i konSultfabriken - Veckans Affärer

TIDSAM 0933-01 

Skatterazzia mot riSkkapitaletS SkatteparadiS 

mats odell: ”Vi får överväga om vi ska ändra ap-fondernas investeringsregler” 

DOM 

VECKANS AFFÄRER 

LågprisfLyget 

är på väg 

förbi sAs 

så mörkAde 

trustorbAnken 

bevismAteriAL 

HögtryCk 

i konSultfabriken 

AffärsjuristernA 

hetAste guLdmAkArnA 

kLAppjAkt på tALAngernA (mannheimer Swartling la vantarna på Caroline Ström) 

rAnking sveriges bästA konsuLter 

Premiär: konst en miLjArdmArknAd i sverige

scanpix 

scanpix 

scanpix 

29 

24 20 34 

8 m å n d a g 

bildt granskas 

ÖVERåKLagaRE Christer 

van der Kwast inleder en 

utredning av Carls Bildts 

optioner i Vostok Nafta. 

scanpix 

9 T I S d a g 10 o n S d a g 

Jobs mobil här 

STEVEn JobS premiärvisar 

sin nya telefon 

Iphone och Applefeber 

bryter ut. Ekonominyheterna 

hittar dock minst 

tre fel: inget 3G, ingen 

plats för extra minne och 

alldeles för dåliga batterier. 

STEnbEcKKoncERnEnS 

MTG köper svenska 

internetcommunityn 

Playahead för 102 miljoner 

kronor kontant. 

scanpix 

V a InnEHåLL 

12 chefredaktören 

Varför bränner makten ut kvinnorna? 

InSIdER 

À la chef 

7 två stjärnor kräver uthållighet 

Christer Lingström är den ende som orkar. 

8 från sM-guld till takeaway 

Cajsa Johansson har slutat laga mat. 

9 stenbecks favorit startar oM 

Pontus Frithiof öppnar nytt – igen. 

dIREKT 

17 ny bankaffär i trustorMålet 

Gunnar Lindstedt avslöjar nya uppgifter. 

20 ap-fonderna i skatteparadiset 

Anna Hedberg har pengar på Jersey. 

24 ”jag ska kontakta ap-fonderna” 

Mats Odell om 30 tveksamt placerade miljarder. 

27 va:s doM: service knäcker sas 

Cecilia Aronsson om Mats Janssons dilemma. 

29 världens sMutsigaste olja 

Kanadas oljesand skördar miljöoffer. 

32 hårdare tag efter va-artikel 

Nu jagar polisen falskmäklarna. 

Medier 

34 vill ha reklaMoMbudsMan 

Hellre självregleringen än lagstiftning. 

35 hur poppis är pelle törnberg? 

Jonas Malmborg om hur de tänker på arton. 

V E c K a n S o m g I c K på ekonominyheterna.se 

14 

svt scanpix micael engström 

nytt kapital 

InduSTRIKapITaL reser 

en nya riskkapitalfond 

med målet att få in 13 

miljarder kronor. 

11 T o R S d a g 

okänd och rik 

JoHan HanSEnS konglomerat 

Itturs har vuxit 

till en miljardrörelse på 

bara sju år och själv har 

han blivit Sveriges mest 

okända miljardär. 

Miljardär på sju år. 

Johan Hansen, Ittur. 

| va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

V a I n n E H å L L 

37 analys ssab 

Svenska stålet biter än. 

39 analys forsheM 

Minsting med framtiden för sig. 

åRETS bäSTa KonSuLTER 

40 guldMakare på talangjakt 

Strålande tider, men huggsexa om talangerna. 

profil 

54 gunnar bloMdahl 

Stena Lines vd ror rederiet i hamn. 

att:ention 

61 styrelser soM fungerar 

Det ska valberedningen tänka på. 

63 vilken sparare är du? 

Rik och försiktig eller fattig risktagare? 

64 börguiden 

Med VA:s egna prognoser. 

69 nytt rekordår för konsten 

Per Öqvist tar en tur i 2007 års salonger. 

73 hårdvinklat oM hellströMs nya jobb 

Vad har han egentligen i Ryssland att göra? 

74 perspektiv: bolagsstyrning till döds 

Mats Qviberg om byråkratin han hatar. 

oMslagsfoto : Micke lundströM 

V E c K a n S o m g I c K på ekonominyheterna.se 

bioavtal klart 

SVEnSKa bIoInVEnT 

skriver avtal med amerikanska 

Genentech om 

sitt antikroppsläkemedel 

för hjärtkärlsjukdomar 

och kursen stiger 40 procent. 

SToRa SVEnSKa sajter 

som Aftonbladet, MSN 

och Eniro har problem 

med att locka nya besökare, 

visar en kartläggning 

som Ekonominyheterna.se 

presenterar. 

Alltomstockholm.se 

ökar mest med 253 procent. 

ScanIacHEfEn Leif Östling 

toppar vd:arnas löneliga 

för 2005 med 25,8 

miljoner kronor. 

15 m å n d a g 

ny nätmiljonär 

fELIx HagnÖ blir 200 

miljoner kronor rikare, 

sedan amerikanska AOL 

lagt ett bud på svenska 

annonsnätbolaget Tradedoubler 

där han är 

huvudägare. 

| va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

christer ehrling 

54 

12 f R E d a g som att de inte kunnat 

HELgEnS SToRm kommer 

att kosta elbolagen 

miljarder. Över 160 000 

kunder var utan ström 

på måndagsmorgonen. 

anna spång 

69 

37 54 

En annan fÖRLoRaRE 

på vädret är Skistar som 

hittills tvingats betala 

tillbaka 21 miljoner kronor 

till sina gäster efter 

63 

scanpix 

40 

infria sin snögaranti i 

Sälenfjällen. 21 procent 

kräver tillbaka pengarna 

medan bara 8 procent 

bokar om. 

scanpix 

magnus bergström

I n s I d e r 

att behålla 

sina 

två stjärnor 

”för 

i Guide 

Michelin måste man 

vara hungrig. På 

dagen är det mycket 

historier och bus i 

köket, men när de 

första gästerna anländer 

klockan 17.30 

kräver jag en 100procentig 

vändning. 

Jag är perfektionist 

när jag sätter den 

sidan till. Min aktiva 

roll i köket är som 

controller, att analysera 

och godkänna, 

men även att stödja 

medarbetarna. 

God matkultur är 

att följa råvarans säsong. 

När en råvara 

är som bäst är tillgången 

god och priset 

lågt. Vissa saker 

måste vi handla internationellt, 

som 

choklad och kaviar, 

men jag undviker råvaror 

som har flugit 

runt halva jordklotet. 

Min favorit just nu är 

en småländsk lammrygg. 

När jag hittade 

den blev jag lika glad 

som när jag hittade 

den perfekta grisen 

utanför Enköping. Är 

produkten bra talar 

den sitt eget språk 

när jag provlagar. 

Jag öppnade Edsbacka 

krog för 24 år 

sedan. Jag har fått 

förfrågningar om att 

öppna egna restauranger 

i både Tokyo 

och USA, men det är 

svårt att flyga elva 

timmar för att kontrollera 

en sås. Vårt 

namn förpliktigar. 

Däremot hyrs jag 

ofta in som kock hos 

olika sällskap. Till 

EU-länder tar jag 

alltid med mig min 

egen mat. På fredag 

åker jag tomhänt till 

Moskva för att laga 

middag. 

Att ingen annan 

svensk krog har fått 

två stjärnor beror 

inte på bristande 

ambition utan på 

bristande uthållighet. 

En stjärnkrögare 

måste gå sin egen 

väg utan att snegla 

osäkert på det 

franska köket 

hela tiden.” 

3 röster fr ån fro ntlinjen 

À la chef 

Att kunna reducera en sås och koka 

fisk precis lagom länge räcker inte 

längre. I dag måste toppkockarna 

vara drivna affärsmän också. 

av cecilia aronsson foto thron ullberg 

Christer 

Lingström 

edsbacka krog 

sollentunA 

Sveriges enda tvåstjärniga 

krögare som tror att det 

klassiska köket är 

framtidens räddning. 

| va | 1–3 | 18 JaNUaRI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 7

I n s I d e r à l a chef 

Cajsa 

Johansson 

cajsas kök 

uppsala 

Takeawaydrottning som ser 

en lavinartad ökning av 

färdigmatstrenden. 


är jag över att ha gått från 

kastrullerna till att bli företagsledare 

för en växande verksamhet 

”sstoltast 

med 25 anställda, även om jag har 

en del bra tävlingsresultat som guldet i kallskänks-SM 

1992. Jag startade Cajsas kök för 

elva år sedan med brickservering och affärslunch. 

Snart kom efterfrågan på catering, 

dels att ta med sig lunchmaten i låda, dels till 

fester och evenemang. Nu är konceptet helt 

och hållet takeaway, med en valmöjlighet för 

kunden att stanna och äta sin matlåda i butiken. 

Vi har tre egna butiker och levererar 

även till NK och ett par andra delikatessdiskar 

i Stockholm. 

Det svåraste är att vi jobbar med färskvaror 

och att det lätt blir svinn som sänker marginalerna. 

När vi beräknar åtgången går vi på 

statistik och känslan i magen. I dag är det lite 

kallare ute, då kommer kunderna att äta mer 

oxjärpar än wok. All mat passar inte att servera 

i en matlåda eller ställa i en kyldisk, 

krispiga rårakor till exempel, men att få vara 

drivande i utvecklingen av hälsosam färdigmat 

är spännande. Det är en så tydlig trend i 

matvärlden i dag. 

I dag står jag inte vid kastrullerna utan 

ägnar mig åt att driva företaget. På lördagsmorgnar 

kör jag ofta själv ner leveransen till 

NK innan storstaden vaknar och de shoppande 

stockholmarna strömmar till. Det är i mitt 

eget intresse att vara med och kontrollera 

och träffa kunder. Jag får ofta frågan hur 

många timmar jag jobbar i veckan men jag 

tycker det är onödigt att räkna. Jag ser det 

inte som ett jobb utan som ett sätt att leva.”

är inte en 

sådan där kille 

som gillar 

”jag 

att göra samma 

sak varje år. Den 

sista april stänger 

Pontus in The Green 

House för gott. Jag 

har spenderat halva 

mitt liv där och det 

är dags att göra något 

nytt. Min nya 

restaurang Pontus 

öppnar i Stockholmsbörsens 

gamla lokaler 

på Norrlandsgatan 

i slutet av maj. 

Flyttar du in i en 

gammal restauranglokal 

är förutsättningarna 

redan givna, 

men nu bygger vi 

helt från grunden. 

Och lokalen är lika 

viktig som maten på 

min restaurang. Det 

blir tidlöst med personlighet 

och värme, 

stämningen mer kontinental 

än de övriga 

krogarna kring Stureplan. 

Det ska dock 

inte bli en nattklubb, 

vi stänger 01. 

Jag är inte 200 procent 

matnörd. Alla 

tror att de bästa 

kockarna står vid 

grytorna hela tiden 

men om jag ställer 

mig och hackar lök 

och kokar rödvinssås 

prioriterar jag fel. 

Under åren med Jan 

Stenbeck och Erik 

Lallerstedt i Gröna 

Huset lärde jag mig 

att släppa fram andra. 

Min arbetssituation 

i dag är uppbyggd 

kring duktiga 

medarbetare.” 

Pontus 

Frithiof 

pontus group 

ny restAurAng 

BrunnsgAtAn 1 

stockholm 

Jan Stenbecks favorit som 

beklagar att fisk och skaldjur 

tyvärr har försvunnit från 

många finkrogar. | va | 1–3 | 18 JaNUaRI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

9

Din nya affärssajt 

Gratis 

nyhetsbrev 

varje dag 

Börskurser 

& analyser 

Senaste nytt, 

kommentarer 

& analyser 

Artiklar ur 

Veckans Affärer 

& Att:ention 

Unika intervjuer 

& TV-inslag 

från TV4 

Säg vad 

du tycker 

DIN ETT NYA SAMARBETE AFFÄRSSAJT MELLAN FRÅN 

senior reporter 

Bengt Ericson 

(Väljer tåget framför flyget.) 

marknadschef 

marie Bengtsson 

förlagsdirektör 

Jonas von Hedenberg 

teknisk chef 

Britt andersson 

tryck 

Sörmlands Grafiska 

Quebecor 

R E d a k t i o n 

Tel: 08-736 52 00 

Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53 

E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se 

Webbadress: www.va.se 

red.frågan Klimat frågan blir vårens snackis i näringslivet. Vad gör du själv för att hålla temperaturen nere? 

chefredaktör 

aNSVaRiG UTGiVaRe 

Pontus Schultz 

(Jobbar för mycket för att hinna semesterflyga.) 

redaktionschef stf. ansvarig utgivare) 

redaktionssekreterare 

Richard Björnelid 

anna-Stina atterday 

(Tar SJ till jobbet och plöjer allt om 

(Sopsorterar frenetiskt, funderar på att börja 

klimatförändringarna.) 

handla lokalt producerade varor.) 

art director 

Jonas Carlson 

(Mer än de flesta – kör hybrid.) 

Cecilia aronsson 

(Kör femväxlad Rexcykel 

istället för stadsjeep.) 

niklas Johansson 

(Låter bilen vila under 

vintern.) 

Jan-Eric Öhman 

(Just nu stationerad 

i Iran.) 

Rune ahlström 

bildrepro 

(Dricker kall öl.) 

ulf Skarin 

webbchef 

(Sänker golvvärmen.) 

Pontus Herin 

(Vägrar ryckas med i den 

rådande Kinahysterin.) 

Cecilia Stenshamn 

Föräldraledig. 

Per olof Lindsten 

(Bilen håller på att växa 

fast och har bara gröna 

aktier i portföljen.) 

maria källner 

(Kör min miljöcykel året 

runt.) 

mikael Zackrisson 

webbchef 

Föräldraledig. 

reportrar 

layout 

ekonominyheterna 

externa medarbetare 

Christer Berglund 

Benny Bergenstråhle 

08-736 56 29 

Jonas malmborg 

(Tuggar ekologiskt. Åker 

kollektivt.) 

Åsa Ekelund 

(Jag har inget körkort.) 

anna Spång 

nyhetsgrafik 

(Har blivit en 

sopsorteringsführer.) 

redaktionsassistent 

annika nyman 

(Sover med hunden.) 

annons 

Ld media ab 

08-736 52 00 

annonschef 

Haig daniels 

08-736 56 10 

Per Laredius 

08-736 56 37 

research 

Annonsorder och mAteriAl 

Lisa Westerberg 

08-736 56 24 

Veckans Affärer ges ut av Bonnier tidskrifter AB 

medlem i sveriges tidskrifter. © Veckans Affärer. issn 0506-4406 

torbjörn Carlbom 

(Räknas sopsortering?) 

Gunnar Lindstedt 

(Vägrar etanolhajpen 

– kör Mercadiesel.) 

Camilla Wagner 

(Min syster är trädkramare, så om vi slår ut det över 

familjen blir det bra.) 

malin Lundmark 

webbredaktör 

(Många klädlager.) 

annika Lidén Engberg 

bildredaktör 

(Tar apostlahästarna till 

jobbet!) 

Emanuel Sidea 

webbreporter 

(Tar flyget framför bilen.) 

Christopher Grenö 

08-736 56 17 

P R E n u m E R E R a ! 

E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74 

Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms) 

www.va.se 

För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom 

Bonnier AB, som äger Veckans Affärer, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och 

betalningsuppgifter. Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras 

och grupperas och används för administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring 

via post, telefon eller elektronisk överföring. Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang 

och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga 

villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom 

Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så 

kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod 

är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar uppgifterna i första hand direkt 

från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register med sådan information som är särskilt viktig för god 

kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet, Trygghet och 

Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av 

fördelaktiga erbjudanden.

Makten bränner ut kvinnorna 

HeTT 

p o n T u s Skriv 

ry k t ena bl e v för många. Stockholms finansborgarråd 

Kristina Axén Olin såg sig till 

sist tvungen att prata ut om sin resa på väg 

rakt in i väggen under det senaste året. 

”Det blev för mycket jobb, för lite sömn, för 

lite mat, för mycket huvudvärkstabletter och 

alkohol”, säger hon i DN och berättar också att 

hon gått på möten med Anonyma Alkoholister. 

Det finns något tragiskt över hela intervjun. 

Kanske allra mest när hon berättar om lättnaden 

att för första gången lämna in 20 skjortor 

för tvätt, trots att det var lite dyrt. 

Just det, skjortor, familjens antar jag. 

Förutom det bisarra att Stockholms mäktigaste 

kvinna är ansvarig för familjens skjorttvätt, 

andas hela historien en annan sak också. 

Hur totalt olika förutsättningarna är för 

män med makt och för kvinnor med makt. Eller 

rättare sagt – hur extremt mycket hårdare 

det är för kvinnor med makt. 

Förutom att det uppenbarligen verkar vara 

näst intill omöjligt för de flesta kvinnor att 

inte också ta ett stort ansvar för hem och familj, 

tror jag det finns en annan faktor som 

spelar in. 

Kvinnor har inget skyddsnät när de faller 

från makten. Kvinnorna som får lämna topptaburetter 

försvinner ut i tomma intet, medan 

männen plockas upp i styrelser och i de allra 

flesta fall tillbaka till topposterna. Ebba Lindsö 

och Ingrid Osmundsen är exempel i näringslivet. 

I politiken är det samma bild. 

Resultatet ser vi offentligt i den långa rad av 

kvinnliga politiker som sagt nej till att bli 

sossarnas nya partiledare. Hur många som 

tackar nej i näringslivet vet vi inte. Men det 

talas om betydligt fler än Kristina Axén Olin 

som upplevt pressen som för hård. 

12 | va | 1–3 | 18 JaNUaRI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

till chefredaktören: pontus.schultz@va.se 

Och jag förstår det. För fakta är fortfarande 

att kvinnor i maktens korridorer, vare sig de 

är politikens eller företagens, måste leva upp 

till en roll som skapats av män för män. Samtidigt 

som de lämnar familjens skjortor till 

b l ogg 

Tycker du som jag? 

Säg emot i min blogg. 

Varje dag. 

tvätt. 

Det gör mig förbannad, 

och det är riktigt 

korkat. Makten bränner 

ut de kvinnor som 

man så väl behöver. 

Enfalden fortsätter att regera. Och vi tappar 

inte bara de som faller för trycket, 

utan också de som inte vill utsätta 

sig för det över huvud taget. 

Finns det någon ljusning? Det 

paradoxala är att det som kommer 

att driva en förändring är inte 

kvinnornas situation, utan 

att männen i min generation 

får smaka samma 

medicin, när vi delar 

ansvar för hem och 

familj och inser det 

orimliga att försöka 

kombinera 

två karriärer med 

ett vettigt liv. 

Så cynisk är jag, 

att jag tror att det är 

först när männen på 

nära håll tvingas syna 

väggen, som det blir skillnad. 

slaget om talanger – snart på din gård 

va r för ä r för etag 

beredda att betala 

så mycket för 

sina reklambyråer, 

frågade jag en av 

Sveriges mest kända reklamare 

för några år sedan. 

Han tittade på mig 

som om jag vore lite tappad. 

”För att de inte vill ha 

oss anställda”, sa han. 

Så är det säkert. De kreativa 

nytänkarna är enklare 

att ha utanför. Men det 

andra svaret är förstås att 

det blir allt svårare att få 

de unga talangerna att bli 

anställda. För 6:e gången 

gör VA branschens mest 

pålitliga ranking av Sveriges 

konsulter i det här 

numret. Trenden är stekhet 

och slaget står om begåvningarna. 

Läs om konsultbranschens 

alla trick 

för att få guldkalvarna att 

stanna i hagen på sidan 47. 

Och lär. Vilken bransch 

du än jobbar i. 

Näthausse 2.0 

MTG köper svenska nätcommunityn 

Playahead för 102 

miljoner kronor. I näringslivspressen 

jämförs köpet med 

Murdochs miljardförvärv av 

Myspace. Kursen går upp tre 

gånger köpeskillingen på några 

timmar. Om någon nu undrar 

om det fortfarande är drag i 

börsen. 

JusT nu 

Bok: Mer av det 

Norénska och mindre 

agitation så hade 

Katarina Wennstams Smuts 

varit julens läsning. 

sAJT: Efter Kazaa och Skype – 

nu kommer Niklas Zennströms tv-tjänst. 

Joost. Klart det är hajp. 

prYL: Min nya pulsklocka 

RS 200 piper när jag har 

för låg puls på 

löppassen. 

”Det tror jag 

är bra för Ashley 

ska jag säga, 

för han behöver 

banta lite” 

CArL BiLdT om att hans 

kropp fortfarande används 

i bilder på vostok Naftas 

hemsida, nu med styrelse- 

ledamoten ashley Heppenstalls 

huvud inmonterat. 

Till sist... 

BMW:s nya reklamfilm ”Night 

vision” har blivit en snackis på 

nätet. Men kan någon förklara 

varför den tyska reklambyrån 

valt låtsassvenska som språk i 

bakgrunden?

”Det är payback-time för Europa till Afrika” 

näringsmininister Maud olofsson, vill exportera svenska energisystem till afrika som ett led i kampen mot 

klimathotet. Läs mer från debatten i måndags på www.ekonominyheterna.se. 

V A B r e V 

Ni blir en pjäs 

JAG LäsTe i Veckans Affärer 

(51/06) om Hjälten från Näldalen 

som spårade upp bedragarna. Av 

artikeln framgår att åklagare vid 

Åklagarmyndigheten och polis 

inte utrett ett allvarligt investeringsbedrägeri. 

Sedan följer en 

artikel i Veckans Affärer där 

”den mest framstående åklagaren” 

Gunnar Stetler uttalar att ”vi 

har förlorat greppet om många 

ekobrott”. Oförmågan att komma 

åt falska aktiemäklare och 

andra investeringsbedragare är 

enligt VA ett av skälen till att 

EBM troligen läggs ner nästa år. 

Folkpartiets Johan Persson är för 

sin del ”övertygad om att justitieministern 

lägger ner Ekobrottsmyndigheten”. 

Som av en händelse 

siar VA: ”Gunnar Stetler 

blir troligen chef för en ekobrottsstab 

om EBM läggs ner”. 

EBM kommer i februari att lämna 

årsredovisning till regeringen. 

Medarbetarna vid EBM har anledning 

att känna sig stolta över 

hur brottsbekämpningen utvecklas. 

Det betyder inte att vi är nöjda. 

Utredaren Barbro Thorblad ska 

lägga fram sitt förslag den sista 

januari. Sedan är det upp till regering 

och riksdag att avgöra 

Ekobrottsmyndighetens framtid. 

Jag förstår att det kan finnas 

politiska drivkrafter som spelar 

in när man diskuterar hur ekobrottsbekämpningen 

ska skötas. 

Att låta tillkortakommanden 

vid utredningar av brott som inte 

har handlagts vid EBM motivera 

att myndigheten ska läggas ner 

och att redan nu döma av vad 

Barbro Thorblads förslag så småningom 

kan komma att leda till 

framstår inte som välavvägt. 

Mats Åhlund, överåklagare vid 

Ekobrottsmyndigheten 

Klimatdebatt i Va-regi 

i politiskt spel Vilk a k r av k a n politikerna 

SaMtLIga BILdER: MIcaEL ENgStRöM 

V A V i M M e L 

ställa på näringslivet? Och vilka 

krav kan företagen ställa på sina 

folkvalda, när det gäller ansvaret 

för klimatfrågan? Det var debattämnet 

när VA och Tällberg Foundation 

samlade ministrar, direktörer 

och forskare till debatt på 

Berns i Stockholm. 

TUNGVIKTare. Maud Olofsson lyssnar till 

Tysklands ekonomiminister Michael Glos 

tillsammans med Lars G Josefsson och 

BP:s Chris Mottershead. 

DeBaTTÖr. ABN Amros 

Richard Burret diskuterade 

företagens roll i VA:s Pontus 

Schultz panel. 

GrÖNa MÄN. Stefan 

Sallefors, Anders 

Sverkman och Björn 

Larsson studerar VA:s 

gröna nummer. 

PrOfessOrN. 

Forskaren 

Christian 

Azar målade 

möjliga 

lösningar. 

aNsVar. 

Tällberg 

Foundations 

grundare 

Bo Ekman 

varnade 

för att 

peka på 

varandra. 

VIll Ha aCTION. Johan 

Staël von Holstein 

krävde agerande. 

PUBlIK. Ingrid Dahlberg 

följde debatten tillsammans 

med Gösta Almgren. 

t 

POlITIKer. Anders 

Wijkman talade 

om EU:s roll 

för att skapa ett 

regelverk 

PaNeleN 

Oljedippen är 

tillfällig 

Dags att öka kraften i 

lobbyingen om elpriser, 

enligt VD-panelen. 

1 elpriset har sjunkit till en tredjedel 

av vad det var i början på 

förra hösten. en rimlig nivå? 

Ja, lägre kan vi inte förvänta 

oss 50 % 

nej, det är fortfarande för 

högt 50 % 

”Priset motsvarar nu 

vad det kostar att 

bygga ny produktion”, 

säger Bengt 

Assarsson, vd Power 

Alstom. ”Priset är 

fortfarande för högt 

Bengt 

för konsumenter”, Assarstycker 

Erwin Leichtle, son 

vd Switchcore. 

2 Oljepriset har sjunkit till sin 

lägsta nivå på 19 månader. Har 

Opec förlorat makten över de 

oljeproducerande länderna? 

Ja, disciplinen avtar 12 % 

nej, det låga priset är 

tillfällig 88 % 

”Priset för olja går upp långsiktigt 

därför att det inte finns tillräckligt 

mycket av den”, konstaterar 

Erwin Leichtle, vd 

Switchcore. 

3 Borde svenska företag agera 

hårdare mot enerigpolitiken? 

Ja, lobbyingen är för dålig 64 % 

Ja, industrin borde köpa 

kraftbolag 36 % 

nej, man kan inte gör något 0 % 

nej, marknaden fungerar bra 0 % 

”Sverige behöver en långsiktig 

energipolitik som tar utgångspunkt 

i att vi har en stor energiintensiv 

industri som är mycket 

betydelsefull för vårt land”, 

Mats Liljestam, vd 

Danisco Sugar. 

”Mot Vattenfall och 

Fortum bör vi kunna 

agera starkare 

och mer” 

Christer Palm, 

VD Plastal

statsåklagare Berndt 

Berger var snuvig. 

Den åtalade Thomas 

jisander kom över 

med halstabletter, och så 

hämtade han plastmuggar 

till vattenkaraffen. Vintermörkret 

sänkte sig utanför 

fönstren och ett tag var det 

riktigt trivsamt i sal 8 i 

Stockholms tingsrätt när 

rättsmaskineriet i veckan 

fortsatte att tröska den snart 

tio år gamla Trustorhärvan. 

Advokat Leif Silbersky, 

Thomas Jisanders försvarare, 

hade kommit i snöslasket 

till Rådhuset lite mer kutig 

och böjd än när jag sist såg 

honom då hovrätten friade i 

Trustormålet för fem år sedan. 

Åren går men plundringen 

av Trustor förblir 

ouppklarad. Inte heller den- 

d i r e k t 

TrusTors Bank 

censurerade 

viTTnesmål 

Tingsrätten avvisade i veckan åtalet mot 

Thomas Jisander. Uppgifter som kan ha varit 

avgörande för hovrättens tidigare friande dom 

i Trustoraffären undanhölls domstolen. Ett 

vittnesmål som överlämnades av Barclays 

Bank visar sig nu ha varit censurerat. 

foTo håkan elofsson 

ser sluTeT? 

Tingsrätten 

gick på Leif 

Silberskys linje 

och prövar inte 

Thomas Jisanders 

skuld 

ännu en gång. 

Gunnar lindstedt är tillbaka i historien som han avslöjade för tio år sedan… 

| va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 17

V a d i r e k t 

na gång tycks utsikterna särskilt 

stora för att klarhet ska nås. 

”Samma händelse får inte bedömas 

två gånger i domstol”, sa 

Leif Silbersky på sin lätta ädelskånska. 

Han bläddrade bland kommentarer 

till rättegångsbalken och 

viftade med en avhandling från 

juridikum i Lund med titeln 

”Inte två gånger om samma sak”. 

”Rätten ska veta att jag haft förmånen 

att vara med från början”, 

fortsatte han. ”Jag vet vad som 

skett.” 

Nu ville Leif Silbersky avbryta 

rättegången på grund av så kalllad 

”res judicata”. Eftersom Svea 

hovrätt för fem år sedan friade 

Thomas Jisander och övriga i 

Trustorhärvan har ”angreppet 

på Trustors kassa” redan bedömts 

i domstol. 

Nej, invände Berndt Berger. Tidigare 

domar har enbart bedömt 

två tillfällen då Trustors kassa 

länsades på pengar. Först när 

Trustor köptes med dess egen 

kassa och Per-Olov norberg, säljaren, 

fick 241 miljoner kronor, 

sedan när 90 miljoner betalades 

till ett bolag i Schweiz (och därefter 

gick vidare som ”konsultarvode” 

till bland annat Thomas Jisander). 

nu Gällde brottet en tredje 

utbetalning på 2,8 miljoner dollar 

tre månader senare till hemliga 

stiftelser i Liechtenstein som 

kontrollerades av Thomas Jisander. 

Avsikten att plundra Trustors 

kassa fanns redan våren 

1997, men förskingringen av 2,8 

miljoner dollar fullföljdes först 

då pengarna gick över till Jisanders 

stiftelser. 

”Detta brott fullföljdes först 

den 21 oktober och kan därför 

omöjligt ses som samma gärning 

som den tingsrätt och hovrätt bedömt”, 

sa Berndt Berger och lyfte 

…och frustreras över rättsapparatens oförmåga att få någon fälld. 

18 | va | 1–3 | 18 JanUari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

på sina glasögon. 

”Såvida man inte påstår att en 

förskingring i kassan sedan ger 

grönt ljus att fortsätta förskingra 

fler gånger ur kassan.” 

Efter att tingsrätten dragit sig 

tillbaka för enskilda överläggningar 

kunde rådmannen Catarina 

Walldén dagen därpå meddela 

att rätten hade anslutit sig 

till försvarets invändning och 

att rättegångsförhinder föreligger. 

Förhandlingarna fick därmed 

avbrytas sedan åklagare 

Berndt Berger överklagat beslutet 

till hovrätten. 

enliGt tinGsrätten föreligger 

även hinder för prövning av 

grovt skattebrott för de 40 miljoner 

kronor Jisander fått i ”konsultarvode” 

och som han inte 

har deklarerat för. Berndt Berger 

väckte åtal redan 2004 och frågan 

om res judicata kunde naturligtvis 

ha avhandlats då. Men 

Silbersky har hållit inne med 

alla invändningar så länge som 

möjligt, en förhalning som är till 

”såvida man inte påstår 

att en förskingring i kassan 

sedan ger grönt ljus att 

fortsätta förskingra fler 

Thomas Jisanders fördel eftersom 

han då antagligen får ett 

eventuellt straff nedsatt. 

Och Thomas Jisanders självförtroende 

tycks bara växa ju mer 

processen urartar i juridiska 

spetsfundigheter. 

”Hej då och förhoppningsvis 

inte på återseende”, sa han leende 

och solbränd till medierna 

och lämnade Rådhuset för denna 

gång. 

Tidigare har han tråcklat sig ur 

tingsrättens fällande dom (fem 

år) och friades i hovrätten sedan 

rätten hade valt att fria i stället 

för fälla eftersom det inte var bevisat 

att Thomas Jisander kände 

till att lord Moyne betalade med 

Trustors pengar. Jisander trodde 

att det fanns en ”anonym finansiär”. 

Nu visar det sig dock att ett av- 

görande bevis som möjligen vederlägger 

Jisanders version att han 

var okunnig undanhölls hovrätten 

– av Barclays Bank! I en tidigare 

civilprocess mellan Barclays 

Bank (där avgörande transaktioner 

gjordes) och Trustors likvidatorer, 

inlämnade banktjänstemannen 

David Berney den 13 

april 2000 en skriftlig vittnesutsaga 

till High Court of Justice i London. 

När Trustoråklagaren Bo Skarinder 

två år senare ville använda 

detta vittnesmål i hovrättsförhandlingen, 

avgivet skiftligt under 

ed, fick han den 12 februari 

2002 en kopia från chefsjuristen 

på Barclays Bank john Featherstone. 

Vad som då inte framgick 

var dock att avgörande delar av 

gånger ur kassan” vittnesmålet hade censurerats av Hallå där, 

Barclays Bank. 

Vittnesmålet på 81 stycken 

hade krympt till 43. David Berney 

hade i High Court vittnat om 

den förklaring som han hade fått 

till att Trustors pengar skulle 

flyttas runt på olika konton. Förklaringen 

som nu hade strukits 

var att man ville försäkra sig om 

att ”det såg ut som” om pengarna 

kom från lord Moynes personliga 

konto. 

I stycke 54 vittnade Berney: 

”Av orsaker jag tidigare beskrivit 

ville de ge intrycket att det 

finska bolaget Amer skulle köpas 

av lord Moyne och av denna anledning 

ville de att pengarna 

skulle gå via Thomas Jisanders 

konto. Genom att göra så kunde 

de om nödvändigt visa att pengarna 

inte kommit direkt från 

Trustor, Trustors namn skulle 

inte synas i avsändarrutan och 

därmed bevarades Trustors anonymitet.” 

Hela detta stycke i vittnesmålet 

klippte bankens jurist helt 

fräckt bort. Vittnesutsagan nådde 

därför aldrig hovrätten, liksom 

inte heller Berneys vittnesmål 

att Thomas Jisander livligt 

deltog i diskussionen och var väl 

medveten om vad som hände. 

I stycket 59 (också bortklippt) 

säger Berney: 

”Instruktionerna att överföra 

medel till Jisander och sedan till 

Moyne kom på samma gång. Vi 

färdigställde dokumentationen 

för de inledande transaktionerna 

runt bordet vid vårt möte den 19 

juli 1997.”n 

Gunnar lindstedt, idag är det 

premiär för den här krönikan. 

Vad är tanken med den? 

”Att komma bakom rubrikerna i 

nyhetsflödet, att få tag på människorna. 

Jag lovar att blanda 

stort och smått varje vecka.” 

Du börjar stort med Trustor, som 

du avslöjade 1997. Är du besviken 

för att ingen fällts? 

”Javisst. Det är en skandal för 

rättsväsendet att man inte lyckats 

få någon fälld trots att alla är 

överens om att bolaget plundrats. 

Kanske är en del av förklaringen 

det trixande som vi avslöjar i det 

här numret”. 

Vad blir det nästa vecka? 

”Något stort. Eller smått .” 

började på metallarbetaren 

Ålder: 55 år 

Familj: Sambo, ett barn 

Bor: På Söder i Stockholm och i 

Sörmland 

Karriär: Metallarbetaren, eget ITbolag, 

SvD, VA 

Känd för: Förutom Trustoravslöjandet, 

har han skrivit sju böcker. 

Senast ”Olja”.

V A D i r e k t 

SkAtte 

mot riSkkApitAletS 

Svenska AP-fonder har stoppat in 

mer än 30 miljarder av pensionspengarna 

i riskkapitalbolagens 

fonder. Pengar som helt hamnar i 

skatteparadis, avslöjade VA i höstas. 

Nu hårdgranskar svenska skattemyndigheter 

affärerna. 

av torbjörn Carlbom, pontus herin oCh jonas malmborg 

Ap-fondernas styrelser: ”om Skatteverket nu slår ner på riskkapitalb 

Placeringar i riskkapitalbolagens fonder i skatteparadisen är en het potatis för AP-fonderna. 

”Diskussionen i 

bland annat media 

om gigantiska ersättningar 

och 

skatteupplägg hos 

private equitybolagen 

har inte gått obemärkt 

förbi. Det pratas 

det mycket om i 

styrelsen. Och den 

diskussionen har påverkat 

styrelserna 

mer än de politiska 

utspelen i valrörelsen”, 

onstaterar en 

ledamot i en AP- 

Ilmar Reepalu 

fonds styrelse, som 

vill vara anonym. 

Det bekräftas av ilmar 

reepalu, ledamot 

i Fjärde AP-fonden. 

”När det här var på 

20 | VA | 1–3 | 18 jANuAri 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

johAN tholsoN 

tapeten i höstas så 

fick vi i styrelsen en 

genomgång av dåvarande 

vd:n thomas 

Halvorsen. Han förklarade 

att AP-fonderna 

inte gynnas 

skattemässigt av att 

riskkapitalbolagen 

finns på Jersey. Jag 

nöjde mig med det 

svaret då. Men om 

Skatteverket nu 

kommer att granska 

och slå ner på riskkapitalbolaget 

så 

scANPix 

Thomas Halvorsen 

utesluter jag inte en 

ny diskussion”, säger 

han. 

Skattemyndighetens 

granskning av privat 

equitybolagen 

och deras partners 

affärer välkomnas 

av fler i AP-fondernas 

styrelser. 

”Om skatteverket 

nu gör en granskning 

är det jättebra. 

Vi måste följa 

svensk skattelagstiftning”,konstaterar 

Anna ekström, l 

edamot i Första APfonden 

Också Anna Hedborg, 

ledamot i samma 

styrelse är kritisk 

mot skatteupp- 

scANPix 

Anna Ekström 

läggen. 

”Som privatperson 

kan jag ha moraliska 

synpunkter på att 

svenska folkets pensionspengar 

går till 

fonder placerade i

AzziA 

SkAttepArADiS 

Nu växer kritiken i styrelserna, visar VA:s rundringning. 

a r på senare tid tittat mycket på onoterade 

bolag och kommer att intensifiera den 

bevakningen under år 2007”, säger Thomas 

Waldton på Skatteverket till VA 

Trenden är tydlig, kraven på öppenhet i 

h 

”Vi 

riskkapitalbranschen ökar systematiskt, liksom myndig- 

heternas intresse för riskkapital, över hela världen. 

Den brittiska finansinspektionen, FSA, Financial Services 

Authority, har dragit i gång en omfattande utredning och 

debatt i ämnet i Storbritannien. Europeiska centralbanken 

har uttalat intresse för affärer där riskkapitalbolag samverkar. 

Detsamma gäller för myndigheter i USA, till exempel 

justitiedepartementet och FBI. 

I Sverige efterlyser Finansinspektionen tydligare regler 

eftersom riskkapitalbolagen använder sig av reglerade 

pensionspengar. Och allt fler svenskars aktie-, bonus- och 

ersättningsklipp med skattparadiskopplingar slutar i 

skattesmäll. 

Riskkapitalbröderna Henrik och Petter Wingstrand i Tbolaget 

i Göteborg upptaxeras med 386 miljoner kronor. 

Toppchefer i fönsterbolaget Inwido, tidigare Elitfönster, som 

olagen utesluter jag inte en ny diskussion om våra investeringar” 

som möjligt”, säger 

person i fonderna 

hon. 

har varit uppe på 

lars otterbeck, leda- 

AP-fondernas stymot 

i Tredje APrelsmöten.fondens 

styrelse, för- 

”Man kan alltid dissvarar 

också investekutera 

det rimliga i 

ringarna. 

riskfondernas och 

”Visst kan man 

private equity- 

Anna Hedborg tycka illa om att Lars Otterbeck 

bolagens avgifter. Gunnar Larsson 

skatteparadis, men svenska folkets pen- kommer ju det Men vi har tagit klar ning att avgifen står 

det är så det ser ut i sionspengarinveste- svenska statushus- ställning för att det i proportion till av- 

finansbranschen. Vi ras i fonder med säte hållet till del”, är ändå är så positiv avkastning. Därför 

gör de här valen uti- på kanalöarna, men hans ståndpunkt. kastning i dessa fon- föregås varje ny infrån 

att pensions- så fungerar den Även de höga avder att vi vill vara vestering av en nogspararnas 

pengar globala finansvärlgifterna och ersätt- med. Samtidigt är grann genomgång i 

ska växa så mycket den. Avkastningen ningarna till nyckel- det alltid en avväg- styrelsen”, säger 

scANPix 

scANPix 

scANPix 

Gunnar larsson, ordförande 

i Andra APfonden. 

”De här fonderna 

och bolagen tar ut 

väldigt höga avgifter 

och jag välkomnar 

att vi diskuterar om 

de gör skäl för pengarna. 

I synnerhet nu 

när den nominella 

avkastning blir 

mindre”, konstaterar 

Lars Otterbeck. 

t 

| VA | 1–3 | 18 jANuAri 2007 | www.ekonominyheterna.se | 21

t 


har haft riskkapitalbolaget Triton 

som ägare, och som i dag ägs av 

riskkollegan Ratos krävs på 45 

miljoner kronor i extra skatt. Takboxbolaget 

Thule, tidigare ägt av 

EQT, granskas av skattemyndigheterna. 

IT-entreprenören Tom 

Bryant-Meisner har undanhållit 

skatt, anser Skatteverket. 

ocH Det är bArA börjAn . Skatteverket 

skärper nu systematiskt 

sin granskning av det som kallas 

utlandstransaktioner, alltså 

överföringar av pengar till och 

från skatteparadis, samt incitamentsprogram 

som till exempel 

optioner och bonusar. Det handlar 

om två högprioriterade projekt 

med i sammanhanget stora 

resurser. Projektet utlandstransaktioner 

sysselsätter till exempel 

mellan 60 och 70 årsarbetskrafter, 

och omfattar fem av verkets 

sju regioner. 

”Inom ramen för projektet 

”För Skatteverket måste det vara rena rama ironin att statliga 

pensionspengar faktiskt driver på en bransch som systematiskt 

utnyttjar lågskatteländer för att bedriva sin verksamhet” 

uppmärksammar vi givetvis fö- numera tillgång till information 

reteelsen riskkapital och fram- om kontokort, utställda av banför 

allt kopplingen till skattepaker i lågskatteländer, som anradis”, 

säger Katrina Björk, som vänds i Sverige. 

leder projektet utlandstransak- ”Vi kan konstatera att det här 

tioner. 

omfattar både privatpersoner och 

Katrina Björk antyder att åt- företag”, säger Katrina Björk. 

skilliga granskningar pågår och inGen SäGer Det rAkt ut, men 

berättar att problemet generellt vid samtal med folk på Skatte- 

är att insynen i skatteparadisen verket är mönstret klart – nu pla- 

är starkt begränsad. 

nerar man krafttag mot just risk- 

”Men vi har byggt upp ett bra kapitalbranschen. 

samarbete med engelska myn- ”Vi är generellt intresserade av 

digheter som har större möjlig- transaktioner med skatteparadis 

heter och har i dag ett bra utbyte eller att ersättningar hamnar i 

av Projekt1 information 07-01-10 med dem.” 15.33 Sida dessa 1 länder. Men vi stöter stän- 

Till exempel har Skatteverket digt på riskkapitalbolagen. Vi 

håller ögonen öppna. Det handlar 

ju om stora risker och stora belopp”, 

säger Göran Haglund, som 

analyserar utlandstransaktioner 

på Skatteverket. 

Thomas Waldton, sektionschef 

och projektledare för incitamentsprojektet 

på Skatteverket, 

som granskar belöningar utöver 

löner, konstaterar att ersättningskonstruktionerna 

ofta är komplicerade 

och svåra att tränga igenom 

och att marknaden är 

synnerligen uppfinningsrik. 

”Erfarenheten visar att vi i vår 

granskning av incitamentsprogrammen 

hittills har varit myck- 

”Hur får DU ditt möte att lyfta?” 

På Mötesmässan i Älvsjö den 29–31 januari 

finns allt du behöver för att hjälpa din fantasi 

och kreativitet på traven. Här finns idéerna, 

experterna, upplevelserna, slotten, båtarna, 

tekniken, eventen, bollhaven, pilbågarna, vinexperterna, 

hotellen, kockarna och allt annat 

som hör till det moderna mötet. Passa även 

på att gå på de intressanta och kostnadsfria 

seminarierna som ger dig ny och ovärderlig 

kunskap. Gå in på www.shie.se och se mer 

hur du kan få inspiration till nya spännande 

möten. Här kan du också läsa om hur vi kan 

hjälpa dig att enkelt ta dig till mässan 

Hjärtligt välkommen! Vi är många som 

ser fram emot ett möte med just dig. 

SHIE – Nordens ledande mötesmässa 29–31 januari 2007. 

skatteparadis. Guernsey är 

favoritvalet för riskkapitalbolagen. 

et framgångsrika i de 

rättsliga processerna. 

Förra året vann vi 

framgång i skattedomstolarna 

med 90 procent 

av de överklagade 

ärendena. Kontrollen har hittills 

medfört debiteringar av skatt på 

mellan 450 och 500 miljoner kronor”, 

säger han. 

Bakgrunden till Skatteverkets 

intresse för riskkapital är givetvis 

de enorma belopp som det 

handlar om i branschen. Alltihop 

administrerat på Jersey och 

Guernsey, inte sällan av specialiserade 

konsultföretag. 

I mitten av december slog nyheten 

ned som en bomb i den 

svenska riskkapitalsvängen: 

Wallenbergs riskkapitalbolag 

EQT:s sätter upp en ny rekordfond 

på hisnande 40 miljarder 

SHIE · 125 80 Stockholm 

Telefon: 08 749 41 00 

www.shie.se 

scANPix

kronor. Och det var en påtagligt 

nöjd Björn Höi Jensen, chef för 

EQT:s utköpsverksamhet, som i 

media konstaterade att ”vi kunde 

faktiskt ha tagit in ännu mer 

pengar”. 

Den nyA FonDen placeras på 

sedvanligt EQT-vis på den skattefria 

engelska kanalön Guernsey, 

där EQT har egen administration 

och insynen är lika med noll. 

Merparten av pengarna kommer 

från pensionsförvaltare, institutioner 

och förmögna privatpersoner. 

Och precis som vanligt 

stoppar de statliga AP-fonderna, 

som förvaltar svenska folkets 

pensionsmedel, in stora belopp. 

Sjätte AP-fonden bidrar till exempel 

med 100 miljoner kronor. Första 

AP-fonden avslöjar inga belopp, 

men meddelar att deras 

externa förvaltare på fondens 

uppdrag gjort utfästelser till 

EQT. Tredje AP-fonden vill inte berätta 

om de gått in med pengar, 

med hänvisning till ”kommersiell 

sekretess”. Andra AP-fonden 

meddelar att de inte placerat 

pengar hos EQT. Fram till i somras 

hade AP-fonderna placerat 

runt 30 miljarder kronor i riskkapitalfonder. 

Exakt hur mycket 

mer som investerats under hösten 

är okänt, men fondernas placeringsregler 

tillåter att 5 

procent som 

av det totala 

förvaltade kapitaletinvesteras 

i onoterade 

aktier via 

fonder, alltså 

ungefär totalt 

40 miljarder 

kronor. 

För Skatteverket måste det 

vara rena rama ironin att statliga 

pensionspengar faktiskt driver 

på en bransch som systematiskt 

utnyttjar lågskatteländer 

för att bedriva sin verksamhet. 

AP-fondernas investeringar betyder 

ju att svenska staten stöder 

bolag som står utanför insyn, 

reglering och kontroll och 

som utomlands betalar stora ersättningar 

till sina ledande befattningshavare. 

”placeringen på 

kanalöarna 

handlar om 

’skatteeffektivitet’ 

för nyckelpersoner 

och delägare” 

Alltihop hanteras dessutom 

inom ett och samma departement, 

finansdepartement. Både 

Skatteverket och AP-fonderna 

sorterar under finansminister 

Anders Borg. Den tidigare näringsministern 

Thomas Östros 

kritiserade dessa förhållanden 

med eftertryck i Veckans Affärer 

i höstas, och den gamla regeringen 

planerade att utreda AP-fondernas 

placeringsregler. 

”Det är jättemärkligt. Det går 

verkligen att ifrågasätta det 

lämpliga i att de statliga pensionsfonderna 

går in i den här 

typen av riskkapitalfonder”, sa 

Thomas Östros till Veckans Affärer 

i september i fjol. 

Riskkapitalfondernas placering 

i skatteparadis motiveras av riskkapitalisterna 

själva med att det 

är ett önskemål från utländska 

placerare, som inte vill dubbelbeskattas. 

Men det finns många 

vittnesmål om att det också handlar 

om ”skatteeffektivitet” för 

riskkapitalbolagens nyckelpersoner 

och delägare. Normalt tar ett 

riskkapitalbolag ut en förvaltningsavgift 

på 1,5 till 2 procent 

per år av fondens samlade kapital. 

I en fond på 40 miljarder kronor 

blir det 600 miljoner kronor, som 

i fallet EQT går till att driva ett företag 

med 40 

anställda plus 

ad m i n i s t r ativ 

personal. 

Men EQT har 

också flera 

fonder. Totalt 

förvaltar bolaget 

95 miljarder 

kronor. 

Det innebär 

drygt en miljard 

kronor i intäkter. 

Till förvaltningsavgiften kommer 

carried interest, ett vinstdelningssystem. 

Riskkapitalbolaget 

får normalt 20 procent av fondernas 

vinster över en garanterad 

avkastningsnivå på typiskt 8 

procent. Detta system skapar 

enorma vinster för riskkapitalbolagens 

nyckelpersoner. 

Vinster som skattemyndigheten 

nu vill syna närmare i sömmarna.n 

Finansmarknadsminister mats odell 

om Ap-fonderas etik på nästa sida t 

+183% 

+183%, Simplicity Norden har den bästa avkastningen 

av samtliga Nordenfonder de senaste tre åren*. Sedan 

fondstart i september 2002 har fonden utklassat jämförelseindex 

MSCI Nordic Index och blivit belönad 

med fem stjärnor i Morningstars rating. 

En del av framgången stavas disciplin. Fonden förvaltas 

strikt enligt Simplicitys egenutvecklade placeringsmodell 

baserad på kvantitativ analys. 

Traditionellt sett arbetar kapital- och fondförvaltare 

med analyser som bygger på subjektiva och känslomässiga 

bedömningar. Simplicity har istället standardiserat 

analysen och följer strikt de köp- och säljsignaler som 

genereras av placeringsmodellen. 

Läs mer om Simplicitys placeringsmodell och fonder 

på www.simplicity.se. 

* Källa: Morningstar. Avkastning under perioden 2003.12.31– 2006.12.31 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. 

De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde 

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. 

Simplicity Norden 

Simplicitys fonder: 

MSCI Nordic Index under samma period: +83 %. 

PPM: 484980 

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet 

Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se


Finansmarknadsminister Mats Odell ser allvarligt på Skatteverkets 

granskning av riskkapitalbolagen i skatteparadisen. under våren kommer 

han att diskutera frågan med aP-fondernas styrelser. ”Då kan vi överväga 

att ändra i deras uppdrag”, säger han till veckans affärer. Av PontuS herin 

Den n y e finansmarknadsministern 

är väl 

medveten om Skatteverkets 

stora satsning på att 

granska private equitybolag, 

som Veckans Affärer kan avslöja 

i det här numret. För att komma 

ifrån problematiken ser han 

helst att skattelagarna blir gynnsammare 

så att riskkapitalisterna 

flyttar hem alla sina bolag. 

De statliga AP-fonderna har investerat 

över 30 miljarder kronor 

i svenska private equityfonder 

som finns registrerade i 

skatteparadis, stödjer de därmed 

indirekt skatteplanering 

som ligger i lagens gråzon? 

”Det är Skatteverkets uppgift 

att granska skatter. Det kan aldrig 

AP-fonderna göra utan de kan 

ju bara följa de regler som gäller 

deras verksamhet. Deras huvuduppdrag 

är att placera pensionspengarna 

för att nå bästa möjliga 

avkastning. Och för att nå det 

har de bland annat rätt att investera 

högst 5 procent i fonder som 

går in i onoterade bolag. Det är så 

vi styr deras verksamheter, med 

lagar och regler. Inom den ramen 

bestämmer de sedan själva.” 

Men förutom målet avkastning 

ligger det i AP-fondernas uppdrag 

att ta etisk hänsyn, gör de 

det genom investeringen i private 

equity? 

”Vad är etisk hänsyn? Spel och 

alkohol brukar pekas ut som oetiskt 

men både Svenska Spel och 

Systembolaget är ju statligt ägda 

bolag, av många skäl. Fonderna 

har etiska principer som bygger 

på FN-konventioner. I övrigt 

måste de lita på att myndigheter 

som Skatteverket och Finansinspektionen 

kontrollerar att lagar 

och regler efterföljs.” 

Jo, men nu gör de sitt jobb. Skatteverket 

har ju nyligen börjat 

granska misstänkta bolag som 

ägs av riskkapitalbolag och inlett 

en stor satsning på de här fonderna. 

De verkar uppenbart tro 

att det finns olagligheter här? 

”Ja, det kommer väl visa sig i så 

fall. Jag känner till Skatteverkets 

satsning och jag tycker att 

det är väldigt bra att de ordentligt 

granskar det här fenomenet. 

Efter vad jag har förstått tror de 

att det kan bli lönsamt för staten.” 

Men om nu Skatteverket hittar 

mer, var går gränsen för att ni 

ska reagera politiskt och ifrågasätta 

AP-fondernas investeringar 

i private equityfonder? 

”Det är inte något som jag 

kan se ett behov av än, 

men det kan givetvis ändras. 

Jag ska träffa alla APfonder 

under våren och 

då vill jag bland annat 

höra just hur de ser på 

den här skattemässiga 

planeringen i private 

equityfonder som de 

investerar i. När jag 

får den bilden får vi 

överväga om vi ska gå 

vidare och ändra något 

i deras uppdrag. 

24 | va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

Jag är inte främmande för det. 

Det här är en viktig fråga.” 

Bör AP-fonderna även ta etisk 

hänsyn till bristen på insyn i 

private equitybolagen, som 

bland annat möjliggör gigantiska 

ersättningar till 

partner? 

”Det är en bra fråga. Jag 

tycker att huvudfrågan 

man egentligen bör ställa 

sig är varför de här private 

equitybolagen har 

lagt sina fonder i så kalllade 

skatteparadis. Jo, givetvis 

därför att Sverige 

har världens högsta skattetryck 

och världens 

kanske idogaste skattemasar. 

En viktig 

uppgift för oss 

är att göra 

”JAg SkA kontAktA 

AP-fonDernA” 

ScanPix

det så attraktivt som möjligt att 

bedriva finansiell verksamhet i 

Sverige så att de här riskkapitalbolagen 

flyttar hem. Det skulle 

även öka insynen i och kontrollen 

av bolagen. Men nu finns de 

inte här hemma och då försöker 

vi förbättra 

g e n o m l y s - 

ningen genom 

att ge Finansinspektionen 

ökade ekonomiskamuskler, 

för att 

kunna göra 

den här välb 

e h ö v l i g a 

granskningen.” 

Den begränsadeinsynen 

gör att 

många bolag 

pekar på 

fördelarna 

av att ägas 

av ett privateequitybolag, 

istället för att till exempel 

vara börsnoterat. Är det en oroväckande 

trend som kan utarma 

börsen? 

”Visst det är oroande. Jag tror 

att man måste se över alla regler 

och förordningar så att spelreglerna 

blir mer likartade. Och 

igen, kan vi få fonderna är vara 

registrerade i Sverige är mycket 

vunnet. Jag vill dock bestämt 

säga att det inte är säkert att en 

börsnotering, med det fokus på 

kvartalsrapporter som kan bli 

följden, är bättre långsiktigt för 

ett bolag än att ägas av en private 

equityfond.” 

AP-fonderna har precis som 

många andra institutioner argumenterat 

för att börsbolagen 

ska dela ut en mycket större del 

Det är 

väldigt bra 

att skatteverket 

granskar 

fenomenet 

nyhetSintervJun 

Mats odell 

ÅlDer : 59 år. 

titel : Kommun- och finansmarknadsminister. 

Bor : Täby. 

Aktuell : Ansvarar som finansmarknadsminister 

för AP-fondernas ägarprinciper. APfonderna 

har investerat över 30 miljarder i så 

kallade private equityfonder som nu granskas 

i en specialsatsning av Skatteverket. 

av vinsten. hur rimmar det med 

det långsiktiga perspektiv som 

de statliga pensionsfonderna 

ska ha? 

”Jag tycker att det rimmar bra, 

det är viktigt att AP-fonderna precis 

som andra ägare sätter fart på 

bolagen genom 

att få 

dem att dela 

ut svällande 

kassor. Jag 

ställer absolut 

inte upp 

på ordet utdelningshysteri 

som en 

del pratar 

om.” 

Din företrädareSvenerikÖsterberg 

tyckte 

att AP-fonderna 

borde 

överväga att 

ta ut pengar 

från Christer 

gardells fond 

Cevian som ju gått in i volvo med 

hot om styckning av bolaget. 

håller du med? 

”Man måste komma ihåg att 

det utspelet gjordes under en 

valrörelse, då tenderar politiker 

att lyfta fram vissa frågor. Debatten 

har blivit konstig och handlat 

om att riskkapitalbolagen 

skulle slakta gamla fina bolag. I 

vissa fall kan det vara bra med 

nya ägare som pekar på värdet i 

att sälja vissa delar av ett konglomerat, 

till exempel. Det finns 

väldigt liten risk att de här fonderna 

skulle få sån stor makt 

över en styrelse så att de kan driva 

igenom några stora omvälvningar 

mot majoritetens vilja.” 

Private equitybolagen belånar ju 

sig hårt när de köper upp bolag 

och det pratas om en 

eventuell lånebubbla i 

sektorn. Är det en 

fara för svensk ekonomi? 

”Det här är något 

som vi verkligen 

måste följa, det är en 

väldigt viktig fråga. 

Men idag är det för 

tidigt att bedöma 

hur stor risken är att 

det handlar om en 

bubbla.” n 

Investera i Asiens 

starkaste aktier 

I Simplicitys nystartade fond Simplicity Asien samlas 

alla asiatiska marknader i en och samma aktiefond. 

Portföljen består nu av över 200 högpresterande aktier 

utvalda genom Simplicitys egenutvecklade placeringsmodell 

baserad på kvantitativ analys. 

Traditionellt sett arbetar fond- och kapitalförvaltare 

med analyser som bygger på subjektiva och känslomässiga 

bedömningar av marknaden. Simplicity har 

istället standardiserat analysen och följer strikt de köpoch 

säljsignaler som genereras av placeringsmodellen. 

Läs mer om Simplicitys placeringsmodell och fonder 

på www.simplicity.se. 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. 

De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde 

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. 

Simplicity Asien 

Simplicitys fonder: 

PPM: 602094 

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet 

Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se

BAKOM 

KULISSERNA 

MAN:s vd Håkan 

Samuelsson förlorade 

första ronden om 

Europas SISTA lastbilsimperium 

ORDET när Volkswagen 

i torsdags 

sa nej till budet 

på Scania. 

Hos MAN: s 

rådgivare på 

Handelsbanken 

Capital 

Markets kunde man 

se slaget förlorat redan 

i måndags när 

chefen Svante Andreen 

slokörat tog 

sista flighten hem 

från MAN-town 

München. 

Räkna med att finkrogarna 

blir ännu 

mer toleranta mot 

gästernas klädval. 

Edsbacka krogs 

Christer Lingström 

minns hovmästarnas 

bryderi kring en 

jeansklädd amerikan 

som anlände till 

den stjärnbeströdda 

krogen för några år 

sedan. Efter viss tvekan 

släpptes han in, 

vilket Edsbacka 

knappast ångrade 

när det visade sig 

vara Bill BAKOM 

Gates i 

blåbyx- KULISSERNA 

orna. 

SISTA 

ORDET 

”Raden av 

Stimorolleende 

internetmiljonärerpåminner 

kusligt 

mycket om 

hösten 1999. 

Håll i hatten” 

Bristande service 

krossar SAS 

SAS nye vd Mats Jansson gör storstilad entré på ett bolag 

som totalt tappat känslan för att det är ett serviceföretag. 

Mm at s ja ns son gjor de sig måttligt populär hos Antonia 

Ax:son Johnson när han sa upp sig som vd för 

familjens maktbolag Axel Johnson AB i oktober. 

Högsta chef på flygbolaget SAS smäller högre 

för den tidigare livsmedelsbossen. 

Och visst har Mats Jansson fått en flygande 

start på sitt nya jobb. Förra veckans siffror 

visar att intäkten per flugen passagerarkilometer 

ökade med nästan 13 procent i 

november och väntas stiga ännu mer 

i december. Även om fjolårets 

bragder inte är Janssons förtjänst, 

är det symboliskt förmånligt att 

tillträda under ett så fint sifferfyrverkeri. 

Allt talar för att vinsten 

2006 blir högre än 2005. 

Men Mats Jansson har större 

problem än han tror. 

Bakom de lyxiga ökningstalen 

för 2006 skymtar en pinsam 

verklighetsbild av ett 

tjänsteföretag utan minsta 

känsla för service. SASpersonalens 

sölighet kostade 

nästan mig och mitt ressällskap 

flighten från Stockholm 

till Frankrike för ett par 

veckor sedan – trots att vi reste 

med Lufthansa. SAS Ground Services 

ansvarar för 60 procent av 

all incheckning på Arlanda och 

vår flight kunde inte checkas in 

på internet eller i automat. Efter 

45 minuters köande till tre 

överhopade SASdiskar upplystes 

vi lojt om att vår flight 

var stängd för incheckning. 

SASPeder gjorde ett motvilligt 

undantag och checkade in 

oss, men glömde boardingkorten 

och bagaget. 

En oturlig bagatell kan tyckas, 

men senare samma dag är 

rubriken ”SAS är sämst” i resetidningen Vagabond ett 

rakt besked att vi är i irriterat sällskap av många andra 

resenärer som missat plan på grund av SASpersonalens 

tafflighet på Arlanda. SAS nöjdkundindex 

sjönk från 68 till 66 i bokslutet för 2005. Den 

dalande trenden håller i sig och tiden är nu knapp 

för Mats Jansson att hitta en kundmedveten ersättare 

till den gamla personalchefen som han sparkade 

i förra veckan. 

Visst, affärsresenärerna är SAS främsta målgrupp 

och här lockar företaget kunder med 

punktlighetsgaranti och internet ombord. 

Men långa köer, förseningar och 

tidskrävande säkerhetskontroller gör att 

företagen allt oftare byter ut biljetter hos 

SAS mot egna flygplan för sina affärsresor. 

Europas största privatflygaktör Netjets 

ökade antalet flygningar med 33 procent 

i fjol, enligt SVT Rapport. Snabbast 

ökar efterfrågan i Skandinavien. 

På privatsidan sätter lågprisbolagen 

ständigt 

högre press på SAS. 

Investmentbanken 

JP Morgan avråder 

från att investera i 

SAS. 2006 kan bli det sista 

året med stigande intäkter 

per passagerarkilometer 

för de traditionella flygbolagen, 

medan Ryanair och 

uppstickarna spås växa och 

ta marknadsandelar. 

Samtidigt ökar miljömedvetenheten. 

En person som fly 

ger tur och retur London–New York framkallar 

lika mycket växthusgaser som den genomsnittlige 

EUmedborgaren gör för att värma upp sin bostad 

under ett år. 

Mats Jansson har onekligen en del dilemman på 

sin flygplansbricka. Att i detta läge spilla bort förtroendekapitalet 

på dålig service kunde inte vara 

sämre tajmning. n 

”Jag är i irriterat sällskap med många andra som 

missat plan på grund av SAS-personalens tafflighet” 

CeCiliA AronSSon ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse. 

DOM 


kroniko r 

Tyck till om 

krönikan på nätet. 



Ny jakt på falskmäklare 

Efter VA:s reportage om svenska myndigheters 

handfallenhet inför falska aktiemäklare har polis 

och åklagare ändrat attityd. Av Christer BergluNd 

Småföretagaren Anders Fahlén i Nälden 

utanför Östersund hade på egen 

hand grävt fram uppgifter om bedragarna 

i Hongkong och Malaysia. Han hade 

själv blivit blåst på 1,8 miljoner kronor. Samtidigt 

fortsatte bedragarna sin verksamhet. 

FörunDerSökningen VAr vilande på grund 

av att åklagaren vid internationella åklagarkammaren 

i Uppsala saknade polisresurser 

för utredningen. Men efter VA:s reportage 

har alltså utredningen äntligen kommit i 

gång. 

”Jag fick meddelandet från polisen i Uppsala 

strax före jul. Nu har jag hjälp av en polis 

i det här ärendet”, säger åklagaren, Anne- 

Christine Maderud. 

Minst lika svårt har det sett ut för den enda 

fAlskA AktiemäklAre. I VA nr 51–52 

berättade Anders Fahlén om hur han lurats 

på 1,8 miljoner kronor. 

polis som utrett den här typen av ärenden 

inom länskriminalen i Stockholm, Göran 

Hellgren. Hans chef hade gång på gång satt 

Vi lovar inte våra deltagare en lyckad karriär. 

De har redan en. 

Executive MBA 

Ansök till Nordens bästa Executive MBA-program 

www.hhs.se/MBA 

käppar i hjulet för utredningarna han varit 

inblandad i. Bland annat har han stoppats 

från att resa i tjänsten och träffa Londonpolisen. 

Efter VA:s beskrivning av de polisiära turerna 

har allt förändrats. I början av januari 

befann sig Göran Hellgren i Köpenhamn och 

kunde i samarbete med danska polisen och 

polisen i Hongkong gripa en gärningsman i 

Hongkong och två andra i London. 

i tVå AnDrA FAll ser Göran Hellgren också 

ut att ha lyckats. Det gäller irländska och 

engelska målsägare som blivit lurade att betala 

in pengar till ett företag med adress 

World Trade Center i Stockholm. 

Det gäller också svenskar som blivit blåsta 

av amerikaner, där åklagaren i Texas är huvudmannen 

på spåren. 

”Åklagaren mejlade från Texas på kvällen 

på julafton. Det ser positivt ut. Det var för 

den utredningen jag skulle ha åkt till London 

tidigare, men blev stoppad. Nu är jag desto 

hoppfullare”, säger Göran Hellgren. n

V A MEDIEr iT/TELEKOM FinanS riSKKapiTaL 

Megadyra 

romare 

En AV fjolårEts 

MEst omtalade tvprogram 

var Kanal 

5: s megaserie 

”Rome”. Dramat om 

Julius Caesars uppgång 

och fall nådde 

visserligen inte upp 

till några enorma tittarsiffror 

i Sverige, 

men kommersiellt är 

succén ändå ett faktum. 

Rättigheterna 

till ”Rome” har sålts över hela världen och efterfrågan 

i Sverige på den nyligen lanserade 

dvd-boxen beskrivs som rekordstor. 

Drygt 1 miljard kronor kostade det att spela 

in de tolv avsnitten på plats i Italien. Summan 

gör ”Rome” till världens dyraste tv-serie 

någonsin. Bakom mastodontproduktionen 

står den amerikanska betal-tv-kanalen HBO 

och brittiska statstelevisionen BBC. 

Alla som satt som klistrade framför de blodiga 

intrigerna i antikens Rom har anledning 

att glädjas: inspelningen av nästa säsong 

pågår nämligen som bäst i Cinecitta, 

utanför Rom. n 

141 

annonserade svenskarna 

ut på Blocket.se 

förra året, en ökning 

med 41 procent. 

Nor rbottningar na 

annonserar mest, tätt 

miljarder följda av skåningar 

och stockholmare. 

tittARfAvORiteR. 

På spåret 

toppar. 

tv-keJSARe. 

Caesar fick tittarsiffrorna 

att stiga. 

Oldsberg regerar 

kAMpEn oM vinterns tv-tittare hårdnar. TV 4 

laddar upp med megasatsningen ”Let’s Dance”, 

producerat av börsbolaget Zodiak Television, 

medan SVT spelar ut säkra kortet Antikrundan. 

Av antalet löpsedlar och tidningsartiklar 

att döma kan man lätt tro att de dansande 

kändisarna är tv-tablåns stora vinnare. Men 

efter första omgången fick ”Let’s Dance” med 

2,2 miljoner tittare ändå stryk av SVT:s frågesport 

”På Spåret”. Ingvar Oldsberg med gäster 

lockade knappt 2,4 miljoner tittare. n 


warnEr brOS/KanaL 5 

biLduppdragET, SvT 

Ny ombudsman 

bättre än förbud 

Politikerna hotar med att lagstifta mot sexistisk 

reklam. Annonsörsförbundets Anders Ericson vill 

hellre skärpa reklambranschens självsanering. 

Av JONAS MALMBORG 

rek l a mbr a nschen kan se tillbaka på 

ett rekordår med stigande byråintäkter 

och ökade vinstmarginaler. 2006 avslutades 

storstilat med en julhandel som traditionsenligt 

slog nytt rekord. Utsikterna inför 

2007 ser ännu ljusare ut. Prognoserna pekar 

på att företagen även nästa år ökar sina marknadsföringsinvesteringar. 

Men trots de strålande tiderna finns vissa 

orosmoln på reklambranschens himmel. Ett 

är den borgerliga regeringens ovilja att låta 

statliga myndigheter bedriva opionsbildande 

reklam. 2005 spenderade Systembolaget, 

Skatteverket och Apoteket 2,1 miljarder 

kronor på att nå ut med sina budskap. 

Skulle dessa pengar strypas genom en 

lag som reglerar myndighetsannosering 

skulle det innebära att en ansenlig intäktspost 

försvinner för Sveriges reklambyrårer, 

medier och medieförmedlare. 

från polItIskt håll har det också hotats 

med en lag mot sexistisk reklam. 

Förre jämställdhetsministern Jens Orback 

förklarade att han tröttnat på reklam 

som framställer kvinnor och 

män som sexobjekt och 

Sexistisk 

reklam 

Antal anmälda 

Antal fällda 

250 

230 

210 

41 40 35 

2004 2005 2006 

Källa: ERK 

SJäLvSANeRiNG 

fuNGeRAR? Det 

tror i alla fall 

Anders Ericson på 

Sveriges Annonsörer. 

konserverar en otidsenlig kvinnosyn. Därför 

tillsatte han en statlig utredning med uppgift 

att lämna förslag på hur en eventuell lagstiftning 

skulle kunna utformas. 

”Sexualiseringen av det offentliga rummet” 

är något som retat upp skilda delar av 

det politiska Sverige. Inom miljöpartiet och 

vänsterpartiet finns förbudsförespråkare 

med feministiska motiv. Hos kristdemokraterna 

är det traditionella moraliska värderingar 

som ligger till grund. 

Förbudsivrarnas förebild 

är Norge, där en 

lagstiftning som reglerar 

sexistisk reklam 

införts. 

”Den formella 

skillnaden är stor. I 

Norge finns möjligheten 

att driva detta 

rättsligt, det har 

vi inte i Sverige”, säger 

Eva-Maria 

Svensson, professor 

i juridik vid Göteborgs 

universitet som 

leder utredningen. 

De flesta trodde 

att Eva 

Maria 

Svenssons 

Scanpix

SaLiMa KKhaMchanE 

LAG På väG. Eva- 

Maria Svensson 

utreder lagstiftning 

mot könsdiskriminerande 

reklam, nu 

på uppdrag av jämställdhetsminister 

Nyamko Sabuni. 

reklamutredning skulle läggas ner när Sverige 

fick en ny borgerlig regering. Men den 

folkpartistiska jämställdhetsministern Nyamko 

Sabuni valde överraskande att låta utredningen 

fortsätta. Arbetet går vidare, men 

vartåt vinden blåser är oklart. 

I sVErIgE tIlläMpAr reklambranschen 

självsanering. Företagen ska följa ett regelverk 

formulerat av den internationella handelskammaren. 

Tillsynen sköts av Näringslivets 

etiska råd mot könsdiskriminerande 

reklam (ERK). Vem som helst kan skicka en 

anmälan, men de företag som fälls för köns- 

”Förbudsivrarnas 

förebild är Norge 

där en lagstiftning 

införts” 

diskriminerande reklam behöver inte frukta 

hårdare straff än en skriftlig fällning. Kritikerna 

menar att självsaneringen inte fungerar. 

På Sveriges Annonsörer, den intresseorganisation 

som samlar landets reklamköpare, 

är man oroad över hoten om lagstiftning. 

”Det stämmer inte att självsaneringen inte 

fungerar. Tittar man på statistiken är det tydligt 

att ytterst få företag som fälls upprepar 

sina kränkningar”, säger Anders Ericson, vd 

för Sveriges Annonsörer. 

för Att hållA polItIkErnA utanför det 

som Anders Ericson kallar den kommersiella 

yttrandefriheten förespråkar han att reklambranschen 

och reklamköparna inrättar en 

egen reklamombudsman som ser till att de 

etiska reglerna efterföljs och på något sätt 

straffar de företag som bryter mot dem. 

”I dag är det omöjligt att säga hur en reklamombudsman 

skulle inrättas och finansieras. 

Men jag tror att det här är enda sättet att baxa 

lagstiftningen i grind.” n 

Scanpix 

JONAS MALMBORG 

soM suttIt klIstrAD frAMför roME I jul 

Hur poppis är Pelle? 

Ii å r ä r de t nä s ta n tolv år sedan jag 

fick min första fasta anställning. Redaktionen 

låg på Skeppsbron i Gamla stan. 

Bolaget hade det diffusa namnet Medvik 

Förlag och i porten på det gamla 1600talshuset 

satt bland annat namnskyltar 

för en IT-tidning, en tv-guide och ett företag 

som levererade pay-per-view-tv. I 

källaren huserade några Handelskillar 

som sysslade med något nytt som kallades 

internet. 

Mycket spännande hände i det där huset. 

Nya projekt startades varannan 

vecka. Nya namnskyltar sattes upp nere 

i porten. Andra monterades ner. 

Ägaren var en dynamisk typ som hette 

Jan Stenbeck. Han trodde 

på media. Han syntes visser- 

ligen aldrig till, men var av 

allt att döma ett affärsgeni. 

Ute på Skeppsbrokajen byggde 

han krog med ett eget 

bryggeri. Bara sådär. 

Den dymaniske ägaren 

hade kontor längre ner på 

Skeppsbron, i nummer 18. 

Där satt de som bestämde. ”Nya direktiv 

från arton” eller ”Det är bestämt på arton” 

kunde man höra vid kaffeautomaten. 

En av de mest lysande affärsidéerna 

var en gratistidning som delades ut i 

tunnelbanan. Bara sådär. 

”På arton är de väldigt förhoppningsfulla” 

eller ”Hörde från arton att försäljningen 

går väldigt, väldigt bra”, kunde 

man höra. 

Jag förstod aldrig hur en gratistidning 

i tunnelbanan skulle kunna bli en lysande 

affär. Tji fick jag. 

Tretton år senare är den dynamiske 

ägaren borta, bryggeriet nedlagt och de 

där killarna som satt i källaren och jobbade 

med internet har blivit IT-miljonärer. 

Men gratistidningen som delades ut i 

tunnelbanan är ett separat börsföretag 

med säte i Luxemburg och ett börsvärde 

på över 4 miljarder kronor. Metro, som 

bolaget heter, har varje dag 18 miljoner 

läsare i 56 länder runtom i hela världen. 

Metro har utmålats som en svensk ex- 

portsuccé i klass med Ikea och Tetrapak. 

Vd Pelle Törnberg har varit både analytikernas 

hjälte och affärspressens 

gunstling. 

Framgången i Stockholm, där Metros 

rörelsevinst pendlat mellan fantastiska 

20 och 40 procent, har bildat modell och 

gått på export i världen. 

Pelle Törnbergs uppdrag har varit att 

upprepa den formidabla succén från 

Stockholms tunnelbana i städer som Paris, 

New York, Santiago och Seol. Först 

internationell expansion i rasande 

snabb takt. Sedan lönsamhet. 

Men är framgångssagan slut nu? Aktien 

har gått kräftgång på börsen de se- 

” i år måste Pelle törnberg 

börja rapportera 

svarta siffror för Metro” 

naste tre åren. Pelle Törnbergs uttalanden 

i affärspressen blir alltmer sällsynta 

och när han väl säger något är det surmulna 

kommentarer om att Metro är 

missförstått på börsen. De röda siffrorna 

kommer från nyetablerade tidningar 

medan de som funnits i tre år eller mer 

visar en rörelsemarginal på över 10 procent. 

Förra året backade aktiekursen 

med 35 procent, medan Stockholmsbörsen 

steg med 21 procent. 

Förra veckan tillkännagav Pelle Törnberg 

att verksamheten i Polen, med en 

omsättning på 36 miljoner kronor, avvecklas. 

Förlusterna blev för stora och 

ingen ny köpare var intresserad. Nya avvecklingar 

kan väntas. 

Att 2007 blir Metros ödesår står klart 

sedan länge. I år måste Pelle Törnberg 

börja rapportera svarta siffror. Tillväxten 

har avstannat och allt fokus riktas 

nu mot lönsamheten. Det är upp till bevis 

för Pelle Törnberg. Hans meriter från 

MTG och goda kontakter med huvudägaren 

Cristina Stenbeck kan väga lätt. 

Tålamodet på arton är inte oändligt. n 


TECKNA 

V A D i r e k t ANALYS 

18 OktOBer 2006. Hela Oxelösund skakades när syrgasverket på SSAB exploderade i höstas. 

Svenskt stål biter än 

Trots explosionen i järnverket i Oxelösund i höstas står 

SSAB stadigare än på länge. Höga stålpriser, köpsugna 

kunder och en ordentlig direktavkastning gör aktien 

köpvärd. Av Per OlOf lindSten 

KÖP 

de t va r en sm ä l l som 

inte bara skakade stora 

delar av Oxelösund utan 

SÄLJ 

också sände chockvågor 

ända till SSAB-ledningen 

på Birger Jarlsgatan i 

Stockholm. Den kraftiga 

syrgasexplosionen vid 

järnverket i Oxelösund i 

oktober kom klart olägligt. 

Nästan hela produktionen 

i den omständliga processindustrin 

stoppades, från 

masugnar till stålverk och valsverk. 

Och det mitt i den hetaste 

av efterfrågeboomar i stålindustrins 

historia. 

Visst kommer olyckan att kosta 

bolaget omkring 250 miljoner 

kronor, en kostnad som helt 

hamnar på det fjärde kvartalet i 

fjol. Men i den fortsatta metall- 

och råvarufesten där SSAB är en 

av de stora vinnarna är den bara 

ett litet irritationsmoment. 

Tredje kvartalet 2006 slutade 

med ännu ett rekordresultat för 

den sista svenska stålstoltheten. 

Och med tanke på att högkonjunkturen 

väntas hålla i sig och 

stålpriserna ligger kvar på historiskt 

höga nivåer kan vi mycket 

väl få se mer i den vägen det kommande 

året. I vilket fall ser vi 

ingen risk för dramatiska intäktstapp 

eller vinstras. 

I år förväntas världens stålförbrukning 

öka med drygt 5 procent 

enligt den internationella 

branschorganisationen International 

Iron and Steel Institute, 

IISI. Men även i ett par tre år därefter 

förväntas en tillväxt i stålefterfrågan 

kring 4–5 procent 

per år enligt IISI. Det är nästan i 

nivå med de senaste årens rusch 

när stålmarknaden globalt har 

växt omkring 6 procent per år. 

ssAB : s lyckosAmmA nischstrategi 

har renderat bolaget en lönsamhet 

som andra stålbolag bara 

kan drömma om. Produktionskostnaden 

för det höghållfasta 

stålet är inte mycket högre än för 

det vanliga bulkstålet samtidigt 

som det går att ta ut betydligt 

högre pris. Bolaget har också förberett 

sig väl på en fortsatt stark 

efterfrågan genom att framför 

allt bygga ut kapaciteten i Oxelösund 

de närmaste åren. 

En annan av SSAB:s styrkor är 

kundstrukturen. Bolaget har en 

stor exponering mot glödheta 

branscher som gruv- och anläggningsutrustning, 

lastbilar och 

bränslebesparande bildelar. Samtidigt 

är den geografiska exponeringen 

idealisk med endast 5–6 

procent av försäljningen på USA, 

den enda marknaden i gungning 

just nu. 

Visst har SSAB en utpräglad 

nischstrategi med fokus på de 

höghållfasta stålen. Men fortfarande 

utgör enklare bulkprodukter 

60 procent av omsättningen. 

Det betyder också att bolaget 

ingalunda är helt opåverkat av 

den nya konkurrensen från billig 

stålimport till Europa från 

scanpix 

SSAB 

köp 

Fortsatt stark industrikonjunktur 

i Europa, en febril förvärvs- 

och fusionsfest i stålbranschen 

och finfin direkt- 

avkastning gör SSAB till ett av 

årets måsten i portföljen. 

potentiAl 

Aktien är snålt värderad såväl 

med tanke på de fortsatt goda 

marknadsutsikterna och konkurrenterna. 

En uppvärdering 

på 30 procent är rimlig på ett 

års sikt. 

risk 

Vinsten är mycket känslig för 

stålprisutvecklingen. 

BolAget i korthet 

2005 2006p 2007p 

Oms, Mkr 27 804 30 500 32 100 

Res f skatt, Mkr 5 671 6 000 6 100 

Vinst/aktie, kr 15,80 16,70 17,00 

P/e 10 9 9 

SSAB 

OMXS 

200 

150 

100 

50 

6 jan 12 jan 

2006 2007 

FACTSET/JCF 

Vd: Olof Faxander (ovan) 

Ordförande: Sverker Martin-Löf 

Börsvärde: 40 mdr kr 

Största ägare: Industrivärden 16,1%, 

LKAB 4,8, Barclays Glob Inv 3,9 % 

framför allt Kina. I korten ligger 

också en väntad, om än måttlig 

prisnedgång på stål i Europa. Det 

senaste kvartalet har också de 

europeiska stålpriserna backat 

något från en toppnotering i september, 

som dock inte riktigt 

nådde upp till de höga stålpriser 

som betalades i slutet av 2004. 

DAgens stålprisniVå ligger 

emellertid högre än under större 

delen av såväl 2005 som 2006. Det 

bådar gott för den fortsatta resultatutvecklingen 

för SSAB där 

just stålpriset har den absolut 

| va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.va.se | 37 

scanpix 

t

t 

V A D i r e k t ANALYS 

största påverkan. En 10-procentig 

förändring i stålpriset påverkar 

resultatet med hela 1,8 miljarder 

kronor. 

en AnnAn fAktor som kommer 

att fortsätta att styra kursutvecklingen 

i SSAB är den febrila förvärvs- 

och fusionsaktiviteten i 

den globala stålbranschen just 

nu. 

Det finns också förväntningar 

i marknaden på att den nye vd:n 

Olof Faxander är i färd med att revidera 

bolagets strategi, organisation 

eller mål. En kapitalmarknadsdag 

som var planerad i 

november i fjol har flyttats fram 

till i vår på grund av att Olof Faxander 

inte är klar med sin översyn 

av bolaget än. Kommer det 

några mer dramatiska och offensiva 

förändringar här kan det 

också trigga kursen ytterligare. 

ssAB är AnnArs en aktie som 

Christer Gardell och hans aktivistkompisar 

aldrig skulle närma 

sig. Här finns nämligen ingen 

styrelse som tjurigt sitter på en 

svällande kassakista. Börjar ba- 

mega f fä r en dä r indiska 

Tata Steel i oktober lade 

bud på brittisk-holländska 

Corus och därmed skapar världens 

femte största ståltillverkare 

är bara en i raden i den glödheta 

stålbranschen det senaste året. 

De rekordhöga stålpriserna har 

gjort att världens stålföretag 

svämmar över av pengar som 

man nu väljer att spendera på 

uppköp av konkurrenter eftersom 

alla prognoser också pekar 

på ytterligare några mycket goda 

år för branschen. 

stålBrAnschen har genomgått 

en snabb konsolidering de senaste 

åren. Först på nationell nivå, 

där SSAB också är ett exempel. 

Sedan på regional nivå där till att 

börja med de tre europeiska stålbolagen 

Aceralia, Usinor och Arbed 

2001 gick samman i Arcelor. 

I och med den indiske stålmagnaten 

Lakshmi Mittals intåg på 

38 | va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.va.se 

De fem största 

Bolag Prod milj ton 2005 

1. Arcelor Mittal (Nederl.) 110 

2. Nippon Steel (Japan) 32 

3. Posco (Sydkorea) 31 

4. JFE (Japab) 30 

5. Tata Corus (Indien) 23 

Källa: IISI 

priserna kvar i topp 

Europeiska stålprisutvecklingen, euro/ton 

600 

500 

400 

300 

2004 2005 2006 -07 

lansräkningen bågna så skeppas 

pengarna ut till aktieägarna med 

det snaraste. Förutom en ordinarie 

utdelning kring 4 kronor i vår 

scenen tog också den globala 

konsolideringen fart. Med sitt 

Mittal Steel har han dammsugit 

alla världsdelar efter stålbolag 

och även seglat upp som en av 

Källa: Thomson Datastream 

Billig 

svensk 

p/e 2007 (prOGN.) 

Corus 14 

Acerinox 12 

Salzgitter 11 

Rautaruuki 11 

Böhler Uddeholm 11 

Voestalpine 10 

Thyssen Krupp 10 

SSAB 9 

Outokumpu 8 

Mittal 7 

Källa: VA, JCF 

långt ned. 

SSAB har trots 

kursuppgången 

inte hängt med i 

uppvärderingen 

av branschen. 

pekar allt mot ytterligare utskiftning 

av kapital till aktieägarna 

med tanke på bolagets historiskt 

aktieägarvänliga strategi och de 

Mannen bakom indiska stålundret 

Lakshmi Mittal som drog i gång konsolideringstrenden 

basar i dag för världens största stålföretag. 

hAn är StörSt. Lakshmi 

Mittal har shoppat stålbolag 

och blivit världsetta. 

scanpix 

världens allra rikaste män, bara 

snäppet efter Bill Gates och Warren 

Buffett. Kronan på verket 

blev affären med ärkerivalen Arcelor 

i mitten av förra året vilket 

med god marginal resulterade i 

världens största ståltillverkare, 

långt före tvåan Nippon Steel. 

Men trots den strida strömmen 

av affärer och samgåenden är 

branschen fortfarande relativt 

fragmenterad jämfört med såväl 

leverantörer som många av de 

viktigaste kundgrupperna. De 

fem största stålbolagen har bara 

20 procents marknadsandel 

medan de fem största 

järnmalmsproducenterna 

har 90 procent 

och de fem största biltillverkarna, 

som är 

bland de viktigaste 

stålkunderna, har 70 

procent av världsmarknaden. 

Det betyder att vi säkert bara har 

a n alyser 

Senaste analyserna 

finns på nätet: 

l Gunnebo 

l Lindex 

senaste årens stora extrapengar 

till ägarna. SSAB är nu också 

återigen i princip skuldfritt samtidigt 

som kassaflödet är fortsatt 

urstarkt och de stora investeringsbehoven 

begränsade och 

förvärvsstrategin försiktig. Därför 

kan vi säkert vänta oss en inlösen 

eller liknande motsvarande 

9–10 kronor per aktie. Det ger 

i så fall en direktavkastning 

kring totalt 9 procent. 

meD relAtiVt försiktigA antaganden 

går det också att räkna 

hem en kurspotential på ytterligare 

30 procent. Det skulle ge ett 

p/e-tal på måttliga 11. I dag värderas 

SSAB till p/e 9 vilket är 

lägre än p/e 10 i snitt för de europeiska 

stålbolagen. Med bolagets 

lönsamhet, kund- och produktmix 

och historik finns i stället 

klart fog för en premie. 

Aktien är upp med hela 60 procent 

sedan vår köprekommendation 

för precis ett år sedan. Men 

vi tror inte att SSAB har skördat 

färdigt och håller fast vid vår positiva 

inställning. n 

sett början på fusionsfebern i 

stålbranschen. Samtidigt som 

dagens indiska dominanter Mittal 

och Tata säkert vill växa vidare 

lurar också ryska och latinamerikanska 

stålbolag i vassen, 

redo att kasta sig in i konsolideringsleken 

samtidigt som bolag 

som US Steel, det största amerikanska 

stålbolaget finns bland 

uppköpskandidaterna. 

ett DrAg från öst kom redan i 

november i fjol när Evraz, Rysslands 

största stålbolag köpte 

amerikanska Oregon Steel som 

likt SSAB är en relativt liten spelare 

med mer specialiserade stålprodukter. 

En intressant affär i 

så motto att de största stålgiganterna 

nu även visar intresse för 

att bredda sina portföljer 

och inte bara 

köpa volym. 

I det skenet kan 

mycket väl SSAB i en 

allt vildare parningsdans 

i stålbranschen 

de närmaste åren snart hamna i 

utländska händer. n

TECKNA 

bygger vidAre. Forshem satsar på lite lyxigare småhus. 

Lyxnisch 

som lönar sig 

Minstingen på småhusmarknaden 

har alla förutsättningar att bli något 

stort. Av NikLAs JohANssoN 

KÖP 

de t sk ilj er inte ba r a 

100 mil mellan Pite älvdal 

och Västgötaslätten, 

SÄLJ 

det skiljer oceaner av lön- 

samhet. När Älvsbyhus 

bygger småhus är intäkten 

från vart tredje hus 

ren vinst, för konkurrenten 

Forshem är motsvarande 

andel vart tjugonde. 

Eller för att ge ett 

annat perspektiv, onoterade 

Älvsbyhus årliga vinst före skatt 

är större än noterade Forshems 

hela börsvärde. 

Visserligen är Älvsbyhus större 

än Forshem, men det räcker inte 

som förklaring. Snarare handlar 

det om skilda strategival, Älvsbyhus 

har satsat på relativt billiga 

standardhus i massproduktion. 

Forshem, under varumärkena 

Götenehus och Sjödalshus, till- 

verkar individuellt anpassade 

hus i lyxsegmentet och driver 

dessutom projektverksamhet, 

det vill säga köper mark och bygger 

upp hela villaområden. 

Älvsbyhus strategi har inte 

bara givit fantastisk lönsamhet 

utan även fin till- 

växt, Forshem 

har tvärtom halkat 

efter småhusmarknadenstvåsiffriga 

tillväxt 

på senare år. 

Ändå finns det 

anledning att 

hoppas på bättre 

tider i Forshem. 

Den första förkla- 

ringen är avknoppningen från 

konglomeratet Westergyllen och 

noteringen på First North, som 

skedde i höstas. Forshem måste 

stå på egna ben, få en styrelse 

som är helt fokuserad på småhus 

och en egen aktie som kan användas 

vid förvärv. Dessutom 

har rörelsemarginalen smugit 

uppåt på senare år, visserligen 

från låga nivåer, men det antyder 

att ledningen kan vara på rätt 

väg. Valet att satsa på projekt, 

som står för ungefär 25 procent 

av omsättningen och väntas öka, 

kan ge utdelning på längre sikt. 

Ledtiderna är nämligen längre 

än vid försäljning av styckehus. 

Vidare har Forshem dragit sig 

ur olyckliga satsningar utomlands, 

förutom en liten verksamhet 

i Tyskland ligger fokus på 

Stockholm, Göteborg, Skåne och 

hemmamarknaden i Skaraborg. 

Och småhusmarknaden i Sverige 

kan väntas vara fortsatt god. 

Visserligen höjer antagligen 

Riksbanken sin styrränta med 

minst 75 punkter i år, från 3 procent 

till 3,75 procent, men det går 

hand i hand med ökad sysselsättning 

och stigande disponibla inkomster. 

Bostadsbyggandet ligger 

alltjämt på låga nivåer. 

Det som talar för Forshem är 

ändå värderingen. Börsvärdet på 

drygt 300 miljoner kronor innebär 

att varje omsättningskrona 

värderas till 40 öre. Det är en låg 

värdering om Forshem kan fortsätta 

att stärka sin lönsamhet, 

och ledningen har uttalat att en 

rörelsemarginal på 6 procent är 

ett rimligt första mål. Skulle det 

målet nås under 2007, samtidigt 

som omsättningen stiger i måttlig 

takt, kan vinsten per aktie 

landa över sex 

2003 2004 2005 

kronor per aktie. 

Det skulle innebära 

en vinstmultipel 

på nio, då 

finns ändå möjligheten 

att tillväxtenöverraskar 

positivt tack 

vare ökat säljflöde 

i projektverksamheten. 

Vi väljer dock att göra ett lite 

mer försiktigt antagande, att 

Forshem inte når hela vägen till 

marginalmålet under nästa år. 

Minst i klassen 

FORsHeM 

Oms, Mkr 644 663 687 

Res e fin, Mkr 3 19 24 

ÄlVsByHus 

Oms, Mkr 915 1 021 1 154 

Res e fin, Mkr 267 328 369 

”Det skulle inte förvåna om någon riskkapitalist 

tar ett strukturgrepp snart” 

Ändå ligger vinstmultipeln på 

attraktiva tio. 

Då ska man minnas att marknaden 

för prefabricerade småhus 

i Sverige fortfarande är fragmenterad. 

Ju fler bolag som når börslistorna, 

desto större chans att 

branschens konsolidering kommer 

i gång. Dels får bolagen en 

tydlig prislapp, dels kan de använda 

sina aktier som betalningsmedel. 

Med tanke på att de 

möjliga synergieffekterna är stora, 

särskilt inom inköp och produktion, 

är det överraskande att 

branschen inte har kommit längre. 

Det skulle inte förvåna om 

någon riskkapitalist tar ett 

strukturgrepp snart. Värderingen 

gör Forshem till en attraktiv 

uppköpskandidat. 

Något nytt Älvsbyhus kommer 

bolaget aldrig att bli, det tåget 

har redan gått. Det är bara att 

applådera Älvsbyhus ägare, industrimannen 

Rune Andersson 

och entreprenören Donald Johansson, 

som gjorde rätt vägval. 

Men med dagens prislapp är 

Forshem en alldeles för attraktiv 

munsbit för att man ska kunna 

gå förbi den oberörd. n 

forshem 

Köp 

Lågt värderad med hygglig 

tillväxt och stigande marginal. 

RisK 

En räntechock skulle slå mot 

husbyggandet. 

potential 

Svenska småhustillverkare 

står inför konsolidering, 

bra oavsett om bolaget köper 

eller blir uppköpt. 

bolaget i KoRthet 

2005 2006p 2007p 

Oms, Mkr 687 770 840 

Res e fin, Mkr 24 34 43 

Vinst/aktie, kr 2,90 4,00 5,10 

P/e 18 13 10 

Vd: Claes Hansson 

Ordförande: 

Sture Öster 

Börsvärde: 

300 Mkr 

Nettoskuld: 73 Mkr 

Huvudägare: Sture 

Öster 21,6% av röster 

och Lars Runmarker 

17,4% 

| va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.va.se | 39


S v e r i g e S b ä S ta k o n S u lt e r 

Det går som tåget för konsulterna. Särskilt 

för affärsjuristerna, konsultbranschens 

guldmakare. Men kör inte på i gamla spår. 

Talangerna i de framväxande 80-talskullarna 

ställer krav på företag som vill ligga i frontlinjen. 

Dagens unga i karriären vill ha mångfald, 

flexibilitet och tid över för familjen. Det 

är något att tänka på för Sveriges bästa 

konsulter som Veckans Affärer har rankat 

med hjälp av deras egna kunder. 

av jan-eric öhman foto magnuS bergStröm 

guldmaka

har gått bra, mycket bra.” 

”Ett oerhört gynnsamt år.” 

”Det här lär fortsätta 2007. Vi 

”det 

kan inte ens hitta det minsta 

lilla stackmoln på himlen.” 

Att summera konsultåret 2006 bjuder 

inga överraskningar. Om 2004 var året då 

konsultbranscherna anade att det fanns 

ett liv efter lågkonjunkturen blev 2005 

ett ytterst starkt år, väl jämförbart med 

den haussestämning som rådde i slutet av 

1990-talet. Och intrycken från 2006 står 

fast: ett ännu vassare år. 

Det är analysföretaget MM Partner som 

för Veckans Affärers räkning har synat 

konsultföretagen, en minst sagt grannlaga 

uppgift. 

Drygt 14 600 konsultföretag och deras 

rna 

årsredovisningar har granskats. Totalt 

har de över 120 000 anställda. 

Och omsättningen kan vara värd ett 

eget kapitel: 145 miljarder kronor. 

Ytterligare ett mått: Under det svåra 

2002 redovisade konsultbranscherna en 

samlad förlust på 2,2 miljarder kronor. År 

2005 har minus förvandlats till ett plus 

på 6,2 miljarder kronor. 

”Konsulterna har länge betraktats som 

företagens stödtrupper. Själv tycker jag 

inte att de fått det renommé som de förtjänar. 

Numera har de nått sådan omfattning 

både inom den privata och offentliga 

sektorn att det går att säga, utan att bli 

alltför högtravande, att de blivit något av 

en samhällsbärare.” 

Det säger Per Weidenman, analyschef 

n affärSjuriSter 

Rank Rank ToTalbeTyg 

07 06 

1 2 Vinge 5,42 

2 1 Mannheimer Swartling 5,37 

3 3 Linklaters 4,98 

4 4 Gernandt & Danielsson 4,81 

5 9 White & Case 4,66 

6 10 Baker & McKenzie 4,50 

7 8 Cederquist 4,48 

8 ny Hammarskiöld & Co 4,35 

9 ny Roschier 4,17 

10 ny Bird & Bird 3,91 

bertil hult, vd vinge 

Varför får ni så höga poäng i 

undersökningen? 

”Just nu är marknaden intensiv 

och det förekommer många 

transaktioner och strukturaffärer. 

Det är ett fokus som passar Vinge 

väl.” 

Er omsättning ökade med 8 procent 

2005. Vad beror det på? 

”Vi har fått både fler och större 

uppdrag med vilket följer en 

högre arbetsintensitet.” 

Hur hittar ni talangerna när ni 

rekryterar? 

”De allra flesta vi rekryterar är 

nyutexaminerade eller sitter ting. 

Unga jurister som vi förädlar. Vi 

har en gedigen internutbildning 

för våra unga medarbetare. Men 

visst har vi en hög personalomsättning. 

Efter 3–5 år lämnar ganska 

många för att gå över till and- 

ra befattningar i näringslivet inte 

sällan till befintliga eller potentiella 

klientföretag. Det är så vår affärsmodell 

ser ut, så det är helt 

naturligt. Några år hos oss är en 

merit i CV:n. Vill man bli partner 

så får man vara beredd på att det 

tar 8-9 år.” 

Vilka egenskaper söker ni hos en 

konsult? 

”Det är framför allt tre egenskaper 

som är viktiga. Först och 

främst ska man vara skicklig 

inom sitt kompetensområde, men 

man ska också ha förmågan att 

dra in uppdrag och slutligen ska 

man vara en bra arbetsledare.” 

Varför väljer man att bli konsult? 

”Det är en mångsidig arbetsplats, 

med ständigt nya frågeställningar 

och affärsstrukturer. Man möter 

nya utmaningar varje dag.” 

Vad är nackdelarna? 

”Man ska inte sticka under stol 

med att det är ett hårt och intensivt 

arbete. Vi är klientorienterade 

vilket betyder att vi ger den bästa 

service när kunden behöver den. 

Det är inget nio till fem-jobb. Det 

innebär tyvärr att det periodvis 

kan vara svårt att kombinera med 

familjelivet. Men så ser ju livet ut 

– man måste prioritera mellan 

olika saker.” 

Vilka problem brottas din bransch 

med? 

”Det är nog just dilemmat med 

den höga arbetsbelastningen 

som är svår att kombinera med 

familj eller fritidsintressen. Nu rekryterar 

vi 80-talister och de har 

en annan inställning till balansen 

mellan arbete och privatliv än vad 

som gällde för tio år sedan.” 

”de allra flesta vi rekryterar är nyutexaminerade 

eller sitter ting. unga jurister som vi förädlar” 

t 


t 

v a S v e r i g e S b ä S t a k o n S u lt e r 

på MM Partner och 

ansvarig för undersökningen. 

Samtidigt har 

Veckans Affärer i 

samarbete med 

Scandinavian Research 

rankat Sveriges 

bästa konsulter 

inom var och en av 

de sju kategorierna. 

Det har gjorts genom 

att fråga deras 

kunder vilka konsulter 

som de sätter 

allra främst. 637 

konsultköpare har 

svarat. Vilka vann? 

Segrarna presenteras 

på följande sidor. 

Här ges i stället 

utrymme åt de sju 

konsultbranscherna. 

Vad är de bäst 

på? Vilken bransch 

drar in mest pengar 

per anställd? Vem 

har svårast att få ihop det på sista raden 

i bokslutet? 

n affärSjuriSterna. Unga kvinna, 

unge man – varför inte satsa på att bli 

affärsjurist? Det ser lockande ut. I alla 

fall när siffrorna över hur mycket 

juristerna drar in till sina delägda 

byråer radas upp på ett papper. 

Affärsjuristerna står i särklass när 

siffrorna bryts ned i olika nyckeltal. 

De kan gott utses till konsultbranschens 

guldmakare. Att branschen 

gått från anonymitet till att bli rubriksättare 

har förstås att göra med den 

allt högre intensiteten inom svenskt 

näringsliv. Även i globaliseringen finner 

affärsjuristerna nya möjligheter. 

Totalt omsätter affärsjuristerna 

drygt 6 miljarder kronor. Inom gebitet 

finns cirka 4 400 medarbetare. Sett till 

den topplista som Veckans Affärer redovisar, 

där endast de största firmorna 

rankas, finns cirka 850 medarbetare. 

De omsätter var och en närmare 2 miljoner 

kronor. Var och en bidrar också 

med exakt 326 000 kronor till firmans 

resultat. Detta är andra konsultbranscher 

inte i närheten av. 

De har också det högsta förädlingsvärdet, 

det kanske mest utslagsgivande 

nyckeltalet för konsulterna. Förädlingsvärdet 

är i sin tur företagets 

omsättning minus dess kostnader för 

köpta varor och tjänster. För den enskilde 

juristen uppgår detta till 1,4 


miljoner kronor. Detta klarar heller 

inga andra konsulter i andra branscher. 

n it-konSulter. Störst och nästan 

bäst. Inom IT-branschen finns cirka 

65 000 anställda. Tillsammans har de 

klarat av en tillväxt på 12 procent. 

Detta kan jämföras med att de betydligt 

mindre konsultbranscherna, rekryteringskonsulter 

och pr har en tillväxt 

på 16 procent. Samtidigt har 

IT-företagen sett till att anställa. Bara 

under 2005 utökades branschen med 

4 000 medarbetare, vilket motsvarar 

en ökning på 7 procent. Trenden har 

säkerligen förstärkts under 2006. 

Däremot är rörelsemarginalen relativt 

skral. Branschen har förstås tagit 

ett jättekliv jämfört med det bedrövliga 

året 2002, då rörelsemarginalen 

uppvisade minus 8 procent. För 2005 

blev det ett plus på 2 procent. 

Det talar för att branschen är utsatt 

för en prispress. Det medger också 

Carl Mikael Dufberg, direktör på IBM 

och ordförande i konsultrådet inom 

branschorganisationen IT-företagen 

med över 500 medlemmar. 

”Det har blivit något bättre under 

2006, men fortfarande har vi inte kommit 

upp till de prisnivåer som vi skulle 

behöva.” 

Annars säger han som de allra flesta 

inom konsultbranscherna: generellt 

har efterfrågan varit stor och 2007 kan 

larS Stugemo, vd hiQ 

n it-konSulter 


07 06 w 

1 8 HiQ 4,62 

2 1 IBM 4,50 

3 4 Tietoenator 4,34 

4 6 Accenture 4,34 

5 3 WM-data 4,32 

6 2 Cap Gemini 4,26 

7 5 Sigma 4,24 

8 9 Systeam 4,11 

9 7 Acando 4,11 

10 ny Know IT 4,10 

”det räcker inte att vinna elitserien, 

man måste vinna vm också” 

Varför får ni så höga poäng i undersökningen? 

”Vi gör bra ifrån hos kunderna. Vi har ett starkt kundfokus. 

Det är väl inte unikt, förstås. Alla försöker väl göra 

sitt bästa, men så är det. Vi har alltid jobbat med kunden 

i fokus och därför hade vi inte så mycket att reda ut 

när vi kom ut ur 

lågkonjunkturen. Det verkar funka.” 

Er omsättning ökade med 40 procent 2005. Vad beror 

det på? 

”Vi har fått fler projekt och dubblat antalet anställda.” 

Hur hittar ni talangerna när ni rekryterar? 

”Det är förstås svårare under en högkonjunktur, men för 

oss går det bra. Vi har anställt 200 personer under 2006. 

Men visst känner vi av att det finns en brist. Vi skulle 

önska att fler utbildade sig inom teknik.” 

Vilka egenskaper söker ni hos en konsult? 

”Självklart ska man ha en god grundkompetens, men 

man ska också kunna jobba i grupp och driva projekt. 

Man får ju jobba i många olika branscher. Vill man däremot 

sitta på sin kammare och fundera själv så passar 

man nog inte som konsult.” 


”Jag tycker att det är otroligt spännande att arbeta i 

konsultbranschen, som jag har gjort sedan 1987. Det är 

en dynamisk miljö, utvecklande både tekniskt och arbetsmässigt. 

Man lär sig alltid något varje dag.” 


”Jag kan inte riktigt komma på några nackdelar, men det 

skulle väl kanske vara avsaknaden av fördjupning. Om 

man vill ha en forskarkarriär så är konsultbranschen fel 

väg att gå.” 

Vilka problem brottas din bransch med? 

”Jag tror att det största problemet är att fortsätta att leverera 

god kvalitet trots högkonjunkturen. Det är lätt att 

tappa kundfokus när det finns så många kunder. Dessutom 

måste vi vara duktiga även internationellt i större grad 

än tidigare. För att kunna bli bäst inom något måste man 

också våga välja bort andra saker så att man kan satsa. 

Det räcker inte att vinna elitserien, man måste vinna VM 

också.”

eträdas med optimism. 

”Vi ser ju nu att företagen vill satsa 

på nya applikationer och att de drar i 

gång nya projekt där syftet 

förstås är att kunna 

växa. Dessutom har alla 

uppköp och förvärv gjort 

att marknaden breddats 

för oss”, säger Carl Mikael 

Dufberg. 

n managementkonSulterna 

. Den enda konsultbransch 

som har svårt att 

falla in i dagens hallelujastämning 

är managementkonsulterna.Branschen 

har kort och gott 

hamnat på efterkälken. 

”Till vissa delar stämmer detta,” 

säger anders Baude, som är vd för Implement 

MP men även ordförande i 

branschorganisationen SMK, Sveriges 

Managementkonsulter. 

”Min känsla är att det är de stora 

internationella firmorna som tagit 

marknadsandelar på bekostnad av 

de svenska”, säger han. 

Han uppskattar att nära hälften 

av de svenska managementkonsulterna 

har försvunnit under 2000talet 

jämfört med det mer hysteriska 

åren i slutet av 1990-talet. Det 

konfirmeras också i MM Partners un- 

n management 


07 06 

1 1 McKinsey & Company 5,20 

2 2 Boston Consulting Group 5,14 

3 5 Bain & Company 4,67 

4 4 Booz Allen Hamilton 4,60 

5 6 A.T. Kearny 4,43 

6 3 Arthur D Little 4,40 

7 8 Occam 4,30 

8 7 Solving Bohlin & Strömberg 4,27 

9 ny Bearing Point 4,20 

10 9 Applied Value 4,10 

dersökning där nära 6 procent av de 

anställda försvann bara under 2005. 

Under senhösten har dock en förändring 

inträffat, i alla fall om 

antalet platsannonser från 

management konsu lter na 

räknas. 

Annars är ju managementkonsulten 

nästan sinnebilden 

av en konsult. Det började 

på 1980-talet då amerikanska 

så kallade guru-- 

er flögs in i landet några 

gånger per år, vid varje tillfälle 

försedda med nya etiketter 

på verktygslådorna. 

Mycket utlovades, bara rester 

stannade kvar i företagen. 

Eller som en av börsens mer 

kända företagsledare uttrycker sig i 

dag: 

”Jag avbryter managementkonsulternas 

arbete efter halva tiden. Då 

har det bästa redan sagts och gjorts. 

Det som återstår kan vi sedan själva 

klara av.” 

Managementkonsulterna är även 

utsatta för prispress. 

”Nu är vi kanske tillbaka på 

samma nivå som 1999. Men arvodena 

har legat stilla i många år nu”, 

säger han. 

En orsak till att managementkonsulterna 

har tappat i lyskraft kan vara 

”visst påverkas vi i viss mån av 

konjunkturen, men vi mäter vår framgång 

i hur det går för våra klienter” 

varför får ni så höga poäng i under- 

sökningen? 

”Vårt fokus är att alltid hjälpa våra klienter. Vi 

mäter vår framgång i hur bra det går för dem. 

Det kundfokuset är en viktig framgångsfaktor. 

Dessutom har vi förmågan att attrahera duktiga 

medarbetare.” 

hur hittar ni talangerna när ni rekryterar? 

”Vi jobbar aktivt med de bästa skolorna i landet. 

Vi har flera sorters arrangemang, till exempel 

företagspresentationer och middagar. För 

att öka intresset bland kvinnor ordnar vi en särskild 

träff för dem. Det händer också att vi deltar 

i undervisningen. Självklart rekryterar vi 

också personer med flera års arbetslivserfarenhet. 

Vi har ett gott rykte och det underlättar förstås 

när man ska rekrytera.” 

vilka egenskaper söker ni hos en konsult? 

”Starka ledaregenskaper och en vilja att utveckla 

sina ledaregenskaper är absolut viktigast. 

Dessutom ska man naturligtvis ha en vilja att 

hjälpa klienten.” 

anderS thulin, vd mckinSey 

varför väljer man att bli konsult? 

”Det är väl individuellt, men en orsak är att det 

är en bra start på karriären. Man lär sig olika 

områden och branscher och får snabbt utveckla 

sina ledaregenskaper.” 

vad är nackdelarna? 

”Det är förstås också individuellt. Jag kan inte 

se några stora nackdelar. Visst jobbar man 

mycket, men det gör man på många arbetsplatser. 

Man måste vara beredd att satsa mycket 

och passionerat i de flesta jobb.” 

det går ju bra för er. hur långe håller det i sig? 

”Visst påverkas vi i viss mån av konjunkturen, 

men vi mäter vår framgång i hur det går för 

våra klienter och så länge vi har det som högsta 

prioritet och samtidigt rekryterar de bästa 

talangerna så ser vi med tillförsikt på fram- 

tiden.” 

vilka problem brottas din bransch med? 

”Kraven på att vara den bästa rådgivaren ökar 

och det blir en utmaning för många i vår 

bransch att hänga med i den utvecklingen.” 

att en branschglidning har inträffat. 

Ett tag såg det ut som om revisorerna 

skulle ta över en del av deras uppgifter. 

Men det mönstret har brutits sedan 

företagsskandalerna i några av de 

amerikanska revisionsbolagen blev 

kända, menar Anders Baude. 

Ett annat kan vara själva inköpsmönstret. 

Företagens konsultköpare 

har blivit mer noggranna. 

”De vill ha en ökad tydlighet om vad 

managementkonsulterna ska uträtta, 

på vilket sätt arbetet ska genomföras 

och till vilken kostnad”, säger Anders 

Baude. 

Bland de managementkonsulter 

som har placerat sig på den topplista 

över de mest efterfrågade konsultföretagen 

visar det sig att de, jämfört med 

övriga konsulter, hamnar långt ned 

när det gäller omsättningstillväxt, rörelsemarginal 

och resultat per anställd. 

Inom ett nyckeltal står de som 

vinnare: omsättning per anställd. Den 

uppgår till drygt 2,2 miljoner kronor. 

De har också ett mer än fullgott förädlingsvärde, 

eller 1,1 miljoner kronor. 

n Pr: Har företagen börjat lägga fler 

kronor på pr och event än på traditionell 

marknadsföring? Mycket pekar 

på detta. 

Det kan uttydas på tre sätt: 

1. Mellan åren 2004 och 2005 ökade 

pr-byråerna sin omsättning med 12 

procent, bara reklambyråer och rekryteringskonsulter 

nådde högre, eller 16 

procent. 

2. Under 2005 ökade också antalet 

anställda med över 10 procent. 

3. Varje pr-konsult omsätter också 

1,5 miljoner kronor. Det är inte Sverigebäst, 

men står sig gott. Förädlingsvärdet 

per anställd uppgår till 857 000 

kronor, vilket placerar branschen i 

mitten av de sju konsultkategorierna. 

Efter detta kan det vara dags för några 

djupa suckar. För de pr-firmor som 

har tagit plats på Veckans Affärers 

n Pr 


07 06 

1 1 JKL 5,05 

2 2 Kreab 4,88 

3 3 Prime PR 4,66 

4 5 Springtime 4,56 

5 4 Hallvarsson & Halvarsson 4,52 

6 10 Diplomat PR 4,23 

7 9 GCI Sverige 4,21 

8 6 Burson-Marsteller 4,18 

9 7 Gullers Grupp 4,16 

10 8 Hill & Knowlton 4,06 

t 


43

t 


topplista har företagen totalt en rörelsemarginal 

på 1,1 procent. Var och en 

av de drygt 500 konsulterna bidrar 

med 14 000 kronor till sin arbetsgivares 

vinstkonto. Det är hiskeligt lågt, 

sett till övrigt konsulteri. 

Ett gott liv under och mellan arbetspassen 

får bli svaret. n 

anderS 

lindberg, 

vd jkl Sverige 

Varför får ni så 

höga poäng i 

undersökningen? 

”Eftersom vår 

framgångsformel, 

att våga dra slutsatser 

och vara 

kreativa utifrån en 

analys, uppskattas 

av kunderna. 

Man måste som 

rådgivare våga 

komma med mer 

än bra-att-ha-information.” 

Er byråintäkt ökade 

med 9 procent 

det senaste året. 

Hur länge håller 

det i sig? 

”Vi räknar med 

bättre tillväxt än 

så för 2006. Jag 

ser ingen begränsning 

i tillväxten. 

Vår sorts rådgivning 

får allt större utrymme både av våra uppdragsgivares 

tid och budgetar. Den relativa andelen ökar för varje år.” 


”JKL har ett starkt varumärke, vilket förstås underlättar. Det 

faktum att några av våra talanger försvinner är visserligen 

trist, men eftersom många får fantastiskt spännande nya 

jobb så ökar det samtidigt vår attraktionskraft.” 


”Man ska vara nyfiken, analytisk och ha mod. Visst är de flesta 

av våra konsulter högutbildade, men vi söker ofta medarbetare 

med olika personlighetsegenskaper och det kan man 

ju få på väldigt olika sätt.” 


”Man får snabbt en bred överblick över näringsliv, politik och 

journalistik. Man får vara med i viktiga och spännande projekt 

i samarbete med ledningsgrupperna i stora företag.” 


”Det är väl kanske att man aldrig får fördjupa sig i en 

bransch eller i ett företag på samma sätt som om man 

jobbade i företaget.” 


”Vår bransch är ju relativt ung i rådgivarrollen. Och som 

’nykomling’ är vår utmaning att även i fortsättningen kunna 

mäta oss mot andra mer traditionella rådgivare som till exempel 

investmentbankers, managementkonsulter, advokater 

och revisorer.” 


”man måste som rådgivare våga komma 

med mer än bra-att-ha-information” 

n rekryteringSkonSulterna. Här 

har Veckans Affärer avgränsat branschen 

till det som kallas executive 

search, eller när personer till företagsledningar 

ska tillsättas. Då rör det sig 

om ett tjogtal företag med uppemot 

150 rekryterare. Skulle även 

bemanningsbranschen innefattas 

finns drygt 400 företag med över 26 000 

anställda. 

”Vi börjar upptäcka att det blir allt 

svårare att hitta personer med de kompetenser 

som företagen söker. Varje 

uppdrag tar längre tid. Bättre än så 

kan knappast en konjunkturbarometer 

fungera.” 

Det säger Ann-Christin Hammarling, 

vd för det egna företaget Creative 

Search och även ordförande i branschorganisationen 

ESK, Sveriges Executive 

Search Konsulter, med drygt 70 medlemmar. 

Själv uppskattar hon antalet searchkonsulter 

till 120–130. Men som i alla 

högkonjunkturer dras nya aktörer till 

branschen. 

n chefSrekryterare 


07 06 

1 2 Egon Zehnder 5,05 

2 5 Michaël Berglund Exec. Search 4,79 

3 1 Heidrick & Struggles 4,76 

4 3 Amrop 4,73 

5 6 Russell Reynolds Associates 4,64 

6 ny Alumni 4,55 

7 4 Ray & Berndtson 4,53 

8 16 Headlight 4,52 

9 7 Korn/Ferry 4,46 

10 8 Spencer Stuart 4,38 

”vi växer i expansionsländern 

nina PeterS, konSult egon Zehnder international 


”Jag tror att det är för att våra klienter är trygga med oss och 

att de känner att vi är lojala och långsiktiga. Återkommande 

klienter är det bästa betyget. Sedan har vi också en väldigt 

speciell struktur. Konsulter belönas inte individuellt, utan om 

det går bra belönas hela gruppen. Det ger incitament att hjälpa 

varandra både lokalt och över nationsgränser. En annan 

sak som är unikt för oss är att vi tar ett fast arvode för våra 

uppdrag. Alltså ingen rörlig del. Det gör att vi har samma 

perspektiv på klienten, det vill säga att ta fram den kandidaten 

som passar bäst, även om det skulle innebära en intern 

rekrytering.” 

”Hur ser er tillväxt ut?” 

”För 20 år sedan var vi 70 konsulter i 15 länder. I dag är vi 

350 konsulter i 40 länder. Mest växer vi i expansionsländerna, 

som till exempel Indien. Jag skulle tro att vi om 20 år är 1 000 

konsulter.”

”Det har startats några bolag på sis- 

tone. Och de försöker givetvis komma 

in på marknaden med att dumpa 

priserna. Men searchkonsult blir man 

inte över en natt”, säger Ann-Christin 

Hammarling. 

Det här var en bransch som verkligen 

led under lågkonjunkturen från 

2001 och ett halvår in på 2004 då företagen 

gjorde på stället halt och inte 

inlät sig i nya affärer. 

För de rekryteringsföretag som belägger 

platserna på Veckans Affärers 

topplista var rörelsemarginalen 4 procent 

2002, för 2005 har den skjutit upp 

till 12 procent. 

Även omsättningen har ökat kraftigt. 

Bara mellan åren 2004 och 2005 

var tillväxten 16 procent. Och detta 

utan att rekryteringsföretagen själva 

har ägnat sig åt att rekrytera till den 

egna verksamheten. Executive searchkonsulterna 

har också ett av konsultbranschens 

högsta förädlingsvärde, 

999 000 kronor. 

n reviSorer . En stabil bransch som 

är näst intill lagbunden. Och så förblir 

det ett tag till. Ett aktiebolag är fortfarande 

skyldigt att ha en revisor, men 

det finns inget krav på att anlita en prbyrå 

eller affärsjurist. 

Det är också en bransch som har hittat 

sin affärsmodell. Alla vet på ett ungefär 

hur lång tid ett uppdrag kräver 

och vad arvodet ska bli. Detta gäller 

även nu, när regelförändringar som 

IFRS och bolagskoder har satt sig efter 

några års granskningar. 

Det som framöver kan orsaka sprickor 

i den homogena bilden är att småföretag 

inte längre behöver anlita en revisor. 

En utredning läggs fram senast 

våren 2008 och riksdagen kan då fatta 

a, som till exempel indien” 


”Vi har lika rigorös process som för våra klienter. För att jobba 

hos oss krävs formellt en dubbel examen, att man har 

haft en chefsposition samt att man har arbetat internationellt. 

Dessutom krävs också att man har ett brinnande intresse 

för människor och att man förstår klientens affär. De flesta 

är runt 35 år när de börjar arbeta hos oss. Man får göra cirka 

30 intervjuer hos oss. Vi gör så här för att kandidaterna ska 

förstå kulturen.” 


”Man är en nyfiken person. Man får se mer som konsult och 

vara med om många olika situationer.” 


”Det skulle väl kanske vara att man inte får vara med att 

genomföra de förändringarna som vi råder klienten till.” 


”Jag upplever inte att branschen har några problem. Det är 

en bra marknad. Just nu finns inga problem – bara möjligheter.” 

beslut om att detta ska gälla från 

2009. 

Mellan 60 och 90 procent av alla 

aktiebolag kan komma att beröras av 

ett eventuellt riksdagsbeslut. 

”Det vore synd om det blir så att en 

majoritet av aktiebolagen inte är skyldiga 

att ha en revisor. Vi är rädda för 

att statusen för aktiebolaget försvinner. 

Som det nu är har alla intressenter 

förtroende för bolagsformen. Det 

som kommer att hända är i stället att 

omvärlden blir mer försiktig och själva 

måste kontrollera ett företag mer 

noggrant.” 

Det menar Dan Brännström, generalsekreterare 

för branschorganisationen 

FAR SRS, som den numera heter. 

Men han pekar på exemplets makt. 

”Danmark genomförde den här 

reformen i början av förra året. Det visar 

sig nu att 70 procent av företagen 

har kvar sin revisor.” 

I stället för revisorer kommer det 

danska skatteverket göra tätare kontroller 

ute hos företagen. 

”Men då har man glömt bort att en 

revisor också är en billig rådgivare, eftersom 

startsträckan är så kort. Revisorn 

har ju alltid god kunskap om 

kundens verksamhet.” 

Revisorerna har konsultbranschens 

n reviSorer 


07 06 

1 2 Öhrlings Pricewaterh Coopers 5,19 

2 1 KPMG 5,13 

3 3 Ernst & Young 5,06 

4 4 Deloitte 4,80 

5 5 Lindebergs Grant Thornton 4,11 

6 6 Set Revisionsbyrå 3,83 

7 7 BDO Revision 3,80 

t 

”jag ser positivt på 

framtiden. den globala 

utvecklingen spiller 

över på det svenska 

näringslivet” 

Peter clemedtSon, vd öhrlingS PWc 


”Det är för att våra medarbetare har gjort ett fantastiskt bra 

jobb och för att vi alltid har klientens bästa i fokus.” 


”Vi arbetar mycket mot universitet och högskolor där vi gör 

företagspresentationer och beskriver hur vår organisation ser 

ut och hur vi arbetar. Det är inte ovanligt att man stannar 

hela sitt arbetsliv hos oss.” 


”Det är viktigt att man är duktig på att förstå klienternas 

affärer och företagskulturer och att man kan bygga lång- 

siktiga relationer.” 


”Det är ett omväxlande arbete med stor variation. Varje 

situation har nya utmaningar.” 


”Det finns inga direkta nackdelar som jag ser det. Visserligen 

kan man aldrig slå sig till ro. Man får alltid stå på tå, men det 

tycker jag inte är någon nackdel. Visst får man ibland arbeta 

hårt, men vi bygger våra team på ett sådant sätt att den 

enskilda medarbetarens arbetsbörda inte behöver bli 

övermäktig.” 

Är er bransch konjunkturkänslig? 

”Ja, vår bransch speglar utvecklingen i näringslivet i stort och 

vi ser hur efterfrågan på våra tjänster ökar markant nu i högkonjunkturen.” 

Hur länge håller det i sig? 

”Jag ser positivt på framtiden. Den globala utvecklingen 

spiller över på det svenska näringslivet. Visst, det går alltid 

upp och ner, men vi är ändå inne i en global tillväxtfas där 

det finns mycket som behöver byggas i kapp, till exempel alla 

ekonomier som tidigare varit stängda.” 


”Utmaningen är nog att se alla de möjligheter som den 

positiva utvecklingen för med sig. Förändringstakten är hög 

och då får man inte stanna upp.” 

45


in på oss. man måste ha respekt både för kunden och för 

konsumenten som ska ta emot budskapet” 

lägsta omsättning per anställd, eller 

966 000 konor. De har också det lägsta 

förädlingsvärdet: 562 000 kronor. Men 

sett till rörelsemarginalen på 11,7 procent 

ligger revisorerna på andra plats. 

n reklambyråerna. Årets nykomling 

bland konsulterna. Det är väl 

kanske den konsultbransch som är 

mest omgiven av glamour och festliga 

historier. Men det som brukar höras 

är från de namnkunniga byråerna 

som har fångat upp storföretagens 

reklamkonton. 

Det döljer sig säkert en annan vardag. 

Totalt finns drygt 2 500 reklambyråer 

med 8 700 anställda. Tillsammans 

omsätter de drygt 16 miljarder 

kronor. Men då inräknas även tryckkostnader 

och annat som ligger utanför 

själva idékläckandet. 

Reklamvärlden kan se tillbaka på 

ett strålande år. Tillväxten är den högsta 

inom samtliga konsultbranscher 

och når nära 17 procent. 

De reklambyråer som befinner sig 

på Veckans Affärers topplista kan 

också skryta med att deras medarbetare 

drar in allra mest, eller drygt 2,3 

miljoner kronor. Övriga nyckeltal är 

mer mediokra. 

veckanS affärer har tillsammans 

med Scandinavian Research 

låtit köparna betygsätta landets 

mest namnkunniga konsulter inom 

management, IT/internet, chefsrekrytering, 

pr, affärsjurister samt 

revision. En digital enkät har skickats 

till 3 137 köpare på företag 

med en omsättning på minst 500 

Mkr och minst 100 anställda. Bland 

jurymedlemmarna finns följande 

befattningar representerade: vd, 

vice vd, ekonomi/finanschef, informationschef, 

marknadschef, ITchef 

och chefsjurist. 637 personer 

svarade, vilket ger en svarsfre- 

kvens på drygt 20,2 procent. 

Veckans Affärer svarar för urvalet 

av konsultföretag i undersökningen. 

Vi har tagit hjälp av experter 

inom respektive bransch. 

Som managementkonsult avses 

bolag som vi har bedömt främst 

ägnar sig åt strategi- och affärsutveckling. 

Inom branschen finns 

också bolag som främst ägnar sig 

åt processtyrning, logistikhante- 


erik Sollenberg, vd forSman & bodenforS 

t ”mytbilden om den svåra konstnärstypen stämmer inte alls 


”Det måste bero på att andra tycker att vi gör ett riktigt bra 

jobb. På något sätt hoppas man ju på att resultatet av det vi 

gör för våra kunder slår igenom och visar sig i den här typen 

av undersökning.” 


”Det är hård konkurrens. Vi måste erbjuda en attraktiv arbetsplats 

med en stark kultur som man vill vara en del av. Vi 

söker dem överallt, både via skolorna och hos andra byråer.” 


”Talang, oavsett område. Samtidigt måste alla kunna fungera 

i vårt kollektiva arbetssätt på byrån. Arbetet är en lagsport. 

Mytbilden om den svåra konstnärstypen stämmer inte alls in 

på oss. Man måste ha respekt både för kunden och för konsumenten 

som ska ta emot budskapet. Då kan man inte 

använda uppdraget för sin egen tripp.” 


”Man har ett genuint intresse för kommunikation och 

för människor. Men man måste också kunna sätta sig in 

i sammanhangen och förstå kundens affär.” 


”Det finns inga nackdelar. Vi är ett hårt arbetande släkte, 

men det gäller för många.” 

Det går ju bra för er. Hur långe håller det i sig? 

”Vår tillväxt är inte en konjunktureffekt. Vi har vuxit med nya 

uppdrag, inte särskilt mycket genom ökad volym hos befintliga 

kunder. Även i den senaste lågkonjunkturen gick det bra 

för oss.” 


”Vi lever i en föränderlig värld. Människors medievanor förändras. 

Nätets roll har ökat kraftigt de senaste fem åren och 

de byråer som inte hänger med får det jobbigt. I dag handlar 

det oftast om integrerade kampanjer där internet spelar 

stor roll.” 

ring, implementering av redan lagda 

strategier med mera. Dessa är 

inte med i undersökningen. De undersökta 

bolagen inom management 

hade 2005 en byråintäkt på 

minst 50 Mkr. 

Inom rekrytering finns också en 

branschglidning och där kan rymmas 

alltifrån bemanningsföretag 

till outplacementkonsulter. Vi har 

valt den snäva definitionen och 

endast tagit med dem som är inriktade 

på rekrytering av högre 

chefer enligt ”search-metoden”. 

Det krävs en byråintäkt på minst 

10 Mkr 2005 för att få vara med i 

undersökningen. Undantagna är 

Headlight, Linander & Winberg 

samt Neuhauser & Falck som var 

och en på sitt sätt gjort avtryck i 

branschen under den sista tiden. 

I kategorin pr-konsulter har vi 

valt att ta med byråer som erbjuder 

minst tre av de traditionella 

pr-diciplinerna, pr, public affairs, 

finansiell information, interninformation 

med mera. Bolag som 

Så gjorde vi 

framför allt arbetar med produktion 

är ej med i undersökningen. 

För att vara med i undersökningen 

ska bolagen har haft en byråintäkt 

på minst 13 Mkr under 2005. Undantag 

är Aspekta, en Malmöbaserad 

byrå med stora lokala framgångar, 

och Westander PR, som 

har rönt en del uppmärksamhet 

under det gångna året. 

Bland affärsjuristerna har vi i 

år fokuserat på byråer som har en 

byråintäkt på minst 50 Mkr samt 

en intäkt per delägare på minst 7 

Mkr. 

Urvalet av IT/internetkonsulter 

har gjorts utifrån Veckans Affärers 

databas över Sveriges 500 största 

IT-företag. Lejonparten av intäkterna 

ska komma från IT-konsulting. 

Här räknas inte support av egna 

system. För att vara med krävs 

250 Mkr i konsultintäkter. 

Reklambyråerna ska vara en 

business-to-business-byrå med en 

intäkt på mer än 30 Mkr under 

2005. 

n reklam 


07 06 

1 Forsman & Bodenfors 5,70 

2 Lowe Brindfors 5,14 

3 Storåkers McCann 4,87 

4 Garbergs 4,75 

5 Ehrenstråhle BBDO 4,62 

6 King 4,58 

7 Grey Stockholm 4,49 

8 Åkestam Holst 4,32 

9 Ogilvy 4,14 

10 ANR BBDO 4,01 

i tidningen PreSenteraS de 

tio bästa inom varje konsultkategori. 

Företagen har betygsatts på 

en skala 1 till 7, där 1 är sämst och 

7 är bäst. De har rankats efter 

snittet på följande kriterier: 

förtroende 

Kundorientering (förmåga att sätta 

sig in i kundens problem) 

Kompetens 

Resultat (får du ut vad du har förväntat 

dig) 

deSSutom har vi frågat efter 

trend (på väg upp eller ner) och 

köpbenägenhet (ja, nej, kanske). 

vill du veta vem som kom på 

elfte plats? Vem som fick högst 

betyg på förtroende eller sämst 

betyg på resultat? Allt sådant hittar 

du i rapporten ”Sveriges bästa 

konsulter 2007”. 

Här finns alla betyg redovisade. 

Pris 2 985 kr (exkl moms) 

beStäll via e-post research@ 

va.se, fax 08-736 50 22 eller ring 

08-736 57 51.

huggsexa om talangerna 

Hårt arbete väntar de eftertraktade unga konsulterna. Men de ställer krav. 

Av åsA EkElund foto MickE lundströM 

de t s tå r e t t ga mm a lt g olv u r och 

tickar, som från ett annat sekel, i 

receptionen på advokatbyrån Mannheimer 

Swartlings kontor i 1800-talshuset 

vid Norrmalmstorg. 

Men affärsjuristerna har för länge sedan 

lämnat golvur och ekboaserade väggar bakom 

sig. Fast klockan får följa med när Mannheimer 

Swartlings drygt 300 anställda på 

Stockholmskontoret i maj nästa år flyttar till 

nya lokaler på Norrlandsgatan 21. Skräddarsydda 

för det sätt som affärsjurister numera 

arbetar på – i team på 5–10 personer. Och med 

ett gym där alla som sliter sena kvällar och 

helger kan ta ett träningspass. Gymmet kommer 

förstås, precis som kontoret, att ha öppet 

dygnet runt. 

Ska man tro Mannheimer Swartlings 

vd Stefan Brocker, är det också annat nytt 

på väg. 

”Om vi ska vi kunna attrahera och behålla 

morgondagens stjärnor, inte minst 

kvinnorna, måste vi rasera en del av den 

gamla strukturen på advokatbyråerna. 

Det gäller hela branschen. Ser vi inte till 

mångfalD En 

TIllgång. Men det 

handlar inte bara 

om invandrare och 

kvinnor, menar 

skattekonsulten 

Elvira Allvin. 

att det här yrket går bättre att kombinera 

med föräldraskap och öppnar för fler kvinnliga 

delägare, kommer vi förlora många av de 

bästa talangerna.” 

En månad före jul beslutade delägarna på 

Mannheimer Swartling att under våren ta 

fram en konkret åtgärdsplan för hur man ska 

underlätta för jurister som har barn. Det 

handlar om flexiblare arbetstider, någon eller 

några i ett team ska få utrymme att arbeta 

kortare dagar, vara ledig någon dag i 

veckan, hämta på dagis eller växla till 

mindre tidskrävande backoffice-jobb 

under en tid. Men också om 

hemtjänster och hjälpmedel för att kunna 

sköta arbetet hemifrån. 

”Men man får inte glömma att vill man 

göra karriär hos oss får man vara beredd på 

att ge upp en del, i perioder kan man tvingas 

jobba mer eller mindre dygnet runt. Det är 

klienterna och ärendena som styr. Har man 

familj ska man inte inbilla sig att man hinner 

med så mycket annat”, säger Stefan 

Brocker. 

Högkonjunkturen och inte 

minst riskkapitalbranschens 

köp- och säljrally har snurrat i 

gång hjulen i hela konsultbranschen. 

Bolagen rekryterar 

nu för fullt igen efter den 

svacka då de flesta företag – 

från WM-data till McKinsey 

– tvingades sparka folk. 

Huggsexan om ny välutbildad 

personal är ett av orosmolnen 

för fortsatt tillväxt. 

Mannheimer Swartling, 

som har en personalomsättning 

vad gäller juristerna på 

t 


47

t 


runt 15–20 procent, anställde totalt 70 

nya jurister 2006, varav 46 till Stockholmskontoret 

och räknar med 75 nyrekryteringar 

i år. Byrån tillhör, liksom 

ärkerivalen Vinge med huvudkontor 

tvärsöver Norrmalmstorg, de mest eftertraktade 

arbetsgivarna inom affärsjuridiken 

bland svenska juridikstuderande. 

Enligt Stefan Brocker slåss man 

just nu rätt hårt om de allra bästa. 

”Bra betyg är inte alls så styrande som 

för tio år sen. Vi tittar mycket på personligheten. 

För att lyckas som affärsjurist 

i dag ställs stora krav på social läggning 

– man måste vara en bra lagspelare, 

skicklig på att ta folk och hantera konflikter. 

Men vi är en stor organisation så 

vi har plats för många personlighets- 

typer, inklusive en del kufar – briljanta 

analytiker som blir experter på ett 

speciellt rättsområde utan att nödvändigtvis 

vara den där klientmagneten.” 

Kommunikations- och pr-konsulterna 

har fyllt på med nytt blod efter valet, 

då de s-märkta tjänstemännen blev av 

med sina jobb. Fast det finns också några 

från det vinnande laget som har lämnat 

politiken. 

folkPartiSten jan-Ove jerrestål blev 

ett av Sveriges yngsta kommunalråd 

1998, i Uppsala. Då var han 31 år. I höstas 

lämnade han kommunalhuset i 

Uppsala för jobbet som konsult på Diplomat 

PR i Stockholm. 

”Jag är mätt på politiskt arbete, har 

gett min del i det och ville pröva på 

näringslivet, men någonstans där jag 

kan ha kvar mitt samhällsengagemang. Och 

så längtade jag efter yngre människor och 

mer dynamik – de flesta som arbetar i kommunalpolitiken 

är äldre människor”, säger 

Jan-Ove Jerrestål. 

Managementkonsulterna är en liten 

bransch, som i stort sett halverades under 

svackan 2002–2003. 

”Nu är rekryteringen back to normal. Det 

är inte som i slutet av 90-talet när vi tog in 

massor av unga konsulter som kunde internet, 

ett område de äldre konsulterna inte förstod 

sig på. Nu handlar det mer om att kunderna 

lägger ut större uppdrag, och vill ha 

fler yngre där arvodena är lägre”, säger 

anders Baude, ordförande i branschorganisationen 

Sveriges Managementkonsulter. 

Men det finns andra som är på jakt efter 

managmentkonsulter. I svallvågorna på 

Enronskandalen, då revisionsjätten Andersen 

utraderades, lade revisionsfirmorna ner eller 

sålde sina konsultdividisoner. Men nu är de 

på väg tillbaka. 

Av de 200 personer revisionsföretaget Deloitte 

anställde förra året rekryterades 15 till 

konsultavdelningen. Den är nu uppe i en 

styrka på 70 man. 


”Vi har bara 15 procent på revisionssidan i 

Sverige, så det finns en stor marknad där vi 

kan ta konsultuppdrag. Men vi är betydligt 

försiktigare, det finns ingen anledning att 

sätta vår oberoendeställning i fara”, säger vd 

Hans Pihl, tidigare vd för Andersen i Sverige. 

managmentkonSulten Anders Baude menar 

att det just nu är ett gyllene tillfälle att 

hitta extra välutbildade ekonomer. Svårig- 

heten att få jobb har gjort att många har hunnit 

med en masterexamen eller extrakurser i 

marknadsföring och psykologi. När hans eget 

företag Implement för två år sedan annonserade 

efter en juniorkonsult sökte 600 jobbet. 

Samma annons i höstas gav bara 70 svar. 

”Jag slogs av hur många kvinnor det är 

bland de sökande. När jag började för 14 år sedan, 

var det här en extremt mansdominerad 

bransch.” 

Det är inte bara på ekonomutbildningarna 

som de kvinnliga studenterna ofta är flest. 68 

procent av de som tog juristexamen i Stockholm 

förra året var kvinnor, i Göteborg var 

andelen 69 procent och i Lund 64 procent. 

”Kvinnorna är också i kraftig majoritet i 

gruppen med bäst betyg. De är dessutom, generellt 

sett, noggranna, utpräglat sociala och 

mindre fyrkantiga än män. En svårslagen 

kombination i advokatyrket”, säger Stefan 

Brocker på Mannheimer Swartling. 

Men av de 84 delägarna på advokatbyrån 

finns bara 8 kvinnor. På Deloitte, med knappt 

1 000 anställda, är det kvinnliga delägandet 

också runt 10 procent. 

”Att ändra på det är högprioriterat. Vi 

jobbar mycket med coachning, ledarskaps- 

utveckling och att säkerställa att kvinnor får 

exponeringsmöjligheter. Men att rätta till 

det snabbt går inte. Om 6–8 år är vi kanske 

uppe i 20 procent”, säger Lars Bohman, personalchef 

på Deloitte. 

ju mer huggSexa om de nya kullarna, 80talisterna, 

desto viktigare blir det att skaffa 

en aura av åtråvärdhet kring företaget. På 

Handels i Stockholm står investmentbankerna 

och revisionsbyråerna i kö för att få komma 

och presentera sig. Men högst på rankinglistorna 

hamnar ändå alltid konsultfirmorna 

McKinsey och Boston Consulting Group. 

”De är otroligt skickliga på att skapa buzz. 

Det snackas alltid om dem i korridorerna, de 

plockar bra studenter på skolan som blir ett 

slags levande reklampelare”, säger Martin 

Stensen, ordförande i Handels studentkår.

ä r morg 

o n m ä n n i - 

ska och har 

”jag 

en gräns runt 

11 på kvällen. Så jag skriver 

helst inga pm med 

juridisk text framåt midnatt. 

De blir inte lika 

bra”, säger Caroline 

Ström, biträdande jurist 

på Mannheimer Swart- 

åTTa-TIll-åTTa. 

tolv timmars 

arbetsdag är helt 

ling. 

Hon har gjort tre år på 

advokatfirman vid Norrmalmstorg 

och får alltid 

frågan om hur mycket 

hon jobbar när hon träffar 

juridikstudenter på 

arbetsmarknadsdagar 

normalt för caroline på universiteten. 

ström, biträdande 

jurist på advokatbyrå. 

”Det är mer intensivt, 

mer toppar och dalar, på 

transaktionsavdelningen 

där man jobbbar med 

fusioner och förvärv. Ar- 

För Bita Fakhri, som flyttade till Sverige betar man med immaterialrätt, som jag gör 

från Iran som 5-åring 1986, läste ekonomi i nu, kan man ofta planera på ett annat sätt”, 

Örebro och juridik i Uppsala och nu är revi- säger Caroline Ström, och försäkrar att hon 

sor på Deloitte, var företagsmötena på både hinner med att renovera lägenheten och 

universitetet avgörande. 

äta middag med sin pojkvän efter tjugominu- 

”Inga normala jobb är roliga jobb i mina terspromenaden hem till Söder, även om det 

ögon. Men representanterna från Deloitte blir sena middagar ibland. 

var karismatiska och hade förmågan att sälja en tyPiSk arbetSdag för henne är mellan 8 

in. Jag är främst intresserad av finansbran- och 8, men när vi träffas är det första veckan i 

schen, tänker jobba hårt för att utveckla både januari, en av de lugnaste perioderna på hela 

mig och företaget och vill komma långt”, året. Caroline Ström, som jobbar i tiomanna- 

säger Bita Fakhri. 

teamet för immaterialrätt, marknadsrätt och 

civilingenjörer och systemvetare är hög- medierätt högst upp i huset, med vindsfönster 

vilt igen när IT-bolagen nu jagar nya konsul- ut mot Norrmalmstorg, tar emot i ett 

ter. HiQ anställde över 200 personer 2006, mötesrum tre trappor upp. Samma rum där 

och är ute efter lika många i år. Men vd:n hon själv anställningsintervjuades för drygt 

Lars Stugemo slåss inte bara om arbetskraf- tre år sedan, konstaterar hon efter en stund. 

ten med andra IT-konsulter, utan också med Caroline Ström var en av de 32 jurister som 

företag som Ericsson och ABB som kan erbju- Mannheimer Swartling anställde 2004, och 

da både linjekarriärer och utlandsjobb. hon fick jobb direkt efter 4,5 års studier i 

”Nej, någon internationell karriär kan vi Lund. Hon har ett helt gäng jurister i släkten, 

inte locka med. Det är mycket en fråga om säger hon, men det var framför allt middags- 

vilken personlighet man har. Jobbar man, diskussionerna hemma med pappa, domare 

som vi, med projekt i 6–8 månader, kan man vid tingsrätten i Göteborg, som fick henne 

hela tiden hoppa på nya områden, och det att välja juridiken. 

tycker många är spännande”, säger Lars ”Det var hård stress och hets i Lund, folk 

Stugemo. n 

slog sig fram till betygen. Jag fick min dator 

caroline Ström , Mannheimer Swartling 

”om jag inte trodde att det här 

jobbet gick att förena med att 

ha familj skulle jag redan 

börjat se mig om efter 

något annat” 

stulen när jag skrev mitt examensarbete och 

en del blev av med sina anteckningsböcker. 

Jag var rädd att det skulle bli ännu vassare 

armbågar när jag kom ut, men det är faktiskt 

hundra gånger bättre här än på 

universitetet.” 

Vinstdelningssystemet på Mannheimer 

Swartling, så kallat true partnership där 

vinsten delas lika mellan delägarna, tar 

udden av den interna konkurrensen, menar 

Caroline Ström. 

”Det blir en annan företagskultur och 

påverkar alla, även oss biträdande jurister. 

Ingen tittar snett på sina kolleger, det lönar 

sig inte att sitta och hålla på uppdrag”, säger 

hon med en lätt släng av göteborgska. 

Affärsjuristbyråernas partner kan räkna 

med miljoninkomster, men för de nyanställda 

handlar det om betydligt lägre löner, och 

det är oreglerad arbetstid som gäller. På 

Mannheimer Swartling ligger ingångslönen 

just nu på 23 000 kronor. 

caroline Ström tog tjänstledigt för att sitta 

ting i Stockholm, men hann bara med ett 

halvår innan Stefan Widmark – som hade gått 

från Vinge till Mannheimer – ringde. Erbjudandet 

att vara med och bygga upp en 

branschgrupp för medier och underhållning 

kunde hon inte säga nej till. 

”Mitt mål är att bli specialist på just det 

området och jag vill gärna jobba med det i 

New York eller London om några år. Jag tycker 

det är roligt med kreativa produkter, från 

musik och film till form och färg.” 

Långtifrån alla affärsjuristfirmor kräver 

tingsmeritering. Mannheimer Swartling 

ställer inte det kravet. 

”För egen del tycker jag det tillhör den juridiska 

allmänbildningen att ha sett domstolsvärlden. 

Och det är en rätt speciell känsla att 

sitta och döma i egna mål, även om jag bara 

hann med brott- och trafikmål.” 

I dag är Caroline Ström själv med i jakten 

på nya talanger, hon sitter i advokatbyråns 

rekryteringsgrupp. Hon är också med i företagets 

juristutskott, som under våren ska ta 

fram åtgärder för att underlätta för småbarnsföräldrar. 

”Det finns mycket vi kan göra. Om jag inte 

trodde att det här jobbet gick att förena med 

att ha familj skulle jag redan börjat se mig 

om efter något annat.” n 

t 


49


elvira allvin , Deloitte 

”det viktigaste om man ska lyckas 

med mångfald är att det drivs av ledningen” 

a i s v er ige pratar om 

mångfald. Men jag är 

skeptisk. Det är inte 

många företag som ser de 

l 

”al 

affärsmässiga vinsterna och gör något i 

praktiken”, säger Elvira allvin, skattekonsult 

och specialist på internprissättning 

på revisionsföretaget Deloitte. 

Det är en smal nisch i den svenska 

revisionsbranschen. Kunderna är 

multinationella storföretag och det 

finns bara runt 25 specialister totalt i 

Sverige, varav 7–8 med internationell 

erfarenhet, enligt Elvira Allvin. 

Hon är uppvuxen i Ecuador, pluggade 

i USA och jobbade på revisionsföretag 

i Boston, New York och Düsseldorf 

innan hon för fyra år sedan flyttade 

till Stockholm med sin svenske man. 

Här började hon direkt lära sig svenska, 

även om det inte krävs i hennes 

jobb. Engelska är arbetsspråket för 

alla som jobbar med internprissättning 

– transfer pricing – och det språk 

som rapporter och analyser skrivs på. 

elvira allvin arbetade på två revisionsbyråer 

i Stockholm och hann med 

ett knappt års föräldraledighet innan 

hon i våras sökte sig till Deloitte. Där 

ses mångfald som en strategisk framtidssatsning, 

och står högt på dagordningen 

både vid rekrytering och när 

man sätter ihop olika konsultteam. 

”De flesta tänker bara invandrare 

och kvinnor när mångfald kommer på 

tal. Men vad det handlar om på ett kon- 

outsourcing på g 

Outsourcing växer så det knakar. Men inte i Sverige där företagen fortfarande tvekar, 

rädda för att förlora kompetens och kvalitet när en tjänst utlokaliseras. ”när tiderna 

blir sämre, då kommer vi in”, menar dock Billy Carlzon på accenture. Av torb jörn cArlboM 

iusa , europa o ch i nor den 

utanför Sverige är trenden 

tydlig. Allt fler företag lägger 

ut alltmer på konsulter. Det 

handlar om bland annat forskning, 

inköp, logistik, information, 

produktutveckling, all möjlig 

administration, skatte-, 

finans- och personalavdelningar, 

kundtjänst, bokföring, marknadsföring 

och intern revision. 

Men även verksamheter som förr 

betraktades som så kallade kärnverksamheter 

produceras i allt 

sultföretag är att verkligen acceptera 

personer med olika bakgrund, etnicitet, 

kön, ålder och personlighet, och 

sen utnyttja de fördelar och den styrka 

som skillnaderna ger i sådana team.” 

”Jag vet att jag anses osvensk i mitt 

beteende. Jag är van vid en helt annan 

affärskultur, extremt kundinriktad, 

med ett högre tempo än i Sverige och 

blev nästan chockad när jag kom hit 

och såg hur en del företag i Sverige 

bemöter sina kunder.” 

att kämPa mot fördomar och diskriminering 

är en sak. De mer osynliga 

förväntningarna som ofta ställs på 

de som kommer hit, att anpassa sig till 

den svenska företagskulturen och hur 

man ska vara på jobbet, är mer problematiska 

tycker hon. 

”Att säga ifrån vad man tycker och 

tänker, att ställa höga krav på sin 

grupp uppskattas inte överallt, i vissa 

bolag ses det nästan som lite aggressivt. 

Men de missar mycket dynamik 

och begåvningar om alla ska bli så 

svenska som möjligt.” 

Att högutbildade konsulter har olika 

bakgrund är också viktigt för att 

kunderna ska kunna identifiera sig, 

säger Elvira Allvin. 

”Men det viktigaste om man ska 

lyckas med mångfald är att det drivs 

av ledningen, som här på Deloitte, 

och av affärsmässiga skäl. Då får man 

värderingar som löper genom hela 

företaget.” n 

större utsträckning av andra. 

Till exempel det holländska 

bok- och tidningsförlaget Wolters 

Kluwer, vars vd nancy McKinstry 

för övrigt sitter i Ericssons styrelse, 

lägger ut redaktionell produktion 

till bolag i Indien och 

Filippinerna för att kunna öka 

utgivningstakten. Den amerikanska 

läkemedelsjätten Eli Lilly 

& Co låter leverantörer i Kina 

göra 20 procent av utvecklingen 

av nya produkter. Amerikanska 

Accenture har tagit över massor 

mEST Snack. 

Elvira Allvin tycker 

att svenska företag 

är dåliga på mångfald, 

med undantag 

för deloitte. 

av personaladministration från 

den brittiska teleoperatören BT. 

Och så vidare. 

Så ser det inte ut i Sverige. 

”Här finns det fortfarande en 

viss tröghet. Eller rättare sagt, 

marknadens storlek är inget problem, 

utan det är att komma åt 

den. Trots att begrepp som outsourcing 

och offshoring är väl 

etablerade”, säger Billy Carlzon, 

som är nordisk försäljningschef 

för outsourcing på Accenture. 

Anledningarna till de svenska 

företagens tvekan är enligt Accentures 

undersökningar farhågor 

för att företagsspecifik kunskap 

ska försvinna, rädsla för 

bristande kvalitet i de tjänster 

som levereras, intern politisk 

känslighet och skillnader i kultur 

när en tjänst flyttas till ett 

annat land. För det är det vanliga, 

att tjänsten hamnar utomlands. 

Alltmedan utvecklingen accelererar 

i England och USA, där 

det nyaste nya är branschspecifika 

outsourcingprodukter. Accen- 

t 


”outsourcingen 

rör sig mot alltmer 

kvalificerade arbeten” 

ture har till exempel konceptet 

Navitaire, som enklast kan beskrivas 

som ett paket av alla de 

myriader av tjänster som ett flygbolag 

behöver: bokning, personalplanering, 

betalningssystem, 

flygplanering och så vidare. Ett 

stort antal välkända flygbolag är 

Accenturekunder, däribland irländska 

Ryanair, American Airlines, 

danska Sterling och brittiska 

Virgin. 

”De branschspecifika tjänsterna 

har potential att växa dramatiskt 

framöver”, konstaterar Billy 

Carlzon. 

i ett internationellt perspektiv 

väntas tillväxten för tjänsteoutsourcing 

över huvud taget att 

bli betydande de kommande åren. 

IT-analyshuset Forrester räknar 

med en årlig tillväxttakt i Europa 

på 11,5 procent de kommande fem 

åren. Det skulle betyda att marknaden 

ökar i värde från 100 miljarder 

kronor i år till 175 miljarder 

kronor år 2011. Andra 

undersökningsföretag gör ungefär 

samma antaganden. 

Den starka utvecklingen beror 

bland annat på en massiv marknadsföring 

från konsulterna själva, 

som söker nya tillväxtområden 

och stabila intäkter över 

längre tid. Men det handlar också 

om att företag söker efter sätt att 

fortsätta höja sin produktivitet 

och effektivitet. Till det kommer 

den globala jakten på kunskap 

och talang till lägre kostnader. 

”Det handlar inte alls om att 

bara kapa kostnader längre. 

Kompetensfrågan blir allt viktigare 

och outsourcingen rör sig 

mot alltmer kvalificerade arbeten”, 

förklarar Billy Carlzon. 

Den tjänst som verkar stå allra 

högst upp på listan över verksamheter 

som kan läggas ut är 

personaladministration. Men 

även förvaltning av fastigheter, 

kundservice, inköp och alla möjliga 

typer av administration är 

populärt. 

Bland de mer kvalificerade 

tjänsterna märks framför allt design 

och produktutveckling. 

Inom telekom utvecklas redan 

många mobiler av leverantörer 

till de stora, som helt enkelt köper 

in lurarna och sätter sitt varumärke 

på platsskalet. Taiwanesiska 

HTC och Quanta, 

amerikanska Flextronics och indiska 

Wipro och Compal är exempel 

på sådana leverantörer. 

Marknaden för mer avancerad 

tjänsteoutsourcing i stora volymer 

domineras ännu så länge av 

stora IT-konsultjättar som IBM, 

Accenture och Cap Gemini, inte 

minst mot bakgrund av de ITstöd 

som används. 

På den nordiska marknaden, 

och i Sverige, krigar även de 

svenska och nordiska IT-företagen. 

Men en lång rad andra bolag 

vill också vara med och slåss. Revisionsbyrån 

Deloitte sköter till 

exempel Svenska Shells ekonomi- 

och löneadministration. Tjänstespecialisten 

Tradimus sköter 

kundservice åt Teliasonera. Manpower 

har tagit över delar av 

Sandviks fastighetsförvaltning, 

löneservice, företagshälsovård 

och utbildning. I sammanhanget 

det lilla Bureägda företaget Citat 

sköter stora delar av Ericssons externa 

och interna information. 

i Sverige handlar det dock ännu 

så länge snarare om undantag än 

regel. Svenska företag tenderar 

generellt att lägga ut framför allt 

enklare tjänster som växeltelefoni, 

kontorsservice och kundservice. 

Men att det finns höga förväntningar 

på marknaden råder det 

inget tvivel om. Annars skulle 

inte riskkapitalbolagen jaga outsourcingbolag. 

Till exempel Tradimus 

hade tidigare brittiska 3i 

som ägare, och numera Nordic 

Capital, som också äger Personec. 

Norska Salaris ägs av Reiten & Co. 

Danska ISS ägs av Wallenbergs 

EQT. Och så vidare. 

Frågan är när det lossnar. 

”Det har med konjunkturen 

att göra”, säger Billy Carlzon. 

”När tiderna blir sämre och företagen 

ser över sina kostnader, det 

är då vi kommer in.”n 

t v a SverigeS bäSta konSulter

p r o f i l 

vD vänDe 

skutan 

av 

jan-eric 

öhman 

foto 

christer 

Stena Line var ett av de mest utskällda bolagen efter sina 13 år på 

börsen när Gunnar Blomdahl kallades in som vd. Under familjen 

Olssons ägo har han lyckats få ordning på Sveriges enda 

stora färjerederi efter år av miljardförluster. Nytt koncept, färre 

anställda och annorlunda fartyg ligger bakom framgången. 

Det hör s r eda n ner e i m a sk inrummet. 

Motorerna hackar i gång och landgången 

dras in. Maskinisterna gör tecken till varandra. 

Så kommer det unisont: ”Happy 

staff, vi är.” 

I fartygets barer radas paraplydrinkarna upp. Nöjda 

och lagom salongsberusade dunkar passagerarna 

varandras ryggar: ”Happy customers, vi är.” 

När fartyget kommer tillbaka morgonen därpå 

och lägger till vid Masthuggskajen intill Stena Lines 

huvudkontor står en person på plan 5 och räknar 

passagerare och bilar. ”Happy owner, jag är.” 

5 700 anställda, 17 miljoner passagerare och en 

ägare där uppe på plan 5 vid namn Dan Olsson. Ald- 


rig Dan Sten Olsson, det används bara av den oinvigde. 

Det är denna treenighet som Gunnar Blomdahl ska 

förvalta, smörja och utveckla. 

Han blev vd för färjerederiet Stena Line 2003, men 

kom till företaget som marknadschef 1997. Då hade 

han varit chef för hotellen Panorama i Göteborg och 

Carlia i Uddevalla som planerades att bli en fullträff 

om Volvo hade fortsatt sin verksamhet i staden. 

Nu har han fått andrum. När bokslutet snart läggs 

fram blir vinsten lite drygt 500 miljoner kronor. 

Skillnaden är himmelsvid. Det räcker med att säga 

att år 2000 blev förlusten 1,6 miljarder kronor och 

året därpå 600 miljoner kronor för rederiet. 

ehrling t

ser horisonten. 

vinsterna är på väg 

tillbaka, men guldlinjenrödby–Puttgarten 

gick stena 

lines vd gunnar 

Blomdahl förbi. 


t 

56 

v a p r o f i l 

”Över en enda natt förlorade Stena Line 

över en miljard kronor i intäkter. en miljard” 

”Hade Stena Line varit kvar på börsen hade 

det aldrig gått. Vilka aktieägare hade tolererat 

att ett företag som totalt hade gått med 

flera miljarder i förlust på sex år skulle investera 

sig ur krisen – med nya miljarder? Det 

skulle bara en stark ägare med en stark tro 

klara”, säger Gunnar Blomdahl. 

Det behöver inte uppfattas som fjäsk inför 

plan 5. Tillsammans går vi igenom börslistan. 

Stena Line med en omsättning på drygt 

9,5 miljarder kronor skulle ha hamnat på 

Large Cap-listan. Det är svårt att hitta en liknande 

omdaning. Kanske Ericsson när företaget 

befann sig i djup kris 2002 och samtidigt 

kunde genomföra emissionen på 30 miljarder. 

Ericsson och Stena Line, jämförelsen 

stapplar. Det är vi båda överens om. 

Ericsson är en riksangelägenhet, Stena 

Line finns mestadels i göteborgarnas hjärta. 

”Hos göteborgarnas finns en slags hatkärlek 

till oss.” 

Blomdahl går fram till fönstret och pekar 

ned mot kajen. Det diskuteras på Avenyn och 

på Göteborgs-Postens sidor, säger han. Götatunneln 

är klar och leder numera bort trafiken 

från kajens närhet. Diskussionen går 

isär. Bygg bostäder, kontor och låt växter och 

buskar slå rot utmed vattnet, säger ena falangen. 

Stena Lines huvudkontor och Danmarkslinje 

skulle därmed få flytta på sig. 

Blomdahl tolkar stämningen hos den andra 

fraktionen: 

”Jag tror inte att göteborgarna skulle må 

bra om de inte fick se fartyg komma glidande 

uppför Göta älv och lägga till här vid Mast- 

stenasfären 

Varannan månad 

samlas Masthuggspojkarna 

i Coordination 

Group. Dan olsson 

är med, liksom 

Ulf ryder på tankerrederiet 

Stena Bulk 

och Anders Jonsson, 

vd för Stena Metall, 

och övriga koncernchefer 

i Stenasfären. 

Emellanåt kan förre 

Volvodirektören Lennart 

Jeanssen och 

numera Stenasfärensstyrelseordförande 

titta in. 

Förutom de dagliga 

affärerna kan diskus- 

sionen även ta filosofiska 

vändningar om 

hur varumärket Stena 

bör stärkas. Inga extravaganta 

satsningar 

får dock föreslås. 

Gunnar Blomdahl och 

hans vd-kolleger har 

hugget. Försvann vi från stadsbilden finns 

inga rederier kvar. Och vilken sjöfartsstad 

kan bära det med fortsatt respekt?” 

Det är kärleken till havet som gör sig gällande. 

Men varifrån kommer hatet? Det blir 

ett alldeles för starkt ord. Avund är riktigare. 

Avund mot en familj som började med en 

enkel segelskuta i slutet av 1800-talet och som 

nu har byggt upp ett av världens största färje- 

och tankerrederier, ett fastighetsimperium, 

ett återvinningsföretag i Stena Metall och en 

börsportfölj till ett värde på 9 miljarder kronor. 

De som har räknat på hela koncernen har 

det senaste året värderat härligheten till drygt 

40 miljarder kronor och så bra som nu har det 

aldrig gått för Stenasfären. Det är klart att inte 

alla göteborgare gillar sig vid en jämförelse. 

Då var det lättare för dem att leva på 1990talet. 

år 1988 haDe stena line introducerats på 

börsen. Ingen har lämnat någon riktig bra 

förklaring. Kanske Stenasfären behövde få in 

pengar, kanske berodde det på ett senpubertalt 

trots från Dan Olsson mot sin far Sten A 

Olsson, som aldrig hade framstått som vän av 

allehanda börsindex. 

Stena Line anlöpte Stockholmsbörsen 1988, 

noteringspriset var 83 kronor aktien. Ingen 

gjorde sig rik på den affären. Tretton år senare, 

eller 2001, köpte Dan Olsson ut företaget 

till 8 kronor aktien. Dyra förvärv i Storbritannien 

var en av orsakerna, en annan var en 

total missbedömning av EU:s hot om att ta 

bort taxfreeförsäljningen. Det blev en realitet 

1999. 

Gunnar Blomdahls nätverk 

scanpix 

Per Braathen 

rätt att investera 25 

miljoner kronor utan 

att be om lov. För Dan 

Olsson vidgas förtroendet 

till 50 miljoner 

kronor utan att behöva 

fråga styrelsen. 

externa sfärer 

Gunnar Blomdahl sitter 

också i advisory 

board för Malmö Aviation. 

Där träffar han 

bolagets storägare 

Per Braathen och andra 

i styrelsen som 

Johan Lundgren, vd 

för Fritidsresor och 

Jon risfelt, rådgivare 

till Gambro och föreslagen 

till Teliasoneras 

styrelse. 

I Business Chamber 

Network möter han 

jörgen lindegard 

peter hoelstad 

”Över en enda natt förlorade Stena Line över 

en miljard kronor i intäkter. En miljard.” 

Vid den här tiden var Gunnar Blomdahl chef 

för Stena Lines Tysklandstrafik. Den bestod 

av två linjer. Göteborg–Travemünde som var 

en renodlad fraktlinje, det vill säga bara lastbilar 

och deras trailers kunde åka med. Linjen 

Göteborg–Kiel, den klassiska weekendkryssningen 

för västsvenskarna, hade hundratusentals 

passagerare men ingen lönsamhet. 

”Konceptet var helt fel. Vi strödde fribiljetter 

omkring oss. Varje passagerare som gick 

över landgången bar en förlust på runt 300 

kronor med sig ombord. Det tappet skulle vi 

ta igen sedan.” 

Det var rökigt och det var sprit under fötterna. 

Då kom förändringen. 

”Vi skulle göra olönsamma passagerare 

lönsamma.” 

Fribiljetterna försvann och Tysklandsfärjorna 

moderniserades. Men prata om manfall. 

Tidigare hade Tysklandsfärjorna haft 

cirka 900 000 passagerare om året. Med den 

nya affärsmodellen kom hälften, eller 

450 000 passagerare. Då hade det som kallas 

flexibemanning införts. Cirka 800 anställda 

fick släppa ifrån sig sina fasta anställningar 

för att i stället anpassa sina arbetstider till 

passagerarantalet. Många försvann förstås 

till andra jobb. 

”Visst framställdes jag som en buse bland 

de anställda, men det var det enda sättet att få 

tillbaka lönsamheten och kunna driva verksamheten 

vidare. Vad hade hänt på fartygen 

den dag taxfreeförsäljningen försvann?” 

SJ-chefen Jan Forsberg, 

Jörgen Lindegard, 

förre SAS-chefen 

men numera vd 

för danska ISS, ett 

världsomspännande 

tjänsteföretag. 

Svenska Spels Jesper 

Kärrbrink brukar också 

dyka upp. 

sfärlöst 

Om fartygen och hur 

de ska utvecklas träffar 

han richard nilsson, 

vd för inredningsföretaget 

Figura 

som också designar 

de nya fartygen så att 

folkströmmarna rör 

sig åt det håll som 

ökar intäkterna. 

Advokaten Love 

Beck-Fries på 

Wistrands advokat- 

byrå är personen som 

Blomdahl gärna frågar 

till råds. 

För de mer branschnära 

frågorna slår 

han en signal till Redarföreningens 

vd, 

håkan Friberg. 

håkan friberg 

bilduppdraget

Förnyelsen genomfördes mellan 1998 och 

2001. Kanske det var mitt i denna process 

som Dan Olsson bestämde sig för att köpa tillbaka 

Stena Line från börsen. Varför utsätta 

sig för spott och spe i tidningsspalterna för 

dåliga affärer när delar av färjerederiet såg ut 

att vända den trista utvecklingen? Varför 

inte förändra alla linjer och varför inte göra 

det på egen hand? 

Modernisera fartygen, sälja gamla och 

köpa nya, låta passagerarna betala för sig, 

minska utbudet i taxfreebutikerna och slippa 

cigarrettröken i gardinerna. Snyggt, propert 

och inkomstbringande. 

Åren 2001 till 2003 kallas internt för överlevnadsåren. 

Då befann sig Gunnar Blomdahl 

i Dublin. 1 200 engelsmän, skottar, walesare 

och irländare lade armarna i kors för att invänta 

domedagen när Stena Line skulle sälja 

färjelinjerna till någon av konkurrenterna. 

På Irländska sjön dominerade konkurrenten 

P & O Ferries. Rederiets omsättning var 

väsentligt högre än vad Stena Line åstadkom 

på de här rutterna. Nu, menar Gunnar Blomdahl, 

att Stena Line genom flera förvärv har 

passerat P & O Ferries såväl storleks- som omsättningsmässigt. 

Fem linjer trafikeras 

från Storbritannien 

och över till Irland. 

Stena Line äger 

även några av hamnarna, 

en i Stranraer 

i Skottland, en annan 

i Holyhead i Wales 

och en tredje i 

södra Wales. 

”Hamnarna är inte 

bara till för Stena Lines 

fartyg. Konkurrenterna 

är välkomna 

och det har visat 

sig att det har blivit 

en bra investering. 

Hamnavgifterna ger 

hela tiden stabila intäkter.” 

Detsamma skulle kunna sägas om att Gunnar 

Blomdahl under sin tid på Irland och nu 

som vd har sett till att fraktfartygen blir fler. 

Eller att de så kallade ropaxfärjorna som 

transporterar både passagerare och frakt har 

byggts om och gett lastbilarna en fördel om 

utrymmet. 

Bara för tre fyra år sedan utgjorde frakten 

Köp i salta vatten 

stena line startades 1962 av Sten Allan Olsson. Fartygen gick mellan 

Göteborg och Skagen. Danska matpriser, taxfree och låga biljettpriser 

gav omedelbar succé. År 1967 kom linjen Göteborg–Kiel igång medan 

det dröjde till 1982 innan Oslo–Fredrikshavn på Jylland startade. 

Efter det kom förvärven: 

1982 : Stena Line går ihop med Sessanlinjen. Samma år köps Lion Ferry 

som trafikerar Varberg–Grenå. 

1989 : Holländska Crown Line köps och Nordsjön tas i besittning. 

1990 : Sealink British Ferries köps. Stena Lines omsättning dubblas. Irländska 

sjön och kanaltrafiken gör Stena Line till ett av världens största 

färjebolag. 

1998 : Stena Line går ihop med brittiska P & O Ferries om engelska kanaltrafiken 

för att rationalisera rutten Dover–Calais och möta konkurrensen 

från Eurotunneln. 

2000 : Scandlines köps upp. Stena Line får nu linjerna Helsingborg–Helsingör 

och tre linjer som utgår från Trelleborg till Tyskland. 

2002 : Ytterligare två linjer från P & O Ferries, den ena mellan Holland– 

England, den andra går Irland–England. 

cirka 30 procent av Stena Lines omsättning. 

Nu börjar den närma sig 50 procent. 

”Det är förstås ett medvetet val. Livsmedel 

och andra varor måste transporteras även i 

dåliga tider. Det ger också stabila inkomster i 

tider då kanske konjunkturen inte är lika 

gynnsam som nu. Att det blivit ett lyckat 

drag mellan England och Irland beror förstås 

också på den exceptionella konjunktur som t 


57

v a p r o f i l 

”Vi kommer att få tillbaka passagerarna. 

Jag tror att lågprisflyget till exempelvis 

London börjar förlora sin magi” 

Irland haft i över ett decennium”, säger Gunnar 

Blomdahl. 

Fram till slutet av 2002 blev han kvar på Irland. 

Då kallade Dan Olsson på honom och 

då återstår inga andra alternativ än att packa 

trunkarna och ge sig av. Tillbaka till Göteborg, 

tillbaka som vd. 

nu börjar Den vackra linjen formera sig. 

2000: En förlust på 1,6 miljarder. 

2001: Förlust på 600 miljoner. 

2002: Minus 50 miljoner. 

2003: 15 miljoner i vinst. 

2004: Lite drygt 100 miljoner i vinst. 

2005: Linjen fortsätter upp, till drygt 250 

miljoner. 

2006: En vinst på drygt 500 miljoner kan 

redovisas. 

Vad vet vi i vilken omfattning Gunnar 

Blomdahl har påverkat vinstutvecklingen? 

Eller ägaren Dan Olsson? Men det har i alla 

fall investerats 5–6 miljarder i nya fartyg och 

800–900 miljoner för att rusta upp de fartyg 

som finns kvar. Och på det en ytterst gynnsam 

konjunktur, den får inte glömmas bort. 

Men detta är nuläget – vad händer 2007 och 

åren därefter? 

”Vi ska i alla fall inte söka oss till nya marknader. 

Vi blir kvar i norra Europa, trimma 

och förbättra verksamheten.” 

I dag är 14 av 18 linjer lönsamma. Problemen 

finns över Nordsjön där Stena Line går 

från Holland och över till bland annat i Harwich 

i England. 

Eurotunneln och lågprisflyget har förstört 

affärerna kring Nordsjön. Men går det dåligt 

är det klart att det ska satsas. Stenafilosofin 

gör sig åter gällande: investera när och där 

det finns problem. 

I höstas beställdes två nya fartyg hos ett 

tyskt varv som ägs av det norska Aker Yards. 

Två miljarder styck för leverans till Nordsjöns 

farvatten 2010. 

”Moderna fartyg gör att vi kommer att få 

tillbaka passagerarna. Jag tror att lågprisflyget 

till exempelvis London börjar förlora sin 

magi. Jag hör alldeles för många berätta om 

trista upplevelser på flygplatserna.” 

Kanske får han rätt. 

En ny marknad hade också kunnat uppenbara 

sig mellan danska Rödby och tyska Puttgarden. 

Det är en lång och lite krånglig historia 

som ibland avslutas med ett AB, ibland ett 

A/S men också ett enkelt AG. Bokstäverna får 

komprimera bolagsordningen i Sverige, Danmark 

och Tyskland. 

Stena Line och familjen Olsson har i åtskilliga 

år velat komma över rederiet Scandlines. 

Det ägs av danska Trafikministeriet och tyska 

järnvägens Deutsche Bahn. Och länge av 

svenska SJ. 

Det var SJ:s del i Scandlines som Stena Line 

fick köpa för sex år sedan. Med det förvärvet 

kom också linjerna Helsinborg–Helsingör 

och även trafiken från Trelleborg och vidare 

till Sassnitz, Rostock eller Travemünde in i 

familjen. 

Rödby–Puttgarden, kanske den lönsammaste 

färjerutten i Europa, fick Stena Line 

bara längta efter. Men i höstas ändrade sig 

Trafikministeriet och Deutsche Bahn. Rödby-Puttgarden 

var till salu. Stena Line har 

varit med i budgivningen, som lär ha kommit 

upp till 1,2–1,3 

miljarder euro. Enligt 

danska affärstidningar 

har även budsummor 

på 1,5 

miljarder euro lämnats 

in. 

”Vi har dragit oss 

ur. Vi lade oss strax 

intill eller strax över 

m i l j a r d s t r e c k e t . 

Men nu har det blivit 

för dyrt. De som är 

kvar måste spekulera 

i att bron aldrig 

byggs. Vi däremot 

utgår från att den 

finns där om 10–12 

år.” 

Nere vid kajen fotograferas 

Gunnar 

Blomdahl. Han går 

ombord på Stena Carisma, 

ett fartyg som 

skulle revolutionera 

färjetrafiken när den 

och ytterligare fyra 

fartyg lanserades i 

Blixtbricka 

som merit 

början av 1990-talet. HSS-fartyg kallas de. 

High Speed Service eller katamaraner går 

också bra – de är dubbelt så snabba som de 

traditionella fartygen. Fyra HSS:are byggdes 

i mitten av 1990-talet. Nu kommer åtminstone 

en av dem, Stena Discovery, att försvinna 

från Nordsjön. Hur det blir med de återstående 

är oklart. Det lär bero på oljepriset. 

”Fartygen är förstås väldigt populära bland 

kunderna. Om de är dubbelt så snabba så förbrukar 

de också dubbelt så mycket bränsle. 

Och den merkostnaden kan vi inte ta ut på biljettpriset.” 

stena line gör av med 4 miljoner fat eller 636 

namn: 

Gunnar Per Blomdahl. 

titel: Vd Stena Line. 

uppväxt: I Örebro, flyttade till Göteborg i 

sjuårsåldern, talar göteborgska. 

ålDer: 51 år. 

familj: Hustrun Ann och döttrarna Gabrielle, 

18, Cecilia, 17, och Camille, 15 år. 

bor: I fina Kullavik. Inget sommarhus, se 

Fritid. 

fritiD: Joggar på sommaren, på vintern 

spinning en eller två gånger i veckan. Gör 

gärna långa resor ihop med familjen. I julas 

blev det Mauritius. 

karriär: Jobbade under studentåren i 

hamnen. Försågs då med blixtbricka, vilken 

gav företräde när bananbåtarna kom in. 

Åren 1983 till 1997 var han på Hotel Europa, 

Carlia i Uddevalla och slutligen Panorama 

Hotel i Göteborg. Efter det Stena Line med 

början som marknadschef, sedan chef 

för Tysklandstrafiken och några år senare 

Irländska sjön. Blev vd 2003. 

miljoner liter bränsle 

varje år. Visserligen 

av lågsvavlig kvalitet 

som alla andra fartyg 

som trafikerar EU:s 

vatten, men det kostar. 

Med ett mer normalt 

oljepris hade 

Stena Line ökat vins- 

ten med minst 200 

miljoner kronor i år, 

menar han. 

”Stena Line säkrade 

långa terminskontrakt 

för flera år 

sedan och det har vi 

haft stor glädje av. 

Men de börjar löpa 

ut successivt och de 

som förnyas är förstås till väsentligt högre 

summor.” 

För ett år sedan anställdes tre energiexperter 

som nu går igenom fartyg för fartyg. 

”Bara under den här tiden har vi kunnat 

spara över 60 miljoner kronor på deras förslag 

att byta till exempelvis mindre energikrävande 

propellrar.” 

Så står han där på bryggan. Det skulle vara 

litet salta stänk i hårfästet för fotografiernas 

skull, men det börjar regna. Och senare ska 

Västsverige drabbas av översvämningar. Han 

säger att han inte har något emot om utsläppsrätter 

även kommer till sjöfarten. n 


59

Här är hetaste tipset 

till alla valberedningar 

inför vårens bolagsstämmor: 

satsa 

på äldre styrelseledamöter 

– det ger lönsammare 

företag. 

Av CAmillA WAgner 

illustrAtion kenneth Andersson 

gAmmAl 

är bäst 

Den amerik anske Yaleprofessorn 

Jeffrey A Sonnenfeld forskar 

i styrelsearbete och har undersökt 

korrelationen mellan ett företags 

framgång och de klassiska 

parametrar som anses viktiga 

inom corporate governance. 

Hans slutsatser är att man fokuserar på fel 

saker när man efterfrågar åtstramningar av 

befintliga regler och bolagskoder. Jeffrey A 

Sonnenfeld kommer fram till att det inte 

finns något samband mellan ledamöternas 

närvaro vid styrelsemöten och resultatutveckling 

trots att regelbunden närvaro vid 

styrelsemöten är en av de parametrar som 

man brukar hänvisa till. 

En annan vanlig åsikt är att direkt ägande 

är en förutsättning för företagets framgång, 

men alla styrelsemedlemmar i Enron ägde 

stora poster så inte heller där finns ett säkert 

samband. 

att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR 

t 


N 22° 17´03 

O 112° 02´15 

PÅ DEN NYA EKONOMISKA VÄRLDSKARTAN 

STÅR KINA I CENTRUM. 

KINAFONDEN +62% 2006, +128% SEDAN 2002. 

BÖRJA SPARA NU. 

WWW.BRIC.NU 

TEL 0200-23 00 40 • WWW.BANCO.SE 

AVKASTNINGEN ÄR BERÄKNAD PER DEN 31/12 2006. TÄNK PÅ ATT INVESTERINGAR I FONDER ALLTID 

INNEBÄR EN RISK. AKTIE MARKNADEN GÅR BÅDE UPP OCH NER OCH HISTORISK AVKASTNING ÄR 

INGEN GARANTI FÖR FRAMTIDA AVKASTNING. PENGAR SOM PLACERAS I FONDER KAN BÅDE ÖKA OCH 

MINSKA I VÄRDE OCH DET ÄR INTE SÄKERT ATT DU FÅR TILLBAKA HELA DET INVESTERADE KAPITALET. 

FULLSTÄNDIGT PROSPEKT OCH FAKTABLAD KAN BESTÄLLAS FRÅN BANCO PÅ TELEFON 0200-23 00 40 

ELLER HÄMTAS PÅ WWW.BANCO.SE. 

V a att:ENtION 

Ledamöternas bakgrund är inte heller 

någon garanti för företagens framgång. Det 

krisdrabbade K-Mart hade sex välkända företagsledare 

i sin styrelse. Samband mellan 

styrelsens storlek och företagets framgång 

saknas helt. 

Faktum är att det enda samband som professor 

Sonnenfeld kunde hitta var att hög ålder 

på styrelseledamöterna verkade ha positiv 

effekt på företagens utveckling. 

Här hemma i Sverige påpekar styrelseproffset 

Per Wejke och managementkonsulten 

Bengt Karlöf i en artikel i 

tidskriften Management sambandet 

mellan ett företags framgång och kvalificerat 

styrelsearbete. 

De lägger stort ansvar på valberedningarna 

att söka rätt personer med rätt kompetens, 

men också med rätt inställning. En styrelse 

bör ha en gruppdynamik som tillåter varje 

ledamot att få uttrycka sin åsikt. Den bör 

dessutom bestå av ledamöter som är affärsmässiga 

snarare än makthungriga. 

Författarna tillskriver också erfarenhet 

stor betydelse, men risken finns att det ibland 

innebär ett stort inslag av äldre framgångsrika 

ledare som tappat stinget och intresset 

för detaljer. 

Traditionellt har en styrelse flera ledamöter 

med finansiell bakgrund. Därmed har 

styrelsen god kompetens för granskning, 

men saknar kanske affärsmannaskap som 

krävs för företagets strategiska utveckling. 

Slutsatsen blir alltså att en god blandning 

är bäst. En självklarhet kan tyckas, men ta en 

titt i styrelserummen… n 

t 

rätt mix är viktigast 

magnus Frostenson 

etikforskare, Handelshögskolan: 

”Jag efterlyser en större 

transparens i företagen. 

De skandaler vi 

har sett är ett uttryck 

för när en tjänstemannakultur 

i ett företag 

löpt amok och styrelserna 

misslyckats i ansvarsfrågan. 

Man gör 

helt enkelt färre hyss 

när andra ser på.” 

VIlkEN råd VIll du gE ValbErEdNINgarNa? 

nina linander 

partner, Stanton 

Chase International: 

”De flesta styrelser 

som jag har haft erfarenhet 

från är väldigt 

kompetenta, men en 

del bolag saknar processer 

för utvärdering. 

En struktur för både 

utvärdering och rekrytering 

är en viktig 

grund för att säkerställa 

kompetensen.” 

han är 

äldst 

av alla 

kurt Blomqvist, 

född 1925 och 

grundare av småländskahusvagnstillverkaren 

Kabe, är 

med sina snart 82 

år börsens äldsta 

styrelseledamot. 

Anders nyrén 

vd, Industrivärden: 

”Framför allt ska valberedningarna 

ägna 

sig åt det som de är 

ämnade för, nämligen 

att förbereda val av 

styrelseledamöter. I 

dag diskuterar de strategiska 

frågor som t ex 

kapitalstruktur. Det 

är ett arbete för styrelserna 

och inte för valberedningarna.”

v a att:ention 

ansvarstagaren 

• Två av tio svenskar. 

• Finns i alla inkomstgrupper, men framför 

allt bland dem med mer sparpengar. 

• Ser över sitt sparande varje kvartal. 

• Har mer aktier än fonder. Väljer stora 

trygga aktier och fonder med lägre risk. 

Gärna hedgefonder. 

CeCilia aronsson 

som också surat över comviqs usla täckning i sommar 

Doleniscidunt lorem 

Bbröd för s ta k a pi tä l er brödtext Proforma 

Medium. Feta namn och en vin 

röd slutkluns. n 

vilken sparare är du? 

Skulle du satsa dina sista slantar på Teliaaktier? 

Svaret beror på hur mycket pengar 

du har. Rika placerar säkrare, de fattiga 

chansar mer. av aNNa BJöre 

H 

os nät m ä k l a r en Avanza 

finns statistik över fond 

och aktieplaceringar, in 

tressanta uppgifter som VA har 

fått ta del av. 

”Den stora skiljelinjen är egentligen 

synen på pengar, 

om man kan påverka 

sina pengar 

eller inte”, säger 

Claes Hemberg, informationschef 

på 

Avanza. 

Han säger att rika 

generellt sett chan 

sar mindre och bryr 

sig mer om sina 

pengar. Många är 

egna företagare som 

fått slita hårt för sina sparpengar. 

De är därför noga med att inte 

slösa bort slantarna i oförsiktiga 

affärer. 

De är också vana vid att göra 

riskbedömningar och väga för 

och nackdelar mot varandra. De 

vill inte gärna lämna över beslutsfattandet 

över aktie eller 

fondportföljen till någon annan. 

risk eller 

aNsvar? Nina 

Jansdotter vet. 

De som har mindre pengar att 

röra sig med chansar däremot betydligt 

mycket mera. För dem 

räcker inte en 30procentig uppgång 

på ett år – de vill ha mer. 

Först då märks det på allvar i deras 

plånböcker. 

Samtidigt är de ofta 

lite yngre och har därför 

råd att ta större risk. Deras 

sparhorisont är längre. 

Den magiska gränsen 

går, enligt Avanzas sta 

ANdeRS joHANSSoN 

Halvmesyren 

• Sex av tio svenskar. 

• Finns i alla inkomstgrupper men framför 

allt bland genomsnittssvenskar. 

• Ser över sitt sparande en gång vart 

annat, vart tredje år. 

• Har mer fonder än aktier. Väljer högriskaktier 

och fonder i tillväxtregioner. 

tistik, vid ungefär 55 års 

ålder. Först då finns kapitalet 

och erfarenheterna 

har gjort spararna 

lite mer försiktiga. De 

flesta har hunnit med flera olika 

jobb och många är, som sagt var, 

egna företagare. 

”Det är nästan omöjligt att tjäna 

ihop en miljon eller mer i Sverige 

utan att vara företagare. Att 

bli miljonär på lönearbete är 

svårt. Då får man förlita sig till 

att vinna på trav eller lotteri”, säger 

Claes Hemberg. 

P l a C e r i n G a r 

att göra korta affärer med 

hög risk på ett lönsamt sätt är en 

konst som få behärskar. Det 

finns kanske ett par hundra 

svenskar som blivit miljonärer 

på enbart börsaffärer. 

Det här vet de rika. De tänker i 

stället långsiktigt och satsar på 

stora, trygga aktier och fonder 

med lägre risk, gärna hedgefonder. 

Bland dem som har ett sparande 

på en miljon kronor eller 

mer så ser alla över sitt sparande 

åtminstone varje kvartal. Däremot 

är det inte säkert att de 

handlar något. 

De som har mindre pengar ser 

inte över pengarna lika ofta men 

gör fler affärer. De väljer aktier 

med högre risk och fonder i tillväxtregioner. 

”Att de förmögna 

gör 

färre affärer 

beror delvis 

på att de har 

sitt på det 

torra och mer 

l å n g s i k t i g t 

vill ta hand 

om sina sparpengar. 

Äldre 

sparare kan 

alltså med 

fördel följa 

deras exem 

vaDå spara? 

• Två av tio svenskar. 

• Ser aldrig över sitt sparande. 

• Finns framför allt i grupper med mycket 

låga inkomster. 

• Några har inget som helst regelbundet 

sparande. 

• Resten sparar på bankkonto. 

pel”, säger Claes Hemberg. 

Nina Jansdotter, beteendevetare 

som bland annat skrivit en 

bok om pengapersonligheter, säger 

att pengarna är en viktig 

symbol i livet för dem som fått 

kämpa sig till en förmögenhet. 

”Många entreprenörer har uppfyllt 

en livsdröm med sitt företag. 

Därför är de rädda om pengarna”, 

säger hon. 

Företagare är också vana att ta 

ansvar och tycker om det. De 

tänker långsiktigt och vet att 

sprida riskerna. De måste omvärldsbevaka 

och dra slutsatser i 

sina företag. 

”Men sättet att ta hand om sina 

pengar kan också ha med personlighetstypen 

att göra. Det 

krävs förmodligen en viss läggning 

för att våga starta eget och 

ta kalkylerade risker”, säger Nina 

Jansdotter. n 

De rika tror på telia 

sparkapital avgör risken, uppgifter från strax före jul 

1/2 miljon 

aktier 

köper 

Boliden 

Sandviken 

Skanska 

säljer 

Nordea 

ABB 

Nokia 

0,5–1 miljon 

aktier 

köper 

Astrazeneca 

Lindex 

Investor 

säljer 

Vostok 

ABB 

H&M 

1 miljon 

aktier 

köper 

Telia 

Astrazeneca 

Lundin Mining 

säljer 

Handelsbanken 

Nokia 

H&M 

Källa: Avanza 

| VA | 01–03 | 18 jANuARI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 63

v a B ö r S g u i d e 

Företag Kurs 

energi 

StockholmSBörSen 

Olja & gas 

Concordia B 54,3 2,4 28 0,65 1,13 75 48 1,00 1,8 146 2589 

Lundin Petroleum 73,5 0,0 -5 3,56 4,97 2600 15 0,00 0,0 626 23072 

PA Resources 61,0 -3,5 86 0,82 1,33 250 46 0,00 0,0 664 8238 

Vostok Nafta * 469,5 0,3 28 10,00 2,1 164 21682 

material 

Ändring, proc 

1 

vecka i år 

Vinst/aktie efter 

schablonskatt, kr 

Senaste 

bokslut Progn. 

gruv och metall 

BE Group 62,5 -3,2 2,65 3,60 250 19 2,50 3,6 386 3463 

Boliden 160,0 -0,6 171 7,00 18,66 7500 9 5,00 3,1 450 46302 

Höganäs B 192,0 2,4 4 8,14 10,38 520 19 6,00 3,1 272 6927 

Lundin Mining 238,0 3,3 125 2,52 3,37 440 71 0,00 0,0 1163 22381 

ProfilGruppen B 87,0 2,4 20 4,93 5,06 40 17 2,30 2,6 180 429 

ScanMining 17,5 6,7 8 -0,11 0,37 60 47 0,00 0,0 503 2031 

SSAB A 156,0 1,3 70 15,97 14,64 6000 11 4,00 2,6 94 39890 

Tricorona B 4,8 5,1 98 0,04 -0,03 -5 neg 0,00 0,0 572 652 

Skogsprodukter 

Bergs Timber * 33,0 0,6 58 0,92 2,65 25 12 0,25 0,8 144 224 

Billerud 122,3 1,0 17 -3,76 5,14 380 24 3,25 2,7 258 6510 

Holmen 307,5 4,2 14 14,61 17,63 2100 17 11,50 3,7 164 26374 

Rottneros 6,8 7,9 -5 -0,39 0,08 20 89 0,10 1,5 49 1281 

Rörvik Timber 41,9 9,1 134 3,12 3,12 60 13 0,00 0,0 238 581 

SCA B 379,5 4,4 20 1,32 21,30 7000 18 11,50 3,0 157 89810 

Stora Enso R 114,5 6,0 0 -2,31 4,56 5000 25 4,20 3,7 127 18423 

Branschsnitt 2,9 43 11 2,5 

induStrivaror- och tjänSter 

Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Flyg & Försvar 

CTT Systems * 46,6 -0,9 -31 -1,12 -1,26 -15 neg 0,00 0,0 1232 398 

SAAB B 212,0 1,2 24 10,12 11,09 1700 19 4,25 2,0 246 23394 

Byggvaror 

Assa Abloy B 147,5 1,2 19 7,00 8,07 4100 18 3,75 2,5 374 53973 

Fagerhult 149,0 1,4 -3 6,05 5,60 100 27 3,50 2,3 351 1915 

Pergo 50,8 18,6 -2 2,16 2,15 160 24 0,00 0,0 237 2719 

Svedbergs B 76,0 3,8 35 3,41 4,27 120 18 2,50 3,3 606 1539 

Bygg- och anläggning 

Lindab 145,3 11,7 4,74 7,78 850 19 2,50 1,7 173 11432 

NCC B 194,0 2,1 31 10,51 11,97 1800 16 6,50 3,4 305 21006 

Peab B 156,0 -0,6 59 6,80 7,10 860 22 4,00 2,6 406 13603 

Skanska B 145,8 7,2 12 8,64 9,79 5800 15 5,00 3,4 335 62189 

Sweco B 255,0 -0,4 26 7,40 7,90 375 32 2,75 1,1 989 4286 

elektriska produkter 

ABB 123,8 3,1 59 3,69 5,61 17000 22 1,20 1,0 1033 52653 

Consilium B 44,3 1,6 28 0,55 1,57 20 28 0,00 0,0 423 406 

industrikonglomerat 

Midway B 66,0 3,5 73 3,67 4,63 160 14 2,50 3,8 293 1644 

Westergyllen B 30,9 -3,1 30 4,18 4,57 35 7 1,25 4,0 75 170 

Tunga maskiner 

Alfa Laval 310,5 4,4 80 7,09 14,18 2200 22 5,60 1,8 597 34674 

Atlas Copco A 224,5 2,3 30 10,78 9,85 8500 23 5,20 2,3 540 139472 

Beijer Alma B 95,0 0,0 39 5,83 6,28 220 15 3,00 3,2 338 2395 

Cardo 261,5 1,2 34 5,04 10,80 450 24 8,50 3,3 267 7845 

Duroc B 31,7 11,6 0 1,01 1,26 10 25 0,00 0,0 119 182 

Gunnebo Ind. 200,0 4,7 67 10,26 13,96 170 14 3,50 1,8 439 1754 

Haldex 181,5 7,4 3 11,01 14,21 440 13 4,00 2,2 214 4047 

Hexagon B 291,5 3,0 35 5,94 13,47 1600 22 2,40 0,8 472 25471 

KMT 148,8 6,3 17 6,48 8,64 120 17 2,50 1,7 248 1488 

Munters 322,0 -2,3 45 11,26 14,98 520 22 7,00 2,2 548 8050 

Nibe B 115,0 3,8 89 2,33 3,41 400 34 1,00 0,9 943 9720 

Opcon 46,1 -3,4 106 -0,63 2,17 45 21 0,00 0,0 747 687 

Sandvik 100,0 3,9 34 5,35 6,68 11000 15 3,00 3,0 484 118628 

Scania B 474,5 -1,8 67 23,92 24,76 7000 19 15,00 3,2 407 96605 

Seco Tools B 120,5 2,1 40 7,12 7,48 1150 16 3,80 3,2 604 13335 

SinterCast A 77,3 -1,9 -21 -1,56 -0,65 -5 neg 0,00 0,0 1300 429 

P/e 

-tal 


Utdeln. 

Progn. 

kr 

Direktavkast. 

proc. 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

Följ börsen på ekonominyheterna.se 

Börsvärde 

Mkr 

Företag Kurs 


1 

vecka i år 



Senaste 


SKF B 127,8 4,1 13 8,30 8,69 5500 15 4,50 3,5 319 58222 

Trelleborg B 168,0 4,7 3 13,95 14,25 1600 12 6,00 3,6 134 13584 

VBG B 110,0 6,8 92 5,47 7,61 135 14 1,50 1,4 425 1406 

Volvo B 478,5 3,3 26 30,18 35,19 21000 14 16,75 3,5 261 205609 

Xano B 131,3 1,4 72 4,51 5,37 50 24 1,50 1,1 320 879 

Distribution & återförsäljare 

Beijer B 214,0 0,2 22 11,57 12,73 110 17 5,00 2,3 277 1331 

Bergman & Bev B * 194,5 1,3 67 6,13 6,96 275 28 3,00 1,5 597 5533 

Indutrade 141,0 7,6 52 5,56 6,12 340 23 2,75 2,0 790 5640 

Malmbergs Elek. 130,5 -1,5 3 8,46 9,00 50 15 4,00 3,1 288 522 

OEM Int B 196,0 4,8 16 11,56 13,33 143 15 7,00 3,6 317 1514 

Företagstjänster 

AcadeMedia B 30,0 -2,3 -16 -3,83 2,26 10 13 0,00 0,0 110 96 

Active Capital 193,5 12,8 91 12,08 13,26 45 15 4,00 2,1 180 473 

Bong 67,0 1,5 6 1,88 3,60 65 19 0,00 0,0 155 871 

BTS Group 54,8 6,3 17 2,24 2,73 67 20 0,92 1,7 641 957 

Expanda B 92,0 2,2 98 2,47 5,54 65 17 1,60 1,7 277 777 

Gunnebo 79,5 -0,9 1 0,79 1,94 120 41 1,60 2,0 293 3544 

HL Display B 175,0 5,1 30 5,75 7,92 85 22 3,00 1,7 395 1352 

Intellecta B * 46,4 2,2 11 -1,59 2,71 16 17 0,00 0,0 181 198 

Intrum Justitia 85,8 0,9 21 4,36 4,80 520 18 2,25 2,6 508 6685 

Nefab B 81,5 6,5 47 3,05 4,17 160 20 1,50 1,8 449 2252 

Observer 39,7 6,7 16 1,13 -3,38 -350 neg 0,00 0,0 138 2956 

Poolia B 70,0 9,8 60 -1,25 2,14 55 33 0,25 0,4 569 1293 

Proffice B 23,2 0,9 55 0,29 0,21 20 111 0,00 0,0 651 1595 

Rejlerkoncernen 54,3 8,5 7,22 8,38 4250 6 3,85 7,1 133 512 

Securitas B 105,5 0,0 11 7,22 8,38 4250 13 3,85 3,6 259 38514 

Securitas Direkt 21,5 -0,5 0 0,51 0,29 140 74 0,00 0,0 31 7480 

Securitas Systems 26,7 0,4 0 1,09 0,54 259 50 0,50 1,9 151 9289 

Studsvik 290,0 18,9 24 7,88 4,38 50 66 2,00 0,7 420 2383 

Transcom B 76,3 3,0 20 3,11 4,10 400 19 1,90 2,5 431 5350 

Uniflex 118,0 3,5 91 5,29 8,24 33 14 2,00 1,7 587 340 

Ångpanneför B 150,5 8,1 33 12,31 7,52 135 20 2,50 1,7 335 2389 

Flygbolag 

SAS 134,0 2,3 11 1,83 5,47 1250 24 0,00 0,0 182 22043 

Rederier 

Broström B 143,8 -1,9 -6 15,76 15,21 695 9 9,00 6,3 175 4729 

Transatlantic 54,0 6,9 57 8,02 2,86 120 19 1,00 1,9 144 1633 

Svithoid 13,7 -5,8 -5 -0,34 -0,39 -8 neg 0,00 0,0 334 204 


SällanköpSvaror- och tjänSter 

Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Fordonskomponenter 

Autoliv 430,5 2,9 15 31,56 31,56 3600 14 11,00 2,6 198 8291 

Vitvaror 

Ballingslöv 218,0 11,8 27 7,92 13,43 200 16 3,50 1,6 412 2338 

Electrolux B 118,8 6,0 22 1,92 0,93 400 127 2,50 2,1 480 32898 

Husqvarna B 108,0 4,3 5,81 6,32 2600 17 2,00 1,9 678 26367 

Sport och fritidsprodukter 

Brio B 48,2 0,8 -32 -6,55 0,00 0 0,00 0,0 244 412 

Fenix Outdoor 62,0 -1,6 9 3,69 4,39 81 14 1,50 2,4 363 823 

Kabe B 108,8 0,7 -23 8,67 9,52 113 11 3,00 2,8 336 930 

Beklädnad och accessoarer 

Borås Wäfveri B 30,9 -3,4 -23 4,28 2,95 20 10 0,00 0,0 49 151 

New Wave 67,3 0,0 -12 2,77 3,93 360 17 1,25 1,9 388 4441 

Nilörngruppen B 32,4 4,2 -24 -2,36 -2,62 -10 neg 0,00 0,0 124 89 

Hotell och restaurant 

Home Properties 88,0 8,6 -33 3,00 3,4 72 2004 

Betsson 24,0 7,1 -23 3,40 1,18 65 20 0,00 0,0 200 949 

SkiStar * 122,0 3,4 16 3,47 6,48 340 19 4,00 3,3 429 4610 

Ticket B 18,0 1,7 -4 0,51 1,84 45 10 0,00 0,0 372 316 

Unibet 186,5 0,3 22 6,96 10,20 400 18 4,00 2,1 644 5267 

Media 

A-com * 49,0 3,4 -10 -8,26 3,99 15 12 0,00 0,0 358 132 

Elanders B 141,0 -0,7 22 9,06 10,49 122 13 2,50 1,8 185 1180 

Eniro 93,5 3,9 -10 4,02 5,54 1400 17 4,00 4,3 367 17027 

Metro 10,3 9,6 -31 -0,05 0,07 50 154 0,00 0,0 2921 5551 

Så läSeR Du VeckanS aFFäReRS BöRSguiDe kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring proc, 1 vecka: 

Kursförändring i procent senaste veckan. ändring proc, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. Vinst/aktie efter 

schablonskatt, senaste bokslut: Resultat före skatt minus 28 procents schablonskatt, dividerat med noterat antal aktier. 

Vinst/aktie efter schablonskatt, progn: VA:s prognos för resultatet före skatt för innevarande verksamhetsår rensat för pos- 

P/e 

-tal 

Utdeln. 

Progn. 

kr 

Direktavkast. 

proc. 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

Börsvärde 

Mkr

Företag Kurs 

MTG B 446,0 2,1 45 17,04 19,58 1800 23 2,00 0,4 546 29524 

VLT B 175,5 5,1 42 10,90 12,24 100 14 5,00 2,8 216 1032 

Zodiak 24,6 6,5 -20 1,05 1,63 45 15 0,00 0,0 180 490 

internethandel 

Netonnet * 76,5 0,7 -11 0,89 -1,19 -10 neg 0,00 0,0 334 462 

Detaljhandel 

Bilia A 121,3 7,3 -7 10,09 9,96 320 12 4,00 3,3 218 2804 

Carl Lamm 52,3 5,3 2,61 2,75 39 19 0,00 0,0 992 534 

Clas Ohlson B * 143,8 5,3 -7 4,89 5,85 510 25 4,00 2,8 852 9016 

Gant 234,0 6,6 7,51 8,77 195 27 0,00 0,0 3071 3747 

Hemtex * 145,0 11,5 79 2,33 4,37 170 33 1,50 1,0 1967 4063 

H&M B * 342,0 0,4 28 11,79 13,31 15300 26 10,50 3,1 1092 283017 

Kappahl * 73,0 5,8 3,36 4,13 430 18 2,25 3,1 415 5478 

Lindex * 92,0 4,8 17 4,09 6,70 640 14 7,00 7,6 624 6325 

Mekonomen 107,0 2,6 5 3,59 4,10 185 26 1,15 1,1 372 3474 

Nobia 269,0 6,5 64 11,05 12,86 1030 21 4,00 1,5 487 15516 

Rezidor Hotel Group 58,3 3,1 0,52 1,32 105 44 0,50 0,9 1298 8738 

Retail and Brands * 73,0 7,4 49 0,52 1,32 105 55 0,50 0,7 1626 4167 

Wedins 10,3 1,0 -26 -3,98 -0,45 -30 neg 0,00 0,0 -665 493 


dagligvaror 

livsmedelsdistribution 

Axfood 277,5 -2,1 27 13,58 13,76 1040 20 10,00 3,6 513 15096 

Hakon Invest 162,5 5,2 68 4,21 4,21 940 39 4,80 3,0 330 26150 

livsmedelsprodukter 

AarhusKarlshamn 224,5 9,5 9 4,57 1,93 110 116 4,00 1,8 259 9291 

Cloetta Fazer B 295,0 6,1 14 9,94 11,64 390 25 6,00 2,0 293 7115 

Sardus 92,0 9,5 -12 4,27 5,70 80 16 3,00 3,3 246 930 

Tobak 

Swedish Match 124,3 -0,6 37 6,46 6,71 2800 19 2,40 1,9 735 37349 

Hygienprodukter 

Oriflame 280,0 2,6 15 10,98 12,13 1000 23 8,75 3,1 1123 16616 

Wilh. Sonesson B 25,7 0,0 7 0,95 1,12 70 23 0,40 1,6 198 1151 


hälSovård 


1 

vecka i år 



Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs- 

Senaste 

P/e Progn. avkast. Ek värde 

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr 

Företag Kurs 

Medicinsk teknik 

Biolin 14,9 -1,3 -8 -0,79 -0,94 -25 neg 0,00 0,0 370 285 

Elekta B * 145,8 3,0 22 2,77 2,75 360 53 1,00 0,7 820 13732 

Getinge B 154,0 3,9 40 5,71 6,42 1800 24 2,25 1,5 578 31089 

Human Care 100,0 0,0 18 4,71 6,92 25 14 1,00 1,0 289 260 

Nobel Biocare 2 236,3 7,7 16 48,11 60,49 2200 37 22,00 1,0 1764 2071 

Ortivus B 17,5 -3,3 -50 -0,63 -2,08 -60 neg 0,00 0,0 158 363 

Sectra B * 73,8 0,0 34 1,60 1,96 100 38 0,50 0,7 629 2710 

Hälsorelaterade tjänster 

Feelgood 2,9 13,7 -20 0,07 0,00 0 0,00 0,0 343 243 

Ray Search Lab 171,0 9,6 -15 2,51 3,46 55 49 0,00 0,0 2388 1958 

Bioteknik 

Active Biotech 78,0 6,8 -5 -2,64 -2,65 -150 neg 0,00 0,0 1793 3174 

Artimplant B 4,1 11,4 -57 -0,44 -0,61 -50 neg 0,00 0,0 183 244 

Bio Gaia B 40,9 2,3 110 -0,84 -0,42 -10 neg 0,00 0,0 977 704 

BioInvent 16,3 66,3 -11 -2,14 -2,14 -140 neg 0,00 0,0 351 769 

BioPhausia A 7,3 12,3 165 -0,02 0,03 5 231 0,00 0,0 966 831 

Biotage 14,9 8,3 10 -0,30 -0,16 -20 neg 0,00 0,0 179 1323 

Biovitrum 113,5 -0,2 2,81 1,58 100 72 0,00 0,0 303 5171 

EpiCept 10,5 -0,9 -78 -10,78 -7,06 -250 neg 0,00 0,0 1488 43 

Karo Bio 16,0 0,6 77 -1,03 -1,12 -120 neg 0,00 0,0 368 1239 

Medivir B 48,1 1,5 -9 -3,34 -6,76 -190 neg 0,00 0,0 258 974 

Oxigene 32,0 0,0 6 -2,43 -2,30 -90 neg 0,00 0,0 200 902 

Probi 26,1 2,8 -25 -0,69 -0,38 -5 neg 0,00 0,0 322 244 

Q-Med 105,5 -4,1 70 0,90 2,36 325 45 4,00 3,8 943 10481 

Vitrolife 32,8 -2,4 28 0,55 0,73 20 45 0,00 0,0 369 649 

läkemedel 

AstraZeneca 399,5 5,5 -5 23,42 28,58 61000 14 11,00 2,8 602 145738 

Diamyd Medical B * 160,5 7,0 111 -2,74 -2,25 -30 neg 0,00 0,0 1332 1539 

Meda A 252,5 1,2 156 0,98 6,55 950 39 1,50 0,6 702 26378 


1 

vecka i år 

Orexo 124,0 0,8 2 -2,23 -3,11 -60 neg 0,00 0,0 507 1720 


FinanS och FaStighet 

Banker 

Handelsbanken A 209,5 2,7 5 17,38 17,75 16000 12 7,50 3,6 207 135990 

Nordea 109,2 3,9 28 7,83 8,10 29200 13 3,45 3,2 234 283273 

SEB A 224,5 5,2 33 11,77 13,85 13200 16 5,10 2,3 271 154082 

Swedbank A 264,5 3,9 15 20,97 16,76 12000 16 7,60 2,9 253 136316 

övriga finansiella tjänster 

Affärsstrategerna 3,3 1,6 -40 0,00 0,0 87 148 

Avanza 127,5 7,1 24 3,85 6,55 250 19 2,00 1,6 990 3502 

Bure 3,4 3,9 40 0,00 0,00 0,0 107 2155 

Carnegie 152,5 8,7 26 9,64 13,46 1300 11 12,00 7,9 616 10603 

Geveko B 236,0 7,3 4 11,50 4,9 130 996 

HQ Bank 266,0 2,9 104 6,80 10,62 200 25 6,00 2,3 412 3606 

Havsfrun B 34,7 6,4 4 0,00 0,0 69 383 

Industrivärden A 284,0 5,4 25 7,50 2,6 111 53740 

Investor A 168,5 2,4 21 3,60 2,1 96 128793 

Invik & Co 150,0 -0,7 79 2,00 1,3 284 3959 

Kaupthing Bank 90,3 1,2 -11 11,88 4,77 3000 19 1,20 1,3 176 2105 

Kinnevik B 116,3 4,0 55 2,00 1,7 131 30599 

Latour B 309,5 3,2 37 7,50 2,4 154 13347 

Ledstiernan 1,8 0,6 -48 0,00 0,0 140 500 

Luxonen 106,0 -1,9 27 0,00 0,0 110 1127 

Melker Schörling 121,0 -2,4 0,00 0,0 167 14269 

NeoNet 22,3 5,7 98 0,08 0,11 8 202 0,25 1,1 466 1166 

Nordnet 24,7 7,4 12 0,87 1,13 260 22 0,10 0,4 793 4076 

Novestra 17,3 7,5 -53 1,00 5,8 102 643 

OMX 138,0 10,4 14 5,14 6,08 1000 23 4,50 3,3 344 16349 

Ratos B 174,0 8,1 78 5,00 2,9 296 28075 

Skanditek A 43,0 -2,3 19 0,20 0,5 273 2817 

Svolder B * 80,0 3,6 17 3,00 3,8 126 1034 

SäkI 435,0 4,6 28 8,70 2,0 232 4350 

Traction B 73,0 -3,6 27 2,80 3,8 99 1125 

Öresund 172,0 1,2 62 4,25 2,5 152 11141 

Försäkring 

Old Mutual 24,5 4,0 4 1,81 2,10 16000 12 0,75 3,1 320 7986 

Salus B 35,6 2,0 2 1,80 1,70 55 21 2,00 5,6 244 828 

Fastigheter 

Balder 101,5 4,6 24 0,00 0,0 193 1646 

Brinova 132,3 -4,2 34 3,50 2,6 182 2946 

Castellum 97,3 1,3 28 3,00 3,1 187 16728 

Catena 100,5 1,5 0,00 0,0 219 1162 

Din bostad 65,0 -2,3 -69 -1,09 -0,91 -20 neg 0,00 0,0 2350 1027 

Diös 36,3 6,5 0,00 0,0 175 1209 

Fabege 196,0 3,7 21 8,00 4,1 184 19713 

Fast Partner 42,7 6,8 35 1,25 2,9 195 2293 

Heba Fastigheter 197,0 0,0 66 2,50 1,3 185 2711 

Hufvudstaden A 85,5 8,6 49 1,60 1,9 211 18214 

JM B 184,0 4,8 92 5,00 2,7 513 16981 

Klövern 30,0 3,8 22 1,00 3,3 221 4996 

Kungsleden 115,0 7,0 37 5,50 4,8 236 15698 

Ljungberg B 361,0 3,1 69 5,50 1,5 562 12384 

Lundbergs B 468,0 5,2 32 8,00 1,7 78 29084 

Wallenstam B 148,5 8,4 51 2,25 1,5 149 8821 

Wihlborgs 150,0 3,1 49 3,50 2,3 203 5764 


inFormationSteknik 



Senaste 


internetrelaterad programvara och tjänster 

Aspiro 3,3 3,7 -27 0,09 0,15 40 22 0,00 0,0 144 636 

Boss Media 13,6 3,8 -41 0,05 0,88 70 15 0,00 0,0 317 776 

LBI International 50,0 0,0 20 0,45 0,54 45 93 0,00 0,0 841 3026 

Tradedoubler 227,0 14,6 33 1,21 4,52 175 50 0,00 0,0 3357 6332 

Wise Group 1,0 10,3 -13 0,03 0,07 6 14 0,00 0,0 441 62 

iT-konsulter 

Acando 15,0 6,0 31 0,46 0,54 56 28 0,00 0,0 415 1129 

AddNode 27,6 9,1 -4 1,60 1,93 60 14 0,00 0,0 156 619 

Connecta 68,8 3,4 46 2,91 3,47 50 20 2,79 4,1 638 714 

ter av engångskaraktär. Progn. vinst f skatt, Mkr: Resultat före skatt i miljoner kronor baserad på prognoser enl. ovan. P/e-tal: Kurs genom vinst/aktie efter schablonskatt, prognos. utdeln. prog, kr: VA:s utdelningsprognos för innevarande år, inklusive 

inlösen. Direktavkastn. procent: VA:s utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. kurs/ek, procent: Kurs genom redovisat eget kapital enligt senaste årsbokslut. Börsvärde: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat med totalt antal noterade aktier i 

företaget. För utländska företag anges börsvärdet endast för de aktier som noteras i Stockholm. Ny vinstprognos källor: VA, FactSet/JCF, Thomson Financial. Fotnoter: Bolag märkta * har brutet räkenskapsår. information om börsdata: 08-736 52 99. 

Börsdata kommer från källor som VA bedömer är tillförlitliga. Dock kan felaktigheter förekomma, och därför bör placeringar göras också med beaktande av annan information. 

Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

P/e 

-tal 

Utdeln. 

Progn. 

kr 

Direktavkast. 

proc. 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

Börsvärde 

Mkr 


v a B ö r S g u i d e 

Företag Kurs 


1 

vecka i år 

Cyber Com 40,7 3,0 2 2,10 2,92 50 14 0,00 0,0 211 501 

Enea 4,1 9,8 -36 0,12 0,17 85 24 0,00 0,0 436 1479 

HiQ Int. 41,6 2,7 -2 2,16 2,44 170 17 2,10 5,0 572 2084 

Know it 66,0 8,2 11 2,87 3,74 60 18 2,00 3,0 366 762 

Mandator 2,9 7,1 46 0,13 0,14 33 20 0,00 0,0 260 486 

Modul 1 1,2 9,7 39 -0,13 0,02 3 54 0,00 0,0 489 116 

MSC Konsult B 9,6 -0,5 -10 0,68 0,75 3 13 0,30 3,1 169 30 

Nocom B 8,1 1,9 9 0,23 0,27 40 30 0,00 0,0 192 861 

Novotek B 21,3 0,9 -17 1,49 1,70 25 13 1,20 5,6 245 226 

Prevas B 27,6 2,2 21 1,07 1,65 20 17 0,50 1,8 359 241 

Proact 36,1 5,2 45 -0,61 1,53 25 24 0,00 0,0 265 426 

Semcon 66,8 2,7 17 3,98 5,28 130 13 0,00 0,0 594 1182 

Sigma 13,4 3,1 6 0,70 0,75 90 18 0,25 1,9 366 1148 

Softronic B 5,5 12,5 16 0,27 0,28 19 20 0,30 5,5 301 268 

Teleca 29,0 7,4 -22 1,18 2,31 200 13 0,00 0,0 91 1809 

Tietoenator 214,1 0,1 -24 16,57 14,40 1400 15 7,50 3,5 351 2415 

Programvara 

24h Poker 0,6 -3,0 -69 -0,02 0,00 -3 neg 0,00 0,0 144 34 

IBS B 25,6 3,2 7 5,63 1,21 140 21 0,50 2,0 182 2140 

IFS B 10,9 3,8 9 0,21 0,28 90 39 0,00 0,0 411 2528 

Jeeves 90,0 2,0 -3 3,11 3,61 15 25 0,75 0,8 777 269 

Lawson 47,4 -4,6 1,92 2,96 800 16 0,00 0,0 360 8889 

Nexus 1,4 4,6 -55 -0,27 -0,23 -30 neg 0,00 0,0 131 130 

Orc Software 124,0 6,9 32 1,52 2,76 60 45 1,50 1,2 982 1885 

Protect Data 187,5 0,5 151 1,41 3,76 120 50 1,25 0,7 1931 4306 

Readsoft B 27,0 1,9 -7 1,17 1,46 66 18 0,00 0,0 519 877 

Telelogic 14,9 -2,0 -25 0,59 0,61 210 24 0,00 0,0 271 3682 

Teligent 10,3 8,5 -69 0,14 -1,75 -70 neg 0,00 0,0 110 295 

kommunikationsutrustning 

Axis 98,8 10,3 58 1,33 2,03 195 49 0,50 0,5 1680 6839 

Doro A 6,0 5,3 -64 -3,10 -1,65 -40 neg 0,00 0,0 326 104 

Ericsson B 29,4 3,0 1 1,49 1,61 36000 18 0,50 1,7 449 473480 

Net Insight 7,5 -6,8 216 -0,12 -0,03 -15 neg 0,00 0,0 1876 2758 

Nokia 136,8 -0,4 -3 8,10 9,13 52000 15 3,60 2,6 489 17096 

Nolato B 76,3 5,5 -10 5,69 6,29 230 12 2,40 3,1 241 2006 

Switchcore 0,4 -5,3 -58 -0,03 -0,02 -20 neg 0,00 0,0 319 223 

Viking Telecom 1,3 0,8 -28 -0,17 -0,07 -15 neg 0,00 0,0 2017 202 

Datorer och tillbehör 

ACSC 39,0 4,0 -44 3,04 3,46 25 11 1,50 3,8 150 203 

Anoto Group 11,6 5,0 -59 -0,08 -0,11 -20 neg 0,00 0,0 269 1498 

MultiQ 4,9 27,7 -37 0,00 -0,15 -5 neg 0,00 0,0 328 121 

XPonCard Gr. 123,0 0,8 -38 10,19 -4,43 -20 neg 0,00 0,0 164 400 

elektronisk utrustning och instrument 

Addtech* 139,0 5,3 44 8,04 7,01 230 20 3,25 2,3 707 3285 

AudioDev 18,6 17,7 -53 0,86 1,42 33 13 2,00 10,8 109 311 

Beijer Electronics 162,0 7,6 35 6,83 8,45 73 19 3,25 2,0 667 1008 

Digital Vision 3,6 -2,4 -44 -1,12 -0,73 -40 neg 0,00 0,0 513 144 

Elektronikgr B 69,0 3,4 35 3,47 5,53 43 12 1,75 2,5 188 386 

Fingerpr Cards B 17,6 9,3 50 -1,07 -0,90 -15 neg 0,00 0,0 360 212 

Lagercrantz Group * 35,4 -0,6 36 -0,03 1,62 55 22 0,75 2,1 231 865 

Micronic Laser S 69,8 -4,1 -32 3,05 5,97 325 12 0,00 0,0 266 2732 

Note 84,5 5,0 31 -5,46 6,43 86 13 0,50 0,6 395 813 

Onetwocom 2,2 5,7 -45 -2,46 -0,27 -20 neg 0,00 0,0 313 132 

PartnerTech 125,0 4,4 23 4,32 4,32 76 29 1,30 1,0 358 1583 

Precise Bio 3,8 6,4 -33 -0,27 -0,11 -15 neg 0,00 0,0 357 371 

Pricer B 0,7 1,4 -37 -0,03 0,01 20 52 0,00 0,0 495 752 

Scribona B 6,7 -7,6 -53 -0,20 0,45 50 15 0,00 0,0 56 528 

Sensys Traffic 5,9 2,6 73 -0,05 0,20 60 30 0,00 0,0 1867 1285 

Tilgin 26,5 8,2 -2,83 -1,30 -42 neg 0,00 0,0 321 615 

kontorsutrustning 

Cashguard B 8,5 3,7 1 -0,54 -0,07 -10 neg 0,00 0,0 324 843 


telekomoperatörer 



Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs- 

Senaste 

P/e Progn. avkast. Ek värde 

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr 

Företag Kurs 

Telekomoperatörer 

Millicom 451,0 5,9 101 3,75 10,44 1430 43 0,00 0,0 1783 29706 

Tele2 99,3 -2,0 17 4,98 -4,77 -3000 neg 1,85 1,9 127 44900 

TeliaSonera 57,5 -0,9 32 2,73 2,97 18500 19 3,50 6,1 203 258201 

Thalamus 11,5 10,6 -58 0,23 0,38 5 30 1,00 8,7 79 110 

Branschsnitt -0,4 36 16 2,5 

Totalt Börsen 2,8 26 16 2,3 


1 

vecka i år 

Vinst/aktie 

efter 

schablonskatt, 

kr 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

Börsvärde 

Mkr 

helSingForS- och köpenhamnSBörSen 

energi 

D/S Torm 453,5 0,6 17 49,50 289 16507 

Neste Oil Oyj 209,3 3,2 -7 3,05 3344 53668 

material 

Ahlstrom Oyj 213,7 3,6 1652 9739 

Huhtamaki Plc 142,9 6,2 3 1842 14775 

Kemira Oyj 156,7 0,9 21 1944 19549 

M Real 45,3 8,1 9 -0,35 654 14844 

Novozymes A/S 648,9 4,6 35 21,20 936 35204 

Outokumpu Oyj 254,5 0,7 127 0,12 2253 46127 

Rautaruukki Oyj 269,8 5,7 41 4,40 2507 37525 

UPM Kymmene Oyj 178,1 5,4 11 0,41 1272 93192 

induStrivaror- och tjänSter 

A P Moller Maersk 68 420,4 5,9 -22 6955,29 239 294997 

Cargotec Oyj 388,8 1,3 38 2,98 3274 24885 

Dsv 1 257,6 0,6 28 48,83 789 25341 

FLSmidth & Co 440,7 3,5 86 9,02 887 23446 

Kone Oyj 394,7 4,8 23 1,39 7580 50516 

Kobenhavns Lufthavne A/S 2 380,1 1,6 -2 97,36 548 18679 

Metso Oyj 351,1 2,4 59 2,06 3871 49738 

Nkt 608,7 2,4 66 19,07 535 14305 

Rockwool International A/S 1 230,8 11,0 35 38,44 532 26920 

Uponor Oyj 255,9 4,5 60 1,62 4549 19032 

Vestas Wind Systems A/S 291,0 2,2 122 -6,14 779 55891 

Wartsila Corp Beff 369,8 3,1 57 2,25 3027 34908 

Yit Oyj 184,7 0,8 11 1,71 4144 23198 

SällanköpSvaror- och tjänSter 

Amer Sports Corp. 148,5 3,0 2 1,03 1991 10608 

Bang & Olufsen A/S 899,7 0,4 8 38,22 580 10161 

Nokian Renkaat Oyj 132,5 -0,7 40 0,94 3382 15918 

Sanoma Wsoy 191,2 1,4 4 1,55 3085 35250 

Stockmann Oyj 330,8 -0,4 8 1,86 3624 18310 

dagligvaror 

Carlsberg A/S 686,6 1,1 60 22,47 282 50726 

Danisco A/S 566,7 -3,5 -4 18,17 223 27728 

Kesko Oyj 371,7 3,9 61 2,48 2418 35823 

hälSovård 

ALK-Abello 1 817,6 -1,9 101 435,91 298 18410 

Coloplast A/S 633,1 2,8 26 19,16 1137 29248 

Genmab A/S 437,7 0,0 171 -9,93 1551 17353 

GN Store Nord A/S 102,9 -1,3 -3 3,76 423 22609 

Lundbeck 193,0 0,8 15 10,65 546 40884 

Novo Nordisk A/S 591,7 2,2 28 24,44 721 199372 

Orion Corporation 159,3 8,1 16 1,08 5730 22738 

William Demant Holding A/S 578,3 1,8 26 16,81 4830 36539 

FinanS och FaStighet 

Codan Forsikring 637,9 -1,3 45 36,78 275 28842 

Danske Bank A/S 307,4 0,9 9 25,46 288 214816 

Jyske Bank A/S 518,0 1,5 25 34,90 358 32687 

OKO Bank Plc 117,4 1,0 3 0,95 1062 18710 

Sampo Oyj 186,7 3,0 32 2,28 2700 105986 

Spar Nord Bank A/S 168,0 1,0 41 10,75 316 9588 

Sydbank A/S 334,2 2,3 72 18,76 469 23393 

Topdanmark A/S 1 229,6 6,2 64 74,44 671 24050 

Trygvesta AS 552,7 3,1 30 42,81 458 37585 

inFormationSteknik 

Nokia Oyj 137,0 -0,1 -4 1,21 4615 560919 

telekomoperatörer 

Elisa Corporation 198,9 2,7 27 1,28 2470 33027 

TDC A/S 261,1 -0,1 24 21,12 119 51804 

kraFtFörSörjning 

Fortum Corporation 192,7 5,2 33 1,43 2380 170215 

| va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.va.se | 67

V A Att:ENtION KONST & AUKTION 

! MISSA 

INTE 

Vårsalongen 

är den av allmänheten mest 

älskade återkommande 

konstutställningen. Frågan är 

hur länge den kan kalla sig 

snar dags. 

Att gå ut på 

Djurgården. 

Vårsalong – årets upplaga på 

Liljevalchs konsthall slår upp 

portarna redan den 26 januari, 

i år för första gången med 

två separata salonger. 

Sista helgen 

för Nathalie Djurberg på Färgfabriken, en av 

de mest spännande unga svenska konstnärerna. 

Hon bor och 

arbetar i Berlin. 

Denna egensinnigavideokonstnär 

fick Beckers 

konstnärsstipendium 

2006. 

Hennes filmer 

visar en skrämmande, 

hotfull 

och ofta våldsam 

sagovärld i 

lera där smak 

löshet och extravagans 

blandas 

med kvinnlig utsatthet. 

snurrigt. 

”Vinda” av 

Hanna Stahle. 

På rull. Fribergs Still lives 7. 

Fotograf 

Friberg 

med förnamn Maria och internationellt 

rykte visas på Konst- 

hallen i Skövde kulturhus från den 

3 februari. Mest känd är hon för bilder på 

finansmän i oväntade miljöer. 

scanpix 

sugen På en video? 

Nathalie Djurberg på 

Färgfabriken i Stockholm. 

Mässan 

som vägrar 

att dö 

trots gräl, negativa skriverier, 

avhoppade gallerier och flera 

nya konkurrenter är Konstmässan 

i Sollentuna. Nu 

är det snart dags igen. Den 

8–11 februari öppnar portarna 

för 26:e gången. 

maria friberg 

scanpix 

Tre tavlor som gått 

för över en miljard 

och flera förfalskningsskandaler. 

VA:s Per Öqvist 

summerar konst- 

året 2006 och tar 

en gallerirunda i 

2007 års salonger. 

Konståret 20 06 har varit ett 

av de mest händelserika någonsin 

– inte minst ekonomiskt. 

Tre tavlor – av gustaf 

Klimt, Pablo Picasso och Jackson Pollock 

– har sålts för en miljard kronor. 

Asiater har köpt konst som aldrig 

förr. Och samtidskonsten har slagit t 

Mot nya 

prisrekord 


t 

anders norrsell 

V A Att:ENtION KONST & AUKTION 

över tusen nya prisrekord. I Sverige har auktionsmarknaden 

för första gången sedan finanskraschen 

i början av 1990-talet omsatt 

över en miljard kronor. 

Samtidskonsten är glödhet, vilket inte 

minst syntes på Fredrik Roos-auktionen med 

många nya prisrekord. 

Bukowskis och Stockholms Auktionsverk 

har haft bra år. Båda har dock tappat marknadsandelar 

till Uppsala Auktionskammare 

inom rysk och äldre internationell konst. 

Under året har vi fått se ett antal spektakulära 

återrop, förfalskningar och felvärderingar. 

Uppsala stod för den värsta. 

Utropet på en tavla katalogiserad som ”Rubens 

art” var blott 15 000 kronor. Nationalmuseums 

expert på holländskt 1600-talsmålaren 

Peter Paul Rubens sade att målningen 

”med största säkerhet” målats av denne. 

Marknaden bedömde den också som äkta. 

”Auktionsmarknaden 

har för första 

gången omsatt 

över en miljard” 

Slutpriset inklusive provisioner och skatter 

blev därefter – drygt 19,7 miljoner kronor. 

Stockholms Auktionsverk tog in en pinsamt 

dålig förfalskning av Lena Cronqvist. 

Bukowskis tvingades dra tillbaka en falsk 

målning av Anders Zorn. Bukowskis misslyckades 

i våras också med att sälja omslaget 

på katalogen, en Lucio Fontana som de värderat 

till en miljon kronor – per snitt. 

Konståret 2007 menar de flesta experter att 

prisuppgångarna fortsätter, i Sverige och internationellt. 

Inte minst på samtids- 

fobifri? Tio meter hög 

är spindeln i Kristianstad. 

70 | va | 1–3 | 18 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se 

direKt från russunda. Johan 

Hagelbäck ställer ut på Stockholms 

stadsmuseum i februari. 

konsten. Samlarna och investerarna blir fler 

medan riktigt attraktiva och museala verk 

är få. 

Unga videokonstnären Nathalie Djurberg 

är en av de unga konstnärer som fick mycket 

uppmärksamhet, men också internationellt 

kände Cecilia Edefalk och Elis Eriksson som 

dog i början av året 99 år gammal. 

Flera nya konsthallar och gallerier öppnade 

under 2006. Sverige och inte minst 

Stockholm är i dag ett av världens bästa 

ställen att se på konst. Och det vare sig man 

gör det för att förföras, förfasas eller förargas. 

Eller varför inte investera? Konstköp 

har senaste decennierna slagit alla andra 

investeringar. 

Ett flertal intressanta utställningar på gallerier 

och museer väntar 2007. Pigga uppstickaren 

Tensta konsthall inleder med Dark 

Rainbow Shop med Zandra Ahl – en experimentell 

museishop som visar och säljer nyskapande 

design och konsthantverk. Ett nytt 

sätt att uppleva shopping utlovas. 

Från 15 februari visar Bonniers konsthall 

storskaliga verk av Monica Bonvicini under 

årets kanske roligaste titel: ”Vad tycker din 

fru om dina valkiga och torra händer?” 

Millesgården på Lidingö öppnar samma 

dag ”Moderna fabler” där 26 samtida konst- 

EN AV 1900-tAlEts allra främsta 

och spännande konstnärer är den 

mycket udda Louis Bourgeois. Född 

i Frankrike och bosatt i New York 

har hon ställt ut med många av de 

största konstnärerna, bland dem 

Andy Warhol. Hennes egen berömmelse 

kom sent. Strax före jul fyllde 

hon 95 år! 

Hon har studerat matematik på 

Sorbonne i Paris och arbetat som 

assistent åt Fernand Léger. På Venedigbiennalen 

1993 representerade 

hon USA. Hon var första konstnär 

att få ställa ut i turbinhallen när Tate 

Modern i London öppnade. 

Hon är liten och späd, men ofta aggressiv 

i sitt skapande. Hon kan inte sägas ha 

influerats av andra konstnärer då hennes verk 

se På Mig. Cindy 

Sherman visar upp 

sig på Louisiana. 

närer tecknar. Många etablerade 

på den svenska konstscenen. 

Udda tecknaren och filmaren 

Johan Hagelbäck ställer i 

februari ut vad han kallar 

”konstnärliga russin” på Stockholms 

stadsmuseum. Sophie 

Totties utställning ” Fiktionen 

är inget skämt” visas på Liljevalchs 

under april och maj. 

I februari öppnar William 

Kentridges ”Fragment for Georges 

Méliès” på Moderna museet. 

Den 5 maj har man vernissage för Karin Mamma 

Anderssons retrospektiv. Från 6 oktober 

till början av 2008 visas en stor utställning 

med Olle Bærtlings fantastiska målningar. 

Dessutom visas fotografen Lars Tunbjörk. 

Den 13–19 augusti är det dags för Stockholms 

kulturfestival. Edvard Munchs grafik visas på 

Thielska galleriet fram till 30 december. 

Norrköpings konstmuseum, som 2006 

hade en stor utställning med Elis Eriksson 

som turnerar vidare i landet efter att ha visats 

på Millesgården och Malmö Konstmuseum, 

visar Annica Karlsson Rixons ”Today 

Tomorrow Forever”. Under våren 2007 visas 

den också på Uppsala konstmuseum. 

Dunkers kulturhus i Helsingborg visar isländska 

trion Ingen Frygt. På Landskrona 

museum visas från den 28 januari ”Seriernas 

magiska tidsmaskin”. 

De i Skåne kan också åka över sundet för 

att på Arken i Ishøj se skulpturer förvillande 

lika levande människor av Duane Hanson 

från 27 januari. Statens museum for kunst 

visar franske målaren och skulptören André 

Derain. 

Louisiana i Humlebæk visar från 16 februari 

”30 års iscensatt fotografi”, en retrospektiv 

med Cindy Sherman, en av de viktigaste 

konstnärerna under 1900-talet. l 

En 95-årig fransysk legend 

oliK alla 

andra. Louis 

Bourgeois. 

The broad arT foundaTion, cindy sherman 

är så djupt originella och personliga. 

Hon är känd för teckningar och 

fantastiska skulpturer. Mest rörande 

är de celler hon skapat, rum fyllda 

med möbler, husgeråd och minnesfragment 

från hennes barndom. 

Ofta representerar stora glaskupoler 

familjen. 

Skrämmande är de jättelika 

spindlar i brons och stål, ofta med 

en säck fylld med ett eller flera ägg 

av marmor, som hon gjort det senaste 

decenniet. 

Nu har en tio meter hög spindel anlänt till 

Wanås skulpturpark utanför Kristianstad. 

”Maman” kom till Sverige i en sjöfraktcontainer 

och består av arton stora delar av järn 

och rostfritt stål samt tjugo marmorägg. l

nya tider. Pontus Hultén tog Niki de 

Saint Phalles ”Hon” till Moderna 1966. 

världens 

modernaste 

svensk 

pONtus hultéN, som dog förra året, 

grundade i praktiken Moderna museet 

när han blev chef där 1960. För en förvånad 

svensk publik presenterade han 

amerikansk popkonst med robert rauschenberg 

och Jasper Johns nästan innan 

de var kända i sitt eget land. andy Warhol 

hade 1968 sin första retrospektiv någonsin 

på Moderna 

museet. Också 

Jackson Pollock 

ställde ut tidigt. 

Hulténs viktigaste 

insats var 

att han lyckades 

övertala regeringen 

att ge fem 

miljoner kronor 

till nya förvärv 

– den bästa investeringsvens- 

ifrågasatt. Särskilt 

när han köpte in 

”Den nyfödda” 1961. 

ka staten någonsin gjort. I alla fall räknat 

i pengar. Verken lär å andra sidan aldrig 

säljas. I dag utgör dessa verk kärnan i 

museets samling. 

Museet blev världsberömt 1966 med 

”Hon” – en katedral som bestod av en 

gigantisk liggande kvinnoskulptur i vars 

sköte publiken kunde gå in och uppleva 

olika saker. Konstnärer var bland andra 

niki de saint Phalle och Jean tinguely. 

Internationellt räknas Pontus Hultén till 

en av världens främsta museimän genom 

tiderna. Han blev 1974 ombedd att vara 

med och skapa Centre Pompidou i Paris. 

Han var chef där fram till 1981. Senare var 

han med att startade MoCA i Kalifornien, 

Palazzo Grassi i Venedig och Museum 

Jean Tinguely i Basel. 

Året före sin död donerade han runt 700 

verk till Moderna museet. De verk som 

inte visas på museet ska kunna ses av allmänheten 

i ett nytt magasin, som förvarar 

konsten samtidigt som besökare kan 

”bläddra” bland verken. l 

scanpix 

scanpix 

Per ÖQVIST 

sOm AldrIg spElAr dAtOrspEl mEN gärNA KöpEr rIKtIg KONst 

Billgrens nya sköna värld 

på inter net finns et t a n ta l virtuella 

världar som existerar parallellt med 

den verklighet som de flesta av oss upplever 

som sann. 

Allt fler människor spenderar mer tid 

där än i den så kallade riktiga verkligheten. 

Många tusental spenderar större delen 

av sin vakna tid där. Dessa 

världar lever sitt eget liv, 

dygnet runt. För många är 

dessa världar både tryggare 

och mer verkliga än den de 

möter om de vågar lämna 

datorn. 

Invånarna skapar sig helt 

nya liv. De tar sig nya identiteter. 

Och de utför mycket 

av det som görs i den verkliga 

världen. De arbetar, köper mat, 

sover, skaffar sig bostäder, dejtar, har 

sex och gifter sig. 

Låter det knäppt? 

Vänta – det blir värre. 

Nyckelordet är virtuell egendom. Föremål, 

mark, titlar och till och med identiteter 

har ett ekonomiskt värde. Varje dag 

byter virtuell egendom för mångmiljonbelopp 

ägare. För riktiga pengar. 

En av dessa världar är Entropia Universe, 

ett slags datorspel i 3D-miljö utvecklat 

av Mindark. Spelet laddas ned 

gratis och kostar inget att spela, men allt 

som används i spelet kostar pengar. Riktiga 

pengar. 

Vapen, kläder, ammunition, rustning, 

maskiner, lokaler och mark kan köpas. 

Utrustning som slits ut tappar i värde, 

precis som i verkliga världen. 

Entropia Universe är en av få onlinevärldar 

i dag med ett fungerande penningsystem. 

Valutan ped (project Entropia dollar) 

är indelad i 100 project Entropia cents. 

Den är bunden till amerikanska dollar. 

För en amerikansk dollar får man tio 

inte På riKtigt. Hispidus 

finns bara i Entropia, med 

Ernst Billgren. 

ped. Man kan också växla pund, kronor 

och euro mot ped. Det gör att deltagarna 

kan skaffa sig yrken och försörja sig i 

den simulerade världen. 

Här hålls också auktioner av Mindark, 

då exempelvis vapen, mark och hus 

byter ägare. Avgiften är en halv ped plus 

procent på det klubbade beloppet. 

För två år sedan auktionerade 

Mindark ut den 

virtuella ön Treasure Island. 

Slutbudet hamnade 

på 260 000 ped – eller 

26 000 amerikanska dollar! 

– och hamnade i Gui- 

ness rekordbok. 

Köparen, den 22-årig 

australiern Zachurm 

Emegen, med cybernamnet 

Deathifier, säger att han gjorde en 

vinst på ön genom tomt- och husförsäljning 

och uttag av olika skatter. 

I slutet av förra året såldes en virtuell 

rymdstation med 1 000 bostäder för 

1 000 000 ped. 

Pengar kan köpa status. Vare sig vi 

pratar om den så kallade riktiga världen 

eller de många virtuella. Och få saker 

ger mer status än riktigt fin och dyr 

konst. 

Konstnären Ernst Billgren förstod 

tidigt det här. 

På ett genialt sätt skapade han kulturstaden 

New Oxford i Entropia. Här finns 

konsthall, vårsalong och gallerier. 

Och här säljer han sina egna virtuella 

konstverk för riktiga pengar. 

Den som vill köpa status i den värld 

de flesta av oss fortfarande betraktar 

som den verkliga kan i stället köpa den 

anrika auktionsfirman Bukowskis för 

300 miljoner kronor. Eller mer. 

För den med mycket pengar men låg 

social status finns knappt ett snabbare 

och mer effektivt sätt att nå den yppersta 

societeten. l 

”Och här säljer han sina virtuella 

konstverk för riktiga pengar” 


V A h å r d V i n k l A t VArning ! dennA sidA läses på egen risk. 

 

5 millar. 

Ska det verkligen 

vara något att 

bråka om? 

Oförstående. Carl Bildt är förvånad över 

uppståndelsen. 

scanpix 

Hallå där… 

…Kurt Hellström, rysk rådgivare 

Grattis till nya jobbet! 

”Tack ska du ha, eller spatsiba som de säger 

i Ryssland. Känns urkul. Verkligen.” 

Hur stora är dina kunskaper om ryssland? 

”De är i princip obefintliga, kan jag säga. 

Jag vet inte mycket mer än att det är förbannat 

stort, har en huvudstad som heter Moskva, 

var grymma på hockey i mitten av åttiotalet. 

Och så spatsiba då förstås.” 

Men ändå fick du jobbet! 

”Yes. Jag är nämligen en jävel på telefonväxlar. 

Jag kan det här med routrar, PBX:er, basstationer 

och backbonenät. Jag kan dofta 

mig till en fiberkabel på kilometers avstånd. 

Jag är grym.” 

du har flera internationella uppdrag? 

”Det stämmer. Det har ju blivit mycket 

Kina och Taiwan på sistone. Men de uppdragen 

är av en helt annan karaktär. Där 

handlar det mer om att medverka till att rätt 

gruppdynamik uppstår.” 

Hur då menar du? 

”Alltså, i Kina är det väldigt viktigt med 

kosmiska energier. Feng shui eller vad det heter. 

Nu råkar det förhålla sig så att jag med ki 

M&A, Mergers and Acquisitions [’mö:djez en äkvi’sishens] – eng. företagstransaktioner. 

Viktigt affärsområde inom Advokatfirman Lindahl som under 

det senaste året varit affärsjuridisk rådgivare i några av Skandinaviens största 

företagstransaktioner. Till exempel vid Telenors köp av Glocalnet, Vodafone 

och Bredbandsbolaget. Har många kunder bland internationella riskkapitalbolag. 

För fler framgångsrika affärer, se även www.lindahl.se 

Advokatfi rman Lindahl 

nesiska mått mätt begåvats med en lång och 

ståtlig lekamen. Dessutom är jag stenbock. 

Den här kombinationen gör mig tydligen 

unik i ett astrologisktdynamiskt avseende.” 

Men vad går ditt arbete i China Mobile ut på? 

”Näe, det var ju mest att sitta med på mötena 

och se till att energin fanns där. Ett trevligt, 

välbetalt jobb. Men så särskilt intellektuellt 

stimulerande är det ju inte. De 

andra styrelseledamöterna sitter 

ju där och snackar, men jag 

förstår ju typ noll kinesiska så 

jag sitter mest och nickar 

med.” 

slutligen, vad önskar du 

dig mest av allt just nu? 

”Att CarlHenric Svanberg 

tilldelar mig någon form av 

officiell hedersbetygelse. Jag 

kan tänka mig en bronsstaty utanför 

huvudkontoret. Alternativt 

ett gatunamn. Varför inte Kurt 

Hellströms torg? Jag är öppen 

för alla förslag.” n 

S T O C K H O L M G Ö T E B O R G H E L S I N G B O R G M A L M Ö U P P S A L A Ö R E B R O 

scanpix 

TRIMEDIA STOCKHOLM

Kod för värdeförstöring 

Een kompis till mig var i december på ett seminarium 

arrangerat av Kollegiet för svensk bolagsstyrning 

betitlat ”Arbetsmöte för att förenkla arbetet med 

bolagsstyrningskoden”. Ett hedervärt syfte. Vän av 

ordning kan dock fråga sig hur man bedriver ett 

”arbetsmöte” med över hundra deltagare och vad 

resultatet av detta blev, ännu har inga förenklingar 

synts på horisonten eller ens ett referat publicerats. 

Vad jag i stället noterar när jag tittar på deltagarlistan 

är att över 100 synnerligen kompetenta personer 

deltog i seminariet som varade i 4,5 timmar. 

Detta medför att över 450 arbetstimmar spenderades 

på detta möte, oberäknat förberedelsetid och 

dylikt. Dessa totalt elva arbetsveckor spenderade 

ledningen för företag ägda av private equity bolag åt 

något helt annat: att försöka öka bolagets tillväxt, 

resultat och effektivitet. Att tro att detta inte spelar 

någon roll är naivt. 

Vi har nu levt med koden i lite drygt ett och ett 

halvt år, och jag har därför möjlighet att belysa problematiken 

med ett par personliga exempel: 

Jag sitter i ett flertal styrelser och har så gjort 

under många år. Tiden som ägnas åt formalia och 

byråkrati har under denna period ökad markant, 

vilket tar tid från de riktiga frågorna: hur man ökar 

bolagets tillväxt, resultat och effektivitet. 

Vi har på Öresund under 2006 analyserat 100–150 

bolag. Inte i ett enda fall har vi läst bolagsstyrningsrapporten, 

som med svett och möda producerats. 

Det relevanta materialet finns i förvaltningsberättelsen, 

i siffermaterialet och i vd:s eller ordförandes 

beskrivning av verksamheten. Det finns en lag som 

reglerar vilken kontroll som ska finnas i svenska 

aktiebolag, och vi utgår från att kontrollen antingen 

finns eller att någon kommer att få skaka galler, 

betala böter eller åtminstone släpas i det massmediala 

gruset. Är det någon som till exempel tror att 

Trustorgänget hade hindrats i sin framfart om de 

hade avkrävts en bolagsstyrningsrapport? 

Som lök på laxen måste börsnoterade bolag dessutom 

följa diverse regler, rekommendationer och 

förmaningar från andra kommittéer, organisationer, 

företag och paneler, exempelvis Stockholmsbörsen, 

Aktiemarknadsnämnden, Näringslivets börskommitté 

och Aktiespararnas riksförbund. Varje 

regelsamling i sig kan vara hanterbar, men denna 

soppa gör hanteringen tung och byråkratisk och 

stjäl värdefulla resurser som skulle kunna satsas på 

det som verkligen är viktigt: att öka bolagens tillväxt, 

resultat och effektivitet. 

Om man kombinerar denna byråkratiska regleringssoppa 

med svensk jantelag, där ingen utan avundsjuka 

påhopp tillåts tjäna pengar, så förstår 

man varför private equity bolagen jublar. De tillåts 

ensamma agera i en effektiv miljö där man kan ge 

duktigt folk de ersättningar de förtjänar utan att behöva 

hängas ut i media. Då private equity nu har 

både dignande pengapåsar och ett övertag både vad 

gäller effektivitet och möjliga belöningssystem är 

det bara en tidsfråga innan samtliga välskötta företag 

drivs i deras regi. 

Vi har tidigare sagt att Sveriges aktiebolagslag är 

utmärkt, och om denna implementeras med förnuft 

så faller behovet för den detaljstyrning och rigiditet 

som koder och regleringar medför. De börsnoterade 

företagen måste ges möjlighet att återta initiativet i 

frågor om att öka tillväxt, resultat och effektivitet. 

Så, nu har jag återigen ägnat alltför mycket tid 

åt koden i stället för åt dessa frågor, och så har 

även ni! n 

”Någon som tror att Trustorgänget hindrats i sin 

framfart om de avkrävts en bolagsstyrningsrapport?” 

Catarina 

af sandeberg 

74 | va | 1–3 | 18 januari 2007 | www. ekonominyheterna.se 

p E r S p E k T i V 

mats qviberg 

Som giLLar DEn SVEnSka akTiEboLagSLagEn 

gunnar 

lindstedt 

VA : s KröniKörer ger sitt perspeKtiV på omVärlden. 

anna Carrfors 

br åkenhielm 

j 

a 

SVa 

aVSLÖjar 

DE okÄnDa 

SkanDaLErna 

n 

FinansproFilen 

bakom 

branschens 

största succé 

n 

iT & affÄrEr 

Företagen 

surFar på nya 

webbtrender 

n 

militär 

disciplin 

attraktivt 

byte på 

arbetsmarknaden 

NÄSTA 

NUMMER 


kommEr 

25 januari

i konSultfabriken - Veckans Affärer

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?