tio procents tillväxt i tio år” - Veckans Affärer

va.se

tio procents tillväxt i tio år” - Veckans Affärer

TIDSAM 0933-18

Sorry Svanberg: hög tid att Sälja ericSSon

va analys Därför har telekomjätten gått från spännande tillväxtbolag till indexaktie

InDIEn

2007

tio procents

tillväxt i tio år”

N u m m e r 1 8

3 m a j 2 0 0 7

p r i s 5 5 k r

För andra året i rad

återvänder va

till världens viktigaste

tillväxtmarknad.

indien bär den globala

superkonjunkturen

på sina axlar.

Pallar landet

för trycket?

FI : bötFäll FonDhanDlarE som IntE rapportErar InsIDEraFFärEr


V a INNEHÅll

12 chefredaktören

Den indiska paradoxen.

INSIDER

9 mitt liv som wallah

10 mina kunder jobbar på börsen

11 jag är den som bär boxen

DIREKT

14 dataspel för miljarder

Starbreeze förbereder världslansering.

18 försvarar finansinspektionen

Ingrid Bonde om kampen mot insiderbrott.

23 va:s dom om utförsäljningarna

Affärsmässighet viktigare än politik.

TEma mIljö

20 kemtvätt utan kemikaler

Tyskarna intresserade av svensk teknik.

21 var finns klimatinvesteringarna?

Per Olof Lindsten har inte hittat några.

BöRS & aNalyS

24 sälj ericsson

Alldeles för osäkra utsikter för aktien.

25 börssnack

Alla skvallrar om Skanska.

27 framtiden är skakig

Mobil-tv och ip-tv är Ericssons stötestenar.

29 börskrönika

Dags att rensa i portföljen.

SPECIal

32 alla ögon på indien

Världens viktigaste tillväxtmarknad.

42 svenskarna som gör succé

Varje månad öppnas ett svenskt företag i Indien.

52 framtidslandets dubbla ansikten

Cecilia Aronsson om den indiska paradoxen.

PRofIl

56 gerteric lindQuist

Möt den slipade lantisen som styr Nibe.

aTT:ENTIoN

63 svenska säljare saknar status

Framgångsföretagen gör inte som vi.

67 hajpat på nätet

Med vågskvalp på krogen.

69 ferrarisamlarnas julafton

Drömmar under klubban.

71 börsguiden

77 kinakonsten erövrar väst

Och priserna är bara i sin linda.

81 mats odell perfekt för ngm

Hårdvinklat om utförsäljningarna.

82 perspektiv: gunnar lindstedt

En fråga om förtroende.

omslagsfoto : håkan elofsson

32

56 24 77


a f fä r s s a j t e n f ö r e n n y g e n e r at i o n – f r å n v e c k a n s a f fä r e r o c H t v 4

tävla ocH vinn

en plasma-tv!

som va-läsare är det lätt att

hålla sig ständigt uppdaterad – allt

du behöver göra är att prenumerera

på vårt dagliga nyhetsbrev.

Helt gratis.

På Ekonominyheterna.se hittar

du alltid de viktigaste affärsnyheterna,

aktieanalyser och börskommentarer

i realtid, trendspaningar

och artiklar om de

häftigaste prylarna.

Teckna en prenumeration på nyhetsbrevet

genom att surfa in på

mest läst i veckan mest diskuterade

n 51 bästa gratisprogrammen 2007-04-23 Publicerad kl 17:58

n sveriges 24 spelhjältar 2007-04-24 Publicerad kl 13:40

n så stoppar du skräpmejlen! 2007-04-25 Publicerad kl 07:00

n sveriges 11 tyngsta

bloggare 2007-04-27 Publicerad kl 11:47

n Högerextremist sponsrar

filpirater 2007-04-23 Publicerad kl 13:20

n spelhjältar topp-24 34 kommentarer

n sveriges 11 tyngsta bloggare 26 kommentarer

n mcdonald´s stoppar max 23 kommentarer

n Högerextremist sponsrar

filpirater 18 kommentarer

n så slipper du skräpmejlen 13 kommentarer

n apple-prylarna som är köpvärda 11 kommentarer

Webbexklusivt

att:ention blogg modebloggen ulfs lista pontus blogg

Olle Cornéer

spårar dagligen

de senaste trenderna

inom internet,

prylar, medier

och design.

Sofia Hedström

bor i New York,

men reser över

världen för att ha

koll på de senaste

trenderna.

Vad är hett, trött

eller dött just nu?

Kolla in vad

som rör sig

i chefredaktörens

huvud.

bloggarna är vår tids nya makthavare.

En del har till och med

lyckats med bedriften att avsätta

makthavare. Bloggaren magnus

ljungkvist grävde fram avgörande

detaljer om dåvarande handelsministern

maria borelius

skatteplanerande som ledde till

hennes avgång.

På Ekonominyheterna.se har vi

kartlagt världens – och Sveriges

– tyngsta bloggare. Kolla in listan

på www.ekonominyheterna.se

”Det är ju

bonanza

överallt”Scanias Leif

Östling kommenterar rekordrapporten.

lägg upp din portfölj!

börsen peakar. Håll koll på dina aktier på sveriges bästa börstjänst. ekonominyheterna.se/bors

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

www.ekonominyheterna.se och

fyll i din e­postadress.

Alla som tecknar en gratis prenumeration

på vårt nyhetsbrev är

dessutom med och tävlar om en 42tums

plasma­tv från Philips och

fem stycken digitala musikspelare

från Apple. Och du kan öka dina

vinstchanser genom att samtidigt

tipsa dina kompisar om vårt nyhetsbrev

– läs mer om tävlingsreglerna

på www.ekonominyheterna.se/tavling.

Högerextremist

sponsrar filpirater

märkligt att ingen bemöter själva

sakfrågan i kommentarerna,

d v s att The Pirate Bay inte

hade kunnat starta om det inte

vore för Carl Lundströms stålar.

Postad av: Så är det 16:19, 23 april

bert karlsson får kanske vara

med i tv-laget i fotboll igen nu,

när han varit duktig och kallat

mig för en dålig människa och

eftersom jag har samma åsikter

som han själv.

Postad av: Carl Lundström 12:24, 24 april

”carl lundström är en ättling till

grundaren av Wasabröd och har

aldrig haft något med Wasabröds

verksamhet att göra. Wasabröd

har varken före eller efter

ägarbytet haft några som helst

högerextremistiska sympatier.”

Utdrag ur ett mejl till redaktionen från

Karin Nilsson Malmén, Public

Relations Manager på Wasabröd

Vassa kommentarer

om dagens

viktigaste nyhetshändelser

från

Veckans Affärers

chefredaktör.


senior reporter

marknadschef

martin mellgren

teknisk chef

Britt andersson

tryck

Bengt Ericson

Min nya platt-tv.

Sörmlands Grafiska

Quebecor

P R E n u m E R E R a !

E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74

Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms)

Ring 08- 799 63 41

E-post: pren@va.se

R E d a k t i o n

Tel: 08-736 52 00

Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53

E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se

Webbadress: www.va.se

red.frågan Cevianmannen köper en 2,5-miljonersbåt kontant, Nordeamannen gömmer sedelbuntar i en barnstol och

Bernhard von der Osten-Sacken köper champagne för 75 000 kronor flaskan. Vilken är din mest vulgära konsumtion?

stf redaktionschef

stf. ansvarig utgivare

anna-Stina atterday

Vulgär? Jag? Aldrig!

Cecilia aronsson

Ett svart fårskinn som jag

sätter fötterna på varje kväll

så att jag själv slipper vara det

svarta fåret.

börschef

Per olof Lindsten

Nintendo, Barbie

och Brio en masse.

Rune ahlström

bildrepro

Vulgärt? Hallå – vad är det

för fel på Grönstedts VSOP

till ärtsoppan?

ulf Skarin

webbchef

Chrysler PT Cruiser.

chefredaktör

aNSVaRiG UTGiVaRe

Pontus Schultz

Champagne och för många cyklar.

art director

Jonas Carlson

Min Breitling, men det tyder bara på god smak.

torbjörn Carlbom

Blöjor i mängd.

maria källner

Änglamarks

ekologiska parmesanost

för 300 spänn kilot.

Leila El-Sherif Wollheim

webbredaktör

Lyxresa till Dubai

med hela familjen.

reportrar

research

Camilla Wagner

Solglasögon till barnen

från H&M för 29 kr styck.

layout

annonschef

Haig daniels

08-736 56 10

Per Laredius

08-736 56 37

Faxa 08-28 59 74

hemsida: www.va.se

www.va.se

stf redaktionssekreterare

Jonas malmborg

En kritstrecksrandig skräddarsydd kostym.

redaktionsassistent

annika nyman

tel 08-736 57 51

Gunnebostaketet till hunden för 30 000 kr.

niklas Johansson

Ibland tar jag fan i båten och

köper en påse Riesenkola.

anna Spång

nyhetsgrafik

Klimatomedvetna utlandsresor för att

träffa geeks som gillar ett visst band.

ekonominyheterna

malin Lundmark

webbredaktör

Vulgärt? Allting är

relativt…

tjänstlediga eller föräldralediga redaktionella medarbetare

annons

Ld media ab

08-736 52 00

Christopher Grenö

08-736 56 17

Annonsorder och mAteriAl

Lisa Westerberg

08-736 56 24

Veckans Affärer ges ut av Bonnier tidskrifter AB

medlem i sveriges tidskrifter. © Veckans Affärer. issn 0506-4406

Jan-Eric Öhman

Brukar smaska på en liten

ask russin i veckan.

ext medarbetare

Christer Berglund

Uppstoppade djur och

50-talsnegresser i gips på

Tradera.

annika Lidén Engberg

bildredaktör

Designade

disktrasor.

Emanuel Sidea

webbreporter

Vulgära mängder

champagne.

Richard Björnelid, Pontus Herin, Cecilia Stenshamn, Åsa Ekelund, Gunnar Lindstedt, mikael Zackrisson

förlagsdirektör

Jonas von Hedenberg

ekonominyheternA.se

mikael Larsson

08-736 56 95

Benny Bergenstråhle

08-736 56 29

Peter Berg

08-736 57 95

För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom Bonnier AB,

som äger Veckans Affärer, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter.

Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras och grupperas och används för

administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring via post, telefon eller elektronisk överföring.

Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna

med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll.

Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du

inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en

aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar

uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register med sådan information som

är särskilt viktig för god kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet,

Trygghet och Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av

fördelaktiga erbjudanden.


I n s I d e r

Mitt liv

som

Wallah

De flesta indiska

entreprenörerna

finns varken

i medelklassen

eller bland de

välutbildade,

utan i den stora

massan fattiga.

De är stolta

över sin yrkestitel

som

betyder

den som bär.

möt tre Wallah

i bombay.

av cecilia aronsson

foto håkan elofsson

Vannappa

Kaan safaiwallaH

bombay

Rengör öronen på Bombays

invånare så att de ska höra bättre.

h a r

jobbat

här vid

”Jag

entrén

till parken Horniman

Circle ända

sedan 1940-talet,

innan Indien blev

självständigt. I dag

är jag nog en av

Bombays äldsta

öronrensare. Jag är

75 år, men kan fortfarande

rensa öronen

med stor precision

utan att skaka

på handen.

Det tar ett par

minuter att rengöra

varje öra från vax

och smuts. Jag använder

bomull som

jag fäster på en liten

nål och sticker in i

örat. Efteråt sköljer

jag med en desinficerad

vätska.

Jag arbetar sex

dagar i veckan, men

söndagar är vilodagar

även för mig.

Priset för en rengöring

varierar mellan

fem och tio rupier

(1,50 kronor) och jag

hinner med mellan

25 och 30 kunder per

dag.

Jag lärde mig det

här yrket i min

födelsestad i Raichur

i Karnataka. Den

orange turbanen är

ett kännemärke för

en professionell

öronrensare i Bombay.

Visst märker jag

att en del kunder

har börjat rensa sina

öron hemma i stället

för att komma till

mig, men än så

länge kan jag försörja

mig på det. Vad

som händer i morgon

vet bara gud.”

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |


I n s I d e r

kommer

från Jaunpur

och har hyrt

”Jag

den här lilla

kiosken utanför Bombay

Stock Exchange

sedan 1985. Själv är jag

inte alls engagerad i

börsen men många

av mina kunder

jobbar där.

Paan betyder betelblad

på hindi. Jag har

tre olika sorters blad

för kunden att välja

på. På bladet stryker

jag först en kräm av

lime som jag toppar

med olika kryddor:

kardemumma, riven

betelnöt, koriander,

spiskummin, kokos,

lite sötningsmedel och

tobaksblad för den

som vill.

Den variant som jag

säljer mest av kallas

kolkata masala. Bara

ett fåtal vill ha med tobak.

Kryddorna har en

uppiggande effekt och

är också bra för matsmältningen.

En paan

ska inte sväljas utan

bara tuggas en stund

och spottas ut.

Jag rullar ungefär

200 betelknyten om

dagen och säljer dem

för mellan fem och tio

rupier styck (1,50 kronor).

Mina stamkunder

kan ibland köpa

tio paan på samma

dag.”

Sanjay

Yadav

paanwallaH

bombay

Tillverkar och säljer

Bombays svar på en

stark espresso efter

lunchen.

10 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |


Arun Datta

Karvande

dabbawallah

bombay

Bär ut hemlagad lunch till

kontorsarbetarna i Bombays

finansdistrikt.

wa l l a h

betyder

”da bba-

’den som

bär boxen’ på hindi.

Mitt jobb är att leverera

lunchmat från arbetarnas

hem till deras

kontor i centrala Bombay.

Mellan klockan 9

och 10 på morgonen

samlar jag in 30 lunchboxar

i en förort som

heter Virar och tar tåget

in till stan. Vid stationen

Churchgate

möter jag ett trettiotal

andra dabbawallah

och vi sorterar boxarna

efter destination.

Varje box har ett

unikt innehåll med

hemlagad mat. För det

mesta ingår ris, dal

(indisk linsgryta) och

nan (bröd) men det är

viktigt att vi inte blandar

ihop något. Ett

speciellt märkningssystem

ser till att allt

kommer rätt.

Klockan 12.30 lämnar

vi maten och

klockan 13.30 hämtar

vi upp de tomma boxarna

och åker tillbaka

med dem till varje

hem. Kostnaden är

300 rupier per månad

(50 kronor).

Det finns 5 000 dabbawallah

i Bombay

som levererar 175 000

lunchlådor per dag.

Tjänsten uppstod för

120 år sedan när Indien

var en brittisk koloni.

De indiska arbetarna

gillade inte den

engelska maten som

serverades på kontoren.

De ville hellre äta

indisk mat som deras

fru eller mamma lagade,

men som aldrig var

färdig när de åkte till

sina jobb tidigt på

morgonen.”

Läs mer om

IndIen

på sidan 32

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 11


Fför a ndr a å r e t i r a d återvänder VA för att

ta temperaturen på världens mest spännande

tillväxtmarknad. Och visst. Indien växer

dramatiskt. Vi pratar om världens största

medelklass som under året kommer att kunna

köpa en ny bil, en Tata, för 17 000 kronor.

Förväntningarna är högt uppdrivna. Resonemanget

om en global superkonjunktur bygger

på Kina och Indien som motorer.

Men om vi i förra årets granskning spådde

en boom för Indien 2009, är det möjligen en

lite mer nyanserad bild som framträder i år.

Problemen i landet är större och mer grundläggande

än många anat. Just nu talar de flesta i

stället om en jämn och stadig tillväxt under ett

decennium framåt. Men fortfarande är Indien

ett av världens mest intressanta länder ur ett

företagsperspektiv. Och vi har tagit oss långt

bortom outsourcing och billig arbetskraft.

För det råder ingen tvekan om att Indien är

en marknad värd att investera i, och värd att

investera i i dag. Telekombolagen går i täten.

Svenska byggbolag har däremot backat tillbaka,

och när Carl Bildt i veckan reser till Indien

är näringslivsdelegationen blygsam.

Det är naturligtvis ett misstag. Att boomstämpeln

suddats i kanterna är en styrka –

inte en missad möjlighet. Strategigurun C K

Prahalad på Univeristy of Michigan skrev för

några år sedan boken ”The fortune at the bottom

of the pyramid” som handlar om just det

– marknaden som skapas av världens underklass

i utvecklingsländerna. Fem miljarder

l ista n öv er k ronofogdens beslag

hemma hos den 34-årige Cevianmannen

visar på en galen lyxkonsumtion,

han har bränt tiotals miljoner kronor

på ett år. Helst skulle man förstås önska

att allt det där var ett isolerat, galet,

girigt och sjukt fenomen. Men – det

går inte att ha ett hyfsat socialt liv

med flickvän och umgänge och konsumera

på det sättet utan att någon reagerar.

Om det inte är så att man rör

b l ogg

sig i kretsar där just

Debattera och läs detta är status och

hela Yuppie-krönikan. normalt. Kort sagt:

Yuppien är tillbaka.

12 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

P o n t u s

Guldet i pyramidens botten MAt: Sparris, rabarber

dissAR

människor som storföretagen nu sakta börjar

upptäcka. I en intervju i Fast Company konstaterar

Prahalad just att förutom telekombolagen

börjar bolag som Unilever, BP, P&G och Philips

exploatera den marknaden. I stort sett alla

banker är inblandad i den marknad där 200

miljarder dollar skickas tillbaka från utvandrare

till släktingar i hemländerna. I Indien experimenterar

Microsoft med ett helt nytt koncept

som kallas FlexGo, där du betalar för en

fulladad PC med telefonkort som du fyller på

vartefter. Samma modell använder Stenbeckbolaget

Millicom med telefoner i uländer.

Vad alla de här företagen

lär sig är att det i stort sett är

omöjligt att göra affärer i botten

av pyramiden, utan att samtidigt

engagera sig i det lokala samhället

och lösa utvecklingsknutar

med sina investeringar.

Kalla det social kapitalism

eller smarta

affärer – efter att

Muhammad Yunus

fick fredspriset

har fokuset på

marknader som

ser helt annorlunda

ut än de vi vant

oss vid i väst ökat.

Varning – Yuppien är tillbaka!

Det trodde man aldrig när fängelsedörren

slog igen bakom Gordon

Gekko i slutet av ”Wall Street”.

Yuppien var ett symptom på en

sjuk del av ekonomin och börsen,

en spekulationsbubbla där det handlade

om att se till att virveln fortsatte

att snurra med allt högre insatser

som centrifugalkraft. Yuppie-eran

var ett spel med Svarte Petter. Och

när det spricker kan det snabbt bli

trångt i dörren ut. Därför blir jag inte

bara äcklad av nyrik lyxkonsumtion

i 40-miljonersklassen.

Jag blir nervös också.

Skriv till chefredaktören: pontus.schultz@va.se

”Jag vill ned

i gruvan”

Christer Gardell tycker att Boliden

är en kanonaktie. vågar

man gissa att det är Cevians

nya innehav?

Just nu

och kyckling är vår. Pröva

att kombinera dem i

samma rätt. Grillade.

BoK: a m Homes, ”This

book will save your

life”, om du har allra

minsta känning av

40-årskris.

RYKtE: Google

Phone. Tänk om

någon sagt det för

fem år sedan.

Nitlott för

Leijonkungen

Det var stor underhållning att

se Rapports kommentator KG

Bergström försöka förklara

varför det ”fortfarande var en

skandal, men kanske inte en

lika stor skandal” när folkpartiets

partiledning friades helt

i rättegången efter folkpartiets

spionskandal.

Kom igen. Det blir allt

mer uppenbart att

svenska medier gick i

spinn för något som

i efterhand kanske

mest var en idiotgrej

av ungdomsförbundare.

väljarna

brydde sig minst,

trovärdigheten för politiken

och

medierna

var de största

förlorarna.

Och så Lars

Leijonborg

förstås.

”En villa för den

kompromisslöse

livsnjutaren”

Ur bostadsannonsen för HQ

Banks vd Patrik Enblads villa

på Lidingö. Utropspris – 39 miljoner

kronor. I valborgshelgens

bostadsdel fanns för övrigt

15 lägenheter och hus med

utropspris över 15 miljoner

kronor. Om du undrar vad som

händer om man kombinerar

superkonjunktur, låga räntor

och slopad fastighetsskatt.

SCanPIx

SCanPIx


14 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se

d i r e k t

Spelvärlden håller

andan inför lanseringen

av The Darkness – en

100-miljonersproduktion

från svenska spelbolaget

Starbreeze.

va:s Jan-eric Öhman

hälsar på i mörkret

i Uppsala.

foto joachim lundgren

det är som det ska vara. Jens

Matthies sitter i halvdunklet.

Dreadlockhåret ringlar

sig ned över axlarna och på

högra handens knogar finns

bokstäverna B-O-M-B inristade.

Colaburkarna på bordet formar

halvmeterhöga trianglar och tallrikarna

har staplats intill. Och så dessa meterbreda

högtalare på vardera sidan om

honom.

Oj. Det är precis så här som det ska

vara på Sysslomansgatan 7 i Uppsala.

Jens Matthies är spelutvecklare på Starbreeze,

noterat på Aktietorget för den

som känner sig hågad. Nu befinner han

sig i slutskedet och det är jobb minst sex

dagar i veckan. I slutet av juni lanseras

”The Darkness”, en förmodad miljonsäljare.

t

Premiärnerver

i monsterfabr

Jan-eric Öhman som funderar på att tälta på Sveavägen när ”The Darkness” släpps.


iken

tre års arbete.

I juni släpps deras

”The Darkness”.

Martin Annander

är scriptare och

Sandra Sporre

animatör (t v).

Jens Matthies,

art director,

jobbar helst med

fördragna gardiner

(ovan t h).

Kristine Kertwitz

och tretton andra

amerikaner har

kallats in för att

testa spelet under

tre månader (t h).

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 15


t

V a d i r e k t

”Vore det en film kan det bara jämföras med

att steven spielberg kom till stan och riggade upp

Uppsalaslätten till några av sina mastodontscener”

ny På kontoret. Bakom vd Johan Kristiansson sitter Ian Stevens som

flytttat från Los Angeles till Uppsala med fru och barn.

I korridoren utanför undrar

Denby Grace vart det här ska ta

vägen. Han har just varit inne på

SAS Radisson i Uppsala och betalat

34 000 dollar och det för tre

medarbetare som bott på hotellet

i snart tre månader.

Den här veckan är han inne på

SAS Radisson igen. Nu ska han

betala för tio medarbetare som

kom i början av februari och nu

är på väg tillbaka till USA igen.

Vad blir det? Gott och väl 100 000

nya dollar att dra på kortet.

Men Denby Grace ser ut att ha

nerverna i ordning. Han har fått

klartecken från de 13 jänkarna i

20-årsåldern som suttit i tre månader

och bara testat spelet. Smashing,

sa de till honom innan de

åkte hem.

De som kan branschen säger

att det som just nu pågår är riktigt

stort. Vore det en film kan

det bara jämföras med att Steven

Spielberg kom till stan och riggade

upp Uppsalaslätten till några

av sina mastodontscener.

Nu får Sysslomansgatan 7

räcka. Denby Grace är associated

producer på amerikanska spelförläggaren

2K Games. Företaget

har investerat runt 100 miljoner

kronor för att Starbreeze ska ta

fram spelet. Överenskommelsen

16 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

gjordes 2004. Då hade Starbreeze

25 anställda, nu har det växt till

närmare 60.

Johan Kristiansson, som är vd

för Starbreeze, säger att han är

nöjd nu. Lanseringen har dragit

ut på tiden och de senaste månaderna

har Starbreeze fått ta merkostnaden

ur egen kassa. Buggarna

har försvunnit och han

låter ana en viss konstnärlig höjd

på slutversionen.

”Det finns paralleller mellan

våra spel och filmer av Martin

Scorsese eller Quentin Tarantino”,

säger han.

Sedan börjar han prata om Aristoteles

treaktsstruktur och de

eviga filosofiska frågorna om liv

och död, rätt och fel, svikna lojaliteter

och hur svårt det är att vara

människa och ställas inför alla

valmöjligheter. Det där måste in i

handlingen. Tempot lär dock vara

högre än på Aristoteles tid.

Det som gör att ”The Darkness”

och en del andra spel som lanseras

i år kan ta sig upp på nya nivåer

är att de utvecklats för Playstation

3 från Sony som kom i

mars i år och Xbox 360 från 2005

och Microsoft.

”Jag tror att spelbranschen befinner

sig i ungefär samma läge

som filmen på 1920- och 1930-ta-

len. Det var då berättartekniken

utvecklades. För filmen vill

säga.”

Innerst inne hoppas Johan

Kristiansson att ”The Darkness”

om 10–15 år ska åstadkomma

små blinkningar mellan de redan

invigda, ungefär som i litterära

eller cineastiska sällskap.

En replik från Jackie Estacado

kanske med tiden får samma

skimmer som Humphrey Bogarts

”Play it again, Sam” till pianisten

i ”Casablanca”.

Jackie Estacado är huvudpersonen

i ”The Darkness”, avhoppad

maffiamedlem, ung, äregirig och

han kommer i onåd hos den gamle

maffiabossen. Med finns också

Jenny, upphov till kärlek, strider,

glädje och vedermödor. Jackie

Estacado besitter övernaturliga

krafter och de kommer över honom

bara när han befinner sig i

mörker.

Antagligen gör inte ovanstående

stycke Estacado och Jenny full

rättvisa. Samtidigt tar de inte så

lång tid att läsa. Den som vill

börja spela ”The Darkness” har

minst tolv timmar framför konsolen

med över 10 000 repliker,

lite lagom hårdkokta. En normalfilm

har runt 1 000.

Nu väntar marknadsföringen

och 2K har lovat att lägga ned tiotals

miljoner kronor på tv-reklam

och releasefester. I USA

sker lanseringen den 25 juni, i

Europa den 29.

Då kommer de fram, alla de

som har gjort en ny spellansering

till en ritual. Utanför

Webhallen på Sveavägen i Stockholm

brukar de sova några nätter

i förväg i tält eller nedbäddade

i sovsäck rakt av på gatan. De lägger

beslag på hundratalet meter

av gatan och på morgnarna gör

de vågen för att värma upp sina

stela leder.

Antagligen har de inte en tanke

på Johan Kristiansson och

Starbreeze eller om ”The Darkness”

blir en miljonsäljare. Då

väntar i alla fall en rejäl bonusbetalning

från 2K Games. n

18,1%

50

Andel kvinnor

i börsstyrelserna, %

0 100

männen

sitter kvar

Visst Ökar antalet kVinnor

i börsbolagens styrelserna. 26 nya

platser har erövrats när två tredjedelar

haft sina stämmor.

Men procentuellt ger det inget

utslag eftersom styrelserna samtidigt

växer. Bara sex män har bytts

ut mot kvinnor. Barometern hamnar

på 18,1 procent kvinnor, ganska

exakt som förra året.

63 Bolag utan en enda

kVinna i styrelsen

3L System

ABB

Accelerator

ACSC

Active Capital

AlphaHelix

Arcam

Aros Quality

Autoliv

Bergs Timber

Betting Promotion

Sweden

Biometron

Borevind

Broström

Carl Lamm

Cherryföretagen

Connecta

Digital Vision

Eastpoint

Effnet

FastTV

Firefly

Formpipe

Software

Gymgrossisten

Nordic

Havsfrun

Home Capital

Impact Coatings

Inwarehouse

Jello

JLT Mobile

Computers

MedicPen

Megacon

Micro Systemation

Mobwatcher

NeoNet

Nextlink

Note

NovaCast

Novestra

Oden Control

OEM

Onetwocom

PartnerTech

Relation & Brand

Ruric

Sagax

Scirocco

Scribona

Sensys Traffic

Skåne-möllan

System Separation

Taurus Energy

Technology Nexus

Teleca

Thalamus

Tilgin

Tripep

Unibet Group

Wiking Mineral

Värmekyl

Grossisten

Xtracom

Rättelse: I VA nr 16 uppgav vi felaktigt att

Uniflex saknade kvinnor i sin styrelse.

Bolaget har 50 procent kvinnor.


V A D i r e k t

FÖRSVARAR DEN SV

INSIDERMODELLEN

Trots Ekobrottsmyndighetens tillslag

mot insidernätverk förblir Sverige ett

land där det är mycket svårt att

dömas för insiderbrott. men Finansinspektionens

generaldirektör Ingrid

Bonde försvarar den byråkratiska

modell där tillsynsmyndigheten inte

straffar brottslingarna. AV CHRISTER BERGLUND

ingrid bonde skulle kunna

ta åt sig äran. Hon skulle

kunna sola sig i glansen. Det

var Finansinspektionen som

serverade Bernhard von der Osten-Sacken,

Cevianmannen och

Nordeamannen på bricka till

Ekobrottsmyndigheten. Men Ingrid

Bonde solar sig inte i glansen.

Hon är inte sådan.

Hon vill i stället bli hjälten

bakom nyordningen där Finansinspektionen

förlorat kraft och

resurser. Och det är inte första

gången hon valt den lösningen.

2003 ropade aktörerna på den

finansiella arenan efter hårdare

tag. Finansinspektionen kallades

tandlös inför de utbredda

insideraffärer som alla visste om

förekom. Inom EU rådde samma

problem och nya EU-direktiv och

tvingande förordningar skulle

möta girighet och fiffel i Europa

på samma sätt som i USA.

Ingrid Bonde blev Sveriges svar

på problemet. Regeringen tillsatte

henne som utredare och utsåg

henne sedan till generaldirektör

för Finansinspektionen. Det har

gått fyra år sedan dess. Nu visar

det sig att hon från första början

motarbetat sin egen myndighet.

Jag var först med att intervjua

dig när du blivit utsedd till

generaldirektör. Hade du redan

under utredningen av Finans­

18 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

inspektionen klart för dig vad du

tänkte göra?

”Jag hade sett under utredningens

gång att vi inte var effektiva i

bekämpningen av insiderbrott.

Inom EU var vi då i första fasen

av att samordna och stärka reglerna

på kapitalmarknaden. Det

har lett till en harmonisering av

reglerna som vi deltagit i på Finansinspektionen.

Nu tar vi nästa

steg i höst. Då inför vi det nya

automatiska marknadsövervakningssystemet

i samarbete med

de nordiska och baltiska länderna.”

Jag har förstått att du inte alls

lade dig inför Finansdepartementet.

Tvärtom. Det var du som

drev igenom en överföring av

muskler till Ekobrottsmyndigheten

när det gäller insiderbekämpningen.

VA-iNterVJUN

ingrid Bonde

Bor: Stockholm.

Född: 1959.

Aktuell: Generaldirektör för

Finansinspektionen som spårade

upp den stora insiderhärva som

Ekobrottsmyndigheten nu utreder.

Stolt över: Det automatiska

marknadsövervakningssystem

som införs senare i höst.

”Jag såg tidigt att vi hade problem

med de långa utredningstiderna.

Finansinspektionen utredde

anmälningar först och sedan

Ekobrottsmyndigheten. Det

var ineffektivt och det fanns anledning

att se över det inför den

nya marknadsmissbrukslagen.”

Nu skickas alla anmälningar om

misstänkta transaktioner direkt

över till Ekobrottsmyndigheten

från Finansinspektionen.

Och så ska

åklagarna klara allt själva.

”Det är ett helt annat

tempo nu och Ekobrottsmyndigheten

har kompetens

att klara brottsmisstankarna.

Inget

land i Europa har så

många anmälningar

som går till

åklagare.”

Men i nio fall av tio leder inte anmälningarna

vidare till brottsutredningar.

Är det här verkligen

ett effektivare system?

”Ja det är det. Tidigare så utredde

vi först och sedan började

åklagarna många gånger om från

början.”

Finansinspektionen

sållade

och beredde

bland

anmälningarna

ja. Men

har du

något

exempel

på att det

är effektivare

nu?

”Nej det har

jag inte.”

ScanpIx/DEnny LorEnTzEn


ENSKA

Utan påvisbara resultat är det

väl svårt att hävda att förändringen

varit lyckad?

”Man kan alltid säga så. Men

det har inte ens gått två år sedan

den nya lagen infördes. Nu kan

vi också se vissa svagheter i lagen

och det finns anledning att bättra

på den.”

Jag har förstått att du vill ge Finansinspektionen

möjligheter

till böter för de fondhandlare

som inte rapporterar misstänkta

kursrörelser?

”Det stämmer. Vi vill också få

möjlighet att

ta del av tele-

”Inget annat

land i Europa

har så många

anmälningar”

och datatrafik.

Det har

vi hittills

fått bakslag

på.”

Men ändå.

Ni har

halverat

personalen

som jobbar

med

insiderbekämpning

och

Ekobrottsmyndigheten har fått

förstärkta resurser.

”Det går inte att räkna så. Inom

hela marknadsövervakningen

var det 10–15 personer när jag

började här. Nu är det 70 och vi

jobbar på många olika sätt. Det

går inte att jämföra med hur vi

jobbade tidigare.”

En sak som är påtaglig är att

Ekobrottsmyndigheten nu får

obearbetade uppgifter om misstänkta

transaktioner. Men när

de saknar formell brottsmisstanke

kan de inte få rättshjälp

med information från utländska

myndigheter. Det har däremot

alltid Finansinspektionen kunnat

i sina egna utredningar.

”Vi kan fortfarande göra egna

utredningar och kommer att

göra det ännu mer med det nya

automatiserade övervakningssystemet.

Vi kommer att få en

mängd rapporter från systemet

som ger oss underlag till transaktioner

som görs varje dag.”

Det är ett övervakningssystem

där EU­direktivet kom redan

1995 och vi måste vara bland de

sista att genomföra det?

”Nej många länder har inte infört

det. Vi kommer att lägga oss

på en nivå där Holland och England

är föregångare och vi leder

arbetet tillsammans med Norge

och de baltiska länderna.”

Jag måste ändå fråga dig som

chef för tillsynsmyndigheten

varför du gick med på att inte

som övriga EU införa sanktioner

mot individer som bryter mot insiderlagstiftningen.

”Sverige har

en annan

r ä t t s t r a d i -

tion. Jag ställde

upp på respekt

för individen

och individens

rätt

att få sin sak

prövad i domstol.

Det är

där skillnaden

ligger

mot andra

länder.”

Vi är det enda land som inte följer

direktiven om en tillsynsmyndighet

med möjligheter till sanktioner

mot insiderbrott.

”Nej så är det inte. Många andra

länder har valt administrativa

sanktioner vid brott mot insiderregler

men vi är inte det enda landet

som står utanför.”

I förra veckan meddelade den

danska finansinspektionen att

man köper hela EU­paketet med

sanktioner mot insideraffärer.

Vilka länder är kvar?

”Norge och Finland.”

Är du själv verkligen emot att Finansinspektionen

får möjligheter

till sådana åtgärder?

”Nej det är jag inte. Men jag

tycker det är rimligt med en

respekt för vår rättstradition där

myndigheter som vår inte kan

döma individer. Samtidigt har

Finansinspektionen alltid varit

tydligt med att ekonomiska brott

ska ge ekonomiska straff.” n

Asiens starkaste

aktier i en och

samma fond…

Simplicity Asien är en aktiefond som enbart investerar

i högpresterande aktier i ett brett urval av länder med

stor tillväxtpotential, bl.a. Kina, Indien, Japan och

Australien. Portföljen innehåller nu över 200 aktier

från 15 länder, utvalda genom Simplicitys egenutvecklade

placeringsmodell baserad på kvantitativ analys.

Traditionellt sett arbetar fond- och kapitalförvaltare

med analyser som bygger på subjektiva och känslomässiga

bedömningar av marknaden. Simplicity har

istället standardiserat analysen och följer disciplinerat

de köp- och säljsignaler som genereras av placeringsmodellen.

Simplicitys årsberättelse för 2006 med information

om alla Simplicitys fonder finns för nedladdning på

www.simplicity.se.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Simplicity Asien

Simplicitys fonder:

PPM: 602094

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet

Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se


V A energi/mil jö

etanolodlingar

orsakar svält

trots Att Allt

pekar på att 2007

blir ett år med

rekordskördar,

räknar FN:s livsmedelsorgan

FAO

med ”exceptionell

matbrist” i Irak,

Zimbabwe, Lesotho,

Swaziland och

Filippinerna och

med ”utbredd

matbrist” i ytterligare

tio länder.

Spannmålsskörden

väntas

öka med 4,3 procent

till rekord­

15,37

kostar en koldioxidutsläppsrättighet

för

Arlanda–Kastrup

t/r. 815 996 svenskar

flög till Köpenhamn

förra året.

kronor

iNGeN mAT. Majs

används numera

också till etanol.

höga 2 miljarder

ton. Men hälften

av ökningen går

till etanolframställning.

130

mAcKAr.

Från Ystad

till Luleå.

miljonbidrag

till biogas

nAturVårDsVerket har beviljat 10,3

miljoner kronor i anslag till 11 nya biogastankställen.

Därmed har man delat

ut sammanlagt 56 miljoner medan ytterligare

89 miljoner finns kvar att fördela.

I dag kan man tanka biogas på 130

olika ställen i landet.

svenskt och

strålningsfritt

1991 BörjADe

Per-Erik Boive på

TCO arbetet med

att miljömärka

bildskärmar. I dag

är TCO­loggan

lika känd som

Svanenmärket.

I

boken ”Global

standard” berättar

han historien om

hur användarnas

krav gick igenom.

20 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se

scanpix

scanpix

riskkapital it medier

Kemtvätt utan

kemikalier

Tyska Linde Group investerar 460 miljoner i miljömärkt

tvätteknik från svenska Aga. AV GUSTAV J : SON HALTH

De t k a n t yck a s märkligt, men det första

som slår en vid ett besök på kemtvättslaboratoriet

i Agas gamla fabrikshall

på Lidingö är inte doften av kemikalier,

utan avsaknaden av den. Detta har sin naturliga

förklaring.

Laboratoriet tillhör företaget Fred Butler

och här utvecklas en teknik som i den bästa

av världar ska revolutionera kemtvättsmarknaden

– en marknad som i Europa omsätter

över 70 miljarder kronor årligen.

Såväl kemtvättkedjan Fred Butler som den

anrika industrikoncernen Aga är dotterbolag

till tyska Linde Group, världens största

gasbolag med 53 000 anställda i över 70 länder.

Lindekoncernen ska de närmaste åren investera

motsvarande 460 miljoner kronor för

att utveckla tekniken och lansera Fred Butlers

koncept.

AgAs och FreD Butlers kemtvättsteknik

bygger på en process med flytande koldioxid

i högt tryck i stället för det cancerogena lösningsmedlet

perkloretylen.

”Varje teknik har sin tid och vi är den nya

lösningen, vi är i början på något nytt. Vi har

idén, produkten och rätt folk ombord”, säger

Andreas Klensch, koncernchef för Fred Butler

Group.

Det finns mycket som talar till koldioxidmetodens

fördel, även bortsett från den rent

miljömässiga aspekten.

För det första så förbrukar tekniken betydligt

mindre elektricitet eftersom kläderna

varken värms upp eller centrifugeras.

För det andra används ett skonsammare,

biologiskt nedbrytbart tvättmedel vilket gör

att siden, läder och reflexplagg – material

som inte tål traditionell kemtvätt – också

kan rengöras.

Koldioxidtvätten har också politisk medvind.

I Kalifornien är det från och med den

första januari 2008 inte längre tillåtet att

köpa anläggningar som använder perklor­

bUTLer-

meTOd.

Andreas

Klensch.

”kalifornien, Danmark

och tyskland förbereder

hårdare restriktioner”

etylen. I Danmark och Tyskland

förbereder miljömyndigheterna

hårdare restriktioner

mot lösningsmedlet.

Annars är koldioxid ett

ämne som inte direkt förknippas

med vinster för miljön.

Men den koldioxid som används

i Agas teknik är restprodukter

från industrin som

återanvänds. Aga har i samar­

bete med Electrolux utvecklat en destillationsprocess

som gör att cirka 98 procent av koldioxiden

återanvänds.

i tysklAnD hAr koldioxidtekniken tilldelats

den tyska miljömärkningen Blauer Engel

och i Sverige blev den nyligen märkt med

Svanen.

”Svanmärkningen ställer inte bara krav på

miljöpåverkan utan även på slutprodukten,

tvätten måste hålla samma kvalitet eller

bättre”, säger miljöchef Emma Sjögren.

En rad företag har nappat på den nya tekniken.

SEB, Länsförsäkringar

och Accenture

skickar

sin tvätt till Fred

Butlers kemtvättar.

Till kundlistan räknas

också hotellkedjorna Scandic,

Best Western och Choice

Hotels.

Som bolag är Fred

Butler drygt ett år

gammalt. Inom

en femårsperiod

räknar man

med att starta

200 nya anl

ä g g n i n g a r

och 1 000

nya butiker

runtom i

Europa. n

scanpix

reNT. Med

koldioxid

istället för

lösningsmedel.


per olof lindsten

som änDå hoppAs på en Blågul grön Boom

Var finns klimatinvesteringarna?

V

v i k a n sna rt h a ndl a klimatmärkt korv och kaviar. Tvkanalerna

fylls med påkostade domedagsdokumentärer,

klimatkampanjer och miljösåpor. Men för den som vill placera

klimatsmart finns fortfarande inte mycket att välja på.

I brist på annat lanserade Banco nyligen två koldioxidneutrala

fonder. I själva verket en relansering av två ”miljöfonder”

som sedan tidigare investerat i princip som vilken Sverigefond

som helst. Bara inte i de värsta miljöbovarna. Men

nu har fondbolaget dessutom köpt utsläppsrätter motsvarande

de koldioxidutsläpp som ägarandelen motsvarar för

respektive bolag i fonderna. Ingen större uppoffring för

Banco, som står för merkostnaden, med tanke på att utsläppsrätterna

i dag slumpas bort för under en euro.

Fondjätten Swedbank Robur funderar på att starta en, men

det var lilla Gustavia som blev först ut med en svensk fond

med inriktning mot förnyelsebar energi. Eller åtminstone

första Sverigebaserade. För Gustavia Blue Engine har tvingats

konstatera att det är tunn­

sått med svenska, noterade

miljöteknikbolag.

Även om det är glest i

börslistorna med miljöteknikbolag

finns det en hel

del små, lovande innova­

”Silicon Valley

dräglar över

clean tech”

tionsföretag inom framför allt förnyelsebar energi runtom i

landet. Men de verkar inte våga sig på att gå publikt för att dra

in riskvilligt kapital. HQ Bank har en särskild clean tech­satsning

inom corporate finance men är allt annat än överbelamrade

med jobb. NGM har likaså ett nytt clean tech­fokus sedan

snart ett år tillbaka men har ännu inte lockat ett enda

bolag till listorna.

De svenska riskkapitalbolagen har precis börjat greppa

vidden av klimatdebatten men har inte börjat öppna plånböckerna.

De amerikanska kollegerna i Silicon Valley dräglar

dock över allt vad clean tech heter.

USA:s ambassadör i Sverige Michael Wood letar som han

säger efter ”säkerhetsbältet inom alternativ energi” och syftar

på den lyckade svenska uppfinningen och exportsuccén

inom bilsäkerheten när han i dagarna har sålt in ett 30­tal

svenska miljöteknikbolag till en rad tunga amerikanska

riskkapitalbolag. Med på listan finns bland andra börsnoterade

Morphic och Opcon.

En annan som i dagarna finkammat vårt land i jakten på

lovande biobränslebolag är den excentriske brittiske entreprenören

Richard Branson.

Klimatproblemet är en gemensam, global angelägenhet.

Men visst är det fortsatt trist att vi inte själva kan kapitalisera

bättre på denna stora megatrend som både bjuder på

hot och möjligheter. n

…och Indiens

starkaste aktier

i en annan fond

Indiens storlek och enorma tillväxtpotential motiverar

en fond som endast fokuserar på detta spännande land.

Simplicity Indien förvaltas strikt enligt Simplicitys

beprövade och egenutvecklade placeringsmodell baserad

på kvantitativ analys av aktiemarknaden. Urvalet av

aktier sker inte med hänsyn till bolagets storlek eller

branschtillhörighet, utan enbart baserat på aktiens relativa

prisutveckling. På detta sätt skapar vi en dynamisk

portfölj med högpresterande aktier från hela den

indiska marknaden.

Traditionellt sett arbetar kapital- och fondförvaltare

med analyser som bygger på subjektiva och känslomässiga

bedömningar. Simplicity har istället standardiserat

analysen och följer disciplinerat de köp- och

säljsignaler som genereras av placeringsmodellen.

Simplicitys årsberättelse för 2006 med information

om alla Simplicitys fonder finns för nedladdning på

www.simplicity.se.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Simplicity Indien

Simplicitys fonder:

PPM:722983

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet

Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se


scanpix

BAKOM

KULISSERNA

KRÖGAREN PONTUS

Frithiofs nya lyxkrog,

som är finansierad

av Sven SISTA Hagströmer,

öppnar ORDET om några

veckor i gamla OMXhuset

på Brunnsgatan

1 i

Stockholm.

I

samma

hus, någravåningar

över finanselitens

nya

vattenhål, flyttar

samtidigt Finansinspektionen

in, redo

att snappa upp

minsta insiderinformation

som utbyts

över skaldjurstallrikarna.

”DE KOMMER KÄKA

upp dig, Gudrun”, sa

en kaxig Mats Qviberg

till Gudrun

Schyman inför bolagsstämmorna.

Men efter att

Gudrun Schyman

har tagit

börsetablissemanget

med

storm, inklusive

Investors Pirre

Wallenberg, utan att

bli uppäten får Mats

Qviberg äta upp vad

han sa. I Kvällsöppet

med Ekdal & Hakeli- BAKOM

us gratulerade han

Gudrun KULISSERNA

Schymans

framgångar i sitt allra

lenaste tonläge.

SISTA

ORDET

scanpix

Icas vd Kenneth

Bengtsson lär

efterträda

Anders Moberg

på Ahold

Affärsmässighet är

bästa ideologin

Principer riskerar att gå före affärsmässighet när försäljningen av de

statliga bolagen drar ut på tiden.

J”jag h a r s vå rt att se att det här är en kalkyl som

man behöver skämmas för”, sade finansmarknadsminister

Mats Odell stolt när han talade

om försäljningen av statliga bolag för ett par

dagar sedan.

Men om kalkylen spricker finns inget att

vara stolt över. Två tredjedelar av det första

regeringsåret har redan gått. Det börjar

alltså bli hög tid för regeringen att öppna

butiken om de ska hinna infria löftet

att sälja sex statliga bolag fram till

nästa val. I förra veckan höjde

regeringen prognosen för intäkterna

till åtminstone 200 miljarder

kronor. Den enda försäljningen

som är enkel att

genomföra i dag är Vasakronan.

Fastighetsbolaget

gjorde sin största vinst hittills

i fjol och putsar på imagen

i påkostade reklamfilmer

med Mikael Persbrandt.

Utländska fastighetsförvaltare

kan nog klämmas på en

rejäl slant i ett läge där

marknaden närmar sig

toppen.

Men ju längre tid som går och

ju starkare löften som ges, desto

svårare blir det för regeringen

att sälja varje enskilt bolag

affärsmässigt. Svårast blir det

att tajma försäljningen av

börsaktierna. Väljarna kan

enkelt räkna varenda krona

som de går miste om för att

Mats Odell sålde Teliasonera,

Nordea och OMX för sent

– eller för tidigt.

Försäljningen av statens

aktier i Teliasonera rycker

närmare sedan storbankerna

Deutsche Bank och UBS utsågs

till rådgivare för affären. För att bli av med risken kan

staten snabbt sälja hela aktieposten till bankerna till

ett rabatterat pris. Bankerna övertar risken och

kan å andra sidan sälja aktierna vidare till ett

högre pris. Men om Telia­aktien fortsätter upp

och investmentbankerna gör ett klipp är regeringens

feghet ett faktum.

Det ryska investmentbolaget Altimo, vars huvudägare

Mikhail Friedman har varit en av Anders

Igels huvudmotståndare i kampen om

Turkcell och Megafon, förklarade under sitt

Sverigebesök i veckan att Altimo mer än

gärna köper statens aktier i Teliasonera.

Men en sådan affär skulle bli ett bombnedslag

i svensk politik. Utrikesminister

Carl Bildts aktieinnehav i Vostok Nafta

väcker redan misstankar om att

regeringen smörjer ryska intressen på

svensk räkning.

I Vin & Sprit får Mats Odell räkna

med kritik om han säljer

till ett av de många

riskkapitalbolag som

flockas i baren.

Väljarna kommer

att tycka att han

sålde alldeles för

billigt när riskkapitalisterna

delar upp Vin & Sprit,

säljer guldkornet Absolut till

högstbjudande vodkaproducent

och tjänar betydligt

mer än staten.

Regeringen har redan avsatt

100 miljoner kronor att

betala banker och konsulter som hjälper dem att

infria försäljningslöftena. Finansfolket hinner

fakturera betydligt mer än så fram till 2010 och är

den stora vinnaren på regeringens principfasta

löfte att sälja de statliga bolagen. Ideologin att bästa

affärsmässighet uppnås genom privat ägande

börjar bli ett problem för regeringens egen affärsmässighet

när de ska göra sig av med bolagen. n

”Den enda försäljningen som är enkel att genomföra

i dag är Vasakronan”

CECiliA ARONSSON ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse.

DOM

VECKANS AFFÄRER

kroniko r

Tyck till om

krönikan på nätet

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 23


Er ic s s on le ve r i nte

längre så gott på gamla

meriter. Framför allt

inte på gamla kunskaper.

Jämfört med mobiltelefonin

och GSM-succén som byggdes

upp med hjälp av egen forskning,

utveckling och kompetens måste

stora delar av detta i dag köpas

in för att bolaget ska kunna bibehålla

sin marknadsposition

bland de främsta.

Den svenska telekomjätten

kommer förmodligen inte att

missa något tåg, men kan samtidigt

inte räkna med att bli det

stora, starka dragloket på den

fortsatta teknologiresan i branschen.

Dessutom handlar det om att

det gamla ingenjörsföretaget

Ericsson i större utsträckning

ska bli en

konsumentnära tjänste-

och mjukvaruutvecklare

med helt nya

kunder i form av innehållsleverantörer.

Här

har man lyckligtvis viss

hjälp från japanska Sony

som kan visa sig bli lika

24 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se

A N A L Y S & B ö r S

Nya teknikskiften, en stapplande tillväxt på mobilsystemmarknaden och

negativa trender hos operatörskunderna ger Carl-Henric Svanberg fortsatt

huvudvärk. Det är hög tid att sälja Ericsson. Av Per OlOf lindsten

Alldeles för

osäkert,

svAnberg

värdefull som när mobiltelefonverksamheten

knoppades av i det

samägda bolaget.

Sony Ericsson har

också fått allt stör-

re betydelse för koncernen i takt

med att bolagets vinster förbättrats

ordent- ligt de senaste

åren. Därför var det

också naturligt

att Ericssonaktien

rasade på

Sony Ericssons

kvartalsrapport

h ä r omve c k a n

som visade på

ett tapp i

snittpriset

per telefon

och att den

svensk-japanska mobiltillverkaren

inte

lyckades öka mark-

mOtigt. Carl-Henric Svanberg

lyckades inte klara av

marknadens förväntningar

den här gången heller.

SÄLJ

VECKANS AFFÄRER

nadsandelarna, detta trots att

amerikanska Motorola krisar och

tappar stort på marknaden.

I dAgENS ErIcSSoN är dock mobilsystemen

fortfarande hjärtat.

Men det är som bekant ingen tillväxtmarknad

längre. Både den

nordamerikanska och den europeiska

marknaden visar svaghetstecken.

Ericsson förväntar

sig en oförändrad

marknad i Nordamerika,

men många bedömare ser

tecken på att den snarare

minskar i år. I Europa är

operatörerna över lag, precis

som Teliasonera och Tele2 här

hemma, fokuserade på besparingar

och minskade investeringar.

Förhoppningen är att en desto

snabbare investeringstakt hos de

asiatiska operatörerna, i Kina

och Indien framför allt, ska kun-


na uppväga den västliga svagheten.

Men det är just på de nya utvecklingsmarknaderna

som

konkurrensen om kontrakten

och prispressen är som hårdast.

I Kina inte bara från smådesperata

Nokia Siemens och Alcatel

Lucent utan också från inhemska

aktörer som Huawei och ZTE.

Någon större efterfrågan på

uppgraderingar av befintliga nät

blir det knappast heller frågan

om på länge, med tanke på att

stora ledande operatörer som Vodafone

och Orange i dag kör sina

3G-nät på 10 procent av kapaciteten.

På sikt är också osäkerheten

betydande inför 4G, nästa generations

mobilstandard, som kan

visa sig möta ny, tuff konkurrens

från Wimax, en teknik och standard

som stöttas av en rad av de

tyngsta konkurrenterna från såväl

telekom- som IT-världen som

Nokia, Samsung, Motorola, Intel

och Cisco.

Trots att Wimax fortfarande

inte nått några riktiga volymer

har tekniken framför allt ett

konkurrenskraftigt pris. En basstation

för Wimax uppskattas

kosta hälften så mycket som en

3G-basstation. Vodafones vd

Arun Sarin förklarade också under

vårens 3GSM-mässa att

Wimax mycket väl kan slå ut 4G

om inte telekomleverantörerna

inklusive Ericsson skyndar på

med utvecklingen kring 4G.

Och det finns fler generellt negativa

tecken i branschen som

talar till Ericssons nackdel.

Trenden att operatörerna går

samman för att dela på näten och

de tunga investeringarna de kräver

blir allt tydligare. Det var en

av anledningarna till att Nokia

Siemens Networks drog ner sin

tillväxtprognos häromveckan.

Brittiska jätten Vodafone har till

exempel slagit sig samman med

franska Orange om näten i både

England och Spanien och i Indien

har Vodafone gått samman

med inhemska Bharti kring ett

delat nät. Dagens 3G-system er-

bjuder redan i dag möjligheten

för två operatörer

att dela på

utrustningen. En trend

som om den blir omfattande

blir förödande för

a n alyser

ericssOn

SäLj

Osäkerheten fortsätter

att dominera både bolaget

och marknaden.

PotENtIAL

Någon kronas kurspotential,

men inte så att det är värt

risken i aktien.

rISk

Knagglig tillväxt i dagens

marknad och negativa trender

bland operatörskunderna

samt fjärran, oförutsägbara

teknikskiften i morgon.

BoLAgEt I korthEt

2006 2007p 2008p

oms, Mkr 177 783 192 000 203 500

res f skatt, Mkr 35 993 38 400 40 700

vinst/aktie, kr 1,60 1,70 1,80

p/e 16 15 14

Ericsson

OMXS

20

21 apr 27 apr

2006 2007

vd: Carl-Henric Svanberg.

ordförande: Michael Treschow.

börsvärde: 423 mdr kr.

största ägare: SHB-sfären 20% röster,

Wallenbergsfären 19,5, Skandia Liv 2,5.

FACTSET/JCF

factset

tillväxttakten för Ericssons nätverksförsäljning.

För Ericsson är dock den nya

nätdelningstrenden inte enbart

av ondo. Det man förlorar på

gungorna kan man ta igen på karusellerna.

När operatörerna går

samman för att dela på näten väljer

de i stor utsträckning att ta in

en tredje part, till exempel Ericsson,

till driften. Det kan alltså

samtidigt driva på outsourcingtrenden

i branschen.

EN ANNAN tYdLIg trENd i operatörsvärlden

just nu är att koncernerna

delas upp i en nätdel

som driver näten och en servicedel

som säljer teletjänsterna ut

Läs tidigare

analyser och våra

börsreportrars

kommentaren på

35

30

25

mot kund. Det är en

lösning som redan

införts hos bland

andra brittiska BT

och som den svens-

ka regeringen nyli-

B ö r S S N A c k

Aktiefavorit i medvind

men dystert i skogen

De s v ensk a bosta dspr iser na slår nya

topprekord och byggbolagen är nära

kokpunkten. Skanska, vår aktiefavorit

i sektorn, kom med en riktigt stark kvartalsrapport

i veckan som gick vilket gav en

bra skjuts för kursen. Bland annat lyckades

Stuart Graham & Co öka byggmarginalen

betydligt mer än väntat. Sedan är det alltid en

lättnadens suck när bolaget inte har några ovänta- d e

projektnedskrivningar. Sådana levererades däremot från

kollegorna på NCC som stött på nya problem i den norska

verksamheten vilket fick den redan eftersläntrande aktien

än mer på sladden i byggaktierallyt.

Bättre har det gått för vår andra byggfavorit Peab som, den

ensidiga strejken till trots, dragit iväg

15 procent bara sedan vår köprekommendation

för en dryg månad sedan.

Peabrapport får vi dock vänta tre

veckor till på. 7,4

At t de t r å der en utbredd skogs-

Skugga:

död på börsen konstaterade vi

100% svart

Genomskinlighet 20% redan som hastigast i förra veck-

Multiplicera. an. När nu de två sektordominanterna

bjuder isländska

Milestone för In-

Stora Enso och SCA rapporterat för förvik som förmodlista

kvartalet har inte livstecknen digen bara är ett

rekt tilltagit. Stora Ensos aktie spratt- steg på vägen i

lade visserligen till på omstöpningen av

rapportdagen, men det

var mest en följd av

Stenbecksfären.

de extremt lågt

ställda förväntningarna på den sedan så

länge underpresterande skogsjätten. På

medellång sikt ser det fortsatt dystert ut.

Det mesta bär nämligen fortsatt branschen

emot. Returpapperspriserna steg till

exempel med hiskeliga 20 procent bara i mars.

SCA:s vd Jan Åström varnar för att högre råvarukostnader

fortsätter att pressa vinsterna i SCA under det kommande

året och Stora Enso tvingas till och med till planerade produktionsneddragningar

på grund av virkesbrist framöver.

Vi håller oss borta från skogen ett tag till.

t

scanpix

slu t l igen h a r v i sna ppat u pp att Göran Wågströms

nya bolag Nordia Innovation kan vara på

väg mot börsen. Wågström, som nyligen

gick på en skattesmäll på 15 miljoner

kronor efter att via schweiziskt bolags-

trixande lyckats köpa sin lyxvilla till reapris,

var tidigare vd i forna, numer fallna

IT-kometen Adcore. Nordia Innovation

utgörs av det rörelsedrivande dotterbolaget

Network Automation som är verksamt

inom telekomsektorn och har redan lyckats

mdr kr

locka till sig riskkapital från Sjätte AP-fonden samt finanskändisar

som Bernt Magnusson, Per Bystedt och Carl Palmstierna.

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 25

scanpix

scanpix


t

V A d I r E k t ANALYS

n nätaffären dominerar

Fakturering per segment kv. 1, 2007 Rörelsemarginal per segment

Nätutrustning

29,4 mdr Professionella

tjänster

9,5 mdr

17%

15%

kv. 1, 2007

8%

Multimedia

3,4 mdr

gen också förslog för Teliasoneras

del. Frågan är hur detta

påverkar outsourcingmarknaden.

Om de nybildade nätdelarna

väljer att behålla driften minskar

outsourcingpotentialen för

Ericssons del.

Tjänster och service inklusive

outsourcinguppdrag, som i dag

står för drygt 20 procent av koncernens

omsättning, är ett av Ericssons

tillväxtområden med en

tillväxt kring 15 procent jämfört

med nätens 5 procent.

Men tjänstemarginalen är lägre

än nätverksmarginalen. Ledningen

har dock indikerat att

servicemarginalerna kontinuerligt

ska förbättras i takt med att

de stora outsourcingprojekten

mognar och att marginalen över

en hel outsourcingcykel ligger

kring nätverksmarginalen. Men

om outsourcinguppdragen samtidigt

växer snabbare än nätförsäljningen

fortsätter de att påverka

koncernmarginalen negativt.

Nätutrustning

om oSäkErhEtEN är Stor på den befintliga

mobilmarknaden är det ingenting mot

vad den är kring framtiden.

Mobil-tv är den nya supertrenden som

får såväl operatörer som ericsson & Co att

drägla. Rörliga bilder drar mycket bandbredd

och då kan operatörerna ta bättre

betalt och då kan de investera mera i utrustning

från Ericsson.

Men det är fortfarande en ytterst omogen

teknik. Och det är högst osäkert

hur mogna kunderna och

användarna är och hur sugna de är

på tv i mobilen.

Ericssons egen mobil-tv-lösning

heter MBMS och ligger i dag

Professionella

tjänster

Multimedia

lägre mArginAl. I dag sker tillväxten på tjänstesidan där marginalerna

är betydligt sämre än på nätsidan.

Så här långt, när bolaget äntligen

lättat på förlåten och lite

bättre specificerat resultatet per

segment, ser det också ut som om

servicedelen kan stoltsera med

riktigt bra marginaler. Servicemarginalen

visar sig ligga på

14–15 procent medan nätverksmarginalen

når 17 procent.

Inom hela marknaden för fasta

nät och multimedia ligger Ericsson

inte längre i täten utvecklings-

och marknadsmässigt och

det finns inom de flesta segment

en mängd mindre aktörer som

alla vill vara med om slåss om

kakan.

ErIcSSoNAktIEN har stått och

stampat i två år. Två år då Stockholmsbörsen

stigit 80 procent.

Osäkerheten är stor inte bara

när det gäller den framtida teknikutvecklingen

utan också

kring Ericssons framtida lönsamhet.

Det är ett företag statt i

förvandling och dagens rörelsemarginal

kring 20 procent kan

ingalunda tas för given även

n ligger efter med framkantstekniken

framgent med en mängd nya teknikgenombrott

som initialt bjuder

på betydande konkurrens.

En viss marginalerosion är förmodligen

ofrånkomlig på lite

längre sikt.

All denna osäkerhet gör också

att aktien ska värderas med en

steget efter den främsta konkurrentstandarden

DVB-H som bland andra nokia står

bakom. Även amerikanska Qualcomms

mobill-tv-lösning Mediaflo anses mer

mogen än Ericssons standard.

Förmodligen kommer

en standard att utkristalliseras

och visst kan tv i

mobilen bli en riktig hit

men det dröjer åtminstone

till efter 2010 enligt de

flesta bedömare.

scanpix

scanpix

hOt i öst. Det är i Kina och Asien de nya marknaderna finns och

där är konkurrensen massiv.

steget efter. Tv i

mobilen betyder nya utmaningar

för Ericsson.

hög riskpremie. Vi känner oss

emellertid mer komfortabla med

tillväxtförväntningarna.

Carl-Henric Svanberg tror att

marknaden för mobiltelefonsystem

växer med 5 procent i år,

men att Ericsson fortsätter att

växa betydligt snabbare än mark-

Ericsson håller också fortfarande desperat

på att förvärva sig till ett någorlunda

komplett erbjudande inom iptv, det vill

säga tv via internet som i dagens alltmer

konvergerande och sammansmälta värld

har blivit ett måste för alla de ledande

aktörerna på IT- och telekommarknaden.

Med marconi-förvärvet fick man den

optiska överföringen, med entrisphere fick

man kopparoptikövergången, redback

hade routrar och tandberg tv ska bidra

med signalkodning.

Frågan är om de räcker till för att komma

ifatt konkurrenterna nokia siemens och

Alcatel lucent som bägge ligger före inom

iptv.

t

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

27


t

scanpix

V A d I r E k t ANALYS

naden. Ericsson har fyra år bakom

sig med tvåsiffrig tillväxt. De

har dock sammanfallit med telekomsektorns

uppvaknande från

den genomklappning som följde

på överinvesteringarna kring

millennieskiftet.

Men även de kommande åren

bör nya marknader och nya generationers

nät, servicekontrakt

och nya tjänster kunna driva en

tillväxt på åtminstone 5–10 procent.

dESSA förutSättNINgAr ger

vid handen att aktien är rättvist

värderad kring 29 kronor. Det är

en kurspotential på 10 procent,

men räcker inte för att motivera

köp enligt våra kriterier.

Visst skulle man kunna motivera

en värdering av Ericsson

i linje med andra marknadsledande

teknologiföretag som

Microsoft eller Oracle. Denna ITduo

värderas i dag till p/e-tal

kring 16 på nästa års vinst. Applicerar

vi samma multipel på vår

Ericssonprognos om en vinst per

aktie nästa år på 1,80 kronor får

vi en riktkurs kring likaså 29

kronor.

Ericsson sitter fortfarande på

en ansenlig nettokassa på 2 kronor

per aktie. Men den kommer

mer än väl att behövas för att bolaget

ska kunna förvärva sig till

en fortsatt plats i teknikutvecklingens

framkant.

Veckans Affärer rekommenderar

inte våra läsare att behålla

aktier som vi anser saknar tillräcklig

kurspotential och därför

blir rekommendationen sälj. n

dAgs Att säljA. Svanbergs

aktie är inte värd mer än 29 kr.

B ö r S k L I m A t E t

NikLAS johANSSoN

Som BLIr ILLA BErörd AV trädgårdStomtAr

rabatter ingen vill ha

m å nga för sök er r ensa i rabatten vid den här

tiden på året. Och då handlar det inte nödvändigtvis

om trädgårdsarbete.

Storägare i investmentbolag och andra familjekontrollerade

börsbolag ställer sig upp på bolagsstämmor

och svär trohet mot affärsmässighet

och aktieägarvänlighet. Ingen ska tro att småspararkollektivets

intressen vägrar lättare än

ägarfamiljens. De vill bli av med maktrabatten.

Andra styrelser föreslår generösa extrautdelningar

och program för aktieåterköp. De stuvar

om i balansräkningen för att bli av med rabatten

som drabbar överkapitaliserade börsbolag.

Åter andra offentliggör prognoser för helåret

2007 som ska vara fullständigt idiotsäkra, helt

enkelt omöjliga att missa. De vill göra sig kvitt

”vi-vet-inte-vad-vi-sysslar-med”-rabatten. Man

kan också kalla det rabatten

för låg trovärdighet.

Men det finns en annan

rabatt som har fått en renässans

på sistone. Och som

inte låter sig tuktas lika lätt.

Vi kan kalla det rabatten för

asymmetrisk spridning av

information. Eller mer

kärnfullt, insiderrabatten.

Den drabbar alla bolag

vars aktier kännetecknas av

stora kursrörelser inför viktiga

nyhetshändelser, positiva

eller negativa. Som VA

skrev i förra veckans nummer

är det mycket svårt att

fälla personer som utnyttjar

insiderinformation i domstol.

Det förutsätter starka

bevis för att personerna

verkligen hade tillgång till

exklusiv information och

inte handlade utifrån – ska

vi säga – en ingivelse.

Men kursdiagram ljuger

inte och i aktier som regelbundet

reagerar ”för tidigt”

har man goda skäl att misstänka

asymmetrisk informationsspridning.

Att någon

med tillgång till både

insiderinformation och pålitliga

bulvaner vill tjäna en

extra hacka.

Dessa aktier ska givetvis

handlas med rabatt. Den placerare som har sämre

information än motparten är en given förlorare.

Låt oss ta exemplet med Electrolux oväntat

starka bokslutskommuniké den 14 februari i år.

Dagen före bokslutet steg aktien med några kronor,

tillräckligt för att vissa placerare som inte

kände rapportens innehåll skulle trycka på säljknappen.

Om information läckte ut i förväg är

dessa placerare bestulna. Bestulna på kursuppgången

med 20 procent efter rapporten.

I förhör har den så kallade Electroluxmannen i

insiderhärvan erkänt att han hade tillgång till

viktiga siffror i bokslutet i förväg. Hur han använde

den informationen vet vi inte.

Men vi kan misstänka det värsta. Och en välgrundad

misstanke räcker för att Electrolux ska

hamna i rabatten. n

VA : S BäStA köPrEkommENdAtIoNEr juSt Nu

HAUSSE AnALySdAg KurS

då, Kr

KurS

nu, Kr

KurSuTv,

proCenT

KurSuTv

reL index

proCenT

Qmed 2 nov -06 86 115 33 17

note 9 nov -06 73,5 94,5 29 13

ssAb 18 jan -07 150 237 58 51

Forshem 18 jan -07 57,5 62 8 1

rnb 1 feb -07 74,5 88,5 19 13

nobia 15 feb -07 300 129 7 2

Avanza 22 feb -07 121 26 12 3

Proffice 1 mars -07 22,9 56 16 5

Medivir 15 mars -07 48,3 216 13 8

Peab 22 mars -07 191 274,5 12 12

VECKANS AFFÄRER

VA : S BäStA SäLjrEkommENdAtIoNEr juSt Nu

BAISSE AnALySdAg KurS

då, Kr

KurS

nu, Kr

KurSuTv,

proCenT

KurSuTv

reL index

proCenT

kMt 12 okt -06 138 119 -14 -33

gunnebo 26 okt -06 75 85,5 14 -2

Fagerhult 16 nov -06 147 147 0 -14

ortivus 23 nov -06 20 15,9 -21 -35

Linkmed 7 dec -06 70 56,75 -19 -36

Lindex 14 dec -06 100 89,75 -10 -23

Astrazeneca 25 jan -07 398 366 -8 -15

nokia 22 feb -07 161 171 6 2

Mtg 15 mars -07 409 395,5 0 -11

Lundin Petroleum 22 mars -07 78 76 -3 -7

VECKANS AFFÄRER

VA:S ANALYSfAVorItEr. Vi sammanställer varje vecka de köp- och säljrekommendationer

från det senaste året som vi fortfarande tror mest på.

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 29


flaggskEPP. Nifty

50-väggen visar de

50 största börsbolagen

på National

Stock Exchang

32 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

INDIEN 2007 – för aNDra årEt I raD gra

alla ögON På

INDIEN

Ientrén till indiens nya nationella börs,

National Stock Exchange, har tv-kanalen CNBC

en egen studio. Den senaste utvecklingen på

Indienbörsen direktsänds ut till världen. I

dag pekar pilarna surt nedåt på den väggstora

dataskärmen som visar kurserna för de 50

största börsbolagen i flaggskeppsindexet

Nifty 50. Verkstadsjätten ABB:s logga finns

bland de 50. Dess indiska dotterbolag ägs

bara till drygt 50 procent av den svenskschweiziska

moderkoncernen. Resten av aktierna

handlas öppet på den indiska aktiemarknaden och

har glatt sina ägare med en fyrfaldigad kurs sedan

början av 2005.

De senaste två åren har de indiska aktiekurserna

vandrat stadigt uppåt, en uppgång som inte heller

har passerat obemärkt förbi i Sverige. Vid årsskiftet

hade svenskarna investerat 77 miljarder kronor i

fonder på tillväxtmarknader, enligt Svensk Fondstatistik.

Indiens andel av tillväxtplaceringarna ökar.

Men just som svenskarnas intresse för indiska aktier

vaknar på allvar har den indiska aktiemarkna-

den tagit en andningspaus. Hittills i år har de svenska

Indienfonderna pendlat kring plus minus noll.

Börsanalytikerna i indiska dagstidningar påpekar

dagligen att den indiska börsen börjar bli högt värderad

och att det är naturligt med en liten inbromsning.

Sedan början av 2005 har värderingen av aktierna

i Nifty 50-indexet stigit från ett p/e-tal på 14

till p/e 20 gånger den förväntade vinsten. Den stora

efterfrågan på aktier har gjort aktierna väsentligt

dyrare. Många avvaktar att köpa mer i väntan på nya

övertygande vinstsiffror från bolagen.

Tillväxten i Indien har varit så stark de senaste

åren att ekonomin nu svettas ymnigt. Priserna i landet

stiger för tillfället med i genomsnitt 6,5 procent

– den högsta inflationen på två år. Indiska centralbanken

Reserve Bank of India försöker dämpa febern

genom högre räntor. Senast i början av april höjde

centralbanken styrräntan med 0,25 procentenheter

till 7,75 procent.

För de indiska börsbolagen är det en klar nackdel.

Högre räntor innebär dyrare lån och slår direkt mot

vinsten. Marknadsbedömningarna lutar dessutom

fINaNsPlats BOmBay.

Ett nytt, högteknologiskt

finanscentrum reser sig i

stadsdelen Bandra-Kurla

i norra Bombay.


Nskar va värlDENs vIktIgastE tIllväxtmarkNaD

åt att det kommer fler räntehöjningar

innan inflationen minskar

till en tillfredsställande nivå.

Den indiska finansministern Palaniyappan

Chidambaram argumenterade

tidigare för att hålla räntorna

låga för att nå så hög tillväxt som

möjligt. Men den stigande inflationen

som följer i tillväxtens spår har blivit

en tung börda för den majoritet av Indiens

miljardbefolkning som måste

klara sin försörjning på mindre än två

dollar om dagen. Det är därför mycket

troligt att den indiska räntan går över 8

procent innan centralbanken, som kontrolleras

av den indiska regeringen, lättar

på tyglarna.

Vissa analytiker ser fördelar med en åtstramning.

En viss nedkylning av den kokande

ekonomin gör nämligen Indien mindre intressant

för kortsiktiga spekulanter. Det i sin

tur talar för en mer stabil marknad för aktier

Indienbörsen har bromsat in i år, men allt

pekar på att den har mycket kvar att ge.

Snart kan landets 350 miljoner medelklassinvånare

köpa en ny bil för 17 000 kronor

och bankerna spår 10 procents tillväxt

i tio år. VA:s Cecilia Aronsson förklarar

hur du ska investera i Indien.

foto håK aN ElofSSoN

t

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 33


t

v a I N D I E N 2 0 0 7

”Det finns så mycket idéer på

den här marknaden. Det är därför

den är så intressant”

och fonder än den vi har sett de senaste

åren. Just 2006 är ett tydligt exempel

på hur ryckig Indiens aktiemarknad

har varit hittills. Första kvartalet ökade

värdet på svenska Indienfonder med

närmare 20 procent. Andra kvartalet

föll de med drygt 20 procent för att under

tredje kvartalet åter stiga med nästan

20 procent. Berg-och-dalbanan i

Bombay kräver iskalla nerver. En större

andel långsiktiga placerare, som har

tålamod med en något lägre tillväxttakt

i Indien, väntas dock ge en jämnare

börsutveckling framöver.

Indien har två börser, som båda ligger

i Bombay. National Stock Exchange,

med sitt berömda Nifty 50-index,

öppnade inte förrän 1994 men är med

cirka 3,5 miljoner aktieaffärer per dag

den största marknadsplatsen i Indien

och den tredje största börsen i världen

efter USA:s New York Stock Exchange

och Nasdaq. Den andra indiska börsen,

Bombay Stock Exchange, har varit

på plats sedan 1875 och håller sig

kring två miljoner affärer per dag.

Marknadsvärdet på de två börserna är

ganska lika, cirka 6 000 miljarder kronor

styck, med 4 800 bolag noterade på

Bombay Stock Exchange och 1 500 bo-

lag på National Stock Exchange.

I januari köpte New York Stock Exchange

5 procent av indiska National

Stock Exchange för motsvarande cirka

800 miljoner kronor. Utländska investerare

kontrollerar nu 20 procent

av Indiens största börs. Och den gamla

börsen har också fått utländska ägare.

I februari köpte Deutsche Börse 5 procent

av Bombay Stock Exchange och i

mars köpte Singaporebörsen ytterligare

5 procent. Ryktet säger att New York

Stock Exchange är intresserat av att

köpa in sig även där. Börsanalytiker i

Indien ser det som en stor fördel om de

två indiska börserna så småningom

går samman med handel i ett och samma

system.

”Det är en nödvändighet för att den

indiska aktiemarknaden ska bli mer

tillgänglig för investerare”, säger michael

Nichols, mäklare på banken

HSBC.

National Stock Exchange är en helt

elektronisk börs, men än så länge är utländska

investerare inte tillåtna att

handla direkt i indiska aktier. De svenska

Indienfonderna gör alla sina affärer

genom en lokal mäklare på plats i Bombay.

Indiska finansinspektionen SEBI

utreder möjligheterna

att öppna börsen för utländska

placeringar via

internet, vilket är en

förutsättning för att Indien

på allvar ska kunna

tävla med amerikanska

och europeiska

börser om det globala

kapitalet. Regelverket

på den indiska börsen

håller redan lika hög

klass som på de västerländska

börserna. Indiska

myndigheter ställer

höga krav på

transparens och etik i

noterade bolag och

börsbolagens redovisningsstandard

är över-

Hög staNDarD. Den

indiska aktiemarknaden

har ett starkt regelverk,

enligt revisionskonsulten

ashish

Shah på KPMG.

stENkOll På markNaDEN. Michael

Nichols, mäklare på hSBC, vill att Indiens

två börser blir en.

lägsen den kinesiska.

”Regelmässigt är Indien den bästa

tillväxtmarknaden”, säger ashish

Shah, senior rådgivare på revisionsfirman

KPMG i Bombay. Indiska kvartalsrapporter

är på vissa punkter mer

detaljerade än de svenska. Exempelvis

måste börsbolagen redovisa namnen

på alla anställda som tjänar mer än

200 000 rupier, motsvarande 35 000

kronor, per månad.

”Inget annat land i världen har ett

sådant krav”, säger Ashish Shah.

Den indiska rupien har stärkts kraftigt

mot dollarn de senaste månaderna

och noterar nu sin högsta nivå på

nio år. Mot kronan har rupien inte

stärkts lika mycket, men en förstärkning

av den indiska valutan innebär

ändå trygghet. Normalt brukar placerare

tillväxtmarknader få räkna

med sämre avkastning på grund av att

den lokala valutan är svag.

Långsiktigt finns alltså starka argument

för att köpa indiska aktier. Enligt

Ashish Shah finns det köpvärda

aktier i alla branscher, men han tycker

att banker, bilföretag och byggsektorn

är särskilt lovande. Datumet närmar

sig när den indiska biltillverkaren

Tata ska börja sälja sin nya folkbil för

det ofattbara priset 17 000 kronor

styck. Indiens växande medelklass

med 350 miljoner invånare börjar få

upp aptiten för att konsumera. Aktier

i de bolag som ska bygga det moderna

Indien har mycket kvar att ge.

”Det finns så mycket idéer på den här

marknaden. Det är därför den är så intressant”,

säger Michael Nichols. n

Fakta om

IndIen

Dubbelt

upp

Nifty 50*

OMXS

250

50

20 apr

2004

24/4

2007

Källa: Factset

*National Stock Exchange

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

35

200

150

100

uPP. Indiens Nifty

50-index har stigit

med 125 procent

på tre år.

Motsvarande uppgång

för svenska

oMXS är knappt

100 procent.

Hämtar

sig

SEK/

100 Indiska rupier

19

18

17

16

15

14

30 apr

2004

Drar

ifrån

Sensex 30*

OMXS

250

200

150

100

50

30 apr

2004

24/4

2007

Källa: Factset

*Bombay Stock Exchange

uPP. Indiens

Sensex 30-index

har stigit med 150

procent på tre år,

50 procent bättre

avkastning än

Stockholmsbörsen.

24/4

2007

Källa: Factset

OcH Iväg. Den

indiska rupien har

stärkts kraftigt

mot dollarn i år

och hämtar sig

även mot svenska

kronan.


V a I n d I e n 2 0 0 7

Med superkonjunk

36 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |


Indien är loket

som drar världskonjunkturen.

Ännu så länge

syns inga tecken

på avmattning.

turen på axlarna

u

full fart fram.

Indiens miljardbefolkning

står

inför en konsumtionsboom.

av cecIlIa aronsson

foto håk an elofsson

sa ger sä mr e dr agh jä l p till världsekonomin.

Byggbranschen och bilindustrin

märker redan av den amerikanska

inbromsningen. Och på grund

av den fallande dollarn börjar även

konsumenterna att slå av på konsumtionen

av importerade varor.

I Indien är läget det omvända. Internationella

valutafonden IMF räknar

med att Indiens ekonomi totalt växer

med närmare 8 procent 2007, visserligen

en nedgång från förra årets 9-procentiga

tillväxt, men vid sidan av Kina

den just nu starkaste kandidaten i

världen att motverka svagheterna i

USA. Demokratiska Indien är dessutom

politiskt mer stabilt jämfört

med Kina och därför enligt många bedömare

en mer tillförlitlig handelspartner

för utländska företag. I likhet

med Kina har Indien en folkmängd

över 1 miljard människor – nästan

fyra gånger så många som USA.

Och samma branscher som oroar

mest i USA – byggbranschen, bilindu-

t

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 37


t

V a I n d I e n 2 0 0 7

”det var en dunderblunder att dra sig ur Indien.

Indien skriker efter byggföretag som skanska och nCC”

pIonjär . handelsbanken, med chefen John Ödmann,

är första nordiska banken på plats i Indien.

strin och detaljhandeln – är i Indien de

mest löftesrika. Just byggföretag har

enorma möjligheter att svara på

Indiens akuta behov av infrastruktur.

Regeringen har sagt att landet fram

till 2012 måste investera motsvarande

2 000 miljarder kronor – en halv Stockholmsbörs

– i nya motorvägar, flygplatser,

järnvägar, hamnar och energianläggningar.

Det är ingen slump att

utrikesminister Carl Bildt och Luftfartsverkets

generaldirektör Lars Rekke

just den här veckan tar täten i en stor

företagsdelegation till Indien med

flygtema. Saab, Volvo Aero och Rymdbolaget

följer med för att söka nya affärsmöjligheter.

Förutom de flygande projekten räknar

Indien med att bygga 40 miljoner nya

bostäder de närmaste fem åren. Men

trots det bestämde sig byggföretaget

Skanska nyligen att lämna Indien, med

motiveringen att priserna är för låga för

att täcka byggkostnaderna.

”Det var en dunderblunder att dra sig

ur Indien. Indien skriker efter byggföretag

som Skanska och NCC”, säger

John Ödmann, chef för Handelsbanken i

Indien.

Indien behöver också förbättra sin

digitala kontakt med omvärlden.

­Ericsson fick nyligen sin störta nätverksorder

någonsin i Indien från teleoperatören

BSNL, värd 20 miljarder

kronor över fyra år. Ericsson har mer

än 2 000 anställda i Indien och väntar

spänt på den kommande 3G-lanseringen.

Senast nästa år väntas licenserna

vara utdelade. Indiska mobiloperatören

Reliance gör redan nu en

38 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

u p ph a n d l i n g

om mobilsystem

för motsvarande

50 miljarder

kronor,

varav en fjärdedel

består av

3G-utrustning.

Ericsson har betydligt

större

chanser i Indien

än i Kina,

eftersom kineserna

väljer att

bygga 3G-nät

efter en egen

mobilstandard

med lokala leverantörer.

Även i detaljhandeln öppnas nu en

jättechans för utländska företag i Indien.

Än så länge är bara 5 procent av

landets inköp av mat, kläder och livsnödvändigheter

organiserade i butikskedjor.

Indierna får sina basvaror på

marknaden eller hemlevererade direkt

till dörren av mjölk-, frukt- eller fiskhandlaren.

Överallt längs gatorna i storstäderna

finns små handelsbodar som

säljer det mesta från kokosolja till målarfärg.

Matvarorna säljs oftast i små förpackningar,

en ranson lagom att konsumeras

direkt. Förvaringsmöjligheterna

är begränsade. I Bombay bor 60 procent

av befolkningen i slumområden där

elektriska kylskåp bara är en önskedröm.

Men Indiens medelklass växer. Även

om de är en minoritet

av den totala befolkningen

så rör

det sig om 350 miljoner

indier som

handlar på västerländskt

vis. Den

brittiska varuhuskedjan

Marks­ &­

Spencer­ har börjat

sälja varor i Indien

genom sin franchisetagare

Planet­ Sports

och planerar att

öppna 50 butiker

runt om i landet

fram till 2010. Amerikanska

Wal­Mart

planerar att öppna

flera hundra butiker

i Indien tillsam-

mans med sin indiska partner Bharti och

franska livsmedelskedjan Le­Marche har

just öppnat en stormarknad i en förort

till Bombay. De svenska kedjorna ligger i

startgroparna.

”Ikea har sonderat terrängen

och förväntas

finnas på plats inom

fem år. H&M kan gå

ännu fortare, konkurrenten

Mango är ju redan

här”, säger John Ödmann.

Indiens största bank

ICICI­Bank räknar med

att Indien orkar hålla

nära 10 procents årlig

tillväxt i ytterligare tio år, tack vare

landets snabbväxande tjänstesektor

som står för mer än hälften av den totala

ekonomin. Förbättrad infrastruktur

kommer också att öka tillväxten i

jordbrukssektorn, som nästan inte

växer alls i dag. Brist på vägar och kommunikationer

gör att mycket av skördarna

ruttnar innan frukten och de

andra jordbruksvarorna når ut på

marknaden. Sju av tio indier bor på

landsbygden.

”70 procent av befolkningen bidrar

inte till sin fulla potential i dag, men

kommer att göra det när infrastrukturen

och kontakten med marknaden

förbättras. Då får vi en konsumtionsboom

även på landsbygden. Se på Japan

för 40 år sedan, Indien går samma

väg”, säger Kalpana Morparia, vice vd

på ICICI Bank. n

fakta om

IndIen

Medelåldern

i Indien är 24 år.

70 procent av

befolkningen är

yngre än 36 år.

INDIEN

Folkmängd: 1,1 mdr

Årlig befolkningstillväxt:

1,4%

Läskunniga:

New Delhi

61%

INDIEN

BNP: 4 108 mdr

BNP/capita:

Bombay

3 830 kr

Madras

Tillgång till

internet: 4,5%

Bangalore

Ganges

IndIens

järnVäg är

världens enskilt

största arbetsgivare.

IndIen är

världens största

tillverkare av

motorcyklar och

andra största

marknad för

lastbilar.

2008 lanserar

Tata Motors en

personbil som

kostar 17 000 kronor.

Tata Motors

beskrivs som nästa

Hyundai.

Hälften av vägarna

i Indien är

inte asfalterade.

Indiska staten har

vikt 300 miljarder

kronor för utbyggnad

av vägar fram

till 2015.

IndIen är världens

snabbast

växande marknad

för mobiltelefoni.

För närvarande

tecknas ungefär

sju miljoner nya

abonnemang per

månad. Marknaden

uppskattas

till 500 miljoner

abonnenter totalt.

tung röst.

kalpana Morparia,

vice vd på Ic-

IcI Bank, rankas

av forbes som en

av världens 100

mäktigaste

kvinnor.

0 300 km


V a I n d I e n 2 0 0 7

UPPkoPPlade

Indiens outsourcingindustri tar över allt mer

av västföretagens drift och support. Banker och

telekomföretag hör till de största kunderna.

Senaste trenden är att de flyttar över sin

utbildningsverksamhet. AAV CECILIA ARONSSON FOTO HÅKAN ELOFSSON

40 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

It-centret i

Vikhroli nordöst

om Bombay är

ursprungligen ett

tvållager. Här

jobbar nu 1 100

systemvetare.

Den svenska flaggan

är hissad

över de 17 personer

som sköter

datasystemen åt

Mölnlycke, Gambro,

ABB och

Plusenergi.

”Det är viktigt

att det indiska

teamet känner

sig som en del av

det svenska företaget”,

säger Peter

Claesson, ansvarig

för de

svenska projekten

i Indien

(nedan t h).

en nyanställd

IT-konsult tjänar

ungefär 4 000

kronor per månad.

Totalt blir

det minst 50 procent

billigare att

utföra samma

tjänster i Indien

som i Sverige om

man räknar in

alla kostnader för

att hantera det

långväga samarbetet.

En förutsättning

för att

flytta verksamheten

hit är att

IT-konsulterna

pratar engelska.

It-konsulten

Cyrus Kasad

(mittenbilden t h)

jobbar i Sverige-

teamet.

”Får vi en felrapport


MOT VÄRLDEN

caPgemInI anställer 500 personer i månaden och räknar

med att dubbla antalet IT-konsulter från 20 000 till 40 000

senast 2010. Hälften av företagen som flyttar sin IT-drift till

Indien är amerikanska. Banker och telekomföretag är piggast

på att outsourca. Förra sommaren flyttade även

Nordea sin datasupport till Indien.

från sverige garanterar vi att svara inom fem minuter”

utbIldnIng är

det senaste som

outsourcas till Indien.

Tre nyanställda

på Capgemini

i Stockholm

tillbringar sju

veckor i Bombay

för att hårdtränas

i systemutveckling

till en betydligt

billigare peng

än vad motsvarande

kurs kostar

i Sverige.

”Samarbete på

långa avstånd är

något man måste

lära sig att hantera”,

säger IT-konsulten

Eric

Werkestam.

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

41


V a i n d i e n 2 0 0 7

Vi å k er nor ru t den här morgonen, ut ur

Bombay city i riktning mot förorten Thane.

Det märks att vi lämnar kusten för den redan

höga temperaturen letar sig ännu högre över

30-gradersstrecket. Resan är cirka 50 kilometer,

men här i Bombay mäter ingen vägsträckor i kilometer

utan i tid det tar att färdas, något som varierar

kraftigt mellan olika klockslag på dygnet.

Eftersom vi reser i motsatt riktning mot morgontrafiken

in till staden är köerna lindriga och efter en

och en halv timme skymtar vi målet. På en femvånings

betongbyggnad intill en stor rondell hänger stora banderoller

med ett namn vi känner igen: Gunnebo.

Det svenska säkerhetsföretaget öppnade sitt indiska huvudkontor

här för bara två dagar sedan. Hyran för det nybyggda

kontoret i Thane är en tredjedel jämfört med ett

kontor i de centrala finansdistrikten i Bombay och en viktig

orsak till att Gunnebo och många andra internationella

företag i Bombay väljer att etablera sig i en förort.

När Gunnebos Indien-vd Nicholas Roberts bestämde sig

för att flytta huvudkontoret hit för ett halvår sedan sa

fastighetsägaren att hela byggnaden skulle stå färdig med

inflyttade företag och butiker i slutet av april. Men huset

är fortfarande en utblåst byggarbetsplats där stendammet

irriterar näsan. Det enda som är inrett och befolkat är

Gunnebos lokaler högst upp med 110 anställda. För några

veckor sedan kom koncernchefen Göran Gezelius hit från

Sverige för att delta i en speciell hinduisk invigningsceremoni,

så kallad puja. Gästerna målades med rött

sandelträpulver i pannan för att bringa lycka till det nya

kontoret.

En uniformsklädd vakt tittar misstroget på fotografens

stora systemkamera när han tar några bilder på de vackert

dekorerade lastbilarna som står parkerade utanför

byggnaden. Indiska lastbilar har mycket gemensamt med

kurbitsmålningar från Dalarna – storblommiga naiva

mönster som livar upp vardagliga ting som skåp och lastbilar.

Här i Indien varvas blomrankorna gärna med en

elefant eller en helig ko utanpå förarhytten. Och så den

obligatoriska uppmaningen att tuta, som syns bakpå alla

transportfordon: ”Horn please”. Alla trafikanter lyder ordern

och hänger oupphörligt på signalhornet för att meddela

sin plats i det ständiga tumultet på vägbanan. Larmet

i trafiken blir därefter: ett ständigt tjutande som permanentboende

i Bombay måste lära sig att stänga av om de

vill undvika hjärtflimmer.

Nicholas Roberts vet hur det låter, berättar han när vi

har letat oss förbi cementblandarna och in i svalkan på

Gunnebos nyinredda kontor. Han bor i den exklusivare

stadsdelen Bandra i norra Bombay och har cirka en timmes

resa till och från jobbet.

”Bombay är en rätt tuff stad att bo i. Det är trångt och

förorenat. Men som stad för affärsmöjligheter är den överlägsen

allt annat”, säger han.

Gunnebos affärer i Indien började med förvärvet av

Chubb Safes för sju år sedan. I Chubb Safes ingick dotterbolaget

Steelage som har tillverkat inbrottsskyddande

bank- och säkerhetsskåp i Indien i 75 år. I dag har Steelage

Svenskarna rider den

indiSka

tigern

42 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

t


Varje månad etablerar sig ett

nytt svenskt företag i Indien.

Tillväxtmöjligheterna är enorma,

men utmaningarna stora.

En eftersatt infrastruktur och

ett kaotiskt samhälle är några

av hindren på vägen.

VA har mött två svenska

företag som växer på den

indiska marknaden.

AV CECILIA ARONSSON FOTO HÅK AN ELOFSSON

PÅ PLATS.

Gunnebos

Indien-chef

Nicholas Roberts

vid det nyinvigda

kontoret i Bombay.

Fakta om

IndIen

en tredjedel

av Sveriges export

till Indien består

av telekomutrustning.

genomSnittSkonVerSationen

på mobiltelefon är

näst lägst i Indien

efter USA.

Stort

jordbruk

Andelar av BNP, %

Service

Industri

Jordbruk

SVERIGE

70 28

INDIEN

51

27

22

2

Källa: The

Economist

indienS

induStriSektor

är mindre än

Sveriges. Tjänster

och jordbruk

dominerar

ekonomin.

indien är

världens största

producent av

mjölk, te, mango

och sockerrör.

400 000

ingenjörer

utexaminerades i

fjol i Indien, varav

150 000 inom it.

indien VäntaS

vara världens

femte största

marknad för bilar

2015.

indien bygger

fyra nya städer

kring storstäderna

New Delhi,

Bombay och

Calcutta.

Sju nobelpriStagare

kommer från

Indien.

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 43


V a i n d i e n 2 0 0 7

Fakta om

IndIen

det förSta

svenska skeppet

anlöpte Indien

och hamnstaden

Surat i september

1750.

Indienhandeln fortfarande liten

Andel av all import och export %

Import

Tyskland

Danmark 9,2

Storbrit. 7,7

Indien 0,3

Kina

USA

Schweiz

Sverige

Import

6,3

5,9

5,4

0,9

18,9

”att få tillstånd för en helt ny verksamhet

i indien tar mycket tid och energi”

bytt namn till Gunnebo India. Nicholas

Roberts ser stora fördelar för ett

svenskt företag att köpa sig in på den

indiska marknaden.

”Att få tillstånd för en helt ny verksamhet

i Indien tar mycket tid och

USA

Tyskland

Norge

Indien

Export

10,7

10,2

8,5

0,9

INDIEN

Export

USA 16,7

Förenade

Arabemiraten* 9,0

Kina 5,8

Sverige 0,3

Källa: Exportrådet

*Förenade Arabemiraten är navet för Indiens export till länder i regionen.

bara 1 procent

av Sveriges export

går till Indien,

men andelen ökar.

t

SVERIGE

energi. Om du köper

ett företag här

har du allt det på

plats. Dessutom

finns det en tidigare

kännedom

om företaget att

bygga vidare på.”

Gunnebos försäljning

på den

indiska marknaden

är ungefär

200 miljoner kronor

per år, 3 procent

av den totala

om s ät t n i n ge n .

Men medan kon-

cernen i genomsnitt ökar försäljningen

med bara ett par procent per år,

växer försäljningen i Indien med 15

procent per år. Om tillväxten håller i

sig är Indiens betydelse för Gunnebo

om några år betydligt större.

Produkterna som säljs i Indien tillverkas

i två fabriker i Gujarat och

Madras (Chennai), med totalt cirka

700 arbetare.

”Vi har svårt att hinna med produktionen

och planerar att bygga ut fabriken

i Gujarat och skaffa nya maskiner

för att möta efterfrågan”, säger Nicholas

Roberts.

Det mesta av försäljningen är säker-

44 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

hetsskåp och kassavalv till banker.

Inpasseringssystem och säkerhetslösningar

för flygplatser och tågstationer

är det andra affärsområdet som Gunnebo

hoppas mycket på i Indien, i

samband med den oundvikliga upprustningen

av landets eftersatta infrastruktur.

Men tutandet på Bombays

gator upphör inte för det.

”Kommunaltrafiken i Bombay kommer

inte att fixas på fem år. Det kommer

att ta 30 år, kanske längre”, säger

Nicholas Roberts.

Indiska staten har inlett ett program

för upprustning av 35 stora och 1 000

mindre flygplatser i Indien. Bombays

internationella flygplats vittnar om

behovet. Inget mer än namnet tyder

på att den överfyllda flygterminalen

med förvirrade köer i alla riktningar

är en av de viktigaste knutpunkterna

för Indiens kontakter med omvärlden.

Enbart på denna flygplats väntar investeringar

på motsvarande 15 miljarder

kronor de närmaste sju åren,

enligt regeringens budget – investeringar

som Gunnebo väntar på att få

ta del av.

Om några timmar ska den svenske

finansmannen john Wattin och hans

son martin Wattin ge sig i kast med

kaoset vid incheckningsdiskarna.

Men innan nattplanet lyfter från

Bombay laddar de för kvällens lansering

av sitt senaste riskkapitalprojekt

i Indien, datasäkerhetsbolaget Syntensia.

Lanseringen av bolagets nya produkt

firas med en påkostad mottagning

på femstjärniga Intercontinental

botten upp. John Wattin, som

startat och börsnoterat Mandator,

Enator och Sigma, sjösätter ITbolaget

Syntensia i Indien.

Grand, ett av Bombays finaste hotellpalats.

Indiska affärsmän fyller den stora

konferenssalen i hotellets bottenvåning.

Abbas ”Dancing Queen” dunkar i

högtalarna. På två stora filmdukar rulllar

bildspel med Santa Lucia, Björn Borg

och Greta Garbo bland röda timmerstugor

och snötyngda granar. Sverige är på

säljturné och våra blågula nationalsymboler

är fortfarande lika svindlande för

en indier som en starkt kryddad garam

masala är för en svensk.

Det är John Wattins första resa till

Indien. Han är elegant klädd i kostym,

ljusrosa skjorta och slips i samma pastell.

De 200 indiska affärsmännen

lyssnar spänt och antecknar i sina broschyrer

när han ställer sig på scenen

och berättar om Syntensia, där han

själv är styrelseordförande och sonen

Martin Wattin styrelseledamot.

På hösten 2005 kontaktades herrarna

Wattin av entreprenören Kaushik

Thakkar, som tidigare var IT-säkerhetskonsult

på WM-data och har startat

flera olika IT-bolag. John och Martin

Wattin bestämde sig för att investera

1,5 miljoner kronor i hans nya bolag

Syntensia. Pengarna har använts till

att utveckla den datasäkerhetsprodukt

som nu introduceras i Indien.

Vad det handlar om är en liten vit

låda som kopplas till företagets datornätverk

och som John Wattin har döpt

till White Knight. I lådan ryms olika datasäkerhetslösningar

som brandväggar,

intrångsskydd, virusskydd och filter

mot oönskad e-post. Målgruppen är

t


”Kommunaltrafiken

i Bombay

kommer

inte att

fixas på

fem år.

det kommer

att

ta 30 år,

kanske

längre”

röjer Vägen.

Svenska Gunnebo,

med landschefen

Nicholas Roberts,

är ett av de

utländska företag

som nu rustar

Indiens

infrastruktur.

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

45


t

V a i n d i e n 2 0 0 7

”det är positivt att vara här. det finns

en stark entreprenörsanda och en ekonomi

som blommar ordentligt”

små och medelstora företag som vill

skydda sina datorer. Säkerhetstjänsterna

säljs som ett abonnemang där

programmen i lådan uppdateras med

nya versioner mot en fast avgift på cirka

350 kronor per månad.

Syntensia har 15 anställda i Indien

och planerar att anställa ytterligare

30 personer i år. En stor del av dem

kommer att jobba med telefonförsäljning,

något som kan ses som en anpassning

till den bristfälliga infrastrukturen

i Indien. Att träffa alla

kunder är en omöjlighet.

”Du kan göra högst tre kundbesök

här per dag”, säger Kaushik Thakkar,

som bott i Sverige sedan han var fem

år men har sina rötter i Bombay.

Totalt uppgår investeringen i Syntensia

nu till 15 miljoner kronor. Bland

de nya delägarna syns teknikfrälsta

filmer

med färg

Att marknadsföra

sig med

skönsjungande

Bollywood-stjärnor

är en en

given succé.

indiens bol ly wood producerar

dubbelt så många filmer per år som

USA:s Hollywood. Indierna älskar

sina filmer som alltid innehåller en

klassisk drabbning mellan det goda

och det onda, inramat av sång och

dans. Bröllopet mellan Bollywoodstjärnorna

aishwaraya Rai och abhishek

Bachchan är årets nyhet i indiska medier.

Bruden är tidigare Miss World

och brudgummen är son till Indiens

populäraste skådespelare genom tiderna,

amitabh Bachchan. Förberedelserna

för det gigantiska sagobröllopet som

hölls i Bombay för några veckor sedan

överskuggar alla andra händelser i den

investerare i John Wattins personliga

nätverk, däribland Pontus Lindwall

och Per Hamberg, vd och styrelsemedlem

i Betsson där John Wattin själv är

styrelseordförande. Ulf Hubendick,

styrelsemedlem i Aspiro och Carl

Palmstierna, styrelsemedlem i Elekta,

har också satsat pengar i Syntensia.

”På några år ska det här bli ett väldigt

stort företag”, säger John Wattin.

Att lanseringen startar i Indien är

ingen slump. Här finns två miljoner

små och medelstora företag som kopplar

upp sig mot internet och, inte

minst viktigt, pratar engelska.

Få företag kan visa upp ett dataskydd

av europeisk standard. Att indierna

stannar kvar och äter av buffén som

serveras efter presentationen är ett

tecken på att de har förtroende för

svenskarna och deras White Knight,

indiska megaekonomin. Det brinnande

intresset för Bollywoodstjärnorna

gör att många företag vill förknippas

med dem i sin marknadsföring. Filmstjärnorna

syns överallt i storstäderna

på reklamskyltar för läsk, skor, resor

och mobiltelefoner.

”Bollywood är ett av de effektivaste

sätten att nå ut till indiska konsumenter,

eftersom det är en så viktig del av

12

8

4

0

Exporten

skjuter i höjden

Sveriges export till Indien, mdr kr

16

-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07p

Källa: Exportrådet

enligt Kaushik Thakkar. Maten är

klassiskt indisk som gästerna är vana

vid, men det är fortfarande Abba som

sjunger i bakgrunden när den vite riddaren

höjer sin lans över Indien. John

Wattin höjer sitt champagneglas:

”Det är positivt att vara här. Det finns

en stark entreprenörsanda och en ekonomi

som blommar ordentligt.” n

kulturen här”, säger Sudhin mathur, vd

för Sony Ericsson i Indien.

Sony Ericsson använder Bollywoodstjärnan

Hrithik Roshan i reklamen

och matar sina indiska mobiltelefoner

med sånger, ringsignaler och videoklipp

från Bollywood. Enligt Sudhin

Mathur är det minst lika viktigt som

att mobiltelefonerna klarar att skicka

SMS på hindi. n

10

8

6

4

2

Fakta om

IndIen

Inflationen

blir avgörande

Inflationen i Indien, %

0

-99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06

Källa: Reuters Ecowin

Stegring.

Stigande inflation

är det största

orosmomentet

i den indiska

ekonomin.

filmflirt.

Alla vill sola

sig i glansen

av det indiska

filmundret

Bollywood,

även Sony

Ericsson.

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 47


V a i n d i e n 2 0 0 7

Scania

dundrar

österut

Svenska lastvagnar

går på

export till Indiens

kraftigt växande

gruvindustri.

Volvo h a r r eda n 9 000 lastbilar

och bussar i Indien. Nu är

det dags för Scania att köra efter.

De första Scania-truckarna

når Bombays hamn i maj. När bilarna

får grönt ljus i de kvalitetstester

som väntar ska de säljas via det indiska

verkstadsföretaget Larsen & Toubro.

”Scania väljer att gå in på den indiska

marknaden via en partner som

både kan marknaden och har en kundbas”,

säger Hans-Åke Danielsson på

Scanias informationsavdelning.

Lastvagnstillverkaren från Södertälje

inriktar sig på kunder i gruv- och

anläggningsindustrin i södra Indien

där efterfrågan på lastbilar har ökat

med 30 procent det senaste året. Kolkraft

står för huvuddelen av Indiens

energiproduktion. Trenden går mot

att bryta kolet i mindre gruvor där

lastbilar används i stället för större

lastmaskiner.

Indiska regeringen har utfäst investeringar

på motsvarande 300 miljarder

kronor i utbyggnaden av vägar

fram till 2015. Scania räknar därför

med att inom de närmaste fem åren

bredda sitt utbud i Indien med bussar

och lastbilar för fjärrtrafik. n

Snårigt men roligt

Så navigerar företagen rätt i den indiska byråkratin

i

dag f inns 87 s v ensk a för e tag registrerade

i Indien. I genomsnitt tillkommer ett nytt

svenskt bolag varje månad, samtidigt som

två nya bolag etablerar samarbete med indiska

leverantörer.

”Min övergripande kommentar till affärspotentialen

i Indien är att vi bara har sett början”,

säger Fredrik Fexe, handelssekreterare vid

Exportrådet i New Delhi.

Sedan Ericsson sålde sin första telefonväxel i

Indien 1903 har många av de största svenska

företagen följt efter. Nu söker sig även mindre företag

till Indien för att sälja IT-tjänster, verkstadskomponenter,

medicinsk utrustning och

olika konsumentvaror.

Utländska företag kan välja mellan följande

sätt att starta en verksamhet i Indien:

Fakta om

IndIen

indien har tio

rymdSatelliter

i omlopp kring

jorden. 36

procent av de

anställda på

NASA är indier.

Vårt decimal­

SyStem skapades

i Indien 100 år

före Kristus.

Schack uppfanns

i Indien.

indien har världens

äldsta filmindustri

och

producerar flest

filmer i världen

per år, drygt 1 000

stycken.

fyra aV världens

21 rikaste personer

är indier.

Rikaste indiern är

stålföretaget

Arcelor Mittals vd

Lakshmi Mittal

med en förmögenhet

på 32

miljarder dollar.

Källa: Exportrådet.

krigSmundering.

Tata Motors är

Indiens största

tillverkare av last-

bilar och den tuffaste

motståndaren på

Scanias nya marknad.

repreSentationSkontor

Fungerar som en förmedling för det svenska

företaget att knyta affärskontakter i Indien,

marknadsföra sina produkter och träffa potentiella

kunder. Kontoret får inte göra egna affärer

eller tjäna pengar i Indien. Uppdragen förmedlas

vidare som exportorder till Sverige.

aVdelningSkontor

Får tjäna pengar i Indien som kan skickas tillbaka

till Sverige efter beskattning i Indien.

projektkontor

Används av utländska företag som har vissa uppdrag

i Indien under en begränsad tid. I praktiken

fungerar det som en filial.

dotterbolag

Alla utländska dotterbolag i Indien måste regist-

reras hos den indiska centralbanken. Den

t

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 49


V a i n d i e n 2 0 0 7

”man ska akta sig

för investeringar

som är skattedrivna”

lotSen.

Handelssekreteraren

Fredrik

Fexe hjälper

svenska företag

till rätta i Indien.

t

indiska regeringen tillåter inte helägda utländ-

ska dotterbolag inom telekom, försvarsindustri,

fastighetsutveckling, media, bank och detaljhandel.

Utländska advokatbyråer är inte

heller tillåtna i Indien, så för de byråkratiska

förhandlingarna anlitas indiska jurister.

partnerSkap

Vanligt bland företag i branscher som inte tillåter

utländska dotterbolag. Utländska detaljhandelsföretagen

Wal-Mart och Mango har gjort så.

återförSäljare

Företag som inte vill etablera sig direkt i Indien

och har få tidigare kontakter i landet kan exportera

sina varor genom etablerade återförsäljare.

johan tydén , partner på advokatbyrån

Bird & Bird, räknar med att det blir lättare

att etablera utländska dotterbolag i Indien

de närmaste åren. Världshandelsorganisationen

WTO ökar trycket på landet att öppna

sig mot omvärlden.

”Det är svårt att motivera varför indiska företag

ska få konkurrera globalt om de själva sluter

sig”, säger johan Tydén.

För att främja utländska investeringar har

Indien skapat speciella ekonomiska zoner, där

utländska företag får skattelättnader och andra

ekonomiska fördelar. I varje zon gäller olika

villkor, som kan ändras snabbt.

”Man ska akta sig för investeringar som är

skattedrivna, men samtidigt är det en positiv parameter

att ta hänsyn till”, säger Johan Tydén.

Fredrik Fexe, handelssekreterare på exportrådet

i new delhi, vilka är dina fem bästa tips till

svenska företag som ska etablera sig i Indien?

1 gör hemläxan - när du etablerar dina konkurrenter.

2 SatSa ordentligt - skicka några av de bästa

medarbetarna företaget har och ge dem

resurser att kunna agera. Om du inte har egna

medarbetare i Indien, så res ofta.

3 Var inte för rädd för kulturella skillnader

- indiska företag fokuserar på att göra affärer

med företag med de bästa erbjudandena,

inte de kulturellt mest korrekta.

4 Var uthållig - fdig i Indien så ska du ha en

bra anledning, samt en bra plan för hur det ska

gå till. Indien är ett stort land och en attraktiv

marknad, som även attraherar dör några företag

växer försäljningen direkt, men för majoriteten

kan det ta några år innan affärerna växer

enligt plan.

5 njut aV att göra affärer i Indien – indiskt

affärsliv bjuder på mycket humor och

många överraskningar. n

SYRESÄTT PORTFÖLJEN

BÖRJA SPARA I SVERIGES FÖRSTA

KOLDIOXIDNEUTRALA MILJÖFONDER

TEL 0200-23 00 40 • WWW.BANCO.SE

TÄNK PÅ ATT INVESTERINGAR I FONDER ALLTID INNEBÄR EN RISK. AKTIE MARKNADEN GÅR BÅDE UPP OCH NER OCH HISTORISK

AVKASTNING ÄR INGEN GARANTI FÖR FRAMTIDA AVKASTNING. PENGAR SOM PLACERAS I FONDER KAN BÅDE ÖKA OCH MINSKA I VÄRDE

OCH DET ÄR INTE SÄKERT ATT DU FÅR TILLBAKA HELA DET INVESTERADE KAPITALET. FULLSTÄNDIGT PROSPEKT OCH FAKTABLAD KAN

BESTÄLLAS FRÅN BANCO PÅ TELEFON 0200-23 00 40 ELLER HÄMTAS PÅ WWW.BANCO.SE.


V A i n d i e n 2 0 0 7

52 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |


Framtidslandets

dubbla ansikten CeCiliA


Klyftor. Både

slummen och

lyxen växer

i Bombay.

Medelklassen

är fortfarande

en minoritet

i Indien.

Foto

håkAn eloFsson

member s only ”-klubben Privé i centrala Bombay glittrar inbjudande

i lördagsnatten. Café Opera är småttigt i jämförelse

med Bombays trendigaste bar, där till och med champagneflaskorna

bär strasspärlor. Rosenblad och levande ljus flyter

runt i små dammar kring dansgolvet. På små öar i vattnet står

vitklädda kypare redo att lotsa varje nytt sällskap till en pösande

lädersoffa med egen bar, förutsatt att de köper drinkar

för minst 1 000 dollar. Mitt frostiga glas Zinfandel rosé glimmar

som en rubin i bardiskens stålspegel.

Från klubben är det bara fem meter till Bom-

bays mest välbesökta sovrum: det på gatan.

Varje natt lägger sig hundratusentals människor

på stadens trottoarer med kullerstenarna

som kudde. Mitt i citykärnan, granne med den

yppersta lyxen, skrapar de ut sista fruktköttet

ur en kokosnöt innan de vilar huvudet mot gatstenen.

Övernattningen har blivit rutin, man

sover i täta led för att alla ska få plats.

Ingen annanstans är kontrasterna så starka

Aronsson om den indiskA pArAdoxen

som i Indien: En tiondel av befolkningen kan kalla sig världens

modernaste konsumenter, medan sju av tio varken

har kontokort och kontanter. Staden kolliderar i ett fredligt

derby mellan kokosnötter och kaffe latte. Det privilegierade

lattelaget med mjölkskum på överläppen behöver

inte oroa sig för plötsliga anfall från kokosnötslaget. Här

står alla sitt kast.

Det åldriga kastsystemet ger Indien stabilitet. Den som föds

Rika

5–7 milj

Övre medelklass

70–80 milj

Undre medelklass

250–300 milj

Fattiga

600–700 milj

...varav ca 35% lever på en inkomst

under 1 dollar/dag

Källa: Exportrådet

in i den mjölkskummande kasten behöver

inte skämmas för att han eller hon har haft tur

i den hinduiska själavandringen. De lägre kasterna

får hoppas på bättre tur i nästa liv.

Men att vänta till nästa liv rimmar illa med

bilden av Indien som fantastisk tillväxtekonomi.

Så länge hälften av befolkningen sover

på gatan är marknadspotentialen i Indien

mindre än i EU. Landets stora möjlighet kommer

först när dagens fattiga också kan beställa

en kaffe latte när de vaknar, i en riktig säng. n

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 53


56 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se

p r o f i l

raka rör. På tio år har

Gerteric Lindquists Nibe

stigit med 2 300 procent

på börsen.


Gerteric Lindquist personifierar den svenska bruksandan. Med fast

hand och gammaldags moral har han gjort Nibe till ett av börsens

mest välskötta företag. Möt den slipade smålänningen som

inte trivs i de fina salongerna.

Ggerteric lindquis t kallas ”en av börsens verkliga

hårdingar”. Han är vänlig, omtänksam och mycket rolig,

men som vd i Nibe har han hårda nypor.

Lönsamheten kommer i första hand. I alla lägen.

”Nibe är banne mig inget dagis! Här ska folk jobba hårt.

Att säga att de anställda är största resursen i ett bolag kan

låta gulligt men blir lätt en floskel. Det finns inget mer

omänskligt än bolag som inte tjänar pengar. Utan vinster

tvingas man avskeda medarbetare, medan maskiner och

fastigheter är kvar.”

Redan vid anställningsintervjun är Nibe tydliga med att

alla förväntas jobba tills dagens problem är lösta. Ingen

tillåts sitta i fikarummet och snacka bort arbetsdagen.

Målen är tydliga. Varje hundralapp i omsättning ska ge

tio kronor i vinst. Nibe ska växa med 20 procent per år.

Hälften organiskt, hälften via uppköp.

”Rimliga mål som är lätta att förstå och komma ihåg.

Att ha 7,3 eller 8,9 procents vinst som mål går inte. Man

får syrebrist bara man ska uttala det.”

Att kalla Nibe för börskomet är närmast en underdrift.

Aktien har ökat med 2 300 procent sedan börsintroduktionen

1997 – utdelningar inräknade.

Inget bolag som placerats på börsen de senaste 20 åren

har gått lika bra.

”Vi har gått med vinst varje år sedan de ursprungliga

bolagen i Nibekoncernen, Backer i Sösdala och Nibe i Markaryd

bildades 1949 respektive 1952. Det är unikt!”

Vid börsintroduktionen var bolaget en litet företag som

tillverkade rörelement, värmepumpar, varmvattenberedare

och braskaminer och inte gjorde mycket väsen av sig.

AV PER ÖQVIST FOTO PE TER WESTRUP

Största ägare var riskkapitalbolaget Merchant Venture

Investments ihop med 17 anställda på Nibe som köpt in sig

i bolaget i en så kallad ”management buy out”.

Gerteric Lindquists aktier är i dag värda 600 miljoner

kronor, motsvarande 5,5 procent av kapitalet och 8–9 procent

av rösterna. Han är störste ägare efter melker

Schörling.

Frågan om vad han gör med alla pengarna verkar han

inte ens förstå.

”Kanske värjer jag mig mot tanken på att jag är så förmögen.

Jag känner mig mest hemtam med att vara en

vanlig människa. Inte en dag under snart två decennier

har det känts tungt att gå till jobbet. Det säger jag inte för

att du intervjuar mig”, skrattar Gerteric Lindquist.

Oron för växthuseffekten gör att Nibe ligger bra positionerat,

med produkter som mer effektivt utnyttjar energin.

Ändå är han kritisk mot debatten.

”För ett år sedan skulle jordens befolkning dö i fågelinfluensa.

Folk köade desperat för vaccin. Nu ska växthuseffekten

ta livet av oss. Självklart ska vi inte förstöra naturen,

men mest verkar det handla om vilken katastrof

som är inne i medierna för tillfället.”

För miljön tror han på en kombination av solenergi, biobränsle

eller värmepumpar för uppvärmning med bland

annat att en del flyger mindre och tankar bilen med etanol.

Gerteric Lindquist är kritisk till både förra och nuvarande

regeringens energipolitik.

”Energiförsörjningen måste byggas ut så att vi får kraft

till industrier och hushåll. Ett till ytan så stort land och

relativt sett liten befolkning måste i egen regi kunna pro­ t

Hård

lutHeran

med varmt hjärta

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 57


t

v a p r o f i l

ducera den el vi behöver. När övriga världen

bygger ut kärnkraften går Sverige åt motsatt

håll.”

I dag står Nibe på tre ben: villavärme, brasvärme

och element. Kyla eller solvärme kan

bli ett fjärde.

”Att kyla hem är dyrt, så vi jobbar med ’frikyla’,

att ta bergets låga temperatur för att

kyla huset sommartid. Det är något vi får se

mycket av nere i Europa i framtiden. Vi tittar

också på solvärme. Alla våra beredare kan

kopplas till solvärme, däremot tillverkar vi

ännu inte solpaneler.”

Nibe har 63 procent av sin omsättning i

Norden. Bara 3 procent utanför Europa.

Många analytiker hävdar att den svenska

marknaden börjar bli mättad.

”Tillväxten blir snabbare utomlands, men

Sverige har inte stagnerat. Däremot är Sverige

så litet att vi måste se Norden som hemmamarknad.”

De närmaste åren räknar Gerteric Lindquist

med att Nibe växer snabbast i övriga

Europa. Prioriterade länder är Tyskland och

Frankrike.

”Andra länder som kommer starkt är Holland,

Irland, Storbritannien, till viss del Polen

och övriga Norden.”

Tvärtemot vad medierna skrivit tittar Nibe

också på att expandera i USA.

”Jag fick frågan du ställer på ett analytikermöte

och möttes efteråt av rubriken ’Nibe

ska inte in i USA’. Så är det inte alls. Vi får

många propåer från USA och räknar seriöst

på dem, med tanke på klimatet och deras nyvaknade

intresse för energibesparing. Nibe

Element har redan försäljningskontor där.”

Den 16 juni är det tio år sedan Nibe börsnoterades.

Trots att de ursprungliga ägarna

är emot uppdelningen mellan A­ och B­aktier,

finns de också i Nibe. Dock med en

Nibes vd beskriver sig

själv som en person

som inte odlar något

nätverk. Måste han

ändå sätta ihop några

personer blir det hustrun

Carol lindquist

och de tre affärsområdescheferna

Christer Fredriksson,

kjell ekermo och

niklas Gunnarsson.

Kontakterna med

andra företagsledare

och finansmän är inte

många, men Nibes

huvudägare Melker

Schörling är en

person som Gerteric

Lindquist träffar med

jämna mellanrum.

Han sitter visserligen

ovanlig konstruktion. Från början beslöts att

A­aktier inte skulle kunna ärvas eller säljas i

maktkoncentrerande syfte. När de byter

ägare stämplas de om till B­aktier.

”Vi är ensamma om denna konstruktion

på Stockholmsbörsen. När vi noterades var Nibe

bara värt 420 miljoner kronor och vi skulle

lätt ha kunnat bli uppköpta. Vi hade bestämt

oss för att så länge vi var aktiva i bolaget ville

vi ha ett skydd mot dem som ville ’förädla’

bolaget. Förädla är ett modeord och betyder

oftast att fördärva. Beslutet var inte lätt, för

vi älskar våra barn, men vi älskar också Nibe.

Och vi ville undvika maktkamper i nästa

generation.”

När det gäller sina egna barn ser han ingen

framtid för dem på Nibe.

”Ingen kan slöra på föräldrarnas pengar.

De måste ta sig fram på egen hand, det är

mycket viktigt.”

Han är inte orolig för att Nibe i framtiden

blir uppköpt.

”Nej. Bästa skyddet mot att bli uppköpta är

att göra ett bra resultat. Och vi använder

kassan mycket aktivt för rörelsens utveckling,

vilket vi med fog kan visa.”

Hittills har strategin varit att köpa bolag

som i snitt inte omsätter mer än 10 procent av

Nibes omsättning. Man har därmed aldrig

gjort några jätteförvärv.

”Snart kan vi kanske – för första gången –

köpa ett bolag med en omsättning på 30–40

procent av vår egen. Eftersom vi omsätter

fem miljarder betyder det ett stort bolag.”

Tidigare har Nibe aldrig använt egna aktier,

men Gerteric Lindquist utesluter inte

det vid större förvärv.

Nibe har sagt att man senast 2011 omsätter

tio miljarder kronor, men troligare är 2009

eller 2010. Bara i fjol växte bolaget 28–29

procent. På tre år har Nibe fördubblats.

gerteric lindquists nätverk

t

Christer Fredriksson

inte med i Nibes styrelse,

men är en

engagerad ägare.

Ordförandeklubban

svingas i stället av

arwid Gierow som

också är ledamot i

kuverttillverkare Bong

ljungdahl, som också

Hans Linnarson

ingår Melker Schörlings

bolagsgrupp.

Med vid samma

styrelsebord sitter

Georg Brunstam, vd

för teknikbolaget Nolato

och Hans linnarson,affärsområdeschef

på Husqvarna.

”Nu har det gått lite snabbare än vi själva

tänkt. Vi har haft hjälp av en god konjunktur,

ökade energikostnader och en ökad

miljömedvetenhet. Fortsatt gynnsamma omvärldsfaktorer

kan göra att vi når målet något

snabbare.”

Produktutvecklingen är viktig för Nibe, att

hela tiden våga testa något nytt och bättre.

Lika viktigt är att mäta störningar och sedan

åtgärda dem.

”Vi utför konstant mätningar på hela produktkedjan.

Sådant som inte mäts kan inte

bli bättre, så enkelt är det.”

för att öka proDuktiviteten har Nibe

ackordslöner.

”En bra insats ska ge mervärde i lönekuvertet.

Vi ser också till att de som inte lever upp

till våra krav slutar. Alla som anställs vet exakt

vad som förväntas av dem.”

Lönespridningen är stor. En duktig operatör

kan tjäna mycket. Är någon inte lika flink syns

det direkt på lönekontot. Äldre personer som

tycker att arbetstakten är för krävande erbjuds

lägre fast lön på någon ”indirekt avdelning”.

”Å andra sidan får de ha kvar sitt jobb. Alternativet

är att de inte får någon lön alls.”

Gerteric Lindquist hyllar relationen med

det lokala facket, men är emot centrala förhandlingar.

”Nu förhandlas så mycket konstigt fram

centralt, som arbetstidsförkortning. När hela

världen konkurrerar med oss kan det inte

vara rimligt att vi ska arbeta mindre. I Sverige

”en bra insats ska ge mervärde i lönekuvertet. Vi se

har vi ofta en sluten syn på vårt samhälle,

som om övriga världen inte existerade. Vi har

också en irriterande ovana att betrakta oss

själva som lite väl förträffliga. Allt är faktiskt

inte bättre här.”

Ska bolaget vara kvar i Sverige, vilket Nibe

ofta sagt att man vill, krävs hög produktivitet.

Något som ledde till hånfulla kommentarer

i medierna när Gerteric Lindquist flyttade

200 produktionsjobb från västra Europa

till Polen och Tjeckien.

”Jag fick läsa att jag tvingades sträcka vapen

och gå till reträtt. Att vi aldrig haft fler

anställda i Sverige än nu är inte lika roligt att

rapportera. När Japan industrialiserades

handlade det om drygt 100 miljoner människor.

Nu är det 2,5 miljarder människor bara i

Kina och Indien. Till det kommer Thailand,

Vietnam, Laos och Kambodja. Och dessutom

Brasilien, Argentina, Chile, Ryssland och

övriga forna östblocket.”

Prishöjningar på transporter och miljöaspekter

påverkar också framtidens handel.

Nibe är en vinnare genom högre energikostnader

och en ökad miljömedvetenhet, men

det finns också negativa konsekvenser. En

effekt av den ökande konkurrensen är de

kraftigt stigande priserna på metallråvaror.


namn: Torsten Gerteric Lindquist.

Yrke : Vd och storägare i Nibe.

föDD : 30 oktober 1951.

familj : Hustrun Carol, barnen

Selina 19, Daniel 17 och Amy, 15 år.

Bor : I nybyggd villa strax utanför

Markaryd.

utBilDninG : Civilingenjör från

Chalmers tekniska högskola, civilekonom

från Uppsala Universitet.

karriär: Svenska handelskontoret i

Kanada 1976–78, exportchef Nibe

1978–81, STC Trader 1981–82, exportchef

Assa Abloy 1983–87, vd Nibe 1988–.

fritiD : Lyssna på musik, spela gitarr

och sjunga, läsa böcker och jobba

på gården.

reser helst till : ”Italien, för matens

skull. Kanada, för att min fru är därifrån

och för att det är ett härligt land.

Mest drömmer jag om Nya Zeeland.

’Sagan om Ringen’ spelades in där.

Jag har sett alla filmerna och läst

böckerna flera gånger.”

på nattDuksBorDet: ”Kvinna i grönt”

av Arnaldur Indridason, ”Flickan som

lekte med elden” och ”Män som

hatar kvinnor” av Stieg Larsson.

fem favoritartister : Andrea

Boccelli, Evert Taube, Sven­Bertil

Taube, Gordon Lightfoot och

Simon & Garfunkel.

Produktionen av element berörs negativt.

”Stål och koppar har visserligen fallit tillbaka

något från sina högsta noteringar, men

nickelpriset är besvärande högt. Priset låg

2004 på 10 000 dollar. För 15 månader sedan

på 14 000 dollar. Nu närmar det sig 50 000

dollar. Tyvärr verkar det inte vara av övergående

natur”

Flera storägare, i dag goda för runt en kvarts

miljard kronor var, har varit på Nibe i fyra

decennier. De har namn som Leif, Harry,

Holger och Stickan.

En av dem började 21 år gammal, i skinnpaj

och myggjagare.

Gerteric Lindquist kallar dem ryggraden i

bolaget. Han hör själv till den gamla stammen

och använder uttryck som ”hyvens killar”,

”käcka tjejer”, ”rejäla gubbar”, ”gamäng”

och ”smedhalva”.

Han beskriver sig själv som otålig, krävande

och med kort stubin, men kan be om ursäkt.

”Jag var bara sju år när mormor och morfar

lärde mig att man aldrig kan tacka för många

gånger, aldrig hälsa för många gånger och

aldrig be om ursäkt för många gånger. Det

stämmer ännu!”

Moral må vara gammalmodig men Nibe är

ett högmodernt teknikbolag. Flera moment i

lokal. Gerteric

Lindquist sitter

stadigt i den småländska

skogen.

r också till att de som inte lever upp till våra krav slutar”

fabriken i Markaryd utförs med robotceller.

Under en två timmars promenad i produktionen

ifrågasätter han outsourcing.

”Det vi kan rationalisera är plåt­ och svetsarbeten

och de läggs ofta ut. Det betyder att

man sitter kvar med Svarte Petter, eftersom

monteringen är svårast att rationalisera.”

Gerteric linDquist hälsar många av de anställda

med förnamn. Han frågar en kvinna

som försökt sluta röka hur det går. En annan

anställd frågar han bekymrat hur hans fru

som varit sjuk mår.

”Det är så vi umgås på Nibe. Vi i ledningen

sitter inte på några höga hästar, för vi är ju

alla beroende av varandra.”

På en svarv sitter en stor bild på en naken

tjej. Gerteric Lindquist river inte ner den.

”Jag kunde ha varit en machogubbe, men då

hade jag generat en anställd inför dig. Men bilden

ska ner, för vi har skolklasser på besök och

nioåringar ska inte behöva se sådana bilder.”

Gerteric Lindquist gifte sig för 20 år sedan

med Carol, en tjej från Kanada som han träffade

när han jobbade på Svenska handelskammaren

i Toronto för 30 år sedan.

”Vi träffades på en vinbar. Hon hörde mig

och mina kompisar prata svenska och frågade

var vi kom ifrån.”

I dag har de tre barn i övre tonåren.

”Vi sjunger och spelar gitarr, munspel och

piano ihop. Det är mysigt. Musik är totalt avkopplande.

Jag kan inte sjunga ’Havsörnsvalsen’

och samtidigt grubbla över investeringsbeslut.”

På frågan hur han var som barn, svarar han

blixtsnabbt:

”En glad liten knubbig kille som gärna

spexade.”

Han växte upp i Eskilsryd, ett samhälle mellan

Nybro och Emmaboda med 15–20 hus.

”Vi sprang in till varandras mammor och

fick bullar och mjölk, sedan rusade vi ut och

lekte igen. Jag har absolut inte tagit skada av

att växa upp på landet.”

Familjen levde inte i överflöd, men hungrade

inte heller. Gerteric Lindquist pratar

med värme om Eskilsryd och sin barndom.

Föräldrahemmet har han behållit och varsamt

renoverat.

Gerteric Lindquists mamma var inte bara

hemmafru utan hjälpte bönderna att plantera

skog, hässja hö, skörda säd och plocka potatis.

Pappa var smed och jobbade tills han var 76

år.

”Han slet hela livet och arbetade fram till

sin död. Klockan sju varje morgon var han i

t

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 59


t

v a p r o f i l

”nibesjälen är sparsam, lokal och utan extravaganser”

smedjan och jobbade långt in på kvällarna.

Mina barn frågar ibland: ’Pappa, var det verkligen

så?’”

Smedjan var en social knutpunkt. Gerteric

Lindquists far skodde runt 250 hästar. Minst

varje vår och varje höst. Tre fyra hästar per

dag. Han lagade också plogbillar, spett och

verktyg.

”Mest minns jag att han var så glad. Med

åren utvecklades han till en god diplomat, för

han tvingades umgås med alla bönder trots

att en del av dem var i luven på varandra.”

Föräldrarna var som natt och dag. Gerteric

Lindquist är präglad av dem båda.”

Pappan var social och rolig, men eftertänksam.

Hans mor en riktig hårding.

”Hon var, för att tala klarspråk, ett jäkla

rivjärn! Hon ställde hårda krav på min bror

Olle och mig. Och frågade alltid: ’Du har väl

inte blivit högfärdig?’”

Ofta frågade hon också om han skötte sig.

Hon ville inte se en skandal på löpsedlarna.

”Enkla råd jag alltid levt efter.”

De två bröderna hjälpte till i hemmet och

började tidigt jobba. I smedjan hos pappa. I

skogen. Men mest på sågverket med att

sortera plank.

”I dag drömmer många om att inte behöva

jobba. Har jag fått med mig något så är det att

jobb inte är en belastning. Dessutom har jag

aldrig förstått företag där bolagsledningen

på arbetstid spelar golf eller seglar.”

En läxa han tidigt lärde sig, genom att betrakta

dem som anlitade hans far, är att det

oftast är de som har mest pengar som är svårast

att få betalt av.

”De rikaste bönderna var sämst på att

betala pappa, vilket jag tyckte var tarvligt.

Samma tendenser ser jag i dagens samhälle.”

Han berättar hur företagsledare ber om

rabatter på bergvärmepumpar. Svetsare och

andra industriarbetare har inte en enda gång

tiggt om rabatter.

”Det är pinsamt. Men vi är konsekventa. Anställda

får 25 procent rabatt. Ingen annan får

rabatt. Ska min bror installera bergvärme får

SCÉNIC HAR HÖGSTA BETYG I KROCKSÄKERHET

han gå till en återförsäljare.”

Nibe leds av ett gäng slipade

lantisar med hög moral. Inte

minst Gerteric Lindquist.

”Jag måste föregå med gott

exempel. Att bygga upp ett

förtroende tar många år, men

man kan förstöra det på några

timmar. I jobbet bor jag inte

på lyxhotell för 5 000 kronor

natten, utan en kvart utanför

stan för 595 kronor natten.”

Han går i taket om anställda

kommer med höga reseräkningar.

”Det ska inte behöva hända,

vi är så tydliga. Inte så att de ska sova i tält,

men Scandic duger. De ska inte heller hyra en

BMW eller Mercedes eller äta på stjärnkrogar.”

niBefilosofin , eller Nibesjälen som han

kallar den, återkommer gång på gång.

”Nibesjälen är sparsam, lokal och utan

extravaganser. Många säger att vi är hemvävda,

och det kanske vi är, för vi känner oss

bortkomna i de fina salarna.”

Bolagsstämman varje år är typisk. Den

hålls i Nibes idrottshall. På julluncher och

bolagsstämmor spelar nioåriga skolelever

blockflöjt. Många är barn till de anställda.

Utländska besök, även på hög nivå, bjuds

på middag i personalrestaurangen.

Att Nibe är ett bolag med stark lokal förankring

i sydvästra Småland märks tydligt.

I Markaryd bor 4 500 personer. I kommunen

10 000 personer. På Nibe i Markaryd

jobbar 1 000 personer.

Gerteric Lindquist är lika lokal. Han bor

strax utanför Markaryd, som är en riktig håla.

Stationen är kvar, men tåget susar förbi. I stället

tvingas man ta buss från Hässleholm.

”Jag har inte räknat på det, men visst känns

det märkligt att se tågen passera.”

Främsta anledningen att bo i Markaryd är

att vara nära företaget och de anställda.

”På Ica träffar jag alltid anställda. I ett så

här litet samhälle finns också

en otrolig laganda. Dessutom

bor vi på en fin gård en bit utanför

Markaryd, så jag kan gå

ut i skogen när jag vill. När jag

äter frukost ser jag ut över

sjön. Man kan inte ha det

bättre.”

Gerteric och Carol Lindquist

har bott i Markaryd drygt 19

år. Trots att hon är uppvuxen i

Toronto fascineras hon ännu

av livet i Småland.

”Hon lever efter devisen

’bloom where you are planted’.

För­ och nackdelar finns överallt,

men gräset är sällan grönare på andra sidan

staketet. Är man missnöjd och klagar

över allt blir man en pest för sin omgivning.”

En sak är Gerteric Lindquist upprörd över

– att så få rikspolitiker besöker Markaryd.

”Politiker från båda sidor ville besöka oss i

valrörelsen, bara för att trycka våra händer

och le framför kamerorna. Därför har Nibe

som princip att inte ta emot politiker under

ett valår, oavsett partifärg. Vill de komma

ska det ske i början av mandatperioderna,

när de kan hämta intryck för att sedan förhoppningsvis

uträtta något.”

Gerteric Lindquist har många krav på den

nya regeringen. Han vill se en bättre universitetsutbildning.

Och att man på grundskolan

går tillbaka till en kunskapsskola med mer

ordning och reda.

Han vill ge entreprenörer bättre villkor.

”Skapa enkla skatteregler, så att de kan lägga

mer tid på verksamheten. Ta de politiker

som en gång bestämde att alla elever skulle

lära sig engelska, trots att de själva inte kunde

det. Sådana osjälviska beslut som är bra

för landet vill jag se fler av.”

”Jag vill också se hårdare straff, vare sig det

är ungdomar som sparkar ihjäl en äldre

människa eller direktörer som skor sig på

småsparare. Vi måste återfå respekten i

samhället.” n

Varför skulle vi kunna erbjuda en

bättre tjänstebil än någon annan?

Vi kan prata om högsta betyg i krocksäkerhet, att vi är ett av

Europas största bilmärke och har bra förmånsvärden på bilarna.

För så är det med Renault.

Men hos din Renaulthandlare får du dessutom så mycket mer:

• Ett leasingavtal anpassat till dina önskemål, utan extra

avgifter och andra dolda kostnader

• Försäkring från Volvia med förmånlig rabatt

• Möjlighet att fördela dina kostnader för service och

reparationer jämnt över månaderna – bekvämt och enkelt

• Tillgång till Sveriges största servicenät

Varför inte läsa mer på www.renault.se och www.volvofinans.se

RENAULT SCÉNIC 1.6 16V KOMFORT. NYPRIS FRÅN CA 187.900 KR. FÖRMÅNSVÄRDE 1.554 KR/MÅN (55 % MARGINALSKATT). LEASINGKOSTNAD FRÅN 1.767 KR/MÅN EXKL. MOMS VID 20 % FÖRSTA FÖRHÖJD HYRA. 36 MÅN. 50 % RESTVÄRDE. LOKALA AVVIKELSER KAN FÖREKOMMA.


Framgångsrika

företag tror på

sina säljare.

Svenska företag

tror på sina

produkter.

Av JAn-Eric ÖhmAn

iLLUSTrATiOn KEnnETh AnDErSSOn

Sv ensk a för e tag kan få svårt att

hävda sig i framtiden. Anledning?

Företagens säljare har för

dålig status internt.

Det är detta som framträder

tydligast i den undersökning

som Mercuri International gjort i samarbete

med University of St Gallen i Schweiz. Företagsledare

och försäljningschefer i över 800

företag i 15 länder har intervjuats.

att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR

t

Svensk

säljare

SakNar StatuS

| va | 18 | 3 MaJ 2007 | www.ekonominyheterna.se |

63


t

v a att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR

”Resultatet är tydligt. På framgångsrika

företag har försäljarna en stark image och det

finns en företagskultur där säljavdelningarna

får allt tänkbart stöd för att utvecklas.”

Det säger Jörgen Svanteson, som är vd för

Mercuri International Scandinavia som i sin tur

ingår i Bure Equity.

Metoden har varit denna: 10 procent av de

mest framgångsrika företagen har jämförts

med de 10 procent som presterar sämsta säljresultatet.

”Hos dessa betraktas säljarna som något

nödvändigt ont. De här företagen tittar mer

på sina produkter än på säljinsatserna.”

dEt gör dEtSamma vilket område som undersökningen

tagit fasta på. Svenska företag

har inte samma syn på

försäljning som de internationella.

”Det är bara att titta

på utbildningen av säljare”,

säger Jörgen Svanteson.

Enligt undersökningen

satsar 68 procent av

de internationella företagen

på att ge säljarna

SvAgA SvEnSKA

SäLJArE. Enligt

Jörgen Svanteson

på Mercuri.

utbildning i olika delar

av en säljprocess mot 36

procent för de svenska

företagen.

Performance Matters SM

n det gäller att tro på sina säljare

Så tycker utländska och svenska chefer om sina säljare

”En bra säljare

skapar relationer”

Andel som håller med

Topp 10 Svenska företag

En annan avgörande skillnad är synen på

organisation och arbetssätt.

”I svenska företag är det vanligt att säljorganisationen

är indelad i olika distrikt. I

internationella organisationer är de mer uppsplittrad

och säljkåren går mer in i varandra

och ger understöd. De svenska säljarna förlorar

visserligen sitt monopol men skulle

vinna mer på att ingå i ett team”, säger Jörgen

Svanteson.

Men det finns trender i Sverige som så

smått börjar förändra attityden på säljarbetet.

”I tidningsrubriker hette det alltid tidigare

att ’Ericsson får order i Indien’. Nu kan det stå

”En bra säljare

har säljtalang”

Andel som håller med

Topp 10 Svenska företag

”En bra säljare

jobbar hårt”

Andel som håller med

Topp 10 Svenska företag

74% 66% 54%

34%

51% 26%

topp 10: De bäst presterande 10 procenten av de 800 utländska företag som ingår i undersökningen.

SäLJSTATUS. Framgångsrika företag har en helt annan inställning till sina säljare.

T H O M S O N F I N A N C I A L

A DIFFERENT PERSPECTIVE

’Ericsson säljer mobilsystem för miljarder

till Indien’. En order kommer inte av sig

självt”, menar Jörgen Svanteson.

När SvENSka vd : ar och säljledare intervjuats

har de inte tyckt att det resultat som

deras bästa säljare presterat har med hårdare

arbete att göra. Lite drygt hälften av de internationella

företagen hävdar dock att hårt

arbete leder till säljframgångar, hos svenska

vd:ar får detta påstående bara gehör hos 26

procent.

Om det kan kännas provokativt är det bara

att se intervjusvaren från Danmark. Där

tycker bara 16 procent att intensivare arbete

är liktydigt med order i säljblocket. n

At Thomson Financial we leverage a rich heritage to deliver an extensive

portfolio of robust, innovative and adaptable solutions. We offer the tools

you need to search, analyse and manipulate fi nancial information and news,

giving you the scope to challenge your perceptions of the global markets

and fi nd your unique perspective.

www.thomsonfi nancial.com/perspective


V A Att:ENtION hajp

Ät med alla sinnen

trenderna direkt från nätet Av Olle COrnéer

sälj dina

mästerverk

INtErNEt. På Flickr kan man

numera sälja sina foton, utskrivna

och inramade.

Sedan tidigare samarbetar den

populära fotosajten med företag

som låter glada amatörfotografer

tillverka sina egna visitkort, frimärken

och fotoböcker. Och förra

veckan presenterade Flickr den

nya partnern Imagekind som säljer

inramade utskrifter

av digitala

foton.

Men det roligaste

med Imagekind

är inte själva

utskrifterna – det

köpvÄrd?

Sälj din hund.

finns det många

företag som gör

redan – utan

möjligheten att sälja de inramade

fotona. Nu är det busenkelt för alla

Flickranvändare att starta en egen

webbshop och sälja sina alster.

Du bestämmer typ av ram och

sätter pris. Imagekind gör resten

av jobbet – och tar provision på

alla foton som säljs. l

www.flickr.com/do/more/

Nu kommer porr 2.0

INtErNEt. nu kommer sajterna som

tjänar stålar på allt som Youtube inte

vågar ta i med tång. Just det: porr.

Syftet är att låta användarna ladda

upp alla typer av filmer som är förbjudna

på Youtube. det betyder i första

hand filmklipp av sexuell natur.

förra året startade Pornotube som

snabbt blev en välbesökt sajt. nu hakar

Screwtube på med samma affärsidé.

det är väl ingen tvekan om att det

finns pengar att tjäna. frågan är bara

hur länge det dröjer innan de tveksamma

sajterna stöter på samma

upphovsrättsproblem som Youtube.

www.pornotube.

com

at te ntionblogg

www.screwtube. Hajp på nätet.

com

Lite mer vågskvalp

till ostronen, tack!

UNDErhÅLLNINg. Den brittiska

superrestaurangen Fat Duck har

tagit fram en ny udda ingrediens

för att ytterligare förhöja

den lyxiga matupplevelsen:

inspelat ljud.

Det är rätten ”Sound of the

sea” som innehåller skaldjur

och sjögräs – och som serveras

tillsammans med en mp3-spelare

med inspelat vågskvalp i lurarna.

Chefskocken

Heston Blumenthal

har experimenterat

med inspelningar

i några

år och kommit

på att

maten

INtErNEt. Internetgurun Om Malik

startar en ny blogg med fokus

på entreprenörskap. Tanken är att

blivande webbentreprenörer ska

kunna lära av andras framgångar

(och misstag). Grundaren säger att

Foundread ska bli en samlingsplats

där likasinnade kan diskutera och

knyta nya kontakter. Bloggen är

smakar godare med rätt ljud i

lurarna.

”Vi åt ett ostron samtidigt som

vi lyssnade på havet och det

smakade intensivare och saltare

än vad det gjorde när vi lyssnade

på ljud från en ladugård till exempel”,

säger superkocken till

magasinet Square Meal.

Heston Blumenthal säger också

att Fat Duck kommer att experimentera

med 3D-glasögon

och syntetiserade dofter senare i

år.

Fat Duck ligger utanför London

och är en av världens finaste

restauranger. Förra året

valdes den till världens bästa

– just nu ligger den på andra

plats efter spanska El Bulli.

Båda restaurangerna är

kända för att ha kockar

som utnyttjar akademisk

forskning för

att ta fram nya

smaker. l

Ett måste för blivande webbguru

Ät med alla

sinnen. Heston

Blumenthal på

Fat Duck.

helt nystartad, men redan flitigt

kommenterad.

Artiklarna handlar bland annat

om vad blivande webbguru kan

lära sig av hiphopföretagaren Dr

Dre. Tänk popforskning blandat

med webb 2.0-snack. Det verkar

lovande. l

www.foundread.com

scanpix

VEckANs

hA-bEgÄr

Dopa din

router

PrYLAr. Nu lanserar

spanska Fon en extraantenn

till sin

router. Det låter

kanske nördtråkigt,

men är ändå glada

nyheter för

alla som

gillar

att

surfa

gratis:

med

nya Fontennainkopplad

ska räckvidden

nämligen öka

med fem till tio

gånger. Det skriver

grundaren Martin

Varsavsky på sin

blogg.

Spanska Fon säljer

trådlösa routrar som

gör det möjligt att

dela på bredband.

Fonmedlemmar öppnar

upp sin uppkoppling

– och får

därmed också tillgång

till andras

bredband runtom i

världen.

Enligt Fon blir det

möjligt att surfa upp

till 370 meter från

routern med den nya

antennen. Med andra

ord behövs det

färre Fonmedlemmar

för att täcka ett

visst område med

gratis trådlöst

bredband.

Den nya superantennen

kommer

antagligen att lanseras

redan i maj och

kosta runt en hundralapp.

Dessutom

lovar Fongrundaren

att Fontenna också

kommer att ges bort

gratis i samband

med speciella kampanjer.

l

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 67

scanpix


V A Att:ENtION PLACERINGAR

Legender under klubban

vinnarbilen från Le mans 1962 för 55 miljoner kronor eller ett fynd för 1,4 miljoner?

Ferrari firar 60 med en unik auktion den 20 maj. AV Olle NiklASSON

De t ä r inte en biltillverkare

som firar att det är 60 år sedan

Tipo 125 rullade ut genom

fabriksportarna. Det är

en drömfabrik och en mytverkstad.

Översatt till varumärke är frågan om motsvarigheten

finns. Ändå har Ferrari aldrig

annonserat sina bilar. Inte en gång. Och oavsett

resultaten på racerbanorna eller kvaliteten

på bilarna – för alla Ferraribilar är inte

sååå fantastiska – så kommer de som inte har

råd med en bil att se till att hålla försäljningen

av kepsar, barnvagnar, datorer och pennvässare

på miljardnivå.

I Italien var bara påven större än Enzo Ferrari,

så när bilmärket i år firar 60 känns det

självklart att RM Auctions och Sotheby’s håller

jubileumsauktionen den 20 maj i Ferrarivärldens

motsvarighet till Sixtinska kapellet:

Maranellofabriken i Modena norr om Bologna.

”Ferrari förstår värdet av sitt varumärke

bättre än något annat företag. De är också

smarta nog att inse att historien är en viktig

del av varumärke”, säger Mike Fairbairn på

RM Auctions.

Historien representeras dels av auktionens

33 Ferrariklassiker, dels av nystartade Classic

Department som utfärdar äkthetsintyg,

men också med utgångspunkt från originalritningar

nytillverkar reservdelar till samtliga

modeller från 1947 och framåt.

Men med tanke på att en utbytesmotor till

en 599 GTB, alltså en aktuell lagervara, kostar

strax under en halv miljon kronor, så inser

man att även om möjligheten nu finns så

hamnar en motor som tillverkades i bara en

handfull exemplar för 40 år sedan utom räckhåll

även för majoriteten

Ferrariägare.

DyrGripeN. Ferrari 330

TRI/LM byggt i ett ex.

SOm INVEStErINgSObjEkt är

samlarbilar oslagbara. De följer

visserligen konjunkturen – priserna

är i dag snart uppe på det

sena åttiotalets höjder – men de

tenderar också att fungera som

mer handfasta mjuklandningsobjekt

när proppen går ur värdepappersmarknaderna.

Det finns också bilar som tillverkats i ett

enda exemplar. Ferrari 330 TRI/LM är en av

dem och auktionens stjärna. Mike Fairbairn

berättar varför:

”Bilen är byggd i ett exemplar för Phil Hill

och Olivier Gendebien, som var det vinstrikaste

paret på planeten vid den här tiden, och

syftet var att vinna 24-timmarsloppet

på Le Mans 1962.

Och Hill och Gen-

debien inte bara

vinner, de blir det

n Satsa på en samlarbil

FörSTA, ANDrA... Auktion för bilentusiaster.

ViNNArbil. Olivier Gendebien och Phil Hill

vann allt när de körde för Ferrari på 60­talet.

mike Fairbairn placerar Ferrariinvesterarna

i en kategori för

sig.

”Klassiska Ferrari ägs av vad

jag brukar kalla pengar med

tålamod. En lågkonjunktur

tvingar väldigt sällan fram några

försäljningar utan innebär bara

att färre bilar är i omlopp.”

scanpix

SpyDer.

Från 1953.

1931 Bugatti 41 Royale Kellner Coupe

8,7 milj. dollar Christie’s 1983

1929 Mercedes-Benz 38/250 SSK

7,443 milj. dollar Bonhams 2004

1931 Bugatti 41 Royale Berline de Voyager

6,5 milj. dollar Kruse 1986

1962 Ferrari 330TR/LM Testa Rossa

6,49 milj. dollar RM Auctions

2002

scanpix

vinstrikaste teamet i

tävlingens historia

och Gendebien den

vinstrikaste föraren.

Lägg ihop alla faktorerna

och du har en

fullständigt unik

bil.”

Bilen har inget fast

utropspris men RM

Auctions värderar

den till mellan 8 och

10 miljoner dollar.

Det skulle i så fall

vara världsrekord.

Den är redan nu världens

dyraste Ferrari.

2002 sålde RM bilen

till dess nuvarande ägare för 6,4 miljoner dollar

men 2005 misslyckades Sotheby’s med att

sälja bilen som då ropades tillbaka. Varför

kommer den att säljas nu?

”Sotheby’s gjorde en dålig auktion, men

framför allt har riktigt exklusiva Ferrari gått

upp mellan 40 och 80 procent i värde sedan

dess”, säger Mike Fairbairn.

Saknas någon bil på auktionen, en 250 GTO till

exempel, Ferrarivärldens heliga graal?

”Hade någon erbjudit en skulle jag haft

svårt att ta emot den. Chansen att få flera

konkurrerande köpare i Europa är väldigt liten.

Men jag tror också att nästa gång en GTO

kommer ut på auktionsmarknaden så kommer

den att säljas för uppåt 15 miljoner, kanske

mer. Men på den nivån kan man inte

räkna med fler än ett dussin köpare.”

Vad är auktionens fynd?

”En 330 GTC. Du får en klassisk Ferrari

med frontmonterad V12 som ännu inte

nått idiotnivåer.”

Budgivningen på fyndbilen

startar på 150 000

euro. n

n tidigare auktionsrekord

scanpix

1966 Ferrari 330 P3

5,616 milj. dollar Christie’s 2000

1958 Ferrari 412S

5,61 milj dollar RM Auctions 2006

1962 Ferrari 250 GTO

5,5 milj dollar World Classics 1991

Privat har bilar sålts för högre

belopp än vad som redovisas här.

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 69


v a b ö r S g u i d e

Företag

energi

StockholmSbörSen

Olja & Gas

Concordia B 43,7 -4,4 -21 57,8 40,0 18 3,5 1,0 2,3 2 086

Lundin Petroleum 76,0 -4,4 -4 111,0 68,0 16 3,6 0,0 0,0 23 857

PA Resources 52,3 -1,9 -20 65,8 23,0 9 2,7 0,0 0,0 7 060

Tanganyika Oil 120,0 0,4 2 129,0 65,5 15 6,4 0,0 0,0 6 718

Vostok Nafta * 417,0 -1,0 -12 634,0 383,0 19 257

material

Kurs

Ändring, % Kurs senaste 12 mån

1 vecka

i år

Högst

Gruv och metall

BE Group 95,5 0,8 35 11 0,6 3,5 3,7 4 775

Boliden 166,5 0,9 -5 176,5 101,5 8 1,4 4,0 2,4 48 195

Höganäs B 204,0 2,0 14 218,0 170,0 16 1,3 6,3 3,1 7 360

Lundin Mining 82,8 -5,4 -2 95,0 54,0 8 3,2 0,0 0,0 23 716

ProfilGruppen B 82,3 3,5 -10 91,0 75,0 11 0,4 2,7 3,3 468

ScanMining 12,4 -6,8 -26 26,3 10,9 1 439

SSAB A 241,5 1,5 49 246,0 115,2 11 1,8 4,5 1,9 61 588

Tricorona B 5,0 7,3 0 5,2 3,0 689

Skogsprodukter

Bergs Timber * 64,0 20,8 81 64,0 21,3 435

Billerud 100,3 -3,1 -17 127,5 90,0 12 0,7 3,5 3,5 5 339

Holmen 302,0 -0,7 1 335,0 261,5 15 1,3 12,0 4,0 25 833

Rottneros 5,7 -1,7 -13 7,7 5,6 24 0,4 0,1 1,8 1 074

Rörvik Timber 80,0 15,1 82 80,0 21,2 1 109

SCA B 353,5 -3,9 -1 388,5 279,0 13 0,8 12,0 3,4 83 623

Stora Enso R 122,0 4,1 13 122,8 93,5 15 0,7 4,1 3,3 96 687

Branschsnitt 0,7 6

induStrivaror- och tjänSter

Utdeln.progn,

kr

Direktavkastn,

%

Börsvärde,

Mkr

Flyg & Försvar

CTT Systems * 42,5 -1,4 -10 61,0 35,9 213 5,8 363

SAAB B 193,5 4,6 -8 215,5 159,0 14 0,9 4,3 2,2 21 353

Byggvaror

Assa Abloy B 151,0 -7,1 1 164,0 109,0 16 1,6 3,3 2,2 55 254

Fagerhult 150,0 3,4 0 174,0 125,0 16 0,8 3,8 2,5 1 928

Pergo 50,0 0,0 15 55,3 42,5 17 0,8 1,0 2,0 2 678

Svedbergs B 71,0 -3,1 -8 81,0 55,0 16 2,5 2,5 3,5 1 437

Bygg- och anläggning

Lindab 183,0 3,7 40 17 1,5 3,3 1,8 14 404

NCC B 189,5 -11,9 1 236,0 148,5 13 0,4 18,0 9,5 20 548

Peab B 215,0 -1,6 32 218,5 103,5 17 0,6 3,5 1,6 18 747

Skanska B 154,5 3,5 14 159,0 99,5 18 0,5 8,3 5,3 65 922

Sweco B 295,5 -2,2 12 305,5 190,0 17 1,2 7,3 2,5 4 990

Elektriska produkter

ABB 136,0 7,5 11 136,0 77,8 20 1,6 1,3 1,0 297 073

Consilium B 41,4 4,8 -7 46,0 33,1 380

Industrikonglomerat

Midway B 76,0 -10,3 17 87,5 45,5 1 898

Westergyllen B 38,5 4,1 25 41,8 21,5 212

Tunga maskiner

Alfa Laval 410,0 0,5 33 424,5 187,5 18 2,0 6,3 1,5 45 786

Atlas Copco A 251,5 -1,9 9 265,0 168,5 20 2,6 4,8 1,9 155 791

Beijer Alma B 115,0 5,5 14 115,0 59,8 14 1,7 4,0 3,5 2 899

Cardo 275,5 0,9 6 277,0 207,0 17 0,9 9,0 3,3 8 265

Duroc B 31,3 -4,3 6 36,0 24,8 179

Gunnebo Ind. 190,0 -1,0 -3 211,5 135,0 12 0,9 5,5 2,9 1 666

Haldex 157,0 -8,5 -4 187,5 126,5 12 0,4 4,5 2,9 3 501

Hexagon B 304,5 4,8 4 306,5 220,5 18 1,9 5,0 1,6 26 036

KMT 118,5 0,4 -20 171,0 110,0 15 0,6 2,8 2,3 1 185

Munters 325,5 3,8 3 342,0 239,0 20 1,3 6,8 2,1 8 138

Nibe B 119,5 -0,8 4 125,0 61,3 25 1,7 1,2 1,0 10 100

Opcon 63,0 -6,0 24 72,0 23,2 939

Sandvik 128,3 -0,4 29 134,0 71,0 17 1,9 6,3 4,9 152 140

Scania B 650,0 8,7 35 650,0 301,0 19 1,7 15,0 2,3 131 362

Seco Tools B 138,5 -0,7 24 143,0 85,5 21 2,6 4,9 3,5 15 328

Så läSER Du VEckanS aFFäRERS BöRSGuIDE kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring %, 1 vecka: Kursförändring

i procent senaste veckan. ändring %, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. kurs senaste 12 mån. Högst:

Högsta betalkurs senaste 12 månaderna. lägst: Lägsta betalkurs senaste 12 månaderna. P/e-tal: Kurs genom vinst/aktie efter

skatt, prognos. P/s-tal: Börsvärde i förhållande till omsättning, prognos. utdeln. prog, kr: Utdelningsprognos för innevarande

Lägst

p/e

p/s

Företag

Kurs

Ändring, % Kurs senaste 12 mån

1 vecka

SinterCast A 72,3 -4,6 -10 88,5 64,0 401

SKF B 145,0 -5,8 15 157,0 95,3 15 1,2 4,5 3,1 66 050

Trelleborg B 205,5 9,3 25 205,5 119,0 13 0,5 6,0 2,9 16 616

VBG B 137,0 5,6 21 140,3 83,0 1 751

Volvo B 131,0 11,5 44 144,2 62,8 19 1,2 4,8 3,7 291 884

Xano B 135,0 3,1 15 136,0 80,0 933

Distribution & återförsäljare

Beijer B 340,0 8,3 57 346,0 156,5 17 0,8 5,5 1,6 2 115

Bergman & Bev B * 226,0 -5,4 19 240,0 128,0 17 0,8 5,2 2,3 6 429

Indutrade 166,0 5,4 23 166,0 86,5 17 1,3 3,8 2,3 6 640

Malmbergs Elek. 161,5 -18,3 19 203,0 118,5 646

OEM Int B 208,5 -2,8 10 216,5 154,0 1 610

Företagstjänster

AcadeMedia B 82,0 -1,2 170 87,0 29,0 262

Active Capital 275,0 8,7 62 275,0 143,5 714

Bong 65,0 -1,5 -4 73,0 62,0 14 0,4 1,0 1,5 845

BTS Group 48,1 -1,2 0 55,0 33,5 14 1,5 1,0 2,1 841

Expanda B 93,0 -9,7 -3 108,5 54,3 11 0,9 3,0 3,2 786

Gunnebo 85,0 14,9 8 98,8 70,5 19 0,5 1,6 1,9 3 789

HL Display B 197,0 3,1 7 197,0 134,0 14 1,0 3,5 1,8 1 522

Intellecta B * 71,8 0,0 53 77,3 37,0 306

Intrum Justitia 92,0 -4,4 4 100,8 61,5 17 2,3 2,8 3,0 7 172

Nefab B 79,8 -3,6 -2 84,0 56,0 14 1,1 2,4 3,0 2 203

Observer 30,5 -3,2 -21 39,7 25,0 18 1,2 0,0 0,0 2 271

Poolia B 66,0 0,0 -2 70,5 38,4 16 0,9 2,5 3,8 1 219

Proffice B 25,6 2,0 5 26,0 15,5 18 0,5 0,0 0,0 1 760

Rejlerkoncernen 61,0 0,0 17 576

Securitas B 103,3 -0,7 -3 111,5 84,6 15 0,6 3,1 3,0 37 692

Securitas Direkt 21,7 -0,9 0 42 1,9 0,0 0,0 7 550

Securitas Systems 25,3 -0,4 -9 18 1,2 0,4 1,6 8 802

Studsvik 260,0 4,0 3 290,0 179,5 29 1,6 2 137

Transcom B 56,8 -12,0 -28 99,3 56,8 15 0,7 2,3 4,0 3 819

Uniflex 118,0 -1,3 2 134,0 63,3 14 0,5 2,6 2,2 340

Ångpanneför B 181,5 1,7 24 181,5 109,5 16 0,8 4,0 2,2 2 881

Flygbolag

SAS 153,5 0,0 32 155,5 72,3 13 0,4 0,0 0,0 25 251

Rederier

Broström B 143,3 0,4 -5 167,5 126,0 14 1,4 8,0 5,6 4 713

Transatlantic 56,8 1,3 11 60,0 30,2 1 717

Svithoid 13,8 0,0 -1 21,8 12,3 205

Branschsnitt 2,7 21

SällanköpSvaror- och tjänSter

i år

Högst

Utdeln.progn,

kr

Direktavkastn,

%

Börsvärde,

Mkr

Fordonskomponenter

Autoliv 391,5 -3,8 -5 435,0 380,5 15 0,7 9,3 2,4 32 155

Vitvaror

Ballingslöv 240,0 2,3 18 243,0 150,0 14 0,9 4,5 1,9 2 574

Electrolux B 176,0 -5,6 51 190,0 78,5 16 0,5 4,0 2,3 54 561

Husqvarna B 122,3 0,0 14 17 1,1 2,3 1,8 36 269

Sport och fritidsprodukter

Brio B 48,5 0,0 -1 69,9 42,1 415

Fenix Outdoor 65,5 2,3 4 69,5 58,0 13 1,1 1,8 869

Kabe B 124,0 4,2 11 140,0 93,3 13 0,7 2,3 1,8 1 060

Beklädnad och accessoarer

Borås Wäfveri B 20,2 -11,4 -38 59,5 20,1 99

New Wave 86,0 0,9 11 93,3 65,8 19 1,5 1,0 1,2 5 776

Nilörngruppen B 32,5 0,9 1 43,6 30,1 89

Hotell och restaurant

Home Properties 98,0 2,1 18 125,0 79,0 18 10,1 3,5 3,6 2 232

Betsson 33,7 1,5 55 40,1 16,5 16 2,3 0,0 0,0 1 333

SkiStar * 103,8 -2,8 -12 142,0 84,0 23 2,8 4,5 4,3 3 920

Ticket B 18,3 -4,2 3 22,0 15,8 322

Unibet 220,0 -1,3 12 225,0 132,8 13 4,9 5,5 2,5 6 213

Media

A-com * 41,4 -1,7 -11 57,0 39,8 13 0,2 112

Elanders B 185,5 3,6 37 185,5 102,1 13 0,8 2,5 1,3 1 553

Eniro 88,8 3,8 -2 94,8 71,3 13 2,4 4,4 5,0 16 162

år. Direktavkastning, %: Utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. Börsvärde, Mkr: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat

med totalt antal noterade aktier. För utländska företag anges börsvärdet endast för de aktier som noteras i Stockholm.

källa: FactSet/JCF Information om börsdata: 08-736 52 99. Börsdata kommer från källor som VA bedömer är tillförlitliga. Dock

kan felaktigheter förekomma, och därför bör placeringar göras också med beaktande av annan information.

Lägst

p/e

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 71

p/s


v a b ö r S g u i d e

Företag

Metro 7,4 -18,1 -18 12,3 7,3 111 1,3 0,0 0,0 4 063

MTG B 398,5 -2,8 -11 465,0 301,1 20 2,3 7,5 1,9 26 371

VLT B 192,5 2,9 13 195,0 144,0 1 132

Zodiak 30,3 -1,3 30 30,9 19,9 14 0,5 0,0 0,0 604

Internethandel

Netonnet * 62,8 -7,7 -23 82,5 48,0 379

Detaljhandel

Bilia A 124,5 -6,4 13 143,0 92,5 15 0,2 8,0 6,4 2 880

Carl Lamm 53,5 0,0 -1 14 0,6 2,0 3,7 546

Clas Ohlson B * 148,3 2,2 6 159,0 125,5 20 1,9 4,3 2,9 9 298

Gant 269,5 7,8 23 269,5 177,0 23 2,9 5,5 2,0 4 315

Hemtex * 140,5 -3,8 0 157,0 90,5 17 2,1 2,9 2,1 3 936

H&M B * 445,0 0,2 29 447,5 250,0 28 4,8 11,5 2,6 368 254

Kappahl * 74,0 0,3 3 83,8 45,5 14 1,2 2,5 3,4 5 553

Lindex * 90,3 -1,6 3 118,5 82,8 20 1,2 5,0 5,5 6 205

Mekonomen 142,0 7,4 33 142,0 76,0 21 1,8 1,5 1,1 4 611

Nobia 94,0 -3,6 7 102,5 69,2 16 1,0 2,0 2,1 16 266

Rezidor Hotel Group 59,8 1,3 1 22 1,3 0,5 0,9 8 963

Retail and Brands * 88,0 -2,2 35 92,0 41,0 28 1,5 0,4 0,5 5 023

Wedins 10,7 -7,0 10 13,1 7,9 576

Branschsnitt -0,7 21

dagligvaror

livsmedelsdistribution

Axfood 265,0 -2,4 -6 292,0 195,5 17 0,5 20,0 7,5 14 416

Hakon Invest 140,0 -0,7 -11 172,0 91,0 23 16,1 5,5 3,9 11 039

livsmedelsprodukter

AarhusKarlshamn 172,0 -0,6 -14 232,0 159,0 21 0,6 4,0 2,3 7 118

Cloetta Fazer B 260,0 1,2 -5 311,0 205,0 22 2,0 6,5 2,5 6 271

Sardus 113,8 0,0 35 117,8 71,5 19 0,5 1,5 1,3 1 150

Tobak

Swedish Match 123,8 -0,2 -3 128,5 105,5 17 2,9 2,5 2,0 37 199

Hygienprodukter

Oriflame 338,5 15,3 20 338,5 212,5 19 1,9 9,1 2,7 18 085

Wilh. Sonesson B 21,0 0,0 -18 26,1 20,2 17 0,5 0,0 0,0 925

Branschsnitt 2,1 -2

hälSovård

Kurs

Ändring, % Kurs senaste 12 mån

1 vecka

Högst

Medicinsk teknik

Biolin 13,1 -3,0 -23 17,3 10,4 251

Elekta B * 121,3 -1,8 -16 159,0 105,0 23 2,2 1,2 1,0 11 424

Getinge B 156,5 2,3 2 164,0 110,5 22 1,9 2,2 1,4 31 593

Human Care 106,0 -0,9 2 114,0 76,5 276

Nobel Biocare 433,3 1,5 20 453,8 281,5 34 9,6 4,3 1,0 11 414

Ortivus B 15,9 0,0 -16 34,9 13,9 328

Sectra B * 75,0 -1,3 -4 82,5 51,5 30 3,4 0,6 0,7 2 756

Hälsorelaterade tjänster

Feelgood 3,0 3,4 28 3,3 1,8 256

Ray Search Lab 187,0 2,7 25 197,0 119,5 28 14,6 0,0 0,0 2 142

Bioteknik

Active Biotech 79,5 0,6 4 92,7 54,7 neg 23,0 0,0 0,0 3 232

Artimplant B 5,8 -1,7 60 7,3 2,8 348

Bio Gaia B 51,5 -7,2 27 57,0 20,0 886

BioInvent 18,6 -6,5 72 20,0 5,7 neg 6,5 0,0 0,0 877

BioPhausia A 8,7 -4,9 20 9,4 2,3 990

Biotage 12,8 7,1 -4 15,5 8,6 27 2,0 0,0 0,0 1 128

Biovitrum 104,3 -3,5 -9 30 3,7 0,0 0,0 4 749

EpiCept 18,8 -29,6 91 26,7 9,8 neg 23,5 480

Karo Bio 15,8 -8,1 20 17,2 6,8 neg 11,1 0,0 0,0 1 447

Medivir B 57,3 1,3 23 60,3 34,3 52 4,4 0,0 0,0 1 159

Oxigene 31,0 -3,1 -8 37,8 21,1 neg 873

Probi 32,0 11,5 34 32,4 18,2 408 7,9 0,0 0,0 300

Q-Med 114,5 0,9 7 116,5 78,5 42 7,8 2,0 1,7 11 375

Vitrolife 37,5 0,8 9 37,5 23,8 25 3,7 0,0 0,0 742

läkemedel

AstraZeneca 367,5 -8,4 0 484,0 365,5 13 2,9 11,8 3,2 561 522

Diamyd Medical B * 127,8 -0,2 -12 172,0 37,0 1 225

Lägst

72

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

i år

p/e

p/s

Utdeln.progn,

kr

Direktavkastn,

%

Börsvärde,

Mkr

Företag

1 vecka

Meda A 248,5 8,0 -7 266,3 114,9 33 3,4 1,0 0,4 25 961

Orexo 132,0 0,8 6 155,5 102,5 neg 7,9 0,0 0,0 1 831

Branschsnitt -3,9 -1

FinanS och FaStighet

Banker

Handelsbanken A 205,0 -7,7 -1 222,0 175,5 11 4,6 8,0 3,9 133 040

Nordea 116,7 0,4 11 118,0 79,3 12 4,3 4,4 3,8 302 729

SEB A 243,5 -2,0 12 248,5 154,0 13 4,1 6,0 2,5 167 119

Swedbank A 269,0 0,4 8 282,0 168,5 12 4,4 8,3 3,1 138 635

övriga finansiella tjänster

Affärsstrategerna 3,3 1,8 8 3,7 2,7 152

Avanza 130,8 7,0 6 163,0 104,0 17 7,3 4,0 3,1 3 591

Bure 3,9 8,4 16 3,9 2,6 0,0 0,0 2 430

Carnegie 133,3 -10,1 -10 170,5 115,0 10 1,9 10,5 7,9 9 264

Geveko B 308,0 -3,8 41 321,0 175,0 23 1,1 1 300

HQ Bank 182,0 -2,2 37 189,5 74,0 14 4,9 12,0 6,6 4 935

Havsfrun B 35,0 -0,3 -1 39,6 32,0 387

Industrivärden A 149,0 0,0 10 154,0 94,8 4,5 3,0 56 797

Investor A 178,5 0,6 6 180,0 114,5 9,2 4,5 2,5 135 704

Invik & Co 231,5 27,9 53 231,5 92,8 27 4,0 1,7 6 110

Kaupthing Bank 1 085,0 -0,5 29 1 091,0 678,8 11 4,8 14,0 1,3 792 650

Kinnevik B 133,8 -2,7 16 140,5 72,3 0,5 1,7 1,3 35 257

Latour B 334,0 -0,9 19 344,0 237,5 8,5 2,5 14 684

Ledstiernan 1,6 -1,2 -13 2,2 1,3 458

Luxonen 113,5 0,4 12 113,5 83,3 1 207

Melker Schörling 112,0 -0,9 -11 1,0 13 207

NeoNet 29,3 5,4 22 29,3 12,3 1 532

Nordnet 24,3 0,0 2 29,8 19,2 15 5,6 0,5 4 010

Novestra 15,6 5,4 -4 31,6 14,8 580

OMX 162,5 -7,1 29 176,0 106,0 21 4,8 6,5 4,0 19 252

Ratos B 225,0 -1,7 38 234,5 101,0 11,0 4,9 36 403

Skanditek A 42,5 -0,2 0 49,0 36,5 0,5 2 784

Svolder B * 87,0 7,4 8 87,3 65,0 3,8 4,3 1 116

SäkI 505,0 -4,0 16 530,0 380,0 11,5 2,3 5 050

Traction B 74,8 -0,3 -2 81,8 59,3 3,5 1 152

Öresund 171,0 -0,6 -5 179,5 113,0 5,0 2,9 11 076

Försäkring

Old Mutual 176,4 -0,1 1 199,8 150,8 11 0,9 6,3 3,5 9 704

Salus B 24,5 -15,5 -17 38,3 22,1 666

Fastigheter

Balder 112,0 -0,4 10 115,0 71,0 12 2,6 1 817

Brinova 138,0 -2,8 0 147,5 96,0 20 10,5 6,5 4,7 3 074

Castellum 103,0 -1,4 13 105,5 62,0 24 8,0 2,9 2,8 17 717

Catena 111,8 -3,7 11 116,0 81,0 19 6,9 5,0 1 292

Din bostad 69,0 -4,8 3 120,7 61,0 1 090

Diös 39,1 0,3 5 18 4,4 1,1 2,8 1 302

Fabege 180,5 -1,6 -2 200,0 118,5 33 8,5 8,3 4,6 18 154

Fast Partner 42,4 -3,6 1 47,5 25,6 2 277

Heba Fastigheter 205,0 1,5 -5 216,0 139,0 2 821

Hufvudstaden A 83,3 0,3 7 94,5 48,8 37 15,2 1,6 1,9 17 663

JM B 235,0 -5,6 42 257,5 94,0 14 1,6 4,5 1,9 21 688

Klövern 32,0 9,2 7 33,4 19,6 16 4,7 1,3 3,9 5 329

Kungsleden 110,0 -10,6 5 139,5 69,5 25 6,3 11,0 10,0 15 015

Ljungberg B 105,5 -0,5 25 108,0 44,8 37 9,7 1,6 1,5 13 844

Lundbergs B 456,5 -3,0 3 489,0 339,0 8,5 1,9 28 369

Wallenstam B 154,5 -3,4 10 160,0 91,5 47 6,9 2,3 1,5 9 177

Wihlborgs 147,3 -7,1 3 168,0 103,5 18 5,6 5,5 3,7 5 659

Branschsnitt -1,5 9

inFormationSteknik

Följ börsen på ekonominyheterna.se

Kurs

Ändring, % Kurs senaste 12 mån

i år

Högst

Utdeln.progn,

kr

Direktavkastn,

%

Börsvärde,

Mkr

Internetrelaterad programvara och tjänster

Aspiro 2,7 -3,6 -17 4,2 2,5 11 1,1 0,0 0,0 511

Boss Media 16,1 9,2 24 21,2 10,6 19 2,7 0,4 2,5 919

LBI International 45,9 -4,4 -7 56,5 41,7 17 1,6 0,0 0,0 2 833

Tradedoubler 191,5 -3,8 -6 231,5 110,0 32 2,2 5,0 2,6 5 342

Wise Group 92,0 -20,0 -79 640,0 92,0 12

IT-konsulter

Acando 17,5 2,9 17 17,8 11,1 12 1,0 1,3 1 318

AddNode 29,5 -4,0 19 31,0 20,6 14 0,8 2,1 7,2 713

Lägst

p/e

p/s


v a b ö r S g u i d e

Företag

Kurs

Connecta 78,5 5,0 13 80,0 46,6 13 1,1 3,9 4,9 815

Cyber Com 59,0 8,3 44 59,0 26,0 14 1,2 0,0 0,0 727

Enea 3,5 0,0 -7 4,4 2,8 19 1,6 0,0 0,0 1 293

HiQ Int. 38,3 6,1 -9 44,5 31,9 15 2,1 2,1 5,5 1 919

Know it 67,3 5,9 7 68,0 38,5 11 0,8 2,4 3,5 776

Mandator 2,5 -1,2 -9 3,1 1,6 423

Modul 1 1,3 -0,8 11 1,4 0,6 120

MSC Konsult B 9,2 -8,0 -5 15,3 8,7 29

Nocom B 7,8 2,0 -2 11,6 6,9 17 1,1 829

Novotek B 23,5 -0,4 6 26,7 18,7 249

Prevas B 33,9 9,0 19 35,4 18,2 296

Proact 37,0 0,8 6 39,9 23,4 10 0,5 1,0 2,7 437

Semcon 59,3 5,8 -13 71,5 47,7 12 0,4 0,0 0,0 1 050

Sigma 11,4 -3,0 -16 14,6 9,4 12 0,7 0,3 2,4 985

Softronic B 6,2 4,2 17 6,4 3,8 300

Teleca 25,7 -9,5 -8 46,9 24,7 neg 1,2 0,0 0,0 1 603

Tietoenator 214,5 3,6 -5 232,5 165,5 18 1,1 10,8 5,0 16 380

Programvara

24h Poker 0,6 -6,8 -18 2,8 0,5 19 1,1 0,0 0,0 275

IBS B 25,3 0,4 -3 32,8 18,4 20 0,9 0,0 0,0 2 115

IFS B 9,4 -5,5 -9 11,5 8,1 24 1,0 0,0 0,0 2 209

Jeeves 76,5 -7,3 -17 92,0 56,8 15 1,7 1,0 1,3 229

Lawson 9,1 -1,0 23 9,3 5,7 36 2,1 0,0 0,0 1 706

Nexus 1,3 -2,2 4 2,4 1,1 128

Orc Software 191,0 4,4 64 194,0 48,3 28 5,5 2,0 1,0 2 904

Readsoft B 22,0 -12,0 -20 29,3 19,5 14 1,3 0,0 0,0 715

Telelogic 17,4 13,7 14 19,6 10,4 22 2,6 0,0 0,0 4 299

Teligent 5,2 -21,2 -20 15,1 5,2 2 0,0 0,0 150

kommunikationsutrustning

Axis 121,8 1,2 33 131,0 50,8 39 5,3 0,9 0,7 8 432

Doro A 5,7 8,6 14 11,9 4,5 99

Ericsson B 25,8 -1,5 -7 29,4 21,3 14 2,1 0,5 1,9 415 275

Net Insight 6,8 0,7 -16 8,4 2,0 neg 11,8 0,0 2 482

Nokia 171,3 0,7 22 172,8 133,8 16 1,5 3,9 2,3 701 418

Nolato B 70,0 -0,7 -1 91,5 64,5 15 0,7 2,4 3,4 1 842

Switchcore 0,3 -2,8 17 0,6 0,3 217

Viking Telecom 1,3 -3,1 2 1,9 1,1 194

Datorer och tillbehör

ACSC 36,9 0,3 -2 61,0 33,0 192

Anoto Group 11,9 0,4 9 20,1 10,4 51 6,8 0,0 0,0 1 524

MultiQ 4,3 0,0 28 5,2 3,0 106

XPonCard Gr. 126,0 -1,8 0 186,0 116,3 410

Elektronisk utrustning och instrument

Addtech* 163,0 3,5 19 163,0 96,0 14 1,0 5,0 3,1 3 853

AudioDev 13,0 -3,0 -19 27,1 12,9 neg 1,3 1,2 9,3 217

Beijer Electronics 170,0 -2,9 7 176,0 114,0 1 058

Digital Vision 4,8 0,8 92 5,3 2,2 192

Elektronikgr B 76,3 -5,3 11 81,0 58,8 427

Fingerpr Cards B 28,3 -13,5 75 48,1 15,4 341

Lagercrantz Group * 34,7 2,7 -7 39,5 25,5 11 0,4 847

Micronic Laser S 52,8 1,0 -31 154,5 51,8 neg 2,9 0,0 0,0 2 066

Note 94,8 13,5 13 95,0 59,0 11 0,5 1,4 912

Onetwocom 2,1 6,5 10 3,8 1,7 127

PartnerTech 111,3 1,1 -13 139,0 101,0 10 0,4 3,0 2,7 1 409

Precise Bio 3,3 -2,6 -11 7,4 2,9 neg 4,5 323

Pricer B 0,5 0,0 -24 1,2 0,5 549

Scribona B 5,5 7,8 -24 14,7 5,0 434

Sensys Traffic 4,1 -2,4 -23 8,2 3,9 51 8,9 0,0 0,0 890

Tilgin 16,9 -6,1 -35 20 0,6 0,0 0,0 392

kontorsutrustning

Cashguard B 11,3 8,2 31 11,3 6,8 42 2,5 0,0 0,0 1 116

Branschsnitt -1,2 -5

telekomoperatörer

Telekomoperatörer

Millicom 568,0 -0,4 32 582,0 239,0 21 3,2 0,0 0,0 56 374

Tele2 115,0 0,0 15 120,0 66,8 34 1,0 1,4 1,2 52 037

TeliaSonera 53,5 -9,8 3 62,3 35,0 15 2,8 5,8 10,8 261 313

Thalamus 13,0 -4,8 26 20,0 9,8 124

Branschsnitt -13,1 1

Totalt Börsen -1,2 10

Ändring, % Kurs senaste 12 mån

1 vecka

i år

Högst

Lägst

74

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se |

p/e

p/s

Utdeln.progn,

kr

Direktavkastn,

%

Börsvärde,

Mkr

Företag

Kurs

Ändring, % Kurs senaste 12 mån

1 vecka

i år

Högst

Lägst

p/e

p/s

Utdeln.progn,

kr

Direktavkastn,

%

Börsvärde,

Mkr

helSingForS- och köpenhamnSbörSen

energi

D/S Torm 387,0 -0,8 5 403,5 233,0 15 3,6 11,3 2,9 14 087

Neste Oil 26,5 1,3 15 28,9 21,2 12 0,6 0,9 3,4 6 800

material

Huhtamaki Plc 12,6 -0,2 -16 15,9 12,0 13 0,6 0,4 3,3 1 298

Kemira 18,1 2,0 6 19,1 11,6 16 0,8 0,5 2,6 2 261

M Real 5,1 -3,2 6 5,9 3,3 232 0,3 0,1 1,2 1 671

Novozymes 548,0 6,4 13 557,0 362,5 35 4,0 4,5 0,8 29 730

Outokumpu 25,3 -0,1 -15 30,7 15,6 6 0,6 1,1 4,4 4 582

Rautaruukki 40,1 3,5 33 40,6 19,4 11 1,4 2,0 5,0 5 577

UPM Kymmene 18,3 -1,1 -4 20,5 15,5 16 0,9 0,8 4,1 9 560

induStrivaror- och tjänSter

A P Moller Maersk 62 000,0 0,3 17 64 000,0 42 400,0 15 1,0 550,0 0,9 270 114

Cargotec 46,3 -1,7 10 49,3 29,5 17 1,0 1,0 2,2 2 962

D/S Norden 6 210,0 2,0 30 6 220,0 2 250,0 8 2,3 111,5 1,8 14 306

Dsv 1 070,0 3,2 4 1 098,0 831,0 20 0,6 2,5 0,2 21 561

Finnair 12,3 0,7 -1 14,2 10,3 17 0,5 0,1 0,8 1 095

FLSmidth & Co 418,0 0,8 16 418,0 195,0 19 1,2 7,0 1,7 22 238

KCI Konecranes 25,5 0,4 14 26,8 12,9 16 0,9 0,5 1,8 1 512

Kone Oyj 45,0 -1,1 5 47,7 29,5 20 1,4 1,0 2,2 5 758

Kobenhavns Lufthavne 2 285,0 0,0 19 2 550,0 1 740,0 22 5,9 92,8 4,1 17 933

Metso 41,0 -1,5 7 42,4 24,1 15 1,0 1,5 3,7 5 806

Nkt 488,0 0,5 -2 530,0 319,0 17 0,9 10,7 2,2 11 468

Ramirent 18,1 -1,7 61 18,4 6,7 21 3,2 0,3 1,7 1 953

Rockwool International 1 266,0 -0,1 45 1 295,0 580,0 22 2,1 9,6 0,8 27 937

Uponor Oyj 30,3 7,6 7 30,5 18,2 20 1,8 1,4 4,6 2 250

Vestas Wind Systems 363,0 -1,0 52 368,0 133,0 37 2,0 0,0 0,0 68 853

Wartsila Corp Beff 50,1 3,2 23 50,4 26,6 20 1,3 1,8 3,5 4 730

Yit 27,0 -0,7 29 27,4 15,9 17 0,9 0,7 2,4 3 386

SällanköpSvaror- och tjänSter

Amer Sports Corp. 16,4 -2,8 -2 18,9 14,9 16 0,7 0,5 3,0 1 171

Bang & Olufsen 707,0 -1,7 -3 757,0 567,0 20 1,8 17,4 2,5 8 752

Nokian Renkaat 22,6 5,8 45 23,0 10,0 20 2,8 0,3 1,4 2 713

Sanoma Wsoy 21,6 -2,3 1 22,9 17,9 16 1,4 1,0 4,4 3 963

Stockmann 36,7 3,6 1 38,4 28,2 25 1,5 1,3 3,5 2 015

dagligvaror

Carlsberg 606,0 1,0 8 626,0 386,0 21 1,0 6,0 1,0 44 607

Danisco 442,0 0,8 -8 527,0 411,5 18 1,1 6,8 1,5 21 626

Kesko 51,5 -0,4 29 52,0 27,1 20 0,5 1,5 2,9 4 980

hälSovård

ALK-Abello 1 084,0 0,8 -23 1 590,0 715,0 80 6,5 3,5 0,3 10 979

Coloplast 471,0 -1,1 -8 533,0 424,0 32 2,5 4,0 0,8 21 760

Genmab 389,0 4,9 2 406,5 160,5 neg 32,4 0,0 0,0 17 163

GN Store Nord 63,3 -2,7 -24 90,0 62,0 62 3,7 0,6 1,0 13 901

Lundbeck 131,5 -5,1 -16 170,3 122,3 15 2,6 1,6 1,2 27 861

Novo Nordisk 544,0 -2,3 16 560,0 342,5 23 4,3 7,0 1,3 183 306

Orion Corporation 17,3 -0,9 5 18,1 12,0 16 3,6 1,0 5,8 2 472

William Demant Holding 527,0 -0,2 15 541,0 398,0 30 5,9 0,0 0,0 33 298

FinanS och FaStighet

Alm Brand 393,5 0,5 -2 440,5 275,0 12 1,6 0,0 0,0 8 795

Codan Forsikring 522,0 -3,5 -5 555,0 361,0 13 1,5 6,5 1,2 23 600

Danske Bank 258,0 -1,0 3 273,0 207,5 12 4,0 7,8 3,0 180 291

Jyske Bank 445,5 -2,5 11 476,5 301,0 13 4,7 0,0 0,0 28 111

OKO Bank Plc 14,0 -2,8 10 14,4 11,1 14 3,3 0,7 4,6 2 230

Sampo 22,9 -1,3 13 24,4 13,6 15 3,4 1,2 5,3 12 970

Spar Nord Bank 138,5 -0,7 1 172,0 116,0 13 4,1 3,0 2,2 7 904

Sydbank 306,0 -0,8 13 310,5 180,0 13 5,3 3,0 1,0 21 420

Topdanmark 1 070,0 -2,2 15 1 105,0 703,0 14 2,3 0,0 0,0 20 928

Trygvesta 467,5 -1,1 8 484,5 320,0 14 1,9 33,0 7,1 31 790

inFormationSteknik

Nokia 18,7 1,4 21 18,8 14,6 16 1,5 0,4 2,3 76 741

telekomoperatörer

Elisa Corporation 21,5 -6,2 3 23,8 14,4 17 2,3 1,5 7,0 3 565

kraFtFörSörjning

Fortum Corporation 22,8 4,4 6 23,1 18,0 16 4,3 1,3 5,5 20 17


V A Att:ENtION KONST & AUKTION

Millesgården

är vackrast

NylIgEN röstades Millesgården

på Lidingö fram till

Sveriges femte bästa museum.

Frågan är om det inte är

det allra bästa

sommartid.

Till 20 maj

visas ett spännande

möte

rutigt.

Ann

Edholm.

Digitala oljor

Nu När mobiltelefoner kan ta bilder med

fem megapixels upplösning är det dags för

nästa steg. Vad sägs om Ikonst – oljemålningar

från högupplösta

digitala

bilder. En handmålad

på 90 x 60

cm av det älskade

barnet eller som-

marstugan kostar

2 995 kronor på

www.i-konst.com.

mellan Ann

Edholms och Håkan Rehnbergs

måleri och skulpturer.

Genialiskt eller

galet?

FrågAN ställs av

Stockholmsgalleriet

Brändström & Stene på

deras hemsida

inför Martin

! MISSA

INTE

Gustavssons

nya

utställning

stålblankt.

Håkan

Rehnberg.

vrede. ”Destruction

of Sodom.”

”Wrath of God”. Jättelika parafraser

på Gustave Dorés berömda

bibelillustrationer till den 19 maj.

Sophie Tottie

på Liljevalchs

”FIktIONEN är inget

skämt” är titeln på Liljevalchs

stora utställning

med verk av Sophie Tottie

från 1990-talets mitt till i

tryck. ”Isolario”

från 2005.

heLen toresdotter

dag. Hon bor och arbetar

både i Berlin och Stockholm.

Utställningen innehåller

måleri på akrylglas

samt rumsinstallationer med video, foto,

röster och text.

lågprisolja. Dina bilder

blir till målningar.

esteLLa coLLectIon

uppgörelse med det förflutna. Feng Mengbos ”Grey sea hold hands” från 2006.

Välkommen till

NyA kINA

västerländska samlare har upptäckt kinesiska

konstnärer. I sommar finns de på Louisiana.

av per öqviSt

kina har en lång tradition av

konst och konsthantverk, allt

från Mingvaser till kalligrafi. Kinesiskt

måleri har påverkat utvecklingen

av allt från konsthantverk till

arkitektur. Och nu – som från ingenstans

– kommer en explosion av kinesisk samtidskonst.

Inte så att den är ny. Bara i våra

västerländska ögon. Få av oss har hört ta-

las om Cai Guo­qiang, Yang Fudong, Yue

Minjun, Zhang Huan, Wang Yidong, Zhang

peili och Wang Du.

Nu klubbas de – och andra kineser – för

miljontals kronor. Inte sällan tiotals miljoner.

Belopp som få svenska konstnärer

är i närheten av.

Fram till olympiaden i Peking 2008 ska

ett tusental nya kinesiska museer öpp- t

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 77


t

LouIsIana

V A Att:ENtION KONST & AUKTION

tecken i skyn.

Installationen ”The

living word” med

tecken för fågel.

”Ett hundratal verk av 60

konstnärer – ofta är de mer

poetiska än vi är vana vid”

nas. Ett svindlande antal, men vi pratar om

ett land med 1,3 miljarder människor.

Kinesisk konst säljs inte bara för miljonbelopp

på Christie’s och Sotheby’s, utan på allt

fler internationella gallerier, konstmässor

och biennaler. Till den 27 maj visar Kiasma i

Helsingfors utställningen ”Det blåser östlig

vind”, med verk av konstnärer från Kina, Indonesien

och Thailand. Konstmuseet i Bern i

Schweiz visade i vintras en utställning med

350 kinesiska samtidsverk från 1970-talet till

i dag ur schweiziske diplomaten Uli Siggs privata

samling.

lOuIsIANA öppNAdE under våren ”Made in

China”. Ett hundratal verk av 60 konstnärer

visas fram till den 5 augusti. De har valts ut

från Estella Collection, en av världens största

samlingar av kinesisk samtidskonst. Här

finns allt från måleri och tuschlaveringar

till skulptur, performance och installationer.

Det är en givande introduktion med

Haren flyger

ENgElskE skulptörEN Barry

Flanagan hör till en av vår tids

allra största. En stor del av sitt liv

har han vikt åt att skulptera harar

– harar som grubblar, hoppar,

poserar, boxas, dansar eller balanserar

på toppen av en pyramid.

Bara harar kan låta tråkigt,

men är det inte.

Han laddar dem med en mängd

olika uttryck. De kan vara kaxi-

78 | va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se

ga, ledsna eller fundersamma.

Och ofta mycket

mänskliga. Samtidigt

skulpturalt vackra.

Hans fascination

av haren utgår från

att den ofta använts

som ikon

och symbol genom

historien

i olika kultu-

maskerad.

Av Wang Jianwei.

en soldats dans.

Av Wei Dong.

många av de största namnen i en kinesisk

samtidskonst som vi lär få se mer av i framtiden

också här i väst. Verken, från 1966 till

2006, ställer gammal mot nytt, skyskrapor

mot baracker, äldre slitna människor mot

yngre klädda i designkläder, nyrika mot de

ännu fattiga. Ofta är verken mer poetiska än

vi är vana vid. Samtidigt är kinesisk performance

känd som extremt fysiskt utmanande,

oftast naken och ibland våldsam.

Ofta utfördes dessa performance av medlemmar

i ett litet konstnärskollektiv i Beijing

East Village under första halvan av 1990talet,

som snart stängdes av myndigheterna.

Legendariskt är Zhang Huans verk ”65 kg”.

Konstnären hängde naken horisontellt i taket

och tappades på blod som fick sippra ned

på en het plåt.

Fotografier och videor från ett antal performance

visas på Louisiana. I ”Last word” sätter

Zhang peili samman dödsscener från spel-

rer, där den symboliserat allt

från frihet till mänsklig strävan

och ansträngning.

Barry Flanagan har ställt

ut på några av världens

viktigaste museer och

utställningar. Han var

med på Venedigbiennalen

1982 och Documenta

7 i Kassel.

Jättelika vari-

esteLLa coLLectIon

esteLLa coLLectIon

filmer om kommunistiska martyrer. Ett foto

av Zhang Huan visar konstnären i hans performance

”My New York #4” där han 2002 går

runt på Manhattan iklädd rått kött.

Fotografier från ”Stamping the water”

(1996) visar hur Song Dong med en trästämpel

med tecknet för vatten ”stämplar” floden

i Tibets huvudstad Lhasa.

VAckrAst är ”The living word”, där kinesiska

tecken på golvet återger ordbokens definition

av niao (fågel på kinesiska). Efter hand

lämnar tecknen golvet och tar mer och mer

på sig formen av det antika Kinas tecken för

fågel, med huvud och vingar tydligt synliga.

Till slut blir tecknen till fåglar, som flyger

fritt från alla definitioner.

En uppgörelse och/eller mytifiering av Mao

tse tung och kulturrevolutionen är en stor

del av utställningen. Sui Jianguos ”Legacy

mantle” från 1997 är en skulptur av en grå

Maouniformsjacka, 1,4 meter hög i aluminium,

stående mitt på golvet som ett tomt skal.

I ”Sacrifice of Liu Hulan” visar Yu Fan en

kvinna i en pöl av blod med halsen avskuren.

Liu Hulan var en kinesisk martyr för kommunismen,

som avrättades när hon organiserade

ett motstånd mot nationella trupper som

skulle stjäla skörden från hennes by.

”Grey sea hold hands” från 2006 av Feng

Mengbo är en ödesmättad bild av två Mao Tse

Tung som skakar hand med varandra mot ett

grått landskap.

Tänkvärt är det på ytan vackra fotografiet

”Staring at the sea no. 7” från 2004 av Weng

peijun. Fem tonårsflickor i skoluniformer tittar

ut över ett grönt böljande landskap mot

ett skimrande blått hav. Bilden väcker frågor

om Kina och dess vackra landskap i en tid då

mångmiljonstäder med skyskrapor och bilar

växer upp som svampar ur jorden.

utställNINgEN hAr Fått kritik för att den

är för västtillvänd. Ändå lär många vara oförstående

inför flera av verken. Tydligt visas

hur mångfacetterad dagens kinesiska konst

är. Värt att begrunda är också att det konstnärliga

utövandet ännu inte är fritt. Konstnärer

har satts i fängelse, särskilt de som

sysslar med performance. l

anter av hans harar finns på flera

offentliga platser.

Fram till den 19 maj visas 16 av

hans skulpturer på Wetterling

Gallery i Kungsträdgården i

Stockholm. Flera av dem räknas

redan som klassiska.

Allt är till salu.

Priserna börjar på 80 000 dollar

och fortsätter upp till en miljon

dollar. l


ohLson waLLIn

Från Jesus

till ryssar

ANdrEs sErrANO blev

världskänd över en natt genom

verket ”Piss Christ”, ett fotografi

av ett krucifix dränkt i en

bägare med hans egen urin.

Bilden väckte starka reaktioner hos

kristna och konservativa, främst i USA där

senatorn Alfonse D’Amato rev sönder en

reproduktion av verket. Hans kollega

Jesse Helms kallade konstnären för ”jerk”

inför presidenten.

Kontroversen ledde till att statliga anslag

i USA inte längre gavs till konst som

var sexuell, poltisk, omoralisk eller förargelseväckande.

”Jag är kluven inför vad som hände”,

säger den amerikanske konstnären på

snabbesök i Sverige.

Ӂ ena sidan slog jag igenom. Samlare

som länge tittat på mina bilder vågade nu

köpa. Å ena sidan förväntas jag hela tiden

vara kontroversiell.”

Förutom urin är blod, sex, sperma, våld

och död återkommande ämnen. Metallica

använde verken ”Blood and semen III”

och ”Piss and blood” till skivomslagen för

”Load” och ”ReLoad”.

Han har också tagit en stark svit bilder

av döda på ett bårhus. Starka reaktioner

väckte även porträtten på Ku Klux Klan.

”Inte minst reagerade många på att jag

som färgad konstnär tagit dem.”

Han har gjort flera starka porträttserier,

en över 100 fotografier stor svit om amerikaner.

Nu en om ryssar. Till skillnad från

verken i hans andra utställningar är porträtten

starkare som en helhet.

”Just det är mycket av poängen, att visa

mångfalden i dessa kulturer.”

Fram till den 2 juni visas tio verk ur

”Russia” på Galleri Charlotte Lund. I verken

avporträtteras allt från tjuvar, spärrvakter

och föräldralösa barn till författare,

officerare och till och med en olympisk

mästarinna i konståkning. l

ryssar. Andres Serrano har tidigare

fotograferat amerikaner. Nu visar han

upp sina ryssar i Stockholm.

anDreS Serrano

PEr ÖQVIST

sOm VäNdEr blIckArNA östErut

Priserna bara i sin linda

snit t pr ise t för k inesisk kons t på

den internationella auktionsmarknaden

har på inte ens ett decennium nära

tiodubblats. Från 1999 till 2005 ökade

snittpriset med 100 procent. Från 2005

till 2007 skedde den riktigt dramatiska

ökningen: 350 procent.

Allt enligt Artprice-indexet i ”Art

Market Insight”, som nyligen publicerade

en Topp 100-lista för 2006 – där 25

av konstnärerna kineser.

Indien, Thailand och Vietnam är länder

där priserna på samtidskonst ökar –

i Indien med hela 480 procent på 10 år.

”För bara ett decennium sedan dominerades

översta segmentet av auktionsmarknaden

av en liten grupp köpare,

ofta från New Yorks Upper East Side.

Nu är den geografiska basen mycket

bredare”, säger Christie’s Internationals

vd edward Dolman till Artnews.

Flera kinesiska samtidskonstnärer

har blivit miljardärer och bor i lyxvillor

med både kockar och assistenter. India

Today skrev för ett år sedan om hur två

unga konstnärer i New Delhi, panka

till helt nyligen, lades in på sjukhus för

stress.

Vissa experter talar om en bubbla, att

priserna på samtidskonst från dessa

länder kan rasa. Sådana antaganden

bygger mest på fördomar. I Sydostasien

bor mer än halva jordens befolkning.

Varför skulle deras konst kosta en bråkdel

av den västerländska?

Fattigdomen är enorm i delar av

Asien och Ryssland, men också inkomstskillnaderna.

Här finns ofattbara

rikedomar samlade på ett fåtal människor.

Ken Yeh, Christie’s styrelseordförande

i Asien, sade i vintras i Financial

Times att prisökningen lär bromsa in.

Säkert är det dock ändå inte, menade

han, eftersom kineserna på fastlandet

ännu bara börjat köpa.

I dag är var fjärde svensk fondkrona

placerad i Kina. En allt större del av vår

export går till Kina. Svensk tillväxt är

alltså i högsta grad beroende av vad

som händer i Mittens rike.

Marknaderna i Sydostasien är omogna,

vilket gör dem svajiga. I våras sjönk

börsen i Shanghai med 9 procent på en

dag. Vi lär få se prisfall också på konst

från Sydostasien. Långsiktigt kommer

priserna ändå att stiga.

”I Kina finns ännu bara 20–30 samlare

på drygt en miljard människor. Bara

tio köpare till krävs för att höja upp

priserna rejält”, sade internationellt

kände konsthandlaren Michael Goedhuis

till New York Times.

Han erkände att det förekommer en

spekulation i kinesisk samtidskonst,

men eftersom inga västerländska

museer ännu börjat samla handlar det

enligt honom inte om en bubbla.

Också rysk konst omsätts för miljardbelopp,

fast främst från före ryska revolutionen.

Ett ökat intresse för den ryska

samtidskonsten börjar dock märkas.

Vad blir nästa heta region för samtidskonsten?

Mellanöstern? Mycket möjligt.

Förra våren höll Christie’s sin första

auktion i Dubai, med modern västerländsk

konst och samtidskonst från

Mellanöstern.

Resultatet överträffade de högt ställda

förväntningarna. I auktionssalen

satt 500 kunder från Förenade Arabemiraten,

Qatar, Kuwait, Saudiarabien,

Syrien, Jordanien, Iran och Indien.

Senaste tiden har ett ökat intresse internationellt

märkts också för svensk

samtidskonst.

Fördomarna mot konst som inte kommer

från de stora klassiska konstländerna

försvinner. Det gynnar inte bara

prisbilden på sydostasiatisk utan också

på svensk konst. n

”I Kina finns bara 20–30 samlare. Bara tio

till behövs för att höja upp priserna rejält”

| va | 18 | 3 maj 2007 | www.ekonominyheterna.se | 79


V A h å r d V i n k l A t VArning ! dennA sidA läses på egen risk.

”Odell hör hemma

på börsen”

i torsdags höll riksdagens näringsutskott

presskonferens om

utförsäljningarna av statliga bolagsinnehav.

Utskottets ordförande

Karin Pilsäter tillkännagav

att tre försäljningar var inplanerade:

Teliasonera, SBAB och Mats

Odell. Det tredje

namnet orsakade

många höjda

ögonbryn, men

finansdeparte-

VILL SÄLJA.

Karin Forseke.

scanpix

mentetsförsäljningsgeneral, Carnegies förra

vd Karin Forseke,

försäkrade

att det inte rörde sig om något

missförstånd.

”Vi är precis färdiga med vår

due diligence och slutsatsen är

entydig: Mats Odell har en substansrabatt

som bara måste reali-

Lika som bär…

Ingela ”Pling” Forsman,

låtskrivare...

Jörgen Gucko Sundelin,

Gucko Art

seras”, sade Karin

Forseke.

Att avyttra de

stora statliga

innehaven är en

k o m p l i c e r a d

process. Regeringen

sätta ett

rättvist pris

och hitta rätt

köpare.

Men i fallet

Mats Odell är

Karin Forseke betydligt

mer optimistiskt.

”Han hör hemma

på börsen, och då menar

jag naturligtvis

på någon av de obskyra

småbolagslistorna.

Där skulle han passa”,

säger Karin Forseke.

... Ingrid Jonasson

Blank, vice vd på ICA

scanpix

substAnsrAbAtterAd.

Mats Odell är klart köpvärd.

BILDLIGT TALAT

Enligt Karin Forseke

finns det ett tämligen

stort intresse på kapitalmarknaden

för

Mats Odell. Finansdepartementet

har redan

kontaktats av flera

olika intressenter.

”Jag kan inte avslöja

för mycket,

men flera isländska

investmentbanker

har visat intresse

av att gå in som

huvudägare i Mats

Odell.”

scanpix

Tralla la la

Hakuna matata,

man e lycklig var da

sistA Versen. Lars ”Lejonkungen” Lejonborg tog ett musikaliskt avsked.

www.visma.se

0771-44 22 00

”Ett bättre bokföringsverktyg

för enskilda företagare finns inte.”

Visma hjälper företag och organisationer, små som stora,

att effektivisera sina affärsprocesser. Vill du också ha mer

tid för det som är viktigt?

Ekonomilösningar – som du vill ha det

(Montage)

scanpix


AnnA cArrfors

br åkenhielm

82 | vA | 18 | 3 mAj 2007 | www. ekonominyheterna.se

p e r s p e k t i v

gunnar lindstedt

grävande journalist som inte avslöjar allt han vet

det handlar om förtroende

sol en gå r ner över åkerfälten. Vi kör i skymningen

genom ett ödsligt landskap många hundra mil

från Stockholm. Jag sitter i framsätet bredvid föraren

som är en internationell affärsman. Vi diskuterar

ledarskap och han förklarar att han som chef

vägrar att använda auktoritära metoder. Vem som

helst under honom ska kunna komma med invändningar

utan att behöva känna sig rädd. På så sätt utvecklas

företaget mycket snabbare än med en chef

som pekar med hela handen.

Min affärsman är inte svensk.

”Auktoritära chefer döljer sin osäkerhet genom att

tysta andra”, säger han.

Det slår mig att samma utrymme också krävs för

god journalistik. Jag har varit journalist i närmare

30 år och utvecklat en arbetsmetod som bygger på

att jag lyckas skapa förtroende hos dem jag intervjuar.

De jag pratar med måste kunna lita på mig och

jag kan aldrig dölja mig bakom chefer eller en mäktig

tidning. Förtroendet krävs för att folk ska börja

berätta hur saker och ting egentligen ligger till och

inte bara den officiella bilden. Som reporter vill jag

ha så fullständig information som möjlig för att sedan

ha utrymmet att göra min egen analys och

mina egna värderingar.

Tyvärr är det få politiker och affärsmän som är beredda

att ge den öppenheten. De vet hur viktigt det

är med publicitet, men ser också till att styra medierna

i linje med sina intressen. De lämnar ogärna ut

känslig information utan att ha fullständig kontroll.

Därför florerar nu mängder av pr-chefer och

mediekonsulter vars enda uppgift är att prångla ut

dolda budskap och gynna partsintressen i medierna.

En hel bransch hjälper till för att minska möjlig-

mAts

qviberg

VA : s krönikörer ger sitt perspektiV på omVärlden.

heterna för journalister att göra verkligt oberoende

och självständiga analyser.

Precis som ”starka” chefer tar ifrån sina anställda

möjligheten att komma med invändningar undviker

de offentlig prövning. Hur många företag låter i

dag sina anställda fritt tala med medierna? Eller

hur många anställda i regeringskansliet vågar fritt

säga sin mening utan repressalier?

Tyvärr är denna utveckling i auktoritär riktning

något som medierna själva underblåst. I dag är vi

journalister oftast hänvisade till telefon och internet.

Eller till riggade intervjuer under bevakning av

någon pr-chef. Mediernas krav på snabbare journalistik

som ska kosta mindre gör också att detta accepteras

som fullgod journalistik, i synnerhet om

någon läcka eller planterad uppgift kan blänka till

på nyhetshimlen under aldrig så kort tid.

Men om medierna överger sin oberoende analys

och inte kämpar emot det alltmer väloljade pr-maskineriet

kommer läsarna att tappa intresset. Såväl

det uppjagade nyhetstempot som makthavarnas vilja

att styra informationen är steg i en antidemokratisk

utveckling.

En orsak till att så få i dag är beredda att öppna sig

för journalister är naturligtvis bristen på förtroende.

Många reportrar publicerar genast allt de får

veta i den desperata jakten efter en plats på mediehimlen.

Men verkligt förtroende bygger på att man

också kan bevara en hemlighet.

När vi åker där i skogarna och mörkret faller så

vet jag att mycket av det vi nu pratar om kommer

jag aldrig att kunna publicera.

Men information som måste förbli hemlig är också

viktig. Den hjälper mig nämligen att förstå. n

”Verkligt förtroende bygger på att man också kan

bevara en hemlighet”

cAtArinA

Af sAndeberg

RISK- kommer

hungeRn

VA granskar

låneboomen

i private equity

PROFIL

han ska få

Reinfeldt

omvald

MILJARDÄRS-

SKOLAn

Skandiadirektören

som

blev affärsängel

MAnAgeMenT

Så klarade

sig Arla ur

Muhammedkrisen

AF SAnDebeRg:

”Sverige är ett

insiderparadis”

NÄSTA

NUMMER

VECKANS AFFÄRER

10 maj

More magazines by this user
Similar magazines