Industriell ekonomi, Linköping
Industriell ekonomi, Linköping
Industriell ekonomi, Linköping
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 4 maj 2011<br />
i n d u s t r i e l l e k o n o m i<br />
ipikuré<br />
1
2 ipikuré<br />
Roll credits<br />
Vid läsårets slut kommer många av oss att<br />
lämna vårt kära blåsiga <strong>Linköping</strong>. Vissa lite<br />
längre än andra, och vissa kanske för gott.<br />
Personligen kommer jag att få uppleva ett<br />
annat klimat i ganska jämnt ett år och det<br />
känns lite tomt att lämna <strong>Linköping</strong> bakom<br />
sig även om det såklart finns mycket att se<br />
fram emot.<br />
Oavsett vilken årskurs ni kommer börja i till<br />
hösten finns det mycket kul som väntar. För<br />
de blivande tvåorna väntar ett nolle-p som<br />
fadder, en oförglömlig upplevelse (nåja, det<br />
man minns, minns man väl) och för många<br />
av dagens tvåor väntar ett spännande<br />
utlandsår. För blivande fyror och femmor<br />
kanske jag inte bör uttala mig, men jag hoppas<br />
att det finns nåt att se fram emot även<br />
då, annars fallerar mitt resonemang lite.<br />
Om inte annat kan ni ju alltid roa er med<br />
att följa Nygårds-klanens fortsatta arbete<br />
från skilda kontinenter.<br />
Mythbusting<br />
Myt: När väl ett betyg är satt i LADOK<br />
kan det inte ändras.<br />
Utslag: Myten stämmer inte, en elev i<br />
tvåan fick oförtjänt betyg fem inrapporterat<br />
på en <strong>ekonomi</strong>tenta. Efter att hon<br />
påpekat det ändrades sedan betyget till<br />
en trea som motsvarade poängen på<br />
tentan.<br />
ipikUré säger: Får ni ett högre betyg än<br />
ni ska ha gäller samma taktik som vid ekobrott:<br />
tig, håll tyst och bränn alla papper<br />
fortare än du hinner säga rättvisa.<br />
Jag skulle vilja tacka alla er läsare och min<br />
redaktion för året vi just har lagt bakom oss.<br />
Jag hoppas att ni läsare är lika nöjda med<br />
de nummer av ipikuré som utkommit under<br />
året som vi i redaktionen är. Förhoppningsvis<br />
delar några av er min spänning över att<br />
se hur tidningen kommer se ut till hösten.<br />
Slutligen vill jag passa på att skicka med ett<br />
tips från Integrera gällande våra förmåner på<br />
NH. Det är numera så att vi som medlemmar<br />
i I-sektionen får halva priset på inträdet på<br />
lördagar, och är man även medlem i kåren<br />
har man gratis inträde. Där har ni något att<br />
glädja er över en regnig sommardag!<br />
Replik till<br />
Inancial Times<br />
Det har kommit till I-sektionens enda<br />
riktiga redaktions kännedom att den bortglömda<br />
kusinen ”Inancial Times” försöker<br />
flytta sig ut ur ipikurés skugga och in i<br />
rampljuset. I senaste LiTHanian nämner<br />
de något om att inte sparka på någon som<br />
redan ligger ner. Vi ser dock inga problem<br />
med detta och vi kan bara beklaga att de<br />
sitter hopplöst fast i nyhetsflödets bakgård<br />
som är LiTHanian. Deras smått patetiska<br />
utlopp bottnar sig med stor sannolikhet<br />
i mindervärdeskomplex kombinerat med<br />
upprepade refuseringar av deras ansökningar<br />
till ipikuré, I-sektionens redaktion.<br />
Ni är välkomna att söka igen till hösten,<br />
fjärde gången gillt(?), lycka till!
NUMMER 4 2010-2011<br />
Festerier<br />
Utlandsutskottet tipsar<br />
6 månader i ninjornas land<br />
Entreprenör, något för dig?<br />
Glasstest<br />
Viktigt inför sommaren<br />
TEAM2011<br />
Superhjältar<br />
Bankers vs Konsulter<br />
Sommardrinkar<br />
Kreativa I-forum<br />
ipikuré tipsar husgruppen<br />
Vilken typ av I-are är du?<br />
Ett nytt CM är fött<br />
Man vs Machine<br />
Gadaffi - En riktig wannab-I?<br />
Hur man vinner en budgivning<br />
Sveriges nya sedlar - som de borde vara<br />
Hemsida:<br />
www.island.liu.se/ipikure<br />
E-post:<br />
redaktionen@island.liu.se<br />
Nästa deadline:<br />
I höst<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
10<br />
11<br />
11<br />
12<br />
14<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Joel Nygårds<br />
Ordförande Informationsutskottet<br />
tel: 073-630 56 72<br />
e-mail: info@island.liu.se<br />
Chefedaktör:<br />
Marcus Nygårds<br />
e-mail: ipikure@island.liu.se<br />
I-SEKTIONENS HUVUDSPONSORER<br />
SAMARBETSPARTNERS<br />
Re d a k t i o n e n<br />
Linda Abrahamsson<br />
Andreas Algovik<br />
Jon Hedström<br />
Tobias Kähäri<br />
Erik Lind<br />
Christopher Nilsson<br />
Marcus Nygårds<br />
Fredrik Palmér<br />
Annie Ström<br />
Jonatan Torstensson<br />
Nicklas Vedin<br />
Pontus Åkesson<br />
Tryckeri:<br />
Strokirk-Landströms<br />
Teknisk fakta:<br />
Sidformat 215*280 mm<br />
Bildupplösning 300 dpi<br />
Framsida:<br />
foto: Linda Abrahamsson<br />
Modell: Christopher Nilsson<br />
(singel, sökande & desperat)<br />
ipikuré<br />
3
4 ipikuré<br />
Festerister<br />
- Ett grävande reportage<br />
text & foto Andreas Algovik<br />
De har spritt sig som en löpeld, de<br />
finns i vart och vartannat festeri.<br />
Då trycket på platserna i Clubmästeriet<br />
är så pass högt har I-are helt<br />
enkelt varit tvungna att se till andra<br />
festerier för att stilla sina festfixarbehov,<br />
och de blir fler och fler. Frågan<br />
är om festfixandet om några år<br />
helt kommer att domineras av dessa<br />
I-sektionens Bindefelds eller om det<br />
bara är en stiltrogen fluga.<br />
Vi känner alla till dem; de snittar ungefär<br />
en nykter dag i veckan, går för det mesta<br />
omkring i hängselbyxor, är snäppet snyggare<br />
än alla andra och verkar inte göra annat<br />
än att festa och hänga i Colosseum. Jag<br />
talar givetvis om våra älskvärda festerister.<br />
Dessa till synes sorglösa individer gör sitt<br />
yttersta för att färga studenternas vardag<br />
och ser även till att de stundtals glömmer<br />
alla bekymmer.<br />
Dessa festerister har traditionsenligt varit<br />
grupperade i enlighet med de olika sektionerna<br />
som finns på universitetet, men på<br />
senare tid har beblandningen över gränserna<br />
blivit alltmer frekvent och en stor<br />
del av dessa volontärer har kommit från<br />
I-sektionen.<br />
Vi vet alla att bara ett lyckligt fåtal personer<br />
får möjligheten att vara med i Clubmästeriet,<br />
men en fråga som direkt dyker upp i<br />
huvudet är: vad är det som får en utpräglad<br />
I-are att söka till en annan sektions festeri?<br />
Är det den exotiska känslan av att umgås<br />
med studenter utanför sektionen som<br />
lockar? Eller kanske faktumet att man redan<br />
har tagit sig igenom köttmarknaden som är<br />
I-sektionen och letar efter nya jaktmarker?<br />
Det finns tyvärr inget enkelt svar på den<br />
frågan, varje enskild persons resonemang är<br />
i sig ett mysterium, ett virrvarr av invecklat<br />
sammansatta tankegångar. Det enda vi med<br />
säkerhet kan säga är att det är allt fler som<br />
gör det, i dubbel bemärkelse.<br />
”[De har] större, MYCKET större!”<br />
- Anonym källa i D-Group om I-ares utvecklingspotential och<br />
ledaregenskaper<br />
Vad kan då en I-are tillföra till ett festeri som<br />
gör dem så pass åtråvärda? Givetvis har vi<br />
de självklara karaktärsdragen en I-are besitter:<br />
vi är vackrare, mer karismatiska och kan<br />
framförallt vaska mycket större mängder<br />
Dom Pérignon än den genomsnittlige studenten.<br />
Av dessa är kanske den sistnämnda<br />
egenskapen den som är mest eftertraktad,<br />
då festerister varken behöver vara särskilt<br />
anständiga eller vältaliga för att få ligga.<br />
Enligt källor – som av förklarliga skäl skall<br />
förbli anonyma – är en annan anledning<br />
att de outsourcar arbetet till I-are att de<br />
har förhoppningen att detta på något sätt<br />
skulle påverka deras kassa positivt. Det är<br />
ju allmänt känt att I-are kan skapa pengar<br />
ur tomma luften. Frågan är bara hur?<br />
Kan det bara vara en ren tillfällighet att så<br />
många festerister är från I-sektionen eller<br />
är det kanske en självklarhet i form av ett<br />
darwinistiskt urval som ger sig till känna?<br />
Det tycks dock osannolikt att så många<br />
I-are skulle göra det enbart för skojs skull<br />
utan att tjäna en krona på det? Nej, jag<br />
anar en konspiration. I-sektionen har redan<br />
studenter utplacerade i ett flertal andra<br />
festerier och håller långsamt på att ta över<br />
hela festerist-scenen, allt ifrån obetydliga<br />
gasquen-sittningar till kravaller av episka<br />
proportioner. Vad är egentligen motivet och<br />
vem eller vilka är det som ligger bakom det?<br />
Vill man åstadkomma ett monopol, skapa<br />
ett festimperium? Är det styret eller kanske<br />
klanen Nygårds som har kokat ihop det hela<br />
för att utvidga sin inflytandesfär eller en<br />
enskild individ som har gripits av hybris? Ett<br />
projekt av dessa proportioner skulle kräva<br />
synnerligen mycket strategiskt planerande<br />
och jag skulle satsa på att det är en grupp<br />
människor, att en person ensam skulle klara<br />
av det är näst intill en omöjlighet, även om<br />
man så skulle vara ordförande för sektionen.<br />
Men vem vet, om det är någon som<br />
skulle klara av det skulle det väl vara…<br />
(Reds. anm. Andreas försvann av oförklarliga<br />
skäl innan han hann avsluta artikeln.)
Utlandsutskottet tipsar:<br />
Internships utomlands<br />
text Emilie Raud Westberg<br />
foto Katarina Marmolin<br />
Att plugga <strong>Industriell</strong> Ekonomi är en<br />
bra grund inför din framtida karriär<br />
och att göra praktik under utbildningen<br />
är ett bra sätt att skaffa sig<br />
erfarenheter inför att hamna på en<br />
arbetsplats när utbildningen väl är<br />
avklarad. Att plugga utomlands är<br />
något som många av oss I-are ser<br />
som en självklarhet i utbildningen.<br />
Men utlandsstudier i all ära; hur<br />
stort vore det inte att JOBBA utomlands?<br />
Att komma ifrån sin egen<br />
värld och göra något som man inte<br />
är helt bekväm med är absolut inte<br />
att underskatta.<br />
Katarina Marmolin är en I-are som praktiserat<br />
utomlands och älskade det. Katarina<br />
spenderade sitt tredje år i Grenoble och<br />
det fick henne att vilja fortsätta vara utomlands.<br />
Jag träffade henne för att få reda<br />
på alla detaljer om hur hon fick tag på sitt<br />
internship på Exportrådet i Botswana och<br />
hur det gick till när hon var där. Nu för tiden<br />
ansöker man på Exportrådets hemsida,<br />
men Katarina skickade sin ansökan med<br />
en specifik önskan om att få komma till<br />
Botswana. Att hon ville just dit berodde på<br />
att hon blivit rekommenderad platsen av en<br />
tidigare praktikant, även han en I-are. Hon<br />
ville också upptäcka Afrika för att kunna<br />
se på det som många länder istället för<br />
landmassan i söder.<br />
Praktiken i sig var välplanerad. De var två<br />
praktikanter på det lilla kontoret och när<br />
hon först kom på plats fick hon ett A4 med<br />
alla arbetsuppgifter och det antal timmar<br />
hon förväntades lägga ner på vardera. Hon<br />
jobbade bland annat med en säljkampanj<br />
för att få svenska företag att vilja komma<br />
in på den afrikanska marknaden, framför<br />
allt inom IT, bioteknik, medicin och skogsindustrin.<br />
Katarina jobbade 40 till 45 timmar varje<br />
vecka, så det blev även en del fritid. Hon<br />
kom snabbt in i vardagslivet och på helgerna<br />
upptäckte hon Botswana. Hon umgicks<br />
mest med andra utlänningar; lokalbefolkningen<br />
var svårare att nå fram till. Boendet<br />
löste sig på så sätt att hon fick bo i residenset<br />
på svenska ambassaden som stängde<br />
2008, samma plats som kontoret låg på.<br />
Att bo i Botswana är föga förvånande inte<br />
som att bo i <strong>Linköping</strong>. Landet består till<br />
stor del av Kalahariöknen och är mycket<br />
torrt. Antalet invånare är ganska lågt och<br />
trafiken är inte speciellt hetsig. Staden håller<br />
hög standard med fina varuhus medan<br />
landsbygden består av fattigare områden<br />
med hyddor. Lokaltrafiken är inte att lita på<br />
och att gå runt ensam i Botswana som utlänning<br />
är inte så säkert, så hon skaffade en<br />
bil tillsammans med andra praktikanter.<br />
Den här artikeln handlar lite om att visa att<br />
ett internship utomlands inte bara är snyggt<br />
på CV:t. Det ger en enorm livserfarenhet,<br />
personlig utveckling och låter oss använda<br />
den kunskap vi inhämtat på vår utbildning<br />
i praktiken. Visst går det att plugga projektledning<br />
men att göra det på riktigt är det<br />
enda sättet att faktiskt lära sig.<br />
När jag frågar Katarina hur utbildningen på<br />
I-programmet gynnat henne i hennes arbete<br />
så trycker hon på den bredd vi får inom<br />
<strong>ekonomi</strong> och teknik; att kombinera dessa<br />
är inget nytt för oss och det ger stort förtroende<br />
hos kunderna. Hon gav ett exempel<br />
om en svensk tjej från Handels som fick i<br />
uppgift att skriva en rapport med teknik som<br />
fokus, och det uppstod problem eftersom<br />
hon inte hade någon erfarenhet av det. Vi<br />
har stor nytta av vårt analytiska tankesätt<br />
och att alltid vilja sträva efter något som är<br />
bättre och utanför lådan.<br />
Katarina har tagit med sig mycket från sin tid<br />
på Exportrådet, bland annat har hon lärt sig<br />
jobba självständigt och även att samarbeta<br />
med människor från andra kulturer. Hon<br />
fick en hel del säljerfarenhet och lärde sig<br />
mycket som den afrikanska marknaden. På<br />
ett mer personligt plan så tycker hon att hon<br />
blivit lugnare och coolare, hennes självbild<br />
har förändrats en hel del.<br />
Är du sugen på att veta mer om att göra<br />
ett internship i utlandet? Det går att ordna<br />
på många olika sätt. Surfa runt på företags<br />
hemsidor eller kontakta dem direkt och ta<br />
reda på möjligheterna till praktik som de<br />
erbjuder. Du kan också kontakta någon i<br />
Utlandsutskottet eller varför inte ta tag i<br />
Katarina och fråga mer.<br />
ipikuré<br />
5
6 månader i ninjornas land<br />
6 ipikuré<br />
text & foto Samuel Anlér<br />
Mitt utlandsår blev på grund av lite<br />
skakningar oväntat kort, men tiden<br />
och dess upplevelser hade gott räckt<br />
till ett helt år i Sverige.<br />
Hela äventyret började med sex veckor hos<br />
en värdfamilj i Okazaki. Mina nya föräldrar<br />
kallade sig glatt ”Mama-san” och ”Papasan”,<br />
drack öl, hade över vänner varje kväll<br />
samt insisterade att alla som besökte dem<br />
skulle duscha. Det blev grillkvällar med<br />
sonens basketlag, festande med familjens<br />
vänner, bilturer med dottern och hela tiden<br />
envisades de med att kalla mig för ”Herr<br />
Brasilienare”. Att bo i en värdfamilj är bland<br />
det bästa jag har gjort i min studietid, jag<br />
fick upp ett sådant flyt i talet att jag utan<br />
problem resten av året kunde diskutera<br />
med japaner (vilket självklart alltid blev<br />
roligare och lättare efter några öl) och hade<br />
galet kul.<br />
En varm oktoberdag, när de första veckornas<br />
språkskola var till ända, anlände jag<br />
till Inage och Chiba Universitet. Där bodde<br />
jag på 10 kvadratmeter med riskokare,<br />
kackerlackor och ett badrum av storlek<br />
flygplanstoalett. Som grannar hade jag två<br />
svenskar, från Lund respektive <strong>Linköping</strong>,<br />
med vilka det blev många fester, luncher<br />
samt bakisnudlar. Vi, samt majoriteten<br />
av alla utbytesstudenter, bodde i ”Chiba<br />
University International House” vilket var<br />
några nedgångna höghus på tio minuters<br />
cykelväg från campus. Hyran var billig,<br />
bara drygt 2000 kr/månad inklusive vatten,<br />
el och Internet och i närheten fanns allt<br />
man kunde tänkas behöva, som mataffärer,<br />
karaoke, arkadhallar och oändligt många<br />
frisörsalonger.<br />
Japansk gameshow<br />
“Vad sägs om en klubb där man blir inlåst i cell, japaner<br />
utklädda till monster kommer in skrikandes med jämna<br />
mellanrum och alla drinkar serveras i provrör?”<br />
De första stora utmaningarna i mitt nya land<br />
var att bli hemma på campus, hitta kurser,<br />
skaffa studentkort samt få ett studentvisum<br />
så att jag inte skulle bli utkastad ur landet.<br />
Efter några turer med japansk byråkrati<br />
blev jag van vid att varje ansökan var fylld<br />
med märkliga tecken, krävde tio stämplar<br />
och högar med godkännanden från diverse<br />
personer. Till och med ansökan om gymkort<br />
krävde en dryg timmes intervju och<br />
fyra formulär. Som tur är japaner otroligt<br />
trevliga så det går bra ändå. Dessvärre<br />
tar man detta snabbt för givet så när man<br />
lämnar landet stör man sig på hur förbannat<br />
otrevliga alla är.<br />
Samuel (i rött i mitten) med sin värdfamilj och några klasskamrater<br />
Sakta men säkert vande jag mig vid alla<br />
Japans galenskaper och hoppade in i mitt<br />
Tokyo-liv. Utekvällarna, vilka återkom oftare<br />
än i Sverige (kanske som ett sätt att hantera<br />
kulturkrocks-stressen?) gick till Shibuya och<br />
Shinjuku. Och jag måste säga, staden har<br />
ett fantastiskt uteliv. Vad sägs om en klubb<br />
där man blir inlåst i cell, japaner utklädda<br />
till monster kommer in skrikandes med<br />
jämna mellanrum och alla drinkar serveras i<br />
provrör? En av alla dessa utekvällar ledde till<br />
ett framträdande i japansk tv. Som kvällens<br />
”Kyuu-chan” fick jag läsa upp färdigskrivna<br />
repliker och köra Diabolo, allting direktsänt.<br />
(För er som är nyfikna hittas klippet på<br />
YouTube, sök bara på JapanJens.)<br />
Ganska tidigt på mitt utlandsår blev jag<br />
erbjuden svartjobb som engelskalärare.<br />
Men jag tackade nej, rädd för att få problem<br />
med den japanska staten. Att bli utkastad ur<br />
landet och aldrig få komma tillbaka kändes<br />
som ett alldeles för stort hot för att våga<br />
hoppa på. Istället erbjöd jag mig som engelskalärare<br />
för en tjej jag träffat på en av<br />
alla utekvällar och som tack bjöd hon mig<br />
på kaffe vid våra lektioner. Denna vänskap<br />
ledde till många bra saker, som att jag fick<br />
vara med på ett japanskt bröllop och lära<br />
känna flera av hennes andra vänner varav<br />
en nyligen har fött barn.<br />
Mycket annat märkligt var jag också med om<br />
under året. Runt jul fick jag jobba som tomte<br />
för en japansk familj. Två små rädda flickor<br />
fick varsin sparkcykel av en märklig tomte<br />
som berättade hur trött han var sedan han<br />
färdats ända från Finland för att träffa dem.<br />
Jag har varit på kattcafé, deltagit i skolfestivaler,<br />
träffat Meja, poolfestat på svenska<br />
ambassaden, besökt Tokyo Game Show och<br />
suttit på 40:e våningen i Roppongi med en<br />
whisky i handen. Men nu är jag då tillbaka,<br />
även om radioaktiviteten med dess fördelar<br />
som muteringar och superkrafter lockade<br />
valde jag att åka hem. Familj, fru, vänner<br />
och jag själv var alldeles för oroliga för att<br />
det skulle kännas bra att stanna. Men jag<br />
längtar redan tillbaka och kommer troligtvis<br />
att få min nästa sushidos i och med en kort<br />
semester i juni.
Entreprenör, något för dig?<br />
text & foto Robin Linder, Martin Bergdahl & Mattias Lundstedt<br />
Robin Linder, Ii1. Martin Bergdahl, Ii2. Mattias Lundstedt, Ii2. Tre I-are, en vision. Det finns något som driver människor<br />
framåt. Det kan vara drömmar, personer man ser upp till eller saker man brinner för. För oss handlar det nog om en kombination.<br />
Vi har många förebilder och många intressen men framförallt en delad vision om att i framtiden hamna i en position<br />
där vi kan förverkliga våra tankar och idéer utan att behöva känna oss begränsade. Vi träffade varandra under hösten 2010<br />
och började snart spåna idéer. När vi träffats några gånger insåg vi snabbt att vi söker livsstilen som entreprenörer. Att skapa<br />
och driva sina egna verksamheter, forma och driva idéer i den riktning vi själva väljer är precis det sättet vi vill leva och<br />
arbeta på. Denna artikel syftar till att ge inspiration till I-are som vill starta eget.<br />
Finn ett behov<br />
Vi har arbetat mycket med att försöka<br />
identifiera behov och problem i vår omgivning.<br />
Ett problem som vi fann var att<br />
studentlitteraturen är alldeles för dyr för<br />
en students budget och därför ville vi<br />
skapa en affärsmodell som minskade kostnaderna<br />
för studenter gällande studielitteraturen.<br />
Vår slutgiltiga affärsidé blev en<br />
prenumerantationstjänst där studenterna<br />
skulle prenumerera på sin studielitteratur på<br />
halvårsbasis. Vår tanke var att gentemot en<br />
månadskostnad, alternativt om studenten<br />
ville betala prenumerationen för ett halvår<br />
direkt, tillhandahöll vi den litteratur studenten<br />
skulle använda i alla kurser under detta<br />
halvår. På så vis slipper studenten själv göra<br />
efterforskning kring vilken litteratur som gäller<br />
i en kurs samt slipper krånglet med att<br />
sälja boken efter att den använts klart.<br />
Denna affärsidé är enligt våra kalkyler<br />
lönsam på sikt men kräver initialt stora<br />
kapitalinvesteringar och likaså ett lager. Då<br />
vi i egenskap av studenter inte är så kapitalstarka<br />
valde vi att ej fortsätta med denna<br />
idé. Däremot skulle den fungera perfekt<br />
som studentförening. Detta eftersom det<br />
finns större möjligheter till bidrag och även<br />
betydligt bättre möjligheter till samarbeten<br />
med sektioner, institutioner och fakulteter.<br />
Om någon är intresserad av denna affärsidé<br />
får ni gärna kontakta oss, så kan du/ni få allt<br />
vårt material sammankopplat till denna idé.<br />
Det är en bra idé och därför skulle det vara<br />
kul om någon ville driva den vidare.<br />
Hitta ett bollplank<br />
Att finna en bra affärsidé är enligt oss en<br />
process. Därför är det väldigt bra att bolla<br />
idén med så många som möjligt. Vi tog kontakt<br />
med nyblivna entreprenörer, personer i<br />
näringslivet och entreprenörsfrämjande organisationer,<br />
men även vänner har fungerat<br />
som ett viktigt bollplank för oss.<br />
När man ska starta företag är det viktigt<br />
att se sig omkring och leta efter behov. Vad<br />
är för dyrt, vad fungerar inte effektivt, vad<br />
skulle tillföra ett mervärde till oss själva?<br />
Hittar man väl ett problem eller behov att<br />
arbeta med är det bara att köra och se hur<br />
långt idén håller. Hur kan vi lösa det här<br />
problemet eller tillgodose behovet? För vår<br />
del tog det ett tag att komma fram till en<br />
idé som vi kunde jobba med, men när den<br />
väl fanns där gick det fort. Speciellt under<br />
möten med utomstående personer har vår<br />
idé sedan vuxit vidare. Så var inte rädd för<br />
att kontakta personer för att få feedback,<br />
vem vet, de kanske sitter på den där sista<br />
pusselbiten som fattas för att affärsidén<br />
ska gå ihop? Vi tog chansen att kontakta<br />
så många som möjligt som vi vet har gått<br />
igenom samma process, att starta upp företag,<br />
samt besitter kunskap om vad som<br />
kan vara värt att tänka på. En viktig sak som<br />
vi kan tipsa om är att bearbeta varje möte<br />
i efterhand. Vad har egentligen sagts? Vad<br />
kan vi använda och vad har vi för nya idéer?<br />
Dyker det upp några nya problem eller har<br />
vi bara löst ett tidigare? Vår affärsidé fick<br />
chans att förändras så pass mycket efter i<br />
stort sett varje möte att vi nästan skrev om<br />
affärsplanen varje gång.<br />
På Internet finns en mängd information.<br />
Verksamt.se är en hemsida startad av Bolagsverket,<br />
Skatteverket och Tillväxtverket,<br />
de myndigheter som du behöver komma i<br />
kontakt med då du skall starta eget. Denna<br />
sida är väldigt informationsrik och lättläst.<br />
Vill du starta företag?<br />
Vi letar för nuvarande efter en fjärde person,<br />
så om du har en idé eller bara vill få utlopp<br />
för din entrepenöriella ådra, tveka ej att<br />
kontakta oss!<br />
Martin, Robin och Mattias<br />
ipikuré<br />
7
8 ipikuré<br />
Glasstest<br />
text Pontus Åkesson foto Annie Ström<br />
När solen värmer och kläderna blir<br />
både mindre och färre fortplantar<br />
sig tanken på glass likt ett rykte<br />
om extrapris på eldoradokyckling.<br />
Redaktionen begav sig därför mot<br />
Bosses glassbar för att testa årets<br />
nya smaksensationer.<br />
På färden hölls en intensiv diskussion<br />
om vad som var mest inne, (man vill ju<br />
inte göra bort sig och ta fel) våffla eller<br />
bägare och vem var egentligen Bosse,<br />
orsaken till vårt frenetiska cyklande?<br />
Frågorna var många och glassabstinensen<br />
hade nått sin kulmen när vi äntligen<br />
kom fram till vår destination – Ågatan.<br />
När kön minskat lyckades vi få prata lite<br />
med en av glassexperterna. Bosse var<br />
som vissa av oss redan förutspått grundare<br />
och ägare av Bosses glassbar. Många<br />
spännande teorier om denne Bosse gick<br />
i kras och redaktionen bestämde sig<br />
därmed för att testa glass.<br />
Enligt glassexperten bjöd våren/sommaren<br />
2011 på två helt nya smaker. Cheesecake-<br />
lime samt choklad-ingefära. Redaktionen<br />
valde att testa den förstnämda och belåtenheten<br />
som gick att utläsa ur ögonen<br />
på flertalet av redaktionens medlemmar<br />
kan tänkas liknas den lycka Jesus kände<br />
då han insåg att han gjort vin av vatten.<br />
Om det var för att glassen var god eller<br />
att det just var sommarens första glass får<br />
vi nog aldrig veta då jag valde att inte avbryta<br />
den nostalgifyllda stund som uppstått.<br />
Den konstigaste smaken Bosses hade att<br />
bjuda på var en glass gjord på saffran.<br />
Redaktionen valde att inte testa denna<br />
på grund av att associationerna till föregående<br />
vinterhalvår skulle kunna bli<br />
alldeles för starka. Det var en försmak<br />
på sommaren vi ville åt. Inte mer snö.<br />
Däremot testade vi matchvinnaren, den genom<br />
tiderna oslagbara ettan, marängsuisse.<br />
Då detta var föregående somrars storsäljare<br />
var förväntningarna skyhöga, något som<br />
tyvärr mynnade ut i en besvikelse. Ord som<br />
”Inte är den här..”, ”Den var god men..”<br />
och ”Smakar artificiell banan” fyllde luften.<br />
När alla var mätta och belåtna beslöt vi<br />
oss för att designa en egen glassmak och<br />
framföra förslaget till våran nyfunna vän<br />
”glassexperten”. Efter långa diskussioner<br />
kom vi fram till att en glass med smak av<br />
umami vore spännande. För er som inte vet<br />
vad umami är kan vi upplysa er om att det<br />
är en den femte smaken som vi människor<br />
kan uppfatta. En smak som varken är salt,<br />
sur, söt eller besk.Tyvärr blev våran nyfunna<br />
vän inte alltför exalterad när vi delgav<br />
henne vårt förslag. Till stor del på grund av<br />
att vi råkade nämna att det kan smaka lite<br />
som buljong . Redaktionen fastslår dock att<br />
marknadsföringen av en relativt okänd smak<br />
skulle kunna bli riktigt lyckad.
Redaktionens test<br />
Glassorter<br />
Pecan/Marshmallow<br />
”Pecan, alltid ett säkert kort!”<br />
Jordnöt<br />
”Helt klart topp två!”,”Jag är allergisk”<br />
Marängsuisse<br />
”Inte är den här..”, ”Den var god men...”<br />
”Smakar artificiell banan”<br />
Lakrits<br />
”Svalkande i solskenet.”<br />
Cookiedough<br />
”Himmelsk!”<br />
Blodapelsin<br />
”För söt.”, ”Sliskig”, ”En glass man helst<br />
vill slänga.”<br />
ipikuré<br />
9
10 ipikuré<br />
Viktig information inför sommaren<br />
text Jon Hedström<br />
Kära I–are och alla andra som har<br />
haft turen att tillhandahålla ett<br />
exemplar av ipikuré, hjärtligt välkomna<br />
till den del av tidningen som<br />
på ett effektivt sätt ska rasera alla<br />
era sommarromantiseringar. Vi vill<br />
nu uppmana känsliga läsare att fortsätta<br />
läsa eftersom vi gillar skolan<br />
som bäst när melankolin ligger tung i<br />
korridorerna. I artikeln kommer följande<br />
ämnen att avhandlas: varför<br />
en I–ares sommar aldrig kommer att<br />
bli lika glamorös som en fil-fakares,<br />
anledningen till att <strong>Linköping</strong>s miljöförkämpar<br />
älskar sommaren samt<br />
vilka av världens vattendrag som<br />
hyser redaktionens favoritdjur. Håll<br />
i hatten, för nu blir det åka av!<br />
I-arens sommar<br />
Varför kommer I-arens sommar inte bli lika bra<br />
som fil-fakarens? Vi är smartare, snyggare och<br />
har i de flesta fall rikare föräldrar. Vid en första<br />
anblick skulle man kunna tro att sommaren är<br />
vår att erövra, tyvärr är så inte fallet. Eftersom<br />
teknologer i allmänhet och I-are i synnerhet<br />
faktiskt är produktiva och dessutom är måna<br />
om meriter till framtida arbeten, betyder sommaren<br />
rätt och slätt arbete.<br />
Detta i kombination med de jobb I-aren vill ha<br />
när han/hon är examinerad (oftast på ett eller<br />
annat sätt förknippat med industri, bank eller<br />
konsult) gör att sommarjobbet ger två valmöjligheter;<br />
antingen i kassan på Nordea, eller i<br />
en industrilokal som får Skytte-C att framstå<br />
som ett kungligt palats. Dessutom visar det<br />
sig att de nya ”kollegorna” är barn- och fritidstudenterna<br />
från gymnasiet, vilket gör att all<br />
konversation som inte handlar om sprit, cigg<br />
eller bröst är uteslutet.<br />
Allt detta klarar sig fil-fakaren ifrån på grund av<br />
det simpla faktum att denne från början inte<br />
klarat av att få ett sommarjobb. Därför kommer<br />
sommardrömmen att bli fil-fakarens och<br />
fil-fakarens endast.<br />
Redaktionens analys är att om man vill ha ett<br />
gött sommarlov bör man konvertera till filosofiska<br />
fakulteten, eller i värsta fall HU. Det absurt<br />
orättvisa i att ”studier” på dessa ”högre” utbildningar<br />
berättigar till extremt oförtjänt semester<br />
kan verka demoraliserande på den bäste av<br />
I-are. Vi vet. På redaktionen var vi uppgivna,<br />
näst intill apatiska tills vi läste Vårdförbundets<br />
hemsida. Ingångslönen för sjuksköterskor ligger<br />
för närvarande inom spannet 20 000 till 22 000<br />
kronor. Alltså per månad. Vi ses i höst!<br />
<strong>Linköping</strong>s miljö<br />
Då var vi framme till andra delen i artikeln,<br />
nämligen den som handlar om <strong>Linköping</strong>s<br />
miljö. Under sommaren, då de flesta av oss<br />
åker till födelseorter, jublar alltså linköpings<br />
miljöaktivister. Anledningen till detta är<br />
enkel, dock krävs lite förkunskaper inom<br />
växthusgaser.<br />
Både kväve och metangas hör till de gaser<br />
som aktivt bryter ner ozonet. Dessa gaser<br />
utsöndrar alla människor, approximativt<br />
så mycket som en halv liter per dag. Om vi<br />
räknar med att det finns 20 000 verksamma<br />
Redaktionens favoritdjur<br />
I en sjö nära dig.<br />
studenter på vårt eminenta universitet,<br />
innebär det att det varje dag släpps ut<br />
10 000 liter ozonfrätande gaser. Under de<br />
månader (vi räknar två och en halv månad<br />
studentfritt) vi studenter är annorstädes<br />
sparar alltså <strong>Linköping</strong> in häpnandesväckande<br />
750 000 liter växthusgaser, vilket ger<br />
skogsmullarna något att jubla över.<br />
Detta faktum kan också vara kul att tänka<br />
på då du, under resten av året, öppnar<br />
sovrumsfönstret för att få lite ”frisk” luft<br />
på kvällen.<br />
Slutligen är vi framme vid ”yours truly’s” favoritdel av artikeln, nämligen den om vattenlevande<br />
djur. Redaktionens favoritdjur är utan tvivel sjöodjur. Dessa magnefika varelser<br />
finns över hela jorden, här nedan följer en liten snabbguide om de viktigaste attributen<br />
hos sjöodjuren.<br />
Sjöodjur kommer i flera olika former och storlekar, de finns över hela världen, men tros<br />
alla vara besläktade. Sjöodjurets livslängd är svårbestämd på grund av att ingen har hittat<br />
ett dött exemplar (gissningsvis är de odödliga). Sjöodjurets favoritfärg är pupiller hos en<br />
nyskrämd människa, svart, och favoritkatastrofen är entydigt bestämd till melodifestivalen<br />
2011. Favorithobby är såklart att gäcka människor genom att visa sig då ”kameran är kvar<br />
i bilen”.<br />
Redaktionens favoritsjöodjur är självklart vidundret från Östersund, storsjöodjuret (inte<br />
Charlotte Kallas framtänder). Det kan tyckas att vi är lite väl patriotiska när vi väljer att<br />
älska detta monster men som vi ser det är det antingen ABBA eller storsjöodjuret som<br />
är Sveriges största landssymboler och vi tänker därför göra allt i vår makt för att utöka<br />
östersundmonstrets fan–club.<br />
Precis som sina släktingar har storsjöodjuret aldrig fångats på en trovärdig bild men vi<br />
hoppas och tror att denna sommar kan bli året då myten bekräftas. Vår uppmaning blir<br />
därför att ta med en kamera till Östersund (om du får ledigt från jobbet) och sitta redo med<br />
kameran 24/7. Det finns dessutom uppgifter om att baljan kommer flytta till Storsjöns kust<br />
för att sälja sitt fantastiska kaffe, vilket underlättar 24/7 vaktandet.<br />
PS. alla uppgiftslämnare har valt att vara anonyma men ansvarig utgivare garanterar sanningshalten<br />
i artikeln. DS.
TEAM 2011<br />
text Christopher Nilsson<br />
Den 28-29 september arrangeras<br />
TEAM2011 och förhoppningen är att<br />
slå antal utställare förra året, vilket<br />
uppgick till drygt 70 företag. TEAM<br />
är arbetsmarknadsdagarna som arrangeras<br />
av både I-sektionen och<br />
ekonomföreningen tillsammans.<br />
Där erbjuds, utöver den stora mässan,<br />
inspirerande gästföreläsningar,<br />
företagspresentationer, simulerade<br />
arbetsintervjuer, CV-granskning och<br />
mycket mer. Vi gjorde en kort intervju<br />
med projektledaren Anna Westin<br />
för att ta reda på mer.<br />
Vad skiljer TEAM2011 från tidigare<br />
TEAM-dagar?<br />
– Att vi satsar på att kunna erbjuda flera<br />
utställare till våra studenter och att det<br />
finns intressanta saker för alla årskurser<br />
samt att företag från alla inriktningar är<br />
representerade.<br />
Du är en superhjälte!<br />
text Christopher Nilsson grafik Natalié Schnelzer<br />
Varför ska man gå på TEAM2011?<br />
– För att prata och skaffa sig en egen uppfattning<br />
om företag som kan tänkas bli din<br />
framtida arbetsgivare.<br />
I november tillsattes staben och övriga<br />
kommittén sattes ihop i början av februari,<br />
totalt är de 17 personer som jobbar hårt<br />
med att sy ihop TEAM2011 så bra som<br />
möjligt.<br />
Vad kan man ränka med att få ut, som<br />
student?<br />
– Nya kontakter, att utvecklas i intervjusituationer<br />
samt en bättre uppfattning om<br />
intressanta karriärmöjligheter.<br />
Vilken är den bästa frågan att ställa till<br />
ett intressant företag?<br />
– Oj det är en svår fråga, frågan man först<br />
ska ställa sig själv är vad man vill ha ut från<br />
Du är bra, just du som läser det här är jävligt bra. Du är bra därför att du är I-are, du<br />
är bra därför att du nog är ganska smart, lite snygg och stolt också. Oavsett om du blivit<br />
helt indoktrinerad i I-sekten eller inte så är det ett rent faktum att du kom in på utbildningen,<br />
en bedrift i sig. Under din studietid kommer du att utveckla superkrafter,<br />
krafter som kan ta dig till oanade höjder om du väljer att utnyttja dem.<br />
drivkraften – du ska framåt, framåt,<br />
framåt! Du vet vad du vill, vad du kan<br />
och vart du ska. Din drivkraft kommer att<br />
ta dig dit du vill. Tony Stark byggde en<br />
minireaktor för att överleva i Iron Man,<br />
din reaktor (av annan typ än Fukushima)<br />
består av två staplar, en i grönt en annan<br />
i gult.<br />
the looks – alla kanske inte har utseendet<br />
medfött men det är något speciellt med en I-are,<br />
lite fylligare lejonman eller mer välsvarvade former.<br />
Om du mot förmodan inte anses som en ”åtta” på<br />
beachen kommer du ändå att ha en egenskap som<br />
enkelt väger upp för bristande estetik – pengar!<br />
ipikuré står inte för någon form av ersättning<br />
gällande personskador eller motsvarande<br />
vid eventuella flygförsök.<br />
företaget och utifrån det vinkla frågorna. Exempelvis<br />
vilka utvecklingsmöjligheter som<br />
finns, vilken företagskultur som råder samt<br />
vilken slags kompentens som efterfrågas.<br />
Vad får man absolut inte missa?<br />
– Alla spännande gästföreläsare och företagspresentationer<br />
och möjligheten att få<br />
prata med flera av Sveriges mest framträdande<br />
företag.<br />
Vad gör man på TEAM som yngre student,<br />
ett eller tvåa?<br />
– Passa på att prata med företag om sommarjobb<br />
och intership och ta reda på vad<br />
man som I-are kan göra efter examen. Alternativt<br />
passar man på att träffa nya studenter<br />
genom att jobba och då får man gå på den<br />
avslutande banketten (och självklart hinner<br />
man kika in mässan också)!<br />
MasterMind – under din tid på I-linjen<br />
kommer din hjärna att utvecklas till ett<br />
analysmaskineri utan dess like. Det kan<br />
handla om produktionsproblem hos ett<br />
stort industriföretag, en ny produktportfölj<br />
för ett läkemedelsföretag eller att analysera<br />
en investering. Du fixar det, bara du<br />
litar på din egen hjärna. Framförallt kan<br />
du med framgång analysera ett potentiellt<br />
kvart-i-tre-ragg, rejält berusad. Skam kontra<br />
nöje? Lita på… ”magkänslan”, det kommer<br />
bli bra.<br />
ÖdMjUkhet – den kanske viktigaste egenskapen<br />
I-aren lär sig under sina fem år är<br />
att vara ödmjuk mot studenter från andra<br />
program. I det framtida arbetslivet fås stor<br />
nytta av denna ”superkraft”.<br />
ipikuré<br />
11
12 ipikuré<br />
Bankers vs. Konsulter<br />
text Marcus Nygårds<br />
För er som inte känner till stridigheterna mellan bankers och konsulter vill vi hänvisa till klippet ”Damn it feels good to be<br />
a banker” på YouTube, innan ni läser vidare. ipikuré har fattat stort intresse för denna batalj och har därför valt att gräva<br />
lite i frågan. Stämmer det att bankers bara leker i Excel? Är konsulter sjukt ineffektiva? Vem får alla brudar? För att hitta<br />
svaren har vi intervjuat en konsult och en banker, samt grävt fram lite eget stoff.<br />
Namn: Pär Djurberg<br />
Ålder: 36<br />
Examensår från LiTH: 2002<br />
Arbetsplats och position idag: Clariden Leu AG. Jag jobbar i en grupp som heter ”Business and Model<br />
Analysis”. Vi är en Quant-grupp som jobbar med värdering av derivat. Dessa derivat är komponenter i strukturerade<br />
produkter som vi emitterar och sedan ”market makear” på börsen.<br />
Hur länge har du arbetat som inom<br />
finans?<br />
– Jag har jobbat inom finanssektorn sedan<br />
min examen 2002. Mellan 2002 och 2006<br />
jobbade jag som finanssystemskonsult med<br />
systemet "Sungard FRONT ARENA".<br />
Sedan 2006 jobbar jag på banken Clariden<br />
Leu i Zurich.<br />
Finns det något som du skulle vilja<br />
ändra med din arbetssituation?<br />
– Nej, jag trivs väldigt bra såväl med mina<br />
arbetsuppgifter, min arbetsmiljö och mina<br />
arbetskollegor. Självklart har jag både roliga<br />
och mindre roliga uppgifter, men så tror jag<br />
att det är inom de flesta jobb. Huvudsaken<br />
är att de roliga uppgifterna överväger och<br />
att jobbet känns utmanande och utvecklande.<br />
Kan du beskriva hur en vanlig dag på<br />
jobbet ser ut?<br />
– Det är svårt att ge en generell beskrivning<br />
då olika dagar skiljer sig väldigt mycket åt.<br />
Även om vi är en quant-grupp implementerar<br />
vi inte våra egna värderingsmodeller.<br />
I första hand försöker vi använda modeller<br />
som finns i vårt handelssystem. Om de inte<br />
räcker till använder vi värderingsbibliotek<br />
som vi integrerar i handelssystemet.<br />
Vår grupp ansvarar i stort för att dels validera<br />
och testa hur olika modeller beter<br />
sig för olika typer av produkter och dels<br />
hur olika derivat beter sig med olika värderingsmodeller<br />
under olika marknadsscenarier.<br />
Om vår handelsavdelning vill emittera<br />
strukturerade produkter som innehåller<br />
derivat som vi tidigare inte handlat tittar vi<br />
dels på värderingen av dessa derivat och<br />
dels på hur derivaten uppför sig. Typiska<br />
frågeställningar vi jobbar med:<br />
• ”Vilket modell bör användas för just den<br />
här typen av derivat?”<br />
• ”Hur beter sig det här derivatet i olika<br />
marknadssituationer?”<br />
• ”Är grekerna stabila och om inte hur kan<br />
vi få dom stabila?”<br />
• ”Är värderingsmodellen som är inbyggd i<br />
handelssystemet marknadsstandard, är den<br />
stabil, är den korrekt implementerad?”<br />
Inom vår grupp fokuserar olika personer på<br />
olika "asset classes" och jag jobbar främst<br />
med Equity-derivat. Då vi är en liten grupp<br />
får dock alla en bra insikt även i andra<br />
områden (til exempel räntederivat och<br />
commodity-derivat). Att få se hela spektrumet<br />
av asset classes som banken handlar<br />
är väldigt stimulerande.<br />
Hur mycket har du i lön?<br />
– Tillräckligt...<br />
Hur många timmar arbetar du under en<br />
genomsnittsvecka?<br />
– Cirka 40-45 timmar per vecka.<br />
Vad gjorde att du valde just finansbranschen?<br />
– Efter att ha läst I-linjen med inrikting<br />
på data och finans kändes det som ett<br />
naturligt val för mig att börja jobba med<br />
Banker<br />
finanssystem. Genom det fick jag möjligheten<br />
att jobba med mycket av det jag läst<br />
i <strong>Linköping</strong>. Att jobba utifrån systemsidan<br />
gör också att man får en väldigt bra överblick<br />
av alla processer inom en handelsorganisation<br />
hela vägen från Front Office till<br />
Back Office.<br />
I min nuvarande roll jobbar jag väldigt Front<br />
Office–relaterat och mer funktionellt än jag<br />
gjort tidigare. Jag programmerar fortfarande<br />
en del men inte lika mycket som tidigare<br />
och inte heller på en lika teknisk nivå som<br />
tidigare.<br />
Hur mycket semester har du haft sedan<br />
examen?<br />
– Cirka 5 veckor per år.<br />
Hur ser du på relationen mellan konsulter<br />
och personer som arbetar inom<br />
finans, finns det några spänningar i<br />
arbetslivet?<br />
– Inget jag stött på.<br />
Hur stor nytta har du har av det du lärde<br />
dig under skoltiden?<br />
– Väldigt stor nytta, både fran mattekurser,<br />
datakurser och finanskurser. Flera av<br />
böckerna fran universitetet åker fram lite<br />
då och då.<br />
Vilken färg har din favoritkostym?<br />
– Tack och lov behöver jag inte ha kostym<br />
på mig på jobbet...<br />
Många av oss här på I hamnar efter examen antingen som konsult eller inom finansbranschen. Den allmänna uppfattningen är att dessa<br />
två är motpoler som tar ut varandra och att något speciellt tycke de två emellan är svårt att hitta. Detta har även börjat avspegla sig i<br />
valet av kläder. Som ni vet klär man sig som regel i kostym efter examen (kanske är även det en myt?), men beroende på vilket yrke man<br />
har är det viktigt att har rätt färg på kostymen. Naturligtvis kommer den oavsett färg vara svindyr men det gäller att hålla sig på rätt territorium.<br />
Bankers klär sig ofta stilrent (stelt?) i svart, medan konsulter är lite mer avslappnade (eller bara slappa?) och ses ofta i icke-svart<br />
kostym, med grå som favoritfärg. Som konsult gäller det dock att inte bli för ljusgrå, och absolut inte revisors-brun. Självklart är det inte<br />
bara kostymfärgen som skiljer de två branscherna åt, men vi låter er själva forma en uppfattning av vad som är bäst och passar istället på<br />
att publicera lite skön statistik om I-alumner.
Hur länge har du arbetat som konsult?<br />
– Sedan slutet av 2005. Jag var ett par år<br />
inom telekomindustrin innan jag började<br />
som konsult på BCG. Jag har varit nästan tre<br />
år i Stockholm och tre år på BCG:s kontor i<br />
Moskva, där jag jobbade mycket i Ryssland<br />
och Ukraina. Jag återvände till Stockholm<br />
i höstas.<br />
Finns det något som du skulle vilja<br />
ändra med din arbetssituation?<br />
– Jag tror inte jag skulle vilja ändra på något<br />
dramatiskt. Jag tycker jag har en väldigt bra<br />
mix av vitt skilda arbetsuppgifter – coacha<br />
mina projektteam i problemlösning och leda<br />
projekt, mycket interaktion med klienten vi<br />
jobbar med tillfället, driva nya möjligheter<br />
till projekt med nya och existerande klienter<br />
till exempel. Jag jobbar också aktivt med<br />
rekrytering, specifikt mot ingenjörsskolor<br />
och LiTH.<br />
Ibland skulle det vara skönt att kunna undvika<br />
de värsta topparna i arbetstid kanske.<br />
Periodvis begränsar jag resandet eftersom<br />
jag inte är ett stort fan av att bo på hotell,<br />
men man kan styra sitt resande lite som<br />
man vill – mycket eller lite.<br />
Kan du beskriva hur en vanlig dag på<br />
jobbet ser ut?<br />
– En vanlig dag blir svårt eftersom det<br />
brukar variera ganska mycket. Om det är<br />
måndag har vi frukost och sedan möte med<br />
den utökade ledningsgruppen i Stockholm<br />
för att gå igenom vår ”leads-pipeline” och<br />
se var vi hur fokusera på att utveckla dem till<br />
projekt. Sedan sitter jag ned med projektteamet<br />
och går igenom var vi står i projektet<br />
och vad vi ska fokusera på i veckan. Sedan<br />
ska det koordineras med klienten – möten,<br />
presentationer, data, arbetsplatser om vi<br />
ska sitta hos klienten etc.<br />
Eftersom jag också jobbar med rekrytering<br />
kommer jag förmodligen också ha något<br />
med det att göra – eventplanering till<br />
exempel.<br />
FöRSTA ANSTÄLLNINg INOM ARBETSOMRåDE<br />
Finans: 7,9 %<br />
Konsult: 30,0 %<br />
SLUTBETYg VID ExAMEN<br />
3,0-3,5: 5,0 %<br />
3,6-4,0: 49,3 %<br />
4,1-4,5: 33,6 %<br />
4,6-5,0: 8,6 %<br />
Namn: Andreas Lundmark<br />
Ålder: 34<br />
Examensår från LiTH: 2002<br />
Arbetsplats och position idag: Senior projektledare, The Boston Consulting Group<br />
Hur mycket har du i lön?<br />
– Jag tjänar mycket bra redan innan bonus,<br />
mer än vad jag hade kunnat föreställa mig<br />
när jag gick i <strong>Linköping</strong>. Kanske är I-arna<br />
från <strong>Linköping</strong> väl modesta?<br />
Hur många timmar arbetar du under en<br />
genomsnittsvecka?<br />
– 55-60 timmar. Jag tror att det är svårt<br />
att hålla ett högre tempo under en längre<br />
tid. Jag undviker helger av princip. I början<br />
hände det dock till och från ska jag villigt<br />
erkänna, mest för att man inte har lärt sig<br />
prioritera sin tid och inte prioriterar bort<br />
saker.<br />
Vad gjorde att du valde just konsultbranschen?<br />
– Jag blir lätt uttråkad, har väldigt breda<br />
intressen, är extremt nyfiken, gillar utmaningar<br />
och att lära mig nya saker. Dessutom<br />
har jag väl ett behov av att jobba med människor.<br />
Jag tror att det ledde mig hit – det är<br />
i alla fall det som fått mig att stanna.<br />
Hur mycket semester har du haft sedan<br />
examen?<br />
– Vi har sex veckors semester på BCG i<br />
Stockholm och i Moskva hade vi fem. Jag<br />
brukar ta alla, eller rättare sagt, vi blir nästan<br />
tvingade att ta alla. Några år har jag fyllt<br />
på med tjänstledighet för att kunna göra<br />
längre resor.<br />
Hur ser du på relationen mellan konsulter<br />
och personer som arbetar inom<br />
finans, finns det några spänningar i<br />
arbetslivet?<br />
– Haha, jag upplever inga större spänningar<br />
alls. Mina kompisar från <strong>Linköping</strong><br />
som hamnade inom finans sitter nästan<br />
alla mer på trading och sales än just M&A.<br />
Dessutom bor de antingen i Zurich eller<br />
London – det kanske har minskat friktionen<br />
oss emellan.<br />
TID FöR FöRSTA ANSTÄLLNINg<br />
> 6 månader innan examen: 10,6 %<br />
3-6 månader innan examen: 18,3 %<br />
0-3 månader innan examen: 38,7 %<br />
0-3 månader efter examen: 26,8 %<br />
Ännu oanställd: 0,0 %<br />
Vi har sällan några direkta professionella<br />
relationer med investmentbankerna. Men<br />
de finns ofta med som finansiella rådgivare<br />
i transaktioner där vi jobbar som strategiska<br />
rådgivare till riskkapitalbolag. Ofta har de en<br />
mer positiv syn på caset eftersom de ofta får<br />
sin fee enbart om transaktionen går igenom.<br />
Vår incitamentsstruktur gör att vi kan vara<br />
mer "neutrala" – vi har inget eller väldigt litet<br />
egenintresse i den typen av fall.<br />
Fördomen är väl kanske att bankers (om vi<br />
nu pratar M&A och Corporate Finance) är<br />
lite smala i sin världsåskådning och gärna<br />
vill kränga... och kanske lite mer drivna av<br />
pengar än vad vi är, om man vill vara elak.<br />
Storbankerna slår mig också som lite av fabriker,<br />
vi är små i jämförelse så varje enskild<br />
individ är väldigt viktig hos oss.<br />
Som konsult vill jag gärna tro att man konfronteras<br />
med problem och frågor med en<br />
mycket större spännvidd än inom banking<br />
– det tycker jag själv ger väldigt mycket.<br />
Hur stor nytta har du har av det du lärde<br />
dig under skoltiden?<br />
– Förvånansvärt mycket faktiskt. Jag jobbar<br />
mycket med telekom- och teknologisektorn,<br />
så mina kurser från systeminriktningen kommer<br />
till pass förvånansvärt ofta. Programmeringen<br />
och finanskurserna gör att excelmodelleringen<br />
förmodligen kom ganska<br />
enkelt. Corporate finance är också väldigt<br />
användbar. Ibland önskar jag att jag var lite<br />
bättre på just redovisning, fast det är ganska<br />
trist egentligen. Alla kurserna de sista åren<br />
som knöt ihop allt man lärt sig tidigare,<br />
som Strategisk planering och IFP var bra.<br />
Helhetstänket är A och O i mitt yrke.<br />
Slutligen, vilken färg har din favoritkostym?<br />
– Jag har en mörkblå från Rose&Born som<br />
jag gillar mycket och har lite för ofta.<br />
INgåNgSLöN VID FöRSTA ANSTÄLLNINg<br />
20001-25000: 15,0 %<br />
25001-30000: 59,3 %<br />
30001-35000: 10,0 %<br />
35001-40000: 10,0 %<br />
>40001: 5,0 %<br />
Konsult<br />
Källa: Placement Report,<br />
Alumniutskottet<br />
ipikuré 13
I-ste, i sektionens färger och allt<br />
14 ipikuré
Sommardrinkar<br />
text & foto Linda Abrahamsson<br />
Varma sommardagar vill man bara drömma sig bort till en exotisk strand och slappna av med en paraplydrink i handen.<br />
Därför tipsar ipikuré om härliga sommardrinkar som kyler under heta dagar eller värmer då man bara vill glömma regnet.<br />
Ett antal frivilliga personer har varit med i testpanelen och provat drinkarna samt gett betyg och några kommentarer.<br />
I-ste En helt vanlig båljävel HawaIE<br />
Ingredienser (10 personer)<br />
1 kruka mynta<br />
2 limefrukter<br />
5 tsk Earl Grey teblad eller 3-4 st<br />
Earl Grey tepåsar<br />
En liter kokande vatten<br />
0,5-1 dl socker<br />
Saften från 1 citron<br />
30 cl mörk rom<br />
Tre msk limesaft, pressad<br />
Tillagning<br />
1. Grovhacka myntan och skär limefrukterna<br />
i små bitar. Fördela mynta och<br />
lime i isformar. Fyll upp med vatten och<br />
frys in.<br />
2. Låt tebladen eller tepåsarna dra i<br />
max 5 minuter.<br />
3. Rör i socker efter smak. Låt svalna i<br />
rumstemperatur.<br />
4. Tillsätt citronsaft efter smak (det går<br />
även bra att köpa en liter färdigt iste<br />
med citronsmak och man hoppar då<br />
över steg 2-4).<br />
5. Blanda iste och rom. Smaka av med<br />
limesaft. Ställ i kylen.<br />
6. Fördela isen i glasen och fyll upp<br />
med iste.<br />
”Denna drink hann testpanelen aldrig testa då de<br />
efter föregående drinkar spenderade sin tid med<br />
att ta sig in och ut ur undertecknads lägenhet via<br />
stupröret bredvid fönstret. True story!”<br />
Ingredienser (10 personer)<br />
En flaska vitt vin (75 cl)<br />
En flaska fruktsoda (1 l)<br />
En dl limejuice<br />
En halv liter hallon<br />
En halv liter björnbär<br />
Gin eller vodka (mängd efter önskad<br />
fylla, för salongsberusning, ta 10 cl,<br />
för klassisk fjortisfylla, ta hela flaskan)<br />
Massvis med iskuber<br />
Tillagning<br />
1. Blanda vin, soda och juice i en stor<br />
bål eller skål.<br />
2. Häll i hallon och björnbär.<br />
3. Spetsa med spriten och lägg i<br />
massor av iskuber.<br />
4. Servera i halvhöga eller höga glas.<br />
”4 av 5 toast om jag blir full, 2 av 5 annars.<br />
Luktar gott, smakar gott, var är spriten? Aha,<br />
bären smakade sprit.”<br />
”Fruktigt och somrigt”<br />
Ingredienser (10 personer)<br />
Fyra passionsfrukter<br />
En halv vaniljstång<br />
En halv färsk ananas<br />
Tio st jordgubbar<br />
Två liter apelsinjuice<br />
Vodka, 4-6 cl per person (eller mer<br />
om man föredrar det)<br />
Tillagning<br />
1. Dela passionsfrukterna och gröp ur<br />
kärnorna i en bunke.<br />
Snitta vaniljstången på längden och<br />
skrapa ur vaniljfröna med hjälp av en<br />
kniv. Lägg också i vaniljstången. Skala<br />
ananasen, ta bort den hårda stocken i<br />
mitten. Skär ananas och jordgubbar i<br />
små tärningar.<br />
2. Häll på juicen under omrörning. Se<br />
till att vaniljfröna blandar sig ordentligt<br />
med juicen. Juicen kan med fördel<br />
stå någon timme före servering så<br />
att vaniljen och passionsfrukten ger<br />
ordenlig smak.<br />
3. Plocka ur vaniljstången och servera<br />
drinken i höga glas med iskuber,<br />
toppa med frukttärningarna och vodkan.<br />
Rör om och servera.<br />
”Asgod! Smakade riktigt nice! Betyget är taget som<br />
ur luften, luften tar mig i vingarna, flyg din fågel!”<br />
En helt vanlig båljävel, men en god sådan! HawaIE - bästa drinken tills nästa års<br />
upplaga av festen kanske?<br />
”Mycket god, 5 av 5! ”<br />
”Man blir verkligen glad<br />
av den här drinken”<br />
ipikuré<br />
15
16 ipikuré<br />
Kreativa I-forum<br />
text, grafik & färgpalett Christopher Nilsson<br />
28:e mars hölls I-forum. En möjlighet för alla I-are att dela med sig av sina tankar och idéer<br />
angående sektionen. Styret hade valt ut några diskussionsämnen som de ansåg viktiga,<br />
bland annat I-prylen, ESTIEM och I som varumärke. Deltagarna var synnerligen kreativa och<br />
flera utmärkta förslag kommer, enligt säkra källor, inte att genomföras. ipikuré har dock<br />
undkommit styrets nordkoreanska censur och presenterar för er godbitarna från I-forum.<br />
I som varumärke<br />
Efter att hela <strong>Linköping</strong>s tekniska högskola<br />
har drabbats av mindervärdeskomplex gentemot<br />
mer ”internationellt starka” universitet<br />
har turen nu kommit till oss. Rädslan<br />
att vara nummer två är stor efter att vissa<br />
medier har publicerat en lista med ingångslöner,<br />
där Lunds motsvarighet till <strong>Industriell</strong><br />
Ekonomi hamnar före vår ärade I-sektion.<br />
En av diskussionspunkterna handlade om<br />
en officiell slogan, till exempel: ”Officiell VDleverantör<br />
sedan 1969”, ”Geek today, your<br />
boss tomorrow”, ”Probably the best education<br />
in the world” eller ”Managing Business<br />
and Technology”. Det här skulle i sådant fall<br />
exponeras på exempelvis tröjor eller genom<br />
att utlandsstuderande agerar ambassadörer<br />
för I-sektionen. Vissa tror mer på att ”betygshets,<br />
press och orimliga krav under en<br />
längre tid” skulle ge mer impact än vandrande<br />
reklampelare. ipikuré delar denna<br />
åsikt. Däremot faller idén om att skicka<br />
exklusiva I-prylar till utvalda presumtiva<br />
studenter oss helt i smaken. Mera mutor!<br />
Avslutar med: ”Inspirationsföreläsning<br />
med sloganhjärntvätt,<br />
Roland får orera och<br />
motivera”, hämtat ur<br />
anteckningar från Iforum.<br />
ESTIEM<br />
Det ska erkännas att varken skribenten eller 85 procent av deltagarna visste vad ESTIEM<br />
egentligen var för något innan diskussionen tog fart. När det sedan visade sig att de anordnade<br />
”activity weeks” och ”beer festivals” ryckte det till i levern hos fler än bara CM.<br />
Heta önskeresmål med ESTIEM verkade vara varma och exotiska, billiga länder, till exempel<br />
Turkiet eller någon schyst gammal fransk koloni. Intresset för att åka skulle öka vid mer<br />
marknadsföring och kortare arrangemang, till exempel en weekendresa. Som marknadsföring<br />
föreslogs att Tommy Körberg gör en ESTIEM-sång!<br />
Disclaimer: ESTIEM ordnar inte enbart fester för I-are runt om i Europa. De har seriösa<br />
event också, för de som önskar stimulera sig intellektuellt.<br />
”Alkohol-I-serad”<br />
Alumniutskottet anordnar idag arrangemang främst riktade mot alumner för att behålla kontakten<br />
med dessa, vilket inte är hållbart i längden då alumnerna själva skulle kunna anordna<br />
I-pubar, klassåterträffar eller mingelkvällar. Det i sin tur ger alumniutskottet mer resurser till<br />
att inhämta kunskap från alumnerna och föra den till oss studenter i form av föreläsningar<br />
eller mentorskapsprogram. Till er blivande alumner vill vi föra fram att det finns önskemål<br />
om att alumniföreningen ska anordna regattor och golftävlingar i framtiden.<br />
Namnförslagen till föreningen var något kreativa, om missbruket av bokstaven ”i” räknas<br />
som kreativt: ”I i tiden”, ”I-are”, ”Ilumni”, ”I-Alumn”, ”I-sektionens alumniförening” (vissa<br />
tog I-forum seriöst), ”Alkohol-I-serad” (CM:s förslag), ”I-nsnöad”, ”I-sektionens kamratförening”,<br />
”I-sekten”, ”I-gåsen”, ”I-lskna”, ”cIrcus”, ”Stofil”, ”Old-I:s but gold-I:s”<br />
och ”Illuminati”.<br />
Skjut, stoppa upp,<br />
häng på väggen,<br />
respekt.<br />
I-prylen<br />
“Av din förvuxna bambi-kopia får du<br />
både kött och en fin trofé!”<br />
I-sabeln.<br />
Ett av de diskussionsämnen som fick deltagarna att vara lika kreativa som barn<br />
fullproppade med LSD var I-prylen. Tanken med I-prylen är att varje I-student<br />
som tar examen ska få något av värde som bevis för sitt slit, något att vara<br />
stolt över tillsammans med andra I-are. Av de mer ”seriösa” förslagen, direkt<br />
hämtade ur en profilföretagskatalog, nämns penna, pennställ, skrivbordsklocka<br />
eller hålslagare. ipikuré fastnade snarare för förslagen som handlade<br />
om djur. Det förslag som stod ut mest av dessa var hjortfarmen (förlagd till<br />
grönområdet bakom C-huset). Varje I-are skulle med det här förslaget erhålla<br />
en egen kronhjort vid examen, eller rättare sagt en I-musköt att skjuta den<br />
med! Detta skapar en hype kring studietiden vid <strong>Linköping</strong>s universitet få<br />
universitet kan matcha. Av din förvuxna bambi-kopia får du både kött och en<br />
fin trofé! Huvudet stoppas upp och hängs på kontoret. I-sektionen betalar.<br />
Bubblare: Sabel för sabrering av champagneflaskor (eller att fäktas med), en<br />
segelbåtsmodell med gravyren ”jag hatar segling, men I-are har alltid medvind”,<br />
ett fint årgångsvin som öppnas vid en återträff flera år senare, eller varför inte<br />
en oljemålning föreställande Joakim von Anka?
ipikuré tipsar husgruppen<br />
text & bild Nicklas Vedin, scx.hu, residence.se<br />
Ett I-hus. Ett hus bara för I-are. De senaste decennierna har tanken på detta tilltalat otaliga sektionsmedlemmar och cirka<br />
vart fjärde år har frågan också varit uppe till debatt på något sektionsmöte. Vi I-are kan helt enkelt inte nöja oss med ett<br />
par små mediokra ytor att umgås på: vi vill ha någonting som bättre uppfyller våra komfortkrav och som visar vår upphöjda<br />
status i studentlivet. Trots denna välbefästa önskan har tyvärr varje försök att lösa situationen slutat i fiasko. Efter att även<br />
initiativet på det förra höstmötet runnit ut i sanden finner nu ipikuré måttet rågat och har bestämt sig för att ge husgruppen<br />
lite hjälp på traven. Då det största problemet tycks vara att hitta en lämplig lokal har ipikuré nu sammanställt ett par<br />
alternativ på passande boningar och deras respektive för- och nackdelar.<br />
Slottet i Versailles<br />
Detta magnifika byggnadsverk började uppföras år 1624 och byggdes sedan<br />
ut och förbättrades under nästan 100 år. Av de framtagna alternativen är<br />
också Versailles slott det som bäst tillfredsställer I-arens krav på elegans,<br />
och med sina 700 rum kompenserar det även för alla år som I-sektionen<br />
fått trängas på alltför liten yta.<br />
Utöver ovanstående är följande positiva attribut ytterst intressanta: ägorna<br />
innefattar åtta miljoner kvadratmeter park och trädgård, 55 fontäner och<br />
dammar och slottet ligger mindre än två mil från metropolen Paris. Såväl<br />
festsugna som sportintresserade I-are bör alltså få sitt lystmäte.<br />
Det mer problematiska med detta förslag är att lokalen ligger relativt långt<br />
från <strong>Linköping</strong> och att den för stunden inte är till salu; det sistnämnda tror<br />
dock ipikuré att husgruppen bör kunna överkomma med hjälp av ett rimligt<br />
bud och en mindre lobbyverksamhet.<br />
<strong>Linköping</strong>s slott: borta bra men hemma bäst.<br />
Ållonö slott: rosa men ack så mycket<br />
vackrare än de IT-studerandes overall.<br />
Slutsats<br />
Sammanfattningsvis har tre magnifika<br />
byggnader föreslagits som I-sektionens nya<br />
hemvist. Alla tre alternativ har potential att<br />
lyfta sektionen till nya höjder samt informera<br />
<strong>Linköping</strong>s studentliv om vår verkliga status.<br />
Nu återstår enbart en prioriteringsfråga.<br />
Slottet i Versailles - en imponerande byggnad, dock kanske lite väl avlägsen?<br />
<strong>Linköping</strong>s slott<br />
Ett något blygsammare alternativ än Versailles slott är den lokala stoltheten <strong>Linköping</strong>s<br />
slott. Med sin snart tusenåriga historia, många mäktiga residenter och försvarliga storlek<br />
är det anrikt och torde erbjuda tillräckligt med plats. Hursomhelst så kompenserar slottet<br />
ifråga alla sina brister genom sitt läge; gångavstånd från universitetet och krypavstånd från<br />
Ågatan bäddar för mycket användande och episka mellanfester. Inte heller detta slott är<br />
för närvarande utbjudet på marknaden men liksom i Versailles-fallet är ipikuré övertygade<br />
om att detta bara är en fråga om rätt pris och rätt köpare.<br />
Ållonö slott<br />
Slutligen vill ipikuré också uppmärksamma Ållonö slott som är ett romantiskt och vackert<br />
slott beläget ett par stenkast från Bråviken nordost om Norrköping. Slottet erbjuder dryga<br />
tusen kvadratmeter yta enbart i huvudbyggnaden och en 15 hektar stor park.<br />
Som komplement till ovanstående har slottet en grävd kanal fram till den egna bryggan<br />
och eget stall med ridbana. Slottet är också omgivet av vackra lövträd och hagar som bör<br />
förstärka den naturfrälsta I:arens intresse. Husgruppen bör också vara intresserad av att<br />
veta att detta sistnämnda slott för närvarande är till salu och att det därför inte krävs mer<br />
än en försumbar penninginsats för att erövra detta sköna barockbygge.<br />
Föredrar vi I-are att ha ett närbeläget eller<br />
spektakulärt hus? Vill vi ha mellanfester eller<br />
banketter i spegelsalen? Orkar husgruppen<br />
genomföra en lobbyingkampanj?<br />
Nu när ipikuré gjort större delen av husgrup-<br />
pens jobb åt dem förväntar vi oss svar på de<br />
ovannämnda frågorna och en snabb lösning<br />
på <strong>Linköping</strong>s finaste studentsektions pinsamma<br />
lokalbrist. Förslagsvis bör ett extra<br />
sektionsmöte vara inkallat inom en vecka<br />
efter detta nummers publicering.<br />
ipikuré<br />
17
18 ipikuré<br />
Vilken typ av I-are är du?<br />
text Annie Ström<br />
Vi I-are är inte bara många, utan<br />
också olika när det kommer till både<br />
sätt och utseende. Trots detta tror<br />
sig ipikurés redaktion kunna urskilja<br />
tre stereotyper som är aningen mer<br />
represenerade än andra. Här är testet<br />
som talar om vilken typ av I-are<br />
du är.<br />
1 Varför valde du I?<br />
a) Det kändes som den bäst lämpade<br />
utbildningen för att ta mig dit jag vill i<br />
framtiden.<br />
b) Jag ville ha en utbildning med hög status<br />
men kom inte in på KTH.<br />
c) Det har varit min dröm sedan barnsben.<br />
2 På helgen gör du?<br />
a) Planerar inför kommande veckan. Det<br />
krävs lite pusslande för att hinna med<br />
maximalt antal lunchpresentationer och<br />
företagskvällar.<br />
b) Festar och glömmer allt som har med skolan<br />
att göra. Man lever ju bara en gång.<br />
c) Jobbar med sektionen, precis som alla<br />
andra dagar.<br />
3 Hur skulle du beskriva ditt sektionsengagemang?<br />
a) Jag skulle hellre ägna tid åt annat, men<br />
sektionsengagemang ser bra ut på CV:t.<br />
b) Relativt obefintligt.<br />
c) Sektionen är mitt liv. Funderar på att ta<br />
ett sabbatsår eller två för att kunna vara<br />
med i alla utskott samtidigt.<br />
4 Hur tar du dig till och från universitetet?<br />
a) Med cykel, trots att det förstör pressvecken<br />
på kostymbyxorna.<br />
b) Jag bor i Colonia och har krypavstånd<br />
både från Kårallen och till skolan dagen<br />
efter.<br />
c) Jag föredrar att tillbringa så stor del av min<br />
tid som möjligt på campus och har därför<br />
inget behov av transportmedel.<br />
5 Drömyrket är?<br />
a) Allt annat än en ledarposition på ett framgångsrikt<br />
företag vore ett misslyckande.<br />
b) Sysselsättningen i sig är inte så viktig, så<br />
länge det ger bra betalt och kräver minimal<br />
ansträngning.<br />
c) Helst skulle jag fortsätta med mitt arbete<br />
inom sektionen för all framtid.<br />
Du fick flest..<br />
A KONSULTEN B SCHTEKARN<br />
Det är bara att gratulera, du vet både exakt<br />
vart du vill och hur du ska ta dig dit. Att<br />
du sedan knappt hinner med att leva under<br />
tiden är en annan femma. Hela ditt liv är<br />
skapat för att tillfredställa en framtida arbetsgivare,<br />
men kanske borde du fundera<br />
mer över vad du själv vill göra med din tid.<br />
Att nästan ha gått in i väggen innan man<br />
ens hunnit komma ut i arbetslivet är inget<br />
bra tecken.<br />
Du vaskar allt från fulvin till tentor, ägnar<br />
större delen av din tid åt festande och<br />
lägger ohälsosamt mycket pengar på hårprodukter.<br />
Precis som konsulten hoppas du<br />
på en välbetald chefsposition i framtiden,<br />
men du tänker å andra sidan inte lyfta ett<br />
finger för att komma dit. Istället är planen<br />
att fortsätta glida på den räkmacka som<br />
hittills tagit dig genom livet. Det kan tyvärr<br />
visa sig svårt att falla tillbaka på en flashig<br />
utbildning när den framtida chefen faktiskt<br />
förväntar sig kunskap av något slag.<br />
6 Till vardags klär jag mig...<br />
a) ...i kostym. Det är otroligt viktigt att se<br />
presentabel ut vid alla tillfällen.<br />
b) ...gärna i skjorta eller pikétröja av något<br />
slag. Ju dyrare desto bättre.<br />
c) ...i alla plagg som är prydda med Isektionens<br />
logga. Jag ser mig själv lite som<br />
en levande reklampelare.<br />
7 Jag skulle aldrig…<br />
a) ...nöja mig med ett arbete som inte<br />
tillfredställer mina behov av intellektuell<br />
stimulans.<br />
b) ...visa mig bland folk utan att ha fixat<br />
håret.<br />
c) ...tala med en person från en annan sektion.<br />
Om det mot förmodan skulle hända<br />
skulle vi aldrig komma överrens.<br />
8 Hur ser planerna ut inför sommaren?<br />
a) Jag har tre sommarjobb inom olika områden.<br />
Planen är att få så många kontakter<br />
som möjligt ute i arbetslivet.<br />
b) Tennisveckan i Båstad, en sväng till Gotland<br />
och ett par veckor i Saint Tropez.<br />
c) Just nu försöker jag övertala resterande<br />
delar av styret att stanna kvar i <strong>Linköping</strong><br />
och jobba över sommaren.<br />
C<br />
I-NÖRDEN<br />
Kanske har alla I-are just sådana som dig<br />
att tacka för utbildningens goda rykte. Utan<br />
ihärdigt arbete och nyskapande medlemmar<br />
skulle sektionen troligtvis aldrig kommit<br />
såhär långt. Samtidigt gäller det att inte gå<br />
till överdrift. Människor tenderar att skrämmas<br />
när du kör över dem som en ångvält<br />
med ditt tjat om I-sektionens storhet. Tagga<br />
ner lite.
Ett nytt CM är fött<br />
text & foto CMåttingarna<br />
Mitt namn är Anton. Jag sitter på<br />
min kammare och är obehagligt hårig.<br />
När jag var ung skedde en serie<br />
mycket märkliga händelser som jag<br />
nu tänkte återberätta så gott jag<br />
förmår. Mycket nöje.<br />
Allt började med att det en mulen dag dök<br />
upp en främling i byn. Främlingen presenterade<br />
sig artigt:<br />
”Meit namn e Sejmån”<br />
Hans lätt knorrande opålitliga skånska<br />
fick mig att ana oråd. Trots att jag aldrig<br />
träffat denne ”Simon” tidigare lyckades<br />
mitt fördomsfria sinne, endast baserat på<br />
dessa fem ord, övertyga mig om att det var<br />
något speciellt med denne man. Trots detta<br />
kände jag en olustig känsla om att det var<br />
som om jag hade vetat om och väntat på<br />
denna dag hela mitt liv. Därför kändes det<br />
extra speciellt när mina bykamrater utan<br />
hämningar visade gästfrihet och bjöd in<br />
Simon att stanna över natten. Det gjorde<br />
det inte mindre speciellt att Simon negligerade<br />
denna invit som om han hade fått en<br />
inbjudan till ett frivilligt diagnostiskt prov<br />
i grunken under UK. Istället klev han fram<br />
till mig och sa:<br />
”Spiddekage….ish”.<br />
För de andra i byn torde dessa ord komma<br />
från ingenstans men för mig var detta förklaringen<br />
till min olustiga magkänsla jag haft<br />
sen mannen äntrade byn. Mor hade så länge<br />
jag kan minnas, lika mystiskt som Liu.se:s<br />
navigeringsuppbyggnad berättat om att jag<br />
var utvald och att jag en gång skulle:<br />
”Få använding av de inre vingar du fötts<br />
med”.<br />
Jag hade otaliga gånger försökt få henne att<br />
förklara bättre men nej är ett nej menade<br />
hon. Framför mig stod nu denne man som<br />
skulle leda mig bort från byn, bort över bergen<br />
och långt framför bergen. Jag knäböjde<br />
och slöt ögonen framför Simon och kände<br />
hans frälsande skånska hand läggas på<br />
min panna innan vi tillsammans, i takt,<br />
marcherade ut från min hemby.<br />
De första dagarna ägnade vi åt konstant<br />
marsch i nordlig riktning. Trots att vi<br />
flertalet gånger blev förbipasserade<br />
av folk med normal gångstil hade jag inte<br />
pondus nog att ifrågasätta vårt färdsätt utan<br />
klampade snällt vidare i Simons takt. Efter<br />
tre dagars klampande nådde vi en stor flod.<br />
Då det var vida känt att flodens bottenslam<br />
innehöll guld hade ett stort antal guldgrävare<br />
samlats för att vaska guld. En av dem<br />
utmärkte sig då hon istället för att sila bottenslam<br />
stod lite längre bort och kastade<br />
guld ner i floden. Vi marcherade fram och<br />
frågade vad hon höll på med.<br />
”Vaddå jag? Nån snackade om att vaska guld<br />
och här står jag och vaskar för fulla muggar<br />
medan de andra idioterna plockar upp det<br />
igen. Inte okej”.<br />
Hon presenterade sig senare som Hannah<br />
och att hon hade studerat kurserna <strong>Industriell</strong><br />
<strong>ekonomi</strong> och National Ekonomi . Hon<br />
hade följaktligen tillämpat sina kunskaper<br />
och på så sätt fått stor avkastning på sina<br />
aktier vilket var anledningen till att hon utan<br />
tvekan vaskade guld i floden. Simon ansåg<br />
att hennes kunskaper var ytterst betydelsefulla<br />
och övertygade henne om att följa<br />
med honom på en resa långt framför bergen.<br />
Ett erbjudande Hannah tackade ja till<br />
samtidigt som hon plockade hem en vinst<br />
på fyra miljoner från några betydelselösa<br />
utlandskonton. Vi marscherade tillsammans<br />
i fyra dagar utan att varken äta eller dricka.<br />
Då törsten efter öl var som störst stannade<br />
vi vid en liten vägkrog. Vägkrogen ägdes av<br />
en man vid namn Fredrik. Han stod smått<br />
berusad bakom disken utan tröja med en<br />
stor bägare öl i sin högra hand. Han hälsade<br />
oss välkomna:<br />
”Heisan, de här é min bar”.<br />
”Ett stort antal guldgrävare hade<br />
samlats för att vaska guld.”<br />
Inne i baren stod även tre andra typer. Den<br />
första presenterade sig själv som Matilda.<br />
Hon hade blivit anställd av Fredrik för att<br />
inreda och dekorera baren för att få till den<br />
dära gemytliga Spybar-stämningen. Den<br />
andra var Cia och hon berättade att hon<br />
De nya CMåttingarna poserar med Fredrik Kempe (som på ett listigt sätt klippts<br />
in i bilden, men kom ihåg CMåttingar, redaktionen ser allt. Reds. Anm.)<br />
hade blivit skickad av socialstyrelsen för<br />
att se över barens personalfrågor då Fredrik<br />
bara brydde sig om öl & bar.<br />
”Egentligen jobbar Susanna här också<br />
men hon är Atlet så hon drar alltid från<br />
jobbet”.<br />
Den tredje typen jobbade på ipikuré och<br />
gjorde mig uppmärksam på att artiklar bör<br />
vara 650 ord-ish för att få plats i nästa<br />
nummer av ipikuré. Orden ekade några<br />
sekunder i den relativt tomma baren innan<br />
dörren slogs upp och sex stycken allvarligt<br />
grönklädda personer av varierande längd<br />
och skägginess marscherade in.<br />
”Va e de hära för påhitt?”<br />
Undrade Fredrik. Personerna vände sig<br />
snällt mot Fredrik och förklarade en efter<br />
en sina skäl till varför de kommit inklampandes<br />
i baren. Den första hette David<br />
och hade fixat fram ett lokalt tillstånd. Den<br />
andre, Philip, hade en biljett. Nummer tre,<br />
Mickis, var sponsrad av Mckinsey. Jessica<br />
var näste person och bar på mat som hon<br />
skulle leverera till Fredrik. Den femte hette<br />
Ludde och kom med goda nyheter om att<br />
han hade bokat Fredrik Kempe att komma<br />
och gästföreläsa om hans lyriks djupare<br />
mening. En föreläsning som tidsmässigt<br />
var lika lång som Philips skäggväxt. Sist var<br />
Fadderigeneral Nils Larsen. Nils var rödhårig<br />
och hade således ingen själ.<br />
”770 korta ord är fler än 650 långa ord”<br />
sade ipikuré-typen.<br />
Simon fick då bråttom och bad alla (utom<br />
ipikuré-typen som hade förhinder) att<br />
enas och följa med honom på resan mot<br />
långt framför bergen och bara sekunder<br />
senare fann jag mig själv vandrandes på<br />
led efter Simon. Vi vandrade i dagar men<br />
hur eller om vi kom fram minns jag tyvärr<br />
inte. Antar att det är något man får reda<br />
på så CMåningom.<br />
ipikuré<br />
19
20 ipikuré<br />
Man.Vs.Machine<br />
text Jonatan Torstensson<br />
Att läsa tekniskt fakultet på LiTH kan vara både svårt, ofta rätt tråkigt och framför allt ta uppväldigt mycket av din tid.<br />
Men det som för mig kanske tar 15 minuter, förutsatt att jag övat, och då ändå oftast blir fel, klarar min datorjävel av på<br />
mindre än en sekund! Hur mycket tid slösar vi egentligen bort på saker som en dator kan göra både snabbare, säkrare och<br />
lättare? ipikuré har sammanställt listan som hade kunnat ge dig den där tiden du så innerligt behöver, utan att för den skull<br />
kompromissa med dina färdigheter som ingenjör.<br />
Matlab till Linjär algebra Internet till <strong>Industriell</strong>- och National<strong>ekonomi</strong><br />
Kommer ni ihåg allt tragglande med att ta<br />
ut determinanter. I Matlab räcker det med<br />
kommandot ”det” och saken är biff. Eller<br />
vilken tid det kunde ta att beräkna inversen,<br />
och hur fel det kunde bli! Samma<br />
sak där, kommandot ”inv” löser alla dina<br />
problem. Hade du svårt att transformera<br />
matriser, föreställa dig hur saker såg ut<br />
eller någonting annat. Matlab är som gjort<br />
för att lösa alla dina problem. Det hade<br />
gott och väl räckt att lägga 90 timmar på<br />
den kursen om man fått använda sig av<br />
Matlab.<br />
Bortsösad tid: 5 hp motsvarande drygt130<br />
timmar eller IFK Norrköpings och Elfsborgs<br />
IF sammanlagda tid på en allsvensk fotbollsplan<br />
säsongen 2011.<br />
Kostnad: Finns gratis på liu.se<br />
Grafritande räknare till<br />
Grunken samt envarre 1 och 2<br />
I de här kurserna är det lätt att tro att det<br />
komplexa och väldigt svårförståeliga vi<br />
håller på med är nästintill omöjligt för en<br />
maskin att göra, men oj vad fel och naivt<br />
av oss. Tänk på typtentauppgifter som till<br />
exemple ”Rita upp grafen till följande funktion”<br />
eller ”beräkna...” och du börjar inse<br />
hur skönt det hade varit med en sån här<br />
maskin. Lägg därtill att den har funktioner<br />
till att räkna ut derivatan,samt gränsvärden<br />
och du inser att en sådan här maskin hade<br />
kunnat hjälpa med i stort sett hela kurserna.<br />
60 timmar per kurs hade räckt till att förstå<br />
principen tillräckligt väl för att veta vad som<br />
ska knappas in.<br />
Bortslösad tid:11 hp motsvarande knappt<br />
300 timmar, eller att se alla låtar som någonsin<br />
varit med i svenska melodifestivalen<br />
nio gånger om.<br />
Kostnad: 1 195 kr vid inköp av splitterny<br />
”TI-84 plus” på Internet.<br />
Allt du behöver kunna finns där. Hur en<br />
Philipskurva ser ut, hur man beräknar samhälls<strong>ekonomi</strong>sk<br />
vinst, alla tänkbara formler<br />
för räkenskapsanalys och innebörden av alla<br />
begrepp i en årsredovisning. Det enda du<br />
behöver göra är att tolka svaren, och det<br />
råder inte någon tidsbrist på dessa tentor.<br />
Däremot kommer man inte undan med vare<br />
sig projektarbetet eller Svensson, det som<br />
tog upp störst del av tiden. Dock hade man<br />
mycket väl kunna skära bort en tredjedel<br />
av kursen om all information på Internet<br />
fanns tillgänglig.<br />
Bortslösad tid: 3 hp motsvarande 80<br />
timmar.<br />
Kostnad: Du måste väl redan ha Internet<br />
på någon apparat, eller?<br />
Bortslösad tid totalt<br />
På de tre första läsperioderna hade man<br />
kunnat spara in 19 hp, motsvarande 510<br />
timmar, På I-linjen är det normalt 20<br />
läsperioder under en utbildning. Ponera<br />
att det skulle gå att spara in lika mycket<br />
tid på resten av utbildningen som de tre<br />
första läsperioderna, och vi hade kunnat<br />
korta ner utbildningen med 3400 timmar,<br />
eller 88 jorden-runt-resor med en Boeing<br />
747 i bra väder!<br />
Hur mycket tid slösas egentligen bort på grund av MAI och andra institutioners krav på oss att klara<br />
av saker som maskiner ändå kommer att vinna i varje gång?
Gaddafi - En riktig wannab-I?<br />
text Erik Lind & Jonatan Torstensson<br />
gaddafi, en elak och grym diktator? En<br />
idealist som likt en snillrik riddare står<br />
för och kämpar för sina idéer? Eller<br />
motsvarigheten till en I-are gone mad?<br />
1969 var ett händelserikt år. USA ser till att<br />
en lycklig medborgare får ta en uppfriskande<br />
promenad på månen. För första gången<br />
tas ett passagerarflyg i överljudsfart i bruk.<br />
Händelser som de flesta känner till. Något<br />
som är mindre känt är historien med<br />
Gaddafi och hans önskan att börja på den,<br />
för världens framtida ledare, tilltänkta”eecektioonen”<br />
i <strong>Linköping</strong>.<br />
Ryktet säger att Gaddafi på grund av en<br />
längtan att få tillhöra eliten i det omtalade<br />
programmet <strong>Industriell</strong> Ekonomi i<br />
<strong>Linköping</strong> skickar in sin ansökan. Tre månader<br />
senare kommer svaret, 43:e reserv...<br />
Gaddafi, som inte var insatt i hur arbetet<br />
utförs på VHS, blev väldigt besviken men<br />
säger till sig själv att han minsann, tills<br />
nästa år skulle förbättra sina meriter och<br />
göra sig värdig en plats på den ärorika<br />
skolan.<br />
Endast veckor efter att I-sektionen grundats<br />
genomförs en statskupp i Libyen. För<br />
att visa prov på sina förmågor ser Gaddafi<br />
till att kung Idris inom kort är avsatt och ny<br />
ledare för Libyen är Muammar al-Gaddafi.<br />
Nästa år försöker han ännu en gång komma<br />
in på I-linjen. Till sin fasa är det enda svar<br />
han får denna gång att det i ansökan saknas<br />
en bilaga med intyg att han planerar att<br />
genomföra studier i ”<strong>Industriell</strong>-Ekonomi,<br />
60 HP läsperioden HT70-VT71”, och att<br />
ansökningstiden tyvärr precis gått ut.<br />
Dock verkar det som att han inte sökte<br />
förgäves. Högt uppsatta personer inom<br />
Clubmästeriet hade fått nys om denna,<br />
ambitiösa och driftiga unga man, och parallellerna<br />
mellan I-sektionen och Gaddafi<br />
är därefter både många och viktiga.<br />
Vägen till makten<br />
1977 avskaffar Gaddafi republiken Libyen.<br />
Två år senare, följde han upp det första<br />
steget med att avskaffa samtliga officiella<br />
maktposter, nästan. Han själv stod kvar<br />
under titeln ”revolutionens ledare”.<br />
Libyen klassades av deras ledare som en<br />
direktdemokrati, medan bland andra Amnesty<br />
klassade Gaddafi som en hård diktator.<br />
Gaddafi hade alltså lyckats uppnå den<br />
makten han hela tiden varit ute efter.<br />
Gaddafi skriver<br />
”Den Gröna boken”<br />
1977<br />
I-sektionen har<br />
sen dess försökt<br />
lösa det där med<br />
miljön<br />
USA bombar<br />
Tripoli<br />
1986<br />
Slumpen?<br />
Hälsouniversitet<br />
startas<br />
Ny karriär<br />
På senare tid har Gaddafi haft sina fingrar<br />
i många spel. Det senaste som påverkade<br />
<strong>Linköping</strong> var när CM 2011/12 skulle utses<br />
och han försökte övertala valberedningen<br />
om att han skulle bli Överceremonimästare.<br />
Tyvärr hade han missat deadline för ansökan,<br />
och var inte intresserad av att motkandidera,<br />
så detta lades ned. När Libyens<br />
invånare fick reda på detta var missnöjet<br />
kännbart, Libyens invånare protesterade<br />
våldsamt mot Gaddafi.<br />
Libyen tar på sig<br />
Lockerbiedådet<br />
2011<br />
Roland Sjöström intervjuas av<br />
affärsvärlden. Men det fanns<br />
inget i hans uppsyn som tydde<br />
på att han hade tvingat fram<br />
ett erkännande av ett 15 år<br />
gammalt terrordåd.<br />
CV<br />
Namn: Muammar al-Gaddafi<br />
Tidigare yrke: Diktator, revolutionsledare, General,<br />
Kapten.<br />
Meriter: Med järnhand kontrollerat ett land i över 40<br />
år, gjorde militärens runda på 5 minuter.<br />
Utbildning: Har studerat vid militärhögskolor i Libyen,<br />
Storbritannien och Grekland.<br />
Speciella egenskaper: Lyssnar på folk, bra retoriker,<br />
duktig på att sälja in idéer, driftig.<br />
Övrigt: Stridsvagnskörkort, folkmord, samlar på bh:ar,<br />
har 4 stycken.<br />
Favoritmusik: Valkyriaritten av Wagner och ljudet av<br />
små barn som skriker (aka Eric Saade).<br />
Kuriosa: En jävel på att laga korv stroganoff.<br />
Våldsamma demonstrationer<br />
bryter ut mot Gaddafi<br />
2011<br />
Gaddafi missar deadline<br />
i sin ansökan till posten<br />
som övercermonimästare?<br />
På grund av detta befinner sig Gaddafi i<br />
vissa svårigheter i sitt hemland och är nu<br />
på jakt efter nya uppdrag. ipkuré har kommit<br />
över Gaddaffis CV och det ryktas nu om<br />
att MAI är intresserade av att ta in honom<br />
som konsult och tentatant för att göra<br />
tentaupplevesen lite mer skrämmande och<br />
tentarättningen lite mera strikt, något som<br />
de har haft problem med under året.<br />
ipikuré<br />
21
22 ipikuré<br />
Hur man vinner en budgivning<br />
text Fredrik Palmér bild sxc.hu<br />
Är du sugen på att köpa bostadsrätt? Då är<br />
det vid denna tidpunkt på året som det är<br />
bäst att slå till. De som kom in i höstas har<br />
troligen slagit sig till ro i ett korridorsrum i<br />
Ryd och de som ska börja nu till hösten har<br />
inte startat sin lägenhetesjakt än.<br />
I Sverige tillämpas ofta öppen budgivning<br />
när man köper fastighet. Folk triggar varandra<br />
vilket leder till auktionsspiraler och<br />
en övervärderad marknad.<br />
Hur ska man då göra om man vill köpa<br />
en bostadsrätt och undkomma dessa<br />
auktionsspiraler och samtidigt gå ur budgivningen<br />
som vinnare?<br />
Här följer en guide som steg för steg visar<br />
vad man kan göra för att maximera sina<br />
chanser:<br />
Steg 1 – Visningen<br />
Om du gillar lägenheten, prata inte om<br />
det du upplever som positivt inför övriga<br />
spekulanter. Om du verkar intresserad<br />
finns risken att den positiva attityden<br />
smittar av sig.<br />
Hittar du någon skavank, till exempel en<br />
fuktfläck eller ett hål i parketten, fråga<br />
mäklaren högt och tydligt om detta. Förhoppningsvis<br />
hör en annan aktör din fråga<br />
och blir avskräckt.<br />
Steg 2 - Budgivningen<br />
Du bör bestämma dig för en maxgräns<br />
redan innan budgivningen startar så att du<br />
inte dras med och ger ett bud du inte vill<br />
stå för senare. Du är inte bunden av ditt<br />
bud men du ska givetvis inte lägga något<br />
bud om du inte är seriöst intresserad.<br />
De finns två grundidéer när det gäller själva<br />
budgivningen. Antingen höjer man med<br />
små summor hela tiden i förhoppningen<br />
om att ”trötta ut” de andra eller så gör<br />
man en stor höjning för att skrämma bort<br />
folk. Det är svårt att säga vilken som är den<br />
bästa planen. Är det många spekulanter<br />
som är intresserade kan det vara bättre<br />
att lägga en större höjning och på så sätt<br />
skrämma bort de som är mindre intresserade.<br />
Gör man en liten höjning i det fallet<br />
finns risken att de följer med och potentiellt<br />
trissar upp priset ytterligare.<br />
Är det ett färre antal spekulanter kan<br />
”trötta ut”-taktiken vara mer effektiv. Så<br />
fort någon annan höjer, höjer du med lite<br />
till. Detta tröttar förhoppningsvis ut de<br />
andra spekulanterna men risken finns ju<br />
även att man kan provocera fram en stor<br />
mothöjning från en annan spekulant.<br />
En annan grundregel är att aldrig höja till<br />
ett jämnt hundratusental eller strax under<br />
till exempel 700000 eller 690000.<br />
Folk har ofta satt sin maxgräns vid just ett<br />
jämnt hundratusental, därför ska man alltid<br />
lägga ett bud som ligger lite över denna<br />
gräns. Man ska aldrig buda strax under ett<br />
jämnt hundratusental på grund av att det<br />
får ens bud att framstå som billigare och<br />
därigenom lättare att buda över. Detta kan<br />
jämföras med psykologisk prissättning i<br />
butiker där en vara som kostar 29,99 kr ser<br />
billigare ut än en vara som kostar 32 kr. På<br />
samma sätt ser det billigare ut för de övriga<br />
spekulanterna om du bjuder 690000 än om<br />
du skulle bjuda 710000.<br />
Man kan även tidsbegränsa sitt bud. Om ens<br />
bud är det sista för dagen kan man sätta en<br />
gräns för när säljaren måste bestämma sig.<br />
Detta fungerar givetvis endast om budet är<br />
det högsta och om inte allt för många har<br />
bett att få återkomma dagen efter. Om man<br />
sätter en gräns kan man sätta stopp för<br />
budgivningen men man kan också riskera<br />
att säljaren säger ”nej tack”.<br />
Du kan även komplettera budet med andra<br />
fördelar, du kanske till exempel kan vara<br />
flexibel med inflyttningsdatum. Det är inte<br />
alltid den som lägger det högsta budet som<br />
vinner en budgivning. Kom ihåg att andra<br />
också spelar spel. Det är inte bara du som<br />
använder dig av detta psykologiska spel.<br />
Genom att inse detta kan det bli enklare att<br />
genomskåda övriga budgivares tricks.<br />
Lycka till!
Sveriges nya sedlar - som de borde vara<br />
text & grafik Fredrik Palmér<br />
Som ni alla säkert vet ska Sverige få nya sedlar och mynt. Mynten ska få sig en makeover, bli mindre samt lättare och sedlarna ska prydas<br />
med nya ansikten. Designprocessen är påbörjad, men själva utbytet kommer tidigast att kunna genomföras 2014-2015.<br />
Riksbanksfullmäktige har beslutat att följande personer ska pryda lapparna:<br />
20-lappen – Astrid Lindgren<br />
50-lappen – Evert Taube<br />
100-lappen – Greta Garbo<br />
200-lappen – Ingmar Bergman<br />
500-lappen – Birgit Nilsson<br />
1000-lappen – Dag Hammarskjöld<br />
Pippi Långstrump och ”Det sjunde inseglet” i all ära men vi på redaktionen anser att de nya sedlarna borde förgyllas av gestalter med<br />
större koppling till Svea Rikes ädlaste och bästa utbildning - <strong>Industriell</strong> Ekonomi, <strong>Linköping</strong>.<br />
Redaktionen föreslår därför att dessa personer ska pryda lapparna:<br />
20-lappen – Fredrik ”Grunkenguden” Andersson 50-lappen – Roland ”Hedersmedlem i Sektionen” Sjöström<br />
100-lappen – Joachim”Pengar är frihet” Posener<br />
200-lappen – Gustav ”Lejonet från Norden” II Adolf<br />
500-lappen – Ingvar ”Rikare än dig” Kamprad 1000-lappen – Magnus ” Mr. <strong>Industriell</strong> Ekonomi” Hall<br />
ipikuré<br />
23
Getting satisfaction<br />
from what you do.<br />
Just another day at the<br />
office for a high performer.<br />
Choose Accenture for a career where the variety of opportunities<br />
and challenges allows you to make a difference every day. A place<br />
where you can develop your potential and grow professionally,<br />
working alongside talented colleagues. The only place where you can<br />
learn from our unrivalled experience, while helping our global clients<br />
achieve high performance.<br />
If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place<br />
to be.<br />
Visit accenture.se/career<br />
24 ipikuré<br />
Posttidning B<br />
I-sektionen, Kårallen<br />
Tekniska Högskolan<br />
581 83 <strong>Linköping</strong><br />
© 2010 Accenture. All rights reserved.