Jordabalk (1970:994)

39 b § Rätten till skadestånd enligt 39 a § faller bort om talan inte väcks inom tio år från det att inskrivningsärendet avgjordes.
Lag (2006:142).
Införd 2006-03-14 gm SFS 2006:142 , ikraft 2006-04-01, överg.best.
39 c § Bestämmelserna om rätt till ersättning enligt 39 a och b §§ får inte frångås till nackdel för en skadelidande. Lag
(2006:142).
Införd 2006-03-14 gm SFS 2006:142 , ikraft 2006-04-01, överg.best.
Inskrivningens inverkan på giltigheten av inskrivna förvärv
Införd 2000-05-09 gm SFS 2000:226
Upphävd 2000-05-09 gm SFS 2000:226
40 § En fråga om ett förvärv är ogiltigt eller av någon annan anledning inte kan göras gällande får prövas även om förvärvet har
blivit inskrivet. Inskrivningen hindrar inte heller en prövning av frågan om inskrivningen av andra skäl kränker någons rätt.
Om det finns särskilda föreskrifter om att inskrivningen har rättsverkan eller om att talan skall väckas inom viss tid från
inskrivningen, gäller dock dessa. Lag (2000:226).
Införd 2000-05-09 gm SFS 2000:226
Upphävd 2000-05-09 gm SFS 2000:226
20 kap. Lagfart
1 § Den som med äganderätt förvärvat fast egendom skall söka inskrivning av förvärvet (lagfart) inom tid som anges i 2 §.
Dödsbo är icke skyldigt att söka lagfart på förvärv av egendom från den döde i annat fall än när dödsboet överlåter
egendomen. Make eller sambo som tillskiftats egendom vid bodelning är ej skyldig att söka lagfart på förvärvet utom när
egendomen förut tillhört den andra maken eller sambon. Lag (1987:816).
Ändrad gm SFS 1987:816, ikraft 1988-01-01, överg.best.
2 § Lagfart skall sökas inom tre månader efter det att den handling på vilken förvärvet grundas (fångeshandlingen) upprättades.
Tiden för sökande av lagfart räknas dock
1. för förvärv som beror av villkor, myndighets tillstånd eller annan sådan omständighet, från det förvärvet fullbordades,
2. för dödsbo, i fall som avses i 1 § andra stycket, från det egendomen överläts eller, om bouppteckning då ej registrerats, från
det registreringen skedde,
3. för den som är ensam delägare i dödsbo, från det bouppteckningen registrerades eller, om han först därefter blivit ensam
delägare, från det så skedde, dock, om boets förvaltning omhänderhas av boutredningsman eller testamentsexekutor eller om
boet är avträtt till konkurs, ej i något fall tidigare än från det egendomen utgavs till delägaren,
4. för testamentstagare som tillagts egendom i legat, från det testamentet vann laga kraft och legatet utgavs eller, om
bouppteckning då ej registrerats, från det registreringen skedde,
5. när talan väckts om återgång eller hävande av förvärv innan tiden för sökande av lagfart utgick, från det dom varigenom talan
ogillades vann laga kraft.
3 § Sökes ej lagfart inom föreskriven tid, får inskrivningsmyndigheten förelägga vite för lagfartsskyldighetens fullgörande.
4 § Är bifall till förvärvarens lagfartsansökan beroende av att föregående ägares förvärv lagfares och har tiden för sökande av
lagfart på dennes förvärv börjat löpa, får förvärvaren söka lagfart även på detta förvärv. Företrädaren i äganderätten är skyldig
att för sådant ändamål tillhandahålla erforderliga handlingar som han innehar.
Har fast egendom på grund av förordnande i testamente eller annan rättshandling tills vidare ställts utan ägare, kan god man
eller annan som har att företräda den blivande ägaren söka lagfart på egendomen för dennes räkning. Sedan ägaren blivit
bestämd, får anteckning om denne göras i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Lag (2000:226).
Ändrad 2000-05-09 gm SFS 2000:226
5 § Den som söker lagfart skall ge in fångeshandlingen och de övriga handlingar som är nödvändiga för att styrka förvärvet. Om
ett dödsbo eller en arvinge som är ensam delägare i ett dödsbo söker lagfart på förvärv av egendom från den döde, anses en