Industriell ekonomi, Linköping

More documents

Recommendations

Info

4 ipikuré Festerister - Ett grävande reportage text & foto Andreas Algovik De har spritt sig som en löpeld, de finns i vart och vartannat festeri. Då trycket på platserna i Clubmästeriet är så pass högt har I-are helt enkelt varit tvungna att se till andra festerier för att stilla sina festfixarbehov, och de blir fler och fler. Frågan är om festfixandet om några år helt kommer att domineras av dessa I-sektionens Bindefelds eller om det bara är en stiltrogen fluga. Vi känner alla till dem; de snittar ungefär en nykter dag i veckan, går för det mesta omkring i hängselbyxor, är snäppet snyggare än alla andra och verkar inte göra annat än att festa och hänga i Colosseum. Jag talar givetvis om våra älskvärda festerister. Dessa till synes sorglösa individer gör sitt yttersta för att färga studenternas vardag och ser även till att de stundtals glömmer alla bekymmer. Dessa festerister har traditionsenligt varit grupperade i enlighet med de olika sektionerna som finns på universitetet, men på senare tid har beblandningen över gränserna blivit alltmer frekvent och en stor del av dessa volontärer har kommit från I-sektionen. Vi vet alla att bara ett lyckligt fåtal personer får möjligheten att vara med i Clubmästeriet, men en fråga som direkt dyker upp i huvudet är: vad är det som får en utpräglad I-are att söka till en annan sektions festeri? Är det den exotiska känslan av att umgås med studenter utanför sektionen som lockar? Eller kanske faktumet att man redan har tagit sig igenom köttmarknaden som är I-sektionen och letar efter nya jaktmarker? Det finns tyvärr inget enkelt svar på den frågan, varje enskild persons resonemang är i sig ett mysterium, ett virrvarr av invecklat sammansatta tankegångar. Det enda vi med säkerhet kan säga är att det är allt fler som gör det, i dubbel bemärkelse. ”[De har] större, MYCKET större!” - Anonym källa i D-Group om I-ares utvecklingspotential och ledaregenskaper Vad kan då en I-are tillföra till ett festeri som gör dem så pass åtråvärda? Givetvis har vi de självklara karaktärsdragen en I-are besitter: vi är vackrare, mer karismatiska och kan framförallt vaska mycket större mängder Dom Pérignon än den genomsnittlige studenten. Av dessa är kanske den sistnämnda egenskapen den som är mest eftertraktad, då festerister varken behöver vara särskilt anständiga eller vältaliga för att få ligga. Enligt källor – som av förklarliga skäl skall förbli anonyma – är en annan anledning att de outsourcar arbetet till I-are att de har förhoppningen att detta på något sätt skulle påverka deras kassa positivt. Det är ju allmänt känt att I-are kan skapa pengar ur tomma luften. Frågan är bara hur? Kan det bara vara en ren tillfällighet att så många festerister är från I-sektionen eller är det kanske en självklarhet i form av ett darwinistiskt urval som ger sig till känna? Det tycks dock osannolikt att så många I-are skulle göra det enbart för skojs skull utan att tjäna en krona på det? Nej, jag anar en konspiration. I-sektionen har redan studenter utplacerade i ett flertal andra festerier och håller långsamt på att ta över hela festerist-scenen, allt ifrån obetydliga gasquen-sittningar till kravaller av episka proportioner. Vad är egentligen motivet och vem eller vilka är det som ligger bakom det? Vill man åstadkomma ett monopol, skapa ett festimperium? Är det styret eller kanske klanen Nygårds som har kokat ihop det hela för att utvidga sin inflytandesfär eller en enskild individ som har gripits av hybris? Ett projekt av dessa proportioner skulle kräva synnerligen mycket strategiskt planerande och jag skulle satsa på att det är en grupp människor, att en person ensam skulle klara av det är näst intill en omöjlighet, även om man så skulle vara ordförande för sektionen. Men vem vet, om det är någon som skulle klara av det skulle det väl vara… (Reds. anm. Andreas försvann av oförklarliga skäl innan han hann avsluta artikeln.)
Utlandsutskottet tipsar: Internships utomlands text Emilie Raud Westberg foto Katarina Marmolin Att plugga Industriell Ekonomi är en bra grund inför din framtida karriär och att göra praktik under utbildningen är ett bra sätt att skaffa sig erfarenheter inför att hamna på en arbetsplats när utbildningen väl är avklarad. Att plugga utomlands är något som många av oss I-are ser som en självklarhet i utbildningen. Men utlandsstudier i all ära; hur stort vore det inte att JOBBA utomlands? Att komma ifrån sin egen värld och göra något som man inte är helt bekväm med är absolut inte att underskatta. Katarina Marmolin är en I-are som praktiserat utomlands och älskade det. Katarina spenderade sitt tredje år i Grenoble och det fick henne att vilja fortsätta vara utomlands. Jag träffade henne för att få reda på alla detaljer om hur hon fick tag på sitt internship på Exportrådet i Botswana och hur det gick till när hon var där. Nu för tiden ansöker man på Exportrådets hemsida, men Katarina skickade sin ansökan med en specifik önskan om att få komma till Botswana. Att hon ville just dit berodde på att hon blivit rekommenderad platsen av en tidigare praktikant, även han en I-are. Hon ville också upptäcka Afrika för att kunna se på det som många länder istället för landmassan i söder. Praktiken i sig var välplanerad. De var två praktikanter på det lilla kontoret och när hon först kom på plats fick hon ett A4 med alla arbetsuppgifter och det antal timmar hon förväntades lägga ner på vardera. Hon jobbade bland annat med en säljkampanj för att få svenska företag att vilja komma in på den afrikanska marknaden, framför allt inom IT, bioteknik, medicin och skogsindustrin. Katarina jobbade 40 till 45 timmar varje vecka, så det blev även en del fritid. Hon kom snabbt in i vardagslivet och på helgerna upptäckte hon Botswana. Hon umgicks mest med andra utlänningar; lokalbefolkningen var svårare att nå fram till. Boendet löste sig på så sätt att hon fick bo i residenset på svenska ambassaden som stängde 2008, samma plats som kontoret låg på. Att bo i Botswana är föga förvånande inte som att bo i Linköping. Landet består till stor del av Kalahariöknen och är mycket torrt. Antalet invånare är ganska lågt och trafiken är inte speciellt hetsig. Staden håller hög standard med fina varuhus medan landsbygden består av fattigare områden med hyddor. Lokaltrafiken är inte att lita på och att gå runt ensam i Botswana som utlänning är inte så säkert, så hon skaffade en bil tillsammans med andra praktikanter. Den här artikeln handlar lite om att visa att ett internship utomlands inte bara är snyggt på CV:t. Det ger en enorm livserfarenhet, personlig utveckling och låter oss använda den kunskap vi inhämtat på vår utbildning i praktiken. Visst går det att plugga projektledning men att göra det på riktigt är det enda sättet att faktiskt lära sig. När jag frågar Katarina hur utbildningen på I-programmet gynnat henne i hennes arbete så trycker hon på den bredd vi får inom ekonomi och teknik; att kombinera dessa är inget nytt för oss och det ger stort förtroende hos kunderna. Hon gav ett exempel om en svensk tjej från Handels som fick i uppgift att skriva en rapport med teknik som fokus, och det uppstod problem eftersom hon inte hade någon erfarenhet av det. Vi har stor nytta av vårt analytiska tankesätt och att alltid vilja sträva efter något som är bättre och utanför lådan. Katarina har tagit med sig mycket från sin tid på Exportrådet, bland annat har hon lärt sig jobba självständigt och även att samarbeta med människor från andra kulturer. Hon fick en hel del säljerfarenhet och lärde sig mycket som den afrikanska marknaden. På ett mer personligt plan så tycker hon att hon blivit lugnare och coolare, hennes självbild har förändrats en hel del. Är du sugen på att veta mer om att göra ett internship i utlandet? Det går att ordna på många olika sätt. Surfa runt på företags hemsidor eller kontakta dem direkt och ta reda på möjligheterna till praktik som de erbjuder. Du kan också kontakta någon i Utlandsutskottet eller varför inte ta tag i Katarina och fråga mer. ipikuré 5
Page 1 and 2: Nr 4 maj 2011 i n d u s t r i e l l
Page 3: NUMMER 4 2010-2011 Festerier Utland
Page 7 and 8: Entreprenör, något för dig? text
Page 9 and 10: Redaktionens test Glassorter Pecan/
Page 11 and 12: TEAM 2011 text Christopher Nilsson
Page 13 and 14: Hur länge har du arbetat som konsu
Page 15 and 16: Sommardrinkar text & foto Linda Abr
Page 17 and 18: ipikuré tipsar husgruppen text & b
Page 19 and 20: Ett nytt CM är fött text & foto C
Page 21 and 22: Gaddafi - En riktig wannab-I? text
Page 23 and 24: Sveriges nya sedlar - som de borde

Industriell ekonomi, Linköping

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?