KR 2009 Torpgärdans skola.pdf - Bodens kommun

boden.se

KR 2009 Torpgärdans skola.pdf - Bodens kommun

2009


INNEHÅLL

FRAMGÅNGSFAKTORER 1

UTVECKLINGSOMRÅDEN – tillika lokal arbetsplan 1

GRUNDFAKTA 2

VÅR PROFIL 2

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 3

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 5

UPPFÖLJNING AV 2008 ÅRS UTVECKLINGSOMRÅDEN 8

Lokal arbetsplan 8

PRIORITERADE MÅL FRÅN SKOLPLANEN 9

KUNSKAPER 12

Skriftliga omdömen 18

Lärande 18

Simkunnighet 19

NATIONELLA PROV ÅRSKURS 3 20

NATIONELLA PROV ÅRSKURS 5 21

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 21

Uppföljning av åtgärdsprogram och vidtagna åtgärder 23

Stöd till elever i behov av särskilt stöd 23

Lärarresurs och stöd till elever i behov av särskilt stöd 24

Elever med funktionshinder 24

NORMER OCH VÄRDEN 24

DELAKTIGHET, ANSVAR OCH INFLYTANDE 25

JÄMSTÄLLDHET 26

HÄLSA OCH LIVSSTIL 27

ELEVERNAS ARBETSMILJÖ 27

ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 29

INTERNATIONELLA KONTAKTER 30

UPPFÖLJNING AV SKOLVERKETS INSPEKTION 31

ENKÄTER 33

AKTIVITETER SOM GETT HÖG MÅLUPPFYLLELSE 34

NYA UTVECKLINGSOMRÅDEN – TILLIKA NY ARBETSPLAN 34

Rektors analys över resultatet och en bedömning om vilken utveckling som skett över

tid 35

Slutord 36

2009


FRAMGÅNGSFAKTORER

o Prognoser och måluppfyllelse av elevernas kunskaper görs i alla ämnen alla terminer

o Nationella proven i årskurs 3

o Simkunnighet

o Värdegrundsarbete och arbetet mot kränkning och diskriminering

o Datoranvändning, informations- och kommunikationsteknologi – IKT samt alternativa verktyg

har blivit vanligt förekommande i elevernas lärande.

o Föräldra- och elevinflytande i verksamhetsråd och verksamhetsstyrelser fungerar bra.

UTVECKLINGSOMRÅDEN – tillika lokal arbetsplan

o Elevernas delaktighet i planering av undervisningen

o Miljöcertifiering – plan och ansökan om hållbar utveckling

o Bedömningsmatriser

o Elevens val

o Specialpedagogiskt stöd

o Vid varje arbetsställe ska det finnas personer som kan ge första hjälpen.

o Övning enligt lokala krisplanen ska hållas minst en gång per arbetsställe under 2009

o Utbilda skolmedlare

o Förtydliga uppgiften att följa upp elevernas kunskaper i alla ämnen och alla terminer

o Uppföljningsplanen ska användas

o Skolans profil

o Skolmaten

2009 1


Kvalitetsredovisning 2009

Enhet: Torpgärdsskolan, Boden

Rektor: Kerstin Österlind

GRUNDFAKTA

Läsåret 2008/2009 hade Torpgärdsskolan 201 elever på vårterminen och läsåret 2009/2010 finns här

höstterminen 138 elever.

Våren 2009

Totalt antal barn

Hösten 2009

Totalt antal barn

Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6

49 44 56 52

51 49 38 -

Torpgärdsskolan var läsåret 08/09 en 3-6 skola i Boden kommun i Norrbotten. Från läsåret 09/10 är

det en 3-5 skola. Skolan ingår i ett partnerområde tillsammans med Fagernäs och Gärdes skolor.

Från januari 2010 blir Gärdeskolan och Torpgärdsskolan ett rektorsområde. Under vårterminen

kommer verksamheten att bedrivas på bägge skolorna för att vid höststarten 2010 vara i

Torpgärdsskolan för alla barn från förskoleklass tom årskurs 5.

VÅR PROFIL

Mål Vår profil är hälsa och livsstil inom ramen för hållbar utveckling. Målet med profileringen är att främja och

ge goda förutsättningar för ett friskt och bra liv i samklang med omvärlden och naturen.

Beskrivning av arbetet

Eleverna har fysisk aktivitet varje dag och idrottsundervisning tre dagar varje vecka. En del

klasser har massage varje vecka och fruktstund varje dag. Inom skolans profil ryms många olika

temaområden – kost och hälsa, naturvistelser med lärande om ätbara växter och spår efter djur,

friluftsliv och idrottsdagar, uppdrivning av plantor, sopsortering, pappersinsamling etc. Vi har en

utomhusmiljö som inspirerar till aktiviteter och rörelse - skidspår, hockeyrink, fotbollsplan,

målburar, basketkorgar, joggingspår, grillplats och skog. Närheten till verksamheter vid

2009 2


Gruvbergets kulturområde, där det finns en särskild anställd pedagog för arbetet med hållbar

utveckling, natur och kultur är också ett vanligt inslag i vår profil.

Hur synliggör vi vår profil?

Vår profil är både ett förhållningssätt som genomsyrar all undervisning och särskilda aktiviteter som

utförs inom denna ram. Framför allt synliggörs skolans profil i det dagliga arbetet med eleverna, men

den är även föremål för samtal både på klassråd, föräldramöten, utvecklingssamtal och i

verksamhetsstyrelsen. Skolans profil är också med i vår ansökan om hållbar utveckling.

Analys av resultaten

Det är ett bra arbete som bedrivs. Under hösten har vi tyvärr förlorat ganska många pedagoger som

varit med i arbetet med att utforma denna profil. Vi behöver ta nya tag i det nya arbetslag som skolan

har idag, och även med det kommande arbetslaget tillsammans med nuvarande Gärdesskolans

personal. Det är viktigt att vi är överens om vad vi menar och vad vi ska göra.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Pedagogiska samtal för att ytterligare klargöra skolans profil tillsammans med all personal.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt

Länk till hemsidan:

www.boden.se/torpgardsskolan

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE

PERSONAL

Rektor Lärare,

totalt

antal

Varav

kvinnor

Varav

män

Pedagogisk

Examen

våren 1 16 12 4 100% 1

hösten 1 14 12 2 100% 1

Varav

specialpedagoger

Personalen är Torpgärdsskolans största tillgång. Behörigheten, erfarenheten och kompetensen hos

lärarna på Torpgärdsskolan är hög. Torpgärdsskolan hade under våren 18 medarbetare fördelat på 16

heltider och 3 deltider. Torpgärdsskolan har under hösten 15 medarbetare fördelat på 12 tjänster - 10

heltider och 5 deltider.

Under vårterminen var arbetslagen uppdelade i 4 årskursvisa arbetslag med tillhörande resurslärare

och idrott-/slöjd-/musiklärare och även specialpedagoger samt ett arbetslag för särskilda insatser.

Under hösten består de tre arbetslagen av klasslärare i samma årskurs med tillskott av idrottslärare

och specialpedagog.

Förutom dessa medarbetare arbetar även personal från tekniska förvaltningen; lokalvårdare,

fastighetsskötare och måltidspersonal samt även skolsköterska.

2009 3


Personalenkät

Svarsfrekvens: 85 procent

Svarsfrekvensen var hög denna gång. Enkäten består dels av tio påståenden som man kan hålla med

om i en 8-gradig skala, från värdet aldrig till värdet alltid och dels av två frågor där medarbetarna

ombetts beskriva sin arbetsplats och dess verksamhet och utvecklingsområden.

Påstående

1. Jag planerar undervisningen utifrån strävansmålen 6,6

2. Jag planerar undervisningen så att eleverna får ta eget ansvar 6,8

3. Eleverna är med i planeringsarbetet 4,8

4. Jag är delaktig i upprättandet av åtgärdsprogram 11 ja

5. Jag har ett stimulerande och viktigt arbete 7,4

6. Det råder en god stämning på arbetsplatsen 5,6

7. Det råder en god stämning i arbetslaget 6,9

8. Jag är nöjd/stolt över min arbetsinsats 6,4

9. Jag känner mig delaktig i det som rör mitt arbete 5,6

10. Jag trivs på min arbetsplats. 6,2

Två frågor beskriver skolan – positivt och negativt samt utvecklingsområden. Två personer beskriver

skolan som stressig och slimmad med tung arbetsbelastning, Andra beskrivningar är att man trivs, att

det är fina elever, bra arbetslag, duktiga pedagoger, trevliga barn och en positiv rektor.

Utvecklingsområden beskrivs inom områden: arbetslag, gemensamt ansvar, elevers delaktighet,

rutiner kring ban i behov av särskilt stöd och profileringen

Analys av resultaten

De svar som fått högst värde är att det är god stämning i arbetslaget och att det är ett viktigt och

stimulerande arbete. Det kan bero på att man har stor omsorg om varandra, man hjälper och avlastar

varandra i det arbete som man tycker att är ett viktigt arbete. Påståenden som fått lägre värden är att

eleverna är med i planeringsarbetet, stämningen på arbetsplatsen och delaktigheten i arbete. Det kan

kanske förklaras av att skolan är drabbad av många uppsägningar som innebär nya roller, osäkerhet

och otrygghet i anställningen, man upplever en uppgivenhet och otillräcklighet. Två personer

beskriver skolan som stressig och slimmad med tung arbetsbelastning, Skolan som helhet inom

kommunen är i en utvecklingsfas, mycket att lära av och lära nytt. Ett stort arbete görs inom området

Kunskap och Bedömning. Alla pedagoger genomgår en processutbildning i pedagogisk planering och

2009 4


edömning av elevers prestationer. Detta tillsammans med många andra utvecklingsområden gör att

många lärare upplever en väldigt stor arbetsbelastning. Andra beskrivningar är att man trivs, att det är

fina elever, bra arbetslag, duktiga pedagoger, trevliga barn och en positiv rektor. Det är roligt att även

dessa positiva värderingar också finns. Utvecklingsområden som lärarna beskriver är bland annat

utvecklingen av arbetslagens samarbete och allas gemensamma ansvar för både elever och läromedel.

Det är områden som vi måste utveckla tillsammans med områden som elevers delaktighet, rutiner

kring barn i behov av särskilt stöd och utvecklingen av skolans profil. Det är många som slutat sin

anställning på skolan och vi måste på nytt förankra profilen i det nya arbetslaget som skolan utgör.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Vi måste hitta former för hur eleverna kan vara med i lärarnas planeringsarbete – kanske genom att

man planerar tillsammans under lektionstid i högre utsträckning.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

MATERIELLA RESURSER

Klassrummen är organiserade så att två klasser delar på ett kapprum och ett grupprum.. I varje

klassrum finns minst två stationära datorer. I skolans gemensamma utrymmen finns även ett

fackbibliotek och ett bibliotek för skönlitteratur.

Under läsåret 2009/2010 pågår en ombyggnation av skolans lokaler. Studiegårdar och nytt bibliotek

byggs i huvudbyggnaden samt musiksal, textilslöjd och bildrum – som tillika integreras med

fritidsverksamhet i en fristående byggnad – Torpgärdangården. Förändringarna syftar till att

möjliggöra grupparbeten och större avskildhet för elever.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Mål

All verksamhet ska genomsyras av ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att

nå ökad måluppfyllelse.

Bild från www.Skolverket.se

2009 5


Underlaget för Torpgärdsskolans kvalitetsredovisning har sin grund i olika data som t ex

resultat från nationella prov, diagnostiska prov, antal åtgärdsprogram, resultat från olika

enkäter, upplevelser och bedömningar av verksamhetens kvalitet som framkommer vid

dokumentationer, personalkonferenser och vid utvärderingar samt sådant som kommer fram

vid elevrådets och verksamhetsstyrelsernas möten samt vid medarbetarsamtalen. Allt detta

sammantaget bildar grunden för verksamhetens utvecklingsarbete.

De fakta, upplevelser och bedömningar som är relevanta för kvalitetsredovisningen

granskas och analyseras utifrån de mål och uppdrag skolan har. Skolans olika

styrdokument ligger alltså till grund för analysen. Styrdokumenten finns på tre olika nivåer:

nationell – läroplan, kursplan, allmänna råd etc, kommunal – Barn och utbildningsnämnden

skolplan samt på lokal nivå – lokal arbetsplan.

Ansvarig för skolans kvalitetsredovisning är rektor. Det är också skolans rektor som skriver

kvalitetsredovisningen utifrån de samlade utvärderingarna och analyserna av

verksamhetens måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen diskuteras därefter i personalgruppen

och i verksamhetsstyrelsen där föräldra- och elevrepresentanter finns med.

BRUK-indikatorer A.3.9 och C.1.5 (www.skolverket.se/bruk)

ELEVENKÄT ÅRSKURS 3-5

Elevenkäten har sammanlagt 16 frågor. Högre värde anger att eleverna håller med om

påståendet i högre grad. För att kunna räkna fram ett medelvärde har svarsalternativen

graderats från 1= aldrig och stegvis upp till värde 8 =alltid. Om alla elever svarar alltid på en

fråga blir värdet för den frågan 8,0. Värden mellan 4 och 5 är med tvekan acceptabla och

värden över 6 är bra.

Elevenkät år 3

Svarsfrekvens: 44 % , 22 elever

1. Jag känner mig trygg i skolan 7,9

2. Jag känner mig trygg på rasterna 7,4

3. Jag känner mig trygg till och från skolan 8,1

4. Jag går på en bra skola 8,3

5. Skolmaten är bra 5,7

6. Jag är mobbad Ja 2 Nej 20

7. Jag har varit med om att ta fram de regler som gäller i klassrummet 6,5

8. De vuxna i skolan bryr sig om vad jag säger 6,5

9. Jag får vara med och planera vad jag ska arbeta med 6,3

10. Jag har varit med om att ta fram de regler som gäller i klassrummet 6,7

11. Jag får vara med och utvärdera arbetet i skolan 7,0

12. Jag var väl förberedd vid utvecklingssamtalet 7,4

13. Jag vet vad jag ska lära mig 7,7

14. Jag får den hjälp jag behöver i skolarbetet 7,7

15. Arbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mig mer 7,4

16. Jag har bra lärare 8,3

2009 6


Analys av resultaten

Två elever känner sig mobbade. Eleverna känner sig trygga i skolan, både på raster och i klassrummet

och till och från skolan. Eleverna anser att de går i en bra skola. Skolmaten är det som eleverna skattar

som allra lägst. Alla elever har varit med och tagit fram klassrumsregler, även om några inte är riktigt

medvetna om det. Reglerna gjordes i början av trean. Eleverna tycker att de vuxna i skolan bryr sig

om vad de säger. Över lag tycker eleverna att de är med och planerar arbetet. Eleverna upplever att de

får vara med och utvärdera skolarbetet. De allra flesta eleverna ansåg att de var väl förberedda inför

utvecklingssamtalet. Eleverna tycker att de vet vad de ska lära sig och att de får den hjälp de behöver.

De flesta eleverna blir nyfikna att lära sig mer, medan ett fåtal känner liten nyfikenhet. Eleverna

tycker att de har bra lärare.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Utveckla arbetet med elevernas inflytande i planeringen. Elevernas inflytande i planeringen av sitt

lärande kan förbättras – det är inte direkt dåliga värden i enkäten, men om man ser på elevenkäten i år

5 och personalenkäten tillsammans med värdena för åk 3 är det ändå ett område som behöver

förbättras. Både elever och lärare har signalerat att detta är ett utvecklingsområde. Frågan om

skolmaten kan lyftas i samband med elevråd och klassråd. Vi behöver få kunskap för att kunna

påverka till en förbättring.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

Elevenkät år 5

Svarsfrekvens: 80 % , 45 elever

1. Jag känner mig trygg i skolan 7,2

2. Jag känner mig trygg på rasterna 7,2

3. Jag känner mig trygg till och från skolan 7,5

4. Jag går på en bra skola 6,6

5. Skolmaten är bra 4,1

6. Jag är mobbad Ja 0 Nej 45

7. Jag har varit med om att ta fram de regler som gäller i klassrummet 6,1

8. De vuxna i skolan bryr sig om vad jag säger 6,3

9. Jag får vara med och planera vad jag ska arbeta med 6,0

10. Jag har varit med om att ta fram de regler som gäller i klassrummet 6,1

11. Jag får vara med och utvärdera arbetet i skolan 6,0

12. Jag var väl förberedd vid utvecklingssamtalet 6,2

13. Jag vet vad jag ska lära mig 7,2

14. Jag får den hjälp jag behöver i skolarbetet 7,3

15. Arbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mig mer 5,0

16. Jag har bra lärare 6,5

Analys av resultaten

Eleverna är trygga och trivs på skolan. De känner sig trygga i skolan, både på raster och i

klassrummet och till och från skolan. Ingen elev känner sig mobbad och de anser att de går i en bra

skola. Skolmaten är inte riktigt uppskattad och får låga omdömen. Frågor som rör ansvar och

inflytande får lite lägre värden. Eleverna är inte missnöjda, men inte heller jättenöjda. Eleverna tycker

att de vuxna i skolan bryr sig om vad de säger, men när det gäller elevernas delaktighet i planering

och utvärdering av arbetet kan man se en lägre nöjdhet. Det gäller även hur inspirerade de blir för att

2009 7


lära mer. När det gäller lärandet upplever eleverna att de vet vad de ska lära sig och får den hjälp de

behöver.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Utveckla arbetet med elevernas inflytande i planering och utvärdering. Både elever och lärare har

signalerat att detta är ett utvecklingsområde. Det är möjligt att man på detta sätt även kan höja

elevernas upplevelse av skolarbetet. Frågan om skolmaten kan lyftas i samband med elevråd och

klassråd. Vi behöver få kunskap för att kunna påverka till en förbättring.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

UPPFÖLJNING AV 2008 ÅRS UTVECKLINGSOMRÅDEN

Lokal arbetsplan

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna

och deras vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om arbetsplanen.

23 § Grundskoleförordningen

Beskrivning av arbetet

Utifrån resultaten i kvalitetsredovisningen för 2008 samt skolplanen har vi arbetat med nedanstående

områden.

Skolans profil - Hälsa och Livsstil – tydliggörs på

skolans hemsida.

Ansökan om miljöcertifiering görs under

vårterminen.

Formerna för hemkunskapsundervisningen ska ses

över så att lärarna kan bedöma elevernas

kunskaper.

Bedömningsmatriserna fortsätter att utvecklas och

kopplas till skriftliga omdömen.

Skriftliga omdömen ska utarbetas, varje termin,

för alla ämnen som eleven fått undervisning i.

Likabehandlingsplanen ska finnas tillgäng på

skolans hemsida

Finns på hemsidan OK

Ej färdigt arbete PÅ VÄG

Hemkunskapsundervis

ningen sker av

utbildad

hemkunskapslärare på

en högstadieskola

Arbete pågår i

utbildningen

tillsammans med

Helena Moreau och

Steve Vretman.

Skriftliga omdömen

utarbetas.

OK

OK

OK

OK

2009 8


Formerna för elevens val tydliggörs och läggs ut

skolans hemsida.

ÅTGÄRD

Analys av resultaten

Vi har arbetat med många förbättringsområden och har hunnit en bra bit – några delar återstår. De tar

vi tag i under 2010.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Ansökan om miljöcertifiering har varit vilande under hösten – arbetet upptas i början av vårterminen.

Elevens val behöver förtydligas och läggas ut på hemsidan. En arbetsgrupp tillsätts för arbetet med

hållbar utveckling, så även med att förtydliga elevens val som ska göras tillsammans med elevrådet.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

PRIORITERADE MÅL FRÅN SKOLPLANEN

Mål Beskrivning av arbetet

Aktiv likabehandlingsplan

som är utarbetad i dialog

med elever och föräldrar.

Årlig plan mot kränkande

behandling enligt SFS

2008:571.

Aktivt värdegrundsarbete är

en viktig förebyggande

åtgärd mot alla former av

kränkande behandling,

mobbing och

diskriminering.

Plan mot kränkning och diskriminering är OK

utarbetad tillsammans med elever och

föräldrarepresentanter samt med möjlighet till

synpunkter från alla föräldrar genom

remissförfarande på skolans hemsida

Se ovan OK

Arbete med skolans värdegrund är dagligt

inslag i all undervisning såväl som i särskilda

forum som klassråd, i samband med

ordningsregler, trygghetsgrupp,

likabehandlingsplan mm. Vi behöver utveckla

arbetet med skolmedling genom att utbilda

personal och elever. De som tidigare utbildats

har slutat på skolan.

OK

2009 9


Arbete mot att under 2010

ansöka om utmärkelsen

Hållbar utveckling.

Ämnesövergripande

kunskapsområden som

miljö, trafik, jämställdhet,

konsumentfrågor, sex och

samlevnad samt riskerna

med tobak, alkohol och

andra droger integreras i

andra ämnen.

Erbjuder alla elever daglig

fysisk aktivitet inom ramen

för hela skoldagen och alla

elever ska ha möjlighet att

delta i ämnet idrott och

hälsa.

Alla skolor genomför

årligen en Hälsovecka.

Enkäter besvaras av elever och

föräldrar i årskurs 3 och 5.

Elever i år 3 och 5 gör

nationella prov.

Kunskapsutvecklingen i

samtliga ämnen följs upp två

gånger per år, inför

utvecklingssamtal.

Skriftliga omdömen och

individuella

utvecklingsplaner leder till

att såväl elever som

föräldrar är välinformerade

om kunskapsutvecklingen

Ansökan har börjat formuleras, men är inte färdigställd. PÅ

VÄG

Ämnesövergripande områden integreras såväl som

fokuseras vid särskilda tillfällen – ibland i samarbete med

utomstående organisationer och elevhälsan beroende på

vilket område.

OK

Detta ingår i skolans profil samt som dagligt inslag. OK

Idrott och naturliv är vanliga inslag i undervisningen på

skolan. Idrottsundervisningen är väldigt mycket inriktad

på Hälsa och idrott och stor del av undervisningen sker

utomhus i närområdet och i naturen. Förutom detta har vi

även ungefär 2 veckor vid terminsstarten som har många

inslag av hälsa.

Enkäter lämnas ut till alla klasser och besvaras av stor del

av elever och föräldrar – ca 62%.

Alla elever i år 3 (ma, sv) samt år 5 (ma, sv, eng) gör

nationella prov.

Kunskapsutvecklingen följs upp både vårtermin och

hösttermin. För årskurser som inte har nationella mål görs

en prognos av måluppfyllelse i förhållande till närmaste

kommande årskurs där det finns nationella mål.

Skriftliga omdömen utarbetas för alla ämnen som elever

fått undervisning i varje termin. Dessa bildar sedan

utgångspunkt för de individuella utvecklingsplanerna som

utarbetas tillsammans med eleven och vårdnadshavare.

Föräldrar och elever visar i enkäterna en stor nöjdhet med

detta arbete.

PIM av samtliga pedagoger Samtliga pedagoger har genomgått PIM står för ”praktisk

IT- och mediekompetens”

OK

OK

OK

OK

OK

OK

2009 10


Verksamhetsstyrelser ska

sammanträda med minst två

möten per termin med

Verksamhetsstyrelsen har sammanträtt minst 2 gånger per

termin sedan 2005.

Analys av resultaten

Under våren kommer vi att utbilda personal och elever i skolmedling för påbörja arbetet med

elevmedling på skolan. Nolltolerans gäller sedan flera år och vi har förtydligat arbetet med

nolltolerans under hösten 2009.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Utbilda skolmedlare och förtydliga tankarna kring kunskapsuppföljning för alla årskurser och

terminer.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt

OK

2009 11


KUNSKAPER

MÅLUPPFYLLELSE

Måluppfyllelse samt prognos och analys av år 3 vårterminen 2009

I år 3 finns 49 elever varav 30 flickor och 19 pojkar. Nedan redovisas måluppfyllelsen för 49 elever i

år 3.

Vårterminens

måluppfyllelse/prognos

2009 för år 3

Analys av resultaten

Eleverna uppvisar mycket goda resultat och arbetet med elever som har svårigheter har gett god

resultat att döma av resultat i Nationella proven i åk 3 i både matematik och svenska.

Måluppfyllelse

Målet är uppfyllt

Ej

uppnått

målen

% Uppnått

målen

%

Uppnått

målen

Flickor

Uppnått

målen

Pojkar

Bl 49 100 30 19

En 49 100 30 19

Hkk ej undervisn

Idh 49 100 30 19

Ma 4 8 45 92 28 17 Ja

Spr - - - - -

Mu 49 100 30 19

Bi 49 100 30 19

Fy 49 100 30 19

Ke 49 100 30 19

Ge 49 100 30 19

Hi 49 100 30 19

Re 49 100 30 19

Sh 49 100 30 19

Sl 49 100 30 19

Sv 3 6 46 94 30 16 Ja

Tk 49 100 30 19

Åtgärdsprogram

finns

2009 12


Prognos för måluppfyllelse samt analys av år 3 höstterminen 2009

I år 3 finns 50 elever varav 27 flickor och 23 pojkar. Nedan redovisas prognostiserad måluppfyllelsen

för 50 elever i år 3.

Höstterminens

prognostiserade

måluppfyllelse

2009 för år 3

Riskerar

att ej

uppnå

målen

Analys av resultaten

Eftersom eleverna är relativt nya på skolan är det svårt att göra en väl underbyggd analys. Fem elever

riskerar att inte nå målen i engelska. Då omfattningen av elevernas studier i ämnet ännu är relativt

liten är det ännu svårt att analysera skälen till detta och planera lämpliga åtgärder. Bedömningen

bygger på att dessa elever visat svårigheter i sitt modersmål - svenska. Prognosen visar att ett relativt

stort antal elever i år 3 kan få svårigheter att nå målen i matematik. I svenska finns fem elever som

riskerar att ej uppnå målen. Dessa elever utgör ingen homogen grupp – en del har god läsförmåga,

men har svårigheter att uttrycka sig skriftligt.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

En kartläggning av elevens styrkor och svårigheter ska utföras under vårterminen för att bilda

underlag till eventuella åtgärdsprogram. Handledning av specialpedagog, förändrade

undervisningsgrupper och i vissa fall enskild undervisning, anpassade läromedel, anpassad pedagogik

är några av tänkbara metoder för att säkerställa elevernas måluppfyllelse. Vid behov bör eleven få

tillgång till kompensatoriska verktyg i form av dator etc. Rekrytering av specialpedagog med

kompetens inom matematik och beteende pågår. I svenska har arbetet med stöd till de elever som

riskerar att inte uppnå målen, påbörjats.

Måluppfyllelse

Målet är till viss del uppfyllt

% På väg att

uppnå

målen

%

På väg att

uppnå

målen

Flickor

På väg att

uppnå

målen

Pojkar

Åtgärdsprogram

finns

Bl 50 100 27 23

En 5 10 45 90 25 20 Nej

Hkk ej undervisn

Idh

Ma 8 16 42 84 22 20 Ja

Spr

Mu 50 100 27 23

Bi 100 15 100 10 5

Fy 1 6 14 94 9 5 Nej

Ke vt 10

Ge 1 6 14 94 9 5 Nej

Hi 1 2 49 98 27 22 Nej

Re vt 10

Sh 50 100 27 23

Sl

Sv 5 10 45 90 26 19 Ja

Tk vt 10

2009 13


Prognos för måluppfyllelse samt analys av år 4 vårterminen 2009

I år 4 finns 44 elever, 18 flickor och 26 pojkar. Nedan redovisas måluppfyllelsen för 44 elever.

Vårterminens

måluppfyllelse

2009 för år 4

Ej uppnått

målen

Analys av resultaten

Bland elever som inte når målen finns elever med funktionshinder och elever med annat modersmål.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Mindre undervisningsgrupper och stark målstyrning i alla ämnen, datorstöd till elever som har behov

av detta.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

% Uppnått

målen

%

Uppnått

målen

Flickor

Uppnått

målen

Pojkar

Bl 44 100 18 26

En 2 5 42 95 16 26 ja

Hkk ej undervisn

Idh 44 100 18 26

Ma 5 11 39 89 13 26 ja

Spr ej undervisn

Mu 44 100 18 26

Bi 44 100 18 26

Fy 44 100 18 26

Ke 44 100 18 26

Ge 44 100 18 26

Hi 44 100 18 26

Re 44 100 18 26

Sh 44 100 18 26

Sl 44 100 18 26

Sv 3 7 41 93 16 25 ja

Tk 44 100 18 26

Åtgärdsprogram

finns

2009 14


Prognos för måluppfyllelse samt analys av år 4 höstterminen 2009

I år 4 finns 49 elever varav 29 flickor och 20 pojkar. Nedan redovisas måluppfyllelsen för 49 elever i

år 4.

Vårterminens

måluppfyllelse

2009 för år 4

Analys av resultaten

Ej uppnått

målen

Vi arbetar utifrån strävansmålen. Eftersom strävansmålen ligger på en nivå ovanför mål att uppnå är

vår förhoppning att de flesta eleverna kommer att klara målen för år 5. Där vi misstänker att det kan

bli svårt att nå målen finns åtgärdsprogram.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

För att kunna göra bättre prognoser och öka måluppfyllelsen behövs mer resurser.

Den individuella uppföljningen för varje elev är svår att uppnå på grund av för stora grupper och för

lite tid för varje elev.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

% Uppnått

målen

%

Uppnått

målen

Flickor

Uppnåt

målen

Pojkar

Bl 49 100 29 20

En 49 100 29 20

Hkk ej undervisn

Idh 49 100 29 20

Ma 2 4 47 96 29 18 Ja

Spr ej undervisn

Mu 49 100 29 20

Bi 49 100 29 20

Fy vt 10

Ke vt 10

Ge 49 100 29 20

Hi vt 10

Re 49 100 29 20

Sh 49 100 29 19

Sl 49 100 29 20

Sv 1 2 48 98 29 20 Ja

Tk vt 10

Åtgärdsprogram

finns

2009 15


Måluppfyllelse samt analys av år 5 vårterminen 2009

I år 5 består av 56 elever varav 26 flickor och 30 pojkar. Nedan redovisas måluppfyllelsen för 56

elever i år 5.

Vårterminens

måluppfyllelse

2009 för år 5

Ej uppnått

målen

% Uppnått

målen

%

Uppnått

målen

Flickor

Uppnåt

målen

Pojkar

Bl 56 100 26 100

En 5 9 51 91 22 29 Ja

Hkk 56 100 26 100

Idh 56 100 100 100

Ma 5 9 51 91 23 28 Ja

Spr ej undervisn -

Mu 56 100 26 100

Bi 56 100 26 100

Fy 56 100 26 100

Ke 56 100 26 100

Ge 56 100 26 100

Hi 56 100 26 100

Re 56 100 26 100

Sh 56 100 26 100

Sl 56 100 26 100

Sv 6 11 50 89 24 26 Ja

Tk 56 100 26 100

Åtgärdsprogram

finns

2009 16


Prognos för måluppfyllelse samt analys av år 5 höstterminen 2009

I år 5 finns 38 elever, 16 flickor och 22 pojkar. Nedan redovisas måluppfyllelsen 38 elever.

Höstterminens

måluppfyllelse

2009 för år 5

Ej uppnått

målen

Analys av resultaten

Elever med funktionshinder och elever med annat modersmål finns både bland de som når målen och

de som inte når målen. Det pågår ett professionellt arbete med dessa elevers lärande och man har även

en fritidspedagog som extra stöd i en av klasserna. Uppföljningen av resultaten i idrott för hösten

2009 visar att måluppfyllelsen är väldigt hög. 98 procent av eleverna bedöms nå målen i åk 5.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Vi ska även fortsättningsvis göra vårt allra yttersta för att alla elever ska nå målen och ha en tydlig

målfokusering så att de får de bästa förutsättningarna

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

% Uppnått

målen

%

Uppnått

målen

Flickor

Uppnått

målen

Pojkar

Bl 100 16 22

En 5 13 33 87 12 21

Hkk vt 10

Idh 1 3 37 97 16 21 ja

Ma 5 13 33 87 11 22 ja

Spr Ej undervisn

Mu 100 16 22

Bi 100 16 22

Fy 100 16 22

Ke 100 16 22

Ge 100 16 22

Hi 100 16 22

Re 100 16 22

Sh 100 16 22

Sl 100 16 22

Sv 5 13 33 89 13 20 ja

Tk 100 16 22

Åtgärdsprogram

finns

2009 17


Skriftliga omdömen

BRUK-indikator A.3.11

Alla elever på skolan har en individuell utvecklingsplan. Barn och utbildningsförvaltningen har

gemensamt utarbetat ett underlag med gemensam struktur för de individuella utvecklingsplanerna

som används vid alla skolor. IUP, som utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor, är ett

aktivt verktyg i elevernas lärandeprocess och ger goda förutsättningar för en kontinuitet i lärandet.

Här finns både långsiktiga och kortsiktiga mål. Lärarna följer upp tidigare IUP och utarbetar en ny i

samband med utvecklingssamtalet, tillsammans med eleven och vårdnadshavare.

Skriftliga omdömen, grundar sig på och utvärdering av elevens kunskapsmässiga och sociala

utveckling i relation till läroplanens och kursplanernas mål. De utformas för alla ämnen som eleven

fått undervisningen i varje termin. Det är ett krävande arbete för klasslärare med undervisning i

många ämnen. Utformningen av omdömena är fortfarande under utveckling, men vi kan redan nu se

att de är ett bra underlag inför utvecklingssamtalen. Vi har tillsammans diskuterat utformningen, men

vi har ingen enhetlig blankett. En del använder formuleringar i grader av måluppfyllelse, medan andra

har mer beskrivande omdömen. I de skriftliga omdömena synliggörs elevens utveckling så att både

lärare, elever och föräldrar får en gemensam bild. Eleverna tycker att det är roligt att få veta hur det

går för dem i skolan och att det är roligt att kunna visa för mamma och pappa att det går bra. Det

upplevs även bra att få veta vad man behöver träna mer på. Omdömena underlättar arbetet med den

individuella utvecklingsplanen (IUP) och de nya mål som ska utformas för det framtida lärandet.

Skriftliga omdömen har varit ett bra stöd i arbetet med åtgärdsprogram för de elever som riskerar eller

inte har uppnått målen för åk 3 resp åk 5.

Analys av resultaten

Individuella utvecklingsplaner fungerar väldigt bra. Arbetet med skriftliga omdömen och formativ

bedömning är ett relativt nytt arbetssätt och befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede. Arbetet

ger bra resultat, men är mödosamt. Lärarna genomgår en processutbildning i pedagogisk planering

och bedömning. Detta arbete ska utmynna i matriser i alla ämnen som utarbetats av alla skolor

tillsammans. Förhoppningen är att det ska underlätta situationen för lärarna och ge en större

likvärdighet för eleverna.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Arbete med kunskap och bedömning fortsätter i riktning mot gemensamma matriser i alla ämnen.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt

Lärande

BRUK-indikator A.3.1

En gemensam demokratisk värdegrund och aktning för varje barns olika förmågor präglar personalens

kunskapssyn och påverkar allt arbete. Pedagogisk diskussion förs om arbetet i arbetslagen och strävan

är att skapa en god lärande miljö, både kunskapsmässigt och socialt. Personalens delar med sig av

sina erfarenheter i syfte att förbättra och hjälpa varandra och planerar arbetet mot en progression i

elevernas lärande. Eleverna upplever att deras delaktighet i planeringen inte är så omfattande och att

2009 18


lärandet inte är särskilt stimulerande (enkät åk 5). Men alla elever vet vilka mål de arbetar mot och

anser att de får den hjälp de behöver.

Inför varje nytt arbetsområde görs en tydlig presentation av målen. Under arbetets gång genomförs

kontinuerliga avstämningar med eleverna. Hur går det för dig? Vad fungerar bra och vad fungerar

mindre bra? Hur skall du gå vidare nu? Vad behöver du för att klara det här delmomentet i arbetet? I

en del klasser för eleverna loggbok/dagbok där de skriver in veckans mål och vad de lärt sig under

veckan som gått. Utvärdering efter genomfört arbetsområde gör vi ibland med skriftliga prov,

muntliga och skriftliga utvärderingar och gruppsamtal. Vi anstränger oss för att möta elever på den

nivå där de befinner sig, och lägger upp arbetet utifrån deras behov. Eleverna arbetar i mindre grupp

vid några tillfällen varje vecka. Eleverna får arbetsuppgifter på olika nivåer och med olika mycket

vuxenstöd. Ibland använder vi datorerna som hjälpmedel. Vi använder oss också av olika

arbetsformer och ger olika nivåer av utmaningar för att möta alla elever. Vi anpassar även material

och arbetsredskap som böcker, datorer och talböcker utifrån elevernas lärstilar. Vi arbetar i mindre

grupper när och om det går, men det finns tyvärr inte tillräckliga resurser och lokaler för att

tillfredsställa detta behov. Arbetet med bedömningsmatriser har påbörjats och det pågår tillsammans

med alla lärare i kommunen. Dessutom använder vi LUS och Språket lyfter, vilka kanske inte kan

räknas som egentliga bedömningsmatriser, men ett slags avprickningsschema. Inom ramen för den

kommunala musikskolan bedrivs både enskild undervisning och orkesterverksamhet samt även

kompanjonlärarskap för elever i årskurs 3 där en musiklärare från musikskolan tillsammans med en

lärare har musikundervisning.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Arbete med bedömningsmatriser ska utvecklas.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

Simkunnighet

Mål

Alla elever ska

– ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera

nödsituationer vid vatten (mål år 5)

- ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett (mål år 5)

– kunna hantera nödsituationer i och vid vatten (mål år 9)

– ha kunskaper i livräddande första hjälp (mål år 9) ( Kursplan 2000 Idrott o Hälsa )

Simundervisning bedrivs, med hjälp av simlärare vid Nordpolen - från hösten 2008 för alla elever i

alla årskurser i grundskolan, med början i årskurs 1. Största insatsen görs i årskurs 3 där eleverna har

10 lektioner. De elever som inte når målen i årskurs 5 får möjlighet att nå målen under årskurs 6. De

flesta elever i årskurs 3 vårterminen kunde simma 25 m bröstsim. De tränade även ryggsim och

2009 19


livräddning och nödsituationer vid vatten. Av 56 elever i årskurs 5 kontrollerade alla sina kunskaper i

simning och livräddning under vårterminen. 100 procent nådde målet för simkunnighet.

Analys av resultaten

Mycket bra resultat - kanske en effekt av utökad simundervisning.

Måluppfyllelse

Målet är uppfyllt

NATIONELLA PROV ÅRSKURS 3

Antal elever

Godkända

resultat

Flickor

Godkända

resultat

Pojkar

Ej

godkända

resultat

Flickor

Ej

godkända

resultat

Pojkar

%

Godkända

resultat

Svenska 49 30 16 0 3 94%

Matematik 49 28 17 2 2 92%

Mål

Alla elever ska ha godkända resultat på samtliga Nationella prov.

Beskrivning av arbetet

De elever som riskerar att inte nå målen identifieras och åtgärdsprogram utarbetas med adekvata

åtgärder.

Analys av resultaten

Åk 3 Torpgärdsskolan uppvisar goda resultat. De grunder som lagts vid Gärdesskolan tillsammans

med det arbete som utförts under årskurs 3 på Torpgärdsskolan visar sig vara bra. Arbetet med

elevernas matematikutveckling har varit i fokus under de senaste åren. Eleverna har fått del av en bra

undervisning och matematiknätverket har bidragit till att sätta fokus på särskilda kärnområden inom

matematikområdet.

Måluppfyllelse

Målet är uppfyllt

2009 20


NATIONELLA PROV ÅRSKURS 5

Antal elever

Godkända

resultat

Flickor

Godkända

resultat

Pojkar

Ej

godkända

resultat

Flickor

Ej

godkända

resultat

Pojkar

Svenska 56 24 26 2 4 89%

Matematik 56 23 28 3 2 91%

Engelska 56 22 29 4 1 91%

Mål

Alla elever ska ha godkända resultat på samtliga Nationella prov.

%

Godkända

resultat

Beskrivning av arbetet

De elever som riskerar att inte nå målen identifieras och åtgärdsprogram utarbetas med adekvata

åtgärder. Det finns en del mycket specifika svårigheter som vi dessvärre inte har lyckats att

kompensera för till fullo. En del av resultatet kan förklaras av svårigheter med koncentration och

minne. Detta är förhållanden som slår igenom i flera ämnen. Nästan alla elever har klarat största delen

av proven och misslyckats på ett delprov.

Analys av resultaten

Eleverna arbetar med datorstöd, modersmålundervisning, studiehandledning, resurspedagog på heltid,

anpassade läromedel och undervisning samt stödundervisning både enskilt och i grupp. Det är möjligt

att vi gör lite olika stränga bedömningar, men det kan också vara så att en del av eleverna skulle

behöva lite mer tid. Vi har tidigare år gjort om nationella proven under årskurs 6 för de elever som

inte klarat dem i åk 5 – de har då klarat godkänt resultat.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Frågan blir hur vi i framtiden säkerställer den goda kvalitet som har uppvisats?

Måluppfyllelse

Målet är uppfyllt

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Mål

Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd samt samverka för

att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Undervisningen ska anpassas till varje elevs

förutsättningar och behov. Alla elever ska vara inkluderade.

BRUK-indikatorer A.4.1, A.4.2 och A.4.5

2009 21


Beskrivning av arbetet

Det specialpedagogiska arbetet utgår från strävansmål och kursplanemål. Inför och under

arbetsområdena samtalar lärare och elever om målen för att göra dem tydliga. Eleverna får även

skriftlig information om kunskapsmålen. Undervisningen anpassas efter de enskilda elevernas behov

och förutsättningar.

Elever i behov av särskilt stöd kartläggs av klassläraren och/eller specialpedagogerna. Därefter

utarbetas vid behov ett åtgärdsprogram. På önskemål från lärare eller vårdnadshavare påbörjas

kartläggningar av elever lärande. Elever i svårigheter diskuteras i Elevvårdsteamet där både

specialpedagoger, klasslärare, skolsköterska och rektor finns med. I svårare fall beställs ytterligare

utredning via Elevhälsan. Det kan gälla utredning av skolpsykolog eller specialpedagog med

behörighet att utföra mer avancerade tester. I vissa klasser, där eleverna har särskilda svårigheter har

arbetet kommit ganska långt. Undervisningen är väl anpassad till elevernas förutsättningar och elever

med mycket stora svårigheter arbetar växelvis i liten grupp och i hel klass. I andra klasser arbetar man

med omfattande insatser individuell hjälp och anpassade läromedel samt kompensatoriska hjälpmedel

i form av bl a datorstöd. En del elever får stödundervisning under längre eller kortare perioder hos

specialpedagogerna. Specialpedagogerna är inriktade mot olika årskurser och hjälper eleverna med

strategier, anpassat arbetsmaterial och att utveckla läsning och skrivning. De har enskild undervisning

såväl som undervisning i liten grupp - bland annat med individuellt läs- och skrivstöd riktat till elever

med grava svårigheter. De genomför diagnoser i läs- och skrivutveckling i år 3 och 4 och hjälper till

vid bedömningarna av Nationella proven i år 3 och 5. Under vårterminen 09 har vi börjat använda

Nya Språket lyfter och matriser. Användningen av LUS (läsutvecklingsschema) fortsätter. Skolan har

även en språkpedagog med specialutbildning inom språkstörningsområdet, som är till god hjälp i

arbetet med att upptäcka språkstörningar och hitta rätt kompensatoriskt stöd till dessa elever. Genom

kartläggningar och uppföljningar av åtgärdsprogram medvetandegörs eleven och föräldrarna om

elevens styrkor och utvecklingsbehov. Undervisande lärare och specialpedagog följer arbetet.

Analys av resultatet:

Det finns elever som riskerar att inte nå målen - elever med betydande svårigheter och det är svårt att

hitta bra stöd för dem. Arbetet med kartläggningar och åtgärdsprogram synliggör elevens situation

och ökar måluppfyllelsen. Arbetet med åtgärdsprogram följer en tydlig struktur, vilket underlättar att

få en tydlig bild av barnen styrkor och svårighet. Detta leder till att kvaliteten på åtgärdsprogrammen

blivit bättre.

Fördelningen av resurser till elever i behov av särskilt stöd görs efter prioriteringar. Skolans fysiska

miljö innebär även begränsningar när det gäller att ge särskilt stöd för elever. Detta gäller exempelvis

elever som behöver en avgränsad plats att arbeta på i lugn och ro.

Arbetssättet med elever i behov av särskilt stöd är under utveckling mot en allt större inkludering.

Handledning från specialpedagogerna har blivit vanligare, men formerna för detta behöver fortfarande

utvecklas. Skolan har en speciallärare med talpedagogkompetens och en språkpedagog med

kompetens i språkstörning som är samordnare av stödinsatser till elever i svårigheter och har den

totala bilden över alla elever i behov av särskilt stöd. När det gäller barn i svårigheter finns ett behov

av kompetensutveckling med inriktning komplicerad inlärning – både för specialpedagoger och för

pedagoger i allmänhet.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Arbetet med anpassade arbetssätt och specialpedagogiska förhållningssättet ska fortsätta.

2009 22


Arbetet med att kartlägga och skriva åtgärdsprogram samt utvärdering av dessa ska fortsätta att

utvecklas. Specialpedagog med inriktning mot matematikinlärning och barn med beteendesvårigheter

rekryteras.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt

Uppföljning av åtgärdsprogram och vidtagna åtgärder

Totalt antal

åtgärdsprogram:

Förändrade pedagogiska

arbetssätt

Handledning/konsultation för

elevens pedagog

Extra personal

Stöd direkt till elev av

specialpedagog

Särskild undervisningsgrupp

Stöd till eleven enskilt

Färre elever i gruppen

Anpassad studiegång

Annat

46

Vidtagna åtgärder (ange antal):

Riktade Läs- och Skrivinsatser med datorstöd

10

1 under vårterminen 2009

21

0

9 i matematik, svenska och engelska

4-5 grupper

0

Stöd till elever i behov av särskilt stöd

År 3 4 5 6 Totalt %

Totalt antal elever vårterminen 201 49 44 56 52

Antal elever i behov av särskilt

stöd vårterminen

Totalt antal elever höstterminen

Antal elever i behov av särskilt

stöd höstterminen

10 17 11 8 22

138 51 49 38

15 6 9 22

2009 23


Lärarresurs och stöd till elever i behov av särskilt stöd

Totalt antal Totalt antal

Lärarresurs till

barn i behov av

barn

lärarresurser särskilt stöd Elevass Annat stöd

Vt. 09 201 2 1

Ht. 09 138 2 1

Elever med funktionshinder

Mål

Elever med funktionshinder ska ha samma förutsättningar för lärande som elever utan funktionshinder.

Skolan planerar sin verksamhet utifrån elever med funktionshinder.

Beskrivning av arbetet

Specialpedagogerna, elevassistenterna och resurspedagoger arbetar särskilt med dessa barn för att

stödja och ge dem verktyg för att klara sitt arbete - att reducera hindren så långt det är möjligt.

Specialpedagogerna har flera roller - direkta insatser till eleverna, konsultativt stöd till kollegor och

rektor. Eleverna arbetar bland annat med alternativa verktyg och anpassning av arbetsuppgifter

Analys av resultatet:

Under vårterminen har vi 44 st elever med åtgärdsprogram varav 17 elever som har funktionshinder.

Till gruppen elever med funktionshinder räknas elever med utvecklingsstörning, grav språkstörning,

ADHD, dyslexi/specifika läs – och skrivsvårigheter och dövhet. Vi fortsätter att anpassa läromedel

och undervisningssituationen och försöker minska dessa elevers svårigheter med bla alternativa

verktyg Utvecklingsstörning i kombination med andra funktionshinder ställer särskilda krav på

specialpedagogisk kompetens. Gruppen elever med funktionshinder är mycket heterogen, vilket

innebär svårigheter när det gäller att anpassa läromedel och stöd.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Utöka den specialpedagiska kompetensen och tillgången.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt

NORMER OCH VÄRDEN

Mål

Att eleverna

o utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper

och personliga erfarenheter,

o respekterar andra människors egenvärde,

o tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå

andra människor,

o kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras

bästa för ögonen och

o visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Lpo 94

2009 24


BRUK-indikatorer A.2.2 och A.2.5

Hur har vi arbetat med dessa mål?

Allt arbete i skolan genomsyras av dessa mål. I de vardagliga samtalen och livet på skolan såväl som i

planerad undervisning arbetar och gestaltar vi skolans värdegrund. Dagligen förs etiska samtal. En del

klasser har fadderverksamhet. Hela skolan omfattas av Nolltolerans mot kränkande ord och

handlingar samt för regelbundet dialog och samtal kring dessa frågor. Klassläraren underrättar

hemmet och sparar dokumentation av det inträffade. Vid upprepade och grövre förseelser kallas

eleven och vårdnadshavare till möte med rektor. Lärarna har tillsammans med eleverna upprättat

klassregler och ordningsregler. Skolan har en plan för arbetet mot kränkande behandling och

diskriminering som utvärderas och revideras årligen. Klassråd, elevråd, verksamhetsråd och

verksamhetsstyrelse är kontinuerliga möten där elever och föräldrar är delaktiga och kan påverka

situation på skolan.

Analys av resultatet:

Det bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete vid skolan. Arbete mot kränkande beteenden genom

Nolltolerans har bedrivits under hela året. Alla, både elever och personal, ska känna sig trygga i

skolan och inte utsättas för mobbning eller annan kränkande behandling. All personal är delaktig i

arbetet, så även kökspersonal och fastighetsskötare från Tekniska förvaltningen. Trots det hade vi

under året några elever som upplevde sig mobbade. Detta ledde till akuta insatser från alla personal –

särskilt trygghetsgruppen och mobbningen upphörde. Uppdraget att motverka kränkningar är en del

av skolans demokratiuppdrag och utgör grunden för all annan verksamhet. Elevernas bemötande av

varandra är trevligt och både elever och föräldrar är överens om att det är tryggt i skolan och att

skolans personal behandlar barnen med respekt. De upplever att personalen förebygger och bekämpar

okamratligt beteende och att skolan har tydliga regler för arbete och samvaro. Eleverna får hjälp att

lösa konflikter och Torpgärdsskolan anses vara en trevlig skola där eleverna känner sig välkomna.

Eleverna på Torpgärdsskolan deltar i projekt ”Riddarskolan”. Under hösten och våren har klasser

från åk 4 och 5 deltagit och dubbats till riddare under högtidliga ceremonier. Arbetets teman är

vänskap, tålamod, ärlighet, vänskap, tjänstvillighet och kärlek - ett mycket fint och uppskattat arbete

av alla berörda.

Måluppfyllelse:

Målet är uppfyllt

DELAKTIGHET, ANSVAR OCH INFLYTANDE

Mål

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever.

Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna

arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.

Lpo 94

BRUK-indikatorer A.2.1, A.1.4 och A.1.5

Hur har vi arbetat med dessa mål?

Tid avsätts i undervisningen och vid arbetslagskonferenser, skolkonferenser, trygghetsgrupp och

andra möten för att samtala om demokratiska värden och hur vi arbetar med dem. Ett demokratiskt

förhållningssätt präglar skolan. Läroplanens värdegrund genomsyrar allt arbete. Elevernas åsikter

respekteras. Alla klasser har regelbundet klassråd och representanter i elevråd och verksamhetsråd. De

flesta elever tyckte att det var givande när de fick vara mer delaktiga i arbetet kring den individuella

utvecklingsplanen. Alla elever har en individuell utvecklingsplan – IUP. Med stigande ålder får

eleverna ta större eget ansvar gällande informationen mellan skolan och hemmet. Eleverna görs

2009 25


medvetna om sitt eget ansvar gällande arbetsmiljö och lärande. Elevernas inflytande och delaktighet i

undervisningsplaneringen har förbättrats – i vissa klasser mer än andra. De flesta elever tycker att det

får vara med och planera vad de ska arbeta med, men det finns elever som inte är riktigt nöjda.

Analys:

De flesta elever - inte alla - känner sig nöjda med sina möjligheter att få delta i planeringen. Missnöjet

med deltagande i planeringen beror säkerligen på att eleverna faktiskt inte deltar i så stor omfattning.

Enligt både elever och personal är det ett område som behöver utvecklas. Arbete med att förstå och

omsätta styrdokument i den pedagogiska planeringen och verkställande pågår.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Vi måste ta med eleverna i planeringen av deras lärande – tydliggöra och konkretisera mål för

lärandet tillsammans med eleverna.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt

JÄMSTÄLLDHET

Mål

Pojkar och flickor, kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter ska aktivt och medvetet göras så

tydligt som möjligt.

BRUK-indikator A.2.3

Hur har vi arbetat med dessa mål?

Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika utifrån traditionella krav och förväntningar

på könen och reflekterar över vårt eget förhållningssätt. Vi har grundläggande kunskaper kring detta.

Vi ser till att alla elever får lika stort utrymme och inflytande i skolan och uppmuntrar till

gemensamma aktiviteter oavsett kön. Alla ska ha samma möjligheter. I slöjden arbetar eleverna

utifrån sina intressen, oberoende av genustillhörighet. Vissa klasser har även ”tjej- och killsamtal” för

att ge utrymme för särskilda ämnen som inte alltid känns bekväma att lyfta i en blandad grupp. Vi har

regelbundna samtal kring jämställdhet och arbetar även med dessa frågor i ett historiskt perspektiv.

Analys av resultatet:

Jämställdhet handlar ytterst om demokrati och värdegrund. Det är både ett kunskapsområde och en

pedagogisk fråga likväl som en utmaning. Det är viktigt att eleverna får bekräftas i sina identiteter

som flicka eller pojke och samtidigt ge dem förutsättningar att gå utanför de traditionella

genusmönstren. Att inte bara prata om jämställdhet utan att också leva jämställt i vardagen är viktigt

för att jämställdhetsarbetet ska få någon effekt. På skolan både pratar och levandegörs jämställdheten

mellan flickor och pojkar. Ändå behöver arbetet med jämställdhet ytterligare förstärkas. Skolan

behöver fortfarande ställa upp gemensamma mål för jämställdhetsarbetet.

2009 26


Måluppfyllelse

Målet är uppnått

HÄLSA OCH LIVSSTIL

Mål

Varje elev ska ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt ha förståelse för

den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön.

Lpo 94

Alla elever ska ha daglig fysiska aktivitet (fyshälsa).

Bodens skolplan

Beskrivning av arbetet

Se skolans profil

ELEVERNAS ARBETSMILJÖ

Mål

o Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och

annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.

o Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.

Lpo 94

BRUK-indikator A.3.7 och A.3.8

Hur har vi arbetat med dessa mål?

I några klasser har man påbörjat arbetet med lärstilar - främst med den auditiva lärstilen. Man

upplever att det varit positivt att tillåta olika ljudnivåer, men att det också har varit förenat med en del

svårigheter när man varit begränsad till ett klassrum.

Bibliotek och datorer finns på skolan - ett faktabibliotek och ett bibliotek för skönlitteratur. I budgeten

avsätts årligen ett anslag till förnyelse av biblioteket. Datorn som hjälpmedel i undervisningen blir allt

vanligare. I alla klassrum finns datorer med uppkoppling till Internet. I många arbeten använder

eleverna dator och Internet för faktainsamling samt ordbehandlingsprogram. Mailen används i

korrespondens med omvärlden och mellan hemmet och skolan. En del elever med särskilda behov

använder dator som alternativt verktyg och har tillgång till egen bärbar dator.

Analys av resultatet:

Läromedel fyller en viktig funktion. Läroböcker och läromedel är redskap för elevers lärande. Om

redskapen är otillräckliga eller saknas blir följden försämrad undervisning. Vi har behov av fortsatt

genomlysning kring valet av läromedel. Frågan är vilka principer som styr valet av läromedel och om

de uppfyller kursmålen. Det finns inga perfekta läroböcker. Därför är det viktigt att lärare själva väljer

läromedel som är anpassade till kursplanerna – det behöver inte nödvändigtvis vara en lärobok.

Ett stöd i elevens lärande kan vara att uppmuntra till att upptäcka och arbeta i enlighet med sin

personliga lärstil - hjälpa eleven att upptäcka och utveckla metoder för att koncentrera sig, ta emot,

bearbeta och minnas ny eller svår information. Ingen lärstil är bättre än någon annan.

Auditiva elever tycker om att läraren berättar, intervjua, prata i grupp, prata för sig själv, läsa högt –

gärna i kör, muntliga instruktioner, lyssna på band, använda musik och rytm. Kinestetiska elever

2009 27


tycker om att läraren visar hur man gör, lära sig med kroppen, dramatisera, göra film och

bildband/bildspel, bygga modeller, ta isär – sätta samman, arbeta i egen takt, upplevelser/utflykter.

Taktila elever tycker om att lyssna om de får något att sysselsätta händerna med (t.ex Kooshboll),

klottra, teckna, måla, forma, klippa, klistra, spela spel, använda dator, kalkera och tillverka egna

inlärningsredskap.

Måluppfyllelse:

Målet är uppnått

LIKABEHANDLINGSPLAN

Mål

Likabehandlingsplanen ska vara väl känd av elever, föräldrar och personal. Planen ska innehålla en SWOTanalys

och kommuniceras med verksamhetsstyrelsen.

BRUK-indikatorer A.2.8 och A.29

Beskrivning av arbetet

Under hösten 2009 har vi utarbetat en plan för arbetet mot kränkningar och diskriminering. Denna

plan ersätter likabehandlingsplanen. Arbetet har gjorts med utgångspunkt i Skolverkets förslag till.

Allmänna Råd och diskuterats med både elever och lärare och Verksamhetsstyrelse. Alla föräldrar har

haft möjlighet att komma med synpunkter. SWOT-analyser har utförts i samtliga klasser.

Vår senaste ”likabehandlingsplan” – planen mot kränkning och diskriminering reviderades oktober

2009. Den nya planen ”plan för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering 2009” beskriver

åtgärder på förebyggande, främjande och åtgärdande nivå. Alla elever på vår skola ska ha lika

möjligheter och rättigheter, de ska känna sig accepterade och trygga samt mötas med respekt. Ingen

ska uppleva sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Anställda i verksamheten är skyldiga att följa

det som anges i dessa regelverk.

Varje år innan 1 oktober ska planen mot kränkande behandling och diskriminering, följas upp och ses

över - under medverkan av barn och elever. Planen innehåller en redogörelse för vilka åtgärder som

ska påbörjas eller genomföras under året. Utvärdering sker varje år i mitten av maj och ska vara för-

och grundskolechefen tillhanda senast den 15 augusti.

Kränkningar och trakasserier mellan barn hanteras av trygghetsgruppen. Kränkningar eller

diskriminering - vuxen mot barn eller barn mot vuxen - lämnas omgående till rektor som vidtar

åtgärder och dokumenterar enl. bestämmelser. Både utsatta elever och de som utsätter andra ska

mötas med engagemang och medkänsla.

Analys av resultatet:

Barnen är trygga och endast två barn uppgav att de kände sig mobbade. Detta togs på stort allvar och

åtgärder vidtogs omedelbart. Mobbningen upphörde.

Måluppfyllelse

Målet är uppfyllt

2009 28


PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Mål

Alla verksamheter har en årlig plan mot kränkande behandling enlig SFS 2008:571

Bodens skolplan 2009

Beskrivning av arbetet

Se ovan – Likabehandlingsplan.

BODENS LOKALA MILJÖMÅL/HÅLLBAR UTVECKLING

Mål

Alla för- och grundskolor erhåller miljöcertifiering senast 2010, tex. Grön Flagg eller Hållbar utveckling.

Bodens skolplan

Beskrivning av arbetet

Arbetet med ansökan om hållbar utveckling har inte lett till en certifiering. Två piloter utbildades,

men upplevde att det var väldigt svårt att arbeta med dessa frågor på grund av de stora

uppsägningarna under vårterminen 2009. Vi tar nya tag under 2010.

Analys av resultaten

Arbetet med hållbar utveckling pågår, trots att vi inte färdigställt vår ansökan.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Plan som beskriver arbetet samt ansökan ska färdigställas i början av vårterminen 2010.

Måluppfyllelse

Målet är ej uppfyllt

ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA

Mål

Om en eller båda av elevernas vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket

utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne

(modersmålsundervisning), om:

1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och

2. eleven önskar få sådan undervisning.

Studiehandledning ska erbjudas.

Beskrivning av arbetet

Vi har haft en elev som har tornedalsfinska som modersmål. Efter idogt letande hittade vi en lärare

som kunde ha undervisning. Undervisningen var förlagd efter skoltid en gång per vecka. Alla var

väldigt belåtna med den lösningen. Vi har även två elever som har teckenspråk som modersmål –

dessa elever har haft modersmålsundervisning under vårterminen och höstterminen 2009, men det är

väldigt svårt att få en behörig lärare i teckenspråk. Hösten 2008 och tidigare hade vi en lärare, men

hon flyttade till en annan kommun. Önskemål om undervisning i polska har funnits – men tyvärr har

vi saknat lärare. Vi har gett studiehandledning i svenska och matematik för en elev med finska som

modersmål.

Analys av resultaten

2009 29


Studiehandledningen gav mycket goda resultat trots att eleven fått denna under en kort tid. En slutsats

blir att studiehandledning för dessa elever är av stor nytta och bör om möjligt sättas in så tidigt som

möjligt. Elever med annat modersmål än svenska erbjuds studiehandledning och

modersmålsundervisning om de så önskar och om det är möjligt.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Eftersöka en lärare i teckenspråk och även möjlighet till studiehandledning för de elever som har

behov av detta.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

INTERNATIONELLA KONTAKTER

Mål

Alla skolor i Boden ska ha någon form av internationell kontakt.

Bodens Skolplan

Rektor har ansvaret för skolans resultat / …/ och har ett särskilt ansvar för att

skolans internationella kontakter utvecklas.

Lpo 94

Beskrivning av arbetet

Skolan har inte ännu upprättat en regelrätt internationell kontakt. Däremot har man arbetat med att

öka elevernas medvetenhet om barns rättigheter, kunskap om demokrati och att ge barnen en

plattform – i familjen, skolan, samhället, nationellt och globalt. Intresset för andra barn i världen och

deras villkor har väckts. Nu gäller det bara att hitta intressanta kontakter som passar till åldern. På

skolan pågår ett arbete med att upprätta internationella kontakter. Rektor, träffade rektorer och

skolledare från andra länder i Europa i maj 2009.

Analys av resultaten

Skolan har fortfarande inga internationella kontakter.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Vi ska sträva efter att utveckla en internationell kontakt till skolan.

Måluppfyllelse

Målet är ej uppfyllt

Ordningsregler

Mål

Det är rektors ansvar att se till att det finns ordningsregler på skolan. Dessa ska vara anpassade efter varje

skolas unika behov. Reglerna ska tas fram tillsammans med lärare och övrig personal samt företrädare för

eleverna och, i grundskolan och motsvarande skolformer även deras vårdnadshavare. Det är viktigt att

ordningsreglerna diskuteras regelbundet och att eleverna är med och formulerar vad som ska gälla på just

deras skola och gör reglerna till sina egna.

Skolverkets nyhetsbrev aug. 2007

2009 30


Beskrivning av arbetet

Arbetet med ordningsregler ligger företrädesvis i början av skolåret, dvs höstterminen. Vid behov kan

revideringar göras senare underläsåret. Ordningsreglerna diskuteras först tillsammans med eleverna,

sedan i kollegiet där man utgår från skolverkets rekommendationer och slutligen diskuteras reglerna i

Verksamhetsstyrelsen och läggs ut på skolans hemsida för synpunkter från föräldrarna. Efter ett par

veckor fastställs reglerna.

Analys av resultaten

Arbetet fungerar bra. Möjligen kan vi lägga till sanktioner när man bryter mot ordningsreglerna.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Möjligen kan vi lägga till sanktioner när man bryter mot ordningsreglerna.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

UPPFÖLJNING AV SKOLVERKETS INSPEKTION

BRISTER

1. Elevernas kunskapsutveckling följs inte

upp och utvärderas i förhållande till

kursplanernas krav i samtliga ämnen

2. Skolan genoför inte en systematisk

uppföljning och utvärdering av elevernas

kunskapsresultat i förhållande till de

nationella målen i år 5 i samtliga ämnen

3. Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte

förordningens krav

Uppföljning av prognos

och uppnående av mål

redovisas i tabell för alla

klasser. Elevernas

kunskaper i samtliga

ämnen och vilka mål de

ska nå synliggörs via

skriftliga omdömen och

matriser. IUP:n är ett

verktyg för att synliggöra

nästa steg i elevens

lärande.

Elevernas kunskaper i

samtliga ämnen och vilka

mål de ska nå synliggörs

via skriftliga omdömen

och matriser. IUP:n är ett

verktyg för att synliggöra

nästa steg i elevens

lärande. Detta gäller

samtliga årskurser

Likabehandlingsplanen

ska beskrivas tydligt i KR

med lokala mål för det

förebyggande arbetet.

Även uppföljnings- och

revideringsdatum ska

anges.

Likabehandlingsplanen

granskas av förvaltningen

Uppföljning en gång

per termin.

Ansvarig: Rektor

Uppföljning en gång

per termin.

Ansvarig: Rektor

Uppföljning av

förvaltningen.

Ansvarig:

Utvecklingsledare

2009 31


BEHOV AV

FÖRBÄTTRINGSINSATSER

1. Personalens insikter i de föreskrifter som

styr utbildningen bör öka.

2. Elevernas möjligheter till inflytande över

sitt lärande bör förbättras.

3. Anpassning av undervisningen utifrån

elevers behov och förutsättningar bör

utvecklas.

4. Skolans individuella utvecklingsplaner bör

förbättras.

årligen i januari.

Inom området Kunskap

och Bedömning och vid

medarbetarsamtalen lyft

dessa frågor. På

konferenser är

styrdokumentsfördjupning

ett av inslagen.

Detta område är en av

skolans prioriteringar. På

konferenser är

styrdokumentsfördjupning

ett av inslagen.

Inom arbetsområdet Kun-

skap och bedömning och

vid medarbetarsamtalen

lyfts dessa frågor.

Den 5 nov 2008 tillsattes

en arbetsgrupp för att

revidera IUP-mallen och

dess anvisningar. Arbetet

var klart vårvintern 2009.

Rektor säkerställer

implementeringen.

5. Skolans åtgärdsprogram bör förbättras Den 5 nov 2008 beslutade

i rektorskonferens att alla

skolor ska arbeta efter

Lena Timbys modell ”Se-

Förstå-Handla”.

Åtgärdsprogrammen

följer författningens krav

och underlag arbetas fram

via en gemensam modell.

Alla personal har fått

utbildning av Lena Timby

och specialpedagogerna

har processutbildats under

6. Skolan bör se över hur lärarnas kompetens

används och tillgodose kompetens inom

ämnet musik.

7. Skolan bör bredda utbudet inom elevens

val

fyra terminer.

I tjänsteplaneringen

prioriteras ämnet musik.

Musiklärare är anställd.

Elevens val genomförs nu

som temaområden och tid

utlagt på schemat i

enlighet med timplanen.

För djupning och

Uppföljning en gång

per termin samt vid

medarbetarsamtalen.

Ansvarig: Rektor

Uppföljning en gång

per termin samt vid

medarbetarsamtalen.

Ansvarig: Rektor

Uppföljning en gång

per termin samt vid

medarbetarsamtalen.

Uppföljning en gång

per termin.

Ansvarig: Rektor

Uppföljning en gång

per termin.

Ansvarig: Rektor

Uppföljning en gång

per termin.

Ansvarig: Rektor

Uppföljning

läsårsvis.

Ansvarig: Rektor

2009 32


8. Rektor bör inom ramen för kvalitetsarbetet

följa upp och utvärdera skolans resultat.

breddning inom alla

ämnen genomförs från

hösten 2008.

Det reviderade

Systematiska

Kvalitetsarbetet

säkerställer kontinuerlig

uppföljning av skolans

resultat.

Uppföljning en gång

per termin.

Ansvarig: Rektor

Beskrivning av arbetet

Åtgärdsprogram följs regelbundet upp vid samtal. Skolan använder en ny modell som gäller för alla

skolor. Arbetet med denna nya modell har varit till hjälp att förbättra kvalitén på åtgärdsprogrammen.

Alla pedagoger gör skriftliga omdömen i alla ämnen varje termin. I samband med utvecklingssamtalen

upprättas IUP. Kvalitén på IUP har utvecklats ytterligare med hjälp av de skriftliga

omdömena och kunskapsprofilerna i de nationella proven. I år 3 och 5görs nationella prov som

redovisas i KR samt i samtal med föräldrarna och eleverna. Förvaltningen har upprättat en

uppföljningsplan som skolan använder. Arbetet förbättras och utveckling sker mot ett större

elevinflytande genom arbetet med matriser, skriftliga omdömen och samtal om mål. Trots detta

uttrycker eleverna och lärarna att inflytande kunde vara större. I samband med skriftliga omdömen

och kompetensutvecklingsdagar har pedagogernas insikt i skolans styrdokument fördjupats vilket sker

kontinuerligt. Musikundervisningen i alla klasser har utvecklats med hjälp av en utbildad musiklärare.

Skolan har under läsåret haft ett stort utbud av elevens val där eleverna har haft möjlighet att fördjupa

sig i de olika skolämnena. Elevernas kunskaper i samtliga ämnen och vilka mål de ska nå synliggörs

via skriftliga omdömen och matriser. IUP:n är ett verktyg för att synliggöra nästa steg i elevens

lärande. Detta gäller samtliga årskurser.

Analys av resultaten

Alla eleverna i åk 3 har uppnått målen.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

För att utveckla ytterligare den systematiska uppföljningen kan vi ha inplanerade veckor då elever och

pedagoger arbetar med planering, dokumentation, uppföljning och utvärdering.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

ENKÄTER

Föräldraenkät år 3

Svarsfrekvens: 44 % av föräldrarna har svarat på enkäten.

Analys av resultaten

Samtliga som fyllt i enkäten är har stort förtroende för sin lärare och att deras barn blir behandlad med

respekt i skolan. Ett fåtal föräldrar är mindre nöjd med hur skolans personal förebygger och bekämpar

mobbing och okamratligt beteende. Nästan hälften av de svarande känner inte till skolans

likabehandlingsplan, trots att den gicks igenom på föräldramötet. De allra flesta känner sig mycket

2009 33


välkommen till skolan, och att deras barn stimuleras och utvecklas i skolan. Även innehållet i

utvecklingssamtalet var de allra flesta mycket nöjda med.

Åtgärder som ska vidtas för ökad måluppfyllelse

Vara ännu tydligare när likabehandlingsplanen gås igenom varje termin och skicka hem den till varje

familj. Påpeka att den även finns på hemsidan.

Måluppfyllelse

Målet är till stor del uppfyllt

AKTIVITETER SOM GETT HÖG MÅLUPPFYLLELSE

• Informations- och kommunikationsteknologi – IKT – har blivit ett vanligt verktyg i elevernas

lärande.

• Lärarkompetensen inom kunskap och bedömning, matriser samt skriftliga utvecklas.

• Föräldra- och elevinflytande i verksamhetsråd och verksamhetsstyrelser fungerar bra.

• Gruvbergets kulturområde ger många goda möjligheter till experimentellt och konkret lärande

inom inom skolans profil - hälsa och livsstil.

• Elevernas kunskaper utvecklas – tydliga resultat i Nationella proven i åk 3 och 5 och i

ämnesuppföljningarna som görs alla terminer i alla ämnen

• Alternativa verktyg för elevernas lärande

• Hemkunskapsundervisningen utförs av behöriga lärare på ett högstadium

NYA UTVECKLINGSOMRÅDEN – TILLIKA NY ARBETSPLAN

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övriga personal samt företrädare för

eleverna och deras vårdnadshavare. Rektor beslutar om arbetsplanen. Grundskoleförordningen 23 §.

Den lokala arbetsplanen bygger på Lpo 94 och pekar på valda utvecklingsområden som poängteras i

kvalitetsredovisningen och kommunens strategiska plan och skolplan. För 2010

Elevernas delaktighet i

planering av

undervisningen

Miljöcertifiering

Så här ska vi arbeta Föräldrarnas önskemål

2009 34


Bedömningsmatriser

Elevens val

Specialpedagogiskt

stöd

Vid varje arbetsställe

ska det finnas personer

som kan ge första

hjälpen.

Övning enligt lokala

krisplanen ska hållas

minst en gång per år

och arbetsställe

Skolmedlare ska

utbildas och

skolmedling upptas

Skolans profil

Skolmaten

Rektors analys över resultatet och en bedömning om vilken utveckling

som skett över tid

Arbetet med barn i behov av särskilt stöd är ett av de områden som varit föremål för

störst uppmärksamhet under de senare åren. Resultatet är väldigt positivt och drygt 91

procent av eleverna når godkänt resultat i Nationella ämnesproven i årskurs 5 och 93

procent i åk 3. Bedömningar och prognoser av elevernas måluppfyllelse görs i alla

ämnen alla terminer

Alla elever i åk 5 är simkunniga

Datoranvändning, informations- och kommunikationsteknologi – IKT samt alternativa

verktyg har blivit vanligt förekommande i elevernas lärande.

Föräldra- och elevinflytandet i verksamhetsråd och verksamhetsstyrelser fungerar bra.

Verksamhetsråd/styrelse träffas minst två gånger per termin.

Lärarkompetensen inom kunskap och bedömning samt skriftliga omdömen har

utvecklats positivt. Det gäller även arbetet med åtgärdsprogram och individuella

utvecklingsplaner.

Föräldra- och elevinflytande genom klassråd, elevråd, verksamhetsråd och

verksamhetsstyrelser fungerar bra.

2009 35


Slutord

Arbetet på Gruvbergets kulturområde har resulterat i många fina tillfällen till

kunskapsutveckling i både hållbar utveckling och naturorienterade ämnen.

Kulturområdet har varit ett välbesökt utflyktsmål för både allmänhet och elever runt i

kommunens skolor.

Det är sagolikt roligt och lärorikt att arbeta tillsammans med både pedagoger, föräldrar och elever. Jag

ser fram emot ett nytt och givande år 2010. Då ska vi tillsammans bygga en verksamhet med barn från

förskoleklass till och med årskurs 5.

Boden 2009-12-14

Kerstin Österlind

Rektor

2009 36


Föräldraenkät åk 3, Skolan 2009 Genomförd vårterminen

Markera mellan 1-8 det det Du/Ni tycker stämmer bäst.

Svarsfrekvens: 22 svar av 49, 44 %

1. Mitt barn blir behandlad med respekt i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,8

Hösten 7,9

2. Jag är nöjd med hur skolans personal förebygger och bekämpar mobbing och okamratligt beteende

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

6,7

Hösten 6,8

3. Känner Du/Ni till skolans Likabehandlingsplan?

Ja Nej

11 11

Hösten 22 ja 8 nej

4. Mitt barn går på en trygg skola

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,6

5. Jag känner mig välkommen i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

8,0

6. Mitt barn stimuleras och utvecklas i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,5

7. Jag har förtroende för mitt barns lärare

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

8,0

8. Som förälder kan jag påverka de regler och normer som finns i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

6,4

9. Jag är nöjd med innehållet i utvecklingssamtalen

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,8

2009 37


Föräldraenkät åk 5, Skolan 2009 Genomförd vårterminen

Markera mellan 1-8 det det Du/Ni tycker stämmer bäst.

Svarsfrekvens: 79 procent, 44 svar av 56

1. Mitt barn blir behandlad med respekt i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,3

2. Jag är nöjd med hur skolans personal förebygger och bekämpar mobbing och okamratligt beteende

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

6,9

3. Känner Du/Ni till skolans Likabehandlingsplan?

Ja Nej

29 15

4. Mitt barn går på en trygg skola

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,1

5. Jag känner mig välkommen i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,4

6. Mitt barn stimuleras och utvecklas i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,3

7. Jag har förtroende för mitt barns lärare

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,5

8. Som förälder kan jag påverka de regler och normer som finns i skolan

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

6,4

9. Jag är nöjd med innehållet i utvecklingssamtalen

Missnöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 Nöjd

7,0

2009 38

More magazines by this user
Similar magazines