arsredovisning-maj-2005-auriant-mining

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2004

Innehållsförteckning

Definitioner, affärsidé, tidpunkter för

ekonomisk information, ordinarie bolagsstämma 4

Verställande direktören har ordet 6

Några ord från Central Asia Gold ABs styrelseordförande 9

Verksamhetsbeskrivning 10

Om Guld 12

Den ryska guldindustrin 14

Guldfyndigheten Tardan 16

Guldfyndigheten Kopto 19

Den alluviala fyndigheten Sivo Pravy Uval 20

Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr 21

Delägda diamantprospekteringskoncessioner i norra Sverige 23

Ekonomisk diskussion kring guldfyndigheten Tardan 24

Den ryska republiken Tyva 28

Miljöpolicy för Central Asia Gold AB 29

Aktiekapital och ägarförhållanden 30

Finansiell information 31

Ledande befattningshavare, styrelse samt revisor 32

Förvaltningsberättelse 34

Resultaträkningar 36

Balansräkningar 37

Förändring eget kapital 38

Kassaflödesanalyser 39

Nyckeltal 40

Redovisningsprinciper och noter 41

Ordlista / Förkortningar 50

Definitioner, affärsidé, tidpunkter för

ekonomisk information, ordinarie bolagsstämma

Definitioner

Med “Central Asia Gold”,“CAG”eller “Bolaget”avses Central Asia Gold AB (publ) med svenskt

organisationsnummer 556659-4833 och dess två dotterbolag.

Affärsidé

Genom utnyttjande av kunskaper och kontakter i de centrala delarna av Asien bli ett internationellt

sett medelstort och lönsamt guldproduktionsbolag. Även andra mineraler än guld kan

komma att omfattas av Bolagets verksamhet.

Tidpunkter för ekonomisk information under 2005

Central Asia Gold ABs räkenskapsår är 1 januari – 31 december. Bolaget lämnar under 2005

återkommande ekonomisk information enligt följande:

Bokslutskommuniké: 24 februari 2005

Delårsrapport (1) jan – mars 2005: 30 maj 2005

Delårsrapport (2) jan – juni 2005: 26 augusti 2005

Delårsrapport (3) jan – sept 2005: 25 november 2005

Ordinarie bolagsstämma 2005

Bolagsstämman kommer att hållas i Stockholm på Näringslivets Hus, Storgatan 19 fredagen den

10 juni med början kl. 15.00. Aktieägare som önskar deltaga måste:

i) Vara införda i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken på avstämningsdagen

som är 31 maj 2005. Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att ha rätt att

deltaga i stämman, genom förvaltares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn

så att vederbörande är registrerad den 31 maj 2005. Detta bör göras i god tid.

ii) Anmäla deltagandet till Bolaget senast den 7 juni kl. 16.00.Anmälan kan göras per telefon

08 – 624 26 80, via email på adress agm@centralasiagold.se eller via brev på adressen Central

Asia Gold AB, Brovägen 9, 182 76 Stocksund. Anmälan måste omfatta fullständigt namn,

person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer. Om aktieägare vill låta sig

representeras av ombud måste en skriftlig fullmakt ställd till ombudet vara bolaget till handa

före bolagsstämman.

Så här ser Kopto-guldet ut i mikroskop.

Bästa aktieägarkollegor,

Inledning

Härmed översänds den första årsredovisningen i Central Asia

Gold ABs hittills korta historia:

Låt mig ägna denna sektion åt en genomgång av vårt bolags

dagssituation:

Vad finns det för tillgångar i Central Asia Gold AB och vart är

vårt företag på väg? Jo, i huvudsak äger vår koncern via de två

ryska dotterbolagen tre stycken mycket intressanta minerallicenser

i östra Sibirien i Ryssland. Licenserna ger rätten att

utvinna alla de mineraler som påträffas inom licensområdena

under licensperioderna, som i vårt fall är i snitt kring 20 år.

Några viktiga frågor att då ställa är hur mycket guld som bedöms

finnas i marken, hur mycket av det som väntas kunna produceras

ekonomiskt samt hur mycket kapital det kommer att gå åt för

att få igång en storskalig verksamhet.

Tardans historiska evolution

För enkelhetens skull koncentreras uppmärksamheten på vår

största fyndighet Tardan, som innehåller den helt dominerande

andelen av koncernens guldreserver och guldmineraltillgångar:

Tardan blev föremål för prospekteringsarbeten redan under

1960- och 1970-talen i dåvarande Sovjetunionen. Sovjetstaten

satsade på den tiden betydande resurser på att ta fram och

definiera mineraltillgångar i bred bemärkelse. Mer uppmärksammade

än guldet är nog de stora olje- och gasfyndigheter som

hittades i västra Sibirien med början redan på 1950-talet.

I Tardans fall genomfördes ett omfattande undersökningsprogram

under denna period, och ett antal rika malmkroppar identifierades.

Det är dock viktigt att förstå två specifika omständigheter

från denna epok. För det första var priset på guld, även i

reala termer, mycket lågt på 1960- och 1970-talen. Kopparn var

faktiskt mer värdefull vid denna tid, och guldet kunde lite

hårddraget ses som en biprodukt. Alltså var inte malmkroppar

med låg guldhalt av ekonomiskt intresse, utan geologerna fick

hålla sig till höggradigt guld för att överhuvudtaget kunna

motivera en brytning av detsamma (se geologisk karta 1 på sid

8). Under denna period definierades i Tardans fall snäva

guldreserver, med en senaste reservberäkning genomförd 1994

omfattande 229 000 troy ounces (oz), drygt 7,3 ton, guld med

en snitthalt av 10,7 g guld per ton malm.

Vad som har inträffat härefter, och som radikalt ändrar förutsättningarna,

är att det internationella guldpriset har stigit ordentligt

efter Sovjets kollaps. I skrivande stund ligger det på ca

419 USD/oz,och det talas om att vi möjligen kan få se en kraftig

real uppjustering av guldpriset i analogi med vad som redan har

inträffat med det internationella oljepriset fr o m 2002. Vi får se

vad som sker, men givet ett guldpris om över 400 USD/oz är

det möjligt att få ekonomi i malmkroppar med lägre guldhalter

än 10,7 g/ton.

Nya lakningsmetoder

För det andra, och lika viktigt, skedde en liten guldteknisk

revolution i Ryssland och västvärlden under slutet av 1980-talet

och början av 1990-talet. Det handlade om möjligheten att

genom s k ”pad leaching”laka guldmalmer effektivt med cyanid.

Denna utvinning av guld på öppna cementplattformar, pad

leaching, är en vedertagen metod för att producera guld effektivt

ur malmer med lägre guldhalt. Förutom det är metoden även

säsongsoberoende, d v s den kan genomföras såväl under den

kalla som varma delen av året. Användning av pad leaching

resulterar allt annat lika i att guldreserverna ökar genom att även

låghaltiga malmer kan anrikas effektivt och till låg kostnad.

Metoden används i dag på ett antal guldfyndigheter i Ryssland,

varav några befinner sig i Central Asia Golds närområde i östra

Sibirien.

Bägge ovan faktorer torde i Tardans specifika fall medföra att det

kommer att vara möjligt att ekonomiskt utvinna guld ur

malmkroppar med betydligt lägre genomsnittliga guldhalter än

10,7 g/ton.

Vad får det i så fall för konkreta följder för Tardan-fyndigheten?

Självklart betyder det att de utvinningsbara guldreserverna ökar.

Hur mycket kommer att kunna fastställas över tiden allteftersom

mer undersökningsarbete vidtas.

Nytt utvärderingsarbete

Under andra halvan av 2004 och så långt 2005 har ett stort

utvärderingsprogram genomförts. Två arbetsmoment har skett

parallellt. Först har ett antal medarbetare sysslat med att gå

igenom och verifiera de arbeten som utfördes under ett antal

decennier på sovjettiden. Det innebär att kartor, mineralprover

och andra nedtecknade utvärderingsresultat har genomgåtts

ånyo samt har lagts in i en ny databas. I allt väsentligt har

koncernens specialister kunnat fastställa att de äldre sovjetiska

resultaten gällande guldreserverna i skarnmalmkropparna är

vederhäftiga. Det är i sig en mycket viktig slutsats att man kan

lita på dessa tidigare resultat.

Härnäst har en ny datainsamlingskampanj inletts. Under andra

halvan av 2004 handlade det främst om att gräva nya breda

ytdiken för insamling av mineralprover i ytskiktet i syfte att ta

fram ett rättvisande malmprov för testanrikning. Delvis grävdes

dessa diken utanför de tidigare identifierade malmkropparna.

Omkring 15 000 kubikmeter jordmassor schaktades under

denna tid och därur togs ett prov om ca 3 ton som sänts in till

ett välrenommerat ryskt specialistinstitut, Irgiredmet, för

framtagande av slutligt anrikningsschema. Irgiredmets analys blir

klar under hösten 2005. Därtill insändes drygt 1 200 små

malmprover för analys. Erhållna analyssvar på de 1 200 proven

bekräftar alltså tidigare data från sovjettiden.

Data från djupet samlades också in under sovjeteran. Bland annat

grävdes då på Tardans licensområde 5 stycken djupgående

gruvgångar från vilka sedan även olika borrningar genomfördes.

Högsta penetrerade djup begränsades dock till drygt 100 m på

den tiden.

För att nu komplettera de äldre data och även i syfte att göra

datanätet trängre (mer detaljerat) har en ny borrigg beställts

under tidiga 2005. Den planeras att tas i drift på Tardan någon

gång kring halvårsskiftet. Vi räknar med att hinna med drygt

5 000 meter kärnborrning under resterande del av 2005.

Borrningen skall i år koncentreras till följande avsnitt:

1) På Kopto-fyndigheten skall borrning ske på djupet av

malmkropparna nr 1 och 2 i syfte att möjligen utöka guldreserverna

där.

2) På Tardan skall borras i syfte att genomföra förtätning av

datanätet i området av malmkropparna nr 24 och 26 i syfte

att omföra reserverna där i kategori C2 till kategori C1.

Malmkropp nr 24 innehåller huvuddelen av de malmer som

redan idag är tillståndsgivna för produktion via ett s k

pilotprogram, d v s ett tidigt produktionsprogram.

3) Vidare skall enligt nedan borrning ske på Tardan inom det

s k block 2 i närheten av gruvschakt nr 1 i syfte att försöka

påvisa förekomsten av s k låghaltiga guldmalmer i större

volymer inom just detta område.

Den nuvarande geologiska bilden

Slutsatserna som våra erfarna geologer tror sig kunna dra på detta

stadium är i stort följande:

Guldet finns självklart distribuerat över en mycket stor yta av

licensblocket, och inte enbart i de tidigare fastställda höghaltiga

skarnmalmkropparna. Den geologiska modellen som ligger

bakom Tardan ser nu också väsentligt annorlunda ut (se

geologisk karta 2 på sid 8). Exakt hur guldet fördelar sig i halter

och i längd- och djupdimensionerna utanför de fastställda skarnmalmkropparna

vet vi ej säkert ännu.Våra geologer har dock

börjat specialstudera utvalda intressanta delblock inom Tardanfyndigheten.

Som åskådliggörande exempel tas delblocket nr 2 i

närheten av gruvschaktet nr 1 (se geologisk karta 3 på sid 8).

Inom just denna yta har data tidigare insamlats via ett antal

ytdiken och ytgropar samt ett djupgående borrhål.

De sovjetiska geologiinstanserna fastställde tidigare att det fanns

omkring 853 kg guldreserver i kategorin C2 i detta block med

en snitthalt om 6,2 g/ton.

Om våra specialister nu applicerar mindre rigida krav på

guldhalter och utgår från en bedömd gulddistribution i detta

block ändras bilden radikalt:Vid en genomsnittlig guldhalt om

2,28 g/t ton bedöms att guldet finns mer brett fördelat och

malmtonnaget ökar med omkring 4 miljoner ton (bara i detta

block och bara ner till ett djup om 100 m).Därvid bedömer våra

specialister internt att guldmängden i marken inom bara detta

delblock ökar till 9,6 ton (omkring 300 000 troy oz). Observera

att på detta stadium får den bedömda guldmängden ej kallas

reserver, då reservklassificering kräver det mer täta rutnätet av

data som vi nu avser att samla in. Jag tror dock att alla inser den

möjliga exponentiella ökningen av utvinningsbart guld som sker

vid en sänkning av genomsnittshalten.

Här står vi nu våren 2005. En

mängd arbetsmoment måste

utföras innan hemläxan är

fullständigt gjord. Många svar

kommer att ges under året

bl a när institutet Irgiredmet

kommer med sin rapport över

provanrikningen samt när

Många svar

kommer att ges

under året

bl a när institutet

Irgiredmet kommer

med sin

rapport

“

”

resultaten av det nya borrprogrammet föreligger. Bilden vi har

på näthinnan pekar dock i riktning mot en väsentligt större

fyndighet än vad som tidigare antagits.

I mellantiden är det viktigt att inte tappa tempo och fokus.

Nuvarande myndighetstillstånd tillåter brytning på vissa av de

redan nu definierade malmkropparna. Det är t o m så att vi är

skyldiga att börja producera guld på Tardan i stor skala inom 2 år.

Karta 1

Karta 2

Karta 3

De ryska geologiska instanserna rekommenderar alltså att

parallellt genomföra fortsatt utvärderingsarbete samtidigt som

guldproduktion inleds. Detta tycker vi också är sympatiskt –

en s k tulipanrosstrategi.

I slutänden räknar vi alltså kallt med att påbörja s k pilotproduktion

av guld på Tardan inom relativt kort tid, sannolikt

under nästa år. Det medelfristiga målet att producera omkring

70 kg guld per månad fr o m andra halvåret 2007 kvarstår.

Kanske kan vi skjuta detta mål något närmare i tiden om vi

känner oss bekväma med en väl genomtänkt och i tiden rätt

strukturerad utbyggnadsplan.

Finansiella ramar

När man skall försöka skapa maximala värden för aktieägarna

måste den finansiella dimensionen av ett projekt också tas

under lupp. Vi vill själva dosera kapitalanskaffningen i olika

steg för att inte göra projektet onödigt ”framtungt”. Mer

kapital skall alltså tas in – det har vi tydligt talat om tidigare.

Exakt hur mycket och hur fort beror på faktorer som

resultaten av det geologiska utvärderingsarbetet, vald utbyggnadsplan,

eventuella kreditfinansieringsalternativ samt även

möjliga partnerskap.

Vad gäller dessa frågor är det självklart attraktivt att eventuellt

kunna ta ner egenkapitalbehovet exempelvis delvis genom en

leasinglösning av nödvändig utrustning.Vidare är det ju inte

självklart att Central Asia Gold skall bedriva den slutliga

utbyggnaden helt i egen regi. Man kan mycket väl tänka sig

att bjuda in externa partners för att vara med och dela bördor

och möjligheter. Låt oss bara tydligt fastställa att riktmärket

måste vara att optimera aktieägarvärdet genom att lägga sig rätt

på kurvan ”Förväntad avkastning och risk”.Vi behöver inte

med nödvändighet försöka att ensamma bli världsmästare i

gruvutbyggnad.

Slutord

Jag hoppas att denna ganska långa och icke uteslutande geologifokuserade

redogörelse för våra gemensamma sakers tillstånd

ger er aktieägare en bättre förståelse av vårt guldprojekt.Vi i

styrelse och företagsledning är mycket glada och förväntansfulla.

Central Asia Golds första månader på börsen har givit

mersmak.Alla har i snitt tjänat lite pengar så långt, så förhoppningsvis

väljer merparten av er att hänga med ett tag till.

Riskerna är så klart fortfarande betydande på detta stadium av

vårt projekts utveckling, men så är även potentialen.

Väl mötta på vår bolagsstämma den 10:e juni i Industrihuset

i Stockholm med början kl. 15.00!

Torbjörn Ranta

Verkställande Direktör

Några ord från Central Asia Gold ABs styrelseordförande

Kära aktieägarkamrater,

Jag utnyttjar denna möjlighet att etablera en direkt skriftliga kommunikation med er alla för första

gången.Vårt gemensamma företag är fortfarande ungt och inbegripet i ganska komplext geologiskt

arbete. Det närmaste målet är att producera en stor mängd guld på effektivt vis i syfte att skapa en

attraktiv avkastning på det kapital som hittills investerats. Jag är övertygad att vi skall klara det.

Det mer långsiktiga målet är att granska nya mineralprojekt och att utöka verksamheten. Denna

möjlighet existerar klart och tydligt. Den ryska oljesektorn, från vilken jag har mycket erfarenhet,

är koncentrerad till ett fåtal stora aktörer av global storlek. De är efter de senaste åren med höga

oljepriser och genomförda rationaliseringsprogram väldigt lönsamma. Därmed har de tillräckligt

med pengar för att finansiera sina befintliga utbyggnadsprogram och även för att ta sig an nya

projekt. Detta driver upp prislappen för nya oljeprojekt.

Den ryska guldsektorn, å andra sidan, är lyckligtvis fortfarande ganska fragmenterad med hundratals små och medelstora företag, som

existerar vid sidan av de större.Av dessa större är Norilsk Nickel idag den ledande ryska aktören även i guldsektorn. Här kan Central

Asia Gold ha en viktig mission att fylla.Vi, till skillnad från de flesta andra av våra medelstora ryska guldbolagskollegor, har möjligheten

att snabbt anskaffa finansiering via den västliga aktiemarknaden. Detta instrument skall tillgripas när det är motiverat för att expandera

verksamheten. Om vi gör det föredömligt kan vi demonstrera för våra ryska guldbolagskollegor, och för oss själva – aktieägarna – att

förvärvsdriven expansion delvis finansierad av nya aktieemissioner kan skapa s k ”win-win” situationer. I sådant fall kan vi få nöjet att

se nya möjliga förvärvsobjekt rada upp sig vid våra grindar istället för att behöva gå ut och söka efter dem. Så därför skall vi,utan att

för den sakens skull förlora fokus på dagens uppgift att sätta Tardan i storskalig produktion, vara receptiva för att snabbt utvärdera nya

attraktiva förvärv om de poppar upp på radarskärmen.

I övrigt skulle jag gärna vilja presentera mig själv på ett lite mer personligt vis. Jag är 42 år, pappa till två söner och en utbildad geolog.

Jag tog min examen från universitetet i Tomsk, min sibiriska hemstad, under 1980-talet. Jag hade inga rika föräldrar eftersom vi alla

levde i Sovjetunionen där privat affärsverksamhet ej förekom. Jag fick dock en första mental geologisk injektion av min far, också han

geolog. Mitt första arbete var med oljeproduktion i Tomskregionen, för företaget Tomskneft som då ägdes av sovjetiska staten. När

Sovjetunionen upplöstes 1991 beslöt jag mig för att försöka råda över min egen framtid. Jag började sätta upp en tradingverksamhet

inriktad på olika trävaror och mineraler. I den tidens höginflationsera visade sig det vara ett lönsamt koncept. Jag fick mersmak – inte

bara av att tjäna mina första pengar, utan också av det faktum att jag fick ny erfarenhet och att jag skapade nya arbetstillfällen – inte

bara för mig själv.

Som affärsman har jag över åren lärt mig att inte ta något för garanterat. Affärsverksamhet innebär risktagande och möjliga vinster.

Man måste konstant utvärdera sina egna affärsprojekt och kritiskt jämföra dem med andra liknande projekt. Mina riktstjärnor är att

vara långsiktig och att inse att det måste sås innan man kan skörda. Å andra sidan skall man inte gifta sig med sina projekt. Ibland måste

man vara beredd att göra exit och ta vinster.

Central Asia Gold representerar för mig en möjlighet att fortsätta att genomföra mineralprojekt såsom jag gjort ett antal gånger tidigare.

Möjligheten att få samfinansiering från andra aktieägare innebär att jag kan ge mig i kast med större projekt än vad jag annars ensam

hade mäktat med. Jag förstår och uppskattar det förtroende som ni, aktieägarna, visar vårt företag, dess företagsledning och styrelse, av

vilka jag själv är en del.Tack för det! Jag skall göra allt för att ej göra er besvikna.

Tomsk i maj 2005

Michail Malyarenko

Verksamhetsbeskrivning

Affärsidé

Genom utnyttjande av kunskaper och kontakter i de centrala

delarna av Asien bli ett internationellt sett medelstort och

lönsamt guldproduktionsbolag. Även andra mineraler än guld

kan komma att omfattas av Bolagets verksamhet.

Introduktion

Central Asia Gold AB är ett svenskt företag verksamt inom

prospektering och produktion av guld i östra Sibirien i Ryssland.

Koncernen består av det svenska moderbolaget samt av två

helägda dotterbolag i Ryssland.

Vidare köpte dotterbolaget OOO Tardan Gold under våren

2005 ett dotterdotterbolag, OOO Mars. Detta ägs till 98%.

Dotterbolagen äger idag tre licenser gällande prospektering och

produktion av guld i de två republikerna Tyva och Buryatien i

Ryssland. Ytterligare en licensansökan avseende en betydande

guldfyndighet är ingiven och därtill pågår förvärvsdiskussioner

avseende fler fyndigheter i dotterbolagens närområde inklusive i

Mongoliet.

Tillgångar

Enligt ryska geologiska klassificeringar omfattar koncernbolagens

licenser idag följande tillgångar uttryckta i troy ounce (oz):

Mål och strategi

Central Asia Gold ABs affärsidé är att bli ett internationellt sett

medelstort guldproduktions- och prospekteringsbolag. Även

andra mineraler än guld kan omfattas av bolagets verksamhet.

För att motivera en plats på världskartan krävs i detta hänseende

att Cental Asia Gold uppnår åtminstone 1 000 000 troy ounce

av utvinningsbara guldreserver (1 troy ounce = 31,1 gram). Då

skapas bl a en god balans mellan administrations-, prospekterings-

och direkta produktionskostnader.

Guldfyndigheten Tardan, som bolaget äger i utgångsskedet,

innehåller betydande guldmängder - enligt ryska klassificeringar

från 1994 229 000 ounce av guldreserver (C1+C2) och 184 000

ounce av guldmineraltillgångar (P1-kategorien). Tilläggas skall

att malmkropparna i Tardan-projektet inte har utvärderats på

djupet fullt ut ännu, varför det finns en god möjlighet att öka på

Tardans malmbas med ytterligare borrinsatser. Bolaget har även

licenser avseende två andra guldfyndigheter i Sibiren. En mängd

andra medelstora guldfyndigheter finns att förvärva i Central

Asia Golds närområde i Sibirien och i Mongoliet, och

förhandlingar pågår.

En central del i affärsidén är även att idka prospektering.Bolagets

ryska geologer är mycket erfarna, och med tanke på att rörelsekostnaderna

i Ryssland för att vidmakthålla prospektering är

lägre än i väst, samtidigt som priserna på metaller som hittas som

resultat av prospekteringen kan säljas till världsmarknadspris, är

prospektering attraktiv att genomföra.

1 ounce = 31,1 g Guldreserver/

Licens- Ägar- Guldreser- Guldmineral- Guldmineral- Guldmineral-

Dotterbolag Licens status andel ver C1 tillgång C2**) tillgångar P1 tillgångar P2

OOO Tardan Gold Tardan Beviljad 100% 86 000 143 000 184 000 4 354 000* )

Kopto Beviljad 100% 5 000 31 000

OOO GRK Tomano*** ) Sivo Beviljad 100% 19 000

Subtotal 105 000 148 000 215 000 4 354 000* )

Karabel-Dyr Ansökt 240 000 1 098 000

*) Dessa guldmineraltillgångar i kategorin P2 är beräknade av lokala geologiska organisationer i Tyva. De motsvarar närmast kategorin ”antagna mineraltillgångar” i väst. Numera skall ryska

guldmineraltillgångar bedömas på federal rysk nivå vartannat år. Denna lokala skattning har blivit uppsatt för federal granskning under 2005.

**) Vänligen observera att C2 enligt ryska geologiska standarder anses vara guldreserver. Då det dock föreligger vissa skillnader mellan ryska och västliga kategorier betecknas C2 här som

”reserver/mineraltillgångar” för att understryka frånvaron av ett direkt linjärt samband mellan ryska och västliga siffror.

***) Minerallicensen avseende den alluviala guldfyndigheten Sivo Pravy Uval är sedan 1 april 2005 föremål för ett joint venture-avtal. I enlighet därmed är det ryska gruvföretaget OOO GRK

Oreol (“Oreol”) operatör av licensen, och är ansvarig för att uppfylla licenskraven liksom att finansiera verksamheten. Intäkterna från guldförsäljningen efter avdrag för raffineringsavgift och

royalty-skatt kommer att delas mellan OOO GRK Tomano (”Tomano”) och Oreol enligt en formel. Under 2005 får Tomano 5% och Oreol 95%. Under följande år är delningen 7% och 93%.

Licensen kvarstår dock i Tomanos ägo.

Central Asia Gold kommer även i övrigt att med entreprenörsinställning

göra allt för att hålla nere administrationskostnaderna

i koncernen i syfte att satsa maximalt på produktion och

prospektering.

Guldproduktionsplanering

Koncernens guldproduktion inleddes i sena januari 2005 från

Kopto-fyndigheten i Tyva. Månatlig malmbearbetningskapacitet

ligger i dagsläget kring 1 000 ton, vilket i snitt under detta år

beräknas ge kring 5 kg (150 troy oz) rent guld per månad givet

endast gravimetrisk anrikning. Vid mitten av 2006 planeras att

inleda guldproduktionen från den större Tardan-fyndigheten.

Från och med under andra halvåret av 2007 planeras koncernens

guldproduktion uppgå till omkring 70 kg per månad (2 170 oz)

motsvarande drygt 800 kg (24 000 oz) på årsbasis.

Central Asia Gold-koncernens organisationsstruktur

98%

OOO Mars

(Tomsk i Ryssland)

OOO Tardan Gold

(Tyva i Ryssland)

Central Asia Gold AB (publ)

(Sverige)

100% 100%

Rep kontor

(Tomsk

i Ryssland)

OOO GRK Tomano

(Buryatien i Ryssland)

100% 100% 100%

Tardan

licens

Kopto

licens

Sivo

licens

Om Guld

Utbud och efterfrågan på guld

Guld är ovanligt i det att det är såväl en råvara som en monetär

tillgång. Eftersom guld i det närmaste är oförstörbart finns allt

guld som någonsin har producerats kvar i en eller annan form.

Vid slutet av 2002 uppskattade guldkonsultbolaget Gold Field

Mineral Services (”GFMS”) att det totalt fanns en existerande

mängd av 147 800 ton guld i världen. Därav bedömdes 60% ha

brutits och tillverkats efter 1950. Den i särklass största

förbrukningen av guld är knuten till juvelerarbranschen. Under

de senaste åren har förbrukningen inom detta område varit

större än gruvproduktionen. Tack vare sina många speciella

egenskaper har guld också en industriell användning. Betydande

mängder nyttjas inom tandvården samt inom elektronik-, rymdoch

läkemedelsindustrin.

Tillförseln av guld till marknaden sker genom gruvproduktion,

återvinning och försäljning och guldlån från officiella reserver.

De officiella guldreserverna i olika centralbanker och andra

officiella institutioner beräknas uppgå till strax under 25% av den

totala existerande guldmängden.

Gruvproduktionen av guld under 1998 – 2002 var i genomsnitt

2 586 ton per år, guldskrot bidrog med 772 ton och nettoutförsäljning

från bankerna var 481 ton.

Baserat på dessa genomsnittliga siffror ökar alltså den totala

mängden guld i världen med omkring 1,7% per år.

Guldpriset i USD/oz 1971 - 2004

800

700

600

500

400

300

200

100

Jan -71

Jan -74 Jan -77 Jan -80 Jan -83 Jan -86 Jan -89 Jan -92 Jan -95 Jan -98 Jan -01 Jan -04

Guldets Historik

Redan för omkring 4 000 år sedan producerades ca ett ton guld

per år från förekomsterna som idag är Egypten, Sudan och

Saudiarabien. Det första myntet med guldinnehåll gjöts på 800talet

f.Kr.Man tror att det första rena guldmyntet skapades på 600talet

före Kristus på uppdrag av Kung Krösus av Lydien.Under det

romerska rikets storhetstid hittades nya guldförekomster i framför

allt Portugal, Spanien och Afrika. Man beräknar att produktionen

under denna tid uppgick till i storleksordningen fem till tio ton per

år. Från 500-talet fram till 1400-talet minskade guldutvinningen

dramatiskt. Under långa perioder var den årliga världsproduktionen

mindre än ett ton per år.

I mitten av 1400-talet ökade emellertid åter intresset för guld.

En viktig råvarukälla var förekomsterna i västra Afrika

(nuvarande Ghana) från vilka fem till åtta ton guld utvanns per

år. Också de spanska erövringarna i Sydamerika (Mexico och

Peru) under början av 1600-talet medförde ökande tillgång på

guld. Mot slutet av århundradet utvanns mellan tio och tolv ton

guld per år från i huvudsak dessa regioner. Under 1700-talet

började betydande mängder guld att brytas även i Ryssland

vilket medförde att den årliga världsproduktionen steg till ca 25

ton mot slutet av seklet.

Året innan guldruschen i Kalifornien (1847) hade världsproduktionen

ökat till ca 75 ton varav knappt hälften kom från

ryska förekomster. Upptäckten av guld i Kalifornien medförde

en vändpunkt i guldets historia.

Enbart under 1853 utvanns 95 ton guld från dessa förekomster.

Ungefär samtidigt hittades även betydande guldmalmer i

Australien.Världsproduktionen ökade snabbt och närmade sig

efter några år 300 ton guld per år. De stora förekomsterna vid

Witwatersrand i Sydafrika som hittades 1886 medförde

ytterligare produktionshöjning.

Redan 1898 hade Sydafrika passerat USA som världens ledande

guldproducent. Nästan 40% av allt guld som utvunnits fram till

idag kommer från de sydafrikanska gruvorna. Till den ökade

produktionen bidrog också de 1893 nyfunna förekomsterna i

Kalgoorlie (Australien) samt upptäckten av alluvialt guld i

kanadensiska Klondyke. Under första delen av 1900-talet

minskade guldproduktionen i många länder. Prishöjningar i

slutet av 1930-talet medförde visserligen en kort återhämtning

men det var inte förrän guldpriset steg dramatiskt på 1980-talet

som produktionen åter ökade. Många äldre förekomster

öppnades igen och en intensiv prospektering resulterade i flera

nya betydande guldmalmer. Mellan 1980 och 1990 steg

västvärldens guldproduktion från 962 till 1 744 ton per år, och

har sedan stigit vidare till kring 2 500 ton per år kring och efter

millennieskiftet.

Ländermässig fördelning, guldhalt och produktionskostnader

Guld produceras i gruvor på alla världens kontinenter utom

Antarktis. Guldkonsultbolaget Beacon Group identifierade år

2002 ett antal av 900 guldproducerande gruvor spridda i

världen.

Under stora delar av 1900-talet dominerades världens guldproduktion

av Sydafrika,som 1970 producerade 1 000 ton guld per

år eller 70% av världsproduktionen vid den tidpunkten. Därefter

har Sydafrikas andel minskat, men det är fortfarande världens

största guldnation med 15% av världsproduktionen 2002.

Världens största guldgruva är Grasberg mine i Indonesien, som

producerade 159 ton år 2002. Den näst största guldgruvan

globalt var Yanococha mine i Peru, som samma år gav omkring

75 ton guld.

Guldinnehållet i malmen varierar globalt beroende på

malmkropparna. Generellt uppgår guldinnehållet i de största

sydafrikanska gruvorna till

Globala produktionskostnader 2002

8 – 10 g/ton, medan

(vägda genomsnittliga kostnader i USD/oz)

mindre sydafrikanska

2001 2002 gruvor har mellan 4 – 6

Sydafrika 214 196 g/ton. Mycket av guldet i

Ryssland 195 205 världen produceras i

Övriga *) 219 230 dagbrott, där guldinne-

Kanada 235 245 hållet i malmen generellt är

Australien 226 251 lägre än i gruvdrift, med

guldhalter om 1- 4 g/ton.

USA 257 274

*) Latinamerika, Asien och Europa

Källa: GFMS

Produktionskostnaderna i världen varierar kraftigt beroende på

om det handlar om gruvbrytning eller dagbrott, djupet på guldförekomsterna,

typen och egenskapen av malmkroppar samt

guldhalten. De genomsnittligt uppgivna kontantmässiga

produktionskostnaderna (cash production costs) för

kommersiella informationslämnande större västliga gruvbolag

uppgick under det andra kvartalet 2003 till omkring 218

USD/troy ounce. Om man därtill lade andra kostnadsposter

såsom avskrivningar, pro-

Globala produktionsandelar 2002

spektering, administration

Sydafrika 15%

och annat steg total

USA 12%

produktionskostnad till

Australien 10%

närmare 260 USD/oz.

Kina 6%

Ryssland 8%

Den globala handeln i guld

Den globala guldhandeln Indonesien 7%

består främst av en större Kanada 6%

del som sker OTC (over- Peru 6%

the-counter), d v s direkt Övriga 30%

mellan olika marknadsaktörer.

Denna delmarknad

Total 100%

indelas sedan i spot-

Källa: GFMS

transaktioner och olika former av derivat såsom terminer och

optioner. OTC-marknaden är öppen dygnet runt, och de

huvudsakliga centren för sådan handel är London, New York

och Zürich, där större transaktioner äger rum (agerande av t ex

centralbanker och gruvbolag). Minsta transaktionsstorlek på

denna marknad är vanligen 1 000 ounce (oz). I Dubai och andra

städer i Fjärran Östern sker även OTC-affärer, men i mindre

storlek. OTC-handel sker såväl över telefon som över ett

elektroniskt handelssystem.

En mindre del av marknadshandeln sker via börser, t ex

NYMEX,TOCOM eller Istanbul.

För att underlätta prissättningen på marknaden sker två gånger

per dag (kl. 10.30 och kl. 15.00) en referensprissättning av guld,

den s.k.”London fix”.Settlement sker snarlikt som på den internationella

valutamarknaden via konton i olika banker, och standardenheten

är en ”London Good Delivery Bar”. Valutan för

settlement är vanligen US-dollars. Den underliggande marknadsstorleken

är de 147 800 ton guld (per ultimo 2002) multiplicerade

med det aktuella marknadspriset. Per slutet av första

kvartalet 2003 var storleken på guldmarknaden omkring 1/10

av börsvärdet på New York Stock Exchange, men då den består

av en enda homogen produkt är likviditeten förstklassig. Det är

lite komplicerat att exakt bestämma guldets omsättningsvolymer

och priser (p g a den stora delen OTC-handel), men

branschorganisationen World Gold Council uppskattar att

underliggande omsättningshastighet är ungefär tre gånger per år

(d v s värdet av allt guld som omsätts per år är tre gånger större

än värdet av allt guld som existerar).

Den ryska guldindustrin

Inledning

År 1999 bröt rysk guldindustri en nästan 30 år lång trend med

fallande produktion. Därefter har följt fyra år av kraftigt stigande

volymer, och denna trend väntas fortsätta framöver.

År 2002 producerade Ryssland 181 ton guld och var därmed

världens femte största producent. Den genomsnittliga årliga

ökningen i rysk produktion blev 9% under perioden 1999 –

2002, vilket skall jämföras med en siffra om +1% i västvärlden

under samma tid. Ökningen sammanfaller med en stark rysk

ekonomisk tillväxt i spåren av den ryska krisen 1998.

Saluvärdet av denna ryska guldproduktion blev motsvarande ca

2 miljarder US-dollar under 2002. Under samma period

inbringade rysk olje- och gasexport ca 50 miljarder US-dollar.

Detta motsvarade ungefär 50% av den totala ryska exporten

detta år. Därav ses att guldsektorn i Ryssland inte är av samma

statsfinansiella betydelse som olje- och gassektorerna.

Industriell struktur

Den ryska guldsektorn är starkt fragmenterad. Det finns f n mer

än 600 registrerade guldföretag i landet, och de 20 största

företagen producerade 2002 drygt 56% av produktionen. Detta

skall jämföras med t ex den ryska oljesektorn, där de fyra största

företagen svarar för mer än 60% av volymerna. Å andra sidan

föreligger ett motsvarande fragmenterat mönster internationellt,

där de fem största guldföretagen 2001 svarade för 28% av den

globala guldproduktionen (motsvarande siffror för de globala

koppar- och nickelsektorerna var 37% respektive 65% samma år).

En konsolidering är dock förmodligen redan inledd. Det

tydligaste tecknet var när den ryska nickeljätten Norilsk Nickel

år 2002 förvärvade Rysslands störa gruva Olimpiadinskoye med

en årsproduktion om 25 ton (drygt 750 000 ounce). Norilsk

Nickel har därefter 2003 gått vidare och köpt en majoritetspost

i Rysslands tredje största producent Lenzoloto. Norilsk Nickel

intar nu därmed en ohotad förstaplats i rysk guldindustri.

Därtill förvärvade Norilsk Nickel så sent som i slutet av mars

2004 en ägarandel om 20% i ett av världens största guldbolag,

sydafrikanska Gold Fields Limited. Detta företag producerar 4,3

miljoner ounce av guld per år. Därigenom blev Norilsk en av de

tio största guldproducenterna i världen.

Rysk guldproduktion 1991-2002, ton

Utländskt ägande av ryska guldföretag förefaller inte vara en lika

känslig fråga som inom oljeindustrin och gasindustrin, där den

senare ju i det närmaste är monopoliserad genom Gazprom. År

2002 stod västerländsk-kontrollerade guldföretag för omkring

15% av landets produktion. Detta kan jämföras med t ex

Australien, där andelen utlandsägande ökat från 20% till 70%

under de senaste sex åren, varefter endast ett av de tio största

australiska guldproducenterna blivit kvar i inhemska händer.

Fördelning av ryska guldreserver och guldproduktion

Rysk guldproduktion kännetecknas av en hög andel alluvialt

guld. Andelen alluvial produktion var ca 50% 2002. Historiskt

svarar alluviala fyndigheter för mer än 80% av ackumulerad rysk

guldproduktion. På guldreservsidan föreligger i princip ett

omvänt förhållande. Det alluviala guldets andel av de totala ryska

guldreserverna i mark (uppskattade till ca 9 000 ton) beräknas

till omkring 18%, medan gruvguldreservernas andel skattas till

54%. Residualen om 28% faller på s k komplexa fyndigheter, d

v s fyndigheter som innehåller även andra mineraler än guld.

Inkluderas den totala basen av guldmineraltillgångar till guldreservbasen

bedöms totalsiffran för Ryssland öka till 26 000 –

35 000 ton.

Den stora andelen alluvial produktion kan förmodligen främst

förklaras av en historisk brist på långfristig finansiering på

hemmamarknaden. Alluvial guldproduktion är nämligen

väsentligt mindre kapitalkrävande än produktion av gruvguld.

Till skillnad från oljereserverna i Ryssland som till ca 2/3 finns

i västra Sibirien, är det de östra delarna av Ryssland (östra

Sibirien, Fjärran Östern och Nordost) som har de största guldförekomsterna.

De enskilt största regionerna är Magadan,

Krasnoyarsk, Sacha (Yakutien) och Irkutsk.

Liksom inom oljesektorn i Ryssland överstiger därmed den

ryska guldsektorns reservlivslängd (guldreservbasen dividerad

med total årlig guldproduktion) med råge motsvarigheten i väst.

Rysk guldproduktion kan alltså på nuvarande nivå upprätthållas

i minst 50 år, medan motsvarande siffra i Väst var omkring 14 år

i slutet av 2001.

Ryska guldreserver klassificeras liksom t ex ryska oljereserver i

ett statligt register, den s k GKZ-kommissionen vid Naturresursministeriet

(Minprirody).

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Gruvor & alluviala fyndigheter 133,7 126 136,2 131,9 122,2 113,6 116,1 105,2 112,9 130,8 141,5

Komplexa fyndigheter *) 10 8,5 8 4,9 5,6 6,2 7,9 8,3 8,5 10,5 11,2

Återvunnet guld ur skrot 24,4 11,6 5,3 5,8 4,1 3,5 1,6 1,4 2,1 1,5 1,8

Total 168,1 146,1 149,5 142,6 131,9 123,3 125,6 114,9 123,5 142,8 154,5 181

Årlig förändring i % -13,1% 2,3% -4,6% -7,5% -6,5% 1,9% -8,5% 7,5% 15,6% 8,2% 17,2%

Källa: Alfa-Bank *) Avser fyndigheter ur vilka produceras ett flertal mineraler samtidigt

Denna finns även representerad på regional nivå. Grovt taget

motsvarar de ryska reservkategorierna A, B, C1 och C2 de

västliga kategorierna ”proven and probable” (bevisade och

sannolika). Likaledes motsvarar grovt de ryska mineraltillgångskategorierna

P1, P2 och P3 de västliga mineraltillgångskategorierna

”measured, indicated and inferred” (kända,

indikerade och antagna).

Produktionskostnader

Ryska produktionskostnader för guld är lägre än i de flesta andra

världsdelarna. Härvid skall beaktas den höga andelen alluvial

produktion, som är mindre kostnadskrävande. Spannet i produktionskostnader

inom ryska företag är dock stort.För de 20 största

producenterna 2002 uppskattades totala produktionskostnader

ligga i intervallet 150 – 180 USD/oz. För övrig guldproduktion

beräknades motsvarande kostnad istället vara högre än

265 USD/oz. Produktionskostnaderna i Ryssland kan förväntas

stiga i framtiden allteftersom andelen producerat gruvguld ökar

och allteftersom mer avlägset belägna fyndigheter tas i drift.

Raffinering av guld

Det finns omkring tio stycken företag i Ryssland som raffinerar

(anrikar) guld och andra ädelmetaller till salukvalitet. Dessa

konkurrerar med varandra och har en kapacitet som vida

överstiger nuvarande produktionsvolymer. Därav är kostnaden

för raffinering av guld låg, och uppgår till ca 1% av saluvärdet

3-4 USD/ounce). De modernaste fabrikerna är Prioksk (söder

om Moskva) samt Krasnoyarsk (östra Sibirien).Dessa två enheter

samt tre ytterligare hade 2002 en ”good delivery status” på LME

i London. Det medger försäljning av dessa fabrikers guld till en

viss premie i förhållande till snittpriset på LME.

Legala faktorer

Den grundläggande lagen som reglerar den ryska gruvsektorn är

”The Federal Law concerning Mineral Resources” antagen

1992 och modifierad 1995. Ryska mineraler förblir alltid i den

ryska statens ägo. Det är endast nyttjanderätten av mineralerna

som licensieras ut. Liksom för olja kan licenserna i fråga avse

prospektering, produktion eller bägge delarna. En prospekteringslicens

ges f n ut på fem år, en produktionslicens på 20 år

och en kombinerad licens på 25 år.Arbetsprogram inom ramen

för licensen skall godkännas av tre organ – GKZ (se ovan), den

statliga ryska bergsinspektionen (Gozgortechnadzor) och även

av miljömyndigheterna.

En andra lag av vikt i sektorn är den 1998 antagna lagen ”The

Federal Law regarding Precious Metals and Gems” (d v s lagen

avseende ädelmetaller och ädelstenar). Den säger i princip att

äganderätten till alla producerade ädelmetaller och ädelstenar

tillhör innehavaren av produktionslicensen ifråga (om annat ej

sägs i den specifika produktionslicensen).

Rysslands 20 största guldproducenter 2002 i ton

1. Norilsk Nickel 29,6

Produktion Utländskt ägande

2. Omolon Gold Mining Company 12,5 Kinross Gold Corporation (98%)

3. Lenzoloto 7,3

4. JSC Susumanzoloto 5,8

5. ZAO Mnogovershinnoe 5,5 Highland Gold Mining Ltd (100%)

6. OJSC Buryatzoloto 4,8 High River Gold (63%)

7. Polymetal 4,2

8. AS Amur 4

9. Aldanzoloto 3,6

10. JSC Yushuralzoloto 3,4

11. Omsuchansk mining company 3,4 Bema Gold Corporation (79%)

12. AS Sever 2,6

13. AS Vitim 2,5

14. Uralelektromed 2,5

15. Pokrovsky rudnik 2,3 Peter Hambro Mining (98%)

16. AS Zapadnaya 1,5

17. Solovevsky Priisk 1,5

18. Sovrudnik 1,4

19. Dambuki Priisk 1,4

20. Nedra Bodaibo

Totalproduktion av

1,3

de 20 ledande producenterna 101,1

Total rysk produktion 2002

Andelen som faller på de

181

20 största producenterna 56%

Källa: GFMS

Förutom produktionsrättigheter gäller sedan 2001 att guldproducenter

har rätt att fritt utan restriktioner, givet innehav av en

exportlicens, exportera guld utomlands. Vanligtvis sker dock

ryska guldproducenters försäljning via ryska banker, som köper

ryskt producerat guld till världsmarknadspris på uppdrag av den

ryska Centralbanken.

Beskattning

Den ryska guldsektorn är förhållandevis liberalt beskattad, i vart

fall i jämförelse med den ryska oljesektorn. År 2001 annullerades

en 5%-ig exportavgift på guld. Kvar idag finns en royalty om 6%

på bruttovärdet av det försålda guldet (observera att detta räknas

vid försäljningstillfället – ej innan dess). Därtill betalar ryska

guldföretag som andra ryska företag en bolagsskatt om 24% på

beskattningsbar vinst samt sociala skatter på utbetalda löner

(avgift om 38,5% på lönesumman). Vidare förekommer några

smärre skatter, som dock påträffas även i andra sektorer. Dessa är

transportskatt (beräknas på motorstyrkan på ägda transportfordon

och uppgår till maximalt 2% av företagets intäkter),

säkerhetsavgift om maximalt 2% av företagets intäkter (beräknas

på lönekostnaderna i företaget givet totalt antal anställda och den

ryska minimilönen), avgasskatt om maximalt 2% av företagets

intäkter (beror på miljöutsläppen) samt tillgångsskatt (property

tax) beräknad som 2% av tillgångarnas bokförda nettovärden.

Guldfyndigheten Tardan

Redogörelsen nedan är i allt väsentligt ett översatt utdrag

ur det informationsmemorandum som utgavs av de ryska

myndigheterna i samband med privatiseringen av Tardanfyndigheten

2003.

Inledning

Guldfyndigheten Tardan är belägen i Kaa-Cheemområdet

(administrativ enhet) inom den ryska regionen Tyva i Sibirien.

Fyndigheten ligger 78 km från regionens huvudstad Kyzyl.

Därav är 60 km asfaltväg medan resterande 18 km är grusväg.

Fyndigheten ligger på den högra sidan av ån Bay-Syut i låglänt

bergsterräng med en högsta höjdpunkt om 1 433 m och en

lägsta höjdpunkt om 800 m vid ån Bay-Syuts lägsta del. Den

norra delen av bergsluttningen (licensblocket) representeras av

sibirisk skogsterräng (taiga) medan den södra delen av

licensblocket består av gräsbevuxen slätt (stäpp).

Guldmineraliseringen inom området är knuten till skarnkroppar

belägna i kontaktzonen mellan en granodiorit av tidig

paleozoisk ålder och en kalksten tillhörande den kambriska

periodens mellersta del. Mineraliserade skarnkroppar har

registrerats inom ett två kvadratkilometer stort område.

Det har upptäckts 14 malmzoner. Bredden på dessa zoner

varierar från 1 m till 30 – 50 m. De har en utbredning som

begränsas till en sprickzon som löper i nordvästlig riktning.

I strykningsriktningen (horisontellt) är längden på

malmkropparna 20 - 150 m och i stupningsriktningen (vertikalt)

uppvisar kropparna ungefär samma längder. Bredden på

malmkropparna varierar mellan 0,1 m och 12,8 m varav

6 malmkroppar, var och en med en bredd på över 4 m, svarar för

27% av guldreserverna. Därtill finns 14 malmkroppar med en

bredd på 2 – 4 m som svarar för 57% av den totala guldreserven.

Totalt har 41 malmkroppar identifierats varav 31 klassas som

innehållande framtida guldreserver.

Antal penetreringar av malmkropparna

Antal malm- Antal Malmreserver Guld,

kroppar penetreringar 000 ton kg

3 10 304,9 3191,4

44,40% 43,30%

5 10 till 5 108,8 2048,4

26,30% 27,80%

10 4 till 3 130,2 1437,2

18,90% 19,50%

7 2 56,2 570,1

8,10% 7,70%

5 1 10,2 112,5

1,50% 1,50%

Total 610,3 7359,6

Källa: De ryska privatiseringsmyndigheterna.

Mineraliseringen är av sulfidmalmstyp. Innehållet av sulfider

uppgår till 5 – 6%.

Guldhalten i malmen varierar från 2 ppm (g/ton) (cut-off grade)

till 30 – 50 ppm.Analysen i ett prov visade 280 ppm Au (guld).

Den genomsnittliga halten baserad på proverna har beräknats till

10,7 ppm Au.

Vid sidan om guld innehåller malmen silver (Ag) i låga halter, upp

till 4 –10 ppm Ag. I ett prov visade analysen 269 ppm Ag. Den

genomsnittliga silverhalten har beräknats till 8,9 ppm Ag.

Kopparhalten (Cu) varierar mellan 0,1 – 1,8% Cu med en

beräknad genomsnittlig halt på 0,3% Cu.Korrelationskoefficienten

för Au/Ag är 0,5 – 0,6 och Au/Cu 0,7 – 0,8.

De tekniska förutsättningarna för att bygga ut gruvan är goda.

Merparten av guldreserverna är brytbara från markytan eller via

existerande underjordiska schakt.

Vatteninflödet i dessa delar är lågt och kommer ej att kräva

dräneringsinsatser.

Sidoberget uppvisar låg sprickfrekvens, vilket kan betyda att

gråbergsinblandningen vid brytning kan minimeras.

Prospekteringen av fyndigheten ägde rum 1965 – 1979. Undersökningen

av malmerna har skett via övertvärande diken på ytan

samt via underjordsarbeten. Dessa senare har omfattat utförande

av horisontella orter samt vertikala schakt på nivåer 60 – 100 m

under markytan. Informationen från diken och underjordsarbeten

har kompletterats med information från utförda

diamantborrhål med längder om 120 – 170 m. Nedan tabelleras

de olika prospekteringsarbetena:

Diken på markytan: 47 252 kubikmeter

Underjordiska schakt: 3 876 meter

Borrhål: 20 158 meter

Borrningen har utförts i ett rutnät om 30 – 40 m x 40 m samt

i vissa lägen 20 x 40 m. På större djup än 100 m har ingen

prospektering förekommit.

Enbart gravimetrisk anrikning är inte tillräcklig för att uppnå

tillfredställande utvinningsgrad av guld. Istället måste sannolikt

cyanidlakning användas som kompletterande utvinningsmetod.

Vid testanalyserna under Sovjet-tiden visade det sig att den

syrahaltiga kopparn starkt reducerade effekten av cyanidlakningen.Tester

som omfattade vätskebyte efter två timmar av

agitering och en total agiteringstid om 16 timmar ledde till

utvinning om 85,7 – 95,8%.

För närvarande pågår nya analyser av Tardan-malmen. Härvid

kommer den senaste tillgängliga teknologin för guldutvinning

att användas. Innan dessa resultat är tillgängliga går det ej mer att

kommentera frågan om den framtida utvinningsgraden.

I syfte att förbereda för en detaljerad utvärderingsstudie

(feasability study), och för att analysera resultaten av de tekniska

materialen från 1965 – 1979, beslutades 1994 att genomföra en

ny reserv/mineraltillgångsberäkning av fyndigheten. Den nya

studien baserades på förutsättningarna för beräkningarna som

uppställts av forskningsinstitutet Ginalmazzoloto 1992, nämligen:

■ cut-off halt av guld om 2 g/ton

■ Minimal mäktighet på malmskiva är 1 m

■ Minimal guldhalt i block som ingår i den beräknade

reserven är 5,4 g/ton

■ Låghaltiga block omgivna av block med ekonomiska

guldhalter inräknades i reserverna om guldhalten

var lägst 4,1 g/t.

■ I borrhål och andra provtagningsavsnitt tillåts malmfria

partier på högst 2 m som ligger inne i ett malmförande

parti att ingå i haltberäkningen.

Reserver/mineraltillgångar i gruvdistriktet Tardan *) **)

Reserv/mineral- Snitthalt

tillgångskategori Malm, 000 t Guld, kg av guld (g/t)

Tardan-fyndigheten

C1+C2 687 7371,8 10,7

P1*

Soruglugchemskoye

guldfyndigheten

554,7 5935,3 10,7

P1 179,9 1418,6 7,9

Guldfyndigheten Kopto

P1 91,2 1015,6 11,1

Guldfyndigheten Barsuche

P1 77 1213 15,8

Subtotal av mineraltillgångar

i kategorin P1 902,8 9582,5 10,5

Totala guldreserver och

guldmineraltillgångar

i gruvdistriktet Tardan 1589,8 16954,3 10,7

*) Baserat på beräkningar ner till det maximala djupet för underjordisk brytning via

schakt, vilket är 800 meter.

**) I dag äger CAG AB Tardan-fyndigheten samt Kopto-fyndigheten. Övriga två

fyndigheter i distriktet är ännu inte utlicensierade till något bolag.

Källa: De ryska privatiseringsmyndigheterna.

VD Torbjörn Ranta på väg upp till

Tardan och Kopto i tidiga maj 2005.

Givet dessa mer strikta krav beräknades guldreserverna till:

Reserv- Malm, % Guld, % Snitthalt av

kategori 000 ton kg guld, g/t

Såsom påtalas i VD-ordet i början av denna årsredovisning bygger

den äldre sovjetiska reservberäkningen avseende Tardan i allt

väsentligt endast på de höggradiga skarnmalmkropparna på

fyndigheten. Under 2004 och 2005 har dock ett stort datainsamlings-

och analysarbete genomförts av Central Asia Golds geologer.

Nuvarande bedömning som göres är att det finns väsentligt mer

guld i marken än vad som avspeglas i de äldre reservsiffrorna.

Inom kort kommer också ett nytt borrprogram att inledas på Tardan

i syfte att samla in mer data från djupet och i syfte att göra datanätet

tätare.Vidare har alltså ett stort malmprov om 3 ton tagits från det

område på fältet där guldproduktionen kommer att inledas. Detta

prov har sänts in till forskningsinstitutet Irgiredmet som kommer att

presentera sina rekommendationer avseende anrikningsschema

under hösten 2005. Ett annat forskningsinstitut i Ryssland arbetar

med att ta fram rekommendationer för en malmbrytningsplan

avseende Tardan. Internt görs även en utvärdering av hur

utbyggnaden av Tardan bäst skall kombineras med det processverk

som redan idag är i bruk på den närbelägna men mindre Koptofyndigheten.

C1 + C2 687 100% 7371,8 100% 10,7

C1 247,8 36,10% 2769,8 37,60% 11,2

Källa: De ryska privatiseringsmyndigheterna.

Vid styrelsens besök på

Tardan i början av maj får

moder natur tjäna som

lunchrum. Ingen lider av det.

En lastbil med malmlast kör ner från Kopto

till anrikningsverket 3,5 km nedanför.

Efter finmalning av malmen

kommer den ner på skakbordet.

Här lastar grävmaskinen

malmen på en lastbil på Kopto.

Ett av ytdikena på Tardan som

grävdes under andra halvan av 2004.

Central Asia Gold ABs styrelsemedlem

Peter Geijerman står

på Tardan i maj 2005 med

malmkroppen nr 24 bakom sig

till höger i bild.

Guldfyndigheten Kopto

Guldfyndigheten Kopto ligger 6 km från Central Asia Golds större

fyndighet Tardan. Kopto innehåller idag knappt 200 kg

guldreserver i kategori C2 och drygt 1 000 kg guldmineraltillgångar

av kategori P1. De registrerade guldreserverna befinner

sig endast på ett djup ner till 15 m. Djupare har ingen utvärdering

ännu bedrivits. Snitthalten av guld i marken är omkring 11 g/t.

Till Kopto hör ett mindre anrikningsverk uppfört på 1990-talet

som nu rustas upp av Central Asia Gold. Årskapaciteten är f n ca

14 000 ton malm per år. I utrustningen ingår krossar, kvarn,

cykloner och skakbord för en gravimetrisk anrikning.

Utrustningen är idag i relativt gott skick och en smärre pilotproduktion

inleddes i tidiga februari 2005.

Malmbrytningen har alltså påbörjats. Sedan tidigare verksamhet i

början av 1990-talet finns även kvar viss avfallssand (tailings) med

högt guldinnehåll. Under vintern och våren 2005 har intrimning

av utrustningen skett. Såväl avfallssand som malm har producerats.

Flaskhalsen i verket är f n kulkvarnen, medan krossar och

skakbordet har betydligt större kapacitet. Det utvärderas därför

f n om och hur pass fort denna processutrustning skall byggas ut.

Beslutet är delvis avhängigt det borrprogram som kommer att

genomföras under sommarmånaderna 2005 på Kopto. Då

kommer malmkropparna nr 1 och 2 att borras på djupet. Det

bedöms finnas god sannolikhet att malmkropparna fortsätter ner

på djupet, och i så fall kan det finnas väsentligt mer malm än de

ovan registrerade malmreserverna av kategori C2. I så fall är det

motiverat att skala upp kapaciteten på Kopto-verket. Planerna för

det har redan dragits upp. Det är även möjligt att det kommer att

bli aktuellt att förlägga den stora processanläggningen som skall ta

hand om malmen från Tardan-fyndigheten på Kopto. Detta då

alltså avståndet mellan Kopto och Tardan endast är 6 km.

Här kommer Kopto-malmen in i

första krossen på processverket.

En gång per produktionsskift förflyttas guld från det låsta

och bevakade uppsamlingskärlet i processanläggningen i

närvaro av minst 3 medarbetare och en vakt till det

inhägnade, och med ett flertal ståldörrar försedda, och

alltid bevakade slutlagringsförrådet på Koptobasen.

Laboratoriet på Koptobasen är det enda på flera hundra

kilometers omkrets som kan göra mineralanalyser on-line.

Här arbetar idag ett flertal personer i tvåskift för att genomföra

analyser av markprover, malm och färdigt guld och ändå

räcker kapaciteten i detta skede inte till, utan prover sänds

även ut till externa företag.

En delegation av styrelsemedlemmar,

revisorer, bankirer och aktieägare

besöker Kopto i tidiga maj 2005.

Den alluviala fyndigheten Sivo Pravy Uval

Den alluviala fyndigheten Sivo Pravy Uval är belägen i

Bauntovsk-distriktet i den ryska republiken Buryatien 120 km

nordost om samhället Bogdarin och omkring 645 km nordost

om republikens huvudstad Ulan-Ude. Fyndigheten nås från

Bogdarin via vintervägar. Energiförsörjningen säkras via egna

dieselaggregat. Licensområdet befinner sig i höglänt terräng med

absoluta punkter i höjdled om 1 200 – 1 350 m. Fyndigheten

var i drift under mitten av 1950-talet och även i början av 1990talet,

och dessförinnan hade prospekteringsarbeten blivit

företagna.

Den alluviala fyndigheten består av ett sandlager beläget ett par

meter under markytan under ett lager av frusen torv

(permafrost). Fyndigheten har blivit prospekterad via borrhål

med en diameter om 108 mm, som har genomförts i ett rutnät

om i snitt 200 x 10 – 20 m. Totalt har 448 borrhål borrats i

44 prospekteringslinjer. Dessa har kompletterats med sju djupa

gropar (schakt) för att kontrollera resultaten.

Det guldförande sandlagret kan uppdelas i två separata kroppar

(Sivo Pravy Uval nr.1 och nr.2) med längden 2 240 m respektive

1 690 m. Bredden på kropparna varierar mellan 10 – 82 m.

Tjockleken på sanden är 0,4 – 4,8 m (snitt om 1,7 m) och

tjockleken på torven är 15 – 48 m.

Den alluviala fyndigheten har en medelhalt av guld på 3 – 3,6

g/m3. Det totala guldinnehållet i kategori C1 uppgår för Sivo

Pravy Uval 1 och 2 till 453 kg respektive 162 kg. Den

guldförande sanden är separerbar och har en lerhalt om

10 – 20%. Guldets renhet uppgår till 930 – 950 promille.

Parametrar använda vid reservberäkningen:

- Lägsta guldhalt i de beräknade delblocken

har satts till 2,5 g/m3.

- I de undersökta malmsnitten har en cut-off halt

på 0,3 g/m3 använts.

- Marginalkvantiteter med lägst 1 g/m3 i lagrens ytterområde

är inkluderade.

- Minimal tjocklek på sandlagret har bestämts till 1,4 m.

Fyndigheten lämpar sig för underjordisk brytning. Det betyder

att brytning av sanden sker vintertid medan själva separeringen,

tvättningen, av guldet ur sanden sker under sommarperioden.

Styrelsen för Central Asia Gold AB beslutade under hösten 2004,

mot bakgrund av fyndighetens begränsade storlek och avsides

belägenhet,att inte allokera betydande resurser till projektet utan

att istället söka en partner för utbyggnaden.

Det ryska företaget OOO GRK Oreol (“Oreol”) accepterade i

mars 2005 att bli sådan partner i projektet. Oreol är ett mindre

gruvbolag aktivt i samma region - Buryatiyen. Avtalet innebär

att Oreol påtar sig alla risker av det kommande utbyggnadsprogrammet.

Oreol kommer således att bli operatör, kommer att

ansvara för uppfyllande av licenskraven samt kommer att säkra

finansieringen för verksamheten. Licensen kommer dock att

kvarstå i dotterbolaget Tomano och Central Asia Gold AB

kommer att ha kvar sitt 100%-iga ägande i dotterbolaget.

Finansiellt kommer Oreol först att kompensera Central Asia

Gold via Tomano för nedlagda kostnader i projektet, vilka är

relativt blygsamma. Vidare kommer Central Asia Gold via

Tomano att erhålla en intäktsdelning som kommer att ändras lite

över tiden. Delningen sker av faktiskt erhållna nettointäkter från

guldförsäljningen efter avdrag för statlig royaltyskatt och raffineringsavgift.

Central Asia Gold kommer att erhålla 5% av dessa

intäkter under år 1 och 7% under åren 2 – 5, varefter driften

stängs ned. Intäktsdelningen kommer att ske kontinuerligt över

tiden.Avtalet gäller fr o m andra kvartalet 2005.

Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr

Central Asia Gold ABs dotterbolag OOO Tardan Gold har

senvåren 2004 ingivit en licensansökan avseende nedan projekt.

Licensansökan är ännu inte beviljad, men styrelsen för Central Asia

Gold bedömer det som möjligt att så skall kunna ske

under sena 2005 eller 2006.

Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr är belägna i den östra delen

av republiken Tyva intill floden Kaa-Cheem (också kallad Lilla

Yenisey).Avståndet till det administrativa centrat Kyzyl är 215 km

varav 100 km är asfaltbelagd väg, 85 km grusväg och resterande

vägavsnitt framkomligt endast med terrängfordon eller på frusen

mark vintertid. I området finns ingen permanent bebyggelse.

Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr ligger i anslutning till den

sydostliga delen av en zon med alluvialt guld som benämnes

Tapsa-Kacheemsk. En alluvial guldfyndighet i dalen där floden

Karabel-Dyr flyter fram har varit känd sedan 1918.

En guldmineralisering i fast klyft upptäcktes 1988 vid prospekteringsarbeten

som utfördes av den dåvarande geologiska

Michail Malyarenko och

Oleg Novgorodov på väg

upp till inspektion av Koptofyndigheten

i april 2004.

expeditionen i Tyva.Området som undersöktes omfattade en yta

på 27,4 kvadratkilometer.

Detaljerade arbeten bedrevs längs ett linjenät på 240 km.

Geokemiska prover i fast berg över omvandlingszoner utfördes

i ett rutnät på 100x20 m över sådana zoner med en omfattning

på totalt åtta kvadratkilometer. Grundvattenprover togs i

befintliga diken och gropar, sammanlagt 715 prover.

EM-mätningar utfördes i nät om 100x20 m över ett sammanlagt

åtta kvadratkilometer stort område. Kartering och provtagning

utfördes i 659 gropar och i sammanlagt 4 968 m grävda diken.

Korta borrhål om sammanlagt 565 m utfördes för geologiskt

karteringsändamål. Dessutom undersöktes några mineraliseringar

till ett djup av 150 m med fyra borrhål eller sammanlagt

614 m borrkärna. Borrhålen undersöktes med geofysiska

metoder över sammanlagt 401 m. Själva området med

guldmineraliseringar upptar en yta på åtta kvadratkilometer.

Mineraliseringarna är relaterade till en intrusiv tonalit av tidig

mellankambrisk ålder.

Suprakrustalbergarterna inom området utgöres av terrestriska

vulkaniter och kalkiga sediment av eokambrisk till

underkambrisk ålder. Skarnbergarter uppträder dels inom den

intrusiva tonaliten dels inom de kalkiga sedimenten (kalkstenar).

Det finns två typer av guldmineraliseringar, dels guldmineraliseringar

i skarn dels i beresiter.Beresiter är omvandlade bergarter

bestående av kvarts,ljus glimmer och svavelkis,som har en direkt

anknytning till bildningen av guldmineraliseringarna. Inom

områden med beresitomvandling kan tonnagemässigt större

guldmineraliseringar uppträda. Mineraliseringarna är anlagda i

anslutning till större förkastningar, speciellt där dessa

förkastningar korsar sprickzoner. Denna typ av mineralisering

brukar benämnas "stockverk". Karaktäristiskt för denna typ av

guldmineralisering är koncentration av guld på sprickor som

formar en pelarformad kropp mot djupet.

Omvandlingen av moderbergarten som åtföljer guldmineraliseringen

inom stockverkbildningen betecknas här som beresit.

Dessa stockverksbildningar kan följas över en sträcka på

2,3 kilometer inom en zon som har en bredd på 100–400 m.

Inom denna zon ligger guldförekomsterna Gordejevskoye och

Ezen.Gordejevskoye utgör ett stockverk med beresitomvandling

medan Ezen har både karaktär av stockverk- och skarntyp.

Den geokemiska provtagning som har utförts inom Karabel-

Dyr-området uppvisar 17 guldanomala områden varav sex

betecknas vara av sådan karaktär att brytvärd malm kan finnas

där. Under perioden 2000–2002 utfördes kompletterande

undersökningar på förekomsterna Gordejevskoye och Ezen.

Gordejevskoye undersöktes med övertvärande prospekteringsdiken

med ett avstånd på 100 m mellan varje dike i längdriktningen.

Den totala längden på dikena uppgick till 1 089 m och

från dessa diken togs prover för analys över en sammanlagd

sträcka på 1 026 m. Förekomsten Gordejevskoye uppvisar fyra

mineraliseringar varav tre har ett dagutgående och en går ej upp

i dagen.Vid Ezen uppträder två guldmineraliseringar med ringa

halt av basmetaller samt en som karakteriseras som en kopparguld

mineralisering.Vid ton-halt beräkningar på dessa fyndigheter

har tillämpats en cut-off halt på 1 ppm Au samt en minsta

halt på de guldförande delblocken på 4,5 ppm Au.

År 2000 togs ett mindre malmprov (100 kg) ut för analys och

anrikningstest. Undersökningen utfördes vid institutet

Irgiredmed i Irkutsk. Resultatet visar att malmen är omvandlad

och åtföljes av 34% kvarts,

32% lermineral, 17%

karbonat, 9% limonit samt

mindre mängd sulfider

(

Med utgångspunkt från prospekteringsarbetet under åren 2000–2002 har geologerna

vid den geologiska expeditionen i Tyva beräknat guldmineraltillgångarna i kategorierna

P1 och P2 för mineraliseringarna i Karabel-Dyr.

P1 mineraltillgångar

Guldförekomst Minera- Längd, Djup, Snitt- Snitthalt Mineraltill- Mineraltilllisering

m m bredd, m g/t gång P1, ton gång P1, oz

Gordeyevskoye nr 1 140 50 0,95 7,1 0,12 3 732

nr 2 180 100 16,1 5,87 4,39 136 529

nr 3 80 100 5,55 17,92 2,05 63 755

Subtotal 6,56 204 016

Ezen nr 1 100 50 4,95 9,53 0,61 18 971

nr 2 80 40 7 9,2 0,53 16 483

Subtotal 1,14 35 454

TOTAL 7,7 239 470

P2 mineraltillgångar

P2 mineraltill- P2 mineraltill-

Objekt gång i ton gång i oz

Gordeyevskoye 17,8 553 580

Ezen 4,6 143 060

anomali nr 2 0,7 21 770

anomali nr 5 2,2 68 420

anomali nr 7 2,4 74 640

anomali nr 11 7,2 223 920

anomali nr 14 0,2 6 220

anomali nr 17 0,2 6 220

Total P2 mineraltillgångar 35,3 1 097 830

Delägda diamantprospekteringskoncessioner

i norra Sverige

Central Asia Gold AB har gjort ett mindre avsteg från sin

geografiska fokusering genom att bil delägare i två minde

diamantprospekteringskoncessioner i norra Sverige. Koncessionerna

ägs till lika delar av moderbolaget Central Asia Gold AB

och den svenske geologen Sigvard Ljung. Koncessionerna heter

Blåmissuberget nr 1 respektive Forstjärnen nr 1 och är belägna

ca 25 km nordväst om Piteå stad. Koncessionerna har beviljats

utan kostnad. Inga kostnader har ännu så länge lagts ned på

koncessionerna av Central Asia Gold-koncernen.

Den bakomliggande logiken för at ta koncessionerna är att en

olivinförande bergart har påträffats där. Generellt finns i världen

två diamantförande bergarter, nämligen kimberlit och olivinlamproit.

Närmare analyser kommer att utvisa hur pass sannolikt

det är att koncessionerna är diamantförande.

Central Asia Gold kommer eventuellt att satsa vissa begränsade

resurser på en mindre prospekteringsinsats avseende koncessionerna.

Bedömning görs även att PR-värdet för Bolaget av att

engagera sig kan vara värdefullt.

Ekonomisk diskussion

kring guldfyndigheten Tardan

Nedanstående ekonomiska diskussion av guldfyndigheten Tardan baserar sig på de

geologiska och ekonomiska data som finnes tillgängliga idag om fyndigheten, om bedömda

framtida produktionsnivåer, utvinningskoefficienter, guldpriser, rörelsekostnader och

nödvändiga investeringar. Detta är dock inte en slutgiltig lönsamhetsstudie (feasibility study)

upprättad av oberoende värderingsmän, utan skall ses som den bästa bedömningen som

företagets styrelse och företagsledning kan göra i dagsläget.

Den ekonomiska diskussionen tar här bäring på två olika scenarion. Det första utgår från

den geologiska bild som erhållits från Sovjet-tidens data, varvid endast 180 000 oz guld

utvinns under tio år. Detta scenario benämns ”Konservativ modell”. Nästa scenario baseras

på den bild som framkommer av de nya data som insamlats fr o m 2004. Härvid bedöms

1,2 – 3,8 miljoner oz komma att produceras under tjugo år i en väsentligt större operation.

Detta scenario benämns ”Optimistisk modell”.

Konservativ modell

Den ekonomiska bedömningen baserar sig enbart på Tardanfyndigheten,

även om det i närområdet finns en mängd andra

guldfyndigheter som kan komma att bidra med malmer till

anrikningsprocessen.Vidare utgås i analysen i princip enbart från

de idag enligt ryska klassificeringar fastställda ekonomiska

malmreserverna i Tardan, nämligen de 687 000 ton malm med

klassificering C1 och C2. Ytterligare finnes enligt nuvarande

klassificeringar i Tardan 555 000 ton innehållande guldresurser

av kategorin P1.

Föreliggande ekonomiska modell utgår från att 844 000 ton

malm bryts under en tioårsperiod, där en maximal brytningskapacitet

om 100 000 malm per år uppnås år tre efter projektets

igångsättande.

Vad gäller tekniska förluster antas först att 7% av malmen blir

kvar i marken vid brytningsprocessen. Vidare antas att

inblandningen av ofyndigt gråberg i malmen vid brytning blir

15%,samt att slutlig anrikningsavgift till guldraffinaderiet blir 1%

av guldvärdet. Därtill bedöms utvinningskoefficienten av guld

ur den erhållna malmen initialt bli 30% år 1 (enbart gravimetrisk

anrikning),för att sedan stiga till 50% år 2 och slutligen efter fullt

ut idrifttaget anrikningsverk bli 90% fr o m år 3. Den

genomsnittliga guldhalten i malmen i marken är enligt ryska

klassificeringar 10,7 g/ton.

Guldpriset antas vara 12 USD/g eller 373 USD/ounce under

10-årsperioden.

Växelkursen USD/Rubel antas vara 29 under hela perioden.

Nödvändiga investeringar för att genomföra projektet beräknas

till 6,9 MUSD. Dessa fördelar sig på malmbrytningsanläggningen,

på anrikningslinjen och till slut på den geologiska

verksamheten (laboratorium för analyser, borrutrustning,

geologiska studier, datorprogram etc.). Dessa investeringar avses

i huvudsak genomföras under de två första verksamhetsåren.

I denna ekonomiska modell beräknas rörelsekostnaderna (före

avskrivningar och skatter) per ton bruten malm bli:

■ I malmbrytningen (gruvan): drygt 20 USD/ton bruten

malm

■ I anrikningsverket: drygt 11 USD/anrikad ton malm

■ Övrigt: vidare beräknas enligt ryska branschstandards ett

påslag om 20% på ovan kostnader för att täcka övriga delar

av verksamheten på plats, t ex ekonomifunktion, matförsörjning,

logi och gemensamma transporter. Detta ger

drygt 6 USD/brutet ton malm.

Utanför den direkta gruvdriften och anrikningen tillkommer

ett antal ytterligare kostnadsposter:

■ De obligatoriska skatterna (exklusive företagsskatten eller

vinstskatten) består främst av den 6%-iga royaltyn på det

försålda guldet.Vidare betalas en skatt på nettovärdet av

Bolagets tillgångar om 2% per år. Slutligen förekommer

diverse smärre avgifter av skattekaraktär. Då endast royaltyn

är rörlig, medan skatten på Bolagets nettotillgångar är fast,

kommer skattekostnaden per brutet ton malm att variera

med produktionsvolymen. Sett över den bedömda 10-åriga

gruvdriften och utgåendes från ovan guldpris samt

beskrivna investeringar blir skattekostnaden knappt 7

USD/brutet ton malm över projektets livslängd.

■ Avskrivningarna blir givet ovan antagna investeringar drygt

8 USD per brutet ton malm.

■ Den ryska vinstskatten uppgår f n till 24% av beskattningsbar

vinst och kommer således att variera med vinsten.

Utgåendes ifrån modellens övriga förutsättningar bedöms

rysk vinstskatt per brutet ton malm bli knappt 11 USD

över tiden.

■ Givet samtliga ovan förutsättningar i Ryssland blir således i

denna modell intäkten per brutet ton malm ca 97 USD

(drygt 8 g guld/ton malm efter diverse tekniska förluster).

Efter samtliga anförda kostnadsposter kvarstår en nettovinst

i Ryssland efter skatt om 34 USD/brutet ton malm eller

motsvarande ca 130 USD/troy ounce guld. Omvänt

innebär det att de totala produktionskostnaderna per troy

ounce av guld över de 10 åren i snitt blir 243 USD. Detta

är inklusive administration, avskrivningar etc.

■ I bedömningen skall sedan beaktas kostnaderna i Sverige

för moderbolaget och dess börsnärvaro (ej inkluderade i

ovan kostnader). Här uppstår administrationskostnader av

varierande natur såsom lön till VD, lokalhyra, börs- och

VPC-avgifter, revisionsarvoden etc. Enligt föreliggande

budgetar kommer dessa kostnader under det första året att

kunna hållas kring 500 000 USD på årsbasis. Så fort

verksamheten växer torde dessa kostnader stiga till kring

800 000 USD per år då verksamheten i gruvan når full

skala. Under de första två åren blir därmed dessa kostnader

höga per producerat ounce av guld, men kommer på sikt

att nå mer rimliga nivåer.

■ I modellen antas att kapitalbehovet finansieras med eget

kapital. Detta i sin tur innebär att räntekostnader ej uppstår

och att hävstångseffekten är begränsad.

Det understryks ånyo att denna ekonomiska modell, fastän den

är noggrant förberedd och analyserad, ändå är gjord innan

gruvdriften kommit igång på allvar.Vidare utgås från investeringsnivåer

som gäller idag givet aktuell utrustning, dagens priser

från leverantörer samt dagens valutakurser etc. Slutligen

tillkommer en mängd andra risker som mycket väl kan förändra

de ekonomiska parametrarna i väsentlig omfattning.

Icke desto mindre kan sannolikt denna modell ge läsaren av

prospektet en viss vägledning i den bedömningsprocess som

läsaren måste göra:

Givet dessa parametrar synes framkomma följande resultat:

■ Vid en 10% diskonteringsränta blir nuvärdet av projektets

kassaflöden (NPV) 9,5 MUSD.

■ Genererat positivt kassaflöde under projektets livstid (10 år)

är drygt 21 MUSD

■ Projektet blir på årsbasis kassaflödespositivt år 3.

■ I modellen utgås från en neutral skattebelastning mellan

moder- och dotterbolag, d v s att av moderbolaget

investerade medel återbetalas jämte eventuell ränta utan

skattebelastning, men att övriga ackumulerade vinstmedel

behålls på dotterbolagsnivå för att undvika sannolik utdelningsskatt

mellan Ryssland och Sverige.

Känslighetsanalys

I syfte att något bättre förstå den ekonomiska dimensionen av

Tardan-fyndigheten redogörs nedan för några simuleringsantaganden

i modellen och deras uppskattade effekt på

ekonomin:

1) Avkastningkravet höjs till 12%: NPV minskar 15%

2) Avkastningskravet sänks till 8%: NPV ökar 18%

3) Guldpriset stiger 10%: NPV ökar 35%

4) Guldpriset sjunker 10%: NPV minskar 35%

5) Gruvdriften förlänges vid fullt kapacitetsutnyttjande under

ytterligare 2 år med i övrigt oförändrade förutsättningar:

NPV ökar 25%

6) Utvinningskoefficienten i anrikningen sjunker till 85% från

90% under år 3 – 10: NPV minskar 19%

7) Utvinningskoefficienten i anrikningen ökar till 95% från 90%

under år 3 – 10: NPV ökar 12%

Dmitry Schapovalov

(mitten) och Michail

Malyarenko (höger)

inspekterar borrningsarbete

på Koptofyndigheten

sommaren

2004 tillsammans med

övriga medarbetare.

8) Investeringarna ökar med 10%: NPV minskar med 6%

Fotnot: NPV (Net Present Value) = Nuvärde

Optimistisk modell

De nya data som insamlats på Tardan-fyndigheten under 2004

och 2005 påvisar att guldet finns även utanför skarnmalmkropparna.Det

är dock för tidigt att uttala sig exakt om vilka tonnage

det kan handla om. Om man dock utgår från att guldet har

distribuerats likformigt på djupet kan det handla om väsenligt

större malmkroppar.

I syfte att ändå beröra detta scenario diskuteras nedan de effekter

detta skulle få på projektets ekonomi. Förändringarna äger rum

i huvudsak på följande vis: Då guldet finns över stora volymer

blir det mer ekonomiskt effektivt att ta ut det via en

dagbrottsoperation. Därmed blir det väsenligt större mängder

malm och gråberg som skall bearbetas varje år och det initiala

investeringsbeloppet blir även större.

Slutligen blir rörelsekostnaderna per processat och anrikat ton

malm lägre till följd av den större driftsstorleken. Därmed följer

att guldhalten per processat ton malm kan sänkas.I detta fall antas

att malmbasen tas ut under 20 år.

Nedan utgås från fyra olika möjliga storlekar på guldreserverna,

nämligen från 1,2 miljoner oz till 3,8 miljoner oz. De olika

reservstorlekarna baseras på fyra olika malmtonnage med olika

snitthalter av guld.

Slutligen antas ett antal olika guldpriser, kapitalinvesteringar,

rörelsekostnader och diskonteringsfaktorer. Resultaten sammanfattas

i tabeller på nästa sida.

Malm- Guldhalt i Utvinnings- Utvinings- Gruvdrift Årlig Arbets- Årlig

reserver den bear- bara bara guld- i antal malm- dagar guldbetade

guldreserver reserver i år bearbetning per år produktion

malmen oz i oz

miljoner ton g/t ton oz år 000 ton dagar oz

10 4 40 1 286 029 20 500 360 64 301

20 3,5 70 2 250 551 20 1 000 360 112 528

30 3 90 2 893 565 20 1 500 360 144 678

40 3 120 3 858 087 20 2 000 360 192 904

Faktor Enhet = oz Malmreserver i miljoner ton

10 20 30 40

Årlig guldproduktion oz 64 301 112 528 144 678 192 904

Guldpris under perioden USD/oz 400 400 400 400

Årliga intäkter efter 6% royalty TUSD *) 24 177 42 311 54 399 72 532

Malmbearbetningskapacitet

Rörelsekostnader (Opex)

I gruvdriften

000 ton/dag 1,4 2,8 4,2 5,6

Opex/ton USD/ton 3,7 2,9 2,2 1,9

Årlig malmbearbetningskapacitet 000 ton 500 1 000 1 500 2 000

Faktor gråberg/malm _ 4 5 6 7

Årlig bearbetningsvolym inkl gråberg 000 ton 2 000 5 000 9 000 14 000

Total opex per år i gruvdriften TUSD 7 400 14 500 19 800 26 600

I anrikningsverket

Opex/ton USD/ton 10 8 7 6

Årlig anrikningskapacitet 000 ton 500 1 000 1 500 2 000

Total opex i anrikningsverket TUSD 5 000 8 000 10 500 12 000

Total opex (gruvdrift + anrikning) TUSD 12 400 22 500 30 300 38 600

Vinst före bolagsskatt TUSD 11 777 19 811 24 099 33 932

Vinstskatt % 24 24 24 24

Vinstskatt i TUSD TUSD 2 827 4 755 5 784 8 144

Nettovinst efter skatt TUSD 8 951 15 056 18 315 25 788

Kapitalinvesteringar

I malmproduktion (gruvan) MUSD **) 7 12 17 19

I anrikningsverket MUSD 10 17 22 29

Totala kapitalinvesteringar MUSD 17 29 39 48

Återbetalningstid för investeringar År 1,9 1,9 2,1 1,9

*) TUSD = tusentals US-dollar

**) MUSD = miljontals US-dollar

Nuvärde av projektet (NPV) i MUSD vid 10% årlig diskonteringsfaktor

Guldpris under perioden, USD/oz

Årlig malmbearbetning,tusentals

ton

300 375 400 475

500 21,6 51 60,7 90,1

1 000 33,4 84,7 101,8 153,1

1 500 32,5 98,5 120,5 186,5

2 000 58,6 146,6 175,9 263,9

Det påtalas ånyo att denna ekonomiska bedömning

är behäftad med stor osäkerhet och att den inte har

upprättats av en oberoende tredje part. Det torde

dock vara av vikt för externa investorer att även

bekanta sig med dessa ekonomiska utfall liksom att

bedöma sannolikheten av dem.

Den ryska republiken Tyva

Tyva är en av de minsta subjekten i den Ryska Federationen

(Ryssland), och hade under Sovjet-tiden status som en s k

Autonom Sovjetrepublik (ASSR). Mer precist är Tyva i ytstorlek

nummer 77 av de 89 ryska regionerna. Det är beläget i

Centralasien, i södra delen av Östra Sibirien, på gränsen till

Mongoliet. Avståndet mellan Moskva och Tyvas huvudstad

Kyzyl är 4 668 km.

Historiskt börjar mänsklig verksamhet noteras i denna region för

ca 20 000 år sedan (stenålder). En Tyva-folkstam växer fram

omkring 1 000 e kr. Härefter har Tyva varit behärskat av olika

asiatiska stammar som hunner, turkar och kirgizer. Under 1200och

1300-talen stod Tyva under Ginghis Khans välde. Under

1700-talet blev Tyva erövrat av manchurier. År 1914 blev Tyva

ett ryskt protektorat, och mellan 1921 – 1944 var det en

självständig republik. Därefter blev Tyva en del av Sovjetunionen

med varierande status. Sedan 1994 kallas Tyva för Republiken

Tyva och ingår i den Ryska Federationen (Ryssland).

Tyva upptar en yta av 170 500 kvadratkilometer. Regionen är

mycket kuperad med höga berg och djupa dalar. Berg upptar

82% av ytan och slättmark 18%. Den högsta bergstoppen i Tyva

är Mongun-Taiga och når 3 970 m.

Hela Asiens geometriska centrum ligger i staden Kyzyl, vilket ett

monument i staden vittnar om.Tyvas grannar är alltså Mongoliet

i söder, Buryatien i öst,Altai i väst och Khakasien och Irkutsk i

nordväst respektive nordöst. Befolkning uppgick till 310 300 i

slutet av 2002, varav en tredjedel bodde i huvudstaden Kyzyl.

Delar av av ledningsgruppen inspekterar

ett ett nygrävt ytdike på på Tardan 2004

där nya geologiska data insamlas.

Överhuvudtaget bor hälften av befolkningen i städer och andra

hälften på landsbygden. Etniskt är en tredjedel av befolkningen

ryssar (per 1989) medan de lokala tyvinnierna (asiatisk folk)

upptar nästan 2/3. En liten procent av övriga etniska grupper

finns.

Republikens ekonomi är mycket begränsad, och Tyva är

beroende av bidrag ur den ryska federala budgeten. Huvudsysselsättningen

är boskapsskötsel och övrigt jordbruk. Klimatet

är kontinentalt med en lägsta temperatur kring -58 C vintertid

och en högsta temperatur sommartid om + 40 C. En del

områden är utsatta för permafrost.

Den lokala administrationen i republiken leds av dess

regeringschef Sherig-ool Dizizhikovich Oorzhak. Denne valdes

i mars 2002 på en 5-årsperiod.

Naturen är mycket rik med stora arealer skog och många

vattendrag. Däri finns mycket stor flora och fauna. Såväl typiskt

nordliga som sydliga djur lever här – renar, kameler, yakar,

björnar, vargar och lodjur.Tyva är ett populärt jaktområde.Tyva

har också relativt stora förekomster av naturresuser.

Enligt republikens officiella information på internet finns det i

Tyva omkring 2 000 fyndigheter av icke-ferro och basmetaller,

inklusive ett tjugotal större fyndigheter av mineraler som kobolt,

litium och bituminöst kol etc. De största är Kaa-cheem (kol),

Ak-Douvrak (asbest), Khouvu-Aksyn (nickel-kobolt) och

Tardan (guld),Ak-Sug (koppar, molybden, guld och silver).

Miljöpolicy för Central Asia Gold AB

Omsorg om den kringliggande miljön är en mycket central fråga

för ett företag som sysslar med verksamhet som utsätter naturen

för risker. I Central Asia Golds fall kommer stora ingrepp att

göras på markområden, t ex när malm kommer att brytas med

tung utrustning och när sprängningar kommer att företas.Vidare

kommer anrikningsprocessen av guld att omfatta användning av

olika kemiska preparat och syror. Sammantaget är alltså

verksamheten inom Central Asia Gold potentiellt farlig för

omgivningen.

Naturen i republiken Tyva, och i synnerhet i området kring

Tardan-fyndigheten, är mycket vacker och känslig. I närheten av

licensblocket rinner ån Bay-Syut.Central Asia Gold är medveten

om faran av att skada naturen, och strävar hela tiden efter att

förebygga och minimera riskerna, och att naturligtvis uppfylla

alla miljökrav som ställs upp.

Den ryska miljölagstiftningen är omfattande för verksamheter

inom mineralsektorn. Miljöinspektioner på licensblocket är

frekventa. Överträdelser av miljökraven beivras genom

varningar, förelägganden eller ytterst genom hot om

Aktiekapital och ägarförhållanden

Aktiekapitalet

Aktiekapitalet i Bolaget uppgick per årsslutet 2004 till

27 617 755 SEK fördelat på 138 088 774 utestående aktier med

ett nominellt värde om 0,20 SEK per aktie. Aktiekapitalets

gränser är lägst 12 500 000 SEK och högst 50 000 000 SEK. Det

finns endast ett aktieslag med lika rätt till Bolagets tillgångar och

vinst.

Under februari 2005 genomfördes en nyemission om

25 000 000 aktier som fulltecknades. Därefter uppgår alltså

utestående antal aktier till 163 088 774 och aktiekapitalet

omfattar 32 617 755 SEK.

Vidare har utgivits ett förlagslån med vidhängande 6 miljoner

teckningsoptioner.Varje teckningsoption ger rätt till teckning av

en ny aktie till en teckningskurs om 0,40 SEK per aktie.

Löptiden på dess teckningsoptioner är t o m slutet av december

2006.

Ett andra förlagslån med vidhängande 10 355 096 tecknings-

nedstängning av verksamheten.Vidare föreskriver själva produktionslicensen

avseende fyndigheten långtgående planering

avseende miljökonsekvenser, bl a skall en nedstängning av

verksamheten planeras år i förväg i syfte att beakta miljöföljderna.

Central Asia Gold avser att sköta alla sina miljöåtaganden på ett

föredömligt vis.

optioner finns även utgivet. Var och en av dessa teckningsoptioner

ger rätt att teckna en ny aktie till ett teckningspris om

0,60 SEK per aktie.Löptiden på dessa teckningsoptioner är t o m

slutet av december 2005.

Bemyndigande att emittera aktier

I enlighet med ett bemyndigande godkänt av en extra

bolagsstämma i Bolaget under hösten 2004 kan styrelsen

emittera upp till 25 000 000 nya aktier med avvikelse från

aktieägarnas företrädesrätt. Detta bemyndigande är gällande

t o m nästa ordinarie bolagsstämma, som kommer att äga rum

den 10 juni 2005. Bemyndigandet kommer inte att tas i anspråk.

Börsnotering

Aktierna i Central Asia Gold är noterade vid NGM-börsens

aktielista NGM Equity. Första handelsdag blev 29 mars 2005.

Antalet aktieägare uppgår per 29 april 2005 till 1676 st. Handel

har förekommit 97% av tiden och genomsnittlig daglig

omsättning är så långt (38 handelsdagar under mars – maj 2005)

301 000 aktier.

De 25 största aktieägarna i Central Asia Gold AB

per 2005-04-29 (enligt VPC)

Antal Andel av kapital

Aktieägare aktier och röster

MICHAIL MALYARENKO 38 245 737 23,45%

BENTON INTERNATIONAL LTD 38 245 737 23,45%

SKRINDAN AB 15 500 000 9,50%

CANCALE FÖRVALTNINGS AB 9 460 000 5,80%

ACH SECURITIES 7 307 496 4,48%

EFG PRIVATE BANK 6 607 950 4,05%

MORGAN STANLEY & CO INTL 4 000 000 2,45%

CATELLA CASE 3 750 000 2,30%

PLOTEK, BERNT 2 500 000 1,53%

LORITO HOLDINGS LTD 2 015 000 1,24%

RANTA, TORBJÖRN 1 750 000 1,07%

HANSAPANK 1 230 000 0,75%

BANQUE CARNEGIE LUXEMBOURG S A 1 010 000 0,62%

KAUPTHING BANK LUXEMBOURG SA 1 000 000 0,61%

MAGNUS, NORDIN 1 000 000 0,61%

DRESDNER BANK LUXEMBOURG S.A. 980 000 0,60%

ÖSTERLIN, CLAES 750 000 0,46%

BERG, BENGT 620 000 0,38%

BT BALTRADE LTD 605 000 0,37%

SANDSTEDT, NILS 600 000 0,37%

AHLQUIST, ANDERS 600 000 0,37%

BERLIN, MICHAEL 500 000 0,31%

PETER AHLSTRAND AGENTUR AB 400 000 0,25%

HEDENGREN, SVEN 400 000 0,25%

NILSSON, PATRIK 400 000 0,25%

SUMMA 25 STÖRSTA ÄGARNA 139 476 920 85,52%

ÖVRIGA AKTIEÄGARE 23 611 854 14,48%

TOTALT ANTAL AKTIER 163 088 774 100,00%

Aktiekapitalets utveckling

Ökning av Utestående Nominellt Tecknings- Ökning av Totalt utgående

Händelse Datum antal aktier antal aktier belopp/aktie kurs/aktie aktiekapitalet aktiekapital

Bolagets bildande 04-02-24 1 000 1 000 100 100 100 000 100 000

Nyemission *) 04-07-13 2 000 000 2 500 000 0,20 0,40 400 000 500 000

Nyemission 04-09-20 88 774 2 588 774 0,20 0,40 17 755 517 755

Apportemission 04-09-20 85 500 000 88 088 774 0,20 0,40 17 100 000 17 617 755

Nyemission 04-11-15 50 000 000 138 088 774 0,20 0,40 10 000 000 27 617 755

Nyemisson 05-01-14 25 000 000 163 088 774 0,20 0,48 5 000 000 32 617 755

*) Minskning av nominellt belopp per aktie till 0,20 SEK

Aktiekurs och daglig omsättning CAG AB under perioden

29 mars - 20 maj 2005

Aktiekurs i blå linje och höger skala, omsättningen i röda staplar och vänster skala)

Aktiekursen i CAG AB relativt övriga

guldbolag i Stockholm

Aktiekurs CAG AB i blått (vänster skala) och övriga guldbolag i rött (normaliserat

aritmetiskt snitt av Riddarhyttan, Scanmining, Lappland Goldminers och Gexco)

Guldpriset i USD/oz relativt amerikanska guldbolagsindexet

AMEX (normaliserat) under tiden jan - maj 2005

Finansiell information

Finansiella mål

Styrelsen anser att soliditeten i koncernen i uppbyggnadsskedet,

d v s innan storskalig guldproduktion är inledd, inte skall vara

lägre än 75%. I ett senare skede kan soliditeten vara lägre. Dock

bör den inte understiga 50%.

Kortfristig räntebärande skuldsättning skall i huvudfallet

undvikas.Vid övervägande av upptagande av räntebärande lån

skall en minsta löptid på krediterna om två år eftersträvas.

Likviditetshantering

Överskottslikviditet, d v s likvida medel som inte på kort sikt

skall investeras i rörelsen, skall i görligaste mån behållas på

koncernkonton i väst, d v s skall ej lämnas i det ryska

banksystemet. Överskottslikviditet skall som huvudregel placeras

på inlåningskonto eller i kortfristiga räntebärande instrument

utan betydande kreditrisk.

Utdelningspolitik

Styrelsen för Central Asia Gold AB anser att lämnande av

utdelningar är viktigt och skall eftersträvas på sikt. I uppbyggnadsskedet

av koncernen, d v s åtminstone under de närmast

kommande tre verksamhetsåren, måste dock prioriteras att

uppnå ett positivit kassaflöde. I det långa loppet skall en attraktiv

utdelning lämnas beaktandes bland annat koncernens finansiella

ställning och investeringsbehov.

Skattesituation

Det bedöms att koncernen under sitt uppbyggnadsskede inte

kommer att uppvisa betydande synliga vinster förrän tidigast för

verksamhetsåret 2006. De intäkter från guldförsäljning som

beräknas uppkomma under 2005 kommer ej att bli föremål för

betydande bolagsskatt i Ryssland. Däremot kommer royaltyskatter

och egendomsskatter att behöva betalas där.

Moderbolaget i Sverige kommer att som enda intäktskälla ha

ränteintäkter på lån tillställda dotterbolagen samt ränteintäkter

avseende placerad överskottslikviditet i Sverige från tid till

annan. Givet de förvaltningskostnader som uppstår i

moderbolaget bedöms att ingen eller endast ringa bolagsskatt

kommer att betalas i Sverige under de närmaste åren.

Valutapolicy

Koncernens investeringar kommer i huvudsak att ske i rubel.

Samtidigt kommer intäktsflödet att i huvudsak vara dollarrelaterat

då världsmarknadspriset på guld sätts i USD.Guldhandel

i Ryssland sker sedan till världsmarknadspriset omräknat i rubel.

En betydande förstärkning av rubeln mot USD är därför negativ

för koncernen.

Generellt kommer koncernmässig överskottslikviditet att

placeras i USD samt i SEK med ungefärligen lika vikt som

utgångspunkt. I syfte att skydda koncernen mot eventuell

betydande rubelförstärkning mot USD, kan från tid till annan

övervägas att köpa kortfristiga räntebärande instrument i

rubel, och i sådana fall endast instrument med mycket hög

kreditvärdighet såsom statsobligationer. Agerande via derivatinstrument

avseende valuta torde ej komma att bli aktuellt i

större omfattning.

Hedging av guldpriset

Central Asia Gold avser som huvudregel att inte syssla med

hedging av den egna guldproduktionen via agerande på

termins- och optionsmarknaderna.

Fastigheter

Central Asia Gold-koncernens bolag äger inga fastigheter annat

än de blygsamma produktionsrelaterade byggnaderna på Koptofyndigheten

i Tyva. All administrativ verksamhet sker i hyrda

lokaler.

Ledande befattningshavare, styrelse samt revisor

FÖRETAGSLEDNING

Torbjörn Ranta, Verkställande direktör och styrelsemedlem sedan 2004. Är svensk medborgare, född 1962. Han fullgjorde

1982 sin värnplikt vid Försvarets Tolkskola varefter han tjänstgjorde vid svenska ambassaden i Moskva till 1983. Torbjörn

Ranta påbörjade sina akademiska studier 1984 vid Handelshögskolan i Stockholm och avlade civilekonomexamen 1988.

Han arbetade därefter på den svenska finansmarknaden med corporate finance och aktiemäkleri t o m 1996. År 1996 blev

Torbjörn Ranta verkställande direktör för och styrelseledamot av det svenska börsbolaget Vostok Nafta Investment Ltd.

Han lämnade Vostok Nafta och gick över som VD till dess dotterbolag Vostok Oil i januari 2001, då avknoppningen och

börsnoteringen i Stockholm av det senare bolaget var genomförd. År 2003 slutade Torbjörn Ranta sin anställning i

Vostok Oil Ltd. Torbjörn Ranta talar ryska flytande.

Innehav i Central Asia Gold AB:

1 750 000 aktier samt 3 000 000 teckningsoptioner var och en berättigande till teckning av en ny aktie för ett teckningspris om

0,40 SEK/aktie. Löptid t o m 31 december 2006.

Michail Malyarenko, Styrelseordförande, Verkställande direktör för de ryska dotterbolagen, född 1962, rysk medborgare. Har

högre utbildning vid den Tekniska Högskolan i staden Tomsk som Bergsingenjör-Geofysiker med examen 1987. Vidare har han

utbildat sig i Ryssland vid det Internationella Centrumet för gas- och oljeindustriverksamhet (MGIMO) under år 1998. Har totalt

20 år av erfarenhet av prospekteringsverksamhet. Därav tre år av gruvindustriell inriktning i de ryska Kemerovo- och

Krasnoyarskregionerna. Vidare har han 11 år av erfarenhet från västra Sibirien av prospektering av och produktion från oljefält,

och ytterligare fem års erfarenhet av tradingverksamhet inom kol, koppar och olja.

Michail Malyarenko är idag affärsman med åtta års erfarenhet av managementfunktioner, varav fem år inom publik

börsverksamhet. Var under 1993 – 2002 Verkställande Direktör för det ryska oljebolaget Vostochnaya Transnatsionalnaya

Kompaniya (VTK) (som ingår i den i Sverige noterade West Siberian Resources-koncernen, f d Vostok Oil Ltd), och har därefter

varit styrelsemedlem i samma företag. Har idag vid sidan om deltagandet i Central Asia Gold AB affärsverksamheter inom

oljeraffinering, fastigheter samt vinterturism.

Innehav i Central Asia Gold AB: 38 245 737 aktier

Oleg Novgorodov, vice-verkställande direktör för de ryska dotterbolagen till Central Asia Gold -OOO Tardan Gold och

OOO Tomano, född 1960, rysk medborgare. Har högre utbildning från den Tekniska Högskolan i republiken Tchita som

Bergsingenjör med specialisering på underjordisk gruvutbyggnad. Tog sin examen 1989. Arbetade sedan som

produktionsingenjör inom gruvan ”Entusiastov” tillhörig den sovjetiska guldproduktionsenheten ”Yakutzoloto” i republiken

Sacha (Yakutien). Var sedermera Direktör vid det sovjetiska kolproducerande företaget ”Krasnoarmeiyskugol” inom

Donetsk-regionen. Arbetade vidare inom gruvföretaget OOO ”Altyn” i republiken Chakasien. Var därefter Verkställande Direktör

för gruvföretaget OOO A/S ”Entusiastov” i republiken Buryatien. Har en total gruvindustriell erfarenhet om 19 år.

Innehav i Central Asia Gold AB: 193 526 aktier

Alexander Gerasimov, Chefsgeolog, född 1956, rysk medborgare. Högre utbildning från den Tekniska Högskolan i staden

Tomsk som Bergsingenjör-Geolog med examen 1982. Har gruvindustriell erfarenhet från Kamchatkaregionen (Aginskoyefyndigheten),

från regionen Buryatien (guldfyndigheten Zun-Cholba som idag ingår i det ryska börsnoterade guldföretaget

Buryatzoloto). Arbetade som chefsgeolog inom guldföretaget ”Karer Barit” inom den sovjetiska guldkoncernen (regional enhet)

”Zapsibzoloto”. Var även chef inom guldanalysföretaget ”Tetis” beläget i den sibiriska staden Novokuznetsk. Total gruvindustriell

arbetserfarenhet om 24 år.

Innehav i Central Asia Gold AB: 0

Vladimir Tchepelev, Platsgeolog, född 1959, rysk medborgare. Högre utbildning från den Tekniska Högskolan i staden Tomsk

som Bergsingenjör-Geolog med examen 1988. Arbetade i Kazachstan (Aksu-fyndigheten) och i företaget Kazzoloto

(fyndigheten Bes-Tyuba) som chefsgeolog. Har totalt 16 år av gruvindustriell erfarenhet.

Innehav i Central Asia Gold AB: 0

STYRELSE

Dmitry Schapovalov, Senior Geolog, född 1961, rysk medborgare. Har högre utbildning från den Tekniska Högskolan i

staden Tomsk som Bergsingenjör-Geolog med examen 1983. Har arbetat i totalt 21 år i det statliga ryska geologi- och

prospekteringsföretaget (Expeditionen) i republiken Tyva, under de fyra sista åren som chefsgeolog.

Innehav i Central Asia Gold AB: 0

Tatyana Busik, Redovisningsansvarig, född 1957, rysk medborgare. Har först högre utbildning som matematiker (1980)

vid Tomskuniversitetet och sedan en ytterligare utbildning inom finans/ management med examen 2003. Har en total

redovisningserfarenhet om 10 år.

Innehav i Central Asia Gold AB: 0

Olga Saldina, Administrativ chef, född 1961, rysk medborgare. Har högre utbildning från den Tekniska Högskolan i staden

Tomsk som elektronikingenjör med examen 1983. Har vidare utbildat sig inom redovisning/bokföring inom ramen för den ryska

statistikorganisationen ”Goskomstat” med examen 1995. Erhöll revisorsauktorisering från ryska Finansministeriet i december

2002. Har totalt nio år av redovisningserfarenhet.

Innehav i Central Asia Gold AB: 20 000 aktier

Peter Geijerman, styrelsemedlem sedan 2004,

född 1972, svensk medborgare. Har en MBAexamen

från franska INSEAD liksom även en

MSc-examen i klinisk medicin från Karolinska

Institutet i Stockholm. Verksam som affärsman

i Ryssland sedan 1997. Driver idag ett

managementbolag som förvaltar och äger en

industrikoncern med verksamhet i västra Sibirien,

huvudsakligen inom vägbyggnation och

järnvägstransport. Har mångårig erfarenhet av projektledning och

verksamhetsdrift i Ryssland. Talar flytande ryska.

Innehav i Central Asia Gold AB: 160 000 aktier samt 500 000

köpoptioner var och en berättigande till teckning av en aktie i bolaget för

ett pris om 0,40 SEK per aktie. Löptid t o m 31 december 2006.

Optionerna har ställts ut av Benton International Ltd.

Patric Perenius, styrelsemedlem sedan 2004,

född 1951, har en examen som Bergsingenjör från

Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (1977).

Har arbetat med geologi inom olje- och gruvbranscherna

sedan 1978, bl a för Norsk Hydro

och SECAB. Under 1990-talet och fram till idag

har han varit styrelsemedlem och anställd i de

gruv- och börsnoterade bolagen Wermlands

Guldbrytning (WGAB), Aurex och Gexco. Patric

lämnade Gexco i juli 2004 i samband med ett huvudägarbyte och är inom

gruvnäringen i Sverige nu endast engagerad i Central Asia Gold AB.

Innehav i Central Asia Gold AB: 500 000 köpoptioner var och en

berättigande till teckning av en aktie i bolaget för ett pris om 0,40 SEK

per aktie. Löptid t o m 31 december 2006. Optionerna har ställts ut av

Michail Malyarenko.

Michail Malyarenko, Styrelseordförande sedan 2004. VD för de ryska

dotterbolagen OOO Tardan Gold och OOO Tomano, se föregående sida.

Torbjörn Ranta, Verkställande direktör, se föregående sida.

REVISORER

Lindebergs Grant Thornton, Auktoriserade

revisorn Håkan Andreasson, född 1949. Har varit

revisor i Bolaget sedan 2004.

Förvaltningsberättelse

Central Asia Gold-koncernen består av det svenska

moderbolaget Central Asia Gold AB (publ). Detta äger i sin tur

två helägda dotterbolag i Ryssland,nämligen OOO Tardan Gold

och OOO GRK Tomano. Dessa är s k limited liability

companies.Vidare äger dotterbolaget OOO Tardan Gold sedan

våren 2005 ett eget dotterbolag, OOO Mars. Detta bolag ägs till

98% och innehåller en fordonspark. Moderbolaget har en

förvaltande karaktär och tillställer dotterbolagen finansiering

samt svarar för strategiuppdragning, börsnärvaro, investor

relations etc. På dotterbolagsnivå drivs den faktiska industriella

verksamheten, vilken är helt fokuserad på Tardan och Koptofyndigheterna

i den ryska regionen Tyva.

Moderbolaget har sitt säte i Stockholm med kontor i Stocksund,

Danderyd. De två dotterbolagen har sina säten i två skilda ryska

regioner i östra Sibirien, Tyva och Buryatien. Dotterdotterbolaget

samt ett representationskontor finns även i

regionen Tomsk, också den i Sibirien.

Koncernbildningen skedde inte förrän i slutet av september

2004, varför räkenskaperna för verksamhetsåret 2004 i realiteten

endast omfattar sista kvartalet av året. Då även moderbolaget

grundades först under 2004 redovisas inte några jämförelsesiffror

för föregående räkenskapsår.

Verksamhet

Central Asia Gold är ett gruvbolag som sysslar med

prospektering och produktion av mineraler, i dagsläget

uteslutande guld. Koncernbolagen äger tre stycken minerallicenser,

som ger rätt till att utvinna mineraler inom licensområdena

under de respektive licensperioderna.Totalt omfattade

licenserna enligt ryska standards per slutet av 2004 253 000 uns

(1 oz = 31,1 g) guldreserver av rysk kategori C1/C2 och 215

000 oz guldmineraltillgångar av kategori P1.Vidare finns drygt

4,3 miljoner oz av guldmineraltillgångar i kategori P2.

En småskalig guldproduktion omfattande en månatlig malmbearbetningskapacitet

om ca 1 200 ton inleddes i slutet av januari

2005. Detta ger i snitt ett par kg rent guld per månad under

2005. Anrikningsmetoden är på detta stadium endast

gravimetrisk. Ett omfattande geologiskt utvärderingsarbete

avseende den stora fyndigheten Tardan påbörjades även under

2004 och fortsätter under 2005 med avsikt att påbörja första

guldproduktion på Tardan under 2006.

Resultat och omsättning - koncernen

För räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2004 visar

koncernen ett nettoresultat efter skatt om -0,76 MSEK

motsvarande -0,028 SEK per aktie. Emissionskostnader om

1,91 MSEK avseende nyemissionen i november 2004 har under

räkenskapsårets sista kvartal bokats direkt mot eget kapital i

enlighet med de uppställda redovisningsprinciperna.

Under perioden har prospekteringskostnader i de ryska

dotterbolagen om 1,98 MSEK aktiverats. En skatteintäkt

avseende en uppskjuten skattefordran i de ryska dotterbolagen

om 0,40 MSEK också tagits upp.

Moderbolaget

Moderbolagets resultat efter skatt för räkenskapsåret 2004

uppgick till –1,13 MSEK. Emissionskostnader om 1,91 MSEK

avseende nyemissionen i november 2004 har under räkenskapsårets

sista kvartal bokats direkt mot eget kapital i enlighet med

de uppställda redovisningsprinciperna.

Moderbolaget har karaktär av holdingbolag och har som enda

intäktskälla vissa smärre ränteintäkter på likvida medel under

förvaltning respektive på de lån som från tid till annan utges till

dotterbolagen. Ingen skattekostnad har uppstått under räkenskapsåret.

Investeringar

Investeringar i anläggningstillgångar under perioden uppgick till

4,41 MSEK. Detta avser främst investeringar för prospektering

och anläggningar.

Finansiering och likviditet

Kassabehållningen i koncernen uppgick till 15,52 MSEK vid

periodslutet. Under februari månad 2005 genomfördes en

nyemission som tillförde koncernen netto efter emissionskostnader

ca 10 MSEK.

Aktiekapitalet, utgivna aktier och teckningsoptioner

Per den 31 december 2004 fanns 138 088 774 utestående

aktier. Nominellt värde är 0,20 SEK per aktie.Alla aktier har en

röst och lika rätt till bolagets tillgångar och vinst. Vidare har

utgivits ett förlagslån med vidhängande 6 miljoner teckningsoptioner.Varje

teckningsoption ger rätt till teckning av en ny aktie

till en teckningskurs om 0,40 SEK per aktie. Löptiden på dess

teckningsoptioner är t o m slutet av december 2006.

Ett andra förlagslån med vidhängande 10 355 096 teckningsoptioner

finns även utgivet. Var och en av dessa teckningsoptioner

ger rätt att teckna en ny aktie till ett teckningspris

om 0,60 SEK per aktie. Löptiden på dessa teckningsoptioner är

t o m slutet av december 2005.

Miljö

Den industriella verksamheten på dotterbolagsnivå följer alla

uppställda miljökrav. Inga miljörelaterade olyckor eller

incidenter inträffade under verksamhetsåret.

Anställda

Koncernen hade 78 anställda per 31 december 2004. Därav var

en person anställd i moderbolaget och resten i de ryska

dotterbolagen.

Styrelsearbetet

Central Asia Gold ABs styrelse består av fyra ledamöter. Av

ledamöterna är en rysk medborgare (Michail Malyarenko)

medan övriga tre är svenskar. Styrelsemötena hålls på svenska

språket med simultantolkning till ryska.

Under detta räkenskapsår, som i realiteten endast omfattar andra

halvåret för moderbolaget, har hållits sju styrelsemöten. Tre av

mötena har skett som per capsulam-beslut, tre har avhandlats via

telefonkonferens och ett har skett in plenum. Bland viktigare

beslut under året kan nämnas beslut om förvärv av de ryska

dotterbolagen via apportemission, beslut om att be

bolagsstämman om mandat att genomföra nyemissioner med

frånträde av aktieägarna företrädesrätt samt fastställande av

budgetar.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

IFRS

Från och med år 2005 kommer Central Asia Gold AB att

upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial

Reporting Standards (IFRS, tidigare IAS). Delårsrapporten för

första kvartalet 2005 blir den första rapporten enligt IFRS.Enligt

övergångsreglerna vid tillämpning av IFRS första gången krävs

ett jämförelseår, vilket innebär att även 2004 kommer räknas om

och redovisas enligt IFRS för jämförelseändamål. Övergången

till IFRS förväntas inte påverka det egna kapitalet.

Nyemission

I februari 2005 blev en nyemission om 25 000 000 aktier

fulltecknad. Emissionspriset var 0,48 SEK per aktie och gav

koncernen netto efter emissionskostnader ca 10 MSEK i likviditetstillskott.

Denna emission riktades till den svenska

allmänheten och institutioner i syfte att bredda ägarkretsen inför

den publika noteringen. Per maj 2005 uppgår antalet utestående

aktier till 163 088 774 och aktiekapitalet är 32 617 755 SEK.

Börsnotering

Aktien i Central Asia Gold AB noterades på börsen NGM den

29 mars 2005.

Joint venture-avtal avseende dotterbolaget OOO GRK Tomano

I slutet av mars 2005 undertecknades ett joint venture-avtal

mellan Central Asia Gold-koncernen och det ryska gruvbolaget

OOO GRK Oreol (”Oreol”).Avtalet omfattar utbyggnaden av

gruvrättigheterna i dotterbolaget OOO GRK Tomano

(”Tomano”). Oreol kommer att bli operatör av licensen, och

kommer att finansiera hela utbyggnadsprogrammet och påta sig

alla därmed förknippade risker. I utbyte kommer nettointäkten

efter royalty-skatt och raffineringsavgift att delas i vissa

proportioner mellan Oreol och Tomano.Licensen kommer dock

att kvarstå i Tomano, och Central Asia Gold AB kommer att

behålla sitt fulla ägande av Tomano. Avtalet gäller fr o m andra

kvartalet 2005.

Köp av dotterdotterbolag via OOO Tardan Gold

OOO Tardan Gold förvärvade under april 2005 vissa

anläggningstillgångar som användes på Kopto- och Tardanlicensblocken

redan under hösten 2004. Av skatteoptimeringshänsyn

förvärvades dessa tillgångar via ett ryskt limited liability

company vid namn OOO Mars.Av ryska legala skäl förvärvades

98% av ägandet till nämnda bolag, medan en minoritet om 2%

har lämnats kvar.

Framtidsbedömning

Koncernens guldproduktion inleddes i sena januari 2005 från

Kopto-fyndigheten i Tyva. Månatlig malmbearbetningskapacitet

ligger i dagsläget kring 1 000 ton, vilket i snitt under detta år

beräknas ge kring 5 kg (150 troy oz) rent guld per månad givet

endast gravimetrisk anrikning. Vid mitten av 2006 planeras att

inleda guldproduktionen från den större Tardan-fyndigheten.

Från och med under andra halvåret av 2007 planeras koncernens

guldproduktion uppgå till omkring 70 kg per månad

motsvarande drygt 800 kg (24 000 oz) på årsbasis.

Förslag till behandling av ansamlad förlust

Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkning

uppgår till -658 750 kr.

Härav föreslås 0 kr överföras till bundet eget kapital.

Årets förlust -1 129 162

Ansamlad förlust att behandla -1 129 162

Styrelsens förslag till disposition

Balanseras i ny räkning -1 129 162

Summa -1 129 162

Vidare föreslår styrelsen och Verkställande Direktören att överkursfonden

nedsätts med 1 129 162 kr för täckande av den ansamlade förlusten.

Resultaträkningar

Not Koncernen Moderbolaget

04-02-24 04-02-24

– 2004-12-31 – 2004-12-31

Nettoomsättning 0 0

Aktiverat arbete för egen räkning 1 985 845 0

1 985 845 0

Rörelsens kostnader

Externa kostnader 1 -2 126 407 -549 238

Personalkostnader

Avskrivningar av materiella och immateriella

2 -716 840 -355 857

anläggningstillgångar 3 -45 228 -3 281

-2 888 475 -908 376

RÖRELSERESULTAT -902 630 -908 376

Resultat från finansiella investeringar

Ränteintäkter koncernföretag 0 3 283

Övriga ränteintäkter och liknande 4 -247 109 -223 943

-247 109 -220 660

Räntekostnader och liknande -2 587 -126

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -1 152 326 -1 129 162

Skatt på årets resultat 5 396 578 0

ÅRETS RESULTAT -755 748 -1 129 162

Resultat per aktie*) -0,028 -0,042

*) Då aktien inte är noterad vid årsslutet finns ingen börskurs att relatera till. Därav beräknas ej resultat per aktie efter utspädning.

Antal aktier vid räkenskapsårets slut 138 088 774 138 088 774

Genomsnittligt antal aktier för räkenskapsåret

Antal aktier vid räkenskapsårets slut med hänsyn tagen

26 813 860 26 813 860

till utestående teckningsoptioner 154 443 870 154 443 870

Balansräkningar

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Not Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Immateriella anläggningstillgångar

Gruvrättigheter och aktiverade

prospekteringskostnader 6 34 587 093 0

34 587 093 0

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader 7 634 800 0

Maskiner och andra tekniska anläggningar 8 429 812 0

Inventarier, verktyg och installationer 9 151 988 13 125

Pågående konstruktionsarbeten 10 3 220 288 0

4 436 888 13 125

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 11, 12 - 35 378 088

Fordringar hos koncernföretag 13 - 1 783 928

Uppskjuten skattefordran 5 376 912 0

376 912 37 162 016

Summa anläggningstillgångar 39 400 893 37 175 141

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Varulager

Råvaror och förnödenheter 655 590 0

655 590 0

Kortfristiga fordringar

Övriga fordringar 1 147 778 0

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 36 833 36 833

1 184 611 36 833

Kassa och bank 15 522 447 15 515 834

Summa omsättningstillgångar 17 362 648 15 552 667

Summa tillgångar 56 763 541 52 727 808

EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Bundet eget kapital

Aktiekapital (138 088 774 aktier à nom 0,2 kr) 27 617 755 27 617 755

Bundna reserver/Överkursfond 25 606 849 25 606 849

53 224 604 53 224 604

Fritt eget kapital

Fria reserver/Balanserad vinst 96 998 0

Årets resultat -755 748 -1 129 162

-658 750 -1 129 162

Summa eget kapital 52 565 854 52 095 442

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 2 105 685 49 197

Övriga skulder 1 600 364 210 556

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 491 638 372 613

Summa kortfristiga skulder 4 197 687 632 366

Summa eget kapital och skulder 56 763 541 52 727 808

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter

Bankmedel 50 000 50 000

Ansvarsförbindelser - -

Förändring eget kapital

Aktiekapital Bundna Fria Summa

Koncernen reserver reserver

Registrering av aktiekapital 100 000 100 000

Apportemission 17 100 000 17 100 000 34 200 000

Nyemissioner 10 417 755 10 417 755 20 835 510

Nyemissionskostnader -1 910 906 -1 910 906

Omräkningsdifferens 96 998 96 998

Årets resultat -755 748 -755 748

Eget kapital 31 december 2004 27 617 755 25 606 849 -658 750 52 565 854

Aktiekapital Överkursfond Fritt eget Summa

Moderbolaget kapital

Registrering av aktiekapital 100 000 100 000

Apportemission 17 100 000 17 100 000 34 200 000

Nyemissioner 10 417 755 10 417 755 20 835 510

Nyemissionskostnader -1 910 906 -1 910 906

Årets resultat -1 129 162 -1 129 162

Eget kapital 31 december 2004 27 617 755 25 606 849 -1 129 162 52 095 442

Kassaflödesanalyser

Not Koncernen Moderbolaget

2004-02-24 2004-02-24

– 2004-12-31 – 2004-12-31

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

-902 630 -908 376

Avskrivningar 45 228 3 281

Andra ej likviditetspåverkande poster -123 227 0

-980 629 -905 095

Erhållen ränta -21 901 14 309

Erlagd ränta -2 587 -126

Betald inkomstskatt

Kassaflöde från den löpande verksamheten

-17 426 0

före förändring av rörelsekapital -1 022 543 -890 912

Förändring av rörelsekapital

Minskning av varulager 351 439 0

Ökning av fordringar -368 468 -36 833

Ökning av leverantörsskulder 2 071 638 49 197

Minskning/Ökning av övriga korta skulder -120 984 583 169

Kassaflöde från den löpande verksamheten 911 082 -295 379

Investeringsverksamhet

Förvärv av dotterföretag 16 3 766 0

Aktieägartillskott till dotterföretag 0 -3 192 000

Investering i immateriella anläggningstillgångar -1 985 845 0

Investering i materiella anläggningstillgångar -2 426 175 -16 406

Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 408 254 -3 208 406

Finansieringsverksamhet

Insatt kapital vid bolagets bildande 100 000 100 000

Nyemissioner minskat med emissionskostnader 18 924 604 18 924 604

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 19 024 604 19 024 604

Ökning av likvida medel 15 527 432 15 520 819

Kursdifferens i likvida medel 18 -4 985 -4 985

Likvida medel vid årets slut 17 15 522 447 15 515 834

Nyckeltal

Nyckeltalen avser koncernen.

Definitioner

Lönsamhet

Malmanrikning (tusentals ton) ej aktuellt Processat malmtonnage i tusentals ton under perioden

Guldproduktion i oz under perioden ej aktuellt Erhållen guldproduktion under perioden i troy oz

Guldförsäljning i oz under perioden ej aktuellt Faktiskt försåld guldproduktion i troy oz under perioden

Realiserat genomsnittligt guldpris (USD/oz) ej aktuellt Erhållet snittpris i USD/troy oz under perioden

Bruttomarginal,% ej aktuellt Bruttoresultat i koncernen (efter royalty och övriga

produktionsrelaterade skatter)

ej aktuellt i procent av bruttoförsäljningen

Räntabilitet

Räntabilitet på eget kapital,% -1,78% Periodens resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital

Kapitalstruktur

Eget kapital, SEK 52 565 854 Eget kapital vid periodens slut

Räntebärande skulder 0 Totala räntebärande skulder och avsättningar vid periodslutet

Soliditet,% 92,6% Eget kapital i procent av balansomslutningen

Kassaflöde och likviditet

Kassaflöde före investeringar 1 076 223 Rörelseresultat plus avskrivningar minus förändringen

av rörelsekapital

Kassaflöde efter investeringar -3 332 031 Rörelseresultat plus avskrivningar minus förändringen av

rörelsekapital och investeringar

Likvida medel, SEK 15 522 447 Banktillgodohavanden och kassa

Investeringar

Investeringar i anläggningstillgångar 4 412 020 Investeringar i anläggningstillgångar netto efter eventuella avyttringar

Anställda

Antal anställda vid periodslutet 78

Medeltal anställda under perioden

Aktiedata

Antal utestående aktier före

68 Antalet arbetade timmar under perioden oktober till december i

förhållande till normalarbetstid under denna period.

utspädning vid periodslutet

Genomsnittligt antal utestående aktier

138 088 774 Antal aktier vid periodslutet utan hänsyn till utestående

teckningsoptioner och eventuella personaloptioner

under perioden före utspädning 26 813 860 Antal aktier vid periodslutet med hänsyn tagen till utestående

teckningsoptioner med ett lösenpris lägre än aktuell börskurs.

Antal utestående teckningsoptioner 16 355 096 Antalet icke utnyttjade teckningsoptioner vid respektive periodslut.

Resultat per aktie, SEK -0,028 Resultat efter skatt delat med genomsnittligt antal utestående

aktier under perioden.

Eget kapital per aktie, SEK 0,381 Eget kapital i relation till utestående antal aktier vid periodslutet.

Börskurs per aktie vid periodslutet, SEK ej aktuellt Senaste betalda aktiekurs den sista börsdagen

i respektive period.

Redovisningsprinciper och noter

Koncernens och moderbolagets årsredovisning är upprättade i

enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets

rekommendationer och uttalanden.

Eftersom koncernförhållandet uppstod först i sena september

2004, och eftersom moderbolaget grundades först 24 februari

2004, redovisas inga siffror för föregående räkenskapsår. I

realiteten betyder det också att räkenskaperna för 2004 endast

omfattar räkenskapsårets sista kvartal.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Det

innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt

som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga

värden, elimineras i sin helhet. I koncernredovisningen ingår

härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som

tillkommit efter förvärvstillfället.

Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderbolaget

direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50% av

röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med

tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvas under löpande

år ingår i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten.

Omräkning av utländska dotterföretag och andra

utlandsverksamheter

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och

balansräkningar i självständiga utlandsverksamheter. Dagskursmetoden

innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder

omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen

omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna omräkningsdifferenser

redovisas direkt mot eget kapital.

Intäktsredovisning

Försäljning av guld och andra mineraler intäktsförs när bindande

köpeavtal har ingåtts och leverans till kund har skett, vanligtvis

till licensierad guldköpande bank i Ryssland. Försäljningen

redovisas brutto före royalty och andra till försäljningen direkt

hänförliga skatter. Sådana skatter och avgifter särredovisas under

rörelsekostnader. Moms utgår f n ej på guldförsäljning i

Ryssland.

Eventuella intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet

redovisas som övriga rörelseintäkter.

Avskrivningar

Immateriella tillgångar

Avskrivning enligt ”unit of production cost” tillämpas på

immateriella anläggningstillgångar. Unit of production cost

innebär att avskrivning sker i samma takt som produktionen.Det

innebär i Central Asia Gold-koncernen att bedömning görs av

total förväntad produktion av guld från varje licensobjekt

(gruva/alluvial fyndighet) under licensobjektets förväntade

ekonomiska livslängd. Därefter sker avskrivning varje period

motsvarande periodens proportionella andel av total förväntad

produktion.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar skrivs systematiskt av över

tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångens avskrivningsbara

belopp fastställs, beaktas i förekommande fall

tillgångens restvärde.

Linjär avskrivningsmetod används för nedan angivna materiella

anläggningstillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader 3-10 år

Processanläggningar 2-10 år

Maskiner 2-10 år

Datorer 3 år

Nedskrivning av tillgångar

När det finns en indikation på att en tillgång har minskat i värde

görs en bedömning av tillgångens redovisade värde. I de fall en

tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde

skrivs tillgången omedelbart ned till sitt återvinningsvärde.

Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller

erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års

aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder sker till nominella belopp

och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade

eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att

fastställas.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla

temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och

skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Övriga icke-vinstrelaterade skatter i de ryska dotterbolagen som

royalty, egendomsskatt m fl redovisas under rörelsekostnader.

Immateriella anläggningstillgångar

Licenser för gruvrättigheter tas upp till anskaffningsvärde.

Prospekteringsarbeten kan vara av varierande natur såsom

borrningar av olika slag, geokemiska och magnetiska kartläggningar.

I huvudsak görs dessa arbeten av två skäl, nämligen å ena

sidan som ren prospekteringsverksamhet i syfte att finna nya

brytvärda malmer, eller, å andra sidan, som utvärderingsverksamhet

i syfte att bättre fastställa den ekonomiska potentialen för

utvinning ur en redan påvisad gruvfyndighet eller alluvial

fyndighet.

Prospekteringsutgifter för ren prospekteringsverksamhet

kostnadsförs i den period de uppstår medan utgifter för utvärderingsarbeten

kostnadsförs till den tidpunkt då företaget

beslutat sig för att utvinna malmer från en gruvfyndighet. Från

det ögonblicket balanseras utgifterna som gruvrättigheter,

varefter avskrivning sker enligt sedvanliga principer beskrivna

nedan.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde

minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättring av tillgångars

prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade

värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som

kostnader. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet.

Varulager

Varulager värderas, med tillämpning av först-in-först-ut

principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet

på balansdagen.Varulagret består av bruten malm,

malm i anrikning samt färdigställt guld.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när en förpliktelse finns som ett resultat

av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar

kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning

är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det

belopp som skall utbetalas.

Återställningskostnader

Beräknade återställningskostnader för malmbrytningsverksamheten

som förväntas uppstå när verksamheten stängs

reserveras inte eftersom dessa beräknas uppgå till obetydliga

belopp.

Finansiella tillgångar och skulder

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till

balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och

rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på

finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella

poster. Orealiserade kursvinster och kursförluster hänförliga till

rörelserelaterade fordringar och skulder nettoredovisas som

övriga rörelseintäkter/kostnader. I den mån fordringar och

skulder i utländsk valuta kurssäkras med valutaderivat, omräknas

de till säkrad kurs.

Kortfristiga placeringar

Som kortfristiga placeringar redovisas innehav av värdepapper

eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som

inte är hänförbara till likvida medel.

Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet

och det verkliga värdet på balansdagen.

Ränteintäkter periodiseras och redovisas under övriga finansiella

poster.

Likvida medel

Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i

bank och kassa, kortfristiga placeringar med en löptid om tre

månader eller mindre, som lätt kan omvandlas till kassamedel.

Fordringar

Fordringar upptages efter individuell värdering till belopp

varmed de beräknas inflyta.

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder värderas till

nominella belopp.

Finansiell riskhantering

Policy för finansiell riskhantering

Koncernen exponeras för en mängd finansiella risker. Dessa

risker är främst valutarisk, guldprisrisk, kreditrisk, likviditetsrisk

samt ränterisk.

Koncernen försöker att motverka dessa risker genom att försäkra

sig om tillämplig kompetens i styrelse och bolagsledning. Således

arbetar bolaget proaktivt med att genomföra lämpliga åtgärder

för att motverka och hantera de risker som ovan uppräknas.

Därtill rådgörs det emellanåt med konsulter.

Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering avseende

finansiella instrument.

Valutarisk

Koncernens investeringar sker och kommer i huvudsak att ske i

rubel.Samtidigt kommer intäktsflödet att i huvudsak vara dollarrelaterat

då världsmarknadspriset på guld sätts i USD.Guldhandel

i Ryssland sker sedan till världsmarknadspriset omräknat i rubel.

En betydande förstärkning av rubeln mot USD är därför negativ

för koncernen.

Generellt kommer koncernmässig överskottslikviditet att

placeras i USD samt i SEK med ungefärligen lika vikt som

utgångspunkt. I syfte att skydda koncernen mot eventuell

betydande rubelförstärkning mot USD, kan från tid till annan

övervägas att köpa kortfristiga räntebärande instrument i rubel,

och i sådana fall endast instrument med mycket hög kreditvärdighet

såsom statsobligationer. Agerande via derivatinstrument

avseende valuta torde ej komma att bli aktuellt i större

omfattning.

Central Asia Gold avser som huvudregel att inte syssla med

hedging av den egna guldproduktionen via agerande på

termins- och optionsmarknaderna.

Ränterisker

Koncernen är i dagsläget i allt väsentligt obelånad. Därav får

fluktuationer i marknadsräntorna f n ingen direkt inverkan på

koncernen. Styrelsen avser även fortsättningsvis försöka att

bibehålla en stark finansiell position. Därav anser styrelsen att

soliditeten i koncernen i uppbyggnadsskedet, d v s innan

storskalig guldproduktion är inledd, inte skall vara lägre än 75%.

I ett senare skede kan soliditeten vara lägre. Dock bör den aldrig

understiga 50%.

Kortfristig räntebärande skuldsättning skall i huvudfallet

undvikas.Vid övervägande av upptagande av räntebärande lån

skall en minsta löptid på krediterna om två år eftersträvas.

Guldprisrisk

Koncernens försäljning är i dagsläget blygsam, men bedöms

komma att öka under de närmaste åren. Den kommer dock att

väsentligen bestå av en enda produkt, nämligen guld. En

nedgång i guldpriset får därför en omedelbar inverkan på

koncernens ställning.

Kreditrisk

Överskottslikviditet, d v s likvida medel som inte på kort sikt

skall investeras i rörelsen, skall i görligaste mån behållas på

koncernkonton i väst, d v s skall ej lämnas i det ryska

banksystemet. Överskottslikviditet skall som huvudregel placeras

på inlåningskonto eller i kortfristiga räntebärande instrument

utan betydande kreditrisk.

Likviditetsrisk

Central Asia Gold AB befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede

och är således i fortsatt stort behov av att investera. Medel för

dessa investeringar kan inte enbart erhållas från internt

genererade intäkter. Bolagets tillväxt är därför fortsatt beroende

av extern finansiering.

Segmentsredovisning

Bolagets redovisning delas upp på de primära segmenten som är

geografiska områden. Dessa definieras som enskilda länder.

Bolaget sekundära segment är olika slag av mineraler. För

tillfället utvinns guld i Ryssland varför någon segmentredovisning

inte upprättas.

Emissionskostnader

Emissionskostnader bokas direkt mot eget kapital.

Transaktioner med närstående

Skapandet av Central Asia Gold-koncernen skedde i september

2004 via apportförvärv av de två ryska dotter-företagen.

Förvärvet av tillgångarna skedde mot utgivande av 85 500 000

aktier i bolaget. De benefika ägarna av de apporterade

tillgångarna och mottagare av de utgivna aktierna var Benton

International Ltd, Michail Malyarenko och Oleg Novgorodov.

Vid räkenskapsårets slut kontrollerade dessa 61 % av

moderbolagets kapital och röster.

Vidare fortsatte Michail Malyarenko att assistera med

finansiering av dotterbolagens verksamhet under hösten 2004

innan en private placement blev genomförd i november 2004.

Delvis skedde detta genom personliga lån till verksamheten.

Därav fick koncernbolagen under vårkanten 2005 återbetala

denna finansiering, bland annat genom att köpa ut vissa anläggningstillgångar

som används i dotterbolagens verksamhet. Denna

transaktion uppgick till omkring 8 miljoner rubel (MRUR)

(motsvande drygt 2 MSEK) och har i det närmaste återbetalts till

fullo under kvartal 1/2005.Vidare var koncernbolagen skyldiga

Michail Malyarenko motsvarande cirka 1,25 MSEK per sista

december 2004. Detta lån återbetalades under kvartalet 1/2005

och löpte utan ränta.

Slutligen köper dotterbolaget OOO Tardan Gold säkerhets- och

bevakningstjänster från företaget OOO ”Ochrannaya Firma

Shtjit”. Detta företag ägs till 60% av Michail Malyarenko.

Prissättning av tjänsterna är marknadsmässig. Under 2004

betalades totalt 276 000 rubel för sådana tjänster (10 000 USD

eller ca 68 000 SEK).

Not 1 Övriga externa kostnader

Arvoden till revisorer

Koncernen Moderbolaget

2004 2004

Grant Thornton

Revisionsuppdrag 180 011 100 000

Övriga uppdrag 20 873 0

200 884 100 000

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att

utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller

genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 2 Personal

Totalt varav varav

2004 kvinnor män

Medelantalet anställda

Moderbolaget i Sverige 1 0 1

Dotterföretag i Ryssland 20 3 17

Totalt för koncernen 21 3 18

Medelantalet anställda i Ryssland (okt - dec) 67 10 57

Koncernen Moderbolaget

2004 2004

Löner och ersättningar i Sverige

Styrelse och verkställande direktör 271 000 271 000

Övriga anställda 0 0

271 000 271 000

Löner och ersättningar i Ryssland

Styrelse och verkställande direktör 5 517 0

Övriga anställda 294 678 0

300 195 0

Löner och ersättningar totalt 571 195 271 000

Sociala kostnader

Sociala kostnader i Sverige 84 857 84 857

Sociala kostnader i Ryssland 60 788 0

145 645 84 857

Pensionskostnader förekommer ej.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Inga arvoden har utgått för 2004.

Ersättning till verkställande direktören i moderbolaget utgörs av månatlig fast bruttolön beslutad av styrelsen.

Ersättning till verkställande direktören i de ryska dotterbolagen utgörs av månatlig fast nettolön beslutad av styrelsen.

Tjänstepensioner har ej utfästs.

Avgångsvederlag utgår ej vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning gäller tre månaders

uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tre månader från bolagets sida.

Styrelsen

Kvinnor 0 0

Män 10 4

Företagsledning och VD

Kvinnor 2 0

Män 6 1

Not 3 Planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget

2004 2004

Byggnader -6 958 0

Maskiner och andra tekniska anläggningar -28 032 0

Inventarier, verktyg och installationer -10 238 -3 281

-45 228 -3 281

Not 4 Övriga ränteintäkter och liknande

Koncernen Moderbolaget

2004 2004

Ränteintäkter 14 309 14 309

Valutadifferenser -261 418 -238 252

-247 109 -223 943

Not 5 Skatt på årets resultat

Koncernen Moderbolaget

2004 2004

Aktuell skatt 0 0

Uppskjuten skatt 396 578 0

396 578 0

Sambandet mellan skattekostnad och

redovisat resultat

Resultat före skatt -3 560 623 -1 152 326

Skatt enligt gällande skattesats 900 643 322 651

Skatteeffekt av kostnader som inte är

skattemässigt avdragsgilla: -2 207 -2 207

Skatteeffekt av temporära skillnader 396 578 0

Skatteeffekt av underskottsavdrag för vilka uppskjuten

skattefordran ej redovisas: -898 436 -320 444

396 578 0

Gällande skattesats för moderbolaget är 28 %. Gällande skattesats för koncernen, 25%, är det vägda värdet av

skattesatserna i de olika länderna och resultaten före skatt.

Temporära skillnader

Uppskjuten skattefordran

Temporär skillnad mellan skattemässiga och

bokföringsmässiga kostnader 376 913 0

376 913 0

Not 6 Gruvrättigheter och aktiverade prospekteringskostnader

Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Erhållet genom förvärv av dotterföretag 32 601 248 0

Aktiverade prospekteringskostnader 1 985 845 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 34 587 093 0

Utgående planenligt restvärde 34 587 093 0

Not 7 Byggnader

Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Inköp 608 350 0

Anskaffningsvärden från förvärvade dotterföretag 36 669 0

Omräkningsdifferens -3 606 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 641 413 0

Omräkningsdifferens 345 0

Årets avskrivningar -6 958 0

Utgående ackumulerade avskrivningar -6 613 0

Utgående planenligt restvärde 634 800 0

Not 8 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Inköp 72 738 0

Anskaffningsvärden från förvärvade dotterföretag 462 033 0

Omräkningsdifferens -45 446 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 489 325 0

Ackumulerade avskrivningar från förvärvade dotterföretag -34 619 0

Omräkningsdifferens 3 138 0

Årets avskrivningar -28 032 0

Utgående ackumulerade avskrivningar -59 513 0

Utgående planenligt restvärde 429 812 0

Not 9 Inventarier, verktyg och installationer

Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Inköp 75 919 16 406

Anskaffningsvärden från förvärvade dotterföretag 102 675 0

Omräkningsdifferens -10 099 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 168 495 16 406

Ackumulerade avskrivningar från förvärvade dotterföretag -6 926 0

Omräkningsdifferens 657 0

Årets avskrivningar -10 238 -3 281

Utgående ackumulerade avskrivningar -16 507 -3 281

Utgående planenligt restvärde 151 988 13 125

Not 10 Pågående konstruktionsarbeten

Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Inköp/utbetalningar under året 1 871 338 0

Anskaffningsvärden från förvärvade dotterföretag 1 496 106 0

Omräkningsdifferens -147 156 0

Bokfört värde 3 220 288 0

No 11 Andelar i koncernföretag

Moderbolaget

04-12-31

Andelar erhållna vid apportemission 32 186 088

Lämnade aktieägartillskott 3 192 000

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 35 378 088

Utgående bokfört värde 35 378 088

Not 12 Aktier och andelar i dotterföretag

Organisations- Företagets Andel i Bokfört

nummer säte % värde

Direkt ägda:

OOO Tardan Gold 1041700563519 Ryssland 100% 32 794 470

OOO GRK Tomano 1030300150126 Ryssland 100% 2 583 618

35 378 088

Not 13 Fordringar hos koncernföretag

Moderbolaget

04-12-31

Förvärvad fordran vid apportemission 2 013 912

Utlåning under året 3 283

Omräkningsdifferens -233 267

Utgående fordran 1 783 928

Utgående bokfört värde 1 783 928

Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Förutbetalda försäkringar 29 333 29 333

Övriga förutbetalda kostnader 7 500 7 500

36 833 36 833

Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget

04-12-31 04-12-31

Upplupna arvoden till konsulter, advokater och revisorer 384 167 265 142

Upplupna personalkostnader 105 857 105 857

Övriga upplupna kostnader 1 614 1 614

491 638 372 613

Not 16 Förvärv av dotterföretag

Under året förvärvades företagen OOO Tardan Gold och

OOO GRK Tomano genom apportemission.

Värdet av förvärvade tillgångar och skulder var enligt

förvärvsanalysen följande:

Koncernen

2004

Immateriella anläggningstillgångar 32 601 248

Materiella anläggningstillgångar 2 055 939

Varulager 1 007 029

Kortfristiga fordringar 816 143

Likvida medel 3 766

Kortfristiga skulder -4 298 037

Köpeskilling 32 186 088

Avgår tillgångar och skulder som erhållits genom

apportemission och ej påverkat kassaflödet -32 182 322

Påverkan på koncernens likvida medel 3 766

Not 17 Likvida medel

Likvida medel avser kassa- och banktillgodohavanden.

Not 18 Kursdifferens i likvida medel

Kursförluster 4 985 kr avser kursförluster år 2004 på ingående likvida medel

Stockholm 2005-05-24

Michail Malyarenko

Ordförande

Peter Geijerman Patrik Perenius

Torbjörn Ranta

Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har avgivits 2005-05-24

Håkan Andréasson

Auktoriserad revisor, Lindebergs Grant Thornton AB

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i

Central Asia Gold AB (publ)

Org.nr 556659-4833

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning i Central Asia Gold AB (publ) för räkenskapsåret 2004-02-24 –

2004-12-31. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna

och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen.

Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på

grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och

genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen

inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen

för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma

de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat

årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut,

åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller

verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen

eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och

ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god

redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och

för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar

styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 maj 2005

Håkan Andréasson

Auktoriserad revisor

ORDLISTA / FÖRKORTNINGAR

Alluvialt guld Guld ansamlat i gamla flodsandbottnar

Anomalier Avvikande från det normala – i detta fall avses framförallt områden

med avvikande magnetiska egenskaper

Diamantborrning/

Kärnborrning Borrning med rörformad diamantbelagd borrkrona som ger

bergkärnor för kartering och analys

Fast klyft Mineral i fast berggrund

Förkastning Förskjutning av berggrunden

Geofysik Läran om jordens fysikaliska egenskaper. Magnetisk och elektrisk

mätning samt gravitationsmätning är några geofysiska metoder för

prospektering

Geokemi Läran om jordens kemiska sammansättning och elementfördelning.

Morän-, humus- och djupmoränprovtagning är några geokemiska

metoder som används vid prospektering

GKZ Statlig rysk myndigheter (kommission) som fastställer mineralreserver

i Ryssland

Granodiorit Djupbergart med kvarts, fältspat, glimmer och/eller hornblände

IFRS International Financial Reporting Standards

Intrusiv En i jordskorpan stelnad smälta

Malm Äldre begrepp som innebär att fyndigheten är ekonomiskt brytvärd

Mineralisering Koncentration av mineraler i berggrunden

ppm Parts per mille (eng), d v s gram/ton

Profil Tvär-, längd- eller horisontalsektion

Prospektera Söka efter malmer med olika metoder t ex blockletning, geokemi

eller geofysik

Skarn Silikatbergart vanlig tillsammans med järn- och sulfidmalmer

Stupriktning Malmens riktning mot djupet

Tonalit Magmatisk djupbergart huvudsakligen bestående av plagioklas och

kvart, vanligen med betydande inslag av biotit och hornblände

Troy ounce tr.oz eller oz = 31,1035 gram, viktenhet för ädelmetaller

Brovägen 9, 182 76 Stocksund

Telefon-/faxnummer: 08-624 26 80

info@centralasiagold.se

Årsredovisning- maj 2005 - Auriant Mining

products

Features

Resources

Developer

Company

Pro Features

Help & Support

Integrations

Plans & Pricing

Company

Årsredovisning- maj 2005 - Auriant Mining

Delete template?

Save as template?

products

Features

Resources

Developer

Company

Pro Features

Help & Support

Integrations

Plans & Pricing

Company