och kommer närmast från en tjänst som statssekreterare 

och expertrådgivare i skattefrågor åt Anders Borg. – En av Skatteverkets viktigaste uppgifter är att skydda seriösa företag från illojal konkurrens. 

Med hjälp av personalliggare och kassaregister motarbetar vi den svarta sektorn. 

TExT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS åSMAN 

Ingemar Hansson är professor i nationalekonomi 

och har en gedigen bakgrund när det gäller att arbeta 

med myndigheter. Han började hos Finansdepartementet 

1987, har varit generaldirektör 

för Konjunkturinstitutet och tjänstgjort under 

inte mindre än sju finansministrar. – Eftersom 

jag varit myndighetschef tidigare och även 

studerat Skatteverket professionellt de senaste 

tre åren så jag vet vad arbetet går ut på. Det var 

därför jag sökte jobbet, säger Ingemar Hansson. 

Under några intensiva veckor har han introducerats 

i arbetet, träffat regionchefer och andra 

nyckelpersoner. Målet är att besöka alla regioner 

före sommaren. 

Fler vita jobb 

Skatteverket har under senare år sjösatt flera 

lyckade aktiviteter för att komma till rätta med 

den så kallade svarta sektorn. Kravet på personalliggare 

för frisörer och restauranger har lett till 

ökade inbetalningar när det gäller skatter och 

avgifter med över 1 miljard kronor. – Vi har 

bland annat undersökt effekterna av insatserna 

vi gjort inom restaurangbranschen, berättar 

Ingemar Hansson. Ökningen av antalet vita jobb 

som redovisats uppgår till mellan 4 000-6 000. 

Poängen med att färre personer jobbar svart är 

också att arbetsgivaravgifterna ökar. Dessutom 

är det svårt för företaget att ha vit arbetskraft 

utan att också ha vita intäkter, det går liksom 

hand i hand. Vinnare är också personalen som 

får pensionsgrundande inkomster, nog så viktig 

nu när varenda intjänad krona räknas. 

Högaktuellt just nu är också den nya lagen 

om certifierat kassaregister. Röster har hörts om 

att lagen lockar fram ”lycksökare”, företag som 

”I dagsläget är vi mycket nöjda med våra nya 

verktyg i form av personalliggare och certifierade 

kassaregister. 

tar fram kassaregister som inte riktigt håller 

måttet eftersom efterfrågan under en period 

varit större än tillgången. – Staten har utsett 

ett företag som certifierar kontrollenheterna 

som kopplas till kassaregistren, säger Ingemar. 

Om de sköter sitt jobb borde risken vara ganska 

liten, de ska inte ge sitt godkännande innan de är 

säkra på att produkten uppfyller våra krav. För 

säkerhets skull vill jag ändå uppmana de företag 

som omfattas av den nya lagen att skriva avtal 

med leverantörerna av kassaregister. Då har man 

skriftligt på att de garanterar att produkterna – 

kassaregistret och kontrollenheten – uppfyller 

de lagstadgade kraven. 

Fler vill in 

Något som personalen på Skatteverket ser som 

positivt är att fler branscher självmant vill omfattas 

av kravet på personalliggare. Det gäller 

bland annat byggsektorn. – Byggbranschen är 

en av aktörerna som vill omfattas av kravet på 

personalliggare, berättar Ingemar. De har redan 

infört ett frivilligt system på eget initiativ, id06, 

för att komma tillrätta med svart arbetskraft. 

Just nu ligger det ett utredningsförslag om att 

införa personalliggare även där. 

– I dagsläget är vi mycket nöjda med våra 

nya verktyg i form av personalliggare och certifierade 

kassaregister, fortsätter Ingemar. ”So far 

so good” skulle man kunna säga. Vi har märkt 

att arbetet ger ringar på vattnet, de branscher 

som omfattas av de nya reglerna och mer eller 

mindre tvingats göra vita affärer påverkar i 

sin tur sina leverantörer. En av våra viktigaste 

uppgifter på Skatteverket är faktiskt att skydda 

seriösa företagare mot illojal konkurrens. Du 

ska kunna driva en restaurang och göra vinst 

utan att fuska. Det är inte meningen att seriösa 

företagare ska ha svårt att överleva bara för att 

det finns andra som inte följer våra lagar. 

Tror på ökade felaktigheter 

Förslaget om slopad revisionsplikt ligger som 

alla säkert hört som en lagrådsremiss. Förslaget 


lev inte på långa vägar så kontroversiellt som 

man sa ursprungligen. Det nu gällande förslaget 

kommer att omfatta ungefär 250 000 bolag. 

Trots det är Skatteverket kritisk till förslaget 

och tror på ökade felaktigheter. Både medvetna 

och omedvetna. – Företag som väljer bort sin 

revisor riskerar att göra fler fel, säger Ingemar. Vi 

på Skatteverket tror faktiskt att revisorn gör ett 

jobb och rättar till felaktigheter som upptäcks 

vid bokslut. I Danmark har det visat sig att 

bland de företag som valt bort sin revisor är felen 

fler, något som vi ser som ett varnande exempel. 

Om företagaren anlitar en redovisningskonsult 

är det naturligtvis bra, men det kommer inte 

alla att göra. Blir det möjligt att driva aktiebolag 

utan någon som helst granskning så ökar det 

så klart spelutrymmet för de som inte har helt 

ärliga avsikter. 

Ingemar fortsätter: – Vi kommer också att få 

en större möjlighet att göra bokföringskontroller 

under pågående räkenskapsår. Vår ambition är 

att bokföringen ska vara rätt från början så att vi 

inte behöver få felaktiga inkomstdeklarationer. 

Samarbete med redovisningskonsulter 

Skatteverket vill gärna ha ett större samarbete 

med redovisningskonsulter. – Vi vill sprida information 

till dem som gör många deklarationer 

och som jobbar professionellt med skattefrågor, 

säger Ingemar. Det blir mer kostnadseffektivt 

om vi får in deklarationer som är rätt från början. 

Redovisningskonsulter jobbar med de här 

frågorna hela dagarna och genom att samarbeta 

med och informera den yrkesgruppen når vi 

väldigt många slutkunder. 

Enkla tjänster 

En strävan man har från Skatteverkets sida är 

att göra allt så enkelt som möjligt. Det ökar 

tilltron och benägenheten att följa regler. – Våra 

blanketter ska vara så begripliga som möjligt 

trots att reglerna är krångliga, fortsätter Inge- 


mar. När vi upptäcker vilka regler som verkar 

besvärliga att hantera lämnar vi in förslag till 

regeringen på en förändring. Vi strävar också 

efter att kunna erbjuda de flesta av våra tjänster 

digitalt. Det många inte vet är att 99,9 procent 

av alla privatpersoner faktiskt kan deklarera 

digitalt. Förra året, 2009, fick vi in 54 procent 

den vägen, antingen via internet, knapptelefon 

eller sms. Enligt vår statistik är kvinnor bättre 

än män på att använda den möjligheten. 

När svenska folket får frågan rangordna myndigheter 

hamnar ofta Skatteverket i topp och 

anses vara serviceinriktade. – Vi jobbar på att 

bli ännu mer serviceinriktade. De som arbetar 

på Skatteverket ska ha en vänlig attityd. Får du 

Bok eller online! Välj det som passar dig bäst! 

Fakta Ingemar Hansson: 

Bor i Stockholm 

Har två vuxna barn, bosatta i Skåne 

Ägnar sig gärna åt umgänge med vänner och kulturella 

aktiviteter 

Beställ 

inom 10 dagar på 

ekonomionline.se 

och ange kod kon1003 

så bjuder vi på en 

biobiljett! 

Ingemar Hansson 

ett tråkigt besked ska du i alla fall bli korrekt bemött. 

Det är viktigt att en myndighet uppfattas 

som samarbetsvillig, avslutar Ingemar Hansson. 

Läser inte bara skattepapper, även skönlitteratur går hem 

Kan köra skördetröska och betupptagare 

08-696 86 50 

Läs mer, 

köp dina böcker och 

onlinetjänster på 

31

Avskaffandet av revisionsplikten 

Ett historiskt beslut har fattats som inleder en ny era inom svensk redovisning – revisionsplikten avskaffas för mindre aktiebolag, vilket flyttar 

fram positionerna för redovisningskonsulterna. Aktiebolag som har färre än 3 anställda, omsätter under 3 mkr och har en balansomslutning på 

högst 1,5 mkr är målgruppen. Revisionsplikt inträder när 2 gränsvärden överskrids, annars får bolaget själv välja om man vill ha revision eller 

inte, och det krävs ett aktivt val genom att ändra bolagsordningen på en bolagsstämma för att genomföra förändringen. 

TExT: MIKAEL CARLSON 

Utredningens förslag hade betydligt högre 

gränsvärden, och detta har medfört negativa 

reaktioner från olika håll. Men SRF ser positivt 

på beslutet, och av flera skäl. Det viktigaste är 

att beslutet nu är fattat, och därmed öppnar 

för en situation där behoven i näringslivet 

ges företräde framför en standardiserad plikt. 

Redan nu omfattas 250 000 svenska aktiebolag 

av förslaget, men sannolikt sker en höjning av 

gränsvärdena upp till EU:s maxvärden inom 

några år som ökar antalet ytterligare. Detta 

öppnar en marknad för redovisningskonsulterna 

som genom att arbeta enligt Reko kan 

avge en bokslutsrapport som i många fall kommer 

att vara det naturliga valet för att garantera 

kvaliteten på redovisningen mot viktiga intressenter 

som banker och myndigheter. 

Den lägre nivån som beslutet undantar från 

revisionsplikt ger marknaden en mjukare över- 

gångsfas som kommer att visa att auktorisationen 

av redovisningskonsulter och den nya bokslutsrapporten 

fyller en stor del av det faktiska behov 

av kvalitet och förtroende som tidigare har legat 

på revision. Genom att bygga upp detta från 

grunden kommer förutsättningarna sannolikt 

att vara större att avstå revision även för de större 

företagen när det är dags för nästa steg. 

SRF och Far har även varit inbjudna till Skatteverket 

kring ett nytt projekt som internt kallas 

Horizontal Monitoring. Det innebär att Skatteverket 

skriver ett avtal med en redovisningsbyrå 

om arbetssätt och rutiner, för att skapa en högre 

kvalitet i processen och som följd utföra en 

annan form av granskning som ger ett effektivare 

arbetssätt för båda parter. Mötet mellan 

detta projekt och den nya standarden enligt 

Reko har stor potential att skapa en ny nivå av 

förtroende hos en av de tidigare motståndarna 

Edisons betyg* 

till revisionspliktens avskaffande. Det kommer 

att gynna utvecklingen över tiden, så SRF ser 

positivt på den inledning som reformen har fått 

genom detta beslut. 

Negativa sidor med reformen är ett påstått 

behov av ökad finansiering för att kompensera 

ett skattebortfall. Inga andra länder har påvisat 

sådana konsekvenser, och hela kalkylen om ett 

skattefel vilar på grunder som är minst sagt 

vaga. Men trots detta har man utverkat en höjning 

av stämpelskatten med 1,25 procent för 

juridiska personer, och ökade möjligheter till 

skatterevision. Det är min absoluta övertygelse 

att skattefelet inte kommer att öka på grund av 

reformen, och SRF kommer även att verka för 

att dessa kalkyler följs upp och att stämpelskatten 

återställs. Men i stort överväger det positiva 

– reformen är igång och vi är på rätt väg mot en 

bättre framtid för näringslivet! 

Du borde kanske också ta en titt på Edison – bokföringsprogrammet 

för redovisningskonsulter som nu för femte 

gången i rad fått bättre betyg av användarna än de fl esta 

andra. Två guld och tre silver talar sitt tydliga språk: 

Edison är ett av de bästa programmen för byrån! 

Läs mer på edison.se eller ring oss på 046-320 220. 

* Enligt en undersökning från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF hösten 2009, där 

1 814 auktoriserade redovisningskonsulter satte betyg på sina program. 


Fullsatt Rekokurs i Uppsala 

Många redovisningskonsulter har frågor och funderingar när det gäller Reko och hur den nya standarden ska tillämpas. För några blir det 

inte så stor skillnad mot hur de jobbar nu, för andra kommer skillnaden att bli enorm. SRF drog i mitten av april igång kurser runt om i landet 

för att räta ut alla frågetecken. 


Alla som jobbar i redovisningsbranschen går 

onekligen ett spännande år till mötes. Många 

nyheter väntar, nyheter som innebär förändringar 

i sättet att arbeta och som förmodligen 

kommer att höja statusen för en hel yrkeskår. 

Något som kommer att beröra alla auktoriserade 

redovisningskonsulter är Reko, Svensk standard 

för redovisningstjänster. Många konsulter har 

valt att trotsa arbetsbelastningen på byrån för 

att på ett tidigt skede lära sig hur reko praktiskt 

ska tillämpas genom att vara med på någon av 

våren kurser. Konsulten valde att göra ett nedslag 

under en kursdag i Uppsala. 

Historisk standard 

– De kloka går kurs nu, de våghalsiga väntar till 

i höst. Så inledde läraren Sven-Inge Danielsson 

kursdagen i Uppsala inför en fullsatt sal. Han 

betonade också att det i dagsläget inte finns 

självklara svar på alla frågor som rör Reko och 

att man på sin egen byrå måste göra nödvändiga 

rutiner som passar in i den egna miljön. – Reko 

är ett ramverk att hålla sig till och förutsättningarna 

är olika om man till exempel bedriver 

byrå på landsbygden eller i storstan, eller är 

verksam på en liten eller rikstäckande byrå, 

säger Sven-Inge. Se det som en möjlighet, vill 

vi att yrkesrollen ska ha en högre status måste 

vi också vara beredda att leverera något tillbaka 

till marknaden. Genom att arbeta enligt Rekos 

ramverk håller redovisningsarbetet en högre 

kvalitet och vi får dessutom regler att luta oss 

mot vid en eventuell tvist. Reko är historiskt, 

det har aldrig funnits en standard för redovisningskonsulter 

förut. 

– Detta innebär att vi har möjlighet att flytta 

fram våra positioner på marknaden, fortsätter 

Sven-Inge. Sannolikt kommer redovisningstjänsten 

bli dyrare för de kunder som väljer att 

inte ha en revisor. Det är en rimlig bedömning 

att konsulterna kommer att få lägga ner mer tid 

på de kunderna. En fråga ställdes av en av kursdeltagarna: 

– Kommer Reko att var annorlunda 

om kunden har revisor eller inte? – Nej, svarar 

Sven-Inge. I Reko har man även tagit höjd för 


att kunderna väljer bort sin revisor. Genom att 

hålla sig inom ramverket ska arbetet hålla en 

tillräckligt hög kvalitet så att granskning inte 

ska behövas. Givetvis ska man följa Reko även 

om kunden har sin revisor kvar, jobba för en 

hög lägstanivå på det arbete du lämnar ifrån dig. 

Verkligheten gör det svårt 

– Reko handlar egentligen om tydlig kommunikation 

och dokumentation, säger Sven-Inge. Vi 

som jobbar på en traditionell redovisningsbyrå 

har inte alltid lärt oss dokumentera tillräckligt 

väl, där har vi något att jobba med, att försöka 

få dokumentationen som ett naturligt inslag i 

det dagliga arbetet. De konsulter som jobbar 

på någon av de större revisionskedjorna har här 

ett försprång, de är redan vana att dokumentera 

eftersom de haft det som ett internt krav. 

Något som diskuterades flitigt var införandet 

av bokslutsrapport. Många kritiska röster har 

hörts runt om i landet angående att få konsulter 

kommer att kunna skriva bokslutsrapport, 

bland annat på grund av att grundbokföring ibland 

görs senare än lagen kräver. – Tyvärr är det 

vardagen för de flesta av oss, säger Sven-Inge. Vi 

måste jobba för att Bokföringsnämnden ändrar 

sina allmänna råd så att de passar bättre till vår 

verklighet. Till dess är det tyvärr så att vi inte 

kan skriva bokslutsrapport i alla lägen. Ta till 

exempel de kunder som har några få verifika- 

”Reko handlar egentligen om tydlig kommunikation 

och dokumentation. 

tioner under ett år och som kommer med hela 

årets bokföring vid ett tillfälle. De ser sig inte 

som brottslingar men vi kan inte skriva en bokslutsrapport 

åt dem. Vi måste jobba för att få 

ett regelverk som innebär att grundbokföringen 

ska vara gjord senast då skattedeklarationen ska 

lämnas, kanske med vissa undantag. 

Dokumentation allt viktigare 

Att jobba enligt Reko betyder att redovisningskonsulten 

kommer att få ta lite fler obehagliga 

beslut än tidigare. – Gör rimlighetsbedömningar, 

föreslår Sven-Inge. Om det inte känns 

rätt måste du börja gräva, kan du inte lösa det 

på egen hand så ta hjälp. Lämna inte ifrån dig 

Sven-Inge Danielsson 

ett bokslut om du inte är säker att saker och ting 

är som det borde. Fråga kunden och begär en 

godtagbar förklaring. Vi redovisningskonsulter 

är ibland naiva och tror gott om alla kunder. Nu 

kan vi, mycket tack vare Reko, vara lite tuffare 

och hänvisa till hårdare krav. 

Att jobba i en bransch som får ögonen på sig 

ställer så klart högre krav på redovisningskonsulterna. 

Det kommer att krävas högre kvalitet 

på arbetet, speciellt i de fall där det inte kommer 

att ske någon granskning av revisor. – Dyker 

det upp frågor du är osäker på så våga fråga, är 

Sven-Inges tips. Redogör för kunden vad du 

tror är riktigt men föreslå att det kan vara bra 

att lägga en liten peng på att få ytterligare en 

åsikt. Sen får kunden bestämma. Bekräfta via 

dokumentation vilken bedömning du gjort och 

vad ni kommit fram till. 

– Enligt Reko ska du också garantera att annans 

arbete som ingår i uppdraget gjorts enligt 

standarden, fortsätter Sven-Inge. Det kan vara 

svårt att bedöma. Dokumentera då den frågeställning 

och konversation du haft med din 

medarbetare eller den externa konsulten, så att 

det är utom alla tvivel att mottagaren förstått 

problemet. 

– Förr var redovisningsbranschen oreglerad, 

nu är det ute i ljuset på ett helt annat sätt. Nya 

affärsmöjligheter öppnas. När kunden förstår 

hur duktig du är blir du aldrig av med den, 

säger Sven-Inge Danielsson med en blinkning. 

33

Mångmiljonföretag producerar 

en veckas upplevelser 

Tänk dig att driva ett företag som omsätter nära 50 miljoner vars produkt lever kortare än en vecka. Under några hektiska dygn 

får inget gå snett och man är helt beroende av yttre omständigheter som väder, kommunikationer och inte minst av att människor 

beter sig som planerat. vi har gjort ett nedslag hos Sveriges största festival, Peace & Love i Borlänge. 


Att driva ett företag som är en festival är väldigt 

annorlunda mot att driva ett traditionellt 

tjänsteföretag. Ett års förberedelser för en produkt 

som lever i några få dagar, dagar då allt 

ska klaffa och minsta problem vara kalkylerat. 

Inget får lämnas åt slumpen. Patric Hammar 

är festivalchef sedan våren 2007 och har några 

månaders arbete kvar innan årets höjdpunkt 

inträffar, hans fjärde festival som högsta chef. 

Störst i Skandinavien 

Peace & Love festivalen arrangerades för första 

gången 1999 och hade då ungefär 900 besökare. 

Arenan var en rockklubb i centrala Borlänge. 

Förra året firade festivalen 10-års jubileum med 

41 000 besökare och var därmed en av Skandinaviens 

största festivaler. – Vi har utvecklats 

genom åren och blivit större än någon kunnat 

drömma om, säger Patric Hammar. Vår styrka 

ligger i budskapet, fred och kärlek och våra 

forumdagar med seminarier dagarna före själva 

”Vi har utvecklats genom åren och blivit större än 

någon kunnat drömma om. 

festivalen. Forumdagarna är vi ensamma om 

jämfört med andra festivaler. Vi har också lyckats 

locka en väldigt blandad publik, både intresse- 

och åldersmässigt, tack vare en bra mix på artister 

och våra seminarier. Därför har vi hittills varit 

förskonade från större bråk och skadegörelse. Vi 

ligger hittills i år på samma bokningsläge som 

förra året så jag tror vi får slutsålt i år igen, något 

vi fått sedan 2003. 

Enorm stab 

12 personer arbetar året runt med Peace & 

Love festivalen. Ytterligare 300 är arvoderade 

en kortare tid och under själva festivalveckan 

arbetar inte mindre än 5 000 personer som 

funktionärer. 

– Bemanningen är vårt största problem, 

fortsätter Patric Hammar. En allt större festival 

kräver så klart större organisation. Hälften av 

funktionärerna får vi från andra organisationer 

i regionen, resten ansöker via vår hemsida. Varje 

år har vi ungefär 30 procent nya människor som 

aldrig varit med förut, som ska introduceras i 

arbetet. Det ställer höga krav på våra områdesansvariga. 

När man samlar så mycket folk på en relativt 

lite yta under några hektiska dagar måste man 

naturligtvis ha väl utarbetade krisplaner. – Vi 

genomför riskövningar med polis och säkerhetsfolk, 

berättar Patric. Vi försöker kalkylera med 


Foto: Malin Sydne 



Patric Hammar Foto: Hasse Ericsson 

35

2009 blev Peace & Love Sveriges största festival med över 40 000 sålda biljetter. 

Foto: JonWallsten 

Jay-Z kommer till Peace & Love i sommar. 

alla typer av otrevliga överraskningar. Vad händer 

till exempel om det blir skyfall stora delar av 

veckan? Det hände ett år i Roskilde, då fick de 

utfärda drunkningsvarning på campingen och 

en del av publiken åkte hem i förtid. 

– Vi har också runt 1 000 personer som jobbar 

enbart med säkerhet. Som besökare ser du 

kanske ett hundratal som går omkring i gula 

västar, sen har vi 900 till bakom kulisserna. Ifjol 

hade vi 130 sjukvårdare på plats, alla utbildade. 

Likviditetsbrist 

För en organisation som växer fort blir ofta 

resultatet och likviditeten lidande. Så också 

”Eftersom de riktigt stora akterna idag kostar 

enorma summor vill man som arrangör helst ha 

exklusivitet. 

för Sveriges största festival. – I fjol gjorde vi 

en förlust på två miljoner, berättar Patric. Vi 

förflyttade festivalen till ett delvis nytt område, 

det kostade mer än beräknat. Det är också lätt 

att det dyker upp oförutsedda utgifter strax 

före festivalveckan vilket kan vara svårt att 

överblicka. Som tur var hade vi balanserade 

vinstmedel sen föregående år. Många av de 

utländska artisterna ska dessutom ha betalt i 

dollar. Vi valutasäkrar såklart men förändringar 

kan ändå ske från budget till betalning. 

En kostnad som verkligen skjutit i höjden 

de senaste åren är artistgagerna. Det är heller 

inte bara artisten som ska ha betalt, allt runt 

omkring som scenbygge och ljussättning kostar 

nästan lika mycket. Som alla andra företag gäller 

det också att göra upphandlingar i god tid 

för att få bra kvalitet till bästa pris. 

– Eftersom vår absolut största intäkt är biljettförsäljningen 

har vi en fantastisk likviditet 

på våren och försommaren. Då gäller det att ha 

björnkoll på budgeten så att pengarna räcker 

hela året, säger Patric. 

Världsartister 

Trots att man är Skandinaviens största festival 

är det inte helt lätt att boka de stora artisterna. 

– Eftersom de riktigt stora akterna idag kostar 

enorma summor vill man som arrangör helst 

ha exklusivitet, berättar Patric. Det är ett sätt 

för oss att säkra en god publiktillströmning. 

Vi konkurrerar med hela Europa, artisterna är 

företagare och det är ganska självklart att de 

hellre gör spelningar på kontinenten där det ligger 

miljonstäder på nära avstånd från varandra. 

Borlänge är en vit fläck på kartan. Tack vare en 

bra organisation och därmed ett gott renommé 

har vi lyckats få hit några riktigt stora artister. I 

år har vi till exempel Jay-Z. En sådan bokning 

får effekt även nästa år. Det är också många 

artister som vittnar om magiska spelningar hos 

oss, mycket tack vare en fantastisk publik. 

Media på gott och ont 

Att mediebevakningen i dag är snabb har organisationen 

verkligen fått erfara. – Förra året hade 

vi ett tillbud som fick oväntat stora rubriker, 

berättar Patric. På onsdagskvällen, alltså dagen 

före själva festivalen, hade vi en spelning. Den 

lade vi på en av de mindre scenerna. Det vi inte 

räknat med var att campinggästerna kommit 

tidigare än föregående år, cirka 20 000 personer. 

Strax före konserten fick vi besked om att horder 

med människor var på väg mot festivalområdet. 

Vi hade beräknat runt 6 000 personer som publik 

till den akten, det kom över 10 000. Det 

blev väldigt trångt så vi fick börja öppna upp 

staketet. Folk försökte planka in och då var det 

några som skadade sig. Eftersom det var så tidigt 

i arrangemanget stod alla på tå i organisationen 


så sju ambulanser kom till platsen med tjutande 

sirener. Klart att många trodde att något allvarligt 

hänt. Det värsta tillbudet var en person 

som fick ett epilepsianfall, annars var det bara 

enstaka blessyrer. 15 minuter in i konserten stod 

det ”Kaosspelning på Peace & Love” på Aftonbladets 

löpsedlar. – Det här blev en läropeng för 

oss. Vi har alltid haft bra relationer med media 

och många i organisationen kunde inte tro att 

det skulle skrivas något negativt om oss. Men 

det är ju deras skyldighet att rapportera och de 

spetsar gärna till det om det går. 

Viktiga samarbeten 

För att stärka budskapet om fred och kärlek 

och försöka göra världen lite bättre samarbetar 

Peace & Love organisationen med bland annat 

Amnesty, WWF och Green Peace. De har 

också skickat ut volontärer på olika uppdrag 

och lämnar bidrag till behövande. – Det här är 

en del av vår filosofi, betonar Patric. Festivalen 

är så mycket mer än bara musik, vi vill föra ut 

vårt budskap genom samarbete med humanitära 

organisationer. I år har vi också slutit avtal 

med vår första huvudsponsor, Coop. De har 

rätt värderingar när det gäller miljö och rättvisemärkning. 

Tillsammans ska vi stärka våra 

varumärken. 

Sälj eller belåna dina 

fakturor – ett bra sätt 

att öka likviditeten! 


Vi erbjuder finansiella och administrativa tjänster för 

företag. Här är något av det vi erbjuder: 

Fakturaköp – undvik kreditrisk och få betalt direkt 

Factoring – lånemöjlighet för ökad handlingskraft 

Inkasso – snabb och personlig handläggning 

WebPay – kompletta betallösningar för e-butiker 

Fyll i kalkylen på www.sveaekonomi.se och se hur 

mycket du kan tjäna på ett samarbete med oss. 

Du kan även ringa vår säljavdelning: 020-67 67 67 

www.sveaekonomi.se 

37

Redovisning av anställdas förmåner 

– ur ett såväl praktiskt som teoretiskt perspektiv 

En förmån kan ses på olika sätt. Sannolikt är det en vanlig uppfattning att det är lön som betalas ut med varor och tjänster. I många fall torde 

det vara mer korrekt att se det som två transaktioner, dels försäljning av varor och tjänster, dels betalning genom avräkning på lönen genom en 

löneförmån. I denna artikel diskuterar författarna ur såväl praktisk som teoretisk synvinkel hur förmåner till anställda kan redovisas. Ett område 

som inte alls eller endast sparsamt är behandlat i litteraturen. 

TExT: MATS BROCKERT, MATERIELL SPECIALIST På SKATTEvERKET • PETER NILSSON, SKATTEJURIST OCH ANSvARIG FÖR REDOvISNINGSFRåGOR INOM LRF KONSULT AB 

Inledning 

Inom redovisningsrätten finns flera viktiga principer 

som är utgångspunkt både för normgivning 

och tillämpning. Exempelvis får inte olika poster 

kvittas mot varandra och poster ska bruttoredovisas. 

Detta innebär att intäkter ska redovisas för 

sig och kostnader för sig. Ett område där denna 

typ av frågor aktualiseras, och som är sparsamt 

behandlad i normgivning och litteratur, är hur 

olika förmåner till anställda ska bokföras i den 

löpande bokföringen. Frågan är intressant både 

vad gäller hur och när detta ska bokföras i den 

löpande bokföringen. Idag förekommer det 

troligtvis en mängd olika varianter. Allt från 

avancerad redovisning utifrån den ekonomiska 

innebörden till att endast skatt och arbetsgivaravgifter 

bokförs. Orsaken till denna variation av 

principer torde vara avsaknad av tydlig normgivning 

och att frågan tidigare inte har behandlats i 

redovisningslitteraturen. 

I praktiken förekommer två huvudsakliga 

redovisningssätt. Antingen ser man förmånen 

enbart som en löneutbetalning eller som två 

affärshändelser, dels försäljning av varor och 

tjänster, dels betalning genom avräkning på 

lönen genom en löneförmån. I denna artikel 

diskuterar vi de olika synsätten och lämnar vår 

syn på hur frågan bör bedömas. Vi visar också 

med exempel hur förmåner praktiskt kan bokföras 

enligt BAS-kontoplanen. 

Transaktionens ekonomiska innebörd 

En grundläggande princip vid redovisningen 

är att en transaktion ska redovisas efter dess 

ekonomiska innebörd. Ett exempel inom 

redovisningsrätten är leasing. Den ekonomiska 

innebörden av leasing kan vara hyra (operationella 

leasingavtal) eller en överlåtelse (finansiella 

leasingavtal). När den bokföringsskyldige ska 

bedöma den ekonomiska innebörden av ett 

leasingavtal har avtalets form (hyra eller köp/ 

försäljning) ingen avgörande betydelse. Istället 

tittar man, utifrån objektiva omständigheter 

och villkor, på vad avsikten och innebörden är 

med avtalet. När det gäller leasing pekar normgivningen 

på ett antal situationer och villkor 

som är karaktäristiska för finansiella leasingavtal 

(RR 6:99 Leasingavtal, p. 9). 

Inom skatterätten används begreppet den 

reella eller verkliga innebörden. Begreppet torde 

ha samma betydelse som det redovisningsmässiga 

begreppet den ekonomiska innebörden. I vart 

fall är det i allt väsentligt samma omständigheter 

som ligger till grund för en bedömning av 

den verkliga och den ekonomiska innebörden. 

Till exempel bedömdes vid beskattningen ett 

hyresavtal av täckdikesanläggning som köp. Det 

ansågs i princip praktiskt omöjligt att hyresgivaren 

skulle kunna ta tillbaka anläggningen. Den 

verkliga avsikten med avtalet måste därför enligt 

Regeringsrätten ha varit köp (RÅ 1987 ref. 166). 

Vid en bedömning av den ekonomiska innebörden 

av ett sådant hyresavtal torde det inte vara 

någon tvekan om att det skulle ha bedömts som 

ett finansiellt leasingavtal och att täckdikesanläggningen 

skulle ha redovisas i bokföringen som 

en tillgång, såvida inte normgivningen uttryckt 

något annat (enligt K2-reglerna ska leasingavtal 

alltid redovisas som ett hyresavtal och enligt RR 

6:99 föreligger valfrihet i juridisk person). 

Den ekonomiska innebörden av förmåner 

Den ekonomiska innebörden av förmåner kan 

vara antingen 

1 lön som betalas ut med varor och tjänster, 

eller 

2 försäljning av varor och tjänster, dels betalning 

genom avräkning på lönen genom en 

löneförmån. 

Till att början med är det viktigt att konstatera 

att nettoresultatet blir samma oavsett vilket synsätt 

som tillämpas. Balansräkningen blir också 

samma. Skillnaden är att punkt 1 består av en 

affärshändelse (en löneutbetalning) medan det 

i punkt 2 är fråga om två affärshändelser. 

Den första punkten bygger på ett traditionellt 

antagande att arbetsgivaren betalar ut lön i form 

av varor och tjänster, d.v.s. en naturaförmån. 

Enligt detta synsätt betalas lön ut löpande i 

takt med att varor och tjänster tas ut av den 

anställde. Varje uttag av varor/tjänster är en 

affärshändelse som i princip ska bokföras (som 

löneförskott) till ett belopp motsvarande den 

faktiska kostnaden. 

Enligt det andra synsättet (två affärshändelser) 

är den första affärshändelsen försäljning till 

marknadsvärdet på kredit (den anställde får en 

skuld till arbetsgivaren). Den andra affärshändelsen 

är löneutbetalning och i samband med 

denna utbetalning regleras den anställdes skuld 

genom en löneförmån. 

Synsättet två affärshändelser grundar sig på 

att företaget genom ekonomiska incitament, ett 

rabatterat pris, vill förmå den anställde att välja 

arbetsgivarens produkter. Det kan också vara 

fråga om försäljning till förmånligt pris för att 

framstå som en attraktiv arbetsgivare. I princip 

är det ingen skillnad mot en vanlig försäljning 

till en anställd som inte förmånsbeskattas. 

Innebörden av förmåner vid beskattningen 

Den skatterättsliga innebörden av förmåner har 

uttryckts i en dom. I RÅ 2004 ref. 83 skriver 

skatterättsnämnden: 

”En arbetsgivares ersättning till en anställd i 

form av en annan tillgång än pengar presumeras 

alltså i skattehänseende vara en marknadsmässig 

betalning för det arbete som den anställde utför. 

Ur arbetsgivarens synvinkel kan betalningen för 

arbetet ses som en avyttring av tillgången till 

marknadspris. Arbetsgivaren skall då beskattas 

på så sätt att han som inkomst skall ta upp ett 

belopp motsvarande tillgångens marknadsvärde 

samtidigt som han ges avdrag med samma belopp 

såsom för utgiven lön.” 

För arbetsgivaren kan alltså en förmån ses 

som dels försäljning till marknadspris, dels 

betalning av lön. Detta synsätt överensstämmer 

med det ekonomiska synsättet att det är 

två affärshändelser, försäljning och avräkning 

vid löneutbetalningen. 

Normgivning 

Redovisningsrådet 

Av RR29 framgår att ersättningar till anställda 

omfattar också icke-monetära ersättningar, 

såsom sjukvård, bostad och bil samt gratis eller 


subventionerade varor eller tjänster. Förmåner 

ska alltså redovisas som personalkostnad (p. 

8). Detta torde grunda sig på att storleken på 

företagets personalkostnader inte bör påverkas 

av i vilken form ersättningen för utfört arbete 

utgår. Till exempel ska personalkostnaden vara 

400 000 kr både för en anställd med en årslön på 

400 000 kr och för en anställd med en årslön på 

350 000 kr plus en avtalad förmån på 50 000 kr. 

Av intresse är att redovisning av ersättningar 

till anställda enligt nämnda punkt inte är avhängig 

av om eller hur ersättningen beskattas 

av mottagaren. Enligt vår uppfattning bör detta 

rimligen också sakna betydelse. Den ekonomiska 

innebörden för utbetalaren kan ju inte gärna 

bero på mottagarens beskattning (bortsett för 

redovisning av sociala avgifter). 

I RR29 anges vidare att ersättningar till anställda 

är alla former av vederlag ett företag lämnar 

i ”utbyte” mot tjänster som utförts av anställda 

(p. 7). Rekommendationen anger m.a.o. att det 

är ett byte – varor och tjänster mot utfört arbete. 

Det är också svårt att hitta någon annan juridisk 

definition av transaktionen. 

Den anställde är ett eget rättsubjekt och kan 

därför i eget namn ingå rättshandlingar med 

företaget. Som eget rättssubjekt kan han agera 

t.ex. som anställd, konsument eller näringsidkare. 

Mycket talar därför för att principerna 

om byte av olikartade tillgångar ska tillämpas. 

För arbetsgivaren skulle det innebära att bortbytta 

produkter ska anses avyttrade till ett pris 

motsvarande den tillbytta arbetsinsatsen och 

eventuell kontant ersättning (om den anställde 

betalat något för förmånen). Den tillbytta arbetsinsatsen 

anses förvärvad mot ersättning i form 

av marknadsvärdet av de bortbytta produkterna 

och kontant betald lön. Det vill säga det är fråga 

om två affärshändelser. 

K2-reglerna 

På motsvarande sätt som gäller enligt de allmänna 

reglerna är utgångspunkten att varje 

transaktion ska redovisas för sig. En transaktion 

ska redovisas i delar om det är nödvändigt för 

att rätt återge den ekonomiska innebörden och 

flera transaktioner ska redovisas tillsammans 

om de hör samman på ett sådant sätt att den 

ekonomiska innebörden annars inte kan förstås 

(p. 2.6). Även i detta fall har den ekonomiska 

innebörden betydelse och avsikten med transaktionen 

styr hur transaktionen eller transaktionerna 

ska redovisas. 

Enligt K2-reglerna är vid byte till en olikartad 

vara eller tjänst inkomsten respektive utgiften 

det verkliga värdet på det som företaget tar 

emot respektive lämnar. Inkomsten respektive 

utgiften ska justeras med eventuella betalningar 

i samband med bytet (p 2.8). Inte heller i detta 


sammanhang finns någon skillnad mellan K2reglerna 

och allmänna regler. 

Detta innebär sammantaget att det inte finns 

skäl att behandla förmåner annorlunda i redovisningen 

när företaget tillämpar K2-reglerna. 

Exempel – den anställde betalar viss del 

för förmånen 

Hur kan då den anställdes förmån bokföras i 

praktiken? Nedan följer två praktiska exempel 

med bokföring enligt BAS som visar skillnaden 

mellan de två synsätten. I exemplen har den 

anställde betalat ett pris under marknadsvärdet. 

Två affärshändelser 

Om den anställde betalar en viss del för förmånen 

är det en naturlig utgångspunkt att se det 

som en försäljningstransaktion där produkterna 

betalas genom avräkning vid löneutbetalningen. 

Exempel 1 – den anställde betalar en del för 

produkterna, två affärshändelser 

Förmånens marknadsvärde är 100 kr (moms 20 

kr). Den anställde betalar 80 kr för förmånen. 

Förmånen inbegriper två affärshändelser a) 

försäljning till marknadsvärdet och b) avräkning 

vid löneutbetalning. 

a) Försäljning 

Debet 1910 Kassa 80 kr 

Debet 1610 Fordran anställd 20 kr 

Kredit 3010 Försäljning 80 kr 

Kredit 2611 Utg. moms 20 kr 

b) Avräkning vid löneutbetalning 

Debet 724X Förmån 20 kr 

Kredit 1610 Fordran anställd 20 kr 

Kommentar till bokföringen 

I momshänseende är det en underprisöverlåtelse 

och beskattningsunderlaget beräknas utifrån 

marknadsvärdet. Det redovisade förmånsvärdet 

20 kr på konto 724X ligger till grund för beräkning 

av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. 

BAS-kontoplanen innehåller inga speciella 

konton för att redovisa förmåner enligt synsättet 

två affärshändelser. Vi föreslår därför att konto 

724X används för att redovisa personalkostnaden 

för förmåner. Kontot kan underindelas beroende 

på om det utgår avgifter på förmånen eller inte. 

En affärshändelse 

Tillämpas synsättet att det är en löneutbetalning 

av varor och tjänster finns det två sätt att 

se på och redovisa den erhållna ersättningen. 

• Erhållen ersättning kan ses som en reducerad 

lönekostnad, eller 

• ersättningen ses som en försäljningsintäkt 

(och förmånen ses då som en lönekostnad). 

Det första alternativet, ersättningen ses som 

en reducering av lönekostnaden, är enklast att 

tillämpa. Dock får det ses som närmast uteslutet 

att den ekonomiska innebörden av den 

anställdes betalning kan ses som reducering av 

erhållen lön (en sådan transaktion kan ses som 

helt meningslös). Vidare kan detta alternativ 

leda till en (löne)intäkt, se exempel 2a nedan. 

En mer naturlig utgångspunkt är att betalningen 

ska ses som intäkt och själva förmånen 

ses som personalkostnad. Men med detta synsätt 

blir det komplicerat att beräkna den faktiska 

utgiften för förmånen. Närmast till hands ligger 

att fördela kostnaderna mellan försäljning och 

förmån utifrån marknadsvärdet på förmånen. 

Följande praktiska exempel visar på skillnaden 

mellan de olika synsätten. 

Exempel 2 – den anställde betalar en del för 

produkterna, en affärshändelse 

Förmånens marknadsvärde är 100 kr (moms 

20 kr). Företagets kostnader för förmånen är 

48 kr (moms 12 kr). Den anställde betalar 80 

kr för förmånen. 

a) Synsättet erhållen betalning ses som reducerad 

lönekostnad 


Kredit 6993 Faktiska kostnader 48 kr 


Kredit 73XX Förmåner 12 kr 


I momshänseende är det en underprisöverlåtelse, 

varför moms ska betalas med 20 kr (100 

kr x 20%). Underlaget för beräkning av skatt 

och avgifter 20 kr kan inte hämtas från redovisningen 

utan måste hämtas från en sidoordnad 

redovisning. 

Kommentar till resultatet 

Lönekostnaden i detta exempel är som utgångspunkt 

20 kr (förmånen). Genom att den 

anställde betalar 60 kr exkl. moms uppkommer 

en (löne)intäkt på 12 kr (60 – 48). Skulle däremot 

de faktiska kostnaderna ha varit 65 kr skulle 

kostnaden för förmånen ha varit 5 kr (60 – 65). 

b) Synsättet erhållen betalning är en försäljning 

och förmånen är lönekostnad 



Kredit 3010 Försäljning 64 kr 

Debet 73XX Förmåner 13,60 kr 

Kredit 6993 Faktiska kostnader 9,60 kr 



39


Den faktiska inköpskostnaden 48 kr bör fördelas 

mellan försäljningen och kostnaden för förmånen. 

Av inköpskostnaden hänförs lämpligen 9,60 

kr (48 x 20/100) till kostnaden för förmånen och 

38,40 kr (48 x 80/100) till försäljningstransaktionen. 

I momshänseende är det en underprisöverlåtelse 

och moms ska betalas med 20 kr (100 

kr x 20%). 

Fördelar med synsättet två affärshändelser 

(försäljning och avräkning) 

Redovisning enligt synsättet försäljning och 

avräkning är enkel och innehåller inte de problem 

som följer av synsättet löneutbetalning 

(en affärshändelse). Synsättet kräver inte några 

ombokningar mellan olika kostnadskonton 

och i redovisningen tillämpas bara vanliga och 

okomplicerade transaktioner. Redovisningen är 

helt enkelt densamma som vid försäljning till 

den anställde utan att denne förmånsbeskattas, 

med den skillnaden att prisnedsättningen bokförs 

som lönekostnad istället för på ett konto 

för lämnade rabatter (konto 3730). 

En annan fördel med att se den ekonomiska 

innebörden som två affärshändelser är att synsättet 

överensstämmer med vad som gäller vid 

beskattningen. Till exempel blir det lättare att 

förstå momsredovisningen och när utgående 

moms ska redovisas enligt reglerna för uttagsbeskattning 

eller omvärdering av beskattningsunderlaget. 

Om förmånen däremot ses som 

en affärshändelse (löpande löneutbetalning) 

ska utgående moms redovisas i den period då 

uttaget sker. Risken är då överhängande att 

utgående moms redovisas i fel period. Det är 

givetvis lättare att förstå och redovisa utgående 

moms på ett korrekt sätt i samband med att en 

intäkt redovisas. 

En praktisk fördel med att se förmånen som 

två affärshändelser är att bokföringen kan ordnas 

så att underlaget för skatteavdrag och avgifter 

kan hämtas direkt ur affärsredovisningen. Detta 

är möjligt även om förmånen ses som en affärshändelse, 

men redovisningen blir då något mer 

komplicerad. (I vår bok Bokslut och deklaration, 

Norstedts förlag, 2:a upplagan, behandlar vi 

frågan om redovisning av förmåner i avsnittet 

Personalkostnader – förmåner. Där finns också 

ytterligare exempel, bl.a. exempel som visar hur 

man kan lägga upp redovisningen så att avgiftsunderlaget 

kan hämtas ur affärsredovisningen.) 

Problem med synsättet en affärshändelse 

(löneutbetalning) 

Synsättet en löneutbetalning innehåller komplicerade 

inslag av löpande bokföring och värdering 

av kostnaderna för förmånen. Kostnaderna 

för förmånen består både av direkta och indi- 

rekta kostnader. Att beräkna dessa kostnader är i 

praktiken ett administrativt ogörligt arbete och 

beloppet måste därför beräknas enligt någon 

form av schablon. Det beräknade beloppet 

som är hänförligt till förmånen ska bokas om 

mellan personalkostnad och de kostnadskonton 

som kostnaderna ursprungligen bokfördes på. 

Tillämpas detta synsätt måste i praktiken även 

dessa ombokningar förenklas på något sätt. 

Med synsättet en löneutbetalning uppkommer 

det inte bara problem med momsredovisningen, 

värderingen och ombokningar. Redovisningen 

kan också bli inkonsekvent. 

En anställd i ett fastighetsförvaltande bolag hyr 

en lägenhet av bolaget. Hyran redovisas som hyresintäkt. 

Enligt ett nytt anställningsavtal får den 

anställde förmån av fri bostad istället för kontant 

ersättning. Om förmånen ses som en utbetalning 

av lön med tjänster kommer uthyrningen inte 

längre att ses som en intäkt utan som en reducering 

av kostnaderna för fastighetsförvaltningen. 

Efter ett halvår tar den anställde tjänstledigt i 

tre månader och betalning erläggs kontant för 

denna period. Det är då inte längre fråga om 

en reducering av kostnaderna och uthyrningen 

ska åter redovisas som intäkt. När den anställde 

sedan återgår till arbetet uppkommer inte längre 

någon intäkt utan en reducering av kostnaderna. 

Efter några år säger den anställde upp sig och 

uthyrningen blir åter igen en intäkt. 

Denna inkonsekvens i redovisningen är ett 

resultat av att den ekonomiska innebörden följer 

betalningssättet. Ett sådant synsätt medför inte 

bara inkonsekvent redovisning utan framstår 

också som orimligt. Synsättet blir ännu mer obegripligt 

om förmånen består av att den anställde 

kontant betalar ett pris under markandsvärdet. 

Det enda rimliga i denna situation är att se den 

anställde som en vanlig hyresgäst som betalar 

hyran genom avräkning på lönen eller genom 

kontant betalning. 

Vad bör avgöra vilket synsätt som gäller? 

Hur en transaktion ska redovisas bör avgöras 

utifrån företagets egen bedömning av den 

ekonomiska innebörden. Det vill säga vad är 

företagets avsikt med förmånen. Är den att 

sälja produkter till ett förmånligt pris till sina 

anställda eller är avsikten att betala den anställdes 

lön med produkter istället för kontanter? 

Vid denna bedömning kan företaget bl.a. 

se på avsikten med de inköp som är kopplade 

till förmånen. Är företagets inköp tänkta att 

användas som betalningsmedel för att uppfylla 

anställningsavtalet eller är inköpen avsedda för 

omsättning? 

En viktig omständighet är om löneförmånen 

är kopplad till ett valfritt köp utan krav på arbetsprestation. 

Om så är fallet är det svårt att se 

det som en betalning för utfört arbete. Snarare 

är det då bara en skattemässig förmån som ett 

resultat av att personalen får köpa produkter till 

ett förmånligt pris. Transaktionen bör i dessa 

fall ses som ett köp till särskilt förmånligt pris 

och kan, när det gäller intäktsredovisningen, 

jämföras med rabatter till andra än anställda. 

Att det finns särskilda skatteregler som anger 

att den anställde kan beskattas kan rimligen inte 

ändra den ekonomiska innebörden. 

Hur den anställde betalar för produkterna 

(kontant eller avräkning på lönen) kan dock inte 

gärna tillmätas betydelse för en bedömning av 

den ekonomiska innebörden. Det ekonomiska 

resultatet för den anställde och företaget blir ju 

exakt samma oavsett betalningssätt. 

Om företaget tillhandhåller produkter till 

marknadsmässiga villkor finns det inte någon 

ekonomisk avsikt med förmånen, eftersom det 

inte har någon betydelse om ersättning utgår 

i form av pengar eller som förmån. Företagets 

avsikt torde i dessa fall vara att gynna den anställde 

genom att erbjuda förtur till varan eller 

tjänsten (t.ex. bostadsförmån). Avsikten kan 

också vara att erbjuda en enklare hantering än 

vid motsvarande köp av någon annan. I dessa 

situationer bör förmånen redovisas som en 

vanlig intäktstransaktion. 

När bör förmånen inte intäktsredovisas? 

Om det är en vara eller tjänst som normalt inte 

tillhandahålls i företagets verksamhet är det inte 

lika naturligt att se det som en försäljning med 

avräkning på lönen. Företagets inköp för förmånen 

har ju gjorts med enda syfte att uppfylla 

anställningsavtalet. En annan omständighet som 

talar mot att redovisa förmånen som intäkt är 

om anställningsavtalet innehåller ett villkor att 

lönen, eller viss del av denna, ska utgå i form av 

företagets produkter. Kan den anställde däremot 

själv välja kontant ersättning istället för förmån 

kommer frågan i ett annat läge. 

I vissa situationer bör det aldrig kunna bli 

fråga om att intäktsredovisa förmåner. Det är 

när den anställdes förmån uppkommer i samband 

med att denne använder en tillgång som 

också används i den normala verksamheten. 

Det gäller till exempel om en anställd använder 

en personbil både i tjänsten och privat. 

Syftet med bilinnehavet är ju inte att ge en 

förmån till den anställde utan att användas i 

verksamheten. Företaget kommer att belastas 

med bilkostnader även om den anställde inte 

använder bilen för privat bruk. Förmånen är 

då främst en skatterättslig fråga och i princip 

borde endast merkostnaden redovisas som 

personalkostnad. 

Intäktsredovisning kan av naturliga skäl inte 

bli aktuellt för aktierelaterade ersättningar. 


Kostnaden för t.ex. personaloptioner redovisas 

mot fritt eget kapital. 

Avslutning 

Den traditionella synen att den anställde får 

betalt med arbetsgivarens produkter härstammar 

från den tid då den anställde fick betalt 

med mat och husrum (naturaförmån). Dagens 

arbetstagare är moderna konsumenter som enkelt 

kan välja sina inköp från en mängd olika 

leverantörer och inköpskanaler. Den anställdes 

förmån bör därför numera i regel ses som en 

förmån att köpa produkten av arbetsgivaren till 

ett pris under marknadsvärdet. 

I vart fall i mindre företag är det vanligt att 

man som intäkt redovisar vad den anställde har 

betalat kontant för produkten. Däremot bokförs 

inte själva förmånen. Därmed undviks de problem 

som uppkommer om man ser förmånen 

som en affärshändelse, d.v.s. att ersättning för 

utfört arbete betalas med produkter. Förutom 

att sådan redovisning ger fel bruttovinst kan 

det ifrågasättas om den är förenlig med god 

redovisningssed. 

Som vi ser det finns det all anledning att i större 

uträckning redovisa förmåner som en vanlig 

försäljning. Att bokföra förmåner som intäkt 

och personalkostnad inbegriper vanliga och enkla 

redovisningstransaktioner utan komplicerade beräkningar. 

Tillämpas denna redovisning minskar 

risken att göra fel i momsredovisningen och underlaget 

för arbetsgivaravgifter kan hämtas direkt 

ur redovisningen. Inte minst blir redovisningen 

och beräknade nyckeltal också mer rättvisande. 

Avslutningsvis är det ingen skillnad om 

företaget väljer att tillämpa redovisningsrådets 

normgivning eller K2-reglerna. 


Sicilien 

28 sep–5 okt 

Cypern 

11–18 okt 

Företagets 

skatter 

VECKOKURSER HÖSTEN/VINTERN 2010 

Bolagets skatter och ägarens ekonomiska planering 

Kursveckan med Tholin & Larsson 

ger ingående kunskaper om gällande 

och väntad lagstiftning. 

Analys av vilka konsekvenser 

olika handlingsalternativ innebär. 

Kursen förbereder Dig för skattesituationen 

2011. Alla nyheterna. 

GEDIGEN KURSVECKA: 

Redovisnings- och bokslutsfrågor · Vinstöverföringar i koncern · Överlåtelse av företag 

Aktuell skatteplanering · Generationsskifte · Utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag 

ARRANGERAS PÅ FYRA KURSORTER HÖSTEN/VINTERN 2010 

Läs mer på www.tholin.se eller ring och beställ kursfolder 

Företagets skatter och ägarens 

ekonomiska planering står i centrum 

för Tholin & Larssons veckokurser. 

Kvalificerad fortbildning som vänder sig 

till revisorer, redovisningskonsulter, ekonomichefer, 

rådgivare och företagsägare. 

Seriös, trivsam kursuppläggning. 

Box 17103, 402 61 Göteborg · Tel: 031-84 01 80 · Fax: 031-21 69 75 

E-post: info@tholin.se · Hemsida: www.tholin.se 

Mexico 

7–15 nov 

Bali 

20–28 nov 

– Utbildningen ger mycket god 

inblick i skattesituationen 

2010 och 2011 – för bolag 

och för ägare. 

– Vi har också tid att gå 

på djupet med frågor 

som vållar problem. 

Bertil Båvall, skatteexpert 

vid Tholin & Larsson 

och ansvarig för veckokursen 

Vid årets veckokurser 

medverkar bl a 

fr v Bo Svensby, 

Jan Antonson, 

Olof Dreij 

och Bertil Båvall 

från Tholin & Larsson. 

41

Vinst vid försäljning av bostadsrätt beskattades 

i näringsverksamhet hos fysisk person 

Enskilda näringsidkare beskattas i kapital för kapitalvinster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter (13 kap 6 § IL). Om ett aktiebolag 

säljer en bostadsrätt med vinst så ska dock vinsten, oavsett om det sålda är att betrakta som en kapitaltillgång eller en lagertillgång, beskattas 

i näringsverksamhet eftersom aktiebolag bara har ett inkomstslag. 

TExT: ULF ERIKSSON, NORSTEDTS JURIDIK 

Det har på senare år varit vanligt att bostadsrätter 

förvärvats för att renoverats och sedan säljas med 

vinst. Många har valt att köpa in bostadsrätterna 

inom ramen för en enskild näringsverksamhet 

för att eventuell vinst vid försäljning, enligt 

bestämmelsen i 13 kap 6 § IL, ska beskattas i 

kapital. 

När det gäller fastigheter så finns särskilda regler 

i 27 kap IL där det framgår att fastigheter kan 

ingå i en byggnadsrörelse och därmed utgöra lagertillgångar 

som beskattas i näringsverksamhet. 

Reglerna om byggnadsrörelse gäller dock inte 

för innehav av andelar i bostadsrättsföreningar. 

I två nyligen avgjorda fall från kammarrätten, 

KR, menar domstolen att en bostadsrätt kan 

vara lagertillgång för en enskild näringsidkare 

enligt allmänna regler om lagertillgångar i näringsverksamhet. 

Då tillämpas inte bestämmelsen 

i 13 kap 6 § IL utan beskattning av vinst 

ska istället ske i näringsverksamhet. 

Fall 1 

Det första fallet är ett mål från KR i Göteborg 

(mål nr 2653-09). En person sålde bland annat 

två bostadsrätter under 2005 med vinst som 

deklarerades i kapital. Skatteverket beslutade 

att vinsten av verksamheten skulle tas upp som 

inkomst av näringsverksamhet. 

Skatteverkets beslut överklagades till länsrätten, 

LR, som konstaterade att det av 13 kap 6 

§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår 

att för enskilda näringsidkare ska kapitalvinster 

och kapitalförluster på näringsbostadsrätter 

räknas till inkomstslaget kapital. Med kapitalvinst 

i inkomstslaget näringsverksamhet 

menas vinst vid avyttring av kapitaltillgångar. 

Kapitaltillgångar är andra tillgångar i näringsverksamhet 

än lagertillgångar, pågående arbeten, 

kundfordringar och liknande tillgångar. 

LR säger sedan att det har hävdats att bestämmelsen 

i 13 kap 6 § IL talar för att en 

enskild näringsidkares avyttring av näringsbostadsrätt 

alltid ska beskattas i inkomstslaget 

kapital. Man menar dock att stadgandet enligt 

sin ordalydelse endast kapitalvinster. 

Enligt LR bedrev personen näringsverksamhet 

och då inköpen av bostadsrätterna gjordes för 

att sälja dessa vidare efter renovering så ansågs 

tillgångarna vara lagertillgångar. Beskattning av 

vinst ska därför ske i näringsverksamhet och inte 

i kapital. KR instämde i LR:s bedömning om att 

beskattning av vinsten på bostadsrätterna skulle 

ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Domen 

är överklagad till Regeringsrätten, RR. 

Fall 2 

Det andra fallet kommer från KR i Stockholm 

(mål nr 154-10). En person hade under 2007 

köpt och sålt tre bostadsrätter under ett år. 

Han redovisade försäljningarna i inkomstslaget 

kapital. 

Skatteverket ändrade mannens taxering så att 

försäljningarna i stället beskattades i inkomstslaget 

näringsverksamhet. Detta motiverades med 

att bostadsrätterna utgjorde näringsbostadsrätter 

och dessutom lagertillgångar i verksamheten. 

Både länsrätten, LR, och KR gick på Skatteverkets 

linje. 

Det som skiljer detta fall från fallet i Göteborg 

är en skrivning i domskälen i LR. Man 

konstaterar att trots att näringsbostadsrätterna 

ansågs vara lagertillgångar så ska vinsten beräknas 

enligt kapitalvinstreglerna men redovisas i 

inkomstslaget näringsverksamhet. KR gjorde 

samma bedömning som LR. Domen är ännu 

inte överklagad till RR. 

Avslutande synpunkter 

I båda dessa fall så bedrev köparen av bostadsrätterna 

också verksamhet i enskild firma som 

utnyttjades för att renovera de aktuella objekten 

(handel med byggmaterial och utförande 

av renoveringar respektive måleriverksamhet). 

Det har självklart påverkat bedömningen. 

De frågor som måste få ett svar vid beskattningen 

är: 

1 Är bostaden en privatbostad eller hör den till 

näringen? 

2 Hör den till näringen så måste avgöras om 

den är att betrakta som en kapitaltillgång 

eller lagertillgång? 

3 Hur ska vinsten beräknas? 

Vinst vid försäljning av en bostadsrätt som är 

privatbostad beskattas i kapital. Hör bostadsrätten 

till näringen så ska den ändå beskattas 

i inkomstslaget kapital förutsatt att den är en 

kapitaltillgång. Är det däremot en lagertillgång 

så sker beskattning i näringsverksamhet. Enligt 

KR i Stockholm ska man, även i de fall bostadsrätten 

är en lagertillgång, räkna ut vinsten enligt 

de regler som gäller för kapitaltillgångar. Man 

kan fråga sig om inte vinsten ska beräknas enligt 

reglerna för lagertillgång när innehavet anses ha 

den karaktären. 


Deklarationstider krönika 

Under hela min uppväxt har helgen före sista 

deklarationsdag varit speciell. Min pappa, statsanställd 

och byråkrat ut i fingerspetsarna, hade 

naturligtvis hand om familjens deklarationer. 

Skrivbordet blev snabbt fyllt av pappershögar, 

miniräknare, anteckningsblock och gamla deklarationsunderlag. 

Alla handlingar från minst 

fem tidigare deklarationer skulle jämföras. 

Kanske fanns det något litet avdrag som skulle 

kunna komma till användning ännu en gång. 

Hela helgen gick i tystnadens tecken. Ja, 

förutom de svordomar och ilskna tillrop att vi 

andra var för högljudda som hördes från min 

pappas hörna. Jag, min mamma och min syster 

höll oss på avstånd, det var bäst så. 

Jag minns speciellt ett tillfälle. Det var lördag 

morgon och solen strålade. Första riktiga 

vårdagen för året. Min mamma hade ställt upp 

ett fönster i sovrummet på övervåningen och 

fåglarna kvittrade. Pappa hade precis plockat 

fram alla tillbehör för att inleda helgens deklarationsarbete 

och på hans stora skrivbord mitt 

i allrummet på övervåningen låg allt sorterat i 

prydliga högar. Han var väldigt ordningssam, 

Sko dig rätt inför årets konferenser. 

Äntligen är det dags att boka årets konferenser med Norstedts Juridik. Nu är 

utbudet breddat och en av årets stora nyheter är våra weekendresor. Perfekt för 

dig som gärna vill ta del av våra konferenser i ett mer koncentrerat format, 

utan att behöva lämna landet. En annan nyhet är den förnyade Revisorsveckan. 

Den och de andra utlandskonferenserna är något för dig som uppskattar 

gassande sol och att vara välskodd inför hösten. 

Läs mer på www.nj.se/skattekonomi 

Norstedts Juridik – främst för de främsta. 


BARCELONA 

Skatte- och ekonomikonferens. 

Revisorsvecka. 

SAN AGUSTIN 

Reko-vecka. 

min pappa. Glatt trallande sprang jag förbi 

pappa som gav mig en argsint blick – jag förstod 

direkt att Deklarationsdagen var inne och 

att det inte var läge för trallanden eller glada 

utrop i min pappas närhet. Jag fortsatte till 

balkongen i andra änden av rummet, jag ville 

ju känna på det härliga vårvädret. Jag öppnade 

balkongdörren och ett korsdrag for genom 

rummet. Alla pappershögar virvlade runt som 

torra löv, ordningen var bokstavligen som 

bortblåst. Jag vågade inte stanna för att invänta 

pappas reaktion – jag sprang det snabbaste jag 

kunde nerför trappen och höll mig på avstånd 

resten av dagen. Min pappa var till växten en 

mycket liten man, kanske därför han även hade 

kort stubin? 

Mina känslor inför deklarationen har som ni 

förstår varit allt annat än positiva. Med tanke 

på min pappas humör under Deklarationshelgen 

förstod jag att det handlade om något 

mycket besvärligt och såg med bävan fram mot 

den dagen jag skulle vara tvungen att göra den 

själv. Trots höga betyg och ett väl fungerande 

inlärningssystem i kroppens övre delar tänkte 

TÄLLBERG 

NYHET! NYHET! 

Skatte- och ekonomiweekend. 

jag att det här kommer jag aldrig att klara. Tills 

jag ställdes inför faktum. 

Jag hade flyttat hemifrån och för första gången 

skulle jag ge mig på deklarationen på egen hand. 

Jag läste i bilagan, ringde till pappa och dubbelkollade, 

fyllde i mina siffror, ringde pappa 

igen. Efter en, enligt mina erfarenheter, alldeles 

för kort stund var deklarationen klar. Var det 

inte värre än så? Hur kunde det gå så fort? Här 

hade jag alltså oroat mig helt i onödan bara för 

att min pedantiska pappa försökte vända och 

vrida på siffrorna i all oändlighet. 

I höstas gick min pappa bort och häromdagen 

skulle jag hjälpa min mamma att deklarera för 

både henne själv och för pappas dödsbo. Allt var 

såklart med på den förtryckta blanketten, inget 

krångligt alls. Jag lämnade deklarationerna via 

telefon, efter några knapptryck var det klart. Jag 

och mamma loggade in på Skatteverkets hemsida 

och fick där se kvitto på att deklarationerna 

kommit in, bara några minuter efter att de var 

inknappade. Vilken utveckling! Jag undrar vad 

min pappa skulle säga om han varit med… 


NYHET! NYHET! 

SÄRÖHUS 

Reko-weekend. 

NYHET! NYHET! 

RÅNÄS SLOT T 

Skatte- och ekonomiweekend. 

43

Begränsning av semesterintjänandet vid 

oavbruten sjukfrånvaro 

Nya regler har införts i semesterlagen från och med den 1 april 2010. Dessa innebär bland annat en begränsning 

av semesterintjänandet vid långtidssjukfrånvaro. 

TExT: THOMAS ENGSTRÖM 

Enligt de nya reglerna fr o m den 1 april 2010 

upphör frånvaro på grund av sjukdom att vara 

semesterlönegrundande då arbetstagaren varit 

helt eller delvis och oavbrutet frånvarande från 

arbetet under ett helt intjänandeår. Ettårsbegränsningen 

ska tillämpas både vid hel och partiell 

sjukfrånvaro. Före den 1 april 2010 gällde 

en begränsning till högst två års semesterintjänande. 

Regeln tillämpades då enbart ifråga om 

hel oavbruten sjukfrånvaro. För arbetstagare 

med partiell sjukfrånvaro fanns ingen begränsning 

i antal år som var semesterlönegrundande. 

Den nya regeln om högst ett helt års semesterintjänande 

ska tillämpas på hel sjukfrånvaro 

som har påbörjats efter ikraftträdandet. För hel 

sjukfrånvaro som pågår vid ikraftträdandet ska 

de gamla reglerna gälla, det vill säga semesterintjänande 

under högst två hela år. 

Exempel 

Kalle blir sjuk den 15 maj 2010. Vid oavbruten 

frånvaro därefter får Kalle semesterförmåner 

dels under intjänandeåret fram till den 31 mars 

2011 (det s k insjuknandeåret) under 180 dagar, 

dels under 180 dagar intjänandeåret 1 april 

2011 - 31 mars 2012. 

Sjukfrånvaro på deltid 

För den som är frånvarande från arbetet på 

grund av sjukdom eller arbetsskada på deltid 

gäller dock de nya bestämmelserna direkt, 

det vill säga även på sådan sjukfrånvaro som 

har påbörjats före ikraftträdandet. 

Exempel 1 

Erika insjuknade den 1 oktober 2007. Hon 

har varit sjukskriven sedan dess på deltid. Hon 

har fått semesterförmåner för intjänandeåret 

fram till den 31 mars 2008. Hon har även fått 

semesterförmåner under 180 dagar under intjänandeåret 

1 april 2008 - 31 mars 2009. 

Eftersom det enligt tidigare regler inte fanns 

någon begränsning i antal år som semesterförmåner 

kunde tjänas in vid deltidssjukfrånvaro 

fick Erika även fullt semesterintjänande under 

180 dagars sjukfrånvaro intjänandeåret 1 april 

2009 - 31 mars 2010. 

För intjänandeåret 1 april 2010 - 31 mars 

2011 ska däremot inga semesterförmåner ges 

för sjukfrånvaron. Anledningen är att Erika 

redan har erhållit semesterförmåner under minst 

ett helt års sjukfrånvaro. Erika erhåller dock 

semesterförmåner för den tid hon arbetar. Det 

innebär i normalfallet 25 betalda semesterdagar 

med semesterlön i förhållande till arbetets 

omfattning. 

Exempel 2 

Sara insjuknade den 1 oktober 2008. Hon har 

varit sjukskriven sedan dess på deltid. Hon 


fram till den 31 mars 2009. Hon har även fått 

semesterförmåner under 180 dagar under intjänandeåret 

1 april 2009 - 31 mars 2010. 

För intjänandeåret 1 april 2010 - 31 mars 

2011 ska däremot inga semesterförmåner ges 

för sjukfrånvaron. Anledningen är att Sara 

redan har erhållit semesterförmåner under ett 

helt års sjukfrånvaro (1 april 2009 - 31 mars 

2010). Sara erhåller dock semesterförmåner för 

den tid hon arbetar. Det innebär i normalfallet 

25 betalda semesterdagar med semesterlön i 

förhållande till arbetets omfattning. 

Exempel 3 

Anna insjuknade den 1 oktober 2009. Hon 

har varit sjukskriven sedan dess på deltid. Hon 


fram till den 31 mars 2010. Hon ska även 

ha semesterförmåner under 180 dagar under 

intjänandeåret 1 april 2010 - 31 mars 2011. 

För intjänandeåret 1 april 2011 - 31 mars 

2012 ska inga semesterförmåner ges för sjukfrånvaron. 

Anledningen är att Anna redan har 

erhållit semesterförmåner under ett helt års sjukfrånvaro 

(1 april 2010 - 31 mars 2011). Anna 

erhåller dock semesterförmåner för den tid hon 

arbetar. Det innebär i normalfallet 25 betalda 

semesterdagar med semesterlön i förhållande 

till arbetets omfattning. 

Ny ettårsperiod 

För att en ny ettårsperiod ska börja löpa måste 

arbetstagaren komma åter i arbete i full omfattning 

minst 14 dagar i följd. Enligt de tidigare 

reglerna räckte det att en arbetstagare med hel 

sjukfrånvaro kom åter i arbete på deltid – med 

andra att sjukfrånvaron minskade i omfattning 

– för att en ny semesterintjänandeperiod skulle 

börja räknas. 

Eftersom den nya ettårsregeln gäller både 

vid hel- och deltidssjukfrånvaro måste alltså 

återgången i arbete ske i full omfattning av den 

anställdes anställning. 

Bättre förmåner i kollektivavtal 

Reglerna om semesterlönegrundande frånvaro är 

inte dispositiva. Både kollektivavtal och enskilda 

arbetsgivare kan dock ge bättre förmåner än 

vad semesterlagen reglerar. Det är till exempel 

vanligt att anställda som har sjukfrånvaro på 

deltid får bättre semesterintjänande än vad 

semesterlagen ger. 

Nu finns SRF på Facebook. 

Hitta oss på www.facebook.com/srfkonsult 


Fråga: Företaget omfattas inte av kollektivavtal. 

Hur ska semesterlönen för semesteråret 1 april 

2010 - 31 mars 2011 beräknas för anställda 

med rörlig lön? 

Svar: Den tidigare tolvprocentregeln i semesterlagen 

finns kvar. Den ska användas för beräkning 

av semesterlönen för anställda som inte har fast 

lön, d v s avlönade per timma eller med provisionslön. 

••• 

Fråga: Företaget har inte kollektivavtal och sammanfallande 

intjänande- och semesterår som är 

lika med kalenderår. När ska de nya reglerna i 

semesterlagen tillämpas? 

Svar: De nya reglerna i semesterlagen gäller 

tidigast från och med den 1 april 2010. 

Lagen reglerar inte andra semesterår än 1 

april - 31 mars och inte heller om man tillämpar 

sammanfallande år. 

••• 

Fråga: Enligt nya regler i semesterlagen begränsas 

semesterintjänandet vid oavbruten sjukfrånvaro 

till endast ett helt år. Hur ska den nya ettårsregeln 

tillämpas på anställda som nu är sjukskrivna? 

Svar: Den nya ettårsregeln ska tillämpas enbart 

på nya sjukfrånvaroperioder som inträffar från 

ikraftträdandet 1 april 2010 eller därefter. För 

sådan sjukfrånvaro på heltid som alltså pågick 

vid ikraftträdandet ska den gamla tvåårsbegränsningen 

tillämpas. 

För sjukfrånvaro på deltid ska dock den nya 

ettårsregeln tillämpas direkt, alltså även på sådan 

frånvaro som har påbörjats före den 1 april 2010. 

••• 

Fråga: Företaget har säsongsanställd personal. 

Enligt nya regler i semesterlagen har alla anställda 

rätt till semesterledighet oavsett anställningens 

längd. Måste företaget bevilja semesterledighet? 

Svar: Ja. Oavsett anställningens längd har de 

anställda rätt till semesterledighet. Om anställningen 

är kortare än tre månader kan man dock 


Frågor & Svar 

Arbetsrättsexperten Thomas Englund vid Tholin & Larsson svarar på frågor om 

löne- och personaladministration och arbetsrätt. 

bli överens om att den anställde inte har någon 

semesterledighet. De anställda har dock alltid 

– utöver den avtalade lönen – rätt till semesterersättning 

med 12%. Denna får alltså inte ingå 

i timlönen. 

••• 

Fråga: Företaget har dels anställda med fast lön, 

dels anställda med rörlig lön. Företaget är inte 

bundet av något kollektivavtal. Ska i ett sådant 

fall semesterlagens nya beräkningssätt tillämpas, 

d v s sammalöneregeln för de med fast lön 

(månadslön) och tolvprocentsregeln för de med 

rörlig lön (timlön)? 

Svar: Ja men för att förenkla beräkningen av 

semesterlönen kan dock företaget i ett sådant 

fall välja att tillämpa tolvprocentregeln för all 

personal. 

••• 

Fråga: Företaget omfattas av kollektivavtal. Hur 

ska semesterlönen beräknas för semesteråret 1 

april 2010 - 31 mars 2011? 

Svar: Bestämmelserna i semesterlagen om hur 

semesterlönen ska beräknas är dispositiv. Det 

innebär att kollektivavtalets regler ska följas vad 

avser denna del. 

••• 

Fråga: Ett företag har bestämt att stänga fyra 

veckor under sommaren. Några anställda vill inte 

ta semester då. Kan de anställda tvingas att ta 

semester under just dessa fyra veckor? 

Svar: Ja. Arbetsgivaren har rätt att förlägga 

huvudsemestern till en särskild period. Förläggningen 

måste dock meddelas de anställda minst 

två månader i förväg. Enligt MBL måste företaget 

förhandla med de fackliga organisationerna om 

huvudsemesterns förläggning. 

••• 

Fråga: Företaget omfattas inte av kollektivavtal. Hur 

ska semesterlönen för semesteråret 1 april 2010 - 

31 mars 2011 beräknas för anställda med fast lön? 

Svar: Semesterlagens nya regler för beräkning 

av semesterlönen ska tillämpas fullt ut från 

och med den 1 april 2010. För anställda med 

fast lön ska semesterlönen beräknas enligt den 

så kallade sammalöneregeln. Det innebär att 

månadslön och eventuella fasta lönetillägg ska 

betalas under semesterledigheten på samma sätt 

som om den anställde hade arbetat. Utöver detta 

ska ett semestertillägg ges. 

Detta uppgår till lägst 0,43 procent av månadslönen 

för varje betald semesterdag. 

För rörliga lönedelar, t ex ob-ersättning och 

provision, ska semesterersättning beräknas med 

12 procent av underlaget. Denna ska utbetalas 

senast en månad efter semesterårets utgång. 

Sammalöneregeln kan dock inte alltid användas 

även om arbetstagaren har fast lön. Den 

tidigare tolvprocentregeln ska användas för de 

som har lön som regelbundet består av en fast 

och en rörlig del och där den rörliga lönedelen 

kan uppskattas till minst tio procent av den 

sammanlagda lönen under semesteråret eller 

• som har en sysselsättningsgrad som varierat 

under intjänandeåret eller 

• som har ändrat sysselsättningsgraden mellan 

intjänandeåret och semestertillfället eller 

• som under intjänandeåret har varit frånvarande 

av skäl som inte är semesterlönegrundande, 

om inte frånvaron pågått i samma omfattning 

under hela intjänandeåret och fortfarande 

pågår i sådan omfattning vid semestertillfället. 

Skicka dina frågor till 

konsulten@srfkonsult.se 

45


Sven-Inge Danielsson, redovisningssakkunnig på SRF svarar på frågor som rör redovisning. 

Fråga: Hur hanterar man utgifter för uppbyggnad 

av en portal (webbtjänst) i redovisningen? vilket 

balanskonto bokas det lämpligen på, och hur ska 

det klassificeras i årsredovisningen? 

Svar: Jag väljer att svara dig lite mer utförligt, 

då jag inte vet vilken prövning du gjort av utgiften 

i fråga innan företaget beslutat att hantera 

det som en balanspost. Det finns ett uttalande 

från Redovisningsrådets Akutgrupp URA 39, 

”Redovisning av utgifter för hemsidor”. I detta 

uttalande belyses de olika faserna, planering, 

utveckling och drift och du får vägledning om 

vilka utgifter som är möjliga att aktivera. Så 

om detta inte är gjort får du börja med att läsa 

igenom URA 39 och utifrån detta klassificera 

posten. URA 39 finns i SRF Boken 2010 på 

sidorna 1824-1830. 

För utgifter för denna typ av webbtjänster som 

uppfyller kraven för aktivering är det lämpligt 

att använda ett konto i intervallet 1010-1017. 

Det finns för närvarande inget specifikt konto i 

BAS för detta ändamål. 

••• 

Fråga: vid revision av ett kunduppdrag hävdar en 

revisorsassistent att skattefria reseersättningar 

skall ingå i summan av löner och ersättningar i 

noten. vår uppfattning är att noten ska innehålla 

ersättningar för arbete och inget annat. vad är 

rätt? 

Svar: SRF har i många år tolkat Bokföringsnämndens 

rekommendation R 4, ”Uppgifter 

om medelantalet anställda samt löner och 

andra ersättningar”, så att beloppet för löner 

och ersättningar ska utgöras av de periodiserade 

kostnaderna, och att dessa ska anses vara de 

kostnader som utgör avgiftsunderlaget för skattedeklarationer. 

Skattefria ersättningar ska alltså 

inte ingå i noten då företaget inte betalar sociala 

avgifter för dessa ersättningar. 

••• 

Fråga: vi har på byrån diskuterat vilka bokslut som 

först kommer att ”slippa” revisionen. vi kan läsa 

att regeringen föreslår att lagen ska träda ikraft 

den 1 november i år, men att årsredovisningen för 

det innevarande räkenskapsåret dock måste revi- 

deras. Jag tolkar det som att årsredovisningar för 

räkenskapsår som påbörjats efter den 1 november 

är de första som inte behöver revideras, men att 

till exempel bolag med bokslutsdag 31/8 även 

kommer att vara tvungna att ha en revisor som 

reviderar bokslutet 31/8 2011, då räkenskapsåret 

påbörjats innan 1 november 2010. Stämmer det? 

Svar: När detta svar skrivs så har inget beslut 

tagits än, men som förslagets text är utformad 

så är jag av samma uppfattning. Bolag som har 

räkenskapsår med startdatum före 1/11 2010 

ska ha revision. Medan företag som har räkenskapsår 

med startdatum efter 1/11 2010 själva 

får bestämma huruvida man önskar att bolagets 

räkenskaper ska revideras eller inte. 

••• 

Fråga: Ett aktiebolag äger en andel i en bostadsrättsförening. 

Under inledningen av år 2010 har 

andelen sålts till ett värde motsvarande drygt 

90% av bokfört värde. Storleken på värdenedgången 

är betydande för bolaget och utgör ca 

15% av eget kapital. Min fråga är om nedskrivning 

bör ske i bokslutet 2009-12-31 eller om det räcker 

att upplysa om detta i förvaltningsberättelsen. 

Bolaget tillämpar allmänna redovisningsprinciper 

och har inte gått in i K2-regelverket. 

Svar: Nedskrivning ska ske då det är sannolikt 

att det kommer att ske en bestående 

värdenedgång vilken uppgår till ett väsentligt 

belopp. Enligt vad du beskrivit i din fråga så 

bör nedskrivning ske i bokslutet 2009-12-31. 

Om bindande avtal om försäljning av andelen 

träffats före 2009-12-31 så finns ingen som helst 

tvekan att nedskrivning ska ske per 2009-12-31. 

••• 

Fråga: vi har en ny kund som driver en enskild 

firma. Han har i sin bokföring konterat betalda 

premier för pensionsförsäkring mot eget kapital. 

Alltså ej mot ett konto för pensionsutgifter 

i resultaträkningen. vad är god redovisningssed 

i detta fall? 

Svar: BFN har i sin rekommendation BFN R 

11, ”Enskild näringsidkares bokföring” gett sin 

syn på saken. Av punkt 21 framgår att pensions- 

premien utgör en privat utgift och ska därför 

bokföras som ett kapitaluttag och inte som en 

kostnad i verksamheten. Dock är den, om den 

skattskyldige så önskar, avdragsgill i rörelsen, 

därför görs i så fall en skattemässig justering 

på NE-blanketten. 

••• 

Fråga: Jag har en kund som utför ROT-arbeten. När 

ska jag bokföra den totala intäkten för ett arbete 

när en del av pengarna avser ROT-bidrag? Fakturan 

till kunden är ju utställd på totala beloppet 

minus ROT-bidraget. Det jag undrar är alltså när 

jag ska bokföra intäkten avseende de pengarna 

som begärs från Skatteverket? 

Svar: Först måste man fastställa om företaget 

tillämpar kontantprincipen eller faktureringsprincipen 

i den löpande redovisningen. Om 

företaget använder sig av faktureringsprincipen 

och bokför kundfordringar och leverantörsskulder 

när de uppstår så ska hela intäkten bokföras 

när fakturan ställs ut. En del bokförs på vanliga 

kontot för kundfordran och resten som fordran 

Skatteverket på separat konto. I BAS 2010 har 

man föreslagit konto nr 1513. I dessa fall bör 

konto 1511 användas för den vanliga kundfordringsdelen 

av fakturan. 

Har företaget kontantprincipen (bokslutsmetoden) 

bokförs intäkten vid inbetalningen om 

det inte sker efter bokslutstillfället så att det blir 

en fordran i bokslutet. I så fall bokförs förstås 

intäkten enligt principerna ovan. 

Ställ din redovisningsfråga 

via www.srfkonsult.se 

”Helpdesk Redovisning” 




Bertil Båvall svarar på dina frågor om beskattning 

Fråga: Ett byggföretag (x) har den s k bokslutsmetoden 

(kontantmetoden) och bokför därför 

försäljningar och utgifter i takt med att fakturorna 

betalas. Först vid beskattningsårets utgång 

bokförs obetalda fakturor. x säljer byggtjänster 

där kunden har rätt till ROT-avdrag enligt den 

s k fakturamodellen. x redovisar momsen i skattedeklarationen 

varje kvartal. När ska momsen på 

ROT-tjänsterna redovisas? 

Svar: X får halva betalningen från kunden och 

resten från Skatteverket. Eftersom X har bokslutsmetoden 

redovisar X halva försäljningen och 

halva momsen när kunden betalar och den andra 

hälften när X får betalt från Skatteverket. Om X 

fått betalt i olika tremånadersperioder redovisas 

momsen alltså i två olika skattedeklarationer. 

••• 

Fråga: På grund av obestånd har AB y beviljats 

nedsättning av en del av sina leverantörsskulder 

genom avtal om s k ackord. I samband med 

detta har AB y haft utgifter för konsulter (jurister 

m fl). Är dessa s k ackordskostnader avdragsgilla 

inkomst- och momsmässigt? 

Svar: Den vinst som AB Y får (ackordsvinsten) 

är skattefri. Skatteverket anser därför att AB 

Y:s utgifter för ackorden inte är avdragsgilla 

inkomstskattemässigt. När det gäller momsen 

är utgifterna för att erhålla ackordet kopplade 

till att förstärka AB Y:s kapital och undvika 

en konkurs eller likvidation. Utgifter som är 

kopplade till att förstärka ett bolags kapital 

har i rättspraxis på senare tid ansetts utgöra s k 

allmänna omkostnader för vilka momsavdrag 

medges. Moms på utgifter för ackord torde 

därför vara avdragsgill till den del de avser en 

momsskyldig verksamhet. 

••• 

Fråga: Bolagsskatten sänktes tidigare för aktiebolag. 

Men vad gäller för enskilda näringsidkare 

och expansionsfondskatten? 

Svar: Expansionsfondsskatten har också sänkts 

från 28% till 26,3%. Om avsättning till expansionsfond 

gjordes vid taxeringen 2009, som ska 

återföras vid taxeringen 2010 eller senare, får 

näringsidkaren tillbaka 1,7% av kvarvarande 

fond. Expansionsfonden anses därefter avsatt till 

skattesatsen 26,3%. Skatteverket beräknar och 

betalar tillbaka beloppet utan att näringsidkaren 

själv behöver begära det. 

••• 

Fråga: Får lön som beskattas enligt reglerna 

om SINK (särskild inkomstskatt för utomlands 

bosatta) ingå i löneunderlaget när man beräknar 

gränsbeloppet för utdelning i fåmansföretag? 

Svar: Ja. Skatteverket anser att lön som betalats 

ut av en arbetsgivare i Sverige och som 

SINK-beskattats hos mottagaren får ingå i 

löneunderlaget om betalningen skett till någon 

som är bosatt inom EES. Har lönen betalats ut 

till någon som är bosatt utanför EES får den 

däremot inte ingå i löneunderlaget (2010-03- 

01, dnr 131 150185-10/111). SINK-beskattat 

styrelsearvode får heller inte ingå i underlaget. 

••• 

Fråga: Hur skall en körjournal se ut för att Skatteverket 

skall tycka den är korrekt? 

Svar: Det saknas uttryckliga regler som anger 

vilka uppgifter en körjournal ska innehålla. En 

körjournal är endast ett sätt att visa på omständigheter 

t ex att en bilförmån inte föreligger. Bevisningen 

är fri. Det skall dock sägas att domstolarna 

lägger stor vikt vid körjournalens utseende. Det 

är därför intressant när Skatteverket uttalar sin 

uppfattning om hur en bra körjournal ska se ut. 

Enligt Skatteverkets uppfattning anses fullgod 

bevisning uppfylld om körjournalen innehåller 

följande uppgifter: 

• mätarställning vid årets början, 

• datum samt mätarställning vid tjänsteresans 

start samt varifrån resan startade, 

• syftet med tjänsteresan, 

• vilka orter/företag/kontaktpersoner som besökts, 

• hur många kilometer som körts och 

• datum samt mätarställning vid hemkomsten. 

Används bilen privat bör också datum samt 

mätarställning vid start och hemkomst framgå 

av körjournalen. 

Fråga: Kan ett dödsbo äga en privatbostadsfastighet? 

Svar: Ja, ett dödsbo kan under viss tid äga en 

privatbostadsfastighet. Trots att ett dödsbo är 

en juridisk person kan en bostad som varit 

privatbostad för den avlidne fortsätta att vara 

en privatbostad för dödsboet. 

Först efter utgången av det tredje året efter 

dödsfallsåret ändrar fastigheten karaktär och 

blir en näringsfastighet om den fortfarande 

ägs av dödsboet. 

••• 

Fråga: Anställda som har förmånsbilar ska – enligt 

interna regler – betala för trängselskatt som avser 

privatkörning (t ex resor till och från bostaden). 

Innebär det att bilförmånsvärdet minskar? 

Svar: Ja. Fri trängselskatt avseende privata resor 

ingår i det schablonmässiga bilförmånsvärdet. 

Detta värde sätts därför ned om den anställde 

– med beskattade pengar, t ex nettolöneavdrag – 

ersätter arbetsgivaren för trängselskatt som avser 

privat körning med förmånsbilen. Vid en sådan 

betalning minskar därför både underlaget för 

arbetsgivaravgifter och det förmånsvärde som 

ska redovisas på den anställdes kontrolluppgift. 

Skicka dina frågor till 

konsulten@srfkonsult.se 

47

Testamentet 

Juristen har ordet 

Torbjörn Danielsson skriver om allmän juridik 

Ibland skrivs testamentet av testator själv eller av 

”självutnämnd” expert vilket kan leda till att den 

avsikt testator så innerligt hade vid skrivandet 

inte framkommer vid den tidpunkt testamentet 

skall ligga till grund för arvet. 

Testamentet som tolkningsfråga. 

Vad ville testator med sitt testamente blir en 

fråga som måste lösas och detta genom att 

testamentet måste tolkas. De lagregler som styr 

detta är ärvdabalkens 11 kap. 1 §. ”åt testamente 

skall givas den tolkning, som må antagas överensstämma 

med testators vilja.” Den grundläggande 

principen är således att man inte ska stanna bara 

vid själva testamentets bokstavliga lydelse utan 

man måste också söka testators verkliga, eller 

sannolika, vilja. Det är viktigt att påpeka att 

denna tolkning måste ske utan hänsyn till vad 

en testamentstagare eller annan arvinge antar 

eller påstår vara testamentets innebörd. 

Testators vilja 

Man skall således i första hand fastställa testators 

verkliga vilja men samtidigt också ta hänsyn till 

de ändrade förhållanden eller situationer kan ha 

inträffat efter det att testamentet upprättats och 

som testator inte varit medveten om vid upprättandet. 

Dessa händelser kanske inträffat lång 

tid efter det att testamentet upprättats. Detta 

kallas testators hypotetiska vilja. I andra fall kan 

det bli aktuellt att omtolka testamentet, vilket 

innebär att man får ge testamentet en innebörd 

som motsvarar testators förutsättningar t. o. m 

förklara det overksamt. Detta innebär att den 

”vanliga” legala arvsordningen blir den gällande 

fördelningen vid skifte av egendomen. 

Grunden för tolkningen kan alltså vara såväl 

oriktiga som bristande förutsättningar om dessa 

skulle varit väsentliga för testator vid upprättande 

och samtidigt för testamentets innehåll. 

Vid vissa tillfällen blir det naturligtvis omöjligt 

att fastställa testators vilja, verklig som hypotetisk. 

För att kunna bryta vad som skrivits i 

testamentet måste man kunna visa på att testator 

skulle föredragit en annan tolkning, tolkningsreglerna 

är en presumtion för testators vilja. 

Således tar den individuella tolkningen alltid 

över den på tolkningsreglerna grundade. Detta 

framgår av ÄB 11:1 st.1 ”allenast såvitt inte med 

hänsyn till förordandets syfte och övriga omständigheter 

annat får anses följa av förordnandet” 

Testamentets formbundenhet 

Samtidigt måste hänsyn tas till ett annat förhållande 

av största vikt nämligen testamentets 

formbundenhet. Det är den uttryckta viljan som 

ska vara den som tolkas men den subjektiva 

tolkningen får aldrig gå så långt att testamentet 

ges en innebörd som inte kan utläsas eller anknytas 

till själva testamentets lydelse. Har man 

således ingen bevisning för en viljeönskan hos 

testator, som man inte på ett rimligt sätt fastställa 

i det skrivna testamentet, kan testamentet 

inte omtolkas för att ge det denna betydelse. 

Slutsatsen här är således: vill man att testamentet 

med säkerhet skall bli gällande måste 

detta skrivas på nytt för att ett felaktigt resultat, 

utifrån testators vilja, inte skall fastställas. Detta 

eftersom det med hänsyn tagen till formkravet, 

gör det omöjligt att ge testamentet den innebörd 

som skulle motsvara testators vilja. Tolkningen 

av testamentet är inriktat på att finna testators 

vilja, men tolkningen måste kunna förankras 

i förordnandet och då utgångspunkten är vad 

som står i testamentet, kommer, trots vad jag 

tidigare nämnde om den principiella subjektiva 

NY 

www.srfkonsult.se 

HEMSIDA – NYA MÖJLIGHETER 

tolkningen själva ordalydelsen i testamentet ofta 

att bli avgörandet. För att gå ifrån testamentet 

måste underlag finnas. 

Juridisk praxis 

Ett omdiskuterat rättsfall har vi från NJA 1992 

s. 758 där i ett testamente huvuddelen av kvarlåtenskapen 

skulle genom testamente tillfalla ett 

kusinbarn, eller, om kusinbarnet avlidit, dess 

arvingar. Frågan blev; till vem skulle den lediga 

lotten skiftas? Skulle den tillskiftas kusinbarnets 

make eller barn? Testamentet var upprättat efter 

det att en make fått rätt ”ärva” med ”fri förfoganderätt” 

framför makarnas gemensamma bröstarvingar. 

HD:s domskäl; ”huvudprincipen skall 

vara att, om det inte finns sådana omständigheter 

(såsom att äktenskapet mellan kusinbarnet och 

dennes make ingåtts efter testators död, min 

anm..) …. eller någon särskild utredning om 

vad testator åsyftat, testamente skall tolkas med 

utgångspunkt i nu gällande arvsregler”. HD:s 

utslag blev att kusinbarnets make skulle betraktas 

som testators arvinge enligt testamentet framför 

makarnas gemensamma barn. 

Slutsatsen blir genom detta rättsfall klar; den 

lagstiftning som var gällande och samtidigt 

avgörande för varför testamente upprättats 

har nästan ingen betydelse, testamentet måste 

skrivas nytt för att anpassas till de vid dödsfallet 

gällande lagreglerna. Testamente måste aktualiseras 

och många gånger revideras, omskrivas, för 

att uppfylla sitt ändamål och syfte. Hela tiden 

med det formkrav som lagstiftningen uppställer 

till grund. Testamenten är färskvara. 


Billdal 

Catarina Bodin 

Signäs Redovisningsbyrå AB 

Karl-Oscar Wessman 


Susanne Olofsson 


Borlänge 

Susanne Danielsson 

Ernst & Young 

Bromma 

Charlotte Alvarson 

Wakers Consulting AB 

Ekerö 

Heidi Carneheim 

Ekerö Redovisningsbyrå AB 

Falköping 

Josefina Särehag 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

Falun 

Erika Jutbo 


Gensta 

Victoria Axelsson 

Sandberg Företagskonsulter AB 

Gävle 

Åsa Christoffersson 

Å Christoffersson Consulting AB 

Göteborg 

Nina Lundberg 

Wikström VVS-Kontroll AB 

Helena Bäckman 

Fontura Redovisning 

Hagfors 

Christer Björck 

Baker Tillly Wermland KB 

Ann Persson 


Catarina Eng 


Maria Bengtsson 



Nya medlemmar 

Hemse 

Eva Atterlöf 

Sudrets Redovisningsbyrå AB 

Henån 

Christine Leandersson 

C. Leandersson Redovisning 

Hovås 

Daniela Dahlqvist 

Askims Redovisning AB 

Huddinge 

Liselott Sandin 

Pannjo Redovisning HB 

Härnösand 

Marika Svanberg 

Ernst & Young AB 

Järfälla 

Lars-Åke Thelander 

EkonomiAnalys KL AB 

Kalmar 

Irina Hansson 

LRF Konsult AB 

Karlskrona 

Ingrid Sturkman 

Revinka AB 

Karlstad 

Mark Elander 


Veronica Ekberg 

Ekonomikompetens AB 

Tina Sundström 

Solsta Redovisning AB 

Kosta 

Lone Ohlsson 

Transjö Redovisning 

Linköping 

Rikard Tålegård 


Kent Hidsjö 


Dan Samuelsson 


Luleå 

Karin Stenman 

Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB 

Lund 

Jannika Granell 

Innecta AB 

Catarina Ottebäck 

Redovisningsgruppen AB 

Malmberget 

Marie-Louise Flyckt 

Redovisning & Adm Resurs MLF 

Mellerud 

Helena Andreasson 


Mölndal 

Per-Oskar Hahne 

Mölndals Revisionsbyrå AB 

Andreas Pålsson 

Mölndals Revisionsbyrå AB 

Olofström 

Mikael Nordgren 

Revisor Knut Hessbo AB 

Robertsfors 

Ulrica Heldebro 


Skellefteå 

Pär Björk 

BFT Bokföringstjänst AB 

Skogås 

Agneta Westin 

Östlund + Westin HB 

Skurup 

Daniella Bali 

Företagarekonsult i Malmö KB 

Skärblacka 

Dick Larsson 

Dick Larssons Konsultfirma 

Skövde 

Elias Iskander 

Private Eq AB 

fortsättning på nästa sida 

49

Sollefteå 

Linda Dahlberg 

Contrado Redovisning i Sollefteå AB 

Michael Åhman 

Michael Åhman 

Solna 

Gabriella Silasson 

Silas Skrivlåda 

Stockholm 

Carina Berglöf 

Visma Services AB 

Torbjörn Bygdén 


Karin Sundquist 


Åsa Nilsson 

MultiEkonomerna J & M AB 

Ellinor Näslundh 

PBK Outsourcing AB 

Axel Schulz 

Tysk-Svenska HK Service AB 

Anders Jonsson 

Matrisen Redovisning 

Helena Johansson 

ViRedo AB 

Pia Berg 

Pimonte Konsult 

Maria Randin 

Bergstrands Redovisning AB 

Mikael Engman 

CorpNordic Sweden AB 

Annika Nordell 

Ernst & Young AB 

Anders Ulrikson 


Vera Åberg 

Kamerala Kontoret AB 

Jill Witt 


Säffle 

Lennart Garsten 


Gösta Persson 


Södra Sandby 

Carina Hagerblad 

Ekonomitjänst Carina Hagerblad 

Trelleborg 

Catrin Sjögren 

Ekonomiservice 

Anita Söderberg 

BDO Trelleborg AB 

Trosa 

Jörgen Gustafsson 

Obligo Redovisning AB 

Täby 

Åsa Andersson Sundeman 

E. konsult Åsa A:son Sundeman 

Martina Öndemar 

Sifferkontoret AB 

Eva Beckmann 

Sifferkontoret AB 

Maritha Olander 

Marola Redovisning 

Uppsala 

Maria Norelius 


Vadstena 

Martin Sundström 

Vadstena Bokföringsbyrå AB 

Vimmerby 

Charlotta Kyhlberg 


Västerhaninge 

Aziz Farjami 

AFAR Redovisning 

Västervik 

Susanne Emilsson 


Karin Zetterlund Lindroth 

ICA AB Butiksadministration 

Maria Emmoth 

Prokab 

Västra Frölunda 

David Olsson 

O3 Konsult i Göteborg AB 

Åstorp 

Ann-Charlotte Pålsson 

Lottas Redovisingsfirma 

Ängelholm 

Marita Henrysson 


Örebro 

Krister Folkeson 

KPMG AB 

Örnsköldsvik 

Elena Helena Norberg 

CNC Logistics AB 

Katarina Säfsten 

Apelca Redovisning i Ö-vik A B 

HÖJ DIN KOMPETENS 

MED SRF EKONOMIUTBILDNING 


kundservicedagen 

bäst service vinner! 

christina 

Moraeus 

Jörgen 

Oom 

Johnny 

Sundin 

tid och plats 

Tisdagen 18 maj 

kl 8.50-16.15 Cirkus, Stockholm 

biljett 

1.890 kr/ person exkl. moms. 

Köp 5 biljetter, få den 6:e på köpet! 

anmälan 

www.kundservicedagen.se 

ring 0650-54 14 00 

Arrangörer 

PG 

Wettsjö 

Björn 

lundén 

Paal 

Evjenth 

konferencier 

ellinor persson 

Alla jobbar 

med service! 

Oavsett om du arbetar med kunder, klienter, patienter, 

gäster,passagerare,eleverellerkollegorsåarbetardumed 

service. 

Vi har samlat Sveriges bästa kundserviceföreläsare på 

samma scen, samma dag! 

Välkommen till en motiverande, underhållande och 

lärorik dag. 

Agenda 18 maj 

08.50 Registrering och kaffe 

09.30 Inledning 

09.45 PG Wettsjö 

Imponerade kunder 

10.55 Christina Moraeus 

Berikande kundmöten 

11.45 Lunch 

12.45 Paal Evjenth 

Vinnande attityder 

13.30 Björn Lundén 

Kundservice är inte kosmetika 

14.20 Em-fika 

14.45 Johnny Sundin 

Kreativ service 

15.15 Jörgen Oom 

16.05 Avslutning 

16.15 Slut 

Våga ge superservice 

18 maj på cirkus 

kundservicedagen.se

[Kunskapsdagar2010] 

Hej redovisningsbranschen! 

Följ med in i framtiden 

en stund! 

Kom med på våra kunskapsdagar och blanda nytta med nöje. 

Här kan du ta del av framtidens byrålösning, vilka krav REKO ställer 

på din byrå, nyheterna i semesterlagen och kollektivavtalen, tjänster 

och program plus det allra senaste inom skatter och redovisning. 

Du får tid att förkovra dig, träffa kollegor och inspireras att bättra 

på lönsamheten för dig och dina kunder. Dessutom får du chansen 

att koppla av, äta gott och umgås. 

Kryssa till Riga 16–18 juni eller 

Gullmarsstrand, västkusten, 25–26 augusti. 

Anmäl dig direkt på www.vismaspcs.se/kunskapsdagar 

Behöver du mer information, kontakta oss på 0470-70 61 60 eller byra@vismaspcs.se 

Boka dig nu 

på årets 

Kunskapsdagar 

16–18 juni eller 

25–26 augusti 

.0221

Konsulten nr 3 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?