Bulletinen - Birka samfällighetsförening
Bulletinen - Birka samfällighetsförening
Bulletinen - Birka samfällighetsförening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Bulletinen</strong><br />
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 4• 2009<br />
Enskilda vägar i framtiden Schablonberäkning, självdeklaration, medfinansiering på upp<br />
till 90 procent mm • 35 miljarder till landsbygden • Vägverket går 2010 in i Trafikverket<br />
Vad händer när vägar blandas med sjöfart, järnvägar? • Sveriges Kommuner och<br />
Landsting Knyt en avgift till de kommunala vägarna istället för att gå via skattsedeln.<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
Vilken hejdundrande<br />
jubileumsfest det blev<br />
i Södertälje!<br />
Vår förbundsstämma i Södertälje kommer att gå till historien. Pompa<br />
och ståt med ”kunglig glans”, invigningstal av infrastrukturminister<br />
Åsa Torstensson, högtidstal av landshövdingen i Västerbotten Chris<br />
Heister och många intressanta synpunkter från deltagarna i de båda<br />
paneldebatterna. Alla som inte hade möjlighet att komma till Södertälje<br />
får i detta nummer av <strong>Bulletinen</strong> tillgång till en omfångsrik rapportering.<br />
Förhoppningsvis något ni kan ha nytta av i ert arbete och<br />
era kontakter med myndigheter runt om i Sverige.<br />
Enskilda vägens historia Vi lämnar nu 100 enskilda vägår bakom<br />
oss. Men för att lämna några minnen till vår eftervärld kommer<br />
historikern Per Blomqvist nästa år med den första historieboken om<br />
enskild väghållning.<br />
REV blickar framåt Med en organisation som verkligen är på frammarsch<br />
blickar vi självklart också framåt. Nya intressanta utmaningar<br />
står framför oss. Medlemsantalet ökar glädjande nog och vi förstärker<br />
vårt kansli i och med detta.<br />
Fortsatt fokus på enskilda väghållare? Jag kan inte låta bli att<br />
fundera över var enskild väghållning hamnar i det nya stora<br />
Trafikverket som kommer att sjösättas i april 2010. Blir de enskilda<br />
väghållarna bortglömda för alla storsatsningar i infrastrukturen?<br />
Säkert läste ni i förra numret av <strong>Bulletinen</strong> hur REV ska försöka<br />
påverka politiken via en offensiv handlingsplan. Detta blir vår ledstjärna<br />
i vårt arbete för 2010 och framåt.<br />
Ett år är till ända. Vissa av oss ser fram mot en snörik vit vinter och<br />
andra inte. Oavsett hur det blir så vill jag önska alla medlemmar i<br />
vår organisation och naturligtvis alla andra som läser vår tidning en<br />
riktigt<br />
God Jul<br />
och ett<br />
Gott Nytt År!<br />
REV <strong>Bulletinen</strong> utges av<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar<br />
Adress: Riddargatan 35-37<br />
4 57 STOCKHOLM<br />
Telefon: 08-20 27 50<br />
Fax: 08-20 74 78<br />
E-post: kansliet@revriks.se<br />
www.revriks.se<br />
Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528- 09<br />
REV <strong>Bulletinen</strong> utkommer med 4 nr per år.<br />
Citera gärna <strong>Bulletinen</strong> - men ange källan.<br />
Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson<br />
Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab<br />
Form och original:<br />
Misse Nygård Josefsson<br />
Annonser: Kansliet 08-20 27 50<br />
REV tar inget ansvar för annonsörernas<br />
utlovade förpliktelser m m.<br />
Kansliet har telefontid:<br />
Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 5.00<br />
Torsdagar 09.00 - 2.00<br />
Lunchstängt 2.00 - 3.00<br />
På kansliet f inns<br />
Ulf Säfström, VD 08-440 24 6 , 070 290 42 00<br />
Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59<br />
Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 9<br />
Solweig Hultén, assistent 08-20 27 50<br />
Bengt Allfors, it-och hemsideansv, tisdagar<br />
Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 64<br />
Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50<br />
Valda funktionärer 08-20 27 50<br />
Ordinarie:<br />
Sven Ivarsson, ordförande<br />
Bengt Nydahl, vice ordf, advokat<br />
Sture Källgården, lantmätare<br />
Mikael Näslund, företagare<br />
Margareta Vikgren, ekonom<br />
Kristina Åberg, administratör<br />
Christer Ångström, jurist<br />
Suppleanter:<br />
Jan Ellström, ingenjör<br />
Uno Jakobsson, advokat<br />
Jan Johansson, företagare<br />
Lotta Thisell, företagare<br />
Revisorer:<br />
Åke T Carlestam<br />
Ulf Crona<br />
Revisorssuppleanter:<br />
Anders Gejke<br />
Berndt Wiklander<br />
Valberedning:<br />
Curt Carleteg, sammankallande<br />
Inger Strömberg<br />
Bengt Larsson<br />
Omslagsfoto: Misse N Josefsson<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 968 och har som<br />
uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen.<br />
Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och<br />
anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska<br />
frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar<br />
utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med<br />
medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare<br />
heltäckande försäkringspaket.<br />
Kansliet kommer att vara stängt<br />
24-27 dec, 31dec-6 jan.<br />
Öppnar åter den 7 jan 2010.<br />
2 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
FOTO: MISSE N JOSEFSSON<br />
Innehåll<br />
REV-100 ÅR<br />
4 Vad blev det av jubileumshelgen?<br />
7 Åsa Torstensson: Jag kan inte nog uttrycka min uppskattning<br />
för ert engagemang<br />
10 Chris Heister: Bra infrastruktur behövs i alla delar av Sverige<br />
12 Mingel – alla var där<br />
14 REVs jubileumsdebatt<br />
22 Lena Erixon: Nya enskilda vägar i full färd mot 2070<br />
26 Debatt: Landsbygdsutveckling för en morgondag<br />
36 Företag och organisationer fanns på plats<br />
38 Robert Nydahls minnesord<br />
REV-NYTT<br />
41 Nya styrelsen<br />
41 Ny VD<br />
ÖVRIGT<br />
40 Nobelpriset i ekonomi 2009<br />
och den enskilda väghållningen.<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 3<br />
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM<br />
FOTO: MISSE N JOSEFSSON<br />
Glada miner när alla sjöng REV-sången.<br />
”Kunglig” inledning.<br />
12<br />
Åsa och Sven höll händer och<br />
sjöng REV-sången i kör.<br />
FOTO: MISSE N JOSEFSSON<br />
4<br />
38<br />
Uppdrag i vägföreningar går<br />
ofta i arv. Här två generationer<br />
advokater Nydahl.
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Sven Ivarssons sammanfattning av de enskilda vägdagarna<br />
i Södertälje den 10-11 oktober.<br />
Vad blev det av<br />
jubileumshelgen?<br />
2007 var vår ambition att på sikt<br />
etablera de Enskilda Vägarnas<br />
dag vartannat år, i samband med<br />
vår stämma. Då skulle REVs verksamhet<br />
stötas och blötas under<br />
dagarna två, då skulle vi redovisa<br />
våra erfarenheter och avkräva<br />
politiker och myndigheter besked.<br />
Förhoppningen var att vi efter<br />
några årsstämmor skulle ha nått<br />
detta mål. Vi är redan där!<br />
Vid årets stämma fick vi rekord i antalet<br />
deltagande medlemmar, från Skåne till<br />
Norrland. ”Vårt” statsråd var på plats.<br />
Generaldirektörerna för Vägverk och Jordbruksverk,<br />
och för Vägverket även styrelseordföranden,<br />
liksom för det nybildade<br />
Tillväxtverket. Konferensanläggningen<br />
Skogshöjd var fullbelagd. Utställningsutrymmena<br />
utnyttjades till max. Programmet<br />
var oerhört professionellt, med allt<br />
från ”kungligt besök”, trumpetfanfarer<br />
och artister med specialskrivna sångtexter<br />
till seriösa föredrag, debatter och seminarier.<br />
Snyggt jobbat av Maria Sundström<br />
och Solweig Hultén från REVs kansli tillsammans<br />
med Lars-Gunnar Tannerfors<br />
som också var konferencier. Tack.<br />
ViktEn aV EnSkild Väghållning<br />
De enskilda vägdagarna öppnades av<br />
infrastrukturminister Åsa Torstensson,<br />
som i sitt tal återigen betonade vikten av<br />
ett fungerande finmaskigt vägnät. För att<br />
denna och övrig infrastruktur ska fungera<br />
har alliansens regering satsat mycket på<br />
”Kungen” hittade i sitt inledande tal<br />
genast en gemensam värdegrund i<br />
problemet att få pengar av staten som<br />
omfattar de enskilda väghållarna och<br />
tydligen även hovet. Vi fick även höra<br />
”Carl Bildts”, ”Göran Perssons”, ”Jan<br />
Guillous” och ”Leif GW Perssons” syn<br />
på enskild väghållning. Allt framfört av<br />
den väl kamouflerade komikern Göran<br />
Gabrielsson.<br />
infrastrukturen. Från de enskilda väghållarnas<br />
sida upplevdes kanske en besvikelse<br />
över att regeringen inte vill tillsätta en<br />
utredning avseende den enskilda väghållningen<br />
i ett brett perspektiv. Vi ser fram<br />
emot att Trafikverket tar tag i frågan, när<br />
sammanslagningen mellan Banverket och<br />
Vägverket resulterat i Trafikverket efter<br />
den 1 april 2010.<br />
Lördagens debatt upplevdes dessvärre<br />
av flertalet som en uppvisning i myndigheternas<br />
förmåga att skjuta över ansvaret<br />
på varandra (se sid 14). Enigheten var<br />
total i att det är ett samhällsintresse att<br />
ha en effektiv och ordnad väghållning på<br />
landsbygden. En självklarhet för att man<br />
ska kunna bo och verka där. Hela Sverige<br />
ska leva! Sedan blev det värre när det<br />
konstaterades att avsatta medel i Landsbygdsprogrammet<br />
hanterades olika, det<br />
upplevdes till och med som godtyckligt i<br />
olika delar av landet. Bollen rullade raskt<br />
mellan Tillväxtverkets ordförande, dessutom<br />
landshövding, till Jordbruksverkets<br />
generaldirektör, som passade till Vägverkets<br />
ordförande som kände att det här var<br />
nog inte Vägverkets bord… Som Anna-<br />
Clara Snygg från Bohuslän uttryckte det:<br />
” Kontakten med verkligheten var inte så<br />
påtaglig”.<br />
lugn REV-Stämma<br />
Eftermiddagens stämma hölls under sedvanligt<br />
lugna former som det väl brukar<br />
vara när oförändrad avgift föreslås. Det<br />
kanske känns igen från våra respektive<br />
egna föreningar? Det var endast i samband<br />
med hanteringen av föreslagen budget som<br />
4 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Rekordmånga deltagare. Skogshöjds största sal var fylld till sista plats.<br />
jag efteråt kände att frågan om personalkostnader<br />
kanske blev otillräckligt belyst.<br />
Man ville inte ifrågasätta förtroendet för<br />
styrelsen. Eftersom det ligger lika mycket<br />
i styrelsens som medlemmarnas intressen<br />
att dessa bitar är klarlagda vill jag återigen<br />
försöka förklara den uppkomna skillnaden<br />
i lönekostnader.<br />
ÖkadE lÖnEkoStnadER<br />
Fördubblade lönekostnader är uppseendeväckande.<br />
Den förra budgeten gjordes<br />
till stämman 2007 med andra förutsättningar.<br />
Jämfört med föregående period<br />
har vi att finansiera ytterligare tre tjänster.<br />
En lantmätare och en vägtekniker (ännu<br />
ej anställda) samt den administrativa assistent<br />
som redan är anställd, men som<br />
inte fanns med i föregående budget.<br />
Kostnaderna för tidigare anställda representerade<br />
deltidstjänster som under den<br />
gångna perioden måste gå upp i arbetstid.<br />
I budget tas kostnaderna för dessa<br />
upp med faktisk arbetstid. Kostnaderna<br />
beräknas nu för tidigare anställda med<br />
mera tid och förväntade lönejusteringar<br />
under kommande period samt kostnader<br />
för de tre som inte var med i föregående<br />
budget. För de sju anställda – fyra med<br />
heltid och tre med varierande deltid – är<br />
nyckeltalen rimliga över tvåårsperioden.<br />
Om någon vill ha denna fråga ytterligare<br />
belyst så står undertecknad eller Maria<br />
Sundström gärna till förfogande för mer<br />
detaljerade uppgifter.<br />
middag mEd hEdRandE aV REV<br />
Kvällens middag med tal av bland andra<br />
Vägverkets generaldirektör Lena Erixon<br />
gav sin framtidsvision.<br />
Stämman förflöt under lugna former.<br />
men hettade till när personalkost-<br />
naderna diskuterades.<br />
Åsa Torstensson, Gunilla Franzén från<br />
VTI, Lena Erixon, Vivi-Anne Behm från<br />
Gloppe VF. Inte minst nestorn, förre vice<br />
ordföranden advokat Robert Nydahl som<br />
var med och ombildade Riksförbundet<br />
1968 , var nog en upplevelse för de flesta<br />
av oss (talet finns på sid 38). Robert är<br />
vidtalad att skriva en artikel med flera av<br />
sina minnen ”från tiden”.<br />
Dag två inleddes med seminarier som<br />
trots den tidiga timmen, dagen efter kvällen<br />
före, var både välbesatta och uppskattade.<br />
Dessa seminarier kommer att redovisas<br />
i kommande nummer av <strong>Bulletinen</strong><br />
och bilderna som visades ligger utlagda på<br />
hemsidan som åhörarkopior.<br />
Raka RÖR mot fRamtidEn<br />
Avsnittet som avslutade Enskilda Vägdagarna<br />
inleddes av Vägverkets generaldirektör<br />
Lena Erixon. Hon presenterade<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 5
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Leif Kronqvist hälsade alla välkomna. Alla håller händer utom Lars-Gunnar Tannerfors.<br />
Hans-Otto Nilsson och Ma<br />
Rekordartat deltagande i<br />
I vimlet: REV-medlemmar, politiker, vägverkare, lantmätare, ”Kungen” och många fler.<br />
Curt Carleteg och Margareta Vikgren. Lotta Thisell. The Diamonds underhöll.<br />
Sven Ivarsson, Eva Linnard och Åsa Torstensson. Bengt Allfors med frun Birgit.<br />
2 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
rtin Felldin.<br />
Per Wenner. Vägverkets Owe Willingskär och Linnea från Diamonds. Camilla Nygårds<br />
2009 års förbundsstämma<br />
Foto Gunilla Hellström, Misse N Josefsson<br />
Vivi-Anne Behn. Eva Linnard och Åsa Torstensson applåderade hedersledamoten Robert Nydahl. Ingrid Nydahl.<br />
Maria Sundström. Linnea bjöd upp REVs herrar till vild dans. Elwe Nilsson och Anna Liss Daniels.<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 3
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
Vad blev det av...<br />
Infrastrukturminister Åsa Torstensson<br />
verkade trivas i REVs Sven Ivarssons<br />
sällskap.<br />
några intressanta funderingar om utmaningar<br />
och utvecklingstrender med sikte<br />
på 2070. Det är naturligtvis svårt att sia om<br />
framtiden, men det är till exempel uppenbart<br />
att klimatförändringarna kommer att<br />
påverka också oss enskilda väghållare.<br />
Sedan fortsatte det ”Med nya krafter för<br />
en stärkt utveckling av Sverige”. Här kom<br />
flera frågor upp som kändes betydelsefulla.<br />
Vid sittande bord konstaterade Vägverkets<br />
Per Wenner och Gunilla Glasare från Sveriges<br />
Kommuner och Landsting att det<br />
snarast behövs en diskussion med REV<br />
om kommunernas nuvarande hantering<br />
och framtida engagemang i fråga om enskilda<br />
vägar.<br />
Från Maskinentreprenörernas Håkan<br />
Norén kom praktiska råd och synpunkter<br />
som upplevdes som möjliga att åka hem och<br />
omedelbart börja tillämpa.<br />
Framtida utveckling av Landsbygdsprogrammet<br />
med sina 35 miljarder kronor över<br />
sju år belystes med både möjligheter och<br />
svårigheter när det gäller enskilda vägar.<br />
Som framgick av politiskt sakkunnige Maria<br />
Wingård från Jordbruksdepartementet<br />
är inställningen positiv och från REV får<br />
vi bevaka området. Problem kvarstår vad<br />
gäller vissa länsstyrelsers synsätt.<br />
BESkEd fRån VägVERkEt<br />
Mest positivt och verklighetsnära<br />
– förutom möjligen från Håkan Norén –<br />
var ändå inläggen från Per Wenner.<br />
Nu kom beskeden vi väntat på:<br />
• Bidragen till broreparationer höjs till<br />
högst 90 procent vid orimligt höga<br />
kostnader för den enskilde.<br />
• Schablonersättningar ska inte innebära<br />
de våldsamma geografiska medelsförskjutningar<br />
som diskuterats.<br />
• Övergången till schablonersättningar<br />
ska följas och utvärderas gemensamt<br />
med REV.<br />
• Längdkriteriet 1000 meter ersätts av<br />
lägsta beloppsgräns, trafikarbete eller<br />
liknande.<br />
• Vägverket inrättar ett råd med berörda<br />
intressenter för enskilda vägar.<br />
• Rådgivning och service till de enskilda<br />
väghållarna ska säkerställas.<br />
Dessutom markerade Per Wenner mycket<br />
tydligt att Vägverket vill ha ett positivt<br />
samarbete med de enskilda väghållarna<br />
för att även fortsättningsvis göra den goda<br />
resan möjlig.<br />
konStRuktiVa diSkuSSionER<br />
Nu ska vi lösa frågorna om samhällsnyttan<br />
kontra nationella mål med den statliga<br />
medfinansieringen, konstruktions- och<br />
trafikklassansvar för konstbyggnader,<br />
momsproblematiken, m m. Vi ser fram<br />
emot många, konstruktiva diskussioner<br />
med Vägverket.<br />
Avslutningsvis får vi nu dra en lättnadens<br />
suck att allt – med undantag för<br />
Skogshöjds ljudanläggning – fungerade<br />
bra och många deltagare uttalade sig<br />
spontant positivt direkt efter stämman.<br />
Nu gäller att ta nya tag och se fram emot<br />
Enskilda Vägdagarna 2011 – inget jubileum,<br />
men ett bra program kommer det<br />
att bli.<br />
Text Sven Ivarsson<br />
Foto Gunilla Hellström, Misse N Josefsson<br />
6 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Åsa Torstensson<br />
Jag kan inte nog uttrycka min<br />
uppskattning för ert engagemang<br />
Det är en ära att få komma efter ”Hans<br />
kungliga höghet”. Tack också för att jag<br />
får komma hit till detta jubileum. Jag vill<br />
precis som ”Kungen” gratulera till era<br />
100 år, eller kanske snarare 40 + 60. Ni är<br />
ju ganska smarta med hur er matematik<br />
fungerar. Men det är ett samhällsbygge<br />
som ni i bred och dubbel bemärkelse ska<br />
fira jubileum för. För det är ni som sitter<br />
här som gör arbetet. Det är ni som bygger.<br />
Det är ni som gräver. Det är ni som rensar.<br />
Det är ni som skottar och hugger om<br />
dagarna. Och om kvällarna då planerar ni,<br />
tänker, ringer och skriver. Ibland voterar ni.<br />
Ibland är ni oense. Och allt detta hör ett<br />
samhällsarbete till. Allt detta är grunden<br />
för ett demokratiskt arbete och en stark<br />
lokal demokrati. Men det är också garanten<br />
för att ett samhälle på 2000-talet ska<br />
fungera. För visst ska vi fira Riksförbundet<br />
Enskilda Vägar.<br />
Men idag vill jag att vi också har fokus<br />
just på er som finns här, och alla andra som<br />
finns runt omkring i landet, som är garanter<br />
för att en vägsamfällighet fungerar. För ni<br />
vet, och jag vet, att för att hela Sverige ska<br />
leva behövs enskilda vägar. Det enskilda<br />
vägnätet är en viktig hörnsten för att knyta<br />
ihop Sverige.<br />
Regeringen har därför prioriterat just<br />
satsningar på infrastruktur i hela landet. Jag<br />
har satsat på en utvecklad infrastrukturplan<br />
som knyter ihop de olika transporterna. För<br />
vi vet att vi är beroende av både väg och<br />
järnväg, ibland sjöfart och däremellan flyg.<br />
Men vi vet också att över en miljon människor<br />
är direkt beroende utav en enskild<br />
väg som har statsbidrag. Var fjärde gods-<br />
och persontransport har sitt ursprung från<br />
en enskild väg med statsbidrag.<br />
Sedan måste jag också säga att vi har<br />
bortåt 270 000 fritidshus som har sin anslutning<br />
till en enskild väg. Det är därför<br />
som vi ska ha fokus på hela resan, på hela<br />
transporten. För tanken med både vägar<br />
”Jag vet att det är<br />
mycket, mycket<br />
vardagsslit hos<br />
er. Det är mycket<br />
ideellt engagemang<br />
som läggs<br />
ner i våra vägsamfälligheter.<br />
Det är<br />
ovärderligt. ”<br />
Åsa Torstensson<br />
och järnvägar är att det ska kännas tryggt att<br />
använda dem. Det ska vara smarta val vi kan<br />
göra och det ska kunna vara enkelt att röra sig.<br />
Det ska kunna vara enkelt att bo med en familj<br />
på en plats och att någon i familjen arbetar på<br />
en annan plats. För det är med stora arbetsplatsregioner<br />
som vi också kan skapa möjligheter att<br />
ha flera arbetsgivare att välja på. Då hänger det<br />
ihop. Där resan börjar på enskild väg, måste den<br />
vara i bra skick för att pendlingen ska kunna<br />
kännas trygg. Men också att X2000 faktiskt<br />
kommer fram i tid. Det är så vi utvecklar hela<br />
landet och ger förutsättningar både för att ni<br />
ska utveckla ert lokalsamhälle, men också att<br />
vi kan skapa förutsättningar för nya kreativa<br />
företagare, som kan utveckla nya jobb och nya<br />
företag, runtomkring i hela landet.<br />
Våra enskilda vägar är en grundbult för att<br />
knyta ihop såväl människor som landet. Det är<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 7<br />
FOTO: MISSE N JOSEFSSON
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
Jag kan inte nog...<br />
på det sättet som vi skapar möjligheter<br />
för människor att kunna välja sina andningshål,<br />
och att ändå känna trygghet<br />
för att äldreomsorgen fungerar och att<br />
barnens skolväg känns trygg och säker.<br />
Med den här bakgrunden är det ju så<br />
att era krav och era förväntningar på<br />
statens medfinansiering för enskild<br />
väghållning är ganska motiverade och<br />
det finns en förklaring till dem. Det är<br />
därför som regeringen nu skapar just<br />
förutsättningar för att infrastruktur<br />
ska bidra till företagande och tillväxt<br />
i hela landet. För det är när transportsystemet<br />
fungerar som det underlättar<br />
människors vardag. Därför så började<br />
jag med att prioritera pengar till drift<br />
och underhåll. Det ger inga rubriker i<br />
några tidningar. Men ni vet hur viktigt<br />
det är. Och jag vet också att det finns<br />
mycket kvar att göra på den sidan, men<br />
vi har höjt anslagen med 25 procent.<br />
REgERingEn SatSaR på<br />
infRaStRuktuR<br />
Regeringen går nu vidare och vi gör<br />
en kraftig ambitionshöjning som uppgår<br />
till 417 miljarder kronor för åren<br />
2010-2021. Dessutom har vi satsat<br />
ytterligare 10 miljarder kronor i närtidssatsning.<br />
Här finns också riktade<br />
pengar till tjälsäkringar på våra vägar<br />
från Dalsland och norrut. Så sent som<br />
för tre veckor sedan presenterade jag<br />
budgeten där vi nu satsar ytterligare<br />
1,6 miljarder på infrastruktur. Pengar<br />
som vi tidigarelägger på vägsidan för<br />
att stärka trafiksäkerheten och för att<br />
förbättra kollektivtrafiken. Och för att<br />
göra smarta investeringar i en tid när vi<br />
får mer väg, mer asfalt och mer grus för<br />
pengarna. På så sätt gör vi två smarta<br />
val. Vi skapar bra förutsättningar för<br />
jobb i en tid då vi är oroliga för att<br />
jobben försvinner. Och vi skapar bra<br />
förutsättningar för att vi har ett tryggt<br />
och bra vägsystem när konjunkturen<br />
vänder. När det gäller de enskilda vägarna<br />
har regeringen gått från ord till<br />
handling och satsat nya resurser. 2008<br />
höjde vi anslaget med 100 miljoner.<br />
2009 gjorde vi en extra satsning på 154<br />
miljoner kronor och 2010 satsar vi 50<br />
miljoner kronor extra i den delen utav<br />
de nya 1,6 miljarderna. Det som kanske<br />
för mig är det viktigaste är att de enskilda<br />
vägarna ingår i planeringsramen<br />
och planeringsperioden fram till 2021.<br />
Det är så vi knyter ihop landet. Det är<br />
så vi knyter ihop ett vägnätverk.<br />
Så här ser det ut över landet. Vi gör<br />
en översyn via Vägverket och Vägverkets<br />
projekt har drivits i nära samverkan<br />
med de olika aktörerna. Allt i<br />
Närtidssatsning:<br />
bidrag enskild väg<br />
0-5 mkr i länet<br />
5-10 mkr<br />
10-20 mkr<br />
> 20 mkr<br />
syfte att se över nuvarande regelverk<br />
för att förenkla, effektivisera och göra<br />
det tydligare.<br />
ÖVERSyn aV nuVaRandE<br />
REgElVERk<br />
Översynen innebär också en översyn<br />
av arbetssättet, som ni har efterfrågat.<br />
Ett exempel på det är införandet av<br />
schablonberäkning för i stort sett samtliga<br />
vägar med statlig medfinansiering.<br />
Förslaget innebär rättvisare fördelning<br />
av tillgängliga medel samt en stor förenkling<br />
i hanteringen. För att göra en<br />
mjuk övergång till schablonberäkning<br />
finns ett förslag på en övergångslösning<br />
under fem år. Naturligtvis ska vi<br />
också bli bättre på uppföljning för att<br />
se att det fungerar som det var tänkt.<br />
Vägverket ser också över hur verksamheten<br />
ska vara organiserad. Syftet har<br />
varit att göra en bättre integrering av<br />
verksamheten inom enskild väghållning<br />
med i första hand den verksamhet<br />
som finns inom drift och underhåll.<br />
Sammantaget kan man säga att den här<br />
förändringen utav arbetssätt har skapat<br />
förutsättningar för en effektiv hantering<br />
av verksamheten. Det betyder att<br />
Vägverket kan utnyttja sina resurser till<br />
stöd och rådgivning för enskild väghållning.<br />
Men hjälpen ska också omfatta<br />
vägar som inte uppbär statlig medfinansiering.<br />
Det är viktigt att Vägverket<br />
tillsammans med enskilda väghållare<br />
arbetar med en större framförhållning<br />
och långsiktighet i planeringen av de<br />
åtgärdsbehov som finns både för underhåll<br />
och investeringsåtgärder, för<br />
att vi bättre ska kunna utnyttja våra<br />
tilldelade medel. Jag vill bara nämna<br />
vikten av underhåll av våra broar. Det<br />
är naturligtvis så att det diskuteras<br />
mycket vad som nu händer med ett<br />
kommande Trafikverk. Många frågeställningar<br />
berör Vägverkets och Banverkets<br />
sammanslagning. Men det här<br />
har skett under en process. Så det blir<br />
en logik i att vi börjar med infrastruk-<br />
8 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
turplanering där vi ställer krav på en<br />
mer sammanhållen trafikslagsövergripande<br />
planering. Då blir det naturligt<br />
att i slutändan under våren skapar vi<br />
ett Trafikverk. Storleksmässigt blir det<br />
inte större än tidigare, för under tiden<br />
har vi bolagiserat både produktionsdelar<br />
(vi har Banverkets produktion kvar)<br />
och den konsultverksamhet som nu<br />
finns inom Vectura.<br />
BREdBandSfRågan<br />
Ni sitter här och är starkt engagerade i<br />
enskilda vägar, men det finns en annan<br />
del som jag också samtidigt skulle vilja<br />
ta upp. Det är våra bredband. Det finns<br />
naturligtvis stora skillnader, men likheterna<br />
med att arbeta för enskilda vägar<br />
och arbeta för tillgång på bredband i<br />
glesbygd är påfallande många. Det rör<br />
sig om nödvändig infrastruktur. Såväl<br />
fungerande vägar som bredband krävs<br />
för att vi ska möjliggöra en effektiv<br />
verksamhet för våra landsbygdsföretagare,<br />
och för att vanliga hushåll ska<br />
kunna använda bredband för att förenkla<br />
sin vardag. Det handlar ofta om<br />
markfrågor. Det handlar om offentligt<br />
stöd. Det handlar om upphandling. Det<br />
handlar om samverkan mellan privata<br />
och offentliga aktörer. Allt detta som ni<br />
är så bra på. Men det finns en skillnad.<br />
Ni har så lång tid med er historia, och<br />
har därmed så mycket erfarenhet. Det<br />
andra arbetet med att skapa förutsättningar<br />
för bredbandsutbyggnad är fortfarande<br />
i pionjärstadiet och kanske bara<br />
har att jämföra med tio år. Min vädjan<br />
till er är att när ni arbetar i ert dagliga liv<br />
så vet jag att ni också möter diskussioner<br />
kring bredbandsutbyggnad. Bjud<br />
på era kunskaper. De behövs.<br />
Jag vet att det är mycket, mycket<br />
vardagsslit hos er. Det är mycket ideellt<br />
engagemang som läggs ner i våra<br />
vägsamfälligheter. Det är ovärderligt.<br />
Jag kan inte nog uttrycka min uppskattning<br />
för ert engagemang. Som jag<br />
sa i min inledning – för att hela Sverige<br />
FOTO: MISSE N JOSEFSSON<br />
”Såväl fungerande<br />
vägar som bredband<br />
krävs för att vi ska<br />
möjliggöra en effektiv<br />
verksamhet för<br />
våra landsbygdsföretagare,<br />
och för att<br />
vanliga hushåll ska<br />
kunna använda bredband<br />
för att förenkla<br />
sin vardag.”<br />
Åsa Torstensson<br />
ska leva behövs våra enskilda vägar. Nu<br />
kära stämmodeltagare hoppas jag att ni<br />
får två mycket intressanta och stimulerande<br />
dagar här. Härmed förklarar jag<br />
jubileumsstämman för öppen.<br />
Fråga till Åsa Torstensson:<br />
tror du att det skulle vara möjligt att ha<br />
en utredning som fortsätter på trafikverksutredningen<br />
och som diskuterar enskilda<br />
vägar, dvs får den med i ett paket när<br />
man nu får en ny myndighet?<br />
– Det steget vi har tagit nu är ett mycket,<br />
mycket tydligt steg i den riktning<br />
ni efterfrågar. Enskilda vägar är en del<br />
av ett sammanhållet vägnät. Det är en<br />
mycket, mycket tydlig signal var enskilda<br />
vägar hör hemma för någonstans.<br />
Sedan brukar inte allmänt det där med<br />
utredningar vara så älskat. För då tror<br />
de att man ska gömma något i en utredning.<br />
Nu har jag försökt att leverera<br />
innan ni efterfrågat utredningen. Men<br />
uppenbarligen var det något kvar som<br />
ni efterlyste.<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 9<br />
FOTO: MISSE N JOSEFSSON<br />
För att hela Sverige ska leva behövs våra<br />
enskilda vägar, säger Åsa Torstensson.
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Chris Heister – Landshövding i Västerbotten och ordförande i Tillväxtverket<br />
Bra infrastruktur behövs<br />
Stämmodeltagare! Jag är oerhört hedrad<br />
över att få vara högtidstalare vid ert<br />
100-årsjubileum. Jag tror aldrig att jag varit<br />
högtidstalare tidigare. Inte vid ett 100-årsjubileum<br />
i alla fall.<br />
Jag är född i norra Roslagen, vid en enskild<br />
väg. Det var lite spännande för jag<br />
och de andra barnen i byn följde gärna med<br />
våra pappor när de höll på och skötte vägen.<br />
Det allra mest spännande när jag var väldigt<br />
liten var när de plogade med häst. Då kan<br />
ni förstå hur gammal jag är. För oss barn<br />
var det ett stort äventyr. Snön vräkte ner.<br />
Det kunde vara minus tjugo grader och vi<br />
var oerhört påpälsade. Fick vi chansen att<br />
hänga med på plogen så ville vi gärna göra<br />
det. Men jag är inte lika övertygad om att<br />
min pappa och de andra karlarna tyckte<br />
att det var ett lika stort äventyr. För dem<br />
var det livsnödvändigt. Det handlade om<br />
att kunna hålla vägen öppen så mjölkbilen<br />
– det allra viktigaste – skulle kunna<br />
komma fram. De la ner väldigt mycket<br />
energi på det.<br />
Idag är jag, som sagt, landshövding i<br />
Västerbotten. Det är ett fantastiskt<br />
län. När jag är på hemmaplan brukar jag<br />
alltid säga: Västerbottens dörr står alltid<br />
öppen. Ni är välkomna dit. Det är ett län<br />
som har praktiskt taget allt. En fantastisk<br />
natur, fantastiska människor och en enorm<br />
företagaranda. I vissa byar är det riktig<br />
Gnosjöanda. I Västerbotten finns det 3 800<br />
mil enskild väg. Det är något annat än den<br />
enskilda väghållning jag har erfarenhet av.<br />
Den är en mil lång. Det här är 3 800 mil.<br />
Tittar man på enskilda vägar så är det, som<br />
infrastrukturministern sa, två tredjedelar<br />
av det svenska statliga vägnätet. Det är<br />
naturligtvis oerhört mycket enskild väg.<br />
Det säger sig självt att om det inte skulle<br />
finnas det engagemang och den tid som ni<br />
lägger ner så skulle inte Sverige fungera.<br />
”Om landsbygden<br />
ska fungera då är<br />
det viktigt att de<br />
enskilda vägarna<br />
finns där, och att de<br />
är i gott skick. För<br />
det är inte bara ni<br />
som bor längs den<br />
enskilda vägen som<br />
ska åka på den.<br />
Det är också så att<br />
alla andra ska kunna<br />
åka där”.<br />
Chris Heister<br />
”Men jag tror att<br />
man inte bara säger<br />
på de här högtidsdagarna<br />
att det är<br />
bra med det engagemang<br />
som ni har,<br />
utan att man också<br />
i vardagen lyfter<br />
fram det arbete och<br />
den kraft som ni<br />
besitter. För det är<br />
själva grunden för<br />
att allting ska fungera.<br />
Jag vill ge er<br />
eloge och samtidigt<br />
tacka för det arbete<br />
ni gör”.<br />
Chris Heister<br />
Större delen av Sveriges yta är landsbygd,<br />
ta t ex Västerbotten som är något större än<br />
Danmark. Om landsbygden ska fungera<br />
då är det viktigt att de enskilda vägarna<br />
finns där, och att de är i gott skick. För det<br />
är inte bara ni som bor längs den enskilda<br />
vägen som ska åka på den. Då kunde man<br />
diskutera vilken vägstandard som behövdes.<br />
Det är också så att alla andra ska kunna<br />
åka där. Därför ställs det väldigt stora krav<br />
på att vägen ska vara av god standard. Det<br />
är mycket arbete som ni lägger ner.<br />
Jag är som sagt var, medlem i en enskild<br />
vägförening. Jag ska inte säga vilken,<br />
men den är medlem i REV. Jag har kontrollerat<br />
det med min bror på morgonen för<br />
jag tänkte att det skulle se illa ut om jag<br />
kom hit och högtidstalade, och så var inte<br />
väg<strong>samfällighetsförening</strong>en medlemmar<br />
i REV. Men det sa min bror var självklart<br />
att den var. När jag var liten var vi kring 25<br />
medlemmar i den här föreningen. På den<br />
tiden hette det nog mantal. Numera heter<br />
det andelar. Då var det bönderna som hade<br />
olika andelar i vägen beroende på hur stor<br />
gård de hade och hur de utnyttjade vägen.<br />
25 stycken var det som skulle hålla en mil<br />
väg öppen. Idag är vi runt 500 medlemmar<br />
och jag tror att det är så det ser ut på<br />
många ställen runt om i Sverige. Kanske<br />
inte i så stor utsträckning i mitt nuvarande<br />
hemlän, men i övrigt. Det är många<br />
fritidshusboende och jag är en sådan. Jag<br />
har en sommarstuga i gamla kohagen på<br />
mina föräldrars gård och jag är en av de<br />
500 medlemmarna.<br />
Det är klart att ekonomin ser något<br />
bättre ut idag än vad den gjorde då när man<br />
skulle försöka hålla den här vägen igång.<br />
Men det är otroligt mycket som ska göras.<br />
Min pappa var vägfogde, min bror är vägfogde<br />
idag. Det verkar gå i arv och så ser det<br />
väl ut på många andra ställen också. Men<br />
0 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
i alla delar av Sverige<br />
man ska vara medveten om att det finns<br />
en viss skillnad mellan de som varje<br />
dag bor vid en enskild väg och de som<br />
bara nyttjar den ibland. Jag kan tycka,<br />
och jag vet inte om jag svär i kyrkan,<br />
att de som är där ibland har större krav<br />
på vägstandarden än de som bor vid<br />
vägen. Det finns en del av mina grannar<br />
som tror att den här enskilda vägen ska<br />
ha samma vägstandard som E 4 mellan<br />
Stockholm och Södertälje. Det är klart<br />
att så kan det ju ändå inte vara. Där tror<br />
jag att det krävs väldigt mycket dialog<br />
och att man får chansen att informera<br />
om vad som ligger i ansvaret att driva<br />
en enskild väg.<br />
För att återgå till den enskilda vägens<br />
betydelse för landsbygden<br />
är det som infrastrukturministern sa<br />
– om hela Sverige ska leva måste man<br />
se till att man har bra infrastruktur i alla<br />
delar av Sverige. Vi vet att företagandet<br />
ökar på landsbygden. En viktig förutsättning<br />
för det är att det finns vägar,<br />
att det finns infrastruktur och att det<br />
också finns bredband som gör att man<br />
kan vara kontinuerligt uppkopplade.<br />
Och ha den servicen och det stödet<br />
som det innebär. Jag kommer från ett<br />
län jag brukar kalla för Europas skafferi.<br />
Vi har väldigt mycket råvaror. Vi<br />
har guld i marken och ovanpå den. Vi<br />
har skog och stor utbyggnad när det<br />
gäller vindkraften. För att det här ska<br />
fungera måste man ha en infrastruktur<br />
av bra standard. Det handlar inte bara<br />
om att råvaror och det andra vi förädlar<br />
ska kunna lämna våra byar, våra städer<br />
och vårt län. Vi måste också ha varor in<br />
till de verksamheter vi bedriver. Det är<br />
klart att det här är av väldigt stor betydelse.<br />
Som företrädare för ett stort län<br />
kan jag säga att vi är tacksamma för att<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009<br />
regeringen nu har sett till att statsbidraget<br />
har blivit något starkare till de enskilda<br />
vägarna. Men man ska vara klar<br />
över att vi som bor vid en enskild väg<br />
lägger ner väldigt mycket egna pengar<br />
för att det här ska fungera. Det är inte<br />
bara engagemanget och arbetet utan<br />
faktiskt också egna pengar. Det är ett<br />
kraftfullt arbete vi gör för detta. Därför<br />
skulle jag vilja säga att det är bra att de<br />
enskilda vägarna får mera statsbidrag.<br />
Men det är ändå så att om man tittar på<br />
hela vägnätet är det fortfarande så att<br />
man kan säga att enskilda vägar i någon<br />
mening är i strykklass. Därmed inte<br />
sagt att jag som landshövding kommer<br />
att kräva mer statsbidrag. Det tror jag<br />
inte är möjligt inom ramen för hur en<br />
statlig budget ser ut. Det vet jag, som<br />
har suttit i riksdagen i många år. Men<br />
jag tror att man inte bara säger på de här<br />
högtidsdagarna att det är bra med det<br />
engagemang som ni har, utan att man<br />
också i vardagen lyfter fram det arbete<br />
och den kraft som ni besitter. För det är<br />
själva grunden för att allting ska fungera.<br />
Jag vill ge er eloge och samtidigt<br />
tacka för det arbete ni gör. Man kan<br />
inte ta ut det i timpenning, det vet jag<br />
också. Man lägger ner mycket, mycket<br />
mer engagemang än så. Jag brukar säga<br />
till mina grannar på vägen: Om det är<br />
så att ni har synpunkter på vägen så är<br />
det så att man kan inte grusa en liten<br />
byväg på en timme. Det gör man inte<br />
ens inne i Stockholms innerstad. Man<br />
får anpassa sig till den vägstandard det<br />
är och den väg som det innebär att man<br />
far på när man åker på en enskild väg<br />
ute i landsbygden. Man får ta det lite<br />
försiktigt. Det är inte som E 4 mellan<br />
Stockholm och Södertälje.<br />
Stort tack för det arbete ni gör och ett<br />
jättestort grattis till de 100 åren!<br />
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM<br />
Chris Heister – Landshövding i Västerbotten<br />
och ordförande i Tillväxtverket.
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
REVs jubileumsdebatt<br />
Deltagare:<br />
Mats Persson,<br />
generaldirektör Jordbruksverket<br />
Kenneth Kvist,<br />
styrelseordförande Vägverket<br />
Chris Heister,<br />
styrelseordförande Tillväxtverket<br />
Anders Ygeman, ordförande i<br />
miljö och jordbruk/riksdagen<br />
Anna-Klara Snygg, Norra Aröds vs<br />
Christer Ångström, Kärrbackstrand sff<br />
Sven Ivarsson,<br />
förbundsordförande REV.<br />
Jordbruksverket efterlyser<br />
fler bra idéer.<br />
mats persson, generaldirektör Jordbruksverket<br />
Jordbruksverket är ungt jämfört<br />
med REV. Bara 19 år gammalt. Vi har<br />
hand om djurfrågorna och landsbygdsfrågorna<br />
i Sverige och då är naturligtvis<br />
landsbygdsprogrammet det viktigaste<br />
verktyget vi kan använda för att stärka<br />
landsbygden. Landsbygdsprogrammet är<br />
ett stort program som innehåller väldigt<br />
mycket pengar. Det innehåller 35 miljarder<br />
kronor under sju år, dvs 5 miljarder<br />
per år. Jag tycker dels att det finns mycket<br />
pengar i programmet, men<br />
även en långsiktighet. Det<br />
är få områden där man har<br />
något som löper beständigt<br />
under sju års tid. Där<br />
man vet att man kan sätta<br />
in långsiktigt. Jag tycker<br />
att det är en väldigt viktig<br />
signal i programmet. Det<br />
finns till stor del EU-finansiering<br />
i programmet, men<br />
även till stor del svensk<br />
”När det gäller<br />
pengarna är det<br />
en väldigt liten del<br />
som Jordbruksverket<br />
förfogar över.<br />
Den allra största<br />
delen av pengarna<br />
ligger ute på Länsstyrelserna”.<br />
Mats Persson<br />
finansiering. Det är därmed ett väldigt<br />
blandat program. Det är lätt att man tänker<br />
att målet med landsbygdsprogrammet<br />
är lantbruk, och landsbygden är mycket<br />
lantbruk. Det tycker jag inte att vi ska<br />
sticka under stolen med. Men landsbygdsprogrammet<br />
är så väldigt mycket<br />
mer. Det ska skapa förutsättningar och<br />
bra konkurrensförmåga för alla företag<br />
som finns på landsbygden. Alltså inte bara<br />
jordbruksföretag, utan tvärtom för alla<br />
företag som finns på landsbygden. Det<br />
är en väldigt viktig del, för<br />
att landsbygden ska fungera,<br />
så behöver alla typer<br />
av företag fungera. Det ska<br />
ge nya och stabila jobb och<br />
det ska bevara miljön. Av de<br />
35 miljarderna är en väldigt<br />
stor del avsedd för miljön.<br />
Det är alltså en mycket stor<br />
del som går åt till att vi ska<br />
hålla landskapet öppet och<br />
hålla landskapet i bra skick.<br />
4 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Och det är väl viktigt när vi åker på våra<br />
enskilda vägar att vi ser att det är snyggt<br />
runt om dem?<br />
pEngaR hoS länSStyRElSERna<br />
Det är regeringen, Jordbruksverket<br />
och Länsstyrelserna som har hand<br />
om landsbygdsprogrammet. När det<br />
gäller pengarna är det en väldigt liten<br />
del som Jordbruksverket förfogar över.<br />
Den allra största delen av pengarna ligger<br />
ute på Länsstyrelserna. Tanken är<br />
att få igång ett regionalt engagemang.<br />
Det är viktigt att få igång ett bra samarbete<br />
på landsbygden. Det är där de<br />
goda idéerna kommer och de föds inte<br />
bara genom att man stoppar in mycket<br />
pengar. De föds genom gott samarbete<br />
ute i alla delar av landet.<br />
Jordbruksprogrammet anklagas ibland<br />
för att vara byråkratiskt och snårigt<br />
med många olika sorters stöd. Jag<br />
ska peka på några viktiga. Stöd för förädling<br />
av livsmedel och bio-energi har<br />
blivit en stor sak. Eskil Erlandssons idé<br />
om att vi ska konkurrera med Frankrike<br />
om att vara ett stort matland har fått<br />
stort genomslag. Tanken är då inte att<br />
vi bara ska få fram ett antal stjärnkrogar.<br />
Det hela ska spridas neråt och vi behöver<br />
exempelvis bättre vägkrogar, för att<br />
koppla till vägarna. Det ser redan lite<br />
trevligare ut runt om i landet där man<br />
stannar till. Det är en väldigt viktig del i<br />
det hela. Vi ska också få igång alla typer<br />
av företag på landsbygden, och då inte<br />
bara jordbruksföretag utan alla typer<br />
av företag. Man ska utveckla landsbygdsturismen<br />
och där tror jag att vi<br />
har en outvecklad resurs i Sverige. Ute<br />
i Europa ser man att landsbygdsturism<br />
är en väldigt viktig del. Och ska man<br />
utveckla sådana företag så behöver man<br />
självklart bra vägar att åka på. Då kommer<br />
jag in på det som ligger närmast er.<br />
Det finns en stödmöjlighet för plane-<br />
ring och projektering av<br />
lokal infrastruktur. Där<br />
är vägarna naturligtvis<br />
en del. Sedan har det nyligen<br />
kommit en satsning<br />
på bredband. Det var en<br />
ganska stor diskussion<br />
om Sverige skulle använda<br />
de här pengarna,<br />
som man hade möjlighet<br />
att göra, i landsbygdsprogrammet<br />
eftersom det<br />
innebär att Sverige även<br />
måste stoppa in egna<br />
pengar för att få det att<br />
fungera. Det gjorde man<br />
till slut och därför finns<br />
det nu en möjlighet till<br />
stöd för bredbandsutbyggnad.<br />
StÖd till VägfÖRRättningaR<br />
Om vi tittar specifikt på vad av infrastruktursatsningen<br />
som har gått till<br />
Ӏrligt talat<br />
tror jag att det<br />
ibland finns<br />
mer pengar än<br />
det finns riktigt<br />
bra idéer. Vi<br />
behöver få fram<br />
fler bra idéer så<br />
att vi kan stärka<br />
landsbygden.<br />
Alla organisationer<br />
är välkomna<br />
att komma med<br />
idéer”. Mats Persson<br />
Vart tar pengarna som<br />
Landsbygdsprogrammet skickar<br />
till Länsstyrelserna vägen?<br />
Chris heister, styrelseordförande tillväxtverket:<br />
De är inte kvar på Länsstyrelserna,<br />
kan jag säga. Även om jag hade önskat<br />
det ibland beroende på hur vår ekonomi<br />
ser ut. Men det är klart att det är vi<br />
som administrerar detta så det är klart<br />
att pengarna går via oss ut till olika program<br />
och projekt. Det ligger mycket i<br />
det som Mats säger. Det är inte bara så<br />
att man ska skicka iväg pengar. Detta<br />
är skattebetalarnas pengar, både EUs<br />
skattebetalare och svenska skattebetalare.<br />
Det är verkligen viktigt att det blir<br />
enskilda vägar så är det<br />
rätt mycket pengar. Totalt<br />
13 miljoner kronor har<br />
beviljats till 320 projekt,<br />
mestadels vägförättningar.<br />
Det är Länsstyrelserna<br />
som har beviljat pengarna.<br />
Det finns även nationella<br />
pengar i programmet och<br />
då handlar det om utbildning<br />
av styrelseledamöter<br />
i vägföreningar.<br />
Det innebär inte att alla<br />
pengar som finns i Landsbygdsprogrammet<br />
är till<br />
fullo utnyttjade. Ärligt<br />
talat tror jag att det ibland<br />
finns mer pengar än det<br />
finns riktigt bra idéer. Vi behöver få<br />
fram fler bra idéer så att vi kan stärka<br />
landsbygden. Alla organisationer är välkomna<br />
att komma med idéer.<br />
bra verksamhet av de pengarna. Det<br />
finns olika inriktningar på pengarna.<br />
Dels finns det Leader-program som<br />
jag tycker är väldigt intressant. För mitt<br />
län omfattar det hela länet. Man kan<br />
jobba tillsammans väldigt många olika<br />
aktörer för att åstadkomma utveckling.<br />
Jag tror att på det område som man kan<br />
se de enskilda vägarnas betydelse allra<br />
mest, det är just med småföretagsamheten<br />
och i den potential som finns i<br />
besöksnäringen. Då krävs det att det<br />
finns en bra infrastruktur. För annars<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 5
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
REVs jubileumsdebatt<br />
är inte det här möjligt. Så det här går<br />
hand i hand.<br />
hur skapar länsstyrelsen kontakten<br />
med vägföreningarna? måste de<br />
knacka dörr hos er?<br />
Hela Länsstyrelsens och mitt arbete går<br />
ut på att ha goda kontakter med länet.<br />
Det är själva grundförutsättningen.<br />
Sedan ser det lite olika ut i olika län.<br />
I mitt län så har vi ett regionförbund<br />
som i första hand ansvarar för infrastrukturen.<br />
Så ser det inte ut i alla län.<br />
När jag besöker verksamheter, enskilda<br />
individer och medborgare är det klart<br />
att de tar upp infrastrukturen. För den<br />
är ju viktig. Kommer man till Västerbottens<br />
inland eller till glesbygd över<br />
huvud taget så kan man säga att vägstandarden<br />
är rätt besvärlig och det är<br />
klart att det också hindrar utveckling.<br />
Jag arbetar just nu med ett stort projekt<br />
som handlar om att få internationella<br />
aktörer att komma in med kapital när<br />
det gäller besöksnäringen. De säger att<br />
de inte är beredda att göra det om man<br />
inte har en bra infrastruktur. Annars<br />
är det ingen idé att satsa de pengarna.<br />
Så det är klart att ska man verkligen få<br />
utväxling måste det här gå hand i hand.<br />
Då måste man jobba mer tillsammans.<br />
Jag är ordförande i Tillväxtverket, inte<br />
generaldirektör, så jag är inte operativ.<br />
Men det är klart att man måste<br />
arbeta mycket mer tillsammans. Det<br />
nya Transportverket tillsammans med<br />
Tillväxtverket måste arbeta just för att<br />
pengar och utveckling hamnar där de<br />
ger mest utväxling. Det som i grunden<br />
är Tillväxtverkets uppgift är att skapa<br />
goda förutsättningar för tillväxt i hela<br />
landet.<br />
hur kan en vägförening skapa en<br />
relation inom länsstyrelsen? Vi har<br />
Vägverket, regioner i Vägverket,<br />
länsstyrelser och regionförbund<br />
att hålla reda på. de pengar som<br />
landsbygdsprogrammet skickar ut<br />
och som skulle kunna användas för<br />
enskilda vägar. Ramlar de direkt i<br />
regionförbunden?<br />
Chris Heister och Anna-Klara Snygg.<br />
Enskilda vägpengarna går inte över<br />
regionförbundet över huvud taget. De<br />
går inte heller via Länsstyrelsen. Det<br />
du är inne och tangerar är att det är väldigt<br />
fragmentiserat när det gäller den<br />
statliga närvaron på regional nivå. Det<br />
När det gäller riksdagen känns<br />
det ibland som att enskilda<br />
vägar och den typen<br />
av frågor behandlas antingen<br />
styvmoderligt, eller också säger<br />
man att det är en fråga för<br />
trafikutskottet.<br />
anders ygeman, ordförande i miljö och<br />
jordbruk/riksdagen Det ligger nog någonting<br />
i det. För det är klart att en sak<br />
är frågan om vägar och hur de hålls. En<br />
annan sak är frågan om landsbygdsutveckling<br />
och då glider den direkt över<br />
till mitt bord. Så visst finns det en<br />
fragmentisering även på vårt håll. Det<br />
är jag den första att erkänna.<br />
har du varit inne mycket på frågorna<br />
om att man vill ha en bättre situation<br />
på landsbygden?<br />
har regeringen uppmärksammat och<br />
precis tillsatt en utredning för att titta<br />
på staten ute på regional nivå. Den här<br />
regeringen har en syn på att man ska ha<br />
en sammanhållen statlig närvaro ute i<br />
regionerna. Den utvecklingen tillsattes<br />
utav regeringen i torsdags (den 8 oktober<br />
2009). Det är en utredare som heter<br />
Mats Sjöstrand som är generaldirektör<br />
på Skatteverket. Jag är en av fyra experter<br />
och sakkunniga i den utredningen,<br />
för att företräda Länsstyrelserna. För<br />
min egen del tycker jag att Länsstyrelserna<br />
skulle få ett större ansvar för att<br />
hålla samman staten på regional nivå.<br />
För det är problem, kan jag som suttit i<br />
snart två år som landshövding, med den<br />
fragmentisering som det är. Här finns<br />
det verkligen en hemläxa att göra.<br />
Absolut. Vi har landsbygdsprogrammet<br />
hos oss och de olika delarna så att vi kan<br />
vara med och bidra till landsbygdsutveckling.<br />
Det är en levande diskussion<br />
för oss. Både när det gäller mat, när det<br />
gäller bredband och andra saker. Förutsättningarna<br />
för att landsbygden ska<br />
kunna leva och utvecklas.<br />
om du tittar på Eskil Erlandssons<br />
och maud olofssons program, med<br />
centerstämpel på, hur ser det ut på<br />
den socialdemokratiska sidan? kan<br />
6 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
man förvänta sig att det kommer<br />
ett landsbygdsprogram valåret<br />
2010?<br />
Det kan man absolut göra. För den<br />
som vill tjuvläsa det la vi nu i riksdagen<br />
30 sidor om regionalpolitik<br />
och landsbygdsutveckling där det<br />
står vad vi vill göra för att utveckla<br />
landsbygden.<br />
kan du sätta pengar på enskilda<br />
vägar?<br />
Det är väl ni bäst på. Jag tror att, om<br />
man pratar landsbygdsprogrammet<br />
som ligger på min hatt, så har vi varit<br />
ivriga anhängare av att reformera<br />
EUs jordbrukspolitik och föra över<br />
mer pengar till Landsbygdsprogrammen<br />
och rusta ner andra delar av<br />
jordbruksstödet. Det kanske inte är<br />
en vilja som i praktisk handling har<br />
kommit från regeringen.<br />
Anders Ygeman, ordförande i miljö och<br />
jordbruk/riksdagen.<br />
Från riksdagsarbete till<br />
Vägverket. Vad kan du idag<br />
säga om hur ni behandlade<br />
vägfrågorna i riksdagen?<br />
Sköt ni dem lite åt sidan?<br />
Kenneth Kvist styrelseordförande Vägverket.<br />
kenneth kvist, styrelseordförande Vägverket<br />
: Jag arbetade inte primärt med vägfrågorna<br />
i min politiska gärning. Helt<br />
klart har jag nu ett annat fokus på infrastrukturfrågorna<br />
och alla vägfrågorna.<br />
Men redan under tiden i riksdagen<br />
tyckte jag att en bra infrastruktur och<br />
ett bra vägväsende är nödvändigt och<br />
det gäller ju alla väghållares vägar.<br />
2010 när Vägverket, Banverket m fl<br />
går samman till ett trafikverk. tror<br />
du att de frågor enskilda väghållare<br />
markerar då kommer att falla åt<br />
sidan och få en undanskymd roll<br />
bland alla gigantiska satsningar?<br />
Både ja och nej. Organisationsförändringar<br />
det ska man göra när det är<br />
problem med organisationer. Jag har erfarenheten<br />
att Vägverket har fungerat<br />
väldigt bra, fått utnämningar för att<br />
vara en välskött myndighet och haft en<br />
ledning och också en styrelse som har<br />
eftersträvat stor lyhördhet mot samverkanspartners<br />
och Vägverkets kunder.<br />
Snart slås det ihop med andra myndigheter<br />
till ett jättelikt konglomerat. Man<br />
kan väl välja den organisationen och ha<br />
ett trafikverk. Det kommer väl också att<br />
funka och i praktiken kommer det väl<br />
inte att ändra så väldigt mycket. Men<br />
det är klart att styrelsen för Vägverket<br />
vid några tillfällen haft diskussioner<br />
om de enskilda vägarna, och även fått<br />
information om bland annat förhandlingsarbetet<br />
med REV. Jag kan tänka<br />
mig att en ledning och en styrelse för<br />
ett Trafikverk som ska behandla både<br />
sjöfart, järnvägar, vägar och så vidare<br />
inte kommer att ha samma närhet till<br />
den typen av verksamhet. Sedan om<br />
det blir ett problem i den praktiska hanteringen<br />
ute i organisationen eller om<br />
den blir ännu mer rent tjänstemanifierad<br />
eller hur det nu kommer att verka.<br />
Det må framtiden utvisa. I Vägverket<br />
har vi genomfört stora förändringar och<br />
jag tror att vi har en personal som jobbar<br />
för att den här övergången till det<br />
nya verket ska fungera. Det tycker vi i<br />
styrelsen också. Men jag måste säga att<br />
det finns ett engelskt uttryck – don´t fix<br />
what functions. Jag tycker att det ligger<br />
något i det. Det viktiga är inte organisationsformer.<br />
Det viktiga är innehållet.<br />
Det har tagits en del bra steg med<br />
mer pengar till drift och underhåll. Det<br />
har blivit mer pengar så att Vägverket<br />
tillsammans med er kan göra insatser<br />
för det enskilda vägnätet. Det är det<br />
som framförallt är det intressanta. Det<br />
är den innehållsliga sidan. Sedan den<br />
administrativa kappan på det. Den kan<br />
väl ha både fördelar och nackdelar.<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 7
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
REVs jubileumsdebatt<br />
Vad känner du<br />
som medlem<br />
i en enskild<br />
vägförening när<br />
du lyssnar på<br />
det här?<br />
anna-klara Snygg, norra aröds vs:<br />
Ni är uppe på en nivå där inte jag<br />
spelar. Jag sitter ute i en enskild vägförening<br />
med två kilometer lång väg<br />
och 200 fastigheter, varav hälften<br />
åretruntboende. Och ni bollar nu med<br />
miljoner. Jag följer inte med på det. Vi<br />
tar 100000 i årsavgifter så jag är på de<br />
nivåerna. Men här är allt rikstäckande.<br />
Var är kommunerna? Vi har statsbidrag<br />
och tackar så mycket för det. Vi har<br />
fått statsbidrag till en stor ombyggnad<br />
och det var jättebra. Men kommunen<br />
finns inte. Vi har 100 kommuninvånare<br />
som betalar skatt, men inget bidrag.<br />
Grannkommunerna skottar fram till<br />
alla åretruntboende. Vi sliter som hästar<br />
för att leta fram folk som skottar åt oss.<br />
För det finns inga bönder kvar längre<br />
så det är inte så lätt att hitta folk som<br />
skottar heller.<br />
Christer ångström, kärrbackstrand sff: Jag<br />
sitter med ett annat problem. För två<br />
år sedan var jag här och pratade om<br />
bron som syns i programmet. Vi är<br />
en liten vägsamfällighet som sträcker<br />
sig ungefär en mil och det bor ungefär<br />
åtta åretruntboende här, resten är<br />
skogsägare och fritidsboende. Vi äger<br />
och ansvarar för bron som går över<br />
Klarälven. Den är över 100 meter lång<br />
och den är en tickande bomb för vår<br />
del. Det är alltså väldigt få personer<br />
som när det kommer till större renove-<br />
Christer Ångström, Kärrbackstrand sff.<br />
ringar får ta den ekonomiska smällen.<br />
Dessutom är det så att vi i en sådan<br />
här förening saknar kompetens för att<br />
sköta sådana här saker. Jag upplevde<br />
det för två år sedan som att Vägverket<br />
fick uppdraget att hantera och ta tag i<br />
de här frågorna. Och det vet ju alla ni<br />
här att det inte har hänt något på de<br />
här två åren. Jag befinner mig i precis<br />
samma läge idag som för två år sedan.<br />
Bron har blivit två år äldre och jag vet<br />
att inom en tre-fyraårsperiod så har vi<br />
en jätterenovering på gång. Man kan<br />
uppskatta kostnaden till sex miljoner<br />
kronor. Problemet med den här bron<br />
är att det är den enda in- och utfarten<br />
till det här området. När bron renoveras<br />
måste det till en annan provisorisk bro,<br />
och det gör ju inte kostnaderna lägre.<br />
Det vore därför intressant att höra nu<br />
när här finns pengar. Är det något som<br />
vi kan komma i åtnjutande av?<br />
kan ni hjälpa till?<br />
mats persson: Jag kan inte svara på<br />
det. Man kan ha en väldigt bred syn<br />
på användningen av dem och man får<br />
bedöma utifrån de idéer och tankar<br />
som kommer in. Men primärt är det<br />
väl inte för att reparera broar det här<br />
stödet finns. Men jag tycker ändå att<br />
vi måste fundera på hur vi ska använda<br />
pengarna framöver.<br />
pengar till projektering kanske? om<br />
vi river den gamla bron och bygger en<br />
ny – får vi pengar då? fast det låter<br />
inte så smart kanske.<br />
Det är frågan om hur mycket Landsbygdsprogrammet<br />
ska gå in på den här<br />
frågan. Det är inte riktigt rätt fråga.<br />
Men jag tycker, som sagt var, att vi ska<br />
titta på de här frågorna.<br />
anders ygeman: Det handlar väl snarare<br />
om att se till att landsbygden inte avvecklas<br />
än att se till att den utvecklas.<br />
För det kommer inte ske någon utveckling<br />
om ni har samma bro nu som om<br />
fem år. Det känns spontant svårt att användalandsbygdsutvecklingsprogrammet<br />
för den typen av investeringar.<br />
Men spontant, sittandes i miljö- och<br />
jordbruksutskottet, så känns det mer<br />
som en fråga för Vägverket.<br />
Fortsätt ni att<br />
skyffla mellan<br />
verken.<br />
Under tiden så<br />
dör kon.<br />
Sven ivarsson, REV: Det är precis som<br />
Christer säger. Vi har från REVs sida<br />
hållit på i tio år med den här frågan om<br />
Sven Ivarsson, Förbundsordörande REV.<br />
8 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009<br />
8
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
ansvaret för kostnadskrävande konstbyggnader.<br />
Här har man sagt både från politikernas<br />
sida och från verkschefernas sida,<br />
tre generaldirektörer har hunnit komma<br />
och gå i Vägverket, att det här är orimligt.<br />
Att så här kan vi inte ha det. I en statlig<br />
utredning 2001, BREV-utredningen som<br />
Hjalmar Strömberg gjorde, konstaterades<br />
att det här är orimligt. Det går inte att<br />
begära att fjorton hushåll ska svara för en<br />
konstbyggnad som innebär miljoner i reinvesteringar<br />
och underhåll. Och ingenting<br />
händer! När det nu blir ett Trafikverk som<br />
ska svara för Förbifart Stockholm och andra<br />
stora kostnadskrävande investeringar, vem<br />
har då i den myndigheten något intresse för<br />
enskilda vägar? Kanske Transportstyrelsen<br />
ska ta över då? Så har ni ju ytterligare ett<br />
verk att skicka över till. Men under tiden<br />
så måste Christer låta isolera om den här<br />
bron. För annars rostar armeringen sönder<br />
och så ramlar den ner i Klarälven.<br />
Skulle man kunna fundera på att<br />
enskilda vägar är en sådan fråga som<br />
skulle passera och ligga på Jordbruksverket,<br />
där man förmedlar ut pengar till de<br />
enskilda vägarna? för att få rakare rör.<br />
mats persson: Man kan fundera på hur<br />
man ska använda Landsbygdsprogrammet.<br />
Det är lätt att man snuttifierar saker<br />
och ting, att varje centralt verk har sin<br />
egen organisation ute. Nu är det så på det<br />
här området att här har Länsstyrelsen ett<br />
generellt ansvar. Vi har ingen regional<br />
organisation. Då tycker jag att man i det<br />
sammanhanget skulle göra en avvägning.<br />
Det skulle vara en bra väg att gå.<br />
kenneth kvist: Jag vill inte grotta ner mig<br />
i hur statliga anslag och sådant fungerar.<br />
Transportstyrelsen ska vara en inspektionsmyndighet.<br />
Den ska åka ut och säga att den<br />
där bron är snart farlig att åka på. Den ska<br />
ni se till att den blir åtgärdad. Men sedan<br />
är det ju det framtida Trafikverket som<br />
ska se till att den blir farbar, och hjälpa de<br />
här enskilda väghållarna med ekonomiska<br />
medel, kanske tekniskt understöd och produktion.<br />
Eller i alla fall upphandling så att<br />
”Problemet är egentligen<br />
att penningpåsarna<br />
är lite snävt<br />
styrda av politiken.<br />
Man får alltså anslag<br />
till underhåll. Man<br />
får anslag till drift.<br />
Man får anslag till<br />
investeringar. Och<br />
sparar man på administrationen<br />
så är det<br />
inte säkert att det<br />
blir mer väg för detta.<br />
Utan det blir mera<br />
pengar i statskassan,<br />
höll jag på att säga.<br />
Man borde ha ett<br />
smidigare anslagssystem<br />
från staten<br />
till myndigheterna”.<br />
Kenneth Kvist<br />
”Pengar för drift och<br />
underhåll bör gå via<br />
Vägverket”. Sven Ivarsson<br />
det blir bra gjort. Problemet är egentligen<br />
att penningpåsarna är lite snävt styrda av<br />
politiken. Man får alltså anslag till underhåll.<br />
Man får anslag till drift. Man får anslag<br />
till investeringar. Och sparar man på administrationen<br />
så är det inte säkert att det<br />
blir mer väg för detta. Utan det blir mera<br />
pengar i statskassan, höll jag på att säga.<br />
Man borde ha ett smidigare anslagssystem<br />
från staten till myndigheterna. Hur man nu<br />
organiserar myndigheterna, det tror jag är<br />
en viktigare reform att se över än just att<br />
järnvägsexperter sitter i samma lokaler som<br />
vägexperter. För att vägexperter kommer<br />
att vara vägexperter även i ett nytt verk,<br />
och järnvägsexperter kommer att vara järnvägsexperter<br />
också i framtiden. Det kan<br />
man leva med och det kanske man vinner<br />
vissa administrativa besparingar på. Men<br />
det viktiga är att vi inte har så snäva ramar<br />
när riksdag och regering beviljar pengar<br />
att verken i sin praktiska verksamhet blir<br />
låsta. Då skulle det också med en större<br />
smidighet kunna gå att prioritera på ett annat<br />
sätt ifrån myndighetens sida eller från<br />
Trafikverkets sida.<br />
Chris heister: Jag kan inte regelverket i detalj<br />
när det gäller Landsbygdsprogrammet.<br />
Det har jag experter till. Men jag är lite<br />
orolig för att om man hamnar i en situation<br />
att man inte gör bedömningar av behovet<br />
av standard på svenskt vägnät där det hör<br />
hemma. Utan att man ska försöka hitta<br />
andra finansieringskällor och tänja på det<br />
regelverket. Jag tycker nog om jag ska vara<br />
ärlig att det där får man ju göra där vägar<br />
hör hemma. Har man problem är det så att<br />
man får diskutera nivån på statsbidragen<br />
för att kunna lösa saker och ting. Snarare<br />
än att man försöker hitta kringelikrokar på<br />
annat sätt. Sedan är jag av den personliga<br />
uppfattningen att man ska nyttja programmen<br />
på allra bästa sätt och försöka att vara<br />
så obyråkratisk som möjligt. Jag tänjer<br />
gärna på reglerna så mycket jag kan för<br />
att åstadkomma goda förutsättningar för<br />
utveckling i mitt län. Det är självklart, det<br />
är själva grunden för mitt sätt att arbeta. Sedan<br />
är det Tillväxtverkets roll att stimulera<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 9
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
REVs jubileumsdebatt<br />
tillväxt i hela landet. Det handlar om<br />
metodutveckling, det handlar om program<br />
och den delen av verksamheten.<br />
Det handlar inte om infrastruktur i den<br />
meningen som det innebär med inves-<br />
Chris Heister.<br />
teringar för att reparera eller underhålla<br />
en bro. Rollerna är olika. Men det finns<br />
ett grundläggande problem som vi alla<br />
har varit inne på. Det är att staten jobbar<br />
väldigt mycket i stuprör. Och det<br />
där tycker jag man måste komma ifrån.<br />
Nu har översynskommittén med Mats<br />
Sjöstrand i spetsen till uppgift att titta<br />
över detta. Tanken med det nya Trafikverket<br />
som slår samman Vägverket,<br />
Banverket m fl handlar om att ta bort<br />
stuprören. I den meningen tycker jag<br />
att det är bra. Så att man inte sitter och<br />
har någon form av in-fighting mellan de<br />
olika verken, utan verkligen ser till att<br />
man skapar goda förutsättningar med<br />
de resurser man har. Tillväxtverket är<br />
också en sammanslagning. Förut fanns<br />
Glesbygdsverket och Nutek. Jag vill<br />
inte riktigt säga att det är en sammanslagning.<br />
För det är någonting nytt. Det<br />
är en viktig poäng att det inte bara är en<br />
sammanslagning. Men jag tror att det<br />
är bra att vi inte längre har ett särskilt<br />
Glesbygdsverk. Det är inte skillnad på<br />
företagande om man gör det i Hagsätra<br />
eller om man gör företagande uppe hos<br />
mig vad gäller regler och sådan saker.<br />
Det finns grundläggande förutsättningar<br />
som är lite olika. Men själva<br />
metodutvecklingen och att stimulera<br />
till ökad tillväxt, det är desamma i<br />
någon mening.<br />
anders ygeman: För väghållningens del<br />
tror jag att så mycket ansvar som möjligt<br />
finns så nära de som är experter på<br />
vägar som möjligt. Inte hos dem som är<br />
experter på landsbygdsutveckling, jordbruk<br />
eller andra saker. En annan sak är<br />
att vi ska försöka få ut varenda krona<br />
vi kan ur EU-systemet för enskild väghållning.<br />
Kan vi göra det på ett bra sätt<br />
ur Landsbygdsprogrammet så ska vi<br />
göra det. Men huvudansvaret för väghållning<br />
måste vara på Vägverket. Sedan<br />
kan Landsbygdsprogrammet vara<br />
ett sätt att utveckla landsbygden där vi<br />
kan få delfinansiering genom EU.<br />
hur kan du utnyttja de kunskaper<br />
du fått här?<br />
Christer ångström Jag känner mig rätt<br />
tveksam. Men i grunden håller jag<br />
med. Det är givetvis mot Vägverket<br />
det här ska gå. Men även det här med<br />
att underhålla saker är ju grunden för<br />
att det ska bli någon form utav tillväxt.<br />
Utifrån det har jag ändå en känsla av<br />
att vi borde kunna få lite mer hjälp.<br />
Både av kommuner, länsstyrelser och<br />
om det är några andra program som kan<br />
vara aktuella. Men jag förstår också att<br />
huvudspåret är mot Vägverket. Det är<br />
ingen tvekan om det. Men finns det<br />
inga andra möjligheter så står vi här<br />
med tomma kassor. Vi vill gärna ha<br />
dem påfyllda för att kunna klara av en<br />
sådan här hantering som en sådan här<br />
bro innebär.<br />
Sven ivarsson: Jag delar också uppfattningen<br />
att pengar för drift och underhåll<br />
bör gå via Vägverket. Men när det<br />
gäller att få en väl fungerande väghållning<br />
på det lågt trafikerade vägnätet<br />
på landsbygden är det väldigt viktigt<br />
att man har ett uppdaterat regelverk.<br />
Väldigt många av våra medlemmar<br />
har lantmäteriförrättningar som är<br />
gjorda för 50-60 år sedan. Självklart<br />
är inte förhållandena desamma idag.<br />
Därför var det väldigt glädjande att vi<br />
vid kontakterna med Jordbruksverket<br />
för några år sedan fick reda på att vi i<br />
Landsbygdsprogrammet skulle komma<br />
att få en möjlighet att delfinansiera det<br />
här med statliga pengar. Vi skrev raskt<br />
ut till samtliga länsstyrelser och talade<br />
om att nu kommer det att bli en möjlighet<br />
för er att budgetera medel för<br />
bidrag till omprövningsförrättningar<br />
ute i landet. Där känner vi att den statliga<br />
styrningen av länsstyrelserna inte<br />
riktigt har räckt till. Vi fick nämligen<br />
då för två år sedan svar ifrån en länsstyrelse<br />
att de inte skulle komma att<br />
budgetera några pengar för det. För att<br />
de ansåg att satsning på enskilda vägar<br />
inte stämde med deras vision. ´Så det<br />
är ingen idé att ni söker, för om ni gör<br />
det kommer ni att få avslag´. I ett annat<br />
fall var det en länsstyrelse som för fjorton<br />
dagar sedan avbröt bidragsprövning<br />
till dessa projekt. Trots att man hade<br />
pengar kvar i budget meddelade de<br />
till Lantmäteriet att hädanefter kommer<br />
de inte att lämna några bidrag till<br />
den verksamheten. Vi på REV förstår<br />
att det är bra om det här kommer underifrån<br />
i olika regionala projekt. Men<br />
det hjälper ju inte om plantorna inte<br />
kommer upp för att länsstyrelserna<br />
inte släpper upp dem. Jag känner till<br />
att ni resonerar som så att det ska vara<br />
lokalt uppkomna projekt. Men om då<br />
länsstyrelserna inte reagerar?<br />
mats persson: Landsbygdsprogrammet<br />
är som sagt var uppbyggt på att det ska<br />
komma mycket underifrån och det är<br />
alltså länsstyrelserna som ska hantera<br />
det hela. Det innebär att det kan se väldigt<br />
olika ut mellan olika län. Det finns<br />
en spänning i programmet. Om det är<br />
så att man ska ha det här ute i länen<br />
så får det också se olika ut där. Det är<br />
liksom förutsättningen. Sedan får man<br />
titta i efterhand, och jag vet att det har<br />
kommit fram synpunkter på att det kan<br />
se olika ut mellan grannlänen. Men då<br />
20 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
får man titta på det. Men i grunden är<br />
Landsbygdsprogrammet gjort på det<br />
sättet. Jag tror att det är rätt att man<br />
har det så. Då kan det vara så att olika<br />
län fäster olika avseende vad gäller<br />
detta och fördelar pengarna på olika<br />
sätt. Sedan håller jag med i grunden.<br />
Det är inte Jordbruksverket som ska<br />
hålla på med vägar. Vi har använt en<br />
del pengar för vägförrättningar. Men i<br />
grunden tycker jag naturligtvis att det<br />
här är en fråga för Vägverket.<br />
Råd till REV<br />
mats persson: Vi har som många andra<br />
myndigheter varit föremål för utredningar<br />
och statsförvaltningen totalt<br />
sett har setts över. Och så har man<br />
gjort även på vårt område. Det fanns<br />
en diskussion om att man skulle bilda<br />
en livsmedelssäkerhetsmyndighet som<br />
skulle ha påverkat oss ingående. Nu<br />
har man beslutat sig för att inte göra<br />
det. Vi behålls ungefär som tidigare.<br />
Landsbygdsfrågorna är en väldigt viktig<br />
del av det vi arbetar mot och det är en<br />
ökande del. Man flyttar hela tiden över<br />
pengar från den traditionella jordbrukspolitiken<br />
till landsbygdsprogrammet.<br />
Det är något som vi vill arbeta mycket<br />
med och som naturligtvis påverkar det<br />
område ni håller på med.<br />
Rådet är att komma in med bra idéer<br />
till Landsbygdsprogrammet. Vi behöver<br />
fler idéer än vad vi har idag.<br />
anders ygeman: Ett gott råd är en svår<br />
fråga. Det är kanske snarare så att<br />
församlingen här ska ge ett gott råd<br />
till mig om vad vi ska göra. Annars<br />
kan det bli dålig kvalitet på vägarna<br />
framöver. Jag skulle vilja säga: Fortsätt<br />
att kämpa på och fortsätt att framföra<br />
ert aktiva program raka rör med kraft<br />
i kontakter med politiker och myndigheter<br />
i Sverige. Fortsätt att ha en<br />
rak linje där vi kan vara med från flera<br />
olika kassor och bidra till att vi kan<br />
Chris heister: Jag vill bara komplettera<br />
med att det låter här som att länsstyrelserna<br />
sitter och fattar beslut själva om<br />
riktlinjerna för hur man använder resurserna<br />
som finns i Landsbygdsprogrammet.<br />
Till grund för detta ligger varje<br />
län och det ser lite olika ut beroende<br />
på om man har ett regionalförbund eller<br />
inte. Till grund för det här arbetet<br />
ligger ett regionalt tillväxtprogram och<br />
ett regionalt utvecklingsprogram. De<br />
tas fram underifrån, precis som Mats sa.<br />
ha framgångsrik enskild väghållning<br />
i Sverige.<br />
kenneth kvist: När Trafikverket kommer<br />
2010. Var ännu mer aktiva. Jag hoppas<br />
att den kultur som Vägverket försökt<br />
att utveckla, att ha ett gott kringvärldssamarbete,<br />
fortsätter i det nya verket.<br />
Chris heister: För att knyta an till det jag<br />
sa innan. Kunskapen bland allmänheten<br />
om de enskilda vägarna är väldigt<br />
liten och det personliga engagemanget<br />
och den egna plånboken är väldigt viktiga<br />
för att de enskilda vägarna finns.<br />
Jag tror att om fler får upp ögonen för<br />
det, så kan debatten se annorlunda<br />
ut. Sedan är det ju som i alla andra<br />
sammanhang. Att vara aktiv. Och det<br />
kan man väl säga att det har ju redan<br />
gett resultat. Ni<br />
har ju fått mera<br />
statsbidrag nu och<br />
det tror jag är ett<br />
resultat av att ni är<br />
förenade och att ni<br />
är kraftfulla i ert<br />
agerande.<br />
anna-klara Snygg<br />
Jag vill vinkla det<br />
lite annorlunda.<br />
För det första är<br />
jag otroligt tacksam<br />
att vi inte har<br />
Det är en demokratisk beslutsprocess.<br />
Det är ett dokument som man fattar<br />
beslut om. Antingen gör man det i länsstyrelsen<br />
med brett underlag i länet,<br />
eller som i mitt eget hemlän där det<br />
är regionförbundet Västerbotten som<br />
har det ansvaret. Då är det ett politiskt<br />
framtagande av ett utvecklings- och<br />
tillväxtprogram. Det ligger sedan till<br />
grund för hur de här olika programmen<br />
nyttjas. Det är alltså inte bara så att man<br />
sitter och tycker till.<br />
någon bro. Sedan måste jag säga att vi<br />
har fått väldigt mycket god hjälp också.<br />
Vi har haft jättemycket fin hjälp från<br />
Vägverket och REV. Vi är amatörer och<br />
vi behöver ha all den här hjälpen. Så<br />
fortsätt jobba på det viset. Det hoppas<br />
jag att ni gör.<br />
Christer ångström: Jag vill haka på det<br />
Sven sa. Han står och drömmer om hur<br />
det borde vara, och det är väl ungefär<br />
vad jag skulle vilja ha nu. En dröm att<br />
om två år, nästa gång vi har stämma<br />
här, att det inte ser likadant ut igen för<br />
vår del utan att den här brofrågan har<br />
löst sig. Oavsett varifrån de här pengarna<br />
kommer för att på något sätt ha<br />
löst sig för dem som bor inom det här<br />
området.<br />
Foto Gunilla Hellström, Misse N Josefsson<br />
Chris Heister, Anna-Klara Snygg och Christer Ångström avtackas.<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 2
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Vägverkets Generaldirektör Lena Erixon<br />
Nya enskilda vägar i full<br />
Jag har fått det tacksamma ämnet ”Nya enskilda vägar i<br />
full färd mot 2070”. Det gäller verkligen att ta ut svängarna<br />
då. Mitt ärliga svar är att jag inte har en aning. 2070 är<br />
ganska långt bort i framtiden. Men det gör ämnet lite extra<br />
intressant och om vi når så långt som till 2070 här, det vet<br />
jag inte. Men en bit framåt i tiden för att fundera på vad det<br />
egentligen är som händer och hur det kan påverka ert arbete.<br />
Vad är det för framtida utmaningar vi ser? Det är<br />
extra spännande och roligt att få fundera kring<br />
sådana här frågor.<br />
Några utmaningar, som kanske inte är så<br />
konstiga och som vi känner redan idag, är miljö<br />
och klimat. Frågor som diskuteras i allra högsta<br />
grad. Det kommer tillbaka i alla teman. När jag<br />
nyligen hade ITS-kongressen i Stockholm var<br />
ett av honnörsorden sustainability. Hållbarhet<br />
i alla bemärkelser är faktorer som vi diskuterar<br />
och som kommer tillbaka som uttryck och som<br />
ord, och som betyder mycket inom olika saker<br />
för oss. En anledning till att det här kommer att vara viktigt<br />
är självklart att det faktiskt också har ekonomisk betydelse.<br />
Vi har begränsad tillgång till fossila bränslen, vilket gör att<br />
det här blir viktigt för alla att fundera kring. Vi ser konsekvenser<br />
för vår miljö som påverkar våra samhällen och som<br />
också i många avseenden kommer att påverka ekonomiskt.<br />
Att fundera kring hur man hanterar klimatfaktorn är givet<br />
inom alla delar av samhället idag, och kommer att upptas på<br />
många olika sätt. Jag skulle inte bara landa kring klimatet,<br />
för jag tror att miljöfrågorna i stort kommer att ha betydelse.<br />
Miljön påverkar också vår hälsa. Den påverkar med luftföro-<br />
”För vissa arter<br />
är vägrenarna<br />
kanske en av<br />
de viktigaste<br />
platserna för att<br />
de ska kunna<br />
fortplanta sig<br />
och finnas kvar<br />
i naturen.”<br />
reningar och det gör att vi t ex har problem med luftvägarna<br />
när det gäller partiklar. Sådant som i sin tur påverkas t ex av<br />
vilka däck vi väljer. Vi har problem i delar att kunna säkra<br />
upp att ha tillgång till vatten. Buller är ett stort problem idag<br />
och något som vi har att hantera inom vägtransportsystemet.<br />
Det påverkar många människor. Stör på olika sätt, och vi<br />
vet genom forskning att det har betydelse för människors<br />
hälsa.<br />
I miljön ingår även detta med biologisk mångfald<br />
där ni är en viktig del. Vi vet idag att för vissa<br />
arter är vägrenarna kanske en av de viktigaste<br />
platserna för att de ska kunna fortplanta sig och<br />
finnas kvar i naturen. Det kanske inte är så man<br />
tänker om vägrenen. Men de har en väldigt stor<br />
betydelse. Så hur vi slåttrar har väldigt stor betydelse<br />
för hur vi ska kunna bevara den biologiska<br />
mångfalden.<br />
Vi ser ett växande behov av resor och transporter.<br />
Ingenting tyder på att detta minskar. Just<br />
nu är det lågkonjunktur. Då går det ner när det gäller den<br />
tunga trafiken. Men det är en knapp nedgång när det gäller<br />
den lätta trafiken. Allt tyder på att vi kommer ha ett fortsatt<br />
stort behov av att kunna resa och transportera oss. Hur ska<br />
vi kunna få ihop det med den första utmaningen?<br />
Det kommer också självklart att vara stor konkurrens om<br />
offentliga medel. Alltså hur ska vi kunna använda de skatter<br />
vi tar in? Och hur används de på bästa sätt och till vilka verksamheter?<br />
Här tror jag att det kommer att funderas en hel<br />
del framöver. En annan fråga som kommer, och den kommer<br />
nog ganska snart, det är vem som tar<br />
ansvar för vad. Vad ska göras på den<br />
nationella arenan? Vad ska göras på<br />
den regionala och den kommunala<br />
arenan? Vad passar bäst ansvarsmäs-<br />
sigt lokalt? Och vad passar bäst att<br />
göra i privat regi i förhållande till<br />
offentlig regi? Den diskussionen<br />
pågår redan nu och man kan säga<br />
att den här regeringen har tagit rätt<br />
tydliga steg i den riktningen. Mer<br />
börjar föras över till privat regi. Man<br />
lyfter över myndighetsverksamhet<br />
in i bolagsverksamhet. Det pågår<br />
även en diskussion om vad som<br />
ska läggas på den kommunala och<br />
22 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009<br />
FOTO: MISSE N JOSEFSSON
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
färd mot 2070<br />
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM<br />
regionala arenan, kontra vad som ska läggas i den statliga<br />
påsen. Det innebär att just de här frågorna nog också är<br />
något som kommer att diskuteras och funderas över rätt<br />
mycket framöver.<br />
Det finns ett antal utvecklingstrender som jag tror är<br />
viktig att ha koll på. Tittar man på demografi så kan<br />
man säga som f d chefredaktör Hans Bergström: ’Det är<br />
inte mycket vi vet någonting om när det gäller vad som<br />
händer i framtiden. Men demografin den kan vi faktiskt<br />
utläsa. Genom att titta på vad som händer just nu så kan<br />
vi säga åtminstone för ett antal år vad som kommer att<br />
hända framöver.’<br />
Det stämmer nog. För där har vi rätt tydliga delar i<br />
utvecklingen som påverkar på ett sådant sätt så att vi vet<br />
rätt väl vad som kommer att hända inom 10-20 år. Urbaniseringen<br />
är en trend som sker över hela världen. Så<br />
även i Sverige. Det innebär att<br />
våra storstäder och våra tätorter<br />
fortsätter att växa. De växer ut<br />
på bredden. I takt med att transporter<br />
blir bättre så går det också<br />
lättare att förflytta sig. Man kan<br />
bo på en plats och jobba på en<br />
annan. Det innebär att vi får<br />
växande storstadsregioner som<br />
man ska försörja med transporter<br />
på ett hållbart sätt.<br />
Stockholm räknar med att de<br />
ska växa med i princip ett Göteborg<br />
till 2030. Öresundsregionen<br />
är på väg att växa ihop mellan<br />
Malmö och Köpenhamn. Man<br />
kan säga att den också kommer<br />
att bli en väldigt viktig region i<br />
Skandinavien. Det är också yt-<br />
”Det innebär<br />
att vi får allt<br />
färre åretruntboende<br />
på<br />
landsbygden.<br />
Samtidigt kan<br />
man säga att<br />
svensk glesbygdförmodligen<br />
kommer<br />
att vara väldigt<br />
attraktiv. Inte<br />
minst för fritidsboende<br />
och<br />
turism”.<br />
terligare tätorter längs våra kuster som växer. Här kan vi<br />
se rätt tydliga trender som pågår just nu och som kommer<br />
att påverka framöver. Det innebär att vi får allt färre<br />
åretruntboende på landsbygden. Samtidigt kan man säga<br />
att svensk glesbygd förmodligen kommer att vara väldigt<br />
attraktiv. Inte minst för fritidsboende och turism. Får<br />
klimatutvecklingen som man förespeglar idag, enligt de<br />
kartor som görs just nu, då kan man säga att det här landet<br />
kommer att vara ett ganska bra land att leva i. I förhållande<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 23
forts från föregående sida<br />
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Nya enskilda vägar...<br />
till många andra Europeiska länder.<br />
Vi kommer kanske till och med få se det<br />
vi kallar för klimatturism. Att människor<br />
faktiskt drar sig uppåt hit för här har man<br />
ett klimat som är ganska skönt att leva<br />
i. Vi kommer förmodligen också se en<br />
utveckling mot fler dubbla boenden. Att<br />
man reser och arbetar stundtals på olika<br />
platser och befinner sig på olika platser.<br />
En annan väldigt intressant utveckling<br />
som sker just nu är på fordonssidan.<br />
Här tror jag att vi kommer att se en fantastisk<br />
utveckling framöver. Nu spurtar man<br />
för fullt. Det är konkurrens om att finnas<br />
kvar på marknaden. Det räcker inte med<br />
att ha en stor snygg bil som går fort. Den<br />
ska gå på minsta möjliga bränsleförbrukning.<br />
Annars är de förmodligen borta ur<br />
marknaden. Det här vet bland annat de<br />
svenska tillverkarna. I veckan träffade jag<br />
Volvo PV som berättade om sina utvecklingsprogram.<br />
De försöker springa väldigt<br />
fort nu. Både när det gäller landhybrider<br />
och även när det gäller el-tekniken för<br />
att hinna ikapp. Det går inte att sälja ett<br />
bränsleslukande monster i framtiden.<br />
Ingen kommer att efterfråga det. Det är<br />
tufft för biltillverkarna i ett läge när det<br />
redan är överproduktion. Här kommer det<br />
att hända mycket.<br />
En annan sak som är viktig när det gäller<br />
både person- och godstransporter är att<br />
vi transporterar väldigt mycket luft. Detta<br />
kommer förmodligen att bli ohållbart att<br />
göra framöver. Där kommer vi också att<br />
se en utveckling mot att man i stort sett<br />
börjar skräddarsy fordon, både när det gäller<br />
person- och godstransport, efter den<br />
transport som ska göras. Det innebär att vi<br />
väljer olika typer av fordon och olika typer<br />
av transportslag beroende på vad det är för<br />
behov vi har. Om det är arbetspendling,<br />
om vi bor i glesbygd eller om vi ska göra<br />
en resa till fjällen. Förmodligen kommer<br />
vi också att byta transporter på olika sätt,<br />
men köpa en resa då.<br />
Om man tittar på tunga transporter går<br />
”Jag tror att vi kommer<br />
att se en utveckling<br />
där vi minskar<br />
miljöpåverkan väldigt<br />
kraftigt. Den utvecklingen<br />
kan förmodligen<br />
komma ganska<br />
snabbt. Det är en<br />
fråga om hur mycket<br />
man är beredd att<br />
styra från statsmakternas<br />
sida”. Lena Erixson<br />
Plugin-hybriderna ställer krav på tillgång till förnyelsebar energi.<br />
väldigt mycket av resorna åt till att transportera<br />
luft. Lastbilarna går fulla ena vägen<br />
och i princip tomma andra vägen. Här<br />
tror jag att vi kommer att se en helt annan<br />
utveckling. Med hjälp av specialgjorda fordon,<br />
men också med hjälp av ny teknik i<br />
kretsutveckling där vi styr logistiken. Här<br />
finns det väldigt mycket att göra inom alla<br />
transportslag. Det gäller sjöfart, fordon på<br />
väg och järnvägstransporter.<br />
Jag tror att vi kommer att se en utveckling<br />
där vi minskar miljöpåverkan väldigt<br />
kraftigt. Den utvecklingen kan förmodligen<br />
komma ganska snabbt. Det är en<br />
fråga om hur mycket man är beredd att<br />
styra från statsmakternas sida. Hur mycket<br />
man kan jobba med EU-standardisering<br />
och hur mycket tekniken hänger med för<br />
att få fram bra fungerande lösningar.<br />
Det kanske kan se ut så här med plugin-hybrider<br />
som nu testas överallt. Toyota<br />
testar sin just nu och har ett antal runt om<br />
i världen. Volvo är ett annat exempel på<br />
företag som är på väg med plugin-hybrider<br />
som innebär att man på exempelvis<br />
korta arbetsresor ska kunna klara sig med<br />
el. Det ställer i sin tur krav på att vi har<br />
tillgång till förnyelsebar energi. För det<br />
räcker inte att bara gå över till el. Vi måste<br />
också klara av att hantera och producera<br />
elen på ett långsiktigt sätt.<br />
24 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009<br />
FOTO: FORTUM
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Den andra är en lastbil som rullar<br />
med el. Förmodligen kommer vi även<br />
att få utveckling åt detta håll.<br />
Med infrastrukturen har vi två problem.<br />
Det är att klara av att hantera kapaciteten<br />
i tätorterna och infrastrukturen<br />
i landsbygden. Vi tror att vi kommer<br />
att ha möjlighet att ta den nya tekniken<br />
i vår tjänst för att förebygga och underlätta<br />
detta. Nanoteknik är ett exempel<br />
som vi har börjat testa. Den har vi i<br />
dagsläget testat i vägbyggnadsmaterial.<br />
Vi testar den nu på rastplatser, då det<br />
är lättare att hålla rent. Ett exempel på<br />
den är nya typer av betong med helt<br />
andra hållbarheter och miljöegenskaper<br />
än tidigare. Att vi går över till ITS (modern<br />
informationsteknologi) kommer<br />
också att underlätta. Jag tror att vi kan<br />
se en ganska snabb utvecklingstakt.<br />
Från att ha varit en bransch som inte<br />
varit så duktig just på innovation, så<br />
händer det väldigt mycket nu. Det som<br />
är intressant här utifrån det perspektivet<br />
är att fundera på. Hur tar ni den nya<br />
tekniken i anspråk? Hur kommer den<br />
det enskilda vägnätet till godo? Hur<br />
kan ni ha möjlighet att ta in detta och<br />
använda det? Och hur kan vi hjälpa till<br />
i det arbetet? Det är frågor jag tror är<br />
ganska viktiga för att det här inte bara<br />
ska hamna på de mer högtrafikerade<br />
vägarna. Utan även kommer in på det<br />
mer lågtrafikerade vägnätet.<br />
Finansiering är en begränsad resurs.<br />
Frågan är hur vi använder den<br />
skattefinansierade resursen. Redan<br />
idag syns det i den plan vi lagt att det<br />
blir mer och mer medfinansiering som<br />
kommer in. I det som kallas för Stockholmsöverenskommelsen<br />
är över 50<br />
procent medfinansierat från regionen<br />
i form av trängselskatt, broavgifter och<br />
bidrag från kommunerna. Det är en utveckling<br />
som vi tror har kommit för att<br />
stanna. Att vi i större utsträckning ser<br />
att den som använder vägen kommer<br />
”Jag tror att frågorna<br />
om enskilda vägar<br />
är så viktiga att oavsett<br />
om det är en<br />
större eller mindre<br />
myndighet så kommer<br />
de här frågorna<br />
att ha en väldigt stor<br />
betydelse”. Lena Erixson<br />
att vara med och betala. Vi kommer att<br />
titta på olika tekniker där trängselskatten<br />
är ett sätt. Där man alltså styr bort<br />
och skapar mindre trängsel vilket är en<br />
samhällsekonomisk kostnad och istället<br />
styr över på annat vägnät. Eller styr över<br />
till ökad användning av kollektivtrafik.<br />
Att helt enkelt styra människors beteende<br />
i rätt riktning.<br />
Att man använder de här styrmedlen<br />
kommer vi nog se mer och mer<br />
utveckling kring. Att vi som använder<br />
vägen i större utsträckning också får<br />
vara med och betala. Det som har hänt<br />
är att tekniken nu gör det här möjligt.<br />
Sedan finns det frågor som handlar om<br />
integritet, om att läsa av var vi egentligen<br />
befinner oss. Jag skulle vilja citera<br />
det Ericsson sa på ITS-kongressen:<br />
´Använd redan befintlig teknik, dvs<br />
mobiltelefonerna. Och vi mobiltelefonoperatörer<br />
kan tala om att vi vet precis<br />
var ni är någonstans´.<br />
Jag tror att vi framöver kommer att få<br />
se en utveckling som utnyttjar sådant.<br />
Samtidigt som vi kommer att få hantera<br />
t ex integritet.<br />
Då är också frågan: Vem bär vad? I<br />
vissa delar kanske man kan klara<br />
av att alldeles utmärkt finansiera det<br />
här. I andra delar måste man ha samhällets<br />
stöd för att överhuvudtaget klara av<br />
att bedriva verksamheten. Det är också<br />
en fråga som handlar om sådant som<br />
generell beskattning, brukaravgifter<br />
och så möjligheten att när vi går in i<br />
investeringar även funderar över markvärdesstegringar.<br />
Hela finansieringsfrågan,<br />
allt ifrån skattepolitik, avgifter<br />
till hanteringen av hur vi ska fördela de<br />
här bördorna mellan oss. Vem som ska<br />
bära vad för att helt enkelt styra till rätt<br />
efterfrågan. Det tror jag att vi kommer<br />
att se betydligt mer av framöver.<br />
lena Erixon – hur ser du på morgondagen<br />
med ett verk som inte längre<br />
är ett Vägverk?<br />
Väldigt intressant och egentligen är det<br />
väldigt logiskt. För det som har hänt<br />
är att vi har gått mer och mer från att<br />
vara infrastrukturhållare som vägverk<br />
och banverk, de två största verken, till<br />
att bli samhällsbyggare. Utifrån samhällsbyggarperspektivet<br />
är det mycket<br />
logiskt att man jobbar med alla fyra<br />
transportslagen och försöker att hitta<br />
var de rimliga och vettiga lösningarna<br />
är. Istället för att se på varje transportslag<br />
för sig.<br />
du sa vid ett tillfälle att det inte är<br />
rumphugget det som blir kvar. det<br />
blir snarare smalare. och då undrar<br />
man som lillasystern REV om det inte<br />
måste fixas ett testamente till oss?<br />
Vi kommer inte att ha allt per transportslag<br />
längre. Snarare kliver vi på en<br />
annan ledd. Det har funnits en oro att<br />
vissa typer av frågor försvinner. Nu tror<br />
jag att frågorna om enskilda vägar är så<br />
viktiga att oavsett om det är en större<br />
eller mindre myndighet så kommer<br />
de här frågorna att ha en väldigt stor<br />
betydelse.<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 25
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Deltagare i söndagens debatt från vänster: Anna-Klara Snygg, Norra Aröds vs, Per Wenner, direktör på Vägverket, Marie Wikberg, politisk<br />
sakkunnig på Jordbruksdepartementet, Staffan Widlert, generaldirektör för Transportstyrelsen, Gunilla Glasare, samhällsbyggnadschef på<br />
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Ove Willingskär, Hindås VF och Håkan Norén, ordförande för Maskinentreprenörerna, ME<br />
Debatt:<br />
Landsbygdsutveckling<br />
för en morgondag<br />
Marie Wikberg, politisk sakkunnig på<br />
Jordbruksdepartementet:<br />
– Jag arbetar som sakkunnig hos Eskil<br />
Erlandsson. Min främsta koppling till<br />
enskilda vägar är att jag kommer från<br />
Västra Ämtevik i Värmland. Jag har hört<br />
mycket om hur de bråkar i vägföreningen<br />
när de har möten i min by. Men det<br />
kanske bara är där det går till så?<br />
När det gäller landsbygdsutveckling<br />
jobbar vi mycket med det på Jordbruksdepartementet<br />
och även på Näringsdepartementet.<br />
När den nya regeringen<br />
tillträdde kom vi fram till att det inte<br />
gick att jobba som tidigare. Man kan<br />
inte jobba med jordbruk å ena sidan<br />
och näring å andra sidan och tro att man<br />
därigenom har täckt in alla landsbygdens<br />
problem eller möjligheter. Bara för att<br />
man har en keps eller bara för att man<br />
bor på landsbygden kan inte Eskil hjälpa<br />
till med alla problem. Det är helt omöjligt.<br />
Därför är det fruktansvärt viktigt<br />
att man jobbar sektorsövergripande. Att<br />
man alltså jobbar med alla departement<br />
”Ett tips till er är att<br />
läsa landsbygdsstrategin<br />
och kolla vad det<br />
står där om infrastruktur<br />
och kommunikationer.<br />
Slå sedan den<br />
i huvudet på närmsta<br />
politiker och tala om<br />
att det här är faktiskt<br />
något som ni har kommit<br />
överens om.”<br />
Marie Wikberg<br />
när det gäller landsbygdsutveckling. Vi<br />
som bor på landsbygden vill ju kunna ha<br />
en juste skola att skicka våra barn till. Vi<br />
vill ha bra vägar. Vi vill ha integration,<br />
jämställdhet, god ekonomisk utveckling<br />
och jobb på landsbygden. Det är helt<br />
orimligt att tro att det finns två departement<br />
i regeringskansliet som skulle<br />
kunna klara av alla de frågorna. Därför sa<br />
vi 2006 i regeringsförklaringen att vi ska<br />
göra en landsbygdsstrategi och tvinga<br />
alla våra kollegor i alla departement att<br />
vara med och arbeta på det här sättet.<br />
Jag kan erkänna att det var en ganska<br />
tuff resa. För man är bra på väldigt<br />
mycket i regeringskansliet men man<br />
är kanske inte så bra på att ringa t ex<br />
kompisen på utbildningsdepartementet<br />
och jobba sektorsövergripande. Men till<br />
slut fick vi fram landsbygdsstrategin.<br />
Den presenterades i våras. De som sitter<br />
och letar där efter en proposition<br />
och en massa förslag om nya åtgärder.<br />
De får leta förgäves. Vi kände att vi<br />
hade två val. Det ena var att spara alla<br />
26 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
landsbygdsåtgärder till en landsbygdsproposition<br />
och det andra var att göra<br />
en massa redan från dag ett. Vi valde<br />
det senare. Landsbygdsstrategin är<br />
väldigt nyttig för den pekar på det som<br />
är möjligheter för landsbygden och den<br />
pekar på det som är både möjligheter<br />
och utmaningar för landsbygden.<br />
Ni som sitter här är ju lobbyister och<br />
det är ni som kommer att ringa till oss<br />
politiker. Det är ni som kommer att<br />
tala om vad som är fel. Det är ni som<br />
kommer att berätta hur verkligheten<br />
ser ut. Ett tips till er är att läsa landsbygdsstrategin<br />
och kolla vad det står<br />
där om infrastruktur och kommunikationer.<br />
Slå sedan den i huvudet på<br />
närmsta politiker och tala om att det<br />
Per Wenner, direktör på Vägverket:<br />
Min första kontakt med enskild väghållning<br />
var 1969 när jag hjälpte min<br />
far att med jordbrukstraktor röja snö på<br />
en enskild väg. I våras kom jag sedan<br />
aningslös in i det här genom att någon<br />
frågade om jag inte kunde ta den här<br />
rådsgruppen enskilda vägar. Jag tänkte<br />
att det var ett smidigt uppdrag. Jo jo!<br />
Sedan fick jag prata med Sven (Ivarsson)<br />
och insåg att det var världens liv i<br />
den här röran. Vi satte oss och redde ut<br />
ganska mycket mellan fyra ögon. Det<br />
var väldigt spännande och lärorikt. Nu<br />
känns det som om det är på god väg i<br />
rätt riktning.<br />
Det har väl inte undgått någon att<br />
Vägverket har drivit projektet ’Enskilda<br />
vägar i framtiden’? Ni är ju duktiga på<br />
marknadsföring i t ex lokalpressen, <strong>Bulletinen</strong><br />
och överallt. Innehållet tänker<br />
jag tala lite runt nu.<br />
För det första vill jag säga att det<br />
inte handlar om annat än att fördela den<br />
här ramen vi har – en knapp miljard.<br />
Det är den vi ska fördela på ett enkelt,<br />
här är faktiskt något som ni har kommit<br />
överens om. Som hela regeringen<br />
har kommit överens om och som man<br />
har skrivit ner i den här strategin. Det<br />
tror jag är strategins absolut viktigaste<br />
poäng. Det är också så att den här<br />
strategin är viktig för att veta hur man<br />
ska rikta pengarna. Hur gör man det<br />
effektivt? Hur ser man till att man får<br />
jobb, tillväxt och utvecklingskraft på<br />
landsbygden? Den här strategin hjälper<br />
oss som är politiker att fokusera.<br />
Det finns naturligtvis också en massa<br />
pengar som går till landsbygden. De<br />
finns inte i strategin utan i Landsbygdsprogrammet,<br />
som ni säkert känner<br />
till mycket väl och som jag jobbar<br />
en del med.<br />
Enskilda vägar i framtiden<br />
effektivt och rättvist sätt. Det handlar<br />
alltså inte om att öka eller minska den<br />
befintliga ramen. För det ansvaret ligger<br />
inte hos oss. Det ligger hos departementet.<br />
Det handlar inte heller om<br />
att fördela det olika över landet. Att<br />
dra pengar upp till norr eller till söder,<br />
till storstad eller landsbygd. Vi har det<br />
neutralt, ett enkelt och effektivt sätt<br />
att fördela.<br />
Om man summerar vad vi gjort i<br />
projektet ’Enskilda vägar i framtiden’<br />
är det tio punkter (se faktaruta). Den<br />
första punkten är schablonberäkning.<br />
Vi förenklar så enkelt det bara går.<br />
Trafikklasser och klimatzoner är de<br />
två begrepp vi utgår från. Idag är det<br />
fem trafikklasser och vi går ner till tre,<br />
då huvuddelen av vägarna ligger i de<br />
trafikklasserna. Därför finns det ingen<br />
anledning att hålla på och joddla med<br />
fem. Vad gäller klimatzonerna räcker<br />
det faktiskt också med tre. Vi slår ihop<br />
de två södra, för summerar man barmarks-<br />
och vinterunderhållet så är det<br />
likvärdigt i de två södra zonerna.<br />
”För det första vill<br />
jag säga att det inte<br />
handlar om annat än<br />
att fördela den här<br />
ramen vi har – en<br />
knapp miljard. Det är<br />
den vi ska fördela på<br />
ett enkelt, effektivt<br />
och rättvist sätt. Det<br />
handlar alltså inte om<br />
att öka eller minska<br />
den befintliga ramen.”<br />
Per Wenner<br />
EnskilDa Vägar i fraMtiDEn<br />
1. Schablonberäkning<br />
2. Självdeklaration<br />
3. Möjlighet till medfinansiering<br />
på upp till 90 procent<br />
4. Slopad 1000 meters gräns<br />
5. B-vägar undantas i detta skede<br />
6. Begränsad översyn av väghållaransvaret<br />
7. Successiv övergång till det nya<br />
arbetssättet<br />
8. Uppföljning av verkligt utfall<br />
och korrigering vid behov<br />
9. Nationell organisation med<br />
regionalt placerad personal<br />
10. Enskilda vägar en integrerad<br />
del i drift och underhåll.<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 27
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
Debatten fortsätter...<br />
• självdeklaration – förväxla inte den<br />
med skattemyndighetens eller det jordbrukarna<br />
gör till EU för sin redovisning.<br />
Vår är något mycket enklare och smidigare,<br />
och är ett underlag för oss när vi<br />
är ute på inspektioner. Självdeklarationen<br />
görs vart femte år, i samband med<br />
inspektionen. Det gör att vi kan åka ut<br />
utan att egentligen behöva träffa väghållaren.<br />
Vi kan göra inspektionen helt<br />
självständigt om vi vill. Naturligtvis är<br />
ni välkomna att deltaga om ni känner<br />
för det. Men det här är ett enklare sätt.<br />
På sikt tror vi att allt kan fungera så väl<br />
att vi till och med kan ta bort inspektionen<br />
och bara gå på deklarationen, med<br />
ett och annat stickprov. Det vore ett<br />
ytterligare steg mot förenkling.<br />
Medfinansiering har varit uppe här under<br />
helgen i samband med bron. Sent<br />
igår såg jag ritningar över den 111 meter<br />
långa bron över Klarälven. Med det<br />
här nya regelverket kan vi gå upp till<br />
90 procent. Det innebär att vi betalar<br />
5,4 av de 6 miljoner renoveringen beräknas<br />
kosta. Sedan får vi, och ska vi,<br />
ha en diskussion om hur det här ska se<br />
ut. Men att gå högre än 90 procent, då<br />
börjar vi närma oss att det är vi som äger<br />
vägen. Då är det ingen medfinansiering.<br />
Då är det fullfinansiering och det är en<br />
annan fråga. 90 procent tycker vi är ett<br />
bra steg i rätt riktning.<br />
• 1000-metersgränsen slopas. Längden<br />
har diskuterats. Det kanske inte<br />
alltid handlar om 1000 meter utan<br />
kanske en väg som är 900 meter som är<br />
väldigt motiverad. Det är dumt att ha<br />
någon fyrkantig gräns på 1000 meter.<br />
Den tar vi bort och hittar något bättre.<br />
Vi tittar på trafikarbete, beloppsgräns<br />
och annat. Vi ska diskutera med REVs<br />
kansli om hur det ska se ut på ett smart<br />
sätt.<br />
• B-vägarna har varit en fråga som har<br />
diskuterats. Vi valde i ett skede att lyfta<br />
ut dem och inte ta dem nu utan istäl-<br />
”Ni är den första och<br />
största väghållaren.<br />
Medelsvensson kör 1500<br />
mil per år. Det tar alltså<br />
28 år att åka varje väg en<br />
gång. Det är helt sanslöst<br />
att hantera!”<br />
Per Wenner<br />
let göra en större översyn. Men då fick<br />
jag signaler via min chef Lena Erixon<br />
att departementet tyckte att det är en<br />
principiellt viktig fråga. Vi ska inte ha<br />
tätortsvägar. Statens roll är inte tätortsvägar.<br />
Då kontrade jag med att vi hade<br />
tagit bort dem och att nu lägger vi inte<br />
in dem igen. Istället sätter vi oss med<br />
Gunilla Glasare och SKL, och så diskuterar<br />
vi oss samman stat och kommun.<br />
Hur ska ansvarsfördelningen se ut? Vi<br />
vill inte kasta det i knäet på er. Det är<br />
inte ni som ska ha problem med ansvarsfördelning<br />
som stat och kommun<br />
inte riktigt har rett ut. Det ska vi ta på<br />
oss att reda ut hur de ska se ut. Det är<br />
inga jättepengar, men det är en principfråga<br />
att reda ut så att det blir riktigt.<br />
Jag kan som kommuninnevånare se att<br />
i ett nyetablerat område har man hand<br />
om väghållningen och får betala den<br />
själv. Medan i ett äldre område i samma<br />
stad så är det fritt.<br />
• Väghållaransvaret behöver ses över.<br />
Det har både Sven (Ivarsson) och Lena<br />
(Erixon) påpekat. Det finns behov av<br />
en större översyn av hur det här ska se<br />
ut. Vad är den mest rationella fördelningen<br />
mellan de olika aktörerna och<br />
regionernas inflytande? En utredning<br />
till 2012 har dragits igång. Men vi tycker<br />
redan att det finns ett antal självklara<br />
vägar som vi är överens om. Som är<br />
mogna frukter och som uppenbart inte<br />
borde ligga hos oss. Vi behöver städa<br />
upp lite grann och snygga till sådana<br />
uppenbara saker. Men det är inget jättegrepp<br />
vi har tänkt ta där.<br />
Det nya arbetssättet kommer att<br />
innebära förändringar. Vi har sju regioner<br />
och de har jobbat något olika. Det<br />
innebär att det kan se olika ut i de olika<br />
länen. Det gör att modellen kan slå lite<br />
grann så att något län får mer medan<br />
andra får något lite mindre. För att göra<br />
övergången hanterlig har vi en successiv<br />
sådan under fem år. Vi kommer också<br />
att följa upp det på ett bra sätt, så att det<br />
blir riktigt och rättvist. Om vi i samspel<br />
ser att det här inte är bra är vi beredda<br />
att korrigera. Men vi tror inte att vi ska<br />
sitta och hålla på och vrida och vända<br />
på de här rapporterna. Det hjälper inte.<br />
De måste ut i verkligheten och vi måste<br />
se hur de fungerar. Det är då man kan<br />
korrigera och få det här att fungera på<br />
ett bra sätt.<br />
• ny nationell organisation. Vi har organiserat<br />
om oss i Vägverket. Vi är ju<br />
duktiga på det. Vi gör det ju rätt så tätt<br />
nu. Det går inte långt mellan varven.<br />
Men vi tror att det är bra att vi dels kan<br />
ha en nationell organisation för att hålla<br />
ihop bidragsgivningen och se till att vi<br />
får enhetlig rationell hantering. Men att<br />
personerna ändå sitter ute på plats och<br />
kan möta er. Då har vi båda fördelarna.<br />
Att vi är effektiva och samlar ihop resurserna,<br />
men ändå finns där ute på plats.<br />
Dels att enskilda vägar blir en integrerad<br />
del i drift och underhåll. Tidigare,<br />
när jag började på Vägverket, då sa man<br />
lite vanvördigt ’ensliga stigar’, de fem<br />
personerna sitter där borta i korridoren.<br />
Det håller inte idag. De måste vara en<br />
integrerad del och jobba tillsammans<br />
med de andra. Som Åsa (Torstensson)<br />
sa jättetydligt igår: ’Vi måste samverka<br />
väghållare emellan’. I fredags när jag var<br />
på ett möte där vi diskuterade verksamhetsnära<br />
utveckling tillsammans med<br />
kommunerna hade vi med gatuchefer<br />
från stora och små kommuner över hela<br />
landet och kommunalpolitiker. En fråga<br />
vi hade uppe var grusvägsunderhåll<br />
och hur vi skulle jobba vidare där med<br />
handböcker och annan utveckling.<br />
Sven (Ivarsson) – där vill jag ha med er<br />
28 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
i sådana diskussioner. Mycket tajtare:<br />
framtidsfrågor om vad som är viktigt<br />
för er att förändra och utveckla. Även<br />
de här frågorna måste vi ta i, inte bara<br />
det här med löpande bidragsgivning, så<br />
att ni kommer in i väghållarfamiljen. Ni<br />
är ju inte den tredje väghållaren. Ni är<br />
den första och största väghållaren. Ni<br />
har faktiskt totalt sett 42 000 mil. Me<br />
delsvensson kör 1 500 mil per år. Det<br />
tar alltså 28 år att åka varje väg en gång.<br />
Det är helt sanslöst att hantera!<br />
Vad händer nu då? Jag sa att vi måste<br />
vara klara innan vi åker till REV-stämman.<br />
Det var faktiskt på gärdesgården.<br />
Vi gjorde upp med REV före sommaren<br />
och var rätt överens. Det tyckte<br />
jag var skönt. Men det var inte klart<br />
då. Skogsnäringen kom med frågor<br />
och sa att så ville inte de ha det. Att<br />
det skulle mycket mer pengar upp till<br />
norr. Vi hade långa diskussioner och<br />
vägde orden på guldvåg. Till slut har vi<br />
nu landat och fått med dem och LRF<br />
som de tunga parterna. Nu REV när ni<br />
blir lite lugna efter jubileumsstämman.<br />
Låt oss då hitta en tid. Vi kommer att<br />
gå ut med en gemensam information till<br />
era medlemmar om vad som gäller nu<br />
och hur vi jobbar vidare. Sedan kommer<br />
Vägverket att ta ett internt beslut.<br />
Det har vi lärt oss är viktigt att göra och<br />
inte bara låta det landa i en rapport i en<br />
hylla. Istället måste det ske ett beslut<br />
om vem som gör vad och hur vi ska<br />
driva vissa frågor vidare. Så att det blir<br />
jättetydligt i Vägverket också. Vi har<br />
samlat våra regioner och diskuterat de<br />
här frågorna så att alla vet vad de här<br />
förändringarna går ut på. Det känns<br />
spännande.<br />
• närtidssatsningen kanske jag ska<br />
säga något om. För många har ju varit<br />
bekymrade och undrat om det blir något<br />
av det här. Vi har tagit beslut om<br />
153 miljoner. Av de är 70 miljoner redan<br />
utbetalda. Vi är rätt på hugget nu<br />
ute på våra regioner och jag ser att det<br />
under oktober månad har gjorts ganska<br />
mycket som ska avsynas i november.<br />
Prognosen är att vi klarar 151 miljoner<br />
av de 153 under året. Så det är ju ganska<br />
bra? Men det är viktigt att veta och<br />
förstå från politiskt håll att broar inte<br />
är sådär väldigt snabbt att få med. Det<br />
finns med en fjärdedel broar och broar<br />
ska ju vara med en hel del. Men det är<br />
vattendomar som ska in och det är massor<br />
med sådana förberedelser för att få<br />
med broarna på ett bra sätt. Det kräver<br />
lite längre tider och vi får när det gäller<br />
dyra åtgärder vara ännu bättre på att<br />
vara förberedda så att det snabbt går att<br />
komma igång. Men vattendomar och<br />
annat gör att det tar tid och det måste<br />
vi förstå. Och det blir vad jag förstår 50<br />
miljoner i budgetpropositionen även<br />
för 2010. Där kan vi då fokusera mer<br />
på broarna.<br />
När det gäller den långsiktiga planen<br />
är det avsatt 11 miljarder 2010-2021 till<br />
enskilda vägar. Det är alltså 920 miljoner<br />
per år. Därutöver har jag bett vårt<br />
folk sammanställa vad som nu kommit<br />
in från Länsstyrelserna. Där ligger det<br />
lite drygt 250 miljoner för investeringar<br />
under perioden. Men det är väldigt<br />
ojämnt fördelat. Jag vet inte om ni har<br />
varit med där? Något län låg på 4 miljoner<br />
och något annat på 66 miljoner.<br />
Vissa län har inte särredovisat enskild<br />
väghållning alls, så det finns väl anledning<br />
att studera närmare hur pengarna<br />
kommer att falla ut.<br />
gunilla glasare, samhällsbyggnadschef<br />
på sveriges kommuner och landsting,<br />
skl:<br />
För att knyta an till det Per (Wenner)<br />
sa. Jag är väldigt positiv till att ha med<br />
REV i samarbetet vi har med Vägverket.<br />
I det möte vi redan haft har det<br />
framkommit mycket praktiskt användbart<br />
för all typ av väghållning. Vi gör<br />
redan en hel del och har t ex en skrift<br />
som heter ”Här slutar allmän väg”, som<br />
går att beställa från oss. En annan sak<br />
Per tog upp var tätortsvägarna. En fråga<br />
”Man kan göra på<br />
samma sätt som med<br />
vatten och avlopp. Att<br />
knyta en avgift till de<br />
kommunala vägarna<br />
istället för att det går<br />
via skattsedeln”.<br />
Gunilla Glasare<br />
som vi driver är att kommunerna ska ha<br />
möjlighet att ta ut en vägavgift. Idag<br />
är det så att om man bor i ett område<br />
med vägsamfällighet betalar man för<br />
vägarna i området. Dessutom betalar<br />
man skatt som alla andra och därmed<br />
betalar man även till de kommunala<br />
vägarna. Det kan man säga blir orättvist<br />
för medborgarna.<br />
Det här har vi diskuterat med regeringen<br />
flera gånger. När vi nyligen träffade<br />
statssekreterare på Finansdepartementet<br />
och Miljödepartementet tog vi<br />
upp det här. Vi tror att det blir en positiv<br />
effekt om man kan göra på samma sätt<br />
som med vatten och avlopp. Att knyta<br />
en avgift till de kommunala vägarna<br />
istället för att det går via skattsedeln.<br />
Det positiva är att det blir mer rättvist<br />
för alla som bor i kommunen. Men även<br />
att det givetvis blir mer intressant för<br />
kommunen att ta ansvar för mer vägar.<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 29
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
Debatten fortsätter...<br />
Det blir en mycket tydligare koppling<br />
mellan vad man satsar på vägen och<br />
vilket ansvar man tar. Det tror jag har<br />
bäring på det som Per (Wenner) tar<br />
upp att vi har områden där det ligger<br />
enskilda vägar insprängda på ett sätt<br />
som ibland blir ganska krångligt. Det<br />
är därför en fråga vi på Sveriges Kommuner<br />
och Landsting driver.<br />
Vad gäller det här som Marie (Wikberg)<br />
tar upp. Det finns hela tiden ett<br />
slags balans mellan statsbidraget och<br />
hur mycket kommunerna går in och ger<br />
bidrag till de enskilda vägarna. Här är<br />
det viktigt att vi har en bra diskussion<br />
så att det inte blir en fråga om vem som<br />
drar sig ur först. Där kan man jämföra<br />
med folk från Ica, som jag ibland träffar.<br />
De tycker att de sitter med Svarte Petter<br />
för att Konsum har varit så snabba<br />
på att försvinna från de små orterna och<br />
så blir ICA kvar. Därför tycker jag att<br />
det är viktigt att vi har en bra dialog så<br />
att inte staten eller kommunen drar sig<br />
ur på ett sätt som inte blir bra. Det har<br />
väldigt mycket koppling till det Marie<br />
(Wikberg) tar upp, eftersom risken<br />
kanske är störst när vi kommer längre<br />
ut i periferin.<br />
Vem förlorar och vem vinner på det nya<br />
systemet?<br />
Per Wenner: I min bild ska ingen vara<br />
förlorare. Vi har ju ett sammanhängande<br />
vägnät och det är inte längst ut i<br />
änden. Det är där det börjar. Som Åsa<br />
(Torstensson) sa igår genereras 25 procent<br />
från enskilda vägar ut på det större<br />
nätet. Så har vi inga enskilda vägar som<br />
genererar trafik då har vi ingen trafik<br />
på de större vägarna heller. Det hänger<br />
samman med den goda resan dörr till<br />
dörr. Jag ser inte att vi hittar några förlorare<br />
i detta system. När vi gör våra<br />
avvägningar tittar vi i sådana här sammanhang<br />
på samhällsekonomisk nytta.<br />
Men när det gäller det här finmaskiga<br />
nätet kommer vi till slut till en nivå där<br />
det behövs ett politiskt ställningstagande<br />
att hela Sverige ska leva. Att det<br />
Staffan Widlert<br />
”Fem procent av alla<br />
som dör eller skadas<br />
allvarligt gör det på enskilda<br />
vägar. Resten gör<br />
det på andra vägar”.<br />
Staffan Widlert<br />
måste vara möjligt att leva och verka<br />
även ute på landsbygden och att man<br />
då måste ha en viss standard på det<br />
vägnätet också.<br />
i Jordbruksverkets program skriver<br />
ni bla om att frigöra resurser och ge<br />
bättre stöd till väghållarna, dvs att<br />
Vägverket ska vara det. känner du att<br />
det du hör nu innebär att det verkligen<br />
blir ett stöd för en bred landsbygd?<br />
Marie Wikberg: Jag tror och hoppas det.<br />
Regeringen har dels gjort historiens<br />
största satsning någonsin på infrastrukturen.<br />
Vi har också satsat mycket pengar<br />
på enskilda vägar. Jag tror att det är<br />
betydelsefullt. Sedan tror jag också att<br />
det är viktigt att ha en fortsatt diskussion<br />
om varför det är betydelsefullt. Vi<br />
har pratat om kapillärerna och bitarna<br />
längst ut. Man ska vara medveten om<br />
att en väldigt stor del av de enskilda<br />
vägarna är skogsbilvägar. 150 000 km<br />
har jag siffror på. För mina kompisar<br />
hemma är frågan vad man ska med en<br />
skogsbilväg till. Då glömmer man bort<br />
det jag nyligen såg i Dagens Industri.<br />
Där fanns kurvor över Sveriges export<br />
där skogsindustrin har gått om bilindustrin<br />
och står sig ganska stark även<br />
nu under lågkonjunktur. Det är alltså<br />
verkligen hjärtat i Sveriges ekonomi.<br />
Frågan är vad som händer om klimatet<br />
förändras eller om vägarna blir sämre<br />
så att vi inte har möjlighet att få ut all<br />
den skogsråvara vi behöver. Hur slår det<br />
mot Sveriges ekonomi? För jordbrukssektorn<br />
och för skogssektorn är det<br />
enormt betydelsefullt att vi har en diskussion<br />
om de enskilda vägarna. Vem<br />
som ska ta ansvar, vem som ska betala<br />
och hur vi ska lösa det här i framtiden.<br />
Inte minst med tanke på hur mycket<br />
mer skogsråvara vi kommer att behöva<br />
plocka ut i framtiden.<br />
Per Wenner. Som väghållare har vi traditionellt<br />
arbetat mot de transportpolitiska<br />
målen. Men om man nu läser trafikverksutredningen<br />
står det att vi ska<br />
utgå från ett samhällsbyggnadsperspektiv.<br />
Vi har talat om det här med kreativt<br />
samhällsbyggande och det innebär att<br />
vi utöver transportpolitiken tar in de<br />
här näringspolitiska aspekterna i det vi<br />
gör. Vi har traditionellt jobbat mycket<br />
med arbetspendling och dylikt. Till<br />
det kommer nu turismen och det som<br />
sker i den näringen, som väldigt många<br />
är sysselsatta i. Som samhällsbyggare<br />
får vi en vidgad roll att diskutera och<br />
då blir det andra avvägningar. Det blir<br />
mer komplext. Det blir mer faktorer<br />
som ska vägas in.<br />
staffan Widlert, generaldirektör för transportstyrelsen:<br />
Transportstyrelsen har<br />
ansvar för myndighetsutövning inom<br />
transportsektorn. Föreskrifter, tillsyn ,<br />
tillståndsgivning, körkort, registerhållning<br />
och myndighetsutövning är det<br />
vi sysslar med. En hel del av det har<br />
brutits ut ur Vägverket, för att renodla<br />
rollerna. Ambitionen var egentligen<br />
att samla all sådan här verksamhet till<br />
Transportstyrelsen. Men ett undantag<br />
som berör er är att byggnadsverkslagstiftningen<br />
ligger kvar hos Vägverket.<br />
30 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Det handlar om de tekniska frågorna i<br />
samband med vägbyggnad. Regler för<br />
hur man bygger broar och vägar, och<br />
tillsyn av det osv. I utredningen föreslog<br />
vi att även det skulle komma över till<br />
oss. Det hade man kunnat göra. Men<br />
det hade varit ett ganska stort steg. För<br />
det är ganska tekniskt och det är en<br />
speciell kompetens. Vägverket tyckte<br />
att det borde ligga kvar hos dem och<br />
regeringen gick på den linjen.<br />
Så det som det argumenteras för i<br />
<strong>Bulletinen</strong>. Att vi ska ta ansvar för hur<br />
enskilda vägar byggs. Det är bara en<br />
möjlighet om man tar ett stort grepp<br />
och gör det över hela vägsektorn. Att<br />
man flyttar över det här ansvaret till<br />
oss. Någon sådan diskussion pågår inte<br />
nu längre. Vi får väl se vad framtiden<br />
innebär.<br />
En annan sak som också gick att<br />
läsa i tidningen var vilken väg bidragen<br />
ska ta. Om de ska gå via oss istället<br />
för via Vägverket. Där kan jag säga att<br />
bidragsgivning inte är förenligt med<br />
myndighetsrollen. Det är en av de saker<br />
vi har försökt att skilja ut. Som en följd<br />
av trafikverksutredningen kommer antagligen<br />
det enda bidrag vi idag delar<br />
ut, det till flygplatser, att flyttas över<br />
till Trafikverket. Det passar inte riktigt<br />
ihop med myndighetsrollen. Man kan<br />
få en del rollproblem där.<br />
Vår roll idag för enskilda vägar är<br />
liten och jag tror att det kommer att<br />
fortsätta att vara så. Jag tror att de här<br />
synpunkterna mer har dykt upp som<br />
reaktioner på hur mycket pengar det<br />
har varit totalt sett och hur Vägverket<br />
har hanterat uppgiften. Det här med<br />
hur mycket pengar det är blir inte bättre<br />
om uppgiften läggs på oss, det kan man<br />
konstatera.<br />
Vi skulle kunna komma att få en<br />
roll för enskilda vägar i framtiden. Det<br />
är fullt möjligt. Då handlar det om ansvarslagstiftning<br />
som diskuterats många<br />
gånger, och som vi utredde i Transportstyrelseutredningen.<br />
Vi lämnar in de<br />
sista materialen om en vecka. Sedan<br />
får regeringen ta ställning. Det handlar<br />
om den diskussion som började vid<br />
Nollvisionen, som går ut på att man ska<br />
dela ansvaret mellan trafikant och systemutformare.<br />
Idag är det trafikanten<br />
som har det stora formella ansvaret för<br />
säkerheten i vägtrafiken. Väghållaren<br />
har ett ganska litet juridiskt ansvar. Inte<br />
helt obefintligt, men ganska litet jämfört<br />
med andra trafikslag. Det här har<br />
vi ett förslag på hur man skulle kunna<br />
ändra på. Det ändras på de riktigt stora<br />
vägarna i och med ett EU-direktiv. Men<br />
vi föreslår att det ska utvidgas och gälla<br />
alla vägar utom vägar som används lite<br />
för allmän trafik. Även den frågan är<br />
nog rätt så liten för enskilda vägar. Fem<br />
procent av alla som dör eller skadas allvarligt<br />
gör det på enskilda vägar. Resten<br />
gör det på andra vägar. Det är inte på<br />
enskilda vägar den stora frågan ligger.<br />
Den kan påverka er, men inte väldigt<br />
mycket. Dessutom undantas, som sagt<br />
var, en hel del av de enskilda vägarna<br />
om ett sådant regelverk kommer till.<br />
Slutsatsen är att vi idag har en<br />
mycket liten roll. De föreskrifter vi<br />
utfärdar om trafiksäkerhet, miljö och<br />
annat påverkar politiken mycket men<br />
inte själva väghållningen som ni ägnar<br />
er åt. Jag tror att det är ganska bra att<br />
den rollen ser ut som den gör.<br />
trafikinspektionsrollen finns ju kvar.<br />
Vad händer om ett snabbgående tåg<br />
korsar en enskild väg och det händer<br />
en olycka? Om t ex ett godståg faller av<br />
och personer som färdas på en enskild<br />
väg dödas eller skadas?<br />
I plankorsningar är kanske den punkt<br />
där vår verksamhet och REV möts. Vi<br />
har en plankorsningsdelegation och<br />
det har varit diskussioner om att ni vill<br />
vara med i det arbetet. Det är på gång<br />
att ordna det. Där finns det frågor som<br />
hänger ihop.<br />
Håkan norén, ordförande för Maskin-entreprenörerna,<br />
ME: Våra 3 700 företag är<br />
i stor utsträckning leverantörer av drift<br />
och underhåll åt det enskilda vägsys-<br />
Håkan Norén.<br />
”För att kunna öka<br />
effektiviteten och<br />
logistiken tror jag att<br />
man måste hitta samordningseffekter”.<br />
Håkan Norén.<br />
temet. I torsdags beslutade regeringen<br />
att det ska effektiviseras och att innovationsgraden<br />
inom anläggningsbranschen<br />
ska förbättras. Där kommer vi att<br />
ha en stor roll, även på enskilda vägar.<br />
Vad krävs från den enskilda vägföreningen?<br />
Idag är ni 24 000 vägföreningar. I framtiden<br />
kan det inte vara rimligt att det<br />
är så. För att kunna öka effektiviteten<br />
och logistiken tror jag att man måste<br />
hitta samordningseffekter. Vägarna<br />
är så utspridda på landsbygden att de<br />
måste samordnas på ett bättre sätt. Som<br />
exempel kan nämnas att vi tillsammans<br />
med kommuner och länsstyrelser<br />
utbildat 2 000 entreprenörer bland<br />
våra medlemsföretag vad det gäller<br />
enskilda avlopp. I det här landet har vi<br />
900 000 avlopp och av dem fungerar<br />
inte 300 000. De måste också åtgärdas.<br />
Där har vi lagt ner mycket energi och<br />
något liknande koncept kan man säkert<br />
hitta även för enskilda vägar.<br />
forts nästa sida<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 3
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
forts från föregående sida<br />
Debatten fortsätter...<br />
Vad kan vi bli bättre på som<br />
beställare av tjänster?<br />
Jag tror att när man driver en enskild<br />
väg vill man göra det så billigt som möjligt.<br />
Det förekommer mycket ideellt<br />
arbete. Men man måste ändå se till att<br />
man har kvalitet på maskiner och förare,<br />
och framför allt material. Det tror<br />
jag är väldigt viktigt. Det är inte alltid<br />
det billigaste är det bästa. Man måste<br />
tänka lite långsiktigt.<br />
känns det tryggt det som sagts här?<br />
ove Willingskär, hindås Vf: Det vet vi först<br />
när vi kommit en bit på väg. Du kommer<br />
väl ihåg när vi skålade med två<br />
champagneglas på Sheraton i Stockholm<br />
och så slutade det med en bro sju<br />
år senare. Tack för det! Jag var med på<br />
invigningen. För det var inte bara att<br />
glida in på en räkmacka över bron. Det<br />
Ove Willingskär, Hindås VF<br />
var mycket vi hade gjort innan.<br />
Det är bara att se framåt. Och det här<br />
med Maskinentreprenörerna känns bra<br />
att vi har ett gott stöd i. Att vi har flera<br />
och att vi kan fråga. Det är trygghet.<br />
Det märker vi bland våra medlemmar.<br />
De säger inte så mycket om det är<br />
välplogat. Däremot om det är tvärtom,<br />
som det oftast inte är.<br />
är det här med sammanslagning en<br />
modell du tycker att man kan arbeta<br />
vidare på? antingen på frivillig väg.<br />
Eller måste man gå ihop och bli<br />
större?<br />
I Härryda, som jag kommer ifrån, har vi<br />
försökt att göra något gemensamt. Då<br />
säger kommunen som har mittpricken<br />
att de vill ha ett eget avtal. Då ska<br />
de som kör entreprenaden lyfta upp<br />
plogen och köra en kilometer innan<br />
de släpper ner den igen. Då kan man<br />
börja fundera över miljön, men det vill<br />
inte gatukontoret diskutera. Jag tycker<br />
att det ska vara en entreprenör i hela<br />
samhället och att man kan göra upp<br />
notan i efterhand.<br />
32 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Söndagens debatt uppskattades av åhörarna.<br />
gunilla glasare: Nu är vi nog inne på<br />
Lagen om offentlig upphandling, som<br />
inte är mitt specialområde. Jag tror att<br />
man måste hitta samarbetsmöjligheter.<br />
Att det är så ofantligt många föreningar<br />
måste ställa till väldigt mycket praktiska<br />
problem. Jag tror att det behövs<br />
någon form av omorganisation för att<br />
det ska fungera bättre i slutändan.<br />
anna-klara Snygg, kode Vf<br />
Jag sitter ute i verkligheten och hanterar<br />
ungefär 100 000 kr per år. Jag efterlyste<br />
igår kommunen, för vi har inga<br />
kommunala bidrag. Vi har ungefär 200<br />
fastigheter varav 100 bor året runt. Vi<br />
betalar skatt i Kungälvs kommun och<br />
vi håller vår väg själva. Det tycker jag<br />
är orättvist. Vi betalar till vår enskilda<br />
väg och vi betalar ändå full skatt. Jag<br />
undrar om varje kommun själva bestämmer<br />
bidragen?<br />
gunilla glasare: Det är ett frivilligt bidrag.<br />
Varje kommun beslutar själva.<br />
Det skiljer sig väldigt mycket. Vissa<br />
kommuner ger inga bidrag alls.<br />
anna-klara Snygg: Men våra skatter är ju<br />
inte frivilliga.<br />
gunilla glasare: Det är precis som du säger.<br />
Det är två olika saker. Men jag tror<br />
att vägavgifter skulle kunna få ordning<br />
på det här med alla föreningar. Att<br />
kommunen då kunde gå in och ta över<br />
mer av det, där det i slutänden skulle<br />
vara bra att kommunen hade ansvaret.<br />
Det skulle bli väldigt mycket<br />
mer intressant för kommunerna att<br />
ta mer ansvar om det kunde kopplas<br />
till en avgift istället för att det ska gå<br />
på skattsedeln.<br />
anna-klara Snygg: Det tycker jag låter<br />
bra. För oss som sitter i de här små<br />
föreningarna handlar det om pengar<br />
och praktisk hjälp att hitta entreprenörer<br />
och sätt att belägga vägar. Ingen<br />
av oss är utbildade vägingenjörer.<br />
Mycket hjälp kan vi få från REV. Jag<br />
tror också att om vi kan samarbeta lite<br />
fler enskilda vägar så kan vi få det bra.<br />
I år har vi t ex haft jättesvårt att hitta<br />
en vinterväghållare nu när bönderna<br />
har försvunnit från oss. Vägverket förlorade<br />
upphandlingen i området och<br />
då tappade vi Vägverket också på vår<br />
lilla enskilda väg. Vi får alltså ge oss ut<br />
och leta med lykta, för vi har inte de<br />
viktiga kontakterna. Det är viktigt att<br />
också få hjälp med de bitarna.<br />
per Wenner: När det gäller beställarkompetens<br />
borde man kunna nyttja<br />
den bättre vad gäller råd och kompe-<br />
forts nästa sida<br />
REV-medlemmar tycker till<br />
anDErs gEJkE<br />
ängskär-skatEnrångsanD<br />
Vf<br />
”Det är bra att REV<br />
satsar på utbildningar<br />
för styrelseledamöter.<br />
Satsa gärna<br />
ännu mer på det.<br />
Jag uppskattar att få<br />
träffa REV ute i landet,<br />
så kom gärna ut<br />
och ventilera olika frågor på plats.”<br />
kristina MattssOn,<br />
MÖrtarÖ-<br />
BEnÖVikEns Vs<br />
”Vi gick med i REV<br />
för 5-6 år sedan då<br />
jag upptäckte att<br />
det inklusive REVs<br />
medlemsavgift var<br />
halva priset jämfört<br />
med att själva ha en<br />
försäkring. Jag uppskattar<br />
tidningen och all information vi får.”<br />
gunnar BErg-<br />
HOlts, lErHaga<br />
saMfälligHEtsfÖrEning<br />
”Vi är en liten förening<br />
på 80 medlemmar<br />
som behöver<br />
den stora organisationen<br />
som stöd. Det<br />
är många myndigheter<br />
som är inblandade<br />
och det blir<br />
ganska rörigt. Man borde se till att öronmärka<br />
pengar för den här typen av verksamhet.<br />
Önskvärt vore att det gjordes en bedömning<br />
av hur läget är på de enskilda vägarna och<br />
man la en budget utifrån det för 7-8 år. Vi ska<br />
inte behöva vända oss till 5-6 myndigheter.<br />
Det ska vara en myndighet – Vägverket. De<br />
kan i sin tur diskutera med övriga. Det är inte<br />
den enskilda vägföreningens arbete.”<br />
PEr O EnstrÖM,<br />
OttEViks VägsaMfälligHEt<br />
”De flesta som arbetar<br />
i en styrelse är<br />
noviser. Om någon<br />
skulle göra fel är det<br />
bra med en försäkring.<br />
Därför gick vi<br />
med i REV. Vi uppskattar<br />
också tidningen<br />
och möjligheten<br />
att få råd. Ett exempel är att vi frågade REV<br />
vilka företag som var kompetenta och pålitliga<br />
när det gällde att belägga vår väg.”<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 33
forts från föregående sida<br />
Debatten fortsätter...<br />
tens. Att de som inte har den vanan<br />
kan få lära sig vad man ska tänka på.<br />
Vi kan kanske göra mer där. Men vad<br />
gäller produktion och entreprenad så<br />
har vi inte längre de resurserna inom<br />
Vägverket.<br />
gunilla glasare: Jag tror att vi kan ta<br />
med REV i det samarbete vi har kring<br />
praktiskt arbete. Att det är möjligt att<br />
det kan komma fram något där också<br />
som är praktiskt användbart.<br />
ove Willingskär: För ett år sedan begärde<br />
vi hjälp från Vägverkets Region Väst<br />
vad gällde omasfaltering av en väg. Vi<br />
fick mycket bra hjälp. Vi fick också lite<br />
råd om vilka vi kunde kontakta som var<br />
vettiga och hade bra priser. Den biten<br />
var vi nöjda med.<br />
Vad gäller vinterväghållning är vi<br />
tre stycken här från Härryda kommun<br />
som har fått en förfrågan. Där vill man<br />
göra en utredning om vi ska ingå i en<br />
grupp där kommunen tar över skötseln.<br />
30 september, dvs väldigt sent,<br />
fick Hindås vägförening en offert där<br />
man vill ha 220 kr/tim för snöröjning,<br />
620 kr/tim för halkbekämpning plus<br />
ett visst antal kronor för flisen. Utöver<br />
detta vill kommunen ha 25 000 kronor<br />
i administration för våra fem kilometer.<br />
När vi kollade detta visade det sig att<br />
kommunen betalar 45 000 kronor i<br />
grundkostnad för hela den här entreprenaden.<br />
Så skulle de ta in 25 000 av<br />
vardera vägförening så skulle de tjäna<br />
55 000 kronor på detta och inte betala<br />
något själva.<br />
gunilla glasare: Jag känner inte att jag<br />
kan stå till svars för Härryda kommun.<br />
Men däremot hoppas jag att det finns<br />
STORT SOM SMÅTT<br />
– VI KAN DET!<br />
Med kort varsel rycker vi ut och lagar potthål, slaghål, tätar<br />
sprickor och håligheter i asfalterade vägar. Vi underhåller<br />
vägarna med snabelbil – en billig, snabb och effektiv metod<br />
med minsta möjliga trafikstörning. En tidig insats ökar<br />
chanserna för en beläggning med lång livslängd. Vi arbetar<br />
även förebyggande med underhåll av både kommunala och<br />
nationella vägnät.<br />
Anlita oss gärna för ditt projekt. Läs mer på<br />
www.ncc.se/potthalslagning<br />
www.ncc.se<br />
folk här som har en bättre kontakt<br />
med kommunen. Och jag undrar om<br />
det inte är så att kommunen ändå kör<br />
några repor på de enskilda vägarna när<br />
de är ute och kör?<br />
NEJ! – hörs från auditoriet.<br />
lars lindfors, högsmo Vf, nynäshamns<br />
kommun: Vi är väldigt dåligt behandlade<br />
av kommunen när det gäller alla<br />
frågor. Man gräver, bygger och tar bitar<br />
av våra vägar utan att ens fråga. De<br />
håller på med stora förändringar i kommun<br />
men vi är inte ens tillfrågade.<br />
hans Rosén, lantmäteriet: Jag lyssnade<br />
på den här problematiken med vem<br />
som ska ta ansvar, enskilt eller kommunalt.<br />
Ett sätt är att följa Plan- och<br />
bygglagens huvudregel. Kommunen<br />
ska ha ansvar för vägar i planlagda om-<br />
34 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
råden. Så är det inte i t ex Åkersberga<br />
och många andra kommuner. Men lever<br />
man efter Plan- och bygglagen går det<br />
att lösa en hel del problem den vägen.<br />
Mycket av problemen bottnar sig i historiken<br />
med småkommuner som slogs<br />
ihop. Men det kanske är läge att städa<br />
upp där?<br />
Som förrättningslantmätare har vi<br />
försökt lösa de här praktiska problemen.<br />
Vi håller seminarier i vägstrategi<br />
för att peka ut den här problematiken.<br />
Det är så att många kommuner inte har<br />
någon strategi för hur man ska hantera<br />
enskilda vägfrågor. Vi vill peka på förvaltningsproblematiken<br />
över huvud<br />
taget, med vägföreningar i tätort på<br />
över 2 000 medlemmar. Det är ständig<br />
planläggning och så måste man göra om<br />
gång på gång. Och det får medlemmarna<br />
betala. Sveriges största vägförening<br />
är Ekerö med 2 800 medlemmar. Hela<br />
tätorten är en enda stor vägförening<br />
med ständigt ny planläggning. Det är<br />
skolor och företag som hela tiden ändrar<br />
sin verksamhet och ständigt påverkar<br />
andelstalen. Det är inte bra.<br />
Staffan Widlert: Min reflektion är att<br />
frågan rör sig om hur kostnader ska<br />
fördelas. Vad ska man betala själv och<br />
när och på vilket sätt ska samhället gå<br />
in? Där händer det väldigt mycket. Om<br />
vi får en ansvarslag så blir den säkert<br />
avgiftsfinansierad och det kommer att<br />
tas betalt av er för det arbete vi gör. Det<br />
blir i och för sig inte så mycket men i<br />
allt som diskuteras här tycker jag att<br />
det finns den undertonen. Frågan om<br />
hur föreningen av roller går. Det är en<br />
väldigt spännande fråga, men inte så<br />
mycket vårt ansvar.<br />
frågan om kostnadsfördelning.<br />
försvinner den i det nya stora verket?<br />
per Wenner: Jag tror inte att den försvinner.<br />
Det som blir allt mer tydligt är att<br />
vägsystemet hänger samman. Det går<br />
inte att betrakta det som olika delar.<br />
Man åker på en enskild väg. Man åker<br />
på en statlig väg. Det är ett system och<br />
det måste hänga samman. När man<br />
sedan kommer till ansvarsfördelningen<br />
så är det som det står i Plan- och<br />
bygglagen. Den måste utgå från en<br />
politisk grundsyn. Trafikverket kan<br />
inte påverka ansvarsfördelningen och<br />
förändra Plan- och bygglagen. Vi måste<br />
verka genom de system som finns. Och<br />
utifrån de ramar som finns måste vi<br />
göra det bästa av det. Vi måste se till<br />
att få en samverkan och diskussion. Att<br />
alla tre väghållare samverkar och hittar<br />
lösningar som är till gagn för den som<br />
nyttjar vägen. Men ansvars- och rättvisefrågan<br />
är en större fråga än vad som<br />
ligger på Trafikverket.<br />
gunilla glasare: Jag kan inte låta bli att<br />
tänka katten på råttan och råttan på repet.<br />
Som det är nu när vi planerar med<br />
de 417 miljarderna. Så går kommunerna<br />
in och betalar ganska mycket för det<br />
som staten äger. Kommunerna kan ha<br />
en tendens till att tycka att i nybyggda<br />
områden ska de som bor där också ta<br />
hand om och finansiera vägarna. Totalt<br />
sett låter det som att det här är ett jätterörigt<br />
område. Det finns all anledning<br />
att försöka få lite mer ordning.<br />
ur publiken: 40 procent av den enskilda<br />
väghållningen betalas av det privata.<br />
Det kan inte vara rimligt i framtiden.<br />
Stat och kommun måste engagera sig på<br />
ett bättre sätt. Vi hör om brukaravgifter,<br />
broavgifter, vägavgifter till kommunerna<br />
och fordonsskatt. En eventuell ny regering<br />
ger nya infallsvinklar. Det blir för<br />
splittrat. Vi måste väl ha någon form av<br />
inriktning? Man måste hitta strategier<br />
med långsiktigare finansiering.<br />
ove Willingskär: Att kommunerna känner<br />
sig trampade på tårna har med den<br />
utbildning som REV och Lantmäteriet<br />
nu kör att göra. Den är så bra att alla<br />
styrelsefunktionärer får ett så bra kunnande.<br />
Det passar inte alla tjänstemän<br />
och då lägger man locket på.<br />
Foto Gunilla Hellström,<br />
Misse N Josefsson<br />
Eftersnack<br />
sOlVig ElWing, lanDVEttErs Vf,<br />
”Som ny medlem<br />
i styrelsen<br />
har jag lärt mig<br />
väldigt mycket<br />
om framförallt juridiska<br />
frågor här<br />
på stämman. Den<br />
avslutande debatten<br />
med sina<br />
konkreta frågor<br />
var också jättebra.Ansvarsfördelningen<br />
mellan kommunen och vägföreningen<br />
var intressant och resonemanget<br />
om att man både ska betala skatt och<br />
vägavgift.<br />
Programmet är väldigt späckat. Det kunde<br />
gärna spridas ut på fler dagar. Seminarierna,<br />
som jag tyckte var jättebra, var<br />
lite för korta. Jag hade gärna suttit längre<br />
på varje och också velat delta i fler.”<br />
anDErs PEllMYr, MÖlnlYckE Vf,<br />
”Det politiska<br />
käbblet första<br />
dagen där man<br />
skickade bollen<br />
vidare hit och dit.<br />
Det gillade jag<br />
inte. Annars uppskattade<br />
jag det<br />
mesta. Framförallt<br />
seminarierna<br />
som gjorde det<br />
möjligt att uppdatera mig lite.”<br />
Några seminarier kunde utformas så att<br />
frågorna mer anpassas till olika typer av<br />
vägföreningar. Dels för vägföreningar på<br />
ren landsbygd, dels för tätortsnära vägföreningar<br />
där kommunen har en större<br />
roll. Det vore också bra med mer tid för<br />
erfarenhetsutbyte vägföreningar emellan,<br />
både på seminarierna och mellan dem.<br />
Vad gäller den avslutande diskussionen<br />
hade vi velat ha mer tid för frågor. Deltagarna<br />
hade gärna kunnat förflytta sig<br />
från podiet och tagit emot våra frågor under<br />
lite mer informella former.”<br />
PEr-OlOf risMan. skårtOrPs Vf<br />
”Jag hade velat<br />
ha längre tid på<br />
varje seminarium<br />
och bara två parallella<br />
så att det<br />
funnits möjlighet<br />
att delta i fler. Vi<br />
har lång resväg<br />
och hade gärna<br />
stannat lite längre<br />
för att få ut mer<br />
när vi nu ändå tagit oss hit.”<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 35
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Stig Halldorf, Svevia. Anders och Sara Wikström, VägNu. Hans Rosén och Agneta Ericson, Lantmäteriet.<br />
Många företag och organisationer var på plats<br />
för att få kontakt med REVs medlemmar<br />
if – Hans-Otto nilsson, försäkringsjurist:<br />
If tillhandahåller<br />
REVs försäkringslösning<br />
där samtliga medlemmar automatiskt<br />
är medförsäkrade.<br />
Hyltebruks skylt – aimo Juntura:<br />
Vi tillverkar och säljer<br />
vägmärken och skyltar, samt<br />
tillhandahåller det mesta inom<br />
trafiktekniska produkter.<br />
lantmäteriet – agneta Ericson:<br />
Vi är experter på lantmäteriförrättningar,<br />
bildande av<br />
<strong>samfällighetsförening</strong>ar och<br />
gemensamhetsanläggningar.<br />
lindhes advokatbyrå – Bengt<br />
nydahl: REV-medlemmar som<br />
ringer REVs kansli får hjälp<br />
av oss när det gäller juridiska<br />
frågor.<br />
Masab asfalt – rolf Barkeby:<br />
Vi gör oljegrus och arbetar bl<br />
a åt Vägverket över hela Sverige.<br />
nordea – lena timerdahl:<br />
Internetlösningar och finansieringsfrågor<br />
vad gäller vägarna.<br />
Maskinentreprenörerna<br />
– Hampe Mobärg: Vi representerar<br />
3 700 entreprenörer<br />
som vill underhålla och bygga<br />
ut era vägar. Välkomna också<br />
till vår konferensdag ’Den stora<br />
infradagen’ den 5 februari<br />
2010.<br />
regeringskansliet – nils<br />
Hertzberg: Bredbandsfrågor.<br />
Vi är här för att det behövs<br />
Hans-Otto Nilsson, If, och Nils<br />
Hertzberg, regeringskansliet.<br />
Gunilla Franzén, VTI.<br />
Carl-Gustav Andersson och<br />
Råger Palm, Vägverket.<br />
samma envishet och kompetens<br />
för utbyggnaden av bredband<br />
som krävs för enskild<br />
väghållning.<br />
Observera att det finns s k<br />
kanalisationsstöd att söka från<br />
länsstyrelserna. Det utgår för<br />
nedläggning av rör för framtida<br />
installation av bredband och<br />
går att söka när man t ex bygger<br />
om vägen.<br />
schweden splitt aB– Magnus<br />
sandgren: Vi äger en bergtäkt<br />
i Blekinge och säljer makadam.<br />
Det tyska asfaltsbolaget BAGs<br />
produkt Bonit är ett komplement<br />
inom vägbyggnation, och<br />
vi introducerar dem nu på den<br />
svenska marknaden.<br />
skogsstyrelsen – Per christofferson:<br />
På Skogsstyrelsen<br />
är vi ett stort gäng specialister<br />
som jobbar heltid med<br />
skogsbilsvägnätet, som har ett<br />
annorlunda underhållsbehov<br />
än andra enskilda vägar. För<br />
skogsbilsvägnätet krävs att de<br />
klarar tunga transporter under<br />
korta perioder, övrig tid ser behoven<br />
annorlunda ut. Projekteringar,<br />
besiktningar, utredningar,<br />
föreningsbildningar och<br />
planering är sådant vi hjälper<br />
till med.<br />
sVEVia – stig Halldorf: Vi vill<br />
berätta att från januari 2009<br />
är SVEVIA, som tidigare hette<br />
Vägverket Produktion, ett helt<br />
fristående bolag som slåss på<br />
marknadens villkor. Att göra i<br />
ordning grusvägar och sedan<br />
belägga dem är vi proffs på.<br />
Självklart till bra priser. Vi hjälper<br />
också gärna till med både<br />
sommar- och vintervägsunderhåll.<br />
Winväg – Jarmo levänen: Vår<br />
programvara är en hjälpreda<br />
för samfälligheter att sköta<br />
förvaltningen av sin förening.<br />
Vti – gunilla franzen: Vi är på<br />
stämman för att entusiasmera<br />
REVs medlemmar för att fylla<br />
i enkäten om hur de ser på<br />
problem vad gäller grusvägsfrågor,<br />
forskning och utveckling<br />
av grusvägar och enskilda<br />
vägar. Samt frågor om hur vi<br />
ska hantera översvämning av<br />
enskilda vägar.<br />
Vägnu aB – anders Wikström:<br />
Vi har löst ett problem<br />
som REVs medlemmar har<br />
haft i många år. Frågan om<br />
vem som äger vilken fastighet.<br />
Vi är licensierade partners<br />
till Lantmäteriet och erbjuder<br />
aktuell information om vem<br />
som äger vilken fastighet och<br />
möjligheten att hålla informationen<br />
ständigt uppdaterad<br />
via datorn.<br />
Vägverket – Bert-Ove Bergström:<br />
Vi vill berätta om hur vi<br />
ser på kommande regelverk,<br />
möjligheter till statlig medfinansiering<br />
m m.<br />
Text och foto Gunilla Hellström<br />
Foto Misse N Josefsson<br />
36 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
Förbered för ber<br />
Sök stöd för bredbandsutbyggnad<br />
på landsbygden
REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige<br />
Ett stycke levande REV-historia<br />
– Hedersledamot Robert Nydahls minnesord vid REVs årsmöte 2009<br />
Ärade mötesdeltagare och inbjudna gäster!<br />
Det känns angeläget för mig att säga några ord vid detta<br />
REVs 40-årsjubileum. Jag heter alltså Robert Nydahl och är<br />
pensionerad advokat och har varit styrelseledamot, vice ordförande,<br />
i REV i 21 år. Jag valdes in<br />
i styrelsen 1968 samtidigt som dåvarande<br />
länsförbundet i Stockholms län<br />
omvandlades till riksförbund, REV<br />
eller Riksförbundet för enskild väghållning,<br />
som det då hette. Samtidigt<br />
invaldes i styrelsen Arne Eidlerth,<br />
som utsågs till styrelsens ordförande.<br />
Från länsförbundet övertogs styrelseledamöterna<br />
lantmätare Sten Ahlberg,<br />
vägingenjör Gösta Nordenadler<br />
och ordförande i Närlunda vägförening<br />
Edvin Cardell. Alla i den styrelsen<br />
är nu borta, utom jag själv. Det blev<br />
en synnerligen väl fungerande styrelse<br />
och tre av oss, Arne Eidlerth, Sten<br />
Ahlberg och jag själv, tjänstgjorde i<br />
mer än 20 år. Särskilt vill jag framhålla<br />
Arne Eidlerths insats. Ursprungligen<br />
politiker i Landstinget, där han hade<br />
hand om sjukvårdsfrågor samtidigt<br />
som han uppehöll en tjänst i Folksam,<br />
kom han att mer och mer ägna sig<br />
åt REVs verksamhet. Många här av<br />
mötesdeltagarna minns säkert Arne<br />
Eidlerth. Han var en utomordentlig<br />
styrelseordförande, administrativt<br />
skicklig, kunnig i vägfrågor, föredömlig i ledning av verksamheten<br />
och med goda kontakter med myndigheterna.<br />
Hans vänliga och glada attityd mot alla berörda skapade<br />
trivsel och fint samarbete inom REVs verksamhet. Säkert<br />
har Arne Eidlerths insatser betytt oerhört mycket för REVs<br />
framgångsrika utveckling under de gångna åren.<br />
Den första uppgiften för det nybildade riksförbundet<br />
blev naturligtvis att från ett distriktsförbund bli en<br />
rikstäckande organisation, med andra ord värva medlemmar<br />
i hela riket. För detta ändamål ordnades många konferenser,<br />
särskilt på orter med talrika vägorganisationer i bygden runt<br />
omkring. Styrelseledamöterna skickades ut att leda konferenserna<br />
och berätta om hur värdefull REVs verksamhet var<br />
för vägföreningar och vägsamfälligheter. Särskilt gruppför-<br />
Robert Nydahl höll ett uppskattat tal.<br />
säkringen mot skadeståndsansvar betonades. Själv fick jag<br />
som första uppdrag att leda en konferens i Göteborg. Jag<br />
kommer ihåg att efter genomgången av hur förträffligt REV<br />
var och alla fördelar med ett medlemskap, hur ordföranden<br />
i Uddevalla vägförening upphov sin<br />
röst och sa: ’Kan verkligen något bra<br />
komma från Stockholm?’ Onekligen<br />
något avkylande för ambitionerna.<br />
Nåväl, utvecklingen gick framåt och<br />
medlemstillströmningen tog fart.<br />
Från REVs start med cirka 250 medlemmar<br />
till idag närmare 10 000 är<br />
ju inte så dåligt. Själv fick jag arbeta<br />
med de juridiska problemen, som<br />
med åren växte i omfång. Det blev<br />
en del rättegångar och även medverkan<br />
i lagstiftningsarbetet. Jag<br />
fick dessutom uppdraget att skriva<br />
om juridiken i handboken för vägorganisationerna,<br />
EVA-REV. Vidare<br />
blev det självfallet många kontakter<br />
med myndigheterna, Vägverket,<br />
Länsstyrelsen och dåvarande Kommunikationsdepartementet.<br />
På Länsstyrelsen<br />
i Stockholm fanns på den<br />
tiden en länsassessor vid namn Ivan<br />
Meerburg, en kunnig och förträfflig<br />
domare i olika administrativa tvister<br />
på vägområdet. Jag minns att han en<br />
gång ringde mig och berättade att<br />
han hade att handlägga ett svårt mål.<br />
Han redogjorde för tvisten och slutade med att fråga mig:<br />
’Nå, hur skulle du döma?’ Jag har nog aldrig i mitt yrke fått<br />
ett så fint omdöme.<br />
Det finns naturligtvis mycket mer att berätta om REVs<br />
verksamhet under de gångna åren med det överlåter<br />
jag gärna till fil.dr Pär Blomkvist, som fått detta uppdrag av<br />
REVs styrelse.<br />
Ärade lyssnare, jag skall sluta detta anförande med att<br />
tacka REV för det uppdrag i styrelsen, som jag fick för<br />
40 år sedan och som i hög grad berikat mitt yrke och mitt liv.<br />
Många vänner har jag fått och många fina kontakter har det<br />
blivit med åren. Jag värdesätter högt utnämningen till hedersledamot<br />
som erkänsla för mina insatser till REVs bästa.<br />
38 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
Vi underlättar. EHRENSTRÅHLE<br />
I vårt land uppskattas 600 000 människor ha nedsatt rörelseförmåga.<br />
Och alla ska fram. Det är några viktiga förutsättningar för vår verksamhet.<br />
Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.<br />
Alltid på väg<br />
www.svevia.se<br />
BBDO
Nobelpriset i ekonomi 2009<br />
och den enskilda väghållningen<br />
Den amerikanska statsvetaren Elinor Ostrom har, tillsammans med Oliver<br />
Williamson, tilldelats årets Nobelpris i ekonomi. Eller som det egentligen<br />
heter ”Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne<br />
år 2009”. Ostroms forskning handlar om en av de absolut viktigaste frågorna<br />
för vår planets överlevnad: Hur kan vi på ett långsiktigt hållbart sätt ta hand<br />
om våra allmänningar?<br />
I klimatkrisens spår blir Ostroms resultat sprängstoff.<br />
De flesta miljöproblem går nämligen att<br />
betrakta som misslyckanden i att hantera allmänningar.<br />
Föroreningen av luft och vatten, utfiskningen<br />
av våra hav, trängseln på våra vägar är<br />
alla exempel på överutnyttjande av en gemensam<br />
resurs, en kollektiv nyttighet. Den pessimistiska<br />
tolkningen talar om ”allmänningens tragedi”.<br />
Det vill säga det omöjliga i att på ett hållbart sätt<br />
hantera gemensam egendom – det som ägs av<br />
alla, sköter ingen.<br />
gEmEnSam RESuRS<br />
En allmänning är en gemensam resurs som hanteras<br />
av flera brukare i en samfällighet. Ostroms<br />
har studerat allmänningar inom fiskevatten, bevattning,<br />
skogsbruk, vattenresurser och betesmarker.<br />
Hon visar att det är svårt att sköta gemensam<br />
egendom och har funnit åtta viktiga kriterier i<br />
hanteringen av allmänningar:<br />
Elinor Ostrom<br />
Pär Blomkvist.<br />
VIKTIGA KRITERIER I HANTERINGEN AV ALLMÄNNINGAR<br />
1. Den gemensamma resursen ska vara tydligt definierad och<br />
brukarna ska vara en tydlig och avgränsad grupp<br />
2. Arbetsinsatser och vinster från allmänningen ska fördelas rättvist<br />
3. Reglerna för hanteringen ska utformas i samförstånd med<br />
brukarna<br />
4. Möjligheter ska finnas till effektiv övervakning av reglerna och<br />
bruket av allmänningen<br />
5. Det ska finnas en graderad straffskala för överträdelser mot<br />
reglerna<br />
6. Det ska finnas snabba konfliktlösningsmetoder och arenor för<br />
konfliktlösning<br />
7. Myndigheterna måste erkänna brukarnas rätt att hantera<br />
allmänningen<br />
8. Den gemensamma resursen ska helst ingå i ett system med<br />
flera olika nivåer.<br />
foRSkning kRing EnSkilda VägaR<br />
Pär Blomkvist bedriver i nära samarbete med<br />
REV ett forskningsarbete om REV, enskilda<br />
vägar och deras historia. Han kommer att<br />
använda sig av Ostroms resultat och jämföra<br />
hanteringen av de enskilda vägarna i Sverige<br />
med andra allmänningar.<br />
Det är lätt att se likheterna mellan Elinor<br />
Ostroms kriterier för framgångsrik hantering<br />
av allmänningar och den svenska metoden<br />
för enskild väghållning. Ett preliminärt resultat<br />
av Blomkvists forskning är att den enskilda<br />
väghållningen, sedan åtskilliga hundra<br />
år, utgör en bra metod att ta hand om gemensamma<br />
resurser. Den enskilda väghållningen<br />
ska ses som ett bra exempel på hur man kan<br />
undvika ”allmänningens tragedi”.<br />
Dokumentation är dock sparsam kring<br />
den enskilda väghållningen. Pär Blomkvist<br />
har därför kommit överens med REV om att<br />
försöka få hjälp av förbundets medlemmar.<br />
BESVaRa EnkätEn på hEmSidan<br />
– hJälp foRSkningEn<br />
Det skulle därför vara till stor hjälp i Blomkvists<br />
forskning om representanter för REVs<br />
medlemmar ville besvara en enkät som nu<br />
ligger på REVs hemsida. Frågorna baseras<br />
på Elinor Ostroms åtta kriterier. Besvara<br />
frågorna utifrån de förutsättningar som råder<br />
i er vägförening/vägsamfällighet och<br />
använd egna ord. Materialet kommer att<br />
vidarebefordras till Pär Blomkvist och ingå<br />
som underlag i hans rapport.<br />
Text Pär Blomkvist, Fil. Dr. historia, KTH och<br />
Sven Ivarsson, Förbundsordförande REV<br />
40 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009<br />
FOTO: LOKRANZ/AZOTE<br />
FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM
Nya namn och befattningar<br />
i REVs styrelse<br />
Vid stämman i Södertälje 10 oktober 2009 gjordes några<br />
förändringar i styrelsens och valberedningens sammansättningar.<br />
REVs styrelse<br />
Förbundsordförande sven ivarsson, vägingenjör,<br />
Kolviks vsf, Uddevalla<br />
Vice ordf Bengt nydahl, advokat,<br />
Buustamons sff, Åre<br />
nY! Sekreterare, kristina åberg, administratör,<br />
Söderåsens vsf, Sollentuna<br />
nY! Ledamot, christer ångström, jurist,<br />
Kärrbackstrands sff, Torsby<br />
Ledamot, sture källgården, lantmätare,<br />
Evalundsvägens sff, Nacka<br />
Kassör, Margareta Vikgren, ekonom,<br />
Vidja VF, Huddinge<br />
Ledamot, Mikael näslund, företagare<br />
Älvåsenvägarnas sff, Hassela<br />
Suppleanter<br />
Jan Ellström, ingenjör,<br />
Björknäs vf, Nacka<br />
uno Jakobsson, advokat,<br />
Kringelfjordens sff, Älvdalen<br />
lotta thisell, företagare,<br />
Roxenbaden-Korsvik vf, Linköping<br />
nY! Jan Johansson, företagare,<br />
Kållekärrs vf, Tjörn.<br />
Foto Misse N Josefsson<br />
Kristina Åberg,<br />
ny sekreterare.<br />
Christer Ångström,<br />
ny ledamot.<br />
Jan Johansson, ny<br />
suppleant.<br />
Ulf Sävström<br />
ny VD för REV<br />
– Vi satsar nu på ökade resurser inför<br />
framtiden, säger REVs förbundsordförande<br />
Sven Ivarsson. Även i fortsättningen<br />
vill REV vara en stark och<br />
positiv kraft för att kunna tillvarata<br />
medlemmarnas intressen. Målet är<br />
att bevara ett bra tillgängligt vägnät<br />
för alla. Inte bara för de tiotusentals<br />
företag som är belägna och beroende<br />
av enskild väg, utan även för alla andra<br />
som utnyttjar de enskilda vägarna.<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 4<br />
REV nytt<br />
Till ny verkställande direktör<br />
i REV har utsetts<br />
Ulf Sävström, civilekonom<br />
med inriktning mot<br />
redovisning och finansiering.<br />
Ulf var tidigare chef<br />
för tillsynsavdelningen på<br />
Energimarknadsinspektionen<br />
som bl a utövar till-<br />
Ulf Sävström, ny VD.<br />
syn över landets reglerade<br />
monopol – el-, gas- och fjärrvärmenäten. Han<br />
har även erfarenhet från regeringskansliets<br />
Närings- och Miljödepartement, samt en rad<br />
branschorganisationer inom energiområdet,<br />
senast på Svensk Energi.<br />
– Jag anser att de enskilda vägarna fyller<br />
en viktig roll i det svenska vägnätet säger Ulf<br />
Sävström. Många människor och företag är<br />
beroende av en väl fungerande, effektiv och<br />
rationell enskild väghållning. Jag tycker att<br />
det ska bli spännande och intressant att få<br />
förmånen att arbeta med den enskilda väghållningen<br />
i Sverige och med de frågor som<br />
medlemsföretagen möter. Jag hoppas att vi<br />
kan ha en god kommunikation och ett gott<br />
samarbete. Allt i syfte att tillvarata era intressen<br />
och på bästa sätt kunna representera er<br />
mot politiker, myndigheter och andra organisationer.<br />
Viktiga frågor för förbundet att nu<br />
arbeta vidare med är bl a gränsdragnings- och<br />
ansvarsfrågor mellan statlig, kommunal och<br />
enskild väghållning samt landsbygdsprogrammets<br />
och momsfrågornas hantering.<br />
– Hör gärna av er till mig eller oss andra<br />
på kansliet 08 - 20 27 50 med synpunkter,<br />
önskemål och kommentarer. Ni kan nå mig<br />
på följande sätt: ulf.savstrom@revriks.se eller<br />
070 – 290 42 00 eller 08 – 440 24 61.
Gropig väg? Den hyvlar jag!<br />
Vägarbeten utföres, i Storstockholm<br />
med omnejd:<br />
• Hyvling, kameraövervakad<br />
• Bombering (väglutning för vattenavrinning)<br />
• Reparation av vägtrummor<br />
• Dikesrensning<br />
• Borttagning av stenar i väg<br />
eller vägkanter med gripskopa<br />
• Spridning av väggrus<br />
Medlem i<br />
Ring: 070 651 90 71 Låg<br />
F-skattsedel finns.<br />
Ansvarsförsäkring finns via if.<br />
HYLTEBRUKS<br />
SKYLT AB<br />
Lättmonterat farthinder<br />
av gummimoduler<br />
Begär vår broschyr!<br />
Tel. 0345-109 70<br />
Fax. 0345-172 70<br />
info@winterquist.com<br />
SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM<br />
– Det ni behöver finns hos<br />
www.skogma.se<br />
Skogmahuset, 830 70 Hammerdal<br />
Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87<br />
framkörningsavgift!<br />
Kostnadsfri rådgivning<br />
i vägjuridik till<br />
REVs medlemmar<br />
Vi har särskild inriktning mot:<br />
fastighetsrätt, vägjuridik,<br />
miljöskador, boutredningar<br />
och arvsrätt.<br />
Annonsera i<br />
REV <strong>Bulletinen</strong>!<br />
Ring kansliet<br />
08- 20 27 50<br />
Bengt Nydahl,<br />
Uno Jakobsson och<br />
Line Zandén Gren<br />
Riddargatan 35-37<br />
114 57 Stockholm<br />
Tel 08-723 15 00<br />
info@lindhes.se<br />
www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968<br />
42 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009
HYLTEBRUKS SKYLT AB<br />
Din totalleverantör av trafiktekniska produkter<br />
Visslebo<br />
M<br />
Begär vår broschyr!<br />
VÄGMÄRKEN<br />
VÄGGRINDAR<br />
TRAFIKSPEGLAR<br />
REKLAMSKYLTAR<br />
FORDONSSKYLTAR<br />
RÅGÅNGSSTOLPAR<br />
AVSTÄNGNINGSMATERIAL<br />
SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR<br />
Kör sakta<br />
lekande<br />
barn<br />
Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com<br />
Hemsida<br />
från<br />
enskildvag.se<br />
Endast<br />
1625:-/år*<br />
Specialisterna på beläggning av<br />
Enskilda Vägar<br />
Beläggning av grusvägar.<br />
Nya slitlager p å beläggningar.<br />
Hållagning med maskin.<br />
Förstärkning med<br />
indränkt makadam.<br />
Kontakta oss för rådgivning!<br />
MASAB ASFALT AB<br />
Wiboms v äg 8, 171 60 Solna<br />
Tel 08-730 31 20<br />
Arbetschefer:<br />
Tel 070-690 53 70, -71, -72<br />
www.masabasfalt.com<br />
Skaffa hemsida till<br />
vägföreningen!<br />
En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att<br />
veta vad som händer i området och kommunicera<br />
med medlemmar och styrelse. Dessutom<br />
spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är<br />
mycket enkel att använda; hanterar du Word<br />
kan du administrera sidan.<br />
För mer information gå in på<br />
www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på<br />
tfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se<br />
* Startavgift på 1 000:-<br />
tillkommer första året.<br />
FÖR VÄGEN<br />
Förhindrar imbildning<br />
Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0<br />
grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid<br />
temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket<br />
bättre bild jämfört med traditionella speglar.<br />
Underhållsfri<br />
Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan.<br />
Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild<br />
under lång tid.<br />
Vattendroppar<br />
Spegelyta<br />
Diffus reflektion orsakad av<br />
vattendroppar<br />
Tel 054-51 21 30<br />
Fax 054-51 21 39<br />
Komplett sortiment för väg och<br />
skyltning besök vår hemsida<br />
www.provia.net<br />
Konventionella speglar HYDRO speglar<br />
Box 9,<br />
663 21 Skoghall<br />
Skikt av Super-Hydrophillic<br />
Jämn vattenfilm<br />
Spegelyta<br />
Normal reflektion tack vare<br />
Super-hydrophilic skiktet<br />
Besök: Vidövägen 1<br />
www.provia.net<br />
<strong>Bulletinen</strong><br />
utgivningsplan 2010<br />
Nr / 0<br />
Sista bokningsdag 3 feb<br />
Annonsoriginal 0 feb<br />
Utgivning 7 mars<br />
Nr 2/ 0<br />
Sista bokningsdag 27 april<br />
Annonsoriginal 4 maj<br />
Utgivning 0 juni<br />
Nr 3/ 0<br />
Sista bokningsdag 2 aug<br />
Annonsoriginal 9 aug<br />
Utgivning 8 sept<br />
Nr 4/ 0<br />
Sista bokningsdag 3 nov<br />
Annonsoriginal 0 nov<br />
Utgivning 8 dec<br />
<strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009 43<br />
Vattenfilm
Prenumerera<br />
på REV <strong>Bulletinen</strong><br />
för bara 80 kr/år<br />
B POSTTIDNING:<br />
Returadress:<br />
REV, Riksförbundet Enskilda Vägar<br />
Riddargatan 35-37<br />
114 57 Stockholm<br />
Nyutgåva av EVA-REV<br />
1 1 1 0 1 3 4 0 0<br />
REVs handbok är till stor hjälp för dig som arbetar med enskild väghållning.<br />
Här finns allt du behöver veta om:<br />
• Lagar och bestämmelser<br />
• Ekonomi<br />
• Teknisk väghållning<br />
• Trafikfrågor<br />
• Miljö<br />
• Försäkringar<br />
• En samling matnyttiga formulär.<br />
Är det fler i vägföreningen som vill ha <strong>Bulletinen</strong> direkt<br />
i brevlådan? I REV-medlemskapet ingår ett exemplar<br />
av <strong>Bulletinen</strong>. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år för<br />
medlemmar och 0 kr/år för övriga.<br />
Ring REVs kansli, tel 08-20 27 50, och beställ din<br />
prenumeration.<br />
Vägen framåt!<br />
Använd VägFas för administration av er vägförening<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Handboken kostar för medlemmar i REV<br />
550 kr + moms och porto.<br />
För övriga är priset 850 kr + moms och<br />
porto.<br />
Beställ från kansliet<br />
på tel: 08-20 27 50.<br />
44 <strong>Bulletinen</strong> Nr 4 • 2009<br />
Slipp Excel arken! – Gör allt mycket mera effektivt och enklare. Hanterar andelstal även enligt ton/km metoden. Hanterar bidrag och fasta avgifter per fastighet. Underh<br />
Du får ett komplett medlemsregister<br />
Du får utskrift och beräkning av medlemsavgifter<br />
baserat på bl.a andelstal och ägarandelar<br />
Du får fakturajournalen som visar betalda och förfallna<br />
medlemsavgifter, samt utskrift av påminnelser<br />
Du får utskrift av debiteringslängd och medlemsförteckning<br />
Du kan skapa utskrifter på BG- och PG-avier<br />
•<br />
Ladda ner och prova VägFas gratis på www.vagnu.se<br />
VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista.<br />
VägNu AB<br />
Flintvägen 91<br />
141 34 Huddinge<br />
Fax: 0176-799 59<br />
E-post: info@vagnu.se<br />
ållsavtal ger dig nya programfunktioner. Användarvänligt! Vem som helst kan administrera. Utvecklat i Sverige. Medlemmar i REV får 20% rabatt. Testa helt gratis.<br />
www.vagnu.se<br />
Gör asfaltjobbet faltjobbet själv!<br />
Potmix® Asphalt Repair -<br />
Prosens permanenta<br />
reparaonasfalt.<br />
• Borsta rent<br />
• Lägg ut<br />
• Komprimera<br />
Specialerbjudande:<br />
www.potmix.com/rev v<br />
Direkt från svenska llverkarenn<br />
Ring: 016 422 967