klIMaT - Svenska FN-förbundet

sfn.se

klIMaT - Svenska FN-förbundet

VÄRLDSHORISONT 4/2009

Utges av Svenska FN-förbundet

Rädda

jorden!

Ekologiska metoder motverkar

klimatproblem sidan 12

De blev årets FN-vän och

FN-supporter sidan 20-21

Unifem ersätts av nytt

kvinnoorgan sidan 22


FN-NOTISER

begravningsceremoni för två FN-tjänstemän som dödades vid attacken mot FN i afghanistan 28 oktober.

FN FlyTTaR pERSONal EFTER aTTENTaT

FN meddelade den 5 november att

delar av personalen i Afghanistans huvudstad

Kabul omplaceras tillfälligt efter

attacken veckan innan som dödade fem

FN-anställda och skadade många fler.

Ungefär 600 av FN:s omkring 1 100 internationella

medarbetare i Afghanistan

flyttas till säkrare plats inom eller utanför

landet.

Talibanerna har tagit på sig ansvaret för

attacken mot gästhuset i Kabul där 34

FN-anställda bodde.

– Det handlar inte om att FN lämnar

landet eller om en evakuering, betonade

Kai Eide, generalsekreterarens särskilde

representant och chef för FN:s mission i

Afghanistan UNAMA.

SäkERhETSRåDET vIll SE käRNvapENFRI

väRlD

Vid ett toppmöte i FN:s säkerhetsråd i

september, lett av USA:s president Barack

Obama, slog rådet fast att man ska arbeta

för en värld utan kärnvapen. Det var femte

gången någonsin som ett toppmöte

med stats- och regeringschefer hölls i

säkerhetsrådet.

Vid mötet antogs enhälligt en resolution

(nr 1887) där rådet uttryckte stark

oro över spridningen av kärnvapenteknologi

i världen. Resolutionen innehåller

vidare skrivningar som försvårar för länder

att dra sig ur icke-spridningsavtalet

(NPT) och som avskräcker från att omforma

civila kärnenergiprogram till program

som kan leda till produktion av

kärnvapen.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon

välkomnade resolutionen och kallade

mötet ”en historisk händelse som öppnar

ett nytt kapitel i rådets arbete med ickespridning

och nedrustning av kärnvapen”.

MR-ExpERT NEkaDES INRESa I ZIMbabwE

FN:s särskilde rapportör för tortyr och

annan grym, omänsklig eller kränkande

behandling eller bestraffning, Manfred

Nowak, stoppades i oktober från att resa

in i Zimbabwe. Syftet med Nowaks planerade

besök i landet var att ta fram oberoende

fakta kring situationen för de

mänskliga rättigheterna. Dagarna innan

hade rapporter kommit från Zimbabwe

om att oppositionsanhängare och MRförsvarare

hade gripits, trakasserats och

utsatts för hot.

Nowak hade fått en skriftlig inbjudan

av Zimbabwes premiärminister Morgan

Tsvangirai men när han kom till flygplatsen

i huvudstaden Harare den 28 oktober

nekades han inträde. Efter att ha tillbringat

natten på flygplatsen skickades

han med första flyg till Sydafrika. FN:s

generalsekreterare Ban Ki-moon och

MR-chefen Navi Pillay har protesterat

mot händelsen.

MEST vålD I CENTRalaMERIka

Ingen annanstans i världen är den ickepolitiska

kriminaliteten lika hög som i

Centralamerika, enligt en rapport från

FN:s utvecklingsprogram UNDP. Minst

79 000 människor mördades i regionen

mellan 2003 och 2008. Förutom det

mänskliga lidandet kostar våldsbrottsligheten

enorma summor varje år, t ex motsvarande

7,7 procent av regionens bruttonationalprodukt

bara under 2006.

Centralamerika består av Panama,

Costa Rica, Nicaragua, Honduras, El

Salvador, Guatemala och Belize, som

tillsammans har 43 miljoner invånare

varav 40 procent är fattiga. Rapporten

uppmanar regeringarna att bl a satsa på

åtgärder för ungdomar och utbildning för

poliser.

”väRlDEN SvIkER URSpRUNgSFOlkEN”

FN:s särskilde rapportör för världens

ursprungsbefolkningar, James Anaya,

presenterade i oktober en omfattande

rapport om situationen för världens ursprungsfolk.

Alldeles för lite har hänt

under de två år som gått sedan FN antog

en deklaration om stärkta rättigheter för

ursprungsfolken, enligt Anaya. Enligt

deklarationen ska alla ursprungsfolk ges

rätten till självbestämmande inom en

lång rad områden, men hittills har resultaten

till stora delar uteblivit. I stället

finns mängder av fall där ursprungsfolk

har utsatts för våld eller tvingats flytta

från sina marker. Enligt FN tillhör över

370 miljoner människor någon av världens

ursprungsbefolkningar.

TREkI FåR kRITIk FöR hOMO SEx-

UTTalaNDE

Den libyske ordföranden för FN:s generalförsamling,

Ali Abussalam Treki, har

dragit på sig omfattande kritik för ett

uttalande där han tar avstånd från homosexualitet.

Vid en presskonferens under

hösten fick han frågan hur han ställde sig

till den FN-resolution som kräver att homosexualitet

avkriminaliseras. Han svarade

då att frågan är mycket känslig men

att han som muslim inte är för homosexualitet

och att det inte accepteras av majoriteten

av världens länder. Vidare sa han att

homosexualitet inte är acceptabelt enligt

islam och muslimska traditioner.

FN:S IDéhISTORIa haR SkRIvITS

Ett tio år långt arbete med att dokumentera

bärande ekonomiska och sociala

idéer som fötts och utvecklats inom FN,

går nu mot sitt slut. Projektet UNIHP

(United Nations Intellectual History Project)

har haft sin bas vid the Ralph Bunche

Institute for International Studies i

New York och har producerat 17 böcker.

Bland de sista böckerna som UNIHP

producerar finns UN Ideas That Changed

the World (2009). Se www.unhistory.org.

2 Världshorisont 4/09

Foto: Fn/Eric Kanalstein

Den nuvarande ordföranden för FN:s generalförsamling,

ali abussalam Treki från libyen, har hamnat

i blåsväder p g a uttalanden om homosexualitet.

Foto: Fn/Paulo Filgueiras


världshorisont

svenska Fn-förbundet

Box 15115

104 65 stockholm

tel: 08 – 462 25 40

Fax: 08 – 641 88 76

E-post: varldshorisont@fn.se

Webb: www.fn.se/varldshorisont

Redaktör: Annalena Andrews

ansvarig utgivare: Bonian

Golmohammadi

layout: Ambition

Tryckeri: Federativ, stockholm

annonser: Can Media

tel: 0735 – 035869

E-post:

christina.andersson@canmedia.se

För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för

innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av

svenska Fn-förbundet.

issn 0042-2134

Prenumerationspris:

190 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se

Svenska FN-förbundet är Sveriges

största paraplyorganisation och

folkrörelse för globala frågor. Vår

grundidé är att föra samman individer

och organisationer i ett gemensamt

arbete för ett starkare Fn.

Som enskild medlem i Fn-förbundet

får du inbjudningar till kurser, seminarier

och studieresor; medlemspriser

på material; fyra nummer per år

av Världshorisont samt en Fn-pin.

du får möjlighet att delta i utbildnings-

och opinionsbildningsarbetet

i din Fn-förening och medverka i

förbundets kampanjer. om du är

under 26 år får du inbjudningar till

ungdomsaktiviteter.

har du frågor, vill bli medlem i

FN-förbundet eller prenumerera på

Världshorisont, ring 08 – 462 25 40

eller e-posta info@fn.se.

Omslagsbild nr 4/09:

Alamy/lucky look

Köpenhamn är

bara början

klOCkaN TICkaR OCh klIMaTFöRäNDRINgaRNa äR REDaN övER OSS. Mot denna bakgrund har

enorma förhoppningar fästs vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn den 7–18 december. En lång rad

samhällsaktörer och enskilda individer i olika delar av världen har jobbat hårt under åratal för

att bidra till att ett kraftfullt globalt avtal i klimatfrågan äntligen ska kunna komma till stånd.

När denna tidning når er, kära läsare, är det bara några dagar kvar till detta viktiga möte.

Men redan i början av november stod det klart att det epokgörande bindande avtal som

många hoppats på inte kommer att kunna slutas i Köpenhamn. Parterna står alltför långt

ifrån varandra på avgörande punkter, och inrikes-politiska förhållanden, som den amerikanska

kongressens behandling av klimatfrågan, sätter käppar i hjulet.

Om världens regeringar trots detta väljer att pressa fram ett klimatavtal i december

2009 skulle det sannolikt bli ett dåligt avtal med låga siffror och svaga formuleringar.

Att i ett läge där tiden är så knapp låsa fast oss vid något sådant för flera år framåt vore

mycket illa. Inget avtal i Köpenhamn är bättre än ett dåligt avtal!

Är då allt förgäves? Alla debatter, alla demonstrationer, alla namninsamlingar

och alla möten – all tid och all möda som människor lagt ner under

så lång tid?

Absolut inte, vill jag svara. För varje ansträngning som gjorts har fler människor

nåtts av budskapet och pressen på politikerna har ökat en aning. Det

finns idag en stark insikt om klimatfrågans betydelse, både i breda befolkningslager

och hos våra beslutsfattare. Den insikten har inte fötts av sig själv.

Nu gäller det att inte släppa taget och tappa fokus utan att oförtrutet arbeta

vidare. Att inte minska utan öka trycket på världens ledare så att de i

slutändan blir tvingade att fatta de nödvändiga besluten. Kampen har bara

börjat och vi har alla en möjlig roll att spela.

Klimatfrågan är vår tids största utmaning, enligt FN:s generalsekreterare

Ban Ki-moon. Det är ingen överdrift. Samtidigt är den intimt kopplad till

frågan om fattiga människors rätt till utveckling.

Från FN-håll kommer därför en häpnadsväckande och fantastisk idé.

Klimathotet måste hanteras ihop med de globala orättvisorna. Ett helhetsgrepp är

nödvändigt om vi ska ha en chans att lyckas. Att dessa två gigantiska frågor hanteras

samtidigt är också en förutsättning för att överbrygga den förtroendeklyfta mellan rika

och fattiga länder som åratal av svikna löften har resulterat i – för kan den klyftan inte

överbryggas blir det aldrig något klimatavtal.

Vidare måste det till krafttag av historiska mått; en ny ”Marshallplan”, menar FN.

Läs om förslaget på sidan 8.

Redaktör AnnaLena Andrews

annalena.andrews@fn.se

INNEhåll

världen håller andan i väntan

4 på klimatmötet i Köpenhamn.

FN-fakta: Klimatkonventionen,

13 Kyotoprotokollet och iPCC.

FN:s ”Marshallplan” kan få in

8 jordens utveckling på ny bana.

habibas liv har blivit svårare i

10 takt med att klimatet förändrats.

Det här kan DU göra för att

16

årets FN-vän och FN-supporter

20 utnämndes på Fn-dagen.

Debatt: Utsläpp av koldioxid

12 måste kosta mycket mer! 24

bidra till kampen mot klimathotet.

hela Sverige firade FN-dagen

– se vad som gjordes på olika orter.


FN OCh EU

hög tid för krafttag i klimatfrågan

”vi kan inte förhandla med naturen”

klimatfrågan har under senare år

klättrat allt högre upp på den globala

dagordningen. För varje rapport som

kommit från forskarna har situationen

framstått som alltmer allvarlig.

samtidigt vittnar utsatta människor

runt om i världen om hur förändrade

vädermönster gör deras tillvaro allt

svårare. Behovet av politiska krafttag

har blivit mer och mer uppenbart.

den 7–18 december är det dags för

Fn:s klimatförhandlingar i Köpenhamn.

En hel värld håller andan i väntan

på resultatet.

År 2007 hände avgörande saker

för frågan om jordens klimat.

FN:s klimatpanel IPCC publicerade

sin fjärde rapport med alarmerande

uppgifter om smältande polarisar, krympande

glaciärer och stigande temperaturer

och havsnivåer. Rapporten fick stort

genomslag och plötsligt började media

jorden runt bevaka klimatfrågan med

nyvaknat intresse. Vid årets slut hamnade

IPCC återigen i rampljuset då panelen,

tillsammans med USA:s tidigare vicepresident

Al Gore, fick ta emot Nobels fredspris.

Samma år fattades vid FN:s klimatförhandlingar

på Bali (”COP13”) avgörande

beslut om den fortsatta förhandlingsprocessen.

Bland annat enades man om att

en ny global överenskommelse i klimatfrågan

skulle antas vid partskonferensen

i Köpenhamn i december 2009 – en

överenskommelse som ska ta vid när

Kyotoprotokollets första åtagandeperiod

löper ut 2012.

En rapport från den brittiske ekonomen

och tidigare chefsekonomen vid Världsbanken

Nicholas Stern gjorde sitt till för

att frågan vid denna tidpunkt nådde ut

till nya grupper i samhället. Den mycket

respekterade ekonomen hade nämligen

satt en prislapp på problemet. Att bromsa

klimatförändringarna skulle kosta världen

en procent av dess samlade BNP, menade

han. Men att inte göra någonting

alls skulle medföra allt värre katastrofer

och kostnader på upp till 20 gånger det

beloppet.

Nu har ytterligare ett par år gått och

trenden är tydlig: för varje ny rapport om

klimatförändringarna som läggs fram,

desto mer oroande framstår läget. Forskarvärlden

är idag överens om att man

med över 90 procents säkerhet kan tala

om en global uppvärmning orsakad av

människan. Trots den lilla osäkerhet som

kvarstår är därför den samlade bedömningen

att det krävs ett kraftfullt och

4 Världshorisont 4/09


på många platser i afrika söder om Sahara är klimatförändringarna påtagliga och redan

utsatta människor drabbas hårt. hela 96 procent av den odlade ytan upptas av regnbaserat

jordbruk vilket gör sårbarheten i regionen stor. Där maten blir knapp kommer människor

att tvingas migrera. bilden är från Ibohamane i Niger. Foto: FaO/giulio Napolitano

skyndsamt agerande för att hejda utvecklingen.

Så kallade tröskeleffekter gör att

uppvärmningen plötsligt kan accelerera

och bli omöjlig att stoppa. Om t ex den

arktiska tundran börjar tina kommer den

att släppa ifrån sig enorma mängder metan,

som är en mycket starkare växthusgas

än koldioxid. Det skulle sannolikt få

den globala uppvärmningen att börja skena,

helt bortom mänsklighetens kontroll.

FINNS OSäkERhET

– Det är självklart omöjligt att vara helt

säker när man diskuterar scenarier för

framtiden i en så komplex fråga som

klimatförändringarna. Det kommer alltid

att finnas en osäkerhet i sådana bedömningar.

Men det vi kan konstatera är att

vi hittills alltid har fått justera upp siffrorna

när det kommit ny forskning,

säger Annika Carlsson-Kanyama,

forskare vid FOI, Totalförsvarets

forskningsinstitut.

– Ett exempel är frågan om havsytan

där IPCC 2007 räknade med en höjning

på 20 till 60 cm till år 2100 om klimatförändringarna

inte hejdas. Den rapport

som två svenska forskare presenterade i

våras talar om en höjning på upp till 80

cm. I Holland, där man forskar mycket på

den här frågan, räknade man i en färsk

studie med en höjning på 1,3 meter till

2100, fortsätter hon.

Även Nicholas Stern har justerat upp

sina siffror. I ett tal i Peking i september

2009 menade han att hans tidigare siffra,

att det skulle kosta världen en procent av

BNP att hejda klimatförändringarna, nu

bör höjas till två procent.

– Utsläppen har varit högre än vad som

förutspåddes. Likaså har planetens, och

särskilt havens, förmåga att absorbera

koldioxid varit lägre än vi antog. Klimatförändringarnas

effekter har också kommit

snabbare. Så jag menar att mer måste

göras. Men fortfarande är två procent av

BNP långt mindre än vad det skulle kosta

att inte göra någonting, menade han.

gRäNS vID Två gRaDER

Den gräns som världens ledare satt upp

som acceptabel är två grader, d v s jordens

medeltemperatur får inte öka med

mer än två grader jämfört med förindustriell

tid. Tanken är att världens politiker

och makthavare ska anpassa sina beslut

efter detta mål.

I linje med detta drog två svenska ministrar

från Centerpartiet, Maud Olofsson

och Andreas Carlgren, i september

igång ”tvågraderskampanjen” tillsammans

med en rad organisationer, däribland

Svenska FN-förbundet.

– Nu krävs kraftsamling för att nå

målet om ett globalt klimatavtal i Köpenhamn.

Alla länder måste ta sitt ansvar

och ansluta sig till FN:s klimatarbete

och därmed hindra att temperaturen

på jorden stiger mer än två grader, kommenterade

FN-förbundets ordförande

Aleksander Gabelic i samband med

kampanjens lansering.

”Valet står mellan att på

frivillig väg göra intelligenta saker

för att undvika allt större kriser.

Eller att vänta på kriserna”

Samtidigt har allt fler röster höjts som

menar att två grader är för mycket. Världens

små ö-nationer vädjar om en global

överenskommelse som begränsar temperaturhöjningen

till max 1,5 grader. Annars

riskerar länder som Maldiverna och

Tuvalu att helt enkelt försvinna när havsnivån

stiger.

Ett annat gränsvärde som figurerar i

debatten är 350. Det syftar på den koldioxidhalt

i atmosfären som forskarna bedömer

som säker om farliga klimatförändringar

ska kunna undvikas. Denna

gräns har vi dock redan passerat och idag

är halten koldioxid 390 ppm (parts per

million). På FN-dagen den 24 oktober

genomfördes över 5 000 manifestationer i

181 länder på temat 350 – däribland på

Sergels torg i Stockholm där klimataktivister

med sina kroppar formade talet 350.

FRUSTRERaNDE DEbaTT

Anders Wijkman, svensk debattör och f d

EU-parlamentariker (KD), har en lång

karriär bakom sig där han i olika ledande

positioner, bl a inom FN, har arbetat med

globala frågor. Han är frustrerad över det

sätt som klimatdebatten förs på.

– Det som händer på planeten och i

atmosfären styrs av naturlagar – fysik,

kemi och biologi. Men

diskussionen som pågår

låter som om man skulle

kunna kompromissa om anders wijkman

de här sakerna. Det visar att vi inte förstått.

Vi kan inte förhandla med naturen!

– Inte heller har vi någon intelligent riskdiskussion.

Med de förslag som ligger på

bordet skulle vi skapa en temperaturhöjning

på 3-4 grader. Och det skulle ju

innebära att vi fick en helt ny värld. Jag

tror inte att människor i gemen är medvetna

om vad detta innebär. Man kan ju

jämföra med flyget. Vem skulle gå på ett

plan om det var 20 procents risk att det

skulle ramla ner? säger han.

Anders Wijkman menar att klimatfrågan

handlar om att försäkra sig. Vi

människor försäkrar oss mot brand

och inbrott, t ex, och så måste vi även

se åtgärder mot klimathotet. De är en

försäkring som i slutändan kommer

att löna sig mångfalt, menar han.

– Valet står mellan att på frivillig väg

göra intelligenta saker för att undvika allt

större kriser. Eller att vänta på kriserna,

konkluderar Anders Wijkman.

MEST ORäTTvIST

Av alla orättvisor i världen kan klimatproblemet

kanske betraktas som den

mest orättvisa. Den globala uppvärmningen

är orsakad av oss i de rika länderna.

Våra utsläpp och vår livsstil har

försatt planeten i ett läge där halten koldioxid

i atmosfären nu är långt över det

normala. Samtidigt är det de fattigaste

människorna i de fattigaste länderna som

drabbas hårdast av de klimatförändringar

som vi nu ser och som blir allt värre. Dessa

människor, som inte har sett till någon

modern utveckling överhuvudtaget, får

betala det högsta priset eftersom de i så

hög utsträckning är beroende av jordbruk

för sin försörjning och eftersom de till

stora delar bor i tropiska eller subtropiska

områden och även i låglänta kustområden.

– De länder som släppt ut minst koldioxid

drabbas hårdast. Där har du klimatfrågan

i ett nötskal, säger Maria Berlekom,

chef för det svenska biståndorganet

Sidas klimat- och miljöteam.

I de förhandlingar som pågår står Sida

på utvecklingsländernas sida. Fattiga

människors rätt till utveckling får inte

Världshorisont 4/09 5

klIMaT

klIMaT

Foto: Europaparlamentet


klIMaT

Foto: ingrid svensson

kompromissas bort, menar

Maria Berlekom. Samtidigt

är frågan om utveckling

mycket starkt kopplad till

energi, transporter och

Maria berlekom infrastruktur. Tillgång till

elektricitet är t ex en viktig utvecklingsfråga.

Därför jobbar Sida med frågor om

effektivare energianvändning och övergången

till renare former av energi, samtidigt

som man menar att vissa ökade

utsläpp av växthusgaser i de fattigaste

länderna måste accepteras under en övergångsperiod.

– De minst utvecklade länderna, t ex

Tanzania eller Moçambique, har historiskt

släpp ut mycket lite koldioxid. Därför

kan man hävda att de har ett större

moraliskt utrymme att få göra vissa utsläpp,

säger Maria Berlekom.

NyCkElROll

En nyckelroll i klimatfrågan spelar

jätteländerna Kina och Indien som sammanlagt

rymmer 37 procent av jordens

befolkning. I dessa två länder går den

ekonomiska utvecklingen nu rasande

snabbt och hundratals miljoner människor

som lever i djup fattigdom har fått

hopp om en ljusare framtid. Kina har

redan gått om USA som störst utsläppare

av koldioxid. Vilken politik och teknologi

som dessa två länder väljer för sin utveckling

kommer att bli avgörande för

jordens framtid.

Utsläpp (miljoner ton koldioxid)

Utsläppsminskning

om sUV-bilar i UsA byts ut mot

bensinsnåla personbilar.

Annars har frågan om anpassning till de

pågående klimatförändringarna blivit

alltmer central, både i klimatförhandlingarna

och i utvecklingssamarbetet. Detta

underströks inte minst av slutrapporten

från den internationella kommissionen

om klimatförändringar och utveckling

(International Commission on Climate

Change and Development, CCCD), ledd

av Sveriges biståndsminister Gunilla

Carlsson.

I rapporten, som överlämnades till

FN:s generalsekreterare i maj 2009, riktas

fokus på frågan om hur fattiga länder kan

öka sina medborgares resurser och förmåga

att anpassa sig till ett förändrat

klimat. Nya medel för klimatanpassning

behövs, utöver de åtaganden om bistånd

som i-länderna tidigare gjort, menar

kommissionen. Afrikanska länder och

små ö-stater ska prioriteras. Samtidigt

måste det pågående biståndet bli ”klimatsmart”

och ta hänsyn till de ökade

risker som klimatförändringarna och

andra miljöutmaningar innebär.

Sida har under de senaste tre-fyra åren

jobbat allt mer med frågan om anpassning,

berättar Maria Berlekom.

– För oss som är verksamma ute i fält

har ju effekterna av klimatförändringarna

på centrala områden som t ex matproduktion,

hälsa och tillgång till vatten blivit

alltmer uppenbara. Det märks också att

klimatanpassning prioriteras allt högre av

regeringarna i våra samarbetsländer.

Utsläppsökning som alstras om man

ordnar elektricitet till de 1,6 miljarder

människor som idag saknar det.

– Vi ser också hur viktigt

det är att koppla klimatfrågan

till den bredare

frågan om hållbar

utveckling.

annika Söder

CENTRal plaCERINg

En person med mycket central placering i

FN-systemet när det gäller dessa frågor är

Annika Söder, tidigare bl a svensk statssekreterare

för utvecklingssamarbete och

humanitära frågor. Idag är hon undergeneraldirektör

i FAO, FN:s livsmedels- och

jordbruksorganisation, med särskilt ansvar

för FN-koordinering och FAO:s

arbete med millenniemålen.

Klimatproblemen, den ekonomiska

krisen och de senaste årens höga matpriser

hänger samman med varandra och gör

situationen mycket komplex, säger hon.

– Klimatkrisen hotar jordbruket i den

meningen att det är mer osäkert om det

kommer att bli torka, om det blir regn,

om det blir översvämningar – det är generellt

mycket högre variabilitet. Dessutom

kommer temperatur- och havsnivåhöjningen

att innebära att en del landområden

som är odlingsbara idag inte kommer

att vara det i framtiden.

– Allt det här ställer i sin tur mycket

större krav på investeringar och på nytänkande.

Man kanske måste byta från en

gröda till en annan som passar bättre om

det t ex blivit varmare eller mer regnigt.

Samtidigt är det väldigt knepigt med

investeringar i jordbruket idag eftersom

det finns så lite pengar. Den ekonomiska

krisen har gjort regeringar, privat sektor

och även den enskilde individen fattigare,

säger Annika Söder.

– De här sammanhängande problemen

slår väldigt hårt mot u-länderna som har

mindre kreditmöjligheter, mindre privat

låneverksamhet och mindre remitteringar

just nu eftersom människor som

utvandrat inte har lika mycket pengar

vanliga människors förändringar av sin livsstil

kan få stor betydelse ifall de sker på bred front.

Om t ex alla personer i USa som kör de större

s k SUv-bilarna byter till bensinsnåla personbilar

skulle utsläppsminskningen vara nästan lika stor

som den utsläppsökning som krävs för att förse

1,6 miljarder fler människor på jorden med

elektricitet. 1,6 miljarder är det antal människor

som idag saknar tillgång till el.

Källa: Världsbanken (World development report 2009)

6 Världshorisont 4/09

Foto: FAo/Giulio napolitano


som tidigare att skicka tillbaka till sina

hemländer. Och samtidigt minskar biståndet

med ungefär 25 procent. Så det

blir en sorts ond cirkel, kan man säga, där

de olika problemen förvärrar varandra.

pOSITIva CIRklaR

Det finns dock möjligheter att i stället få

igång positiva cirklar, menar Annika

Söder. Jord- och skogsbruk, som FAO

arbetar med, har nyckelroller i klimatfrågan.

Världens jord- och skogsbruk står

idag tillsammans för hela 31 procent av de

samlade utsläppen av växthusgaser. Samtidigt

är jord och skog viktiga s k kolsänkor:

de lagrar växthusgaser och kan därför

ha en avgörande buffrande effekt ifall

de sköts på rätt sätt.

– Det är naturligt att jordbruket skapar

utsläpp, t ex metangaser från boskap. Så

har det alltid varit. Men vi på FAO hävdar

bestämt att man genom att investera i

jordbruket på ett klokt sätt både kan anpassa

det till klimatförändringarna, minska

utsläppen, producera mer mat och öka

markens förmåga att lagra växthusgaser.

Skogen spelar en liknande roll. Med ett

genomtänkt skogsbruk och återplantering

av skog kan man bidra kraftigt till att

FN:s klimatmöte i

köpenhamn äger rum

7–18 december.

läget i förhandlingarna

var vid denna tidnings

pressläggning följande:

Den sista förhandlingsomgången

innan toppmötet i Köpenhamn

(COP15) avslutades i Barcelona den 6

november. Då om inte förr stod det klart

att någon ny bindande överenskommelse

knappast lär undertecknas i Köpenhamn.

Flera länders delegationer höll presskonferenser

i Barcelona och meddelade att

COP15 inte kommer att kunna leverera

mer än en tidtabell för fortsatta förhandlingar,

med sikte på att nå en överenskommelse

antingen i Bonn i juni 2010

eller under nästa partsmöte (COP 16) i

minska halten koldioxid i atmosfären,

säger Annika Söder.

Skogsbruk är, genom omfattande avverkning

och skövling, den sektor i samhället

som näst efter energisektorn står för

de största utsläppen av växthusgaser. Det

gör att avverkning och skövling måste

hejdas om tvågradersmålet ska kunna nås.

För att angripa problemet och visa på

möjliga lösningar inför klimatförhandlingarna

har FAO tillsammans med FN:s

miljöprogram UNEP och utvecklingsprogrammet

UNDP lanserat UN-REDD

(Reducing Emissions from Deforestation

and Forest Degradation). Fjorton utvecklingsländer

deltar idag i programmet som

går ut på att den kol som lagras i skogar

ges ett ekonomiskt värde. Minskad avverkning

och återplantering av skog blir

därmed ekonomiskt intressant.

kaN blI väCkaRklOCka

Det råder inga tvivel om att världens klimatexperter

anser att klimatfrågan är

både brådskande och högst allvarlig.

Samtidigt finns en insikt om att klimatförändringarna

skulle kunna bli den

väckarklocka som tvingar mänskligheten

att ändra kurs.

Mexiko i december 2010.

Att det skulle bli svårt att i Köpenhamn

enas om en ny åtagandeperiod för Kyotoprotokollet

har länge varit uppenbart. Det

råder mycket stora åsiktsskillnader mellan

länderna i alla de huvudfrågor som

identifierades på Bali 2007 (COP13). De

största stötestenarna rör utsläppsminskning

och finansiering.

Industriländerna har fram tills nu gett

löften om sammanlagt 11–18 procents

utsläppsminskningar till år 2020 (jämfört

med 1990). Det är en bra bit från de 25–

40 procent som FN:s klimatpanel anser

nödvändiga och än längre ifrån kravet

från G77* och Kina på 40 procents

minskning.

Dessutom kräver industriländerna att

utvecklingsländerna begränsar sina utsläppsökningar

i utbyte mot finansiering

av åtgärder. Men länder som Kina och

Indien har hittills vägrat gå med på det.

Vad gäller finansiering vill G77 och

Kina inrätta en Grön fond med årligt

tillskott motsvarande 0,5–1 procent av

klIMaT

Annika Carlsson-Kanyama

på FOI är inte

bara forskare utan även

talesperson för den nybildade

svenska organisationen

Klimataktion.

annika Carlsson-kanyama.

– Vi kan skapa ett attraktivt framtida

samhälle utan utsläpp av växthusgaser.

Vi har kunskaperna men vi måste bestämma

oss. Dock har vi inte så mycket

tid på oss innan våra alternativ börjar

bli färre, säger hon.

– Vi får också vara beredda på att det

kommer att bli en stor strid. De som har

intresse av att bevara saker som de är kommer

att slåss emot alla förändringar. Då

gäller det för våra politiker att hålla blicken

fäst vid målet och att inte tappa bort sig.

AnnaLena Andrews

Vad gör Fn för att få fart på ländernas millenniemålsarbete

när endast fem år återstår till 2015

och vilket nytt mål till 2025 diskuteras inom FAo?

läs en längre intervju med Annika söder på

www.fn.se/soder.

global BNP (ca 350–700 miljarder dollar)

från industriländerna till omställning och

anpassning i utvecklingsländerna. Även

här är klyftan stor. Av industriländerna

har endast EU kommit med ett bud. Där

fastställs det totala behovet av överföringar

till knappt 150 miljarder dollar per

år varav minst hälften bedöms genereras

från marknadsmekanismer.

Den sista spiken i Köpenhamnsmötets

kista var dock sannolikt toppmötet mellan

USA och EU i början av november.

Att Barack Obama inte kommer att hinna

få ett klart förhandlingsmandat

från kongressen i

Washington i år tycks ha

övertygat även EU om att

skjuta fram tidtabellen för

en ny överenskommelse.

Rikard Warlenius

Artikelförfattaren är journalist

och författare till boken Vägen till Köpenhamn.

*G77 är utvecklingsländernas förhandlingsgrupp i Fn.

Världshorisont 4/09 7


klIMaT

Satsningar på ren energi behövs i fattiga länder där fossila bränslen fortfarande täcker större delen av energibehovet.

I Tanzania ska man nu utvinna biogas från restprodukter från sisalhampa, som odlas på bilden.

”Marshallplan” från Fn:

Fattigdomsbekämpning banar

väg för global klimatförbättring

En massiv fattigdomsbekämpning

kan bli det viktigaste instrumentet

för att bromsa den förödande

klimatomställning som annars

väntar. Med en gynnsam ekonomisk

utveckling i tredje världen får fattiga

länder råd att satsa på energisnåla

lösningar och kan därmed göra

ytterligare besparingar på sikt.

Det framgår av den ”Marshallplan”

som FN:s avdelning för

ekonomiska och sociala frågor

(DESA) lade fram tidigare i höstas.

Kostnaderna beräknas till 500 – 600 mil-

jarder dollar per år under en tioårsperiod

och överstiger vida alla andra förslag på

ekonomiska stödpaket.

– Att frysa de rådande globala orättvisorna

över det kommande halvseklet

samtidigt som man tacklar klimatkrisen

är ekonomiskt, politiskt och etiskt

oacceptabelt, kommenterar DESA-

chefen Rob Vos.

RappoRteN, World Economic and Social

Survey 2009 – promoting development,

saving the planet, lades fram i september.

Den har beskrivits som en Marshallplan,

en anspelning på det enorma hjälppaket

med samma namn som fick det krigströtta

Västeuropa på fötter efter andra

världskriget. Tanken är att fattiga länder i

tredje världen måste få hjälp att investera

i miljövänlig teknik. Annars måste de

prioritera rena överlevnadsfrågor.

Visserligen är det industriländerna

som hittills stått för merparten av utsläppen

av växthusgaser, men med den ekonomiska

utveckling som nu pågår i exempelvis

Kina, Indien och oljerika stater i

Afrika, kommer utsläppen att öka i dessa

delar av världen.

För de industrialiserade länderna

handlar det om att ekonomiskt stötta de

företag som investerar i miljövänlig teknik

i utvecklingsländer. Och för u-länderna

själva gäller det att snabbt sanera ekonomin

och skapa de rätta förutsättningarna

för en renare energiproduktion.

Men allt detta kostar pengar. Enligt

FN-rapporten kan det alltså behövas så

mycket som upp till 600 miljarder dollar

årligen under en tioårsperiod för att klara

den här omställningen. Det beloppet står

8 Världshorisont 4/09


i bjärt kontrast till de summor som diskuterats

inom bl a EU.

INSIkteN om att klimatkrisen bara

kan lösas om i-länderna och u-länderna

tar ett gemensamt ansvar har funnits

med i förhandlingarna under de senaste

klimatmötena. Men först i år har det

kommit konkreta förslag på hur ekvationen

ska kunna lösas, dels i den årliga

rapporten från FN:s utvecklingsprogram

UNDP, dels i det handlingsprogram som

DESA nu går ut med.

– I Afrika och i synnerhet i Tanzania

har vi länge betonat att klimatproblemen

måste lösas gemensamt av Nord och Syd.

Men vi i tredje världen kan inte prioritera

denna fråga så länge vi saknar ekonomiska

resurser till det, säger Victoria

Mwakasege, chargé d’affaires vid Tanzanias

ambassad i Sverige.

Hon får medhåll av en rad debattörer

som menar att det utan ett ekonomiskt

stödprogram skulle vara både politiskt

och moraliskt omöjligt att ställa långtgående

krav på u-länderna.

En av huvudtankarna i DESA:s rapport

är att västvärldens energiföretag – såväl

offentliga som privata – måste få möjlighet

att investera i energisnåla ellösningar

i tredje världen. Det ger inte bara betydande

klimatvinster utan driver också på

en effektiv fattigdomsbekämpning och i

förlängningen utvecklingen av billiga

solceller och energieffektiva lösningar.

Eftersom u-länderna idag står för hälften

av de globala utsläppen ligger det i

den rika världens intresse att stödja en

omställning. Som det nu är kan inte gröna

energisystem konkurrera med fossila

bränslen som ved, gas och kol.

Lösningen kan ligga i så kallade feedin-tariffer,

en form av subventioner som

använts i Tyskland och Spanien med gott

resultat. De här länderna är nu världsledande

när det gäller att investera i solceller

och vindkraft. Med rätt utformade

bidrag kommer investerare att stå i kö för

att satsa på nya energislag, tror Tariq

Banuri, chef för FN:s kommission för

hållbar utveckling (CSD).

Enligt förslaget ska subventionerna

vara tidsbegränsade så att de fasas ut över

en tioårsperiod i takt med att den förnybara

energin blir billigare att producera.

Risken för korruption, som annars är det

stora problemet i de länder som berörs, är

minimal eftersom subventionen betalas ut

först sedan den fossilfria elen levererats.

DeSa:S Upplägg väntas fungera bättre

än de nuvarande verktygen för klimatförbättring

i tredje världen. Det gäller inte

minst Kyotoprotokollets CDM-mekanism

(Clean Development Mechanism)

som innebär att företag i industriländerna,

som hjälper u-landsbaserade industrier

att minska sina utsläpp av växthusgaser,

kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna.

Insatserna i tredje världen

kan exempelvis handla om att hjälpa

till med energieffektivisering eller övergång

från fossila bränslen till biobränslen.

– Men det räcker inte med DESA-rapportens

krav på en total omställning till

förnybar energi. Det behövs också betydande

offentliga investeringar och program

för energieffektivisering, effektivare

transportsystem och insatser för att hejda

avskogningen, påpekar Naturskyddsföreningens

generalsekreterare Svante Axelsson,

som engagerat sig starkt i DESA-

Juma Shamba och Francis Nkuba (till vänster) är några av de företagsledare i Tanzania som får hjälp av

den svenska Energimyndighetens Tommy Månsson (till höger) att ställa om till förnybar energi.

klIMaT

FN OCh EU

planen tillsammans med Tariq Banuri.

De båda framhåller också vikten av att

förbereda sig för de naturkatastrofer som

klimatförändringarna kommer att orsaka.

eNlIgt DeSa-RappoRteN förs nu en

kamp mot klockan för att hålla temperaturhöjningarna

på en någorlunda säker

nivå. Man hänvisar till den internationella

klimatpanelen IPCC som menar att

de globala utsläppen måste minska med

50 – 80 procent till år 2050 (jämfört med

1990 års nivåer) om man ska kunna hålla

klimatet i schack.

– Om vi inte får till en markant minskning

av utsläppen kommer klimatförändringen

inte att kunna hejdas och världens

fattiga länder kommer då att drabbas tio

gånger värre än industriländerna, framhåller

DESA-chefen Rob Vos. Det räcker

t ex med en enda grads temperaturhöjning

för att tillväxten i tredje världen ska

falla med två till tre procent.

Jämfört med de pengar som är i omlopp

för att rädda världens ekonomier efter det

senaste årets kris är det hjälppaket som

föreslås i DESA-rapporten ”ett reafynd”,

menar författarna bakom rapporten.

Eftersom u-länderna står inför dubbla

utmaningar – dels att komma ur fattigdomen,

dels att tackla klimatkrisen – måste

industriländerna nu ta sitt ansvar, menar

Naturskyddsföreningen.

SatSNINgaR på ReN energi skulle kunna

leda till märkbara klimatförbättringar i

många fattiga länder där fossila bränslen

fortfarande täcker 80 procent och mer av

energibehovet. Ett exempel är ett projekt i

Tanzania där man nu ska utvinna biogas

från restprodukter från sisalhampa.

Hampans långa fibrer används till att

tillverka grova rep och linor för användning

inom bl a sjöfarten. Eftersom bara fem

procent av sisalhampan går att använda i

produktionen blir det stora mängder avfall.

Men nu ska alltså avfallet omvandlas till

biogas för att driva lastbilar och jordbruksmaskiner

av olika slag. Hittills har man

förlitat sig helt på fossila bränslen, främst

dieselolja. Projektet finansieras genom

CDM-mekanismen i Kyotoprotokollet.

På andra håll i Tanzania arbetar man

med både sol- och vindkraft. Men det saknas

här, som i merparten av tredje världen,

kapital för att utveckla förnyelsebar energi.

Text och foto:

David Dahmén, frilansjournalist

Världshorisont 4/09 9


klIMaT

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

klimatförändringarna är inte bara

ett framtida hot, utan dagens

verklighet. En verklighet där

traditionella försörjningsmöjligheter

hotas. Boskapsuppfödare i Etiopien

vittnar om att det blir allt svårare att

hitta betesmarker och vatten.

Exempel på att klimatet håller på att

förändras går att hitta i alla jordens

hörn. Sedan 1970-talet har

tropiska cykloner blivit allt intensivare.

Glaciärer smälter i snabb takt, vilket hotar

färskvattenförsörjningen för miljontals

människor. I Afrika drabbas redan

fattiga av vattenbrist och det regnberoende

jordbruket är hotat. Att tropiska

sjukdomar som malaria spridit sig till

nya områden är också ett tecken på att

klimatförändringarna redan är verklighet.

En person som inte behöver fler bevis

på att klimatet förändrats är Habiba Ma-

habiba Malima vittnar om hur hennes liv blivit

svårare p g a det allt torrare klimatet. De allt

längre sträckorna som hon måste gå för att

hämta vatten har gett henne ryggproblem,

värkande ben och slitna fötter.

Etiopien

livet i det nya klimatets fotspår

lima, en nomadkvinna från distriktet

Dawe Kachen i sydöstra Etiopien. För

henne har det förändrade klimatet gett

allt tyngre bördor att hantera. Habibas

familj är boskapsuppfödare och har

traditionellt kunnat försörja sig på sin

boskap, men tiderna har förändrats.

– Vårt sociala liv brukade vara rikt,

våra djur gav oss den mjölk vi behövde

och vi kunde sälja djur för att köpa mat.

Idag kämpar vi för att hålla våra djur

vid liv. De är vårt allt. Om inte djuren

mår bra kan inte heller vi människor

behålla hälsan. Före den senaste svåra

10 Världshorisont 4/09


torkan hade Habibas familj fem kameler,

åtta kor, tio getter samt två åsnor. Nu har

de bara en kamel, en ko och tre getter

kvar i livet. Att även relativt tåliga djur

som kameler avlider visar hur allvarlig

situationen har blivit. När dessa lastdjur,

som används för transport av ved, mat

och vatten, dör blir bördan på ägarna

tung.

Nu när åsnorna dött bär Habiba en

extra vattendunk på sin egen rygg. Hon

vittnar om hur särskilt kvinnornas uppgifter

blivit tyngre.

– Tre gånger i veckan tar jag med mig

den enda kamelen vi har kvar och ger

mig av för att hämta vatten i en avlägsen

damm. Det tar mig en halv dag att gå dit

och tillbaka. Vi kvinnor går allt längre för

att finna vatten vilket ger oss värk i ryggar

och ben. Och vi gör det på tom mage,

berättar hon.

I skydd från solens brännheta strålar

tar Habiba av sig sina skor för att visa hur

den allt tyngre bördan märkt henne. Livet

i det nya klimatets fotspår har gett hennes

fötter stora blåsor och sprucket skinn.

Kvinnors försämrade hälsa når sällan

rubrikerna, men det är en utbredd konsekvens

av förändrade levnadsvillkor.

INgET äR SIg lIkT

Habiba Malima och många av de andra

nomader jag möter i Etiopien vittnar om

att ingenting längre är sig likt. Med hjälp

av traditionell kunskap visste de tidigare

när regnen skulle falla och var de kunde

finna betesmarker och vattenkällor under

olika årstider. Idag får de vandra längre

och längre.

Ibland möter de andra nomadgrupper

som också fått svårare att finna bete.

Konkurrensen och konflikterna mellan

olika boskapsuppfödare om betesmarker

och vatten har ökat. En äldre man i Afarregionen,

Ahwel Kabir, är mycket oroad

över den förändring han sett under sin

levnadstid.

– Tidigare brukade vi namnge de svåra

torrperioderna för att de kom så sällan.

Nu har vi slutat att göra det, för torkan

håller oss ständigt sällskap, berättar han.

Nederbördsmönstren har som Ahwel

Kabir vittnar om blivit allt mer opålitliga.

Enligt FN inträffade tidigare svår torka

endast vart tionde år i regionen. De senaste

20 åren har torrperioderna slagit till

ungefär vart femte år och de senaste fyra

åren har människor i många områden

ahwel kabir är mycket oroad över den förändring han sett under sin levnadstid.

”Tidigare brukade vi namnge de svåra torrperioderna men vi har slutat göra det.

Torkan håller oss ständigt sällskap nu”, säger han.

fått leva med årligen återkommande torka

och opålitliga regn.

klIMaTkRIS I öSTaFRIka

Hela 23 miljoner människor på Afrikas

horn och i Östafrika lever just nu i en

ohållbar situation där de pressas av akut

hungersnöd och vattenbrist. Uteblivna

regn eller oregelbundna regn under flera

år i följd har lett till uteblivna eller minskade

skördar. Boskap och även vilda djur

dör i brist på bete och vatten.

Samtidigt som torka och hunger tynger

regionen så riskerar häftiga regn att bli ett

hot snarare än en lösning på problemen i

vissa områden. Meteorologer har utfärdat

en varning att ovanligt häftiga regn kan

komma att falla på grund av varmare

havstemperaturer, den så kallade El Niñoeffekten.

Eftersom den torkdrabbade marken

och växtligheten har svårt att suga åt

sig vatten kan intensiva regn leda till översvämningar

med förödande konsekvenser

för redan svaga människor och djur.

Orsakerna till den humanitära krisen

som pågår i Östafrika är många, men en

förväntad konsekvens av klimatförändringarna

är att både torra och regniga

perioder blir allt intensivare.

bäTTRE RUSTaDE

Katastrofförebyggande arbete och hjälp

att anpassa sig till ett alltmer utmanande

klIMaT

xxxxxxxxxxxxxxxx EU

klimat är nödvändigt för att minska

mänskligt lidande, nödhjälpsberoende

och antalet klimatflyktingar. FN:s chef för

samordning av katastrofbistånd, John

Holmes, är bekymrad över torkans konsekvenser

i Östafrika. Även han lyfter

fram vikten av att planera och arbeta

förebyggande.

– Vi kan inte förhindra dessa klimatchocker,

men vi kan definitivt undvika

att de får katastrofala effekter om vi får

rätt sorts stöd från givarsamfundet och

planerar förebyggande, säger han.

I det torkdrabbade distriktet Dawe

Kachen, där Habiba Malima lever, arbetar

Lutherska världsförbundet, en av Svenska

Kyrkans samarbetsorganisationer i deras

internationella arbete Hela världen. Direkta

nödhjälpsinsatser för att minska

akut mänskligt lidande pågår parallellt

med långsiktiga insatser för att göra människor

och boskap bättre rustade att stå

emot utmaningarna i ett oberäkneligt

klimat. Till exempel byggs dammar som

kan samla upp regnvatten. På så vis kan

det vatten som faller under de intensiva

habiba visar sina sargade fötter med sprickor,

blåsor och sprucket skinn.

men korta regnen tas tillvara och användas

under senare torrperioder. Utbildning

av lokala veterinärer är också en del

av verksamheten, vilket ökar möjligheten

att hålla boskapen och därmed även

människorna vid god hälsa.

Text och foto:

Maria Ölund, frilansjournalist

läs mer om Etiopien på nästa sida

Världshorisont 4/09 11


klIMaT

Ekologiska

jordbruksmetoder

motverkar

klimathotet

Genom att använda enkla ekologiska

metoder för att förbättra magra

jordar har bönder i södra Etiopien fått 50

– 100 procents större skördar än tidigare.

Skillnaden är tydligast i torra områden.

Därför är metoderna en viktig åtgärd när

bönder rustar sig för att klara ett förändrat

klimat.

Samma metoder kan även bidra till att

motverka klimatförändringarna. Genom

att tillföra kompost och naturligt gödsel till

jordarna binds mer kol i marken, vilket

minskar mängden koldioxid i atmosfären.

eN StUDIe som gjorts av Svenska kyrkan

visar att bönder i södra Etiopien som

introducerat kompost, naturligt gödsel

och terrassodling fått minst dubblerade

skördar. Till skillnad från användning av

Glöm inte skattevapnet!

Klimatfrågan är vår tids största

utmaning. Den fordrar en snabb

och genomgripande omställning.

Vi har kanske tio år på oss för att ändra

vårt sätt att transportera oss, värma våra

hus, tillverka vår mat, o s v.

Klimatmötet i Köpenhamn är därför

ett av årtiondets viktigaste politiska möten.

Så hur ska problemet lösas?

Naturligtvis fordras ekonomiska resurser

för att stödja fattiga länders klimatanpassning

och för att stimulera framväxten

av klimatvänlig teknologi.

Men framför allt krävs det bra politiska

styrmedel. Idag domineras den klimatpolitiska

debatten av idén att man måste få

fart på handeln med utsläppsrätter. Ett

sådant system fördyrar koldioxidintensiv

produktion. Därmed stimuleras ett klimatvänligt

agerande hos dem som omfattas

av systemet. Dessutom genereras

pengar som kan användas till andra klimatåtgärder.

D E b a T T · D E b a T T · D E b a T T

Nya metoder och grödor gör att makarna hassan och Mako ser positivt på framtiden,

trots ett kärvare och mer nyckfullt klimat.

konstgödsel ökar de ekologiska metoderna

markens mullhalt. När organiskt

material tillförs mager jordbruksmark

förbättras jordarnas förmåga att hålla

kvar det regnvatten som tränger ner. Annan

markvård, som terrassering, minskar

risken för att näringsämnen spolas bort

och vattnet får mer tid att tränga ner i

marken. Därför kan även små regn ge

riklig skörd.

De ekologiska metoderna har lett till

att vissa bönder kan skörda tre gånger per

år istället för en gång. Genom att introducera

fler sorters grödor och fruktträd

minskar böndernas sårbarhet ytterligare.

EU har idag ett dåligt men ändock

någorlunda fungerande system för handel

med utsläppsrätter. Efter vissa justeringar

skulle det kunna utvidgas till att gälla fler

länder.

Tyvärr har fokuset på utsläppshandel

lett till att ett annat minst lika bra politiskt

verktyg har kommit i skymundan:

beskattning. Ty klimatproblemet handlar

i grunden om en felaktig prissättning. Att

släppa ut koldioxid och att använda

mycket energi borde kosta mycket mer.

Idag är det bara några få länder i världen

som har en någorlunda rimlig punktbeskattning

på koldioxid, däribland Sverige.

Samtidigt har många länder – en

majoritet av världens i-länder – fungerande

system för uppbörd av punktskatter

på andra områden. Dessa länder skulle

lätt kunna införa koldioxidskatter och

skärpa sina energiskatter. Intäkterna skulle

kunna användas till att finansiera satsningar

på klimatvänlig teknik eller för att

makaRNa Hassan och Mako är med i

ett landsbygdsprojekt i Goro som Svenska

kyrkan stödjer. Paret ser hoppfullt på

framtiden.

– Med hjälp av de nya jordbruksmetoderna

och de tåliga grödor som vi börjat

använda har vi blivit starkare. Vi är självförsörjande

och får även en inkomst genom

att sälja vårt överskott av grönsaker

på den lokala marknaden, säger de.

Text och foto:

Maria Ölund, frilansjournalist

sänka andra skatter och därmed behålla

ett konstant skattetryck.

Sverige har visat att man både kan ha

en nationell koldioxidskatt och delta i ett

internationellt system

för utsläppshandel (i

vårt fall EU:s system).

Fler länder borde följa

Sveriges exempel!

Carl von Essen

Generalsekreterare, Global Utmaning

Global Utmaning är en tankesmedja som

har klimatfrågan som en av tre fokusfrågor.

På dess webbsida finns bl a en rapport om

hur man kan samordna de nationella koldioxidskatterna:

se www.globalutmaning.se.

12 Världshorisont 4/09


FN-fakta FN OCh klIMaTFRågaN RäTTvIS FN OCh haNDEl EU

FN:s klimatförhandlingar

Klimatfrågan är vår tids största

utmaning. Ansvaret vilar på världens

regeringar. Vetenskapen kommer

att berätta om vi lyckas eller inte.

det är i korthet budskapet från Fn:s

generalsekreterare Ban Ki-moon.

Frågan om klimatförändringar har

stått på den politiska agendan sedan

slutet av 1980-talet. 1988 anordnades

en stor FN-sponsrad klimatkonferens

i Toronto och samma år antog FN:s

generalförsamling en resolution som

framhöll att klimatet var en gemensam

angelägenhet för mänskligheten. Det var

också detta år som Världsmeteorologiska

organisationen WMO och FN:s miljöprogram

UNEP bildade FN:s klimatpanel

efter initiativ från en rad olika personer,

stater och organisationer. Klimatpanelens

(IPCC, The Intergovernmental Panel on

Climate Change) mandat kom att bli att

samla och utvärdera klimatvetenskap,

effekter och åtgärdsstrategier.

böRJaDE FöRhaNDla

Så fort FN:s klimatpanel hade skapats tog

den, tillsammans med WMO, initiativ till

internationella klimatförhandlingar. I

december 1990 bildade generalförsamlingen

en internationell förhandlingskommitté

för en konvention om klimatförändringar.

Generalförsamlingen satte upp ett

mycket ambitiöst mål då de gav förhandlarna

mindre än två år på sig att färdigställa

konventionen. Tanken var att den

skulle vara klar för underskrift till världstoppmötet

om miljö och utveckling (UN-

CED) i Rio de Janeiro 1992.

Förhandlingarna startade i februari 1991

och pågick till maj 1992. Det blev ingen

lätt uppgift att komma överens. För att

överhuvudtaget få till stånd ett utkast fick

Sedan 1950 har industriländerna stått för 75 procent

av de globala utsläppen trots att man bara

hyser 15 procent av världsbefolkningen. bilden är

från en presskonferens vid FN:s klimatförhandlingar

i poznan 2008.

en rad frågor lämnas öppna och en hel del

andra formuleras vagt för att ge tillräckligt

stort tolkningsutrymme för enskilda stater.

Exempel på frågor som inte kom med

var utsläppsmål och åtagandeperioder

samt mekanismer för hur sådana eventuellt

skulle kunna etableras.

klIMaTkONvENTIONEN

Vid Riokonferensen i juni 1992 kunde

FN:s ramkonvention om klimatförändringar

(Framework Convention on Climate

Change, UNFCCC) i alla fall antas. Den

blev därmed en av de tre s k Riokonventionerna

(de andra två var Konventionen

om biologisk mångfald, UNCBD, och

Konventionen mot ökenbildning, UN-

CCD). Begreppet ”ramkonvention” indikerade

att klimatkonventionen var ett

dokument som kunde komma att justeras

eller byggas på efter hand.

I korthet är konventionens målsättning

att stabilisera mängden växthusgaser i

atmosfären på en nivå som innebär att

farliga klimatförändringar förhindras.

Ekosystemen ska värnas liksom den

Foto: Europaparlamentet

tryggade tillgången på mat. Social och

ekonomisk utveckling får inte förhindras.

Konventionen trädde i kraft den 21

mars 1994. Nästan alla världens länder,

194 stycken, har idag anslutit sig till den.

Konventionen administreras av ett sekretariat

i Bonn (UN Climate Change Secretariat)

med ca 200 medarbetare. Sekretariatets

uppgifter är bl a att följa olika länders

utsläppsnivåer, registrera ratificeringar av

Kyotoprotokollet, arrangera konferenser

och möten under konventionen, förbereda

officiella dokument inför förhandlingarna

och koordinera FN:s arbete på

området. Generalsekreterare för sekretariatet

är sedan 2006 Yvo de Boer från

Nederländerna som även brukar kallas

FN:s klimatchef.

De länder som anslutit sig till klimatkonventionen

samlas varje år till en partskonferens

(COP; Conference of Parties).

Dessa konferenser är konventionens

högsta beslutande organ.

kOyOTOpROTOkOllET

Vid den första partskonferensen 1995

(COP1) enades klimatkonventionens parter

om en ny förhandlingsprocess som

skulle leda fram till ett första protokoll

under konventionen. Protokollet skulle

specificera utsläppsmål och åtagandeperioder

för industriländer samt mekanismer

för att uppnå dessa mål. Återigen

sattes ett ambitiöst mål: ett förslag till

protokoll skulle vara färdigt till den tredje

partskonferensen (COP3) i Kyoto, Japan, i

december 1997. Allvaret i klimatfrågan

underströks av att klimatpanelen 1995

publicerade sin andra rapport vilken slog

fast att de vetenskapliga bevisen för att

människan påverkade klimatet hade ökat.

Förhandlingarna fram till Kyoto blev

minst lika svåra som de föregående. Det

avtal som till slut kunde antas, Kyotoprotokollet,

blev för många en besvikelse. 38

industrialiserade länder enades om att

sänka sina utsläpp av koldioxid och fem

andra växthusgaser med i genomsnitt 5,2

procent under perioden 2008-2012,

Fortsätter på nästa sida.


jämfört med 1990 års nivåer. Detta ansågs av

kritikerna vara alldeles för lite. Samtidigt är

protokollet det första rättsligt bindande

internationella avtalet som handlar om utsläpp

av växthusgaser. Värt att notera är att

om referensåret hade satts till 1995 i stället

för 1990 hade samma åtaganden lett till en

ökning av utsläppen i samma länder med i

genomsnitt drygt 5 procent.

TRE MEkaNISMER

Förutom målen om utsläppsminskningar

innehåller protokollet tre så kallade flexibla

mekanismer som möjliggör att utsläppsminskningen

genomförs på annan plats eller

av annan part:

(1) Handel med utsläppsrätter (Emission

Trading) innebär att de länder som har åtaganden

under Kyotoprotokollet har rätt att

byta utsläppskvoter med varandra, så att ett

land som släpper ut mindre växthusgaser än

vad det har rätt till enligt Kyotoprotokollet

kan sälja sitt överskott av utsläppsrätter till

ett land som har svårt att leva upp till sitt

Kyotoåtagande.

(2) Gemensamt genomförande (Joint Implementation,

JI) innebär att ett industriland

med åtaganden kan investera i projekt för

minskningar av utsläpp i andra industriländer

och tillgodoräkna sig den utsläppsminskning

som blir resultatet.

(3) Mekanismen för ren utveckling (Clean

Development Mechanism, CDM) innebär att

ett land med åtaganden kan investera i projekt

för minskningar av utsläpp i utvecklingsländer

och tillgodoräkna sig den utsläppsminskning

som blir resultatet.

Kyotoprotokollet fick inte lika många

undertecknare som ramkonventionen. Under

den tid som protokollet var formellt

öppet för underskrift, mellan mars 1998 och

mars 1999, fick det 84 underskrifter. Det

dröjde dock ända till 2005 innan det trädde

i kraft p g a att ikraftträdandet gjorts beroende

av parternas åtaganden om utsläppsminskningar.

I och med att Ryssland ratificerade

protokollet passerades den uppsatta

gränsen. Två av de länder som släpper ut

mest koldioxid per person, USA och Australien,

vägrade länge. I december 2007 kom

slutligen Australiens ratificering, medan

USA ännu avvaktar.

I december 2005 hölls det första mötet för

parterna till Kyotoprotokollet (Meeting of

the Parties, MOP). Mötena samordnas i

regel med partskonferenserna under klimatkonventionen

(COP) och har främst handlat

om vad som ska hända när Kyotoprotokollet

första åtagandeperiod löper ut 2012.

köpENhaMNSMöTET

I klimatkonventionen står tydligt att alla

länder har ett gemensamt ansvar för klimatfrågan,

men att de rika länderna måste ta

det största ansvaret. Vid partskonferensen

på Bali 2007 (COP13) beslutade klimatkonventionens

parter att till konferensen i Köpenhamn

2009 (COP15) ha klar en ny global

överenskommelse om ländernas åtaganden

från och med 2012, då den första åtagandeperioden

i Kyotoprotokollet löper ut. I

överenskommelsen från Bali står också att

de rika länderna ska stödja utvecklingsländerna

med finansiella resurser och klimatsmart

teknologi på ett sätt som är ”mätbart,

rapporteringsbart och uppföljningsbart”.

Vid COP14 i Poznan, Polen, 2008 fortsatte

diskussionerna om den nya överenskommelsen

och förberedelser gjordes inför det

intensiva förhandlingsåret 2009.

FN:s klimatkonferens i Köpenhamn,

COP15, äger rum den 7 – 18 december 2009.

Fyra huvudområden har diskuterats inför

mötet och ska ingå i det nya avtalet:

Foto: Julius Mwelu/irin

Några skolbarn i Nairobi, kenya, kämpar i ett kraftigt

regn för att ta sig hem. häftigare regn kan vara en

effekt av den globala uppvärmningen.

Utsläppsminskningar – procentangivelser

och tidsplan för hur industriländernas utsläpp

av växthusgaser ska minskas. Diskussioner

förs också om hur utvecklingsländernas

utsläppsökningar kan begränsas.

Anpassningsåtgärder – behovet av att

anpassa sårbara samhällen till klimatförändringar

(vilka metoder finns, vem styr insatserna

etc.).

Teknologiöverföring – industriländerna

har förbundit sig att sprida grön, utsläppssnål

teknologi till utvecklingsländer.

Finansiering – hur mycket pengar som

krävs för utvecklingsländernas klimatanpassning

och omställning till en grön utveckling,

och hur de ska samlas in.

Under förberedelserna för Köpenhamnsmötet

har utgångspunkten varit att det nya

klimatavtalet ska vara en fortsättning på

Kyotoprotokollet, det vill säga man ska uppdatera

Kyotoprotokollet och lägga till uppgifter

om en ny åtagandeperiod. Under hösten

2009 kom det dock allt starkare signaler

om att USA inte kan gå med på att bygga

den nya överenskommelsen på Kyotoprotokollet.

Att få fram ett helt nytt avtal på några

veckor bedömdes inte heller som realistiskt.

Därmed var det några veckor innan mötet

högst oklart vilken form ett eventuellt nytt

avtal skulle få.

Energi 26%

Transporter 13%

bostäder och

kommersiella byggnader 8%

avfall & avlopp 3%

Skog 17%

Industri 19%

globala utsläpp av koldioxid per sektor.

Energi är den sektor som släpper ut mest.

källa: världsbanken och IpCC.

Jordbruk 14%


Den globala uppvärmningen

År 2007 publicerade FN:s klimatpanel

IPCC (Intergovernmental Panel

on Climate Change) sin senaste och

mycket dystra rapport om framtidens klimat.

Sedan dess har mängder av ny forskning

presenterats. I september kom en sammanställning

av ny forskning från FN:s miljöprogram

UNEP, The Climate Change Science

Compendium 2009.

Enligt rapporten visar den senaste forskningen

att den globala uppvärmningen till

år 2100 sannolikt kommer att bli mellan 1,4

och 4,3 grader. Aldrig tidigare har mänskligheten

stått inför en större utmaning.

växThUSgaSER

Den pågående globala uppvärmningen orsakas

främst av höga koncentrationer växthusgaser

i atmosfären vilket förstärker den

normala växthuseffekten. Under industrialismens

tidevarv har människan släppt ut

enorma mängder koldioxid, främst från

förbränning av fossila bränslen som kol och

olja, men också genom en omfattande

skogsavverkning.

Sedan industrialiseringen inleddes har

genomsnittstemperaturen på jorden stigit

med 0,8 grader. De klimatförändringar som

blivit resultatet är redan nu påtagliga och

koncentration av koldioxid i atmosfären (ppm)

antal år tillbaka i tiden

ytterst kännbara för många människor.

I norra Kina kryper öknen allt närmare

inpå jordbrukssamhällen och anläggandet

av vattenreservoarer har blivit oundvikligt

för att dessa områden fortfarande ska vara

beboeliga. Glaciärerna som hjälper till att

förse floderna med vatten i tätbefolkade

länder som Indien, Kina och Peru har på

flera ställen minskat med mer än hälften

bara under de senaste fyrtio åren.

Finns det inte tillräckligt med vatten

kommer skördarna att bli mindre och

risken för hungersnöd i redan fattiga delar

av världen ökar avsevärt. Bara sedan 1980

har planetens glaciärer i genomsnitt blivit

sex meter tunnare.

SMälTaNDE ISaR

Även polarisarna minskar i en snabbare takt

än vad som kan beskrivas som naturligt.

Grönlands istäcke förlorar för närvarande

mer än 100 kubikkilometer is per år. Smältvattnet

i en kombination med varmare havsvatten

som expanderar kan leda till att havsnivån

höjs flera meter.

Enligt FN bor omkring 600 miljoner

människor i områden som ligger lägre än

10 meter över dagens havsnivå. För kustnära

trakter skulle en höjning av havsnivån inne-

bära en katastrof då hela samhällen riskerar

att spolas ut i havet. Eftersom grundvattnet

kontamineras av saltvatten skulle inte heller

jordbruk fungera. Lågt liggande öar som

Maldiverna utanför Indiens kust och Thousand

Islands i Indonesien skulle dränkas,

liksom Tuvalu i Stilla havet där evakuering

av befolkningen redan har inletts.

Om människors land försvinner eller på

annat sätt blir obeboeligt riskerar migrationsströmmar

att öka vilket i sin tur kan

leda till minskad säkerhetspolitisk stabilitet.

TRöSkEl-EFFEkTER

Ytterligare ett hot som lurar vid horisonten

är så kallade tröskel-effekter som den globala

uppvärmningen kan föra med sig på sikt. Om

permafrosten i Alaska och Sibirien fortsätter

att tina kommer marken ge ifrån sig enorma

mängder metan, en växthusgas som är betydligt

mer potent än koldioxid när det gäller att

stänga inne solens energi. Växthusgasen bildas

när organiska rester från djur och växter börjar

komposteras efter att ha legat infrusna i

tusentals år.

Även havsbottnarna skulle potentiellt

sett kunna ge ifrån sig stora mängder metan

om balansen sätts ur spel vid högre

temperaturer.

Redan nu har naturkatastrofer ökat i så

väl antal som omfattning. Mellan 1900 och

1940 inträffade omkring 100 orkaner. Sedan

millennieskiftet har naturkatastroferna blivit

Fortsätter på nästa sida.

analyser av isen vid antarktis har gjort det möjligt att

fastställa hur halten av koldioxid i atmosfären har

varierat under de senaste 800 000 åren. Under denna

långa tidsperiod och fram till våra dagar har naturliga

faktorer fått koldioxidhalten att pendla mellan ca 170

och 300 ppm (parts per million). att dessa variationer

spelat stor roll för jordens klimat har forskningen

också visat.

Som ett resultat av mänsklig aktivitet ligger koldioxidhalten

idag på 390 ppm vilket är ca 30 procent över

de högsta halterna under de senaste 800 000 åren.

Om inte mycket kraftiga begränsningar görs kommer

de utsläpp som förutses för innevarande sekel att

leda till extremt hög halt av koldioxid i atmosfären.

bilden visar hur hög koldioxidhalten blir år 2100 vid

två olika utsläppsscenarier.

källa: världsbanken, world Development Report/lüthi

and others 2008


nästan nio procent fler per år.

Men än finns det hopp. För att stabilisera

den globala uppvärmningen till omkring

två grader under det kommande århundradet

uppskattar FN:s klimatpanel att koncentrationen

av växthusgaser i atmosfären

måste sänkas till under 1990 års nivå, det

vill säga 350 ppm (parts per million). Idag

är koncentrationen 390.

Den växande globala krisen som mänskligheten

och planeten står inför kommer att

kräva stort internationellt samarbete.

Uppmärksamma

lämpliga FN-dagar!

Under året finns det flera naturliga tidpunkter

för att uppmärksamma klimatfrågan

och arrangera aktiviteter med

kopplingar till klimat. till exempel på

Världsmeteorologidagen 23 mars,

Världsmiljödagen 5 juni, Världsdagen för

ökenbildning och torka 17 juni, internationella

dagen för begränsning av naturkatastrofer

(andra onsdagen i oktober)

eller internationella dagen för mänsklig

solidaritet 20 december. Att koppla till en

Fn-dag är ett bra sätt att få media intresserade.

hela listan med Fn-dagar hittar du på

www.fn.se (Välj Fn-info/om Fn/internationella

Fn-dagar).

Det här kan DU göra!

1 3

Skriv en insändare!

lokaltidningar har ofta insändarsidor

där det är lätt att få in ett bidrag. Försök

formulera dig personligt kring klimatfrågan,

uttryck dina känslor och åsikter och

försök uppmuntra andra till engagemang

och aktivitet. Avsluta gärna med någon

lämplig uppmaning.

när du ändå fått ihop en insändare,

skicka den till alla lokala och regionala

tidningar som du kan komma på. i bästa

fall kommer den in på fler ställen!

4

SvENSka

www.2grader.se

www.wwf.se

www.klimataktion.se

www.tcktcktck.se

www.smhi.se

www.naturskyddsforeningen.se

www.naturvardsverket.se

2

kolla ditt

eget ekologiska fotavtryck!

om alla i världen levde som vi i sverige

gör skulle det behövas drygt tre jordklot.

detta placerar oss på 18:e plats på listan

över länder med störst fotavtryck per

person.

På Världsnaturfondens webbsida kan du

läsa mer om ekologiska fotavtryck. du

kan också själv enkelt testa hur stort ditt

eget ekologiska fotavtryck är.

Gå till www.wwf.se/klimatsmart (klicka

på ”miljölöftet” till vänster) om du är

vuxen och www.wwf.se/utbildning (klicka

på ”ekologiska fotavtryck” till höger) om

du är ungdom.

5

Inspirera andra!

ta upp frågan om klimat och livsstil i

din familj, förening, skola, vänkrets...

Ge andra ett ex av Världshorisonts temanummer

om klimatfrågan och be dem

läsa. ni kan sedan diskutera frågor som:

hur allvarligt ska man se på rapporterna

om klimatförändringar? Vems ansvar är

det att ta tag i problemen? är det viktigare

att hejda klimatförändringarna än

att bekämpa fattigdomen i världen? Vad

kan vi göra för att minska våra egna

ekologiska fotavtryck?

Buntar av Världshorisont kan beställas

på www.fn.se/butik.

webbtips

ENgElSka

www.unfccc.int

www.en.cop15.dk

www.peoplesclimateaction.dk/uk

www.coolplanet2009.org

www.roadtocopenhagen.org

Stöd

2-graderskampanjen!

den samlade forskningen har visat att

temperaturen inte får öka mer än två

grader om klimatförändringarna ska

kunna begränsas. den svenska 2-graderskampanjen

startade som en namninsamling

för att öka trycket på politikerna

inför förhandlingarna i Köpenhamn

i december 2009. Men även efter Köpenhamnsmötet

kommer kampanjen att

fortsätta sitt arbete. Bakom den står

Centerpartiet, företag, fackförbund och

organisationer som bl a svenska Fn-förbundet,

rädda Barnen och röda Korset.

lämna din underskrift och läs mer på

www.2grader.se.

Mejla en politiker!

Ett mejl kan ha stor betydelse för om

en enskild politiker uppmärksammar en

fråga eller inte. Klimatfrågan berör

politiker på alla nivåer i samhället – från

medlemmar av regering och riksdag till

kommunpolitiker runt om i landet. Politiker

på riksnivå har ett stort ansvar för

de vägledande beslut som fattas. Politiker

i kommunerna är också betydelsefulla

i klimatfrågan eftersom de lokala

besluten är avgörande för hur hållbart

vårt svenska samhälle blir.

Adresser till rikspolitiker går att finna

på www.riksdagen.se och till regeringen

på www.regeringen.se.

FN-fakta nr 4/09: FN och klimatfrågan · text: Annalena Andrews och Kajsa sjölander. Faktabladet kan beställas

från Fn-förbundet (upp till 10 ex gratis). E-post: info@fn.se · telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se

6


Foto: hannah Andrews

klIMaT

klimatförändringar

i sverige registrerade

Karaktären hos svenska mätdata från de

senaste 10 – 20 åren ligger i linje med den

uppmätta globala uppvärmningen, enligt

SMHI. Man kan för norra delen av Sverige

notera ett mildare klimat och högre nederbörd

och avrinning, samtidigt som det blir

varmare i södra Sverige utan större förändringar

i årsnederbörd och avrinning.

Markku Rummukainen, klimatexpert

på SMHI, konstaterar följande.

Svenska vintrar har sedan 1991 varit

mildare med ca två grader. Vårarna

verkar också ha blivit varmare.

Den totala nederbörden per år visar

en viss ökning.

Havsytan stiger längs Sveriges kuster,

särskilt om man först räknar bort den

naturliga landhöjningen.

Våra hav blir surare vilket kan hänga

ihop med mer koldioxid i luften.

Rollspel och storyline

om klimat

Global trygghet

och säkerhet

Polisens internationella utvecklingssamarbete

FN-förbundet har tillsammans med Plan

Sverige och Globala gymnasiet skapat ett

verklighetstroget rollspel om FN:s klimatförhandlingar.

Som deltagare i rollspelet

agerar man delegat för en stat eller en

organisation. Med hjälp av rollkort läser

man in sig på hur just den egna delegaten

skulle agera. Både formella tal, heta diskussioner

i korridorerna samt debatt och

votering i plenum ingår.

Polarön är en storyline om klimat för

grundskollärare. Den ger ökad kunskap

om klimatförändringar och stärker elevernas

engagemang för hållbar utveckling

och internationell samverkan. Handlingen

utspelar sig på en påhittad ö i polartrakterna

där klimatförändringarna är

påtagliga. Eleverna agerar forskarfamiljer.

De SOM befinner sig på ön för att finna

gemensamma lösningar. Polarön riktar sig

främst till årskurs 4-6 och följande skolämnen

ingår: naturvetenskap, samhällskunskap,

svenska, slöjd, hemkunskap, engelska

samt idrott och hälsa.

Visste du att:

Svensk polis har varit med och skapat särskilda familjevåldsenheter i Nicaragua för

att bättre kunna stödja och hjälpa kvinnor som blivit utsatta för våld. Familjevåldsenheterna

arbetar enligt ett nytt koncept som innebär ett nära samarbete mellan polis,

sociala myndigheter och lokala organisationer.

Svensk polis stödjer införandet av en underrättelsemodell för ledning och styrning av

all polisverksamhet i Serbien. Det innebär att man arbetar metodiskt för att förebygga

brott och planera polisiär operativ verksamhet.

Svensk polis ingår i ett trepartssamarbete med sydafrikansk polis för att stödja

utvecklingen av en demokratisk och effektiv rwandisk polis. Tillsammans har man

tagit fram en nationell plan för hela polisverksamheten i landet.

Läs mer om Polisens internationellt utvecklingssamarbete

Gå till www.polisen.se/utvecklingssamarbete

ladda ner materialen från www.fn.se/skola

prenumeration på

världshorisont

Undvik onödiga prylar och ge bort lite väsentlig läsning

i stället! För 170 kronor får du i god tid före jul

ett fint presentkort med kuvert och mottagaren får en

årsprenumeration på Världshorisont. Vill du även ha

ett ex av senaste Världshorisont att ge bort tillsammans

med presentkortet? Ange då detta i din beställning.

Priset blir då 200 kr/prenumeration.

texten på presentkortet lyder: ”En årsprenumeration

av svenska Fn-förbundets tidning Världshorisont

(4 nummer). God Jul och Gott nytt År önskar …”

Välkommen med din beställning!

Mejla ditt namn, fullständiga adress, telefonnummer

och antal prenumerationer som du vill ge bort till:

varldshorisont@fn.se senast den 14:e december!

VÄRLDSHORISONT

Utges av Svenska FN-förbundet

Rikspolisstyrelsen

Enheten

Världshorisont

för internationell

4/09

samordning

17

EU utbildar poliser

i Afghanistan sidan 10

Trögt i EPAförhandlingarna

sidan 12

FN-förbundets kongress

i Skövde sidan 22

e n a l l t

3/2009

t y n g re a k t ö r

p å d e n g l o b a l a a r e n a n

åRETS JUlklapp

E U


WWW.SIDA.SE

kampanj mot investeringar

i klustervapen

I oktober inleddes en ny kampanj mot

investeringar i klustervapenindustrin.

Samtidigt presenterades en omfattande

rapport om klustervapen från två organisationer

i Nederländerna och Belgien.

Rapporten ställer 138 finansiella institutioner

i skamvrån för deras innehav i

företag som producerar klustervapen.

De fyra svenska investerare som granskats

får godkänt.

Arbetet mot klustervapen har fått ny

kraft sedan konventionen mot klustervapen

antogs i december 2008. 98 procent av

dem som dödas av klustervapen är civila.

– Konventionen måste ratificeras av

30 länder för att den ska träda i kraft.

Bara sju länder ytterligare krävs. Sverige

måste skyndsamt ratificera avtalet, säger

Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska

FN-förbundet.

I november arrangerade Nätverket

mot klustervapen ett frukostseminarium

om finansiella institutioner och klustervapenindustrin

samt vilken makt och

ansvar de har.

Barnkonventionen 20 år

Den 20:e november fyllde FN:s mest

framgångsrika konvention, barnkonventionen,

20 år. Detta uppmärksammas bl a

genom en ny bok, Självklart barnets rättigheter,

som ges ut av Rädda Barnen i

samarbete med FN-förbundet och stiftelsen

Allmänna Barnhuset. Boken är skriven

av Simone Ek och handlar om spelet

bakom kulisserna under de tio år då texten

till konventionen förhandlades fram.

För att uppmärksamma jubileet har

FN-förbundet också tagit fram ett nytt

material för barn om barnkonventionen,

FN-filurens kalender. Det riktar sig till

barn upp till tolv år och kan användas i

förskolan och grundskolan. Till kalendern

hör en handledning med FN-filurens

berättelser till varje bild.

Beställ på

www.fn.se/butik

sverige får kritik

för MR-brott

När FN:s nya råd för mänskliga rättigheter

inrättades 2006 infördes också en ny

granskningsmekanism, UPR (Universal

Periodic Review). Den innebär att rådet

regelbundet ska granska hur alla FN:s

medlemsländer efterlever de s k kärnkonventionerna.

I maj 2010 är det för första

gången Sveriges tur.

I november publicerade FN-förbundet

och 16 andra frivilligorganisationer en

rapport med sin version av läget. Enligt

rapporten har personer med utländsk

bakgrund svårt att få sina rättigheter tillgodosedda

i Sverige. Kvinnor i invandrar- och

minoritetsgrupper är, liksom funktionshindrade

kvinnor, särskilt utsatta för våld.

Vidare menar organisationerna bakom

rapporten att Sverige måste bli bättre på

att motverka hatbrott, våld mot kvinnor

och diskriminering mot samer och romer.

I rapporten föreslås 40 konkreta

åtgärder för att förbättra situationen.

rapporten kan laddas ner från www.fn.se

Lär dig mer om svenskt bistånd och

utvecklingssamarbete


Kongos Fn-förbund besökte sverige

”Freden måste byggas underifrån”

Millenniemålen är bra, men utveckling kräver fred. det är ingen poäng att

bygga en skola om den förstörs dagen efter. det säger Cissa Wa numbe,

generalsekreterare för Kongos Fn-förbund, som i september besökte sverige.

Fem miljoner människor har dött sedan

kriget i Demokratiska Republiken Kongo

inleddes 1998. Idag råder fred i större

delen av landet men i de östra delarna

fortsätter striderna. FN-styrkan i landet,

MONUC, är den största i världen och

kämpar bl a med uppgiften att skydda

civilbefolkningen.

Sedan tre år tillbaka stödjer Svenska

FN-förbundet demokrati- och försoningsarbete

i Kongo genom ett samarbete

med kongolesiska FN-förbundet. Samarbetet

handlar främst om att skapa ökade

möjligheter för befolkningen att engagera

sig i fredsprocessen.

bygga UNDERIFRåN

– Fred måste byggas underifrån. Att höga

ledare skriver på ett papper räcker inte.

Vi vill hitta och använda traditionella

metoder för fred och försoning som kom-

Cissa wa Numbe, generalsekreterare för kongos

FN-förbund. Foto: gustav Julander

NaMNINSaMlINg FöR TIlläggSpROTOkOll

ActionAid har satt igång en namninsamling

för att sätta tryck på den svenska regeringen

att ratificera det nya tilläggsprotokollet till

EsK-konventionen. Protokollet ger individer,

som fått sina ekonomiska eller sociala rättigheter

kränkta, rätten att få prövning i Fn.

Fn-förbundet har tidigare tillsammans

med bl a ActionAid kritiserat den svenska

regeringens avsikt att inte ratificera protokollet.

nu uppmanar Fn-förbundet alla att delta

i namninsamlingen till stöd för protokollet.

se www.fn.se/esk

pletterar västvärldens synsätt. Dessutom

vet inte folket vad det är som makthavarna

har skrivit under på, säger Cissa

Wa Numbe.

– Vi i det kongolesiska FN-förbundet

arrangerar folkliga forum där vi söker

efter mekanismer som fungerar lokalt.

Samhället är djupt splittrat efter de

många åren med krig och att folkgrupper

försonas är vår främsta prioritet. Millenniemålen

är bra, men freden måste komma

först. Utan fred blir utvecklingen inte

varaktig, fortsätter han.

FlyDDE gENOM SkOgEN

Cissa Wa Numbe beskriver hur han själv

en dag för många år sedan flydde genom

skogen med sin höggravida hustru och

sitt barn som han bar på ryggen. Han fick

då se en kvinna som låg på marken och

blödde kraftigt. Barnet som hon bar på

ryggen hade skjutits och dödats. Han

beskriver sin vanmakt och hur förtvivlad

han var över att inte kunna göra någonting

för att hjälpa kvinnan. ”Du kan

berätta om oss”, svarade hon.

– Sedan den dagen har jag inte vilat,

säger Cissa Wa Numbe.

Han beskriver hur Kongos FN-förbund

arbetar med en bredd av aktiviteter från

fred och försoning till jämställdhet, distribution

av myggnät och översättning av

grundläggande dokument om mänskliga

rättigheter. Kvinnor och ungdomar är

prioriterade målgrupper.

FN-FöRbUNDET välkOMNaR FREDSpRISET

svenska Fn-förbundet välkomnar att

nobels fredspris 2009 går till UsA:s

president Barack obama.

– Att Barack obama får nobels fredspris

understryker vikten av multilateralt samarbete.

det är ett välkomnande av att UsA åter

vill vara en del av ett globalt sammanhang

och samtidigt ett sätt att uppmuntra amerikanerna

att fördjupa sitt engagemang på t ex

klimatområdet, säger Fn-förbundets ordförande

Aleksander Gabelic.

Soldater från FN:s fredsbevarande styrka i kongo,

MONUC, passerar en by där barnen gör honnör

mot soldaterna.

hUMaNITäR kaTaSTROF

Både Hillary Clinton och den svenska

biståndsministern Gunilla Carlsson har

nyligen talat om läget i Kongo som ”en

humanitär katastrof ”. Cissa Wa Numbe

vill rikta en vädjan om stöd till hela det

svenska samhället.

– Alla insatser behövs. Det finns olika

grupper som kämpar med att organisera

sig och som har bra idéer. Vi i Kongos

FN-förbund kan hjälpa till med kontakter.

AnnaLena Andrews

Vill du ge ett bidrag till Fn-förbundets samarbete

med Kongos Fn-förbund? sätt in pengarna på

pg nr 90 00 79-5 (ange ”Kongo”).

SUCCé FöR R2p-RappORT

Fn:s generalsekreterares specielle rådgivare

för skyldigheten att skydda (”r2P”), Edward

luck, talade i november vid ett seminarium

i stockholm. hans anförande handlade till

stor del om den rapport om r2P som lades

fram inför generalförsamlingen i juli. debatten

i generalförsamlingen blev en av de mest

omfattande under hela året och en klar majoritet

av de deltagande länderna uttalade sitt

stöd för det nya begreppet. nu vidtar en

period av praktiskt arbete med att komma

framåt med de åtgärder som listas i

rapporten.

Världshorisont 4/09 19

Foto: Fn/Marie Frechon


Foto: Gustav Julander

på Stockholms Central huserade åtta FNrelaterade

organisationer under två dagar.

Tjejerna på bilden skrev på klotterplanket

och fick FN-ballonger.

FN-förbundets traditionella seminarium

inför FN-dagen hade i år

temat FN och Afghanistan. Platsen

var som förra året konserthuset i Stockholm.

Ordförande Aleksander Gabelic

och kabinettssekreterare Frank Belfrage

bjöd på anföranden om situationen i

Afghanistan och under den efterföljande

debatten hettade det stundtals till ordentligt

mellan deltagarna. Mottagarna av

utmärkelserna Årets FN-vän och Årets

FN-supporter tillkännagavs (se artiklar

här intill).

DEN 23 OCh 24 OkTObER huserade Svenska

FN-förbundet på Stockholms Centralstation

tillsammans med bl a FN:s flyktingkommissarie

UNHCR, FN:s livsmed-

FN-förbundets anita Seidel i samspråk med

skådespelerskan lil Terselius på Stockholms konserthus.

FN-dagen 2009 debatt, sång, tal och bakelse

seminarium om Afghanistan i stockholm, debatt om skyldigheten att skydda i

Göteborg, försäljning av Fn-bakelsen samt klotterplank och jippon med Fn-familjen på

stockholms Central. det var fullt med aktiviteter i samband med årets Fn-dag.

els- och jordbruksorganisation FAO, FN:s

utvecklingsprogram UNDP och Stockholms

FN-förening. Syftet med arrangemanget

var att informera om FN:s åtta

millenniemål. Talarna avlöste varandra i

den Speakers Corner som byggts upp och

många resenärer kom fram och pratade

och skrev ner sina idéer för en mer rättvis

värld på ett klotterplank.

på SJälva FN-DagEN hade FN-förbundet

ett stort seminarium på Konserthuset i

Göteborg. Temat för seminariet var fred,

säkerhet och nedrustning. Över 300 personer

kom till konserthuset och firade

FN-dagen tillsammans med FN-förbundet.

Bland deltagarna i paneldebatten

fanns bl a Pierre Schori, f d FN-ambassa-

Stellan Bäcklund lägger ner nästan all

ledig tid på sitt ideella arbete som

ordförande i Västernorrlands FN-distrikt

och Örnsköldviks FN-förening.

– Jag jobbar för de mänskliga rättigheterna.

Jag har sett så många kränkningar

mot dem. Hans arbete med bl a utbild-

Debatt i göteborgs konserthus.

Från vänster: Jan Mårtenson, linda

Nordin Thorslund, kajsa Dahlsten,

birgitta Ohlsson, Rolf Ekéus samt

pierre Schori.

dör och biträdande utrikesminister och

Rolf Ekéus, f d ordförande för FN:s specialkommission

för Iraks nedrustning,

UNSCOM.

I STOCkhOlM arrangerade FN-förbundet

tillsammans med Swedish Demining

Fund en stor konsert i Clara Kyrka på

FN-dagen. 500 körsångare och musiker

deltog och pengar samlades in till förmån

för Röj-en-mina.

Det har även blivit en tradition att äta

FN-bakelse på FN-dagen. I år fanns bakelsen

till försäljning på caféer och konditorier

över hela landet och något bättre

bränsle under ett intensivt seminarium

är svårt att tänka sig.

stellan blev årets FN-supporter

Gustav Julander

läraren Stellan bäcklund från örnsköldsvik blev årets Fn-supporter. han belönades

av svenska Fn-förbundet för sitt mångåriga engagemang i Fn-rörelsen. – det är

fantastiskt att få det här priset. Jag känner mig överväldigad, säger han.

ningsfrågor har tagit honom till flera

oroshärjade länder. Men inget har berört

honom som barnens utsatta situation i

Zimbabwe. Det är också de som kommer

att få Stellan Bäcklunds vinstsumma på

10 000 kronor genom projektet Operation

Syskonskola som Örnsköldsviks

Stellan bäcklund, årets FN-supporter 2009. Foto: Emma Sundelin

20 Världshorisont 4/09

Foto: tommy holl

läs om alla aktiviteter som arrangerades runt om i

landet av Fn-föreningar och Fn-distrikt på sid 24-26.

Foto: Gustav Julander


hans blix

årets Fn-vän

diplomaten hans Blix arbetar för en säkrare värld. nu belönas han med

utmärkelsen Årets Fn-vän för att han ”med kunskap, uthållighet och

integritet under en lång rad år engagerat sig i olika Fn-frågor”.

Applåderna haglade inne i Stockholms

Konserthus när Svenska

FN-förbundet tillkännagav att

Hans Blix utsetts till Årets FN-vän. Själv

befann han sig i USA och föreläste om

nedrustningsfrågor. Trots att han har

hunnit pensioneras tre gånger har han

inte dragit ner på tempot.

– Jag fortsätter så länge någon vill höra

på mig, säger han.

Några dagar senare är Hans Blix tillbaka

i Sverige igen. I arbetsrummet hemma

i Stockholm står pärmar uppradade i

en bokhylla. I dem har han sparat allt han

har skrivit under de senaste åren. Allt

sammanfattas också på ett fullspäckat

CV. Hans Blix har bl a varit generaldirektör

för Internationella atomenergiorganet

IAEA, chef för FN:s vapeninspektion i

Irak (UNMOVIC), ledare för Blixkommissionen

samt ordförande i FN-förbundens

världsfederation WFUNA. Listan på

hans uppdrag är lång.

– Jag vaknade till medvetande om vad

FN kunde uträtta 1950 när jag vann en

FN-förening driver i samarbete med

kommunens högstadieskolor.

– Just nu håller vi på att borra efter

vatten vid några skolor och hjälper vissa

barn med skolavgifterna. Jag behöver

ingenting av pengarna själv, säger han.

STEllaN bäCklUND åkER TIll ZIMbabwE

varje år för att kunna garantera att pengarna

från projektet i Sverige kommer till

användning på rätt sätt. Resorna gör också

att han kan hålla i konkreta och trovärdiga

SO-lektioner på Själevadsskolan.

Stellan Bäcklund hoppas att hans elever

uppsatstävling som handlade om vetorätten.

Priset var en månad hos FN i New

York. Under den tiden lärde jag mig

mycket, säger han.

Han ser utmärkelsen Årets FN-vän som

en uppmuntran att fortsätta sitt arbete.

– Jag tycker att det är roligt att få erkännande

för de insatser man gjort. Det

är betydligt roligare än att få skäll!

MEN haNS blIx är inte rädd för att stå upp

för sin sak. Han blev vida känd när han

stod upp emot USA och krävde att FN:s

vapeninspektörer i Irak skulle få slutföra

sitt arbete. Trots detta valde Bushadministrationen

att invadera.

Hans Blix har betydligt större förtroende

för USA:s nuvarande regering och

tror att dess samarbete med FN kommer

fungera bättre. Han ser också positivt på

den ökade internationaliseringen.

– DET FINNS ETT större ömsesidigt beroende

mellan världens länder och därmed ett

större behov av att ta hänsyn till varandra.

också kommer att bege sig ut i världen.

– Det är utan tvekan bäst att se saker

med sina egna ögon. Man ser med

andras, men bäst med sina egna.

Utnämningen ”Årets FN-supporter”

riktar sig till den svenska FN-rörelsen

och ska ges till en enskild medlem, FNförening,

FN-distrikt eller ansluten riksorganisation

som gjort engagerade insatser

till stöd för FN eller FN-förbundet.

Den delades ut för första gången 2008.

I MOTIvERINgEN till valet 2009 av Stellan

Bäcklund skriver FN-förbundet:

hans blix, årets FN-vän 2009.

haNS blIx har själv sett krigets katastrofala

konsekvenser. Han reste runt i Europa

efter andra världskriget och följde

oroligt utvecklingen under kalla kriget.

– Under kalla kriget fanns det kanske

55 000 kärnvapen i världen och i dag

finns det kanske 25 000. Det är ett resultat

av att spänningen inte längre är så stor

och frågan är om det alls finns något skäl

att ha kärnvapnen kvar, säger han.

I motivationen till varför Hans Blix

blev den femte i raden att utses till Årets

FN-vän nämns också att han ”på ett förtjänstfullt

sätt verkat för att atomenergi

ska användas i fredligt syfte”.

– Jag är kanske mer rädd för miljöhoten

än jag är för massförstörelsevapen.

Kärnkraften ger världen ungefär 50 procent

av den elektricitet som genereras och

detta utan att generera någon koldioxid.

Emma Sundelin

Frilansjournalist

”Stellan Bäcklund har under många år

bedrivit ett gediget folkrörelsearbete i

FN-rörelsen med utbildningsverksamhet

som särskild specialitet. Som ordförande

i FN-distriktet är han en sammanhållande

länk för alla FN-vänner i Västernorrland.

Han har också vid återkommande

tillfällen arbetat i Zimbabwe och

därigenom utvidgat sitt engagemang över

nationsgränserna, helt i enlighet med FNtanken

om behovet av globalt samarbete.”

Emma Sundelin

Frilansjournalist

Världshorisont 4/09 21

Foto: Fn-förbundet/Ulf Bengtsson


i september antog Fn:s generalförsamling en resolution om

att skapa en ny organisation för kvinnofrågor. detta innebär

att de enheter inom Fn som idag arbetar med frågor som rör

kvinnors rättigheter upplöses och enas under en och samma

organisation. Unifem välkomnar beslutet.

Nytt kvinnoorgan skapas inom Fn

De fyra enheter som kommer att slås

samman är FN:s utvecklingsfond

för kvinnor (Unifem), generalsekreterarens

särskilde rådgivare för genderfrågor

(OSAGI), avdelningen för kvinnors främjande

(DAW) samt FN:s internationella

forsknings- och utbildningsinstitut för

kvinnors utveckling (UN-INSTRAW).

– Unifem ser otroligt positivt på beslutet

och tolkar det som en bekräftelse på

att jämställdhet ses som en fråga som tas

på allvar, säger Unni Rambøll, rådgivare

för externa relationer på Unifem.

– Efterfrågan på Unifems insatser är

idag långt större än vad vi kan möta. Vi

FN-förbundet arrangerade i september

ett antal seminarier om Afrika runt

om i Sverige.

En av talarna var Zounkata Tuina,

borgmästare i Yaho i Burkina Faso.

Yaho är en landsbygdskommun

bestående av tio byar med sammanlagt

16 000 invånare. Sida ger budgetstöd

till regeringen i Burkina Faso

som man anser har tagit ett fast

grepp om sin egen utveckling.

Fem frågor till…

ZOUNkaTa TUINa, bORgMäSTaRE I

kOMMUNEN yahO I bURkINa FaSO:

vaD äR DIN RElaTION TIll SvERIgE?

Jag bodde tio år i Göteborg, från 1969 till

1979, då jag utbildade mig till arkitekt på

Chalmers. Sedan har jag hållit kontakt med

vänner här i Sverige. Jag brukar komma hit

ungefär vart tredje år för att hälsa på och

delta i olika seminarier och evenemang.

hoppas att beslutet ska medföra mer resurser

som direkt kan gå till att utöka

verksamheten. Framförallt hoppas vi

kunna satsa mer på fältverksamhet och

skapa bättre strukturer för den typen av

mer praktiskt arbete.

FåR STöRRE TyNgD

Det nya organet kommer att ledas av en

undergeneralsekreterare, en befattning av

tredje högsta rang inom FN. Förhoppningen

är att detta, i kombination med

ökade resurser, ska ge det nya organet

större politisk tyngd än vad Unifem och

de övriga aktörerna haft tidigare.

hUR kOM DU I kONTakT MED FN-FöRbUNDET?

Det var genom min gode vän Olle Wendt

som är medlem i Ystad/Österlens FNförening.

I våras pratade vi om att jag

skulle komma till Sverige och då föreslog

Olle att han skulle höra med FN-förbundet

om det fanns intresse för att samarbeta

kring ett program.

vaD haR DU TalaT OM vID SEMINaRIERNa?

Jag har visat bilder och berättat om hur vi

kvinnofrågor väntas få större tyngd i FN-systemet efter en kommande omorganisation.

I samband med generalförsamlingens

beslut uppmanades FN:s generalsekreterare

Ban Ki-moon att så snart så möjligt

presentera en detaljplan för den nya kvinnoorganisationen.

Planen beräknas vara

färdig före jul, men hur lång tid det sedan

kommer att ta att genomföra den är

oklart och beror på medlemsländernas

politiska vilja. Många stater har dock

uttryckt önskemål om att den nya organisationen

ska vara upprättad och i verksamhet

redan vid mitten av 2010.

Veronica Haglund

skribenten är student och praktiserar

vid UsA:s Fn-förbund i new York.

arbetar ute på landsbygden för att bekämpa

fattigdomen och nå millenniemålen.

Det har känts viktigt att berätta om

hur vi har det och hur det verkligen går

till. Många här känner bara till de här

frågorna i teorin.

kaN DU gE NågOT ExEMpEl?

Millenniemål tre handlar ju om jämställdhet

men i min kommun kan 90

procent av befolkningen inte läsa eller

skriva. De förstår inte när jag pratar om

jämställdhet. Så vi försöker satsa på att

flickor ska få gå i skolan och få utbilda

sig. Vi försöker också ha kvinnor på bra

jobb för att visa att kvinnor också kan

göra sådana saker.

hUR TyCkER DU aTT DET haR vaRIT?

Det har varit intressant och givande både

för mig och för dem som lyssnat tror jag.

Sverige ger ju bistånd till Burkina men

många här vet inte hur pengarna används.

Så det har känts bra att kunna

berätta att deras skattepengar används

till vettiga saker.

22 Världshorisont 4/09

Foto: Fn


Who-möte om

familjevåld i Europa

Dödssiffran för barn upp till 14 år

som mördats, dräpts eller omkommit

efter att ha blivit angripna är tre

gånger högre i europeiska länder utanför

EU, jämfört med inom EU. Det var en

fråga som uppmärksammades vid en

konferens om familjevåld i Lettland.

I takt med att antalet dödade barn har

sjunkit för EU:s medlemsländer har gapet

till de utomstående länderna ökat.

– Det är alarmerande siffror som bevisar

att vi glider ifrån varandra i stället för

att komma närmare. Vi måste agera, säger

Francesca Racioppi, huvudansvarig

för WHO European Centre for Environment

and Health.

kONkRETa löSNINgaR

Vid konferensen, arrangerad i juni av

Världshälsoorganisationen WHO:s Europakontor

tillsammans med Lettlands och

Norges regeringar, deltog 96 experter och

journalister från europeiska länder. För

att finna konkreta lösningar ordnades

Fn:s generalsekreterare Ban Kimoon

betonade betydelsen av

frivilligorganisationernas arbete

vid ett möte med ett trettiotal

organisationer i stockholm i oktober.

FN-chefen Ban Ki-moon avslutade sitt

besök i Sverige den 1–2 oktober genom

att möta omkring 30 frivilligorganisationer

på Grand Hôtel i Stockholm. Värd för

mötet var Svenska FN-förbundets ordförande

Aleksander Gabelic. Han lotsade

deltagarna genom programmet som inkluderade

en föreläsning av Ban och påföljande

frågestund.

På en direkt fråga från Gabelic svarade

generalsekreteraren att han önskar mer

svenskt stöd till FN:s fredsfrämjande

arbete. Ban Ki-moon poängterade också

att Europa bara bidrar med 2,3 procent av

bemanningen i FN:s fredsbevarande operationer

i Afrika.

Det var en påfallande öppenhjärtlig

Ban som betonade vikten av frivilligorganisationernas

engagemang i internationella

frågor. ”Ni är världens samvete”, sa

arbetsgrupper som diskuterade alkoholrelaterat

våld, våld mot barn samt våld

mot äldre.

– Det jag verkligen uppskattar är att

ingen var rädd för att vara ärlig och berätta

om problemen som de möter i sitt

arbete, säger Francesca Racioppi.

– Vad gäller problemet med alkoholrelaterat

våld hade vi en del mycket konkreta

idéer, till exempel att införa ett minimipris

på alkohol. Det har man gjort i

England och det har fungerat väldigt bra,

fortsätter hon.

För att bättre nå ut till unga i samhället

anordnades även en workshop för ett

nätverk för unga journalister, World

Health Youth Communication Network,

WHY, som nyligen bildats på initiativ av

WHO:s Europakontor.

UNgDOMEN CENTRal

– Besluten vi fattar i dessa frågor kommer

att påverka de unga. Man kan inte fatta

ett beslut utan att målgruppen har fått

han till åhörarna och poängterade att

medlemsländernas invånare har större

möjligheter än FN-chefen att påverka

världens stats- och regeringschefer. Samtidigt

gav han Sverige en eloge för dess

FN-engagemang.

kvINNORS ROll

FN-chefen lyfte särskilt fram betydelsen

av att stärka kvinnors roll i FN-systemet.

Han betonade att han under sina dryga

två år som generalsekreterare hade utsett

nio kvinnor på höga poster – mer än

Under konferensen deltog 13 journalister från det nybildade

nätverket why, World Health Youth Communication Network.

säga sin mening om det. Ungdomen är

central, vi fokuserar ju på barns hälsa.

Det är också viktigt att involvera alla aktörer.

Media har en nyckelroll i samhället

med en stark påverkan inom opinionsbildning,

säger Cristiana Salvi som arbetar

med kommunikation inom WHO.

Konferensen kommer eventuellt att

följas upp med ytterligare ett möte om

två till tre år.

– Vi hoppas att siffrorna över antalet

utsatta ska sjunka och att klyftan mellan

EU-länderna och övriga länder i Europa

ska minska, men vi måste vara uppmärksamma.

Det kommer att ta några år innan

vi ser resultaten av våra handlingar,

säger Francesca Racioppi.

Text och foto:

Li-Lian Ahlskog Hou, frilansjournalist

ban i Stockholm: Frivilligorganisationer är världens samvete

Det var en avspänd FN-chef som i oktober besökte Sverige. på bilden är ban ki-moon flankerad av

aleksander gabelic och linda Nordin Thorslund från FN-förbundet. Foto: per Dahl

någon företrädare. Han berörde också

klimatkrisen och bar med stolthet en

knapp från den svenska 2-graderskampanjen

som samlar politiker, näringsliv

och frivilligorganisationer inför FN:s

klimattoppmöte i Köpenhamn i december.

”Vi sjunker eller simmar tillsammans”,

sa Ban apropå den globala uppvärmningen

som gör polarisarna riskerar

att smälta på sikt.

Pekka Johansson,

pressekreterare vid Svenska FN-förbundet

Världshorisont 4/09 23


Aktiviteter i FN-FöreNiNgAr och distrikt

hela sverige firade Fn-dagen

”Sakta men säkert kämpar FN

för att världen ska bli bättre.

hur det går beror framför allt på

stödet och samarbetet hos vanliga

människor. alla behövs för att

världen ska bli bättre – för den kan

ju faktiskt bli det.”

Jenny Pein, aktiv ungdom i

nyköpings Fn-förening

dubbelt Fn-dagsfirande

i Uddevalla

det blev ett dubbelt Fn-dagsfirande på Bohusläns

museum den 24 oktober. inte nog med att

det var Fn-dag. dessutom fyllde Uddevallas

Fn-förening 50 år.

– Förenta nationerna är värd både kritik och

beröm. nog har Fn:s medlemsländer gjort väldigt

mycket gott genom åren, sade Kiomars heydar,

huvudtalare vid festligheterna på museet.

Uddevalla Fn-förening bildades den 11 mars

1959. då hette ordföranden hugo Ekström och

engagemanget bland medlemmarna var stort,

säger Berit af Geijerstam, som själv varit aktiv

i föreningen i närmare 30 år. Människor som

själva upplevt andra världskriget brann verkligen

för att freden skulle bevaras. det gjorde

föreningen till en naturlig mötesplats.

Efter Berlinmurens fall har fokus flyttats från

många av de frågor som Fn-föreningen traditionellt

har sysslat med. Men uppdraget att

sprida kunskap om mänskliga rättigheter och

Fn:s arbete är lika angeläget i dag, säger Berit.

Fn är den arena vi har för världens stater att

samarbeta. därför måste vi lära oss hur den

fungerar för att själva ha en chans att påverka,

slutar Berit.

Vid arrangemanget medverkade Västerskolans

musikklasser. när de 50 barnen stämde

upp i sången Vita duva var det nog inte någon

som inte fylldes av framtidshopp.

alINgSåS Vilken succé det blev när Alingsås

Fn-förening firade Fn-dagen i Alingsås. Med

facklor, drillflickor och musikkår gick fredsmarschen

genom stadens centrala delar. Väldigt

många människor hade mött upp. Unicefs

ordförande Birgitta dahl höll ett gripande tal

på stora torget om världens barn. hon bad

också åskådarna om hjälp att verka för att

barns rättigheter respekteras och efterlevs.

natalie Friman bidrog med stämningsfull sång.

Kvällen avslutades med ett godisregn.

BoRläNge Borlänge Fn-förening firade

Fn-dagen med tal av thage G Peterson, tidigare

försvarsminister. – ta hem de svenska

trupperna från Afghanistan. Fattigdom, nöd,

okunskap och analfabetism kan inte bombas

bort, var hans budskap.

Fn-föreningen syntes även med en utställning

i ett skyltfönster vid sveatorget och på

biblioteket där de även delade ut Fn-ballonger

till barnen.

FalUN Fn-dagen firades i Falun vid Världsarvet

Falu Gruva. tillsammans med några andra

föreningar uppmärksammades Fn:s internationella

år för gorillan. På plats i Världsarvshuset

fick alla gruvans besökare möjlighet att ta del

av en utställning om Fn, Unescos världsarv och

gorillor. Barnen ansiktsmålades som olika djur

för att visa den biologiska mångfalden. Under

dagen berättade Allan Carlsson, WWF, om gorillans

eget världsarv Virunga i Kongo. stora som

små fängslades av otroliga bilder från Virunga

och kunde drömma sig bort till de höga bergen

i Afrikas inre.

gävle i Gävle firades Fn under en hel vecka

på stora sätraskolan. den 23 oktober genomfördes

en fantastisk högtid i Mariakyrkan. tre

flickor från elevrådet agerade konferencierer.

skolans nyutbildade kamratstödjare framförde

barnkonventionen och arrangemanget inrama-

Natalie Friman från alingsås

underhöll på Stora Torget.

des av både sång och musik. Gävle Fn-förening

förärade skolan en bordsflagga.

På Fn-dagen deltog också Gävle Fn-förening

på kommunens internationella kulturdag på

stadsbiblioteket. Margareta Björkenstam, ordförande

i Gävle Fn-förening medverkade och

talade både om Fn och Fn-föreningen.

HapaRaNDa 460 människor kom till arrangemanget

i Folkets hus när haparanda Fnförening

firade Fn-dag. inledningsceremonin

med ljuständning och diktläsning utfördes

mycket stämningsfullt av rolf och Agneta Pelli.

Finske riksdagsmannen Pekka haavisto var en

av talarna. han framhöll att konflikten i Afghanistan

aldrig kan lösas med vapenmakt. Arrangemanget

inramades av vacker sång av den

175-hövdade kören.

I lidköping firades FN-dagen med FN-bakelsen

och information om mänskliga rättigheter.

kaRlSkoga den 22 oktober besökte Karlskoga

Fn-förening Komvux/sFi. Föreningen

hade bord med informationsmaterial och skärmar

med olika affischer. intresserade elever

och lärare ställde många frågor och en och

annan slant hamnade i bössan för skolmat blir

kunskap.

den 24 oktober talade föreningens ordförande

Christina Eriksson i Pingstkyrkan om Fn,

millenniemålen och skolmat blir kunskap. En

kör sjöng afrikanska sånger och föreningens

ungdomsansvariga susanna Mustikka berättade

om sitt engagemang för Fn och målet att

knyta flera ungdomar till föreningen. den 25

oktober samarbetade föreningen med Korpen

kring en tipspromenad i Fn:s tecken.

kaRlSkRoNa-RoNNeBy Karlskronaronneby

Fn-förening uppmärksammade Fn genom

föreläsningar, bildspel och filmvisning för

24 Världshorisont 4/09


närmare 500 elever. En konsert genomfördes

också av estetstudenter i Karlskrona. Fn-tal hölls

och hemvärnets musikkår spelade.

kRIStIaNStaD i Kristianstad genomfördes

the Armed Man, en unik mässa för fred med en

musikalisk fredsappell som uppmanade till

förståelse och tolerans mellan människor och

deras skiftande kulturer och religioner, med

yttersta syfte att åstadkomma fred. Mer än 200

musiker medverkade. hans Corell, f d rättschef

på Fn, och Aleksander Gabelic, Fn-förbundets

ordförande, talade. Arrangör: Kristianstads

Fn-förening i samverkan med flera andra

organisationer.

laHolm laholms Fn-förening firade Fndagen

den 23 oktober med att visa filmen

”Bananas” för eleverna på osbeckgymnasiet.

även kommunfullmäktiges ledamöter hade

inbjudits till filmvisningen.

lIDköpINg Firandet i lidköping började

redan på torsdagskvällen med mingel och

festliga Fn-bakelser. därefter framförde teatergruppen

Albatross sin pjäs ”Bortom havet”.

Pjäsen spelades även på fredagen för 700

elever på gymnasieskolan. Alla elever deltog i

den temadag om mänskliga rättigheter som

ordnats för att uppmärksamma Fn-dagen och

FN-aktiviteter för alla åldrar.

60-årsfirandet av deklarationen om de mänskliga

rättigheterna. Förutom teatern fanns ett

smörgåsbord av ett tiotal olika seminarier att

välja på. seminarierna leddes av såväl lokala

som tillresta experter och handlade om skilda

ämnen som slaveri idag, papperslösa flyktingar,

rättvis handel och schyssta kläder,

mödradödlighet, islamisk fredskultur eller

klimat och rättvisa.

lUleå luleå Fn-förening och luleå domkyrkoförsamling

genomförde gemensamt i domkyr-

lisa och adrian samlar in pengar till

Skolmat blir kunskap.

kan en minneshögtid med anledning av att

sverige har haft 200 år av fred. Gästtalare var

författaren Kjell lundholm. Musik och sång av

skolkörer, internationella kören och huskören

inramade arrangemanget. Kollekten gick till

skolmat blir kunskap.

i Kulturens hus samarbetade Fn-föreningen

och svenska Freds för att ge besökarna tillfälle

att tillverka ”hoppets fredssymbol”. Alstren

ställdes sedan ut på huvudbiblioteket.

Bilder från Bosnien tagna av sara oja, vinnare

i Fn-förbundets designtävling 2006 om

minor, kunde också beskådas på gymnasiebiblioteket.

Projektet ”lycka” av Amanda stehn

och Amanda degerqvist ställdes ut på huvudbiblioteket

och den oläsbara tidningen fanns

på hertsöns bibliotek.

MöNSTERåS Mönsterås Fn-förening firade

Fn-dagen i Mönsterås kyrka med tal och sång.

temat var kvinnor. En insamling gjordes till

Världens barn.

NeDaNSIljaN den 23 oktober fanns nedansiljans

Fn-förening på plats i Ejendals Arena

(leksands iF:s hemmahall) under ishockeymatchen

leksand-troja-ljungby, för att göra en

insamling till kampanjen röj en mina. Under

kvällen visades film på den stora jumbotronen i

hallen och de medverkande från Fn-föreningen

fick många tillfällen att prata med människor

både om Fn och röj en mina.

– Kvällen blev lyckad. Vi fick sprida ett vik-

tigt budskap, möta många intresserade och vi

samlade in pengar för att röja 200 kvm minerad

mark, säger hanna Brasar, sekreterare i

nedansiljans Fn-förening.

NoRRa HälSINglaNDS norra hälsinglands

Fn-förening firade Fn-dagen tillsammans

med en rad organisationer på st Jakobsgården.

temat var ”tillsammans för fred och mänskliga

rättigheter”. inger holmlund, ordförande i Fnföreningen,

talade, liksom representanter för

Unifem, Kurdiska kulturföreningen m fl.

NyköpINg På Fn-dagen tog nyköpings Fnförening

nK-villan mittemot slottet i besittning

och fyllde huset med en rad Fn-aktiviteter för

alla åldrar. Mellan kl 11 och 17 infann sig ca

300 besökare i en strid ström. här visades utställningar

om Fn och särskilt om kampanjerna

röj en mina och skolmat blir kunskap. om man

gav en donation till något av dessa projekt fick

man sätta egna handavtryck i fingerfärg på ett

stort lakan för att därmed visa att vi alla, var

och en, kan göra ett eget avtryck för en bättre

värld – i Fn:s anda!

En uppskattad utomhusaktivitet var Walk

the World med tipspromenad utefter nyköpingsån.

Vid dagens slut hade 737 kronor samlats in

till röj en mina samt 1 105 kronor till skolmat

blir kunskap.

paRtIlle Under Fn-dagens förmiddag stod

Partille Fn-förening med informationsbord och

insamlingsbössor på Kyrktorget i Partille. resultatet

blev 2 115 kronor till skolmat blir

kunskap. Under Fn-veckan hade Partille Fnförening

en utställning i Partille Kulturum med

fokus på millenniemål 1: halvera extrem fattigdom

och hunger, och millenniemål 7: säkra

en hållbar utveckling.

tIeRp tierps Fn-förening uppmärksammade

Fn-dagen i tierps bibliotek med temat ”hur

minskar vi klyftorna i det globala samhället?”

tolfta ungdomskör medverkade med skönsång.

Karin Åkerlund talade om millenniemålen och

lyfte särskilt fram kvinnors inflytande och betydelsen

av att barn får gå i skolan.

tINgSRyD tingsryds Fn-förening högtidlighöll

Fn-dagen med en fredsandakt i Väckelsångs

kyrka. Vid mötet i församlingshuset efter

andakten medverkade Fn-soldater och berättade

om sina erfarenheter från Fn-tjänst.

pk Mahamandia medverkade

när FN-dagen firades i vårgårda.

Aktiviteter i FN-FöreNiNgAr och -distrikt

redaktör: Anita seidel. texten till landet runt är skriven av Anita seidel om annat ej anges.

E-post: anita.seidel@fn.se · telefon: 08 – 462 25 53

Världshorisont 4/09 25


toRSBy torsby Fn-förening satsade den 24

oktober på att värva medlemmar i torsby centrum.

de hade ordnat tipstävling med Fn-tema

och skramlade med bössor till förmån för skolmat

blir kunskap. det var en strid ström av besökare

vid föreningens informationsbord där man kunde

få informationsmaterial, dricka kaffe, äta Fnbakelse

eller mot en tjuga få en Fn-kram.

UppSala Uppsala Fn-förening firade Fndagen

i slottsbacken nedanför dag hammarskjölds

barndomshem. En trogen skara trotsade

höstvindarna och samlades vid dag hammarskjöldsstatyn

där f d landshövdingen Ann-

Chatrin haglund läste upp en personligt utformad

Fn-appell. hon betonade Fn:s folkrörelsekaraktär

och den viktiga roll som Fn har att

spela för fred och mänskliga rättigheter. Vid

sitt besök i Uppsala nyligen betonade också

Ban Ki-moon vikten av frivilligorganisationernas

arbete. ni är världens samvete, sade han.

det lokala och frivilliga engagemanget inom

Fn-rörelsen är nu viktigare än någonsin.

FN-FöRbUNDETS kURSER våREN 2010

15 januari.

A1-kurs i Göteborg. heldagskurs om Fn:s arbete på ett övergripande plan.

27 februari.

B-kurs i Göteborg. heldagskurs om Millenniedeklarationen och millenniemålen.

25 mars

A1-kurs i Malmö. heldagskurs om Fn:s arbete på ett övergripande plan.

Kostnad för samtliga kurser:

350 kronor för medlemmar och 500 kronor för icke medlemmar.

Anmälan till jens.petersson@fn.se

akTUElla FN-DagaR

December

03 Internationella dagen för handikappade

10 Mänskliga rättigheternas dag

20 Internationella dagen för mänsklig solidaritet

Januari

27 Internationella dagen till minne av förintelsens offer

Samling vid Dag hammarskjöldsstatyn i Uppsala.

våRgåRDa Marianne Andersson, ordförande

i Vårgårda Fn-förening, inledde Fn-veckan

genom att besöka Kesbergskolan och berätta

för barnen om Fn och kampanjen skolmat blir

kunskap. Barnen ritade teckningar med anknytning

till kampanjen. Alla som deltog fick

Fn-märken. den 22 oktober ställdes teckningarna

ut i Kulturen Vårgårda. Marianne Andersson

höll ett anförande och två unga pojkar

spelade klassisk gitarr. PK Mahamandia medverkade.

hans levnadsberättelse fångade varje

åhörare. Kvällen avslutades med kurdisk mat.

väSteRDalaRNa Västerdalarnas Fn-förening

samarbetade med skolorna i Malung-sälens

kommun. 300 elever på lillmons och Blomsterbäckens

skolor arbetade med barnets rättigheter

under Fn-veckan. Arbetet kulminerade med en

manifestation med sång, musik och tal i Grönlandsparken

den 23 oktober. Ballonger skickades

till väders som symbol för alla människors lika

värde. På gymnasiet bedrevs också ett schemabrytande

arbete kring Fn:s verksamheter med

diskussioner och rollspel.

anslagstavlan

iNFormAtioN FråN sveNskA FN-FörbuNdet

FN-FöRbUNDETS

STyRElSE SaMMaN-

TRäDER DEN

4 DECEMbER.

lyckad kulturfest i

Jokkmokk

solen sken över parken i Jokkmokk när Jokkmokks

Fn-förening anordnade kulturfest tillsammans

med kultur- och fritidsnämnden.

Arrangemanget startade på eftermiddagen med

invigning av konstnärinnan Eva-stina sandlings

obelisk som innehåller uttalanden från

Fn:s barnkonvention.

Ute i parken samlades folk för att äta

en buffé med mat från olika länder. Alla pengar

som samlades in gick till skolmat blir kunskap.

Kvällen fortsatte på samma tema med olika

kulturers musik, bl a holländsk, romsk, samisk

jojk, svensk och till sist rysk musik. det blev en

mycket lyckad dag.

Solen sken över parken när Jokkmokks FNförening

anordnade kulturfest.

NyaNSTällDa på FN-FöRbUNDET

Ulrika Lehmann,

insamlingsansvarig.

Therese Engström,

vikarierande projektledare,

Röj-en-mina.

Värva en medlem!

Nu kan du värva medlemmar till

FN-förbundet med vårt alldeles nya

medlemsrekryteringsmaterial!

beställ folder och affischer på

www.fn.se/butik. Ju fler vi blir,

desto mer kan vi göra!

26 Världshorisont 4/09


F

N:s klimatmöte i Köpenhamn den 7 – 18 december

står i fokus för både oss i den rika världen

såväl som för människor som lever i fattigdom och

misär. Ingen kan längre blunda för klimatförändringarna.

FN:s klimatpanel har dokumenterat dem och fler rapporter

efter det har visat att situationen är än värre än vad

forskarna tidigare har kunnat konstatera.

De diplomatiska ansträngningarna för att nå fram till en

överenskommelse i Köpenhamn om ett nytt klimatavtal är

intensiva. Sverige i egenskap av ordförande i EU har en

ledande roll i förhandlingarna med de stora utsläppsländerna

USA, Kina och Indien.

Steg tas i rätt riktning. Men frågan är om världens ledare

kan nå ända fram i december? Jag hoppas verkligen att det

blir så även om det finns anledning till tvivel. Det måste

gå att kombinera rätten till utveckling med minskade

växthusgasutsläpp. Hoppet finns i att länder som Indien

och Kina producerar billig miljövänlig teknologi och bidrar

till en hållbar utveckling både i sina länder och i

andra delar av världen.

Det handlar om att vi i EU ska ta ansvar och att de stora

och växande ekonomierna ska göra det också. Vi kan träta

Nästa nummer

I detta nummer kommer bl a ett antal

FN-kunniga personer att diskutera en rad

frågeställningar som rör Fn och framtiden.

Vad kommer t ex att hända med millenniemålen

efter 2015 och vilka nya reformer av

Fn-systemet kan vi vänta oss? det fyrsidiga

faktabladet i mitten kommer att handla om

att göra praktik och karriär inom Fn.

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Ingen tid för

småaktigheter

av Världshorisont kommer ut den 4 mars och blir därmed det

första numret på det nya decenniet, 2010-talet. tidningen

kommer därför att ha Framtid som tema.

Beställ extra exemplar av Världshorisonts

framtidsnummer till undervisning, medlemsvärvning

och utåtriktade evenemang!

Eller dela ut dem till intresserade vänner och

bekanta!

Mejla din beställning till

varldshorisont@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

om historiska utsläpp men mänsklighetens framtid och

överlevnad har inte tid med småaktigheter och kortsiktiga

nationella egenintressen. Jorden är faktiskt både rund och

densamma för oss alla oavsett var vi bor. Ingen kan i längden

fly undan följderna av oansvarig klimatpolitik.

De fattiga länderna behöver särskilt stöd, men också länder

med svaga politiska system måste bli en del av en klimathelhet

om vi ska kunna minska växthusgasutsläppen.

Förutsättningarna är inte desamma för alla som för oss i

Norden. Alla länder har inte ens egna miljödepartement.

Vi får inte glömma att det verkliga arbetet börjar efter

Köpenhamn. Själv känner jag en oro över att allt fokus

riktas på det diplomatiska arbetet och att vi istället missar

det verkliga klimatarbetet.

Jag tror att det går att förändra världen. Finanskrisen visar

vilken kraft och vilja det finns om vi alla blir hotade. Vi är

hotade om vi ser oss omkring. Därför behövs det politisk

handlingskraft, tryck på världens ledare och folkligt engagemang.

Vi vill se resultat i Köpenhamn och att ord blir

till konkret handling efter FN-mötet. I det arbetet måste

FN ha en central roll och bli starkare.

Världshorisont 4/09 27

Foto: WFP/shehzad noorani


pOSTTIDNINg b

Avsändare svenska Fn-förbundet

Box 15 115

104 65 stockholm

Begr. eftersändning

Stoppa hunger .

Skapa skolgång.

För nioåriga Debre har maten i skolan stor betydelse. Debre går i Kassim-skolan i Etiopien.

Möjligheten att äta sig mätt har helt förändrat tillvaron för henne och hennes skolkamrater. Maten gör att de

orkar med sitt skolarbete och lär sig mer.

Skolmaten serveras i gräset utanför klassrummen och det bjuds på näringsberikad majs- och sojagröt.

”Det är bra för mig att äta mat i skolan eftersom jag vill bli rektor när jag blir stor. På vägen hem från skolan orkar

jag nu leka med mina kompisar. Fast de springer trots det snabbare än mig”, säger Debre mellan tuggorna.

Debre har fått fler skolkamrater sedan FN:s världslivsmedelsprogram började servera luncher i hennes

skola. Framför allt har flickorna blivit fler. Det är annars ofta flickorna som får avstå skolan när föräldrarna

behöver hjälp med det dagliga arbetet hemma.

En skollunch kostar 2 kronor. Det är ett billigt pris för ett barns framtid. Maten leder till kunskap som i sin

tur leder till ökade möjligheter. En av de mest effektiva metoderna att förbättra ett lands utveckling är att se

till att alla barn får en grundskoleutbildning.

Tillsammans kan vi se till att fler barn hamnar på plus i livet!

BIDRA DU MED

Bara 200 kronor räcker till

100 skolluncher som gör skillnad.

Vi vill be dig om ett bidrag för att säkra

skolluncher för barn som Debre. Ge din gåva

på pg 90 00 79 –5 och ange ”skolmat”

Skolmat blir kunskap

E N K A M P A N J F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T

28 Världshorisont 4/09

More magazines by this user
Similar magazines