aoj_nr3_10_0_3.pdf (Fil) - Tidningen Vision

SKTFtidningen presenterar stolt: 

allt omjobbet 

omjobbet 

EFacket – din hjälpreda i karriären E sid 26 

EPraktikplatsen som blev ett fast jobb E sid 6–7 

EFacket – din hjälpreda i karriären 

EPraktikplatsen som blev ett fast jobb 

ECoachningen gav Helena mod E sid 10 

Så får 

du till ett 

perfekt CV 

SKTFs expert ger dig alla råd du behöver E sid 20–23 

SKTFs expert ger dig alla råd du behöver 

Bli personalchefens favorit! E 

tema karriär 

Hon fick guldjobbet 

foto: thomas fahlander illustration: lotta sjöberg 

sid 20 

nr 3 

2010 

Doldisjobben 

som betalar 

sig bäst 

Bästa tipsen för att 

spetsa kompetensen 

E sid 30–32 

E sid 8—9 

ESofia: ESofia: ”Jag är rätt kvinna på rätt plats” 

Väx på jobbet! Så får du din karriär att ta fart 

E sid 17 

E sid 

12–14

Välkommen… 

… till Allt om jobbet 

tema Karriär. Min egen 

började en sommar då 

jag städade trappor. 

Den fortsatte sedan 

som vårdbiträde på 

Långbro mentalsjukhus 

och fritidsledare i 

Västertorp. Efter det 

barnskötare. Ett toppenjobb 

– flera av mina 

gamla dagisbarn är 

jag nu kompis med på 

Facebook. Men ryggen 

höll inte. Så jag tentade 

upp betygen på Komvux 

för att bli behörig till 

Journalisthögskolan. 

24 år efter min examen, 

är jag chefredaktör 

och VD. En klassresa 

som var möjlig 

bland annat tack vare 

ett utbyggt och generöst 

utbildningssystem. 

2010 är det bra 

mycket svårare att 

göra karriär. Utbildningsvägar 

stängs och 

hänger man inte med i 

gymnasiet sållas man 

bort. Karriären begränsas 

och med den också 

möjligheter i livet. 

För karriären är 

viktig. Som mål och 

morot, som ideal och 

möjlighet. Därför har vi 

gjort en tidning till dig 

som är medlem i SKTF 

eller Tria. Som inspiration 

och idégivare. 

Hoppas du gillar den. 

Kent Källqvist 

Chefredaktör 

2 

allt om jobbet nr 3 karriär 2010 

AlExAnDEr von SyDow 

ALLT JOBBET 

ALLT om 

JOBBET 

om 

Yrkesbyte gav 

nytändning 

Växthus för 

tandsköterskor 

Arbetsgivarringen gav Carina ny chans 

E sid 16 

redaKtörer för detta nuMMer 

Sara Jonerin 08-789 63 87 

sara.jonerin@sktf.se 

Oscar Magnusson 

08-789 65 67 

oscar.magnusson@sktf.se 

nr 3 2010 

Överraskningar är 

Marias melodi mArlin 

chefredaKtör 

ansvarig utgivare 

Kent Källqvist 

08-789 64 55 

070-529 64 55 

kent.kallqvist@sktf.se 

Layout 

xxx 

E sid 22–25 

Michael Ennab 

08-789 64 51 

michael.ennab 

@sktf.se 

mATS SAmuElSSon 

E sid 34 

KontaKta redaKtionen 

Allt om Jobbet, Box 

7825, 103 97 Stockholm 

Adressändringar: 

SKTF Direkt, Box 7825, 

103 97 Stockholm. 

Teknikfreak 

fick drömjobb 

E sid 6–7 

JohAnSSon 

Tel (vx): 0771-44 00 00 

Fax: 08-789 64 79 

E-post och webb: 

alltomjobbet@sktf.se 

www.sktftidningen.se 

SoFiA SABEl

Chefen som skiljer 

på sak och person 

E sid 22—25 

Helena fick nytt jobb 

efter coachning E sid 10 

annonsera! 

Kontakta d.a.media, 

Agneta Kempe Erneberg 

08-786 03 21 

070-266 99 01 

agneta@da-media.se 

tema karriär 

trycKeri & uppLaga 

lEiF JäDErBErg 

v-TAB vimmerby AB 

upplaga, detta 

nummer: 38 000 ex. 

medlemstidning. 

iSSn 1654-9228 

Sofia går sin 

egen väg 

Tidningen ansvarar inte för 

obeställt material. Allt material 

i Allt om Jobbet lagras 

och publiceras elektroniskt. 

i princip publiceras inget 

material med förbehåll mot 

denna hantering. 

Vilken 

karriärstyp 

är du? 

E sid 12–14 

xxx 

loTTA SJöBErg 

E sid 21 

Allt om Jobbet 

ges ut av fack- 

förbundet 

och produceras av 

mAgnuS pEhrSSon 

miKAEl wAllErSTEDT 

INledare 

Fult att klättra 

och göra karriär? 

S 

äger man yrkesutveckling är det få som reagerar. 

Ordet karriär är däremot mer laddat. 

Den karriärssugne är mest intresserad av 

sig själv och att stoltsera med ett statusfyllt 

arbete. Så ser nidbilden av karriäristen ut. 

Men stanna upp och ställ dig frågan: Vad 

innebär det att göra karriär, egentligen? 

För många av oss är arbetsdagarna 

relativt likartade. Ofta är vi på jobbet från 

åtta till fem, fem dagar i veckan. Vi lägger 

helt enkelt mycket av vår tid och kraft på 

arbetet. 

När nu jobbet tar så stor del av våra liv, är det 

då märkligt att man vill ha arbetsuppgifter som 

känns utmanande? Eller att man vill byta jobb ibland 

för att få lära sig något nytt? Allt det där kan 

också vara att göra karriär. Det är svårt att se hur 

det skulle kunna vara dumt eller stötande, snarare 

är det både sunda och mänskliga drivkrafter. 

Och om man nu får chansen utvecklas på jobbet 

är det lätt hänt att man hamnar högre upp 

i hierarkin, liksom av bara farten. 

Karriär kan, men behöver inte vara, 

att skaffa sig ett mer välbetalt jobb med 

större ansvar. Det kan också vara att vidareutbilda 

sig, att visa intresse för nya arbetsuppgifter 

eller sätta upp personliga målsättningar 

på jobbet. Eller för den delen, att 

engagera sig fackligt. Många saker 

kan innebära en utveckling 

på jobbet, eller med 

andra ord – att göra 

karriär. 

Sara Jonerin 

& Oscar Magnusson 

Redaktörer 

ETyck till om tidningen 

och artiklarna! mejla 

alltomjobbet@sktf.se 

EriK lArSSon

n min karriär 

Mikaela Hallberg 

Sofia Ferngren- 

Zakariasson 

Så fick vi 

text Sara jonerin & oScar MagnuSSon 

foto Mikael wallerStedt, thoMaS Fahlander, 

MatS SaMuelSSon & Marlin johanSSon 

historien om hur man fick sitt jobb kan se mycket 

om praktikplatser, kontakter eller en helt vanlig 

4 allt om jobbet nr 3 karriär 2010

Dragana Vojvodic 


Daniel Frohm 

våra jobb 

olika ut. vägen kan vara både krokig eller spikrak. den kan handla 

vänd & 

platsannons. Möt fyra personer som berättar om hur de fått sina jobb. läs vidare! 

E 

5


”Det var en lättnad 

dragana vojvodic klättrade på väggarna av arbetslösheten. Men 

miljö- och hälsoskyddskontoret i växjö kunde tänka sig att ta emot 

en praktikant. i dag har praktikplatsen förvandlats till en fast tjänst. 

text oScar MagnuSSon foto MatS SaMuelSSon 

R 

edan innan utbildningen 

var slut hade 


varit på flera anställningsintervjuer. 

Det 

ledde inte till någon 

tjänst då, men väl en 

känsla av att det inte 

verkade så svårt att få 

jobb. Självförtroendet 

var gott. 

Några månader efter 

examen var känslan en 

helt annan. 

– Jag gick arbetslös 

tre-fyra månader och 

kände att jag snart inte 

fixade det längre, säger Dragana 

Vojvodic. 

Via Arbetsförmedlingen fick 

hon möjlighet att göra arbetspraktik 

– om hon hittade en 

praktikplats själv. Så Dragana 

Vojvodic började ta kontakt med 

olika miljö- och hälsoskyddskontor. 

Slutligen fick hon napp 

i Växjö. Kontoret låg efter i arbetet 

med kommunens enskilda 

avlopp och tog tacksamt emot 

en praktikant. 

mArlin JohAnSSon 

Åtta månader senare tittar 

Dragana Vojvodic ner i en 

slamavskiljare strax utanför 

Växjö. Under den varma delen 

av året är hon ofta i den miljön. 

Tillsammans med två kolleger 

har hon ansvar för tillståndshanteringen 

när en fastighetsägare 

vill anlägga ett nytt enskilt 

avlopp. Hon följer också upp en 

tidigare inventering av kommunens 

alla enskilda avlopp. 

När Allt om Jobbet träffar 

Dragana Vojvodic har hon ett 

leende på läpparna. Praktiken 

har gett utdelning, först i en 

tillfällig anställning och inom 

kort ska hon skriva på kontraktet 

som bekräftar att hon fått sin 

första fasta anställning i livet. 

– Det var en lättnad att få 

jobbet. Och det är skönt att veta 

teknikFreak. dataspel och fantasy-litteratur är biblioteksassisten daniel 

Fromhs melodi. På jobbet får han chansen att locka fler att bli intresserade. 

att jag slipper flytta på ett tag, 

säger hon. 

Alla skulle inte säga att det 

är ett glamoröst jobb Dragana 

Vojvodic fått. Hon kikar ner i 

brunnar som luktar unket och 

arbetsstövlarna är bra att ha på 

om hon skulle trampa i koskit. 

Men arbetet innebär också 

variation, frihet och att få vara 

Många hakar upp sig mycket 

på att man måste få jobb och 

det stressar väldigt. 

utomhus. Hon träffar många 

människor och styr helt över sin 

egen tid. 

– Man vet att man ska göra 

vissa saker, vi har mål som 

politikerna satt upp som vi ska 

uppfylla inom vissa tider. Men 

hur vi lägger upp arbetet styr vi 

över helt själva. 

Dragana Vojvodic läste till 

biolog innan hon gick den ettåriga 

påbyggnadsutbildningen till 

miljö- och hälsoskyddsinspektör 

i Halmstad. Bland de kurskamrater 

hon har kontakt med 

uppskattar hon att två av tre i 

dag har jobb. Men hon berättar 

också att många i umgängeskretsen 

är pressade av att inte 

få jobb, eller att inte få jobb som 

motsvarar utbildningen. 

– Många hakar upp sig mycket 

på att man måste få jobb och det 

stressar väldigt. Jag hade själv 

svårt att släppa den pressen. 

Dragana Vojvodic tror på 

att försöka hitta alternativa 

lösningar. Det kan handla om 

att göra examensarbeten som 

är praktiskt användbara för en 

kommun eller ett företag, att 

söka praktikplatser och att i en 

övergångstid vara beredd ”att 

leva på luft”. 

– Sedan ska man ju ha tur. 

Men har man lyckats lösa andra 

saker i livet tidigare så lyckas 

man säkert få ett jobb också. F 

perSonligt 


ETitel: miljö- och hälsoskyddsinspektör. 

EÅlder: 25 år. 

EBor: Växjö. 

EFamilj: sambo, hund. 

EFritidsintressen: Vattenskidor 

och wakeboard. 

”Äntligen har jag 

daniel Frohms väg till jobbet 

som biblioteksassistent har 

varit krokig. det som började 

som ett extraknäck för fyra år 

sedan blev vid årsskiftet en 

fast heltidstjänst. 

Hade någon berättat för Daniel 

Frohm när han gick på högstadiet 

att han som vuxen skulle 

arbeta på bibliotek hade han 

skrattat och sagt ”Fy vad trist. 

Aldrig!”. 

– I skolan tvingades man läsa 

Pär Lagerkvists Dvärgen. Jag 

ville läsa fantasy och gillade att 

spela dataspel. 

Nu har hans privata intressen 

förvandlats till ett arbete. Han 

har just byggt färdigt Jönköpings 

stadsbiblioteks så kallade 

gamehörna med en 62 tum stor 

LCD-tv och splitternya dataspelskonsoller. 

Dessutom har 

han varit involverad i ett flerårigt, 

nyligen avslutat projekt för 

att få högstadiepojkar att börja 

läsa. 

– Killarna har fått skapa 

dataspel av egna berättelser och 

det har krävts läsande för att 

förstå dataprogrammet. Först 

var de motsträviga, sedan har 

djungeltrumman gått att det är 


att få jobbet” 

ingen glaMoUr. att titta ner 

i avlopp som luktar pyton är en 

del av dragana Vojvodics jobb. 

Men hon trivs ändå. Friheten 

att lägga upp arbetet efter eget 

huvud är ett stort plus. 

hittat något som känns schyst” 

kul. Till slut räckte varenda kille 

upp handen när vi var ute och 

promotade projektet i skolorna. 

Vägen till jobbet bakom biblioteksdisken 

har varit vindlande. 

Först läste han data- och 

systemvetenskap, men hoppade 

av. Sedan hamnade han på lärarprogrammet 

med inriktning på 

media i Jönköping. 

– En klasskamrat var helgvaktmästare 

här på biblioteket 

och han frågade mig om jag ville 

rycka in. Det var bra pengar att 

dryga ut studiemedlet med. 

Vaktmästartjänsten innebar 


att han hjälpte till när bibliotekslokalerna 

var uthyrda för 

olika konferenser. Han var länge 

inhopparen som alltid ställde 

upp, först som vaktmästare och 

sedan som biblioteksassistent. 

– Jag drog in på kort varsel 

och jobbade helg om det behövdes. 

Jag tänkte att det var 

taktiskt, ett sätt att visa framfötterna. 

Efter 2,5 års studier insåg Daniel 

Frohm att han inte ville bli 

lärare. Sista terminen innan han 

hoppade av spenderade han mer 

tid på biblioteket än i skolan. 

När den ordinarie vaktmästaren 

skulle opereras fick han ett heltidsvikariat, 

som sedan har följts 

av andra vikariat. 

–Jag har jobbat heltid som 

perSonligt 

Daniel Frohm 

ETitel: biblioteksassistent på 

jönköpings stadsbibliotek. 


EBor: jönköping. 

EFamilj: sambo. 

EFritidsintressen: motorcykeln, 

data- och tv-spel och fantasylitteratur. 


biblioteksassistent hela tiden 

sedan dess, men det har varit en 

osäker tillvaro eftersom jag inte 

har haft fast tjänst. 

Vid årsskiftet fick Daniel 

Frohm äntligen en tillsvidareanställning 

på heltid när en kollega 

gick i pension. 

– Det är jätteskönt. Jag har 

haft en fruktansvärd tur och fått 

forma tjänsten själv efter mina 

egna intressen. Äntligen har 

jag hittat något som känns rätt 

schyst att jobba med. F 

text karin warne 

vänd & läs vidare! 

E 

7


”Jag är rätt 

kvinna på 

rätt plats” 

Jobbet på samhällsenheten i Borlänge 

kommun passar sofia ferngren-Zakariasson 

perfekt. där får hon utlopp för sitt glödande 

engagemang och kan omsätta visionerna 

om en mer tolerant värld i praktiken. 

Ftext Sara jonerin foto thoMaS Fahlander 

ör fem år sedan 

fick Sofia Ferngren- 

Zakariasson ett vikariat i 

Borlänge kommun. Ett friår 

skapade en lucka i organisationen. 

Det är hon är glad 

för i dag. Den ursprungliga 

arbets uppgiften, att söka 

statsbidrag för olika arbetsmarknadspolitiska 

insatser, har svällt. 

Numera jobbar hon med allt 

från att skriva olika handlingsplaner 

och policydokument 

till att sköta diariet, 

administrera datorsystemet 

och att implementera ett 

nytt miljöledningssystem på 

enheten. 

– Jag har hamnat på en 

arbetsplats som passar mig, 

eftersom jag är mycket samhällsintresserad. 

Jag känner att 

jag är rätt kvinna på rätt plats, 

säger hon. 

Sofia Ferngren-Zakariasson ska 

vara ett stöd åt medarbetarna 

på integration- och arbetsmarknadsenheten, 

bland annat 

genom att skapa tydliga riktlinjer 

och planer för hur 

8 

man bör agera i svåra situationer. 

Exempelvis om man blir 

utsatt för hot och våld i jobbet. 

Men hon sysslar också med 

att förebygga diskriminering 

bland personalen och i enhetens 

verksamheter. Hon ser det som 

att jobba för att utrota orättvisor 

i vardagen. 

– Jag vill ha ett samhälle där alla 

får plats och där det är okej att 

alla är olika. Många bara klagar 

på orättvisorna och står och 

tittar på. Jag har gjort ett aktivt 

val att vara med och påverka 

och det får jag göra i mitt jobb, 

säger hon. 

Engagemanget har hon fått 

med sig hemifrån. Föräldrarna 

är också mycket intresserade av 

samhällsfrågor. Att jobba inom 

offentlig sektor och i en politiskt 

styrd organisation tilltalar därför 

Sofia Ferngren-Zakariasson. 

I mitt jobb får jag sätta mig in i och 

praktisera det regelverk som styr Sverige 

och som också är grunden för välfärden. 

En kommun är på ett mycket 

tydligt sätt en del av samhället 

och av demokratin, menar 

hon. 

– Jag skulle aldrig kunna ha 

ett jobb där jag inte kan vara 

med och påverka. I mitt jobb får 

jag sätta mig in i och praktisera 

det regelverk som styr Sverige 

och som också är 

grunden för välfärden, 

säger hon. 

I framtiden, om 

så där tio år, hoppas 


Zakariasson att hon fortfarande 

arbetar med liknande frågor 

och har någon typ av ledande 

befattning. 

– Jag vill gärna leda en 

verksamhet, men behöver inte 

nödvändigtvis ha personalansvar. 

Det är i alla fall min ambition. 

F 

allt om jobbet nr 3 karriär 2010

elDSJäl. att jobba mot 

diskriminering är viktigt för 

Sofia Ferngren-Zakariasson, 

som jobbar på samhällsenheten 

i Borlänge kommun. 

hon gillar att vara med och 

påverka till det bättre. 

perSonligt 


Zakariasson 

EJobbar på: samhällsenhe- 

ten, borlänge kommun. hon 

har också ett fackligt engagemang 

i sKtf. 


EFritidsintressen: läser 

mycket, gärna samtida litteratur 

med samhällsanknytning. 

gillar också att gå på bio, 

teater, konserter och konstutställningar. 


att jobba med unga är den 

röda tråden i Mikaela hallbergs 

yrkesliv. och att hon blivit 

head-huntad till tjänsten som 

socialsekreterare med inriktning 

på barn och ungdomar 

i tierp gör inte att hon trivs 

sämre. 

Ända sedan barnsben har 

Mikaela Hallberg vetat att hon 

vill jobba med utsatta barn och 

unga. Eftersom hon själv har 

en bror med Down´s syndrom 

känner hon ända in i hjärterötterna 

för att alla ska få samma 

möjligheter att delta, synas och 

verka i samhället. 

– Alla ska ha samma rätt att 

leva självständiga liv och frigöra 

sig från sina föräldrar, att leva 

sina liv, säger hon. 

Jobbet som socialsekreterare är 

alldeles nytt, tidigare har hon 

jobbat som LSS-handläggare i 

kommunen. Det jobbet fick hon 

nys om via Arbetsförmedlingen, 

men det nuvarande jobbet fick 

hon på ett annat sätt. Tjänsterna 

ligger under samma enhet 

och efter att Mikaela Hallberg 

talat om för sin chef att hon var 

intresserad av att bredda sig på 

jobbet fick hon frågan. Att just 

hon blev utvald tror hon kan 

ha att göra med att hon tidigare 

jobbat med att göra utredningar 

och att hon är ett känt ansikte i 

personalgruppen. 

– Det känns väldigt bra. Det 

är roligt att göra något nytt, 

säger hon. 

Men att jobba med barn och 

unga är fortfarande viktigt för 

henne. 

– Då kan man göra tidiga 

insatser och förhoppningsvis 

vända människors liv, säger hon. 

På det gamla jobbet har hon 

sysslat mycket med att göra 

utredningar om vilken rätt till 

stödinsatser som barn och unga 

med olika funktionsnedsätt- 


MänniSkointreSSeraD. Barn och unga står i centrum i socialsekreteraren Mikaela hallbergs jobb. genom tidiga 

insatser hoppas hon kunna göra skillnad för dem. 

”Det roligaste är att 

se ungdomarna växa” 

perSonligt 

Mikaela Hallberg 

ETitel: socialsekreterare i tierps 

kommun. 


EFamilj: sambo och två katter. 

EFritidsintressen: göra smycken, 

baka tårtor och bakverk. 

ningar har. Det kan exempelvis 

handla om att få en ledsagare, 

en personlig assistent, att få 

komma till ett korttidsboende 

eller en daglig verksamhet. 

– Det roligaste med det jobbet 

var att se barnen och ungdomarna 

växa, bli stolta över sig 

själva och leva upp. 

Hon hoppas att kunskaperna 

om funktionsnedsättningar kan 

komma till nytta även på det nya 

jobbet. Det handlar hela tiden 

om att jobba mot en lag och 

bevilja insatser med den som 

grund. Skillnaden blir att LSS 

(lagen om stöd och service till 

vissa funktionshindrade) byts 

mot socialtjänstlagen och 

LVU (lag med särskilda bestämmelser 

om vård av unga). Om 

hon kommer att vara kvar på 

samma jobb om tio år är svårt 

att sia om, tycker Mikaela 

Hallberg. 

– Jag hoppas att jag fortfarande 

jobbar med barn och 

unga. Men om jag skulle byta 

helt och hållet skulle jag starta 

ett bageri och baka tårtor och 

bakverk hela dagarna! F 

text Sara jonerin 

9 

miKAEl wAllErSTEDT

KArrIÄr i korthet 1/3 

Helena coachades till chefsjobbet 

under den senaste två åren har 

runt 500 personer fått prata med 

SktFs karriärcoacher. helena 

helling på gävle energi är en av 

dem. 

När Helena Helling var föräldraledig 

från tjänsten som personalhandläggare 

på Gävle Energi funderade hon 

mycket på vad hon skulle göra när 

hon kom tillbaka till jobbet. En personalchefstjänst 

var på väg att annonseras 

ut och hon övervägde om hon 

skulle söka den, men var inte helt säker 

på om tjänsten skulle vara rätt för 

henne. Därför tog hon kontakt med en 

av SKTFs karriärcoacher. 

– Jag kände att jag var redo för något 

nytt och behövde hjälp att sortera 

tankarna, säger hon. 

Helena Helling fick fylla i ett formulär 

med en massa frågor som handlade 

om vilka arbetsuppgifter hon 

hade i dag, hur hon är som person och 

i vilka situationer hon levererat goda 

resultat. Därefter fick hon prata med 

en coach i 30 minuter vid två separata 

tillfällen. 

– Coachen hade gått igenom mina 

svar och läst vad jag skrivit. Det var 

väldigt intressant att få höra hur någon 

utomstående som inte känner 

mig alls uppfattade dem, säger hon. 

60 

procent 

av flickorna 

på 

gymnasiet 

känner sig stressade på 

grund av att man har 

höga krav på sig själva. 

stressen börjar redan 

långt innan yrkeslivet 

börjat. 

Källa: SCb 

Sandra Sjögren, 

ingenjör på hedemora 

energi, som 

är en mansdomineradarbetsplats, 

recenserar 

GPS för kvinnor 

– navigera i en 

manlig värld av Vesna 

Maldaner. 

Vad tyckte du om boken? 

– Den var givande och 

läsvärd. Lättsamt skriven, 

10 

Sandra Sjögren 

namn: helena helling titel: Personalchef Ålder: 34 år Familj: Sambo, en son och 

sambons tre barn Fritidsintressen: att träna på Friskis & Svettis och att resa. 

Bland annat kom det fram att hon 

har många idéer och gillar att ha 

mycket kontakt med människor. Det 

var något som stärkte Helena Helling 

i beslutet att till slut söka personalchefstjänsten. 

– Det var bra att stanna upp och få 

tänka till. När jag gjorde det förstod 

jag att det skulle vara bra för mig att 

pröva på att jobba som chef, säger 

hon. 

Efter en tids väntan fick hon be 

utan så mycket 

fakta. Det ligger 

mycket i det som 

står i den. Till exempel 

att det gäller 

att tänka positivt 

och att våga satsa. 

Både manligt och 

kvinnligt tänkande 

behövs på arbetsplatserna. 

Men som kvinna i en mansdominerad 

värld måste 

man kanske anstränga sig 

lite mer och framför allt 

vara väldigt tydlig. 

skedet att personalchefstjänsten var 

hennes. I dag sitter hon med i bolagets 

ledningsgrupp och är ett stöd för 

de andra cheferna i alla personalärenden. 

– Jobbet känns helt rätt för mig. 

Tack vare coachningen fick jag en mer 

stabil grund att stå på i mitt beslut, 

säger hon. text Sara jonerin 

läs mer om karriärcoachning på 

www.sktf.se 

Sitt på den. Den där handen 

som så många duktiga flickor 

räckte upp non-stop i nio år i 

grundskolan medan killarna 

ropade upp svaren. 

tinni ernsjöö rappe tipsar i shortcut om hur kvinnor som 

har en tendens att ta på sig för mycket kan bryta mönstret. 

hur då? 

– Vesna Maldaner skriver 

mycket om att kvinnor och 

män pratar olika språk. 

Exempelvis ställer kvinnor 

ofta frågor som egentligen 

inte är det. Skulle du 

kunna ordna det? är ett 

sätt att på ett artigt sätt 

be en person utföra en viss 

arbetsuppgift. Men för en 

del män är det just bara en 

fråga. Det är något som jag 

själv jobbar mycket med 

fortfarande. 

innehöll 

boken några 

tips och råd 

som är värda 

att ta till sig? 

– Att man 

ska unna sig 

att vara helt 

ledig när man 

är det. De 

flesta kvinnor 

som satsar på 

jobbet gör det fullt ut och 

tar på sig mycket ansvar. 

Gränsen, där det till slut blir 

av alla kvinnor som jobbar arbetar 

deltid. endast 1/10 av männen gör 

detsamma. Källa: SCb 

lEiF JäDErBErg 

cArolinE AnDErSSon 

Svenskar gillar 

att motionera 

Lfriskvård är mycket 

viktigt för att svenskarna 

ska var så effektiva och 

harmoniska som möjligt 

på jobbet. det visar en 

ny undersökning som 

sifo gjort på 

uppdrag av 

företaget 

addici. 

för norrmännen är det 

viktigare att jobba på en 

stilfull och trevlig arbetsplats. 

för danskarna är 

fungerande kontorsmaskiner 

viktigast och för 

finländare arbetsmiljön 

i stort. 

danskarna uppskattar 

gott kaffe mest och 

norrmännen gillar när 

det finns gratis frukt på 

jobbet. 

Tuffare liv 

för unga 

LUnga med dåligt självförtroende 

har svårare 

att klara sig på arbetsmarknaden 

än tidigare generationer. 

Det visar en ny 

avhandling från Göteborgs 

universitet. 

Enligt den är det den 

ökade individualiseringen 

som gör unga mer sårbara. 

Faktorer som familjen, den 

sociala omgivningen och 

den lokala miljön får allt 

större betydelse för hur bra 

man klarar sig. 

Unga har i dag stora 

möjligheter att välja sina 

liv, men pressen på individen 

att göra goda val ökar. 

Läsarrecension: Navigation i en manlig värld 

för mycket, kan vara 

hårfin. Och så att 

inte bli arg när man 

behandlas annorlunda 

än en man. 

Det är ingen idé. Det 

gäller bara att inte 

ge upp, skaka 

av sig, och ta det 

men en klackspark. 

Har man bara 

kompetens och 

erfarenhet har man inget 

att oroa sig för. 



q AnnonS u 


11

n karriärStilar 

Så hittar du 

vad är viktigast för dig? att stiga i graderna, vara 

kreativ, testa många olika saker eller att borra dig in i 

ett specialintresse? ta första steget mot drömjobbet 

och red ut vilken karriärstil just du har. 

D Det 

text Sara jonerin illustration lotta SjöBerg 

12 

et finns mycket att vinna på att 

ägna en stund åt att ta reda på 

mer om den människa du har 

störst möjlighet att lära känna 

under ditt liv: nämligen dig 

själv. Vilka talanger har du? 

Vad är du dålig på? Vad får dig 

att känna engagemang? Vad får 

dig att lessna? Vad 

behöver du för 

att kunna hantera 

stress? Under vilkaomständigheter 

mår du bra och 

kan blomma ut till 

din fulla kapacitet? 

Och sist men inte 

minst, får du det 

du behöver på ditt 

nuvarande jobb? 

Tar man frågorna på allvar är 

de inte helt lätta att svara på. 

Kanske kan det också tyckas 

väl idylliskt att alla kan hitta 

sin plats i yrkeslivet och dessutom 

finna balansen mellan 

jobb och fritid. Men det är fullt 

möjligt, hävdar psykologen 

Per-Olof Eriksson som arbetat 

med livs- och karriärplanering i många år. 

– Det borde vara en rättighet för alla att 

ha ett jobb där man får användning för sina 

talanger och möjlighet att jobba med något 

meningsfullt under förutsättningar som passar 

en, säger han. 

Fakta 

Att leta reda på svaren på några av frågorna 

ovan, vilket är en del av en livs- och 

karriärplaneringsprocess, leder till att du 

lättare kan följa den slingringa vägen mot 

det eftertraktade målet som är ett jobb 

där du: 1) Kan dra nytta av dina talanger 

och förmågor. 2) Jobbar med något du 

tycker är meningsfullt. 3) Har goda förutsättningar 

att göra ett bra 

jobb, det vill säga du slipper 

för mycket negativ stress. 

– Det är viktigt att komma 

ihåg att det som är drömjobbet 

för en person kan vara rena fa- 

san för en annan, säger Per-Olof 

Eriksson. 

Inom livs- och karriärplaneringen 

använder man sig av en 

modell med fyra olika slags karriärstilar. 

Oftast känner de flesta 

igen sig mest i en av karriärstilarna, 

men man kan ha drag av alla. 

Experten vill jobba inom ett 

och samma område, helst hela livet 

och drivs av att skaffa sig allt 

djupare kunskaper och känna sig 

mer och mer säker inom sitt ämnesområde. 

En karriärstil som 

ofta är utmärkande för forskare 

som lär sig allt som finns att veta om ett begränsat 

område. Men även en person som arbetar 

på en kommunal förvaltning och under 

årens lopp skaffat sig ovärderliga kunskaper 

om hur verksamheten fungerar passar in här. 

Hoppjerkan vill ha variation på jobbet 

Livs- och karriärplanering enligt Per-Olof Eriksson 

EGrunden inom livs- och karriärplanering 

bygger enligt Per- 

Olof eriksson på att alla har 

behov av att ha ett jobb… 

Q… med ett intressant innehåll. 

Q… där man får lära sig något. 

borde 

vara en 

rättighet 

för alla att 

ha ett jobb 

där man får 

användning 

för sina 

talanger. 

Q… där man får fatta beslut. 

Q… som ger både självrespekt 

och respekt från omgivningen. 

Q… som ger ett sammanhang 

mellan arbetet och omvärlden, 

det vill säga att det man gör har 

betydelse för någon annan. 

Q… som bidrar till en framtid som 

man vill ha både på det privata 

planet (exempelvis att det ger en 

tillräckligt bra lön) och det allmänmänskliga 

planet (de flesta 

Hoppjerkan 

Variation är nyckelordet för 

hoppjerkan. Han eller hon 

prövar gärna nya saker. Det 

finns ingen röd tråd i hoppjerkans 

val, det viktiga är att 

vara fri och oberoende. Att 

stanna ett helt arbetsliv på 

ett ställe är otänkbart. 

kan exempelvis inte tänka sig att 

jobba med att sälja droger eller i 

porrindustrin). 

Enär är det bra att ägna sig åt 

livs- och karriärplanering? 

Q när man vill utvecklas. 



drömjobbet! 

och vill gärna vara fri och oberoende. 

Han eller hon stannar oftast 

inte längre än två till fyra år 

på samma arbetsplats och byter 

gärna mellan vitt skilda professioner. 

Exempelvis kanske man 

först jobbar som assistent inom 

landstinget, sedan blir reseledare 

och därefter börjar jobba 

inom industrin. Det är vanligt 

att yngre personer anammar den 

här stilen i början av yrkeslivet. 

Karriäristen vill klättra så 

högt som möjligt på karriärstegen 

och är ofta den första man 

tänker på när man hör ordet 

karriär. Han eller hon strävar efter 

makt och vill prestera. Hur länge 

man ägnar sig åt att klättra uppåt 

på karriärstegen varierar. 

Kreatören vill framför 

allt utvecklas och 

lära sig nya saker 

på jobbet. Han eller 

hon drivs av att få 

vara kreativ och behöver 

flytta på sig 

ibland för att trivas, 

ofta när det gått mellan fem 

till tio år. Ofta håller sig han 

eller hon inom samma 

område men skaffar sig 

nya jobb med en annan inriktning. 

Exempelvis socialsekreteraren 

som börjar med 

ekonomiskt bistånd, sedan 

går vidare till att jobba med 

barn och unga och fortsätter 

med missbruksproblematik. 

Han eller hon jobbar hela tiden med människor, 

men byter inriktning då och då. 

Inom livs- och karriärplanering använder 

man sig även av andra metoder än karriärstilar 

för att gräva fram de verkliga talangerna 

Q inför val av utbildning och 

arbete. 

Q inför större omorganisationer 

och hot om arbetslöshet. 

Q när jobbet blivit trist 

rutin. 


Per-olof 

eriksson 

Det som är 

drömjobbet 

för en person 

kan vara 

rena fasan 

för en annan. 

SAmuEl lAzAr-EriKSSon 

Enär är det inte bra? 

och drivkrafterna hos människor. 

Ett sätt att ta reda på vad 

man egentligen vill är att sätta 

upp mål och att i detalj föreställa 

sig sitt drömliv där både jobb 

och privatliv ingår. Det gör inget 

om drömmen är helt orealistisk, 

om man exempelvis kommer 

fram till att man helst vill bo en 

stor lyxvilla och bara jobba två 

timmar i veckan på distans. 

– Då kan man i stället fundera 

över vad den orealistiska drömmen 

symboliserar och hur man 

kan omvandla den till något som 

går att genomföra, säger Per- 

Olof Eriksson. 

En metod för att komma fram till 

vilka talanger och förmågor 

man har är att påminna 

sig om framgångar man 

haft på jobbet eller i 

livet i övrigt. Det behöver 

inte alls vara 

framgångar i andras 

ögon, det viktigaste 

är hur du själv känner 

inför prestationerna. 

– Det kan vara allt 

ifrån att du bakade 

en otroligt god kaka 

när du var femton är 

till ett skidlopp som 

du klarade av trots 

att du bara hade en 

stav, säger Per-Olof 

Eriksson. 

Nästa steg är att 

fundera på hur förutsättningarna 

såg 

ut runt de här framgångarna. 

Hade du till 

exempel förberett dig 

Q när man befinner sig i personlig 

kris, exempelvis skilsmässa 

Q Konfliktsituationer. 

Q på annans uppmaning. 

Q i stället för terapi. 

Eenligt den australienske kar- 

riärkonsulten Paul stevens är 

karriär något som... 

Q… kräver egen aktivitet. 

Q… innefattar saker man är bra på. 

Q… innebär kalkylerade risker. 

noga inför skidloppet och tränat hårt eller 

var förklaringen till segern att du kämpade 

tillsammans med en kompis? 

– Ofta visar det sig att vissa saker är återkommande. 

Då kan man dra slutsatsen att det 

är saker man behöver för att lyckas med det 

Specialisten 

Fördjupning, specialisering 

och att få möjlighet att kunna 

precis allt inom ett avgränsat 

område. Det är vad specialisten 

gillar. Helst vill han 

eller hon syssla med 

samma sak under ett helt 

arbetsliv. 

Q… att man har egna mål och 

tidsplaner. 

Q… kräver att man själv bedömer 

och värderar det man gör. 

Q… ger en upplevelse av framgång. 

Q… ska vara ett pågående äventyr. E 

13 

E


E man förutsatt sig, 

säger Per-Olof Eriksson. 

Ett sätt att lära känna sig själv 

och finna sina drivkrafter är att 

fundera kring sina fritidsintressen. 

Saker som man som vuxen 

valt att göra på fritiden och som 

man uppskattar är ofta vägvisare 

mot drivkrafternas centrum. Men 

det är inte fritidsintresset i sig 

som är det viktiga. Det man ska 

fråga sig är vad det är som gör att 

du till exempel älskar att sjunga 

i kör eller att laga mat, förklarar 

Per-Olof Eriksson. 

– Alla lagar inte mat på samma 

sätt. En del går till delikatessbutiken 

redan på onsdagen, köper oxfilén och 

går och klämmer på den i kylskåpet fram 

tills på fredagen när det är dags att laga till 

den nogsamt planerade måltiden. Andra ser 

Fakta 

Elivs- och karriärplanering kan 

leda till att… 

Q … man söker nytt jobb hos sin 

arbetsgivare. 

Q … man söker nytt jobb hos en 

annan arbetsgivare. 

Q… man utbildar sig. 

14 

på fredag klockan fem att 

det är extrapris på avokado 

och lagar i ett flygande fläng 

till en fantastisk guacamole 

med tacos tillsammans med 

hela familjen. Resultatet blir 

lika bra med båda tillvägagångssätten, 

men det gäller att 

hitta sin stil. 

När man väl gjort en djupdykning 

i sina drivkrafter, talanger 

och behov och funnit 

sin karriärstil är det lättare att 

veta vad som verkligen är ens 

drömjobb. 

– När man gör något som 

man tycker är roligt och som 

man är bra på går det fort och 

lekande lätt. Den enskilde medarbetaren kan 

höja sin produktivitet något grymt, det finns 

studier från Ericsson som visar på en ökning 

med 50 procent, säger Per-Olof Eriksson. F 

När man gör 

något som 

man tycker 

är roligt och 

som man är 

bra på går 

det fort och 

lekande lätt. 

Q… skaffar nya arbetsuppgifter. 

Q… förändrar sitt privatliv. 

Q… inte förändrar något, inser att 

man är nöjd som det är. 

E40 procent hade bytt jobb 

efter tre månader. 

Q En uppföljning av ett livs- och 

Kreatören 

Att växa, utvecklas och att 

hela tiden lära sig nya saker 

inom ett yrkes eller ämnesområde. 

Det är kreatörens 

grej i ett nötskal. För att 

tycka att jobbet är riktigt 

skoj behöver han eller hon 

byta jobb då och då. 

karriärplaneringsprojekt på Skatteverket 

som per-olof Eriksson 

drivit visade att: Tre månader 

efter att personalen avslutat 

programmet var knappt 60 procent 

kvar på samma befattning, 

men hade en handlingsplan för 

Karriäristen 

Maktens berusning taggar 

karriäristen. Han eller hon 

går igång på att få prestera 

och vill gärna kunna styra 

över både sitt eget och andras 

arbete. Därför stävar karriäristen 

hela tiden efter att nå 

allt högre positioner. 

fortsatt livs- och karriärutveckling. 

Drygt 40 procent hade bytt 

jobb, antingen inom myndigheten 

eller gått vidare till en annan arbetsgivare. 

Siffrorna baseras på 

en utvärdering där 650 personer 

ingått. 


q AnnonS u 


15

n traineeutbildning 

en trainee-utbildning för 

tandsköterskor startar på folktandvården 

i örebro landsting. 

det betyder att alla nyexaminerade 

tandsköterskor som 

anställs får en specialskräddad 

introduktionsutbildning. 

– Det är jättebra. Som ny har 

man många frågor och funderingar. 

Det känns också kul att 

det satsas på oss tandsköterskor, 

säger Emma-Maria Svenson 

som är tandsköterske-trainee 

och sedan januari i år anställd 

på folktandvården i Lekeberg 

och på folktandvårdens kundtjänst. 

Under tre dagar får de nybakade 

tandsköterskorna bland annat 

lära sig hur deras äldre kolleger 

ser på sin yrkesroll och lära sig 

hantera stressiga situationer. 

16 

FrÅgViS. emma-Maria Svenson 

är ny på jobbet och drar sig inte 

för att ställa frågor till de mer 

erfarna kollegerna. 

Nybakade tandsköterskor 

tar genväg in i yrkesrollen 

Utbildningen innehåller också 

information om landstingets 

organisation, tandvårdstaxa, 

abonnemangs- och frisktandvård, 

team-tandvård, folktandvårdens 

kundcenter och vad 

det innebär att vara anställd i 

landstinget. 

Diskussionerna om stress är 

något som Emma-Maria Svenson 

fått ut mycket av. 

– Det man verkligen har lärt 

sig är att det lönar sig att låta bli 

att stressa upp sig. Då blir det 

bara fel och man får göra om. 

Så det gäller att behålla lugnet, 

säger hon. 

Rose-Marie Mårfelt, som 

är projektledare för traineeutbildningen, 

berättar att stress 

på jobbet är ett ämne som man 

valt att lyfta fram lite extra. 

– Det pratar vi mycket om. 

Det hjälper ju inte att springa 

snabbare, utan det handlar om 

Här är det bara att sticka ut 

huvudet i korridoren och hugga 

tag i någon. 

emma-maria svenson 

att planera jobbet smartare så 

att man undviker jobbiga situationer. 

Till exempel genom att 

alltid se till att det är påfyllt med 

instrument och tandvårdsmaterial 

på rummet, säger hon. 

Tandläkare och tandhygienister 

har sedan tidigare en 

trainee-utbildning på landsting- 

perSonligt 

Emma-Maria 

Svenson 

EYrke: tandsköterska. 


EFamilj: sambo och en katt. 

Evill göra i framtiden: 

jobba med förebyggande 

tandvård för barn. 

et i Örebro. Något som diskuterats 

under utbildningarna är hur 

man överför tyst kunskap, det 

vill säga sådant som man lärt sig 

efter många år i ett yrke. 

– Det handlar mycket om att 

kommunicera och att finnas 

där och svara på frågor och 

undringar, säger Rose-Marie 

Mårfelt. 

Att det finns ett öppet klimat 

på arbetsplatsen där frågor är 

tillåtna är något som Emma- 

Maria Svenson uppskattar. 

– Om jag ser att någon gör 

på ett visst sätt och som jag inte 

sett förut blir jag nyfiken och 

frågar hellre en gång för mycket 

än en för lite. Så lär man sig 

bäst, tycker jag. Och här är det 

bara att sticka ut huvudet i korridoren 

och hugga tag i någon. F 



AlExAnDEr von SyDow

KArrIÄr i korthet 24 100 

Lön väcker 

starka känslor 

LAnställda känner sällan 

att de kan påverka sin lön 

visar en avhandling från 

Stockholms universitet. 

Men det är något som 

man enkelt kan förändra, 

anser avhandlingsförfattaren 

Teresia Stråberg. 

Det är viktigt att få tillräckligt 

med information 

om vilka kriterier som 

gäller och feedback från 

arbetsgivaren om hur man 

ligger till för att kunna få 

en löneökning. 

– Det inte är summan i 

sig som i första hand har 

betydelse. Utan snarare 

upplevelsen av att man får 

det man förtjänar, säger 

hon, enligt ett pressmeddelande. 

Vägvisare 

för Facebook 

Li dagsläget twittrar runt 

60 kommuner och några 

landsting. många är aktiva 

på facebook. sveriges 

Kommuner och landsting, 

sKl, har gjort en checklista 

för hur arbetsgivare bör 

använda sociala medier. i 

den står att det är okej för 

anställda att skriva om 

jobbet på facebook. Yttrandefriheten 

gäller. men 

användning på arbetstid 

är upp till arbetsgivaren 

att besluta om. 

Graviditet 

”smittar” 

LSuget efter barn smittar 

arbetskamrater emellan. 

Kvinnor blir mest påverkade 

av gravida kolleger 

i samma ålder och med 

samma utbildningsnivå. 

Det 

visar en studie 

gjord av Lena 

Hensvik och 

Peter Nilsson, 

forskare vid Uppsala universitet 

och IFAU, Institutet 

för arbetsmarknadspolitisk 

utvärdering. 

Om en kvinna på arbetsplatsen 

får barn ökar 

benägenheten att skaffa 

barn bland övriga kvinnliga 

anställda med 10 procent 

inom två år. 


Goda chanser att tjäna 

storkovan 

det finns många välbetalda jobb även i offentlig 

sektor. allt om jobbet gräver ner sig i den ymniga 

yrkesfloran i kommuner och landsting och hittar 

jobb som du kanske inte ens har hört talas om. 

EBostadskonsulent, kommunalt 

bostadsbolag, månadslön 46 500 kronor 

EFamiljeterapeut, västsvensk kommun, 

månadslön 36 200 kronor 

EGatuingenjör, mellansvensk kommun, 


Eintegrationssamordnare, 

mellansvensk kommun, 


EKommunchef, sydsvensk 

kommun, månadslön 

70 000 kronor 

EKommunikationstekniker, 

kommunalt energibolag, 


Enäringslivsutvecklare, 

mellansvensk kommun, 

månadslön 41 100 kronor 

EPersonalsekreterare, landsting, 

månadslön 50 100 kronor 

Esystemanalytiker, västsvensk kommun, 


Esäkerhetschef, kommun i östra Sverige, 

53 000 kronor. 

LCristina stenbeck, 

mark levengood och mikael 

Persbrandt. så heter 

grannen på jobbet om 

kontorsanställda i sverige 

får välja. fastighetsbolaget 

Vasakronan 

har låtit över 1000 

personer välja skrivbordsgranne 

bland 

en rad politiker, 

kändisar och företagsledare. 

Sex av tio arbetsgivare tycker 

det är viktigt att personalen 

ser snygg ut och bland de 

sökande är trenden att allt 

fler bifogar foto. 

utseendekraven hårdnar vid lågkonjunktur, förklarar forskaren 

henrietta huzell, karlstads univeristet, i computer sweden 

Stenbeck populäraste skrivbordsgrannen 

cristina 

Stenbeck 

männen arbetar helst 

sida vid sida med styrelseproffset 

Cristina stenbeck 

och skådespelerskan 

jennifer 

aniston. 

Mark 

levengood jennifer 

aniston 

linn loKADoTTEr BoDEll, Tommy pEDErSEn, BuzzphoTo/ScAnpix 

text oScar MagnuSSon 

Kvinnorna väljer mark 

levengood i första hand 

och ger Cristina stenbeck 

och mikael Persbrandt en 

delad andra plats. 

8 procent väljer 

statsminister 

fredrik reinfeldt 

som sin drömskrivbordsgranne 

medan mona 

sahlin väljs av 3 

procent. 

hAnS m KArlSSon 

kronor var den genomsnittliga 

månadslönen i kommunerna 

år 2009. Källa: SCb 

Ekonomer får 

det tuffare 

LEkonomistudenter 

kommer att möta en tuff 

arbetsmarknad. Rekryteringsbehovet 

är mindre 

än antalet utexaminerade 

varje år fram till 2025, 

enligt en rapport från 

Högskoleverket. Antalet 

ekonomjobb ökar, men 

inte i samma takt som 

antalet studenter på ekonomiutbildningarna. 

Även 

bland socionomer räknar 

Högskoleverket med ett 

överskott de kommande 

åren. Bland yrkena där det 

spås bli brist på arbetskraft 

finns bland annat fritidspedagoger. 

Svenskar visar 

arbetsglädje 

Larbetsglädjen växer i 

sverige. under det senaste 

året har landet avancerat 

till plats fem på en 

internationell 

jämförelse 

som konsultföretaget 

ennova gjort. 

undersökningen visar vad 

anställda från 23 länder 

tycker om sina arbetsförhållanden. 

sverige är det 

enda nordiska land som 

visar en stigande arbetsglädje. 

främst är det arbetsglädjen 

inom den offentliga 

sektorn som ökat i 

sverige. 

Kvinnor tar över 

på högskolor 

LI framtiden kommer 

många yrken som kräver 

högskoleutbildning att 

domineras av kvinnor. 

Ekonom, arkitekt och jurist 

är några av dem. 

Allt fler kvinnor läser på 

högskola medan männen 

oftare låter bli. I dag har 39 

procent av kvinnorna och 

31 procent av männen en 

eftergymnasial utbildning. 

Men år 2030 spås andelen 

kvinnor med eftergymnasial 

utbildning stiga till 50 

procent medan männens 

andel bara ökar till 36 

procent, enligt Statistiska 

centralbyrån. 

17

n cV-SKola 

Ett säljande CV 

skriver du ett dåligt cv missar du antagligen 

chansen att övertyga arbetsgivaren om din 

förträfflighet. allt om Jobbet skrev ett cv 

och fick sedan hjälp att göra det bättre. 

se våra misstag – och hur enkelt man 

rättar till dem. 

annonSen 

Miklagård kommun 

handläggare/ 

socialsekreterare 

Miklagård kommun söker: 

Handläggare/socialsekreterare 

Uppdrag 

Utredningsarbete uppdrag: utredningsarbete enl. SOL och LVU enl. 

samt övrigt inom IFO sedvanligt hand- 

sol och lvu samt övrigt inom ifo 

läggningsarbete riktat mot målgruppen 

sedvanligt familjer, barn handläggningsarbete 

och ungdomar 

0 - riktat 20 år. mot målgruppen familjer, 

Du barn kommer och att ungdomar ingå i ett 0–20 arbetslag år. du 

med kommer en samordnare att ingå och i ett fem arbetslag handläggare. 

med Arbetet en samordnare förutsätter naturligt- och fem 

vis 

handläggare. 

att du också är 

arbetet 

van att 

förutsätter 

arbeta 

självständigt. 

naturligtvis att du också är van att 

Kompetens 

arbeta självständigt. 

Socionom med kunskaper i BBiC, 

datorvana För (vårt mer system information: är Procapita 

För mer socialchef information: greta gustafson 

Socialchef 555-555 Greta 555 Gustafson el. fackombud 555-555 

555 el. fackombud Per Persson 555per 

persson 555-555 556 

555 556 

Välkommen till Miklagård! 

FiktiV. Med denna tjänst i tankarna 

skrevs allt om jobbets cV. 

Kommentarer: eVa PÅlSSon, 

rådgivare & Cv-gransKare 

på sKtf direKt 

Fakta 

oScAr mAgnuSSon 

Fler kommentarer till Lisa Albinssons CV 

E”samla alla dina adressupp- 

gifter på ett ställe, förslagsvis 

högst upp i vänstra hörnet.” 

E”Födelseår är fullt tillräckligt, 

du kan stryka övriga siffror i personnumret.” 

E”arbeta gärna in någon 

”din senaste anställning 

som biståndshandläggare 

är intressant när 

du söker jobb som 

socialsekreterare. 

det är denna merit 

som först bör möta 

läsaren.” 

”du behöver inte 

ange att det rört sig 

om ett vikariat.” 

”Fritidsintressen 

kan läggas under 

egen rubrik. Försök 

gärna få en lite mer 

personlig prägel.” 

”Uppgiften om 

löneanspråk känns 

överflödig och kan 

tas bort.” 

blankrad mellan anställningarna 

så blir framställningen lite mer 

läsarvänlig.” 

E”du kan utnyttja hela sidans 

bredd genom att använda följande 

ordning: Årtal -> Arbetsgivarens 

namn ->Titel.” 

lisa Albinsson 

Klövergatan 14 

411 13 göteborg 

CUrriCUlUM viT 

ansTällninGar 

Köksbiträde/servitris på lofthusets värdshus, sommarjobb 

personlig assistent i värnamo kommun, vikariat, arbete med 

syndrom, heltid augusti 2004-februari 2005 

Bemanningsföretaget manpower, arbete i telefonväxlar, rec 

kundtjänst på olika företag i göteborg, vikariat under studie 

lägerledare på avlastningsläger för ungdomar, göteborgs 

2007-2008 

Biståndshandläggare inom socialtjänsten, lundby stadsde 

sommarvikariat juni 2009-augusti 2009. Främst biståndsb 

med fysiska och psykiska funktionshinder. 

UTBildninGar 

medieprogrammet på Finnveden gymnasium, värnamo 20 

Komvux, diverse ämnen, 2004 

Socialantropologi 30 poäng 2005 

Socionomprogrammet, 210 poäng göteborgs universitet 

PersOnliGT/FriTidsinTressen 

har ett stort människointresse och har lätt för att trivas o 

miljöer. i stort sett alla jobb jag haft har jag också arbeta 

mycket olika erfarenheter. 

på fritiden tränar jag ganska mycket, både löpning och g 

har två underbara katter. Jag umgås också mycket med 

hans son). Tycker om att resa. 

E”Placera rubriker efter relevans. 

Du som studerar på socionomprogrammet 

bör placera ’utbildningar’ 

före ’Anställningar’.” 

E”Har du valt inriktning under 

studierna? Ange det i så fall.” 

E”det står inte var du läst 

ÖvriGT 

Talar engelska flytande, uttrycker mig väl i skrift. 

har körkort 

har grundläggande datorkunskaper, bland annat i offic 

löneanspråk: diskuteras 

referenser ges på begäran 

socialantropologi, ange lärosäte 

där du har läst.” 

E”du skulle kunna ha rubrikerna 

’Främsta egenskaper’ eller 

’Sammanfattning och mål’ med 

i ditt cv, förslagsvis högst upp 

ovanför dina utbildningar. 


– så här gör du! 

ae 

personnr: 860311-2511 

mobilnr: 0704-177797 

samt helger 2002-2004 

en kille som har Downs 

eptioner och inom 

r samt sommaren 2007 

stad, helgarebete, 

lsnämnd, göteborg, 

edömningar av klienter 

01-2004 

2006-2010 

ch smälta in skilda sociala 

t med människor, vilket gett 

ympa. Jag gillar också djur och 

vänner och min pojkvän (och 

e-paketet. 

E”Många rubriker har du valt 

att placera under ”övrigt” men 

kan läggas under en egen rubrik, 

exempelvis datorvana och 

språk.” 

E”Beskriv dina kunskaper i 

exempelvis officepaketet och 


”Placera anställningarna 

i omvänd 

kronologisk ordning, 

alltså den 

senaste först.” 

”För att få flyt i texten 

så kan du använda 

dig av aktiva verb 

använd presens för 

nuvarande anställning 

och imperfekt 

för tidigare anställningar.” 

”layouten är proffsigt 

utförd, vilket 

ger ett bra förstaintryck.” 

”du anger att människor 

har gett dig 

många erfarenheter, 

försök gärna formulera 

några exempel 

på detta.” 

andra program. ofta tar man i lite 

i underkant under denna rubrik.” 

Espråkkunskaper: ”Ange att 

dina kunskaper är mycket goda 

i stället.” 

E”ange gärna vilken körkortsklass 

du har.” 

eva Mirsch har granskat tusentals 

cV:n. här ger hon sina 

bästa tips om hur du skriver 

ett cV som tar dig hela vägen 

till drömjobbet. 

Vad skapar det första intrycket 

när en arbetsgivare får ett CV i 

handen? Sannolikt layouten. Var 

därför noggrann med utformningen 

av ditt CV. 

– Det ska vara lättläst och 

man bör inte blanda för många 

typsnitt. Den struktur som 

många CV-mallar har fungerar 

bra, säger Eva Mirsch, 

sedan tio år karriärcoach 

och CV-granskare på 

konsultföretaget Verto. 

Hon råder CV-skrivare 

att inleda med en sammanfattning 

av sina 

yrkeserfarenheter och några 

tankar om vad man har för 

yrkesmässiga mål och ambitioner. 

Själv har Eva Mirsch läst 

otaliga CV:n. Vid många tillfällen 

har hon blivit osäker efter 

läsningen. En fråga som hänger 

kvar i luften är: vad vill den här 

personen egentligen? 

En inledande sammanfattning 

kan då vara det som hjälper 

arbetsgivaren att se den röda 

tråden i ens tidigare arbeten, 

studier och erfarenheter, menar 

hon. 

Ett foto är också ett bra sätt 

för att behålla arbetsgivarens 

Fakta 

eva Mirsch 

Se till att undvika fallgroparna 

det finns några saker man 

ska undvika i ett Cv. eva Mirsch 

tar upp tre saker som du bör 

tänka på: 

Ta gärna med ideellt arbete, 

1 särskilt om du arbetat som 

ledare. Föreningar som kan anses 

kontroversiella eller kan skapa 

frågetecken hos mottagarna 

bör man däremot vara försiktig 

med. 

n cV-SKola 

uppmärksamhet, anser hon. Få 

arbetssökande skickar foton 

med sina CV även om det blivit 

något vanligare under senare år. 

Fotot – som man bör se glad ut 

på – hjälper arbetsgivaren att 

komma ihåg dig. 

En avgörande del i ett CV handlar 

om vad man tidigare jobbat 

med. Eva Mirsch poängterar att 

man ska fokusera på arbetsuppgifter 

– inte arbetsgivare. 

– Vad du har gjort är viktigare 

än på vilken arbetsplats 

SKTF 

du varit. Ta gärna med 

vad du har åstadkommit. 

Något du har lyckats med, 

eller har tagit initiativ till. 

Ofta återkommer 

också frågan om man ska 

skräddarsy CV till varje 

arbetsplats där man söker 

jobb. Söker man jobb inom ett 

brett fält är det bra att precisera 

sitt CV för varje ansökan, menar 

Eva Mirsch. Det medföljande 

brevet ska däremot vara skräddarsytt 

oavsett vilken tjänst man 

söker. 

Omfångsmässigt är runt två 

sidor lagom längd för ett CV, 

åtminstone om man har hunnit 

arbeta på ett antal arbetsplatser, 

menar Eva Mirsch. F 


Fotnot: SKTF har en cv-mall på 

www.sktf.se. Klicka på karriär och 

cv-granskning. 

2att beskriva egna egenskaper, 

exempelvis att man 

är glad, positiv och prestigelös 

blir bara tomma ord och därför 

ointressant för en arbetsgivare. 

Skriv hellre om kompetens och 

kunskap man har som lämpar sig 

väl för tjänsten man söker. 

skriv inte ut referenser. Det 

3 ges i stället på begäran. Den 

man lämnar som referens måste 

ges tid att förbereda sig. 

19

n rekrytering 

olika kommunala verksamheter kräver förstås olika egenskaper. enligt personalcheferna 

väger kompetens tyngre än karaktär när nya medarbetare ska rekryteras. 

Fem chefer svarar 

text liSa allStröM 

Christer 

Lindström 

Titel: personalchef 

i ulricehamn. 

– Att de sticker ut lite, det 

tror jag är viktigast av allt. 

I en liten och trygg kommun 

behöver vi folk som vågar 

tänka nytt och annorlunda 

och som säger vad de 

tycker. Så man inte rullar 

in i den kultur som råder 

inom offentlig verksamhet, 

i den ligger ju att ”statens 

kaka är liten men säker”. 

Det är den inte längre. 

L Hur ska ni lösa det? 

– Vi måste få högre personalrörlighet, 

man kan inte 

sitta i 30 år på samma 

tjänst. Där är ungdomarna 

mycket bättre, de rör ju på 

sig. Framför allt akademikerna, 

de är inne ett par, 

tre år, sedan går de vidare. 

Då beklagar vi oss, men 

egentligen är det jätte 

bra för det driver på lite 

i struktu rerna. 

L vilka grupper saknas? 

– Vi behöver karlar. Jag tror 

att det är en nyckelfråga. 

Det är 84 procent kvinnor 

i vår kommun. Och 70 procent 

av de som läser på 

högskola i dag är kvinnor, 

framför allt inom de yrken 

kommunerna representerar. 

Tidigare var alla chefer 

män och där finns fortfarande 

ett överskott, men 

det kommer att försvinna. 

ulricEhAmnS Kommun 

Lisskulla 

Lindström 

Titel: personaldirektör 

i göteborgs stad. 

– De får inte tro att någon 

annan ska föra deras talan 

utan kunna ta initiativ själva. 

När man söker ett jobb 

ska man vara intresse rad 

av att veta hur arbetsplatsen 

fungerar, tycka att 

det verkar spännande och 

utmanande, inte bara vara 

ute efter trygghet. Man ska 

inte komma till oss för att 

man inte hade något annat 

alternativ. 

L vad ska man tänka på 

vid intervjun? 

– Det är väldigt enkelt: 

man ska vara sig själv. 

Om man förställer sig så 

kommer det fram förr eller 

senare, och det känns ju 

inte bra för någon. 

Det märks om man inte 

riktigt har belägg för det 

man säger, för vi ställer 

följdfrågor och märker 

ganska snabbt om någonting 

är lite ihåligt. 

Men jag är inte så 

orolig för att folk ska bre 

på för mycket, det är det 

väldigt få som gör. De flesta 

är tvärt om alldeles för 

lågmälda. Det är en uppgift 

för oss att se till att 

de är bekväma i intervjusituationen, 

så att de kan 

vara sig själva. De flesta är 

inte speciellt förtjusta i att 

prata om sig själva. 

pETEr SvEnSSon 

Karin 

Bergstrand 

Titel: personalchef 

i malmö stad. 

– Man ska ha rätt utbildning, 

samarbetskompetens 

och vara duktig på att 

kommunicera. Och man 

måste kunna jobba med 

utveckling och samhällsförbättringar. 

Kommunen 

ser annorlunda ut i dag: du 

måste vara kundorienterad 

och uppdragsorienterad. 

Sedan finns det också en 

lägsta godtagbar IT 

kompetens, oavsett yrke. 

L Hur ser du om någon 

har de egenskaperna? 

– Under intervjun letar man 

efter mönster i beteendet. 

Den sökande får beskriva 

exempel ur sitt arbetsliv, 

privatliv eller studietid; hur 

man har tagit sig an saker 

och ting, hur man klarat 

motgångar. Kan man beskriva 

varför man går på 

pumpen ibland så är det 

okej, för då har man insikt. 

L vilken personlighetstyp 

är mest gångbar i dag? 

– Jag tror det handlar om 

att vara bekväm – trygg 

och säker i sin professionella 

roll och inte bli privat. 

Känner man sig inte bekväm 

i sociala situationer 

blir det problem. Det finns 

väldigt få jobb i dag där du 

inte hela tiden finns i ett 

socialt sammanhang. 

Eva 

Frunk-Lind 


i Stockholms stad. 

vilka egenskaper ser du helst hos dem som söker jobb i er kommun? 

– Vi pratar om kompetens 

och engagemang mer än 

om personliga egenskaper. 

Men i vård och omsorg är 

empati viktigt. När det gäller 

omsorgsyrkena har vi 

också högt ställda mål när 

det gäller kvalitet och är 

väldigt angelägna om att 

arbetsmiljön ska utvecklas 

positivt. Inom förskola och 

äldreomsorg är det viktigt 

att få personer med rätt 

kompetens. Där har vi ju 

den könsfördelning som 

alla i vår sektor har, alltså 

en väldigt stor majoritet 

kvinnor. 

– Vi brukar också, oavsett 

var man jobbar, prata 

om förståelse för uppdraget: 

att man jobbar i en 

politiskt styrd organi sation, 

att det finns ett sammanhang. 

Det är viktigt att 

man kan ta in det här med 

omvärlden. 

L är kraven annorlunda 

vid chefsrekrytering? 

– När chefer ska tillsättas 

är det viktigt att de sökande 

är drivande, lojala med 

uppdraget, kommunikativa, 

har lätt för att visualisera 

budskap och visioner 

och se till att budgeten 

hålls. Vi är också angelägna 

om att inte diskriminera 

någon på grund av ålder. 

Anita 

Juntti 


i Kiruna. 

– Bortsett från fackkunskaperna 

vill vi att de ska vara 

positiva och ansvarstagande. 

Man måste ha ett engagemang 

för sitt uppdrag. 

Det gäller alla jobb, från 

vårdbiträde till kommunchef. 

I omsorg en måste 

man ha en känsla för 

människan, alltså empati, 

eftersom arbetet går ut på 

att kunna kommunicera 

och skapa för tro ende. 

L Betyder det att ni 

accepterar sociala brister 

då tekniska jobb tillsätts? 

– Nej, egentligen inte. Den 

sociala delen måste man 

ha överallt, för vilket uppdrag 

man än har så jobbar 

man mot människor och 

i arbetslag. 

L Märker du om någon 

spelar på intervjun? 

– Oftast. Man känner ju 

om människor är sig själva 

eller om de förespeglar 

något de inte är. Oftast 

får man inte helhetsbilden 

utifrån samtal et, utan från 

referens erna. Vi brukar 

också använda oss av 

tester, i dem ingår alltid 

personlighetstest. Men vi 

gör det inte till vård/omsorg 

och lärarjobb, där vi 

rekryterar flera hundra per 

år. Det skulle bli för dyrt. 

20 allt om jobbet nr 3 karriär 2010 

mAlmö STAD 

STocKholmS STAD 

ulriKA hAnnu

Sofia har lärt 

sig att koppla av 

hon är ambitiös – men inte till 

vilket pris som helst. För Sofia 

Svarfvar innebär karriär inte 

att man måste klättra uppåt. 

Ett av de vanligaste orden i det 

här magasinet är karriär, ett 

ord som i mångas öron klingar 

illa. Sofia Svarfvar håller med 

om att det finns icke-charmiga 

associationer. 

– Man tänker på stress, att 

man ska slå sig fram och att man 

måste klättra uppåt. Samtidigt 

är det naturligt att man vill 

utvecklas, att det man gör tas 

tillvara. På så sätt vill jag också 

göra karriär. 

Sofia Svarfvar tillhör kategorin 

unga målmedvetna kvinnor 

som lägger stor kraft på jobbet. 

Inställningen är lätt att förstå. 

Men det finns faror i ett alltför 

stort engagemang i arbetet. 

– Det är att det går överstyr. 

Om man jobbar mycket och inte 

blir sedd kan det leda till en 


negativ spiral som gör att man 

riskerar att få dåligt självförtroende. 

Hur gör man för att inte hamna 

i en sådan dålig spiral? 

– Nätverk är viktigt, att ha några 

på jobbet att prata med om det 

som är jobbigt och vad man 

vill. Att vara en del i teamet på 

jobbet är också viktigt. Och att 

dela med sig av kontakter och 

kunskaper till nya medarbetare. 

Sofia Svarfvar har tidigare på 

sin fritid jobbat med liknande 

frågor som de hon nu jobbar 

yrkesmässigt med. Som handläggare 

med ansvar för global 

ekonomi på Svenska Kyrkans 

internationella avdelning är hon 

fri att styra över både tid och 

jobbets inriktning. På så sätt är 

det ett drömjobb. 

Samtidigt finns svårigheter 

när fritidsintresse och arbete 

smälter samman. När Sofia 

Svarfvar var ny på jobbet arbetade 

hon ”hysteriskt mycket” 

och det har tagit tid att hitta 

balans mellan arbete och fritid. 

Lösningen för Sofia blev att 

Man tänker på stress, att man 

ska slå sig fram och att man 

måste klättra uppåt. sofia svarfvar 

fokusera på det hon verkligen 

var bra på. Den positiva feedback 

hon fick för det gjorde att 

hon lättare kunde släppa andra 

arbetsuppgifter. 

Men hon har också tränat 

och blivit bättre på att vara 

ledig. I somras var hon sex 

veckor i rad på sommarstället i 

Dalsland – den längsta sammanhängande 

semestern hon haft. 

n leVnu 

nÖJD. ambitiös på ett 

rationellt sätt. Så beskriver 

Sofia Svarfvar sig själv. 

här med domkyrkan i 

uppsala i bakgrunden. 

Jobbar du kvar inom Svenska 

kyrkan om fem år? 

– Om jag känner att jag utvecklas 

är det mycket möjligt. Jag 

har vi alla fall inte hittat något 

jobb som är bättre än. 

Ett arbetsledande jobb då? 

Jo, att ta mer ansvar och vara 

mer av en samordnare lockar, 

tycker Sofia Svarfvar. Men det 

finns en baksida som man måste 

vara medveten om. 

– Många chefer blir klämda 

mellan ledningen och medarbetarna. 

Och när man blir klämd 

är det lätt att man trampar på 

någon. F 


perSonligt 

Sofia Svarfvar 

miKAEl wAllErSTEDT 

EÅlder: 32. 

EFamilj: gift. 

EBor: uppsala. 

Earbete: handläggare för frågor 

om global ekonomi. 

Eintressen: friluftsliv och yoga. 

21

n jobba Som cheF 

Leda & förde 

gör jobbet ro 

Många som vill utvecklas på jobbet funderar över om de skulle passa 

som chefer. Maria karlsson och olle tahlén som tagit steget tycker att 

det blivit roligare att jobba – trots mer ansvar och större utsatthet. 

text oScar MagnuSSon foto MatS SaMuelSSon 

’’ 

Det var en glädjeinjektion. Det 

var en härlig resa att se att ett 

arbete kunde vara så roligt”. 

Orden är Olle Tahléns. 

Även om han trivdes som 

fritidspedagog, och senare 

som fritidsledare 

fanns 

det ofta en 

tveksamhet i 

bakhuvudet. 

Har jag gjort 

rätt val? Ska 

jag arbeta 

med detta hela mitt yrkesliv? 

Den riktiga arbetsglädjen 

fanns inte alltid. 

2006, när Olle Tahlén påbörjade 

sin nuvarande tjänst 

som enhetschef på Källängsgården, 

ett fritidshem och 

fritidsgård på Lidingö, förändrades 

något i grunden. Plötsligt blev job- 

hade redan en kortare tid prövat att vara fönerna. Hon arbetade som hemtjänstassistent, 

reståndare för en fritidsgård i Falun, en tid socialassistent, socialsekreterare och en 

som gav mersmak. 

kortare tid även som äldreomsorgschef. 

– Jag ville vidare, ville kunna påverka mer 2007 blev tjänsten som enhetschef för ung- 

och få en möjlighet att leda och utveckla en domsenheten, som handlägger ekonomiskt 

verksamhet. Det ger så mycket att arbeta bistånd för personer i åldern 18–24 år, ledig. 

Vid den tiden arbetade hon 

som socialsekreterare på 

Det som slutligen fick mig att söka var 

samma arbetsplats. 

Till en början var hon 

att jag inte umgicks med någon av dem 

tveksam till att söka. 

privat, då hade jag inte tagit klivet. 

Det handlade inte om chefstjänsten 

i sig, Maria Karls- 

med utveckling av personal, säger han. son sökte en utmaning och lockades av den 

Den glädje i arbetet Olle Tahlén beskriver arbetsledande rollen. Hennes kluvenhet till 

finns även i Maria Karlsson berättelse. Mel- att söka berodde på något annat – om hon 

lan 1998 och 2007 hade hon flera olika tjäns- fick jobbet skulle hon bli chef över sina nuter 

inom Växjö kommun och grannkommuvarande arbetskamrater. 

– Det som slutligen fick mig att söka var 

att jag inte umgicks med någon av dem pri- 

Fakta 

vat, då hade jag inte tagit klivet, säger hon. 

Variationen är den största fördelen med 

Så gör du för att trivas 

chefsrollen, menar Maria Karlsson. 

nonserades ut tvekade han inte att söka. Han ESom chef bör man gilla förändring. 

miljö … 

E 

bet roligt, till och med väldigt roligt. 

Tre egenskaper man bör ha för att trivas – Man vet aldrig vad som händer under 

Olle Tahlén började arbeta som fritidspe- som chef enligt Maria Karlsson: 

en arbetsdag. Det visste jag i och för sig inte 

dagog som 22-åring. Snart upptäckte han att ESom chef måste man vara inlyssnande och när jag var socialsekreterare heller men då 

han var mer sugen på – och kanske även mer ha förmåga att anpassa sitt ledarskap. handlade det mer om de enskilda mötena, 

lämpad för – att jobba strategiskt och med Eman måste kunna vara professionell, både nu är det mycket mer. Leda och fördela ar- 

personalfrågor. När tjänsten på Lidingö an- uppåt och nedåt i organisationen. 

betet, personalfrågor, budget, rehab, arbets- 


la 

ligare 



triVS. Maria karlsson ville ha 

nya utmaningar, men tvekade 

först inför att bli chef. i dag är hon 

glad att vågade anta utmaningen. 

Variationen är 

den största fördelen 

med chefsrollen. 

Leda och 

fördela arbetet, 

personalfrågor, 

budget, rehab, 

arbetsmiljö … 

maria Karlsson, enhetschef 

perSonligt 

Maria Karlsson 

ETitel: Chef för 

ungdomsenheten. 


EFamilj: man och två 

barn. 

EBor: Växjö. 

Eintressen: familjen, 

matlagning och resor. 

23


EDu 

var 32 år när du fick den här tjänsten. 

Hur vet man om man är mogen för att ta en 

chefstjänst? 

– Det är nog svårt att veta innan. Men när 

tillfället kom kände jag att jag var redo. 

Maria Karlssons och Olle Tahléns berättelser 

är i mycket likartade. Båda lockades av 

chefsrollens möjligheter till påverkan. Även 

när det gäller nackdelar är de ganska ense. 

En chef tvingas ta obekväma beslut, är mer 

ensam och gemenskapen i fikarummet blir 

inte lika okomplicerad. 

Samtidigt avdramatiserar de chefskapet. 

Och både Olle Tahlén och Maria Karlsson 

poängterar att det är viktigt att våga pröva 

och att det faktiskt är möjligt att lämna även 

ett chefsjobb. 

Det finns också råd som gör det lite enklare 

att klara av den lite ensamma och utsatta 

chefsstolen. Olle Tahlén delar med sig 

av ett. 

– Den stora insikten för mig var att jag 

måste göra skillnad på min privatperson och 

den jag är i min roll som chef, det är frigörande 

att tänka så. När man får kritik är det 

lätt att reagera med känslor och då är jag 

inte i min roll. F 

Fakta 

Så gör du för att trivas 

Tre egenskaper man bör ha för att trivas 

som chef enligt Olle Tahlén: 

Evara en god kommunikatör, att både kunna 

lyssna och tala. 

Eprofessionalitet, att se skillnad på sin roll 

på jobbet och sig själv som privatperson. 

EFörmåga att tänka strategiskt. 

”Som chef får du vara beredd 

Fundera igenom varför du vill 

ha chefsjobbet och var beredd 

på konflikter. då kan du bli en 

bra ledare, menar psykologen 

anders wahlberg. 

Chefens roll på jobbet är 

Anders Wahlbergs hemmaplan. 

Som psykolog 

och vd på 

konsultbolaget 

Personalpartner 

i Sverige arbetar 

han bland annat 

med utredningar 

om konflikttyngda 

arbetsplatser. 

anders 

wahlberg 

Majoriteten av hans uppdrag 

finns inom offentlig sektor. 

hAnS holmBErg 

En fråga är grundläggande 

om man funderar på att söka 

ett chefsjobb, anser Anders 

Wahlberg. 

– Varför vill jag bli chef? Det 

är den viktigaste frågan. Jag möter 

förhållandevis många som 

inte i första hand söker sig till 

chefsjobbet, utan söker sig bort 

från ett annat jobb. 

Fakta 

Anders Wahlbergs eget 

svar är att den som söker en 

chefstjänst ska vara sugen på 

att utveckla verksamheter och 

medarbetare och dessutom vara 

beredd att lägga mycket energi 

på det. 

Men chefsjobbet är inte en 

förlängning av ens gamla jobb, 

Tänk igenom detta innan du antar utmaningen 

Tre råd från anders 

Wahlberg: 

Ehar jag ett genuint 

människointresse? En 

perSonligt 

Olle Tahlén 

ETitel: Chef på 

Källängsgården. 


EFamilj: ensamstående. 

EBor: lidingö. 

Eintressen: löpning, 

politik och kläder. 

mAgnuS pEhrSSon 

chefsroll handlar om att 

arbeta med människor. 

EKan jag hantera 

konflikter? Som chef 

tvingas man navigera 

mellan ofta oförenliga 

uppfattningar. 

Emånga kommer att ha 

det är ett helt nytt yrke, menar 

Anders Wahlberg. Och det finns 

några förmågor som man bör ha 

om man ska trivas på chefsstolen, 

tror han. Ett genuint människointresse 

är en förutsättning, 

liksom att man accepterar 

att man kommer att hamna i 

konflikter. Som mellanchef, 

vilket är det vanligaste chefsrol- 

åsikter om hur du sköter 

ditt jobb. är du beredd 

på en sådan granskning? 


på konflikter” 

len bland SKTFs medlemmar, 

hamnar man också oundvikligen 

i kläm mellan ledningen 

och de anställdas önskemål 

och viljor. 

En chef blir hårdare granskad 

än andra som arbetar i 

verksamheten. 

– Man måste ställa sig frågan 

om man är beredd på det. 

Anders Wahlberg menar 

att det närmast är att betrakta 

som lögn om en människa 

hävdar att han eller hon inte 

är konflikträdd – det är ytterst 

få som tycker att kritik är 

något trevligt. Och när kritiken 

kommer måste en chef kunna 

hantera den på ett bra sätt, 


Har DiStanS. det är 

viktigt att skilja på vem 

man är privat och i chefsrollen, 

tycker olle tahlén. 

och även se till att kunna 

skilja på sak och person. 

Anders Wahlberg kan 

se mönster när det inte har 

fungerat i relationen mellan 

chef och anställda. Ofta rör 

det sig om chefer som tror att 

man måste veta och kunna allt 

och är rädda för att visa upp 

att man faktiskt inte gör det. 

Anders Wahlberg har mött 

den sortens beteende på flera 

arbetsplatser. 

– I sådana situationer finns 

det chefer som tenderar att fly. 

Exempelvis genom att bara arbeta 

med administration eller 

genom att bemöta kritik med 

ilska. text oScar MagnuSSon 

Mentorskapsprogram 

För en framgångsrik start på ditt 

arbetsliv inom HR och ledarskap 

Unna dig ett halvår fyllt med inspirationsföreläsningar 

om kommunikativt ledarskap, varumärkesbyggande 

och karriärmöjligheter. Samtidigt 

har du tillgång till en mentor som bidrar till din 

personliga utveckling inför steget ut i arbetslivet! 

Mentorskapsprogrammet finns nära dig som 

studerar i Stockholm, Uppsala eller Östersund. 

Välkommen med din anmälan genom personligt 

brev och CV till mentorskap@sktf.se senast den 

1 oktober. 

För mer information och anmälan: 

www.sktf.se/mentorskapsprogram 

25

n utVeckling på jobbet 

Fackets nya fokus 

n Vad har facket egentligen 

med din karriär och yrkesutveckling 

att göra? en hel del, 

anser SktFs ordförande eva 

nordmark. 

På vilket sätt är facket ett stöd 

för medlemmarnas karriär och 

yrkesutveckling? 

– Att göra karriär handlar ofta 

om att förverkliga en dröm. 

Facket lägger grunden som gör 

det möjligt att förverkliga den 

genom att se till medlemmarna 

har schysta villkor på jobbet. 

Det är inte bara när du har problem 

som du ska ha användning 

av facket. 

Hur då? 

– Till exempel genom att jobba 

för att skapa ett gott klimat 

och en god stämning. Om man 

jobbar på en så kallad ”tyst arbetsplats”, 

det vill väga ett ställe 

där man inte vågar säga vad man 

tycker av rädsla för repressalier 

från ledningen kan det vara 

svårt att tala om vad man drömmer 

om. Men det handlar också 

om att skapa ett klimat där arbetskamraterna 

unnar varandra 

att lyckas och gläds åt varandras 

framgångar. 

Men vad gör SKTF rent 

praktiskt? 

– Vi har 14 karriärcoacher som 

finns spridda över hela landet 

som ska vara ett stöd för den 

som känner att ”nu har jobbet 

gått i stå, vad ska jag göra 

här näst?”. På en del 

ställen har SKTF 

också drivit på 

för att få till en 

kompetensinventering, 

det vill säga en kartläggning av 

personalens kunskaper. Det kan 

till exempel röra sig om att ta 

reda på vilka språkkunskaper 

som finns i en arbetsgrupp, vilka 

andra yrken som de anställda 

haft tidigare eller om någon har 

erfarenhet av att vara ledare, 

till exempel från idrottsvärlden. 

Det handlar om att ta till vara på 

vad personalen kan och vad de 

vill vidareutveckla. 

Mer då? 

– Många lokala fackliga företrädare 

fungerar som bollplank 

för medlemmarna. Om man 

får förtroende för honom eller 

henne är det en bra person att 

Det handlar också om att skapa ett klimat 

där arbetskamraterna unnar varandra att 

lyckas och gläds åt varandras framgångar. 

anförtro vad man har ambitioner, 

om till exempel vill 

vidareutveckla sig inom ett visst 

område eller vill ha en ledande 

befattning. 

– Sedan är utvecklingssamtalet 

en viktig del i det här. Där 

har man möjlighet att berätta 

om sina ambitioner och behov 

av till exempel kompetensutveckling. 

Facket ska vara med 

och se till att samtalet blir så bra 

som möjligt. 

Vad gör facket för att se till att 

alla får kompetensutveckling? 

– Det är en jätteviktig facklig 

fråga. SKTF har till exempel 

skrivit ett personalutvecklingsavtal 

för anställda i Svenska 

kyrkan. Enligt det ska arbetsgivaren 

helst sätta av fem dagar 

per anställd och år till kompetensutveckling, 

men alla är 

garanterade två dagar. 

– Centralorganisationen 

TCO, som SKTF är en del av, 

driver också att de som vill ska 

få möjlighet att vidareutbilda 

sig i vuxenålder, både inom 

olika yrkesutbildningar och på 

högskolan. 

Vad gör facket 

för att alla ska 

få möjlighet att 

göra karriär 

och utvecklas i 

sin yrkesroll? 

– Det finns 

mycket fördomar att jobba med 

och mot. På de högsta chefstjänsterna 

finns det exempelvis 

fortfarande för få kvinnor. 

– Själv har jag vågat ta kliv i 

arbetslivet för att andra har sett 

och trott på mig. Det hade varit 

svårt att våga göra det om ingen 

hade trott på mig. Facket har en 

viktig roll att spela för att alla 

ska få möjlighet att göra karriär 

och utvecklas på jobbet. 


26 allt om jobbet nr 3 karriär 2010 

SKTF 

perSonligt 

Eva Nordmark 

ETitel: förbundsordförande 

sKtf. 


EFamilj: man, en son 

och en dotter. 

EFritidsintressen: 

fotboll 

och resor. 

HJälp. Facket hjälper till att 

förverkliga drömmen om att göra 

karriär, säger eva nordmark. 

Fakta 

Detta kan SKTF göra för din karriär 

E14 karriärcoacher finns 

runt om i landet. Av dem 

kan man få samtalsstöd 

och hjälp med att till exempel 

skriva ett cv. 

Elokalt fackligt arbete. 

genom klubben eller avdelningen 

på arbetsplatsen 

kan medlemmarna 

trycka på för att se till 

att kompetensinventeringar 

och kompetensutvecklingsinsatsergenomförs. 

EsKTF jobbar för att 

få in rätt till kompetensutveckling 

i kollektivavtalen. 

EsKTF i form av centralorganisationen 

Tco, driver 

på för att skapa möjligheter 

till kompetensutveckling 

för vuxna. 

EMotverka diskriminering 

i arbetslivet. Exempelvis 

på grund av kön, funktionsnedsättning 

eller etniskt 

ursprung.

KArrIÄr i korthet 22 

Egenskaper som 

ger dig jobb 

LAtt ta ansvar, vara positiv 

och flexibel kan löna sig 

när man söker jobb. TCO 

har med hjälp av Statistiska 

centralbyrån frågat 

arbetsgivare vilka egenskaper 

de värdesätter mest 

när de ska anställa. Nio 

av tio arbetsgivare rankar 

ansvarstagande som den 

absolut viktigaste egenskapen. 

Över hälften anger 

också att det är viktigt med 

flexibilitet, initiativtagande, 

och en positiv attityd. 

De mest negativa egenskaper 

är om den arbetssökande 

är oengagerad, 

negativ och slarvig. 

Läs vad fem personalchefer 

säger på sidan 20. 

Golfande ger 

försprång 

Lden som spelar golf 

eller fotboll har bättre 

chanser att bli kallad till 

intervju. det visar en ny 

studie från linnéuniversitetet 

i Växjö, skriver du 

och jobbet. 

forskaren dan-olof 

roth ville undersöka om 

motion leder till större 

chans att bli kallad 

till en intervju. 8 500 

påhittade jobbansökningar 

skickades 

in. resultatet visar 

att den som berättade 

om sina sportaktiviteter 

hade större chanser att 

bli kallad till intervju. 

men sambandet gällde 

främst sporter som 

fotboll och golf – inte 

simning och löpning. 

Könsmix ger högre löner 

om du vill tjäna mycket 

pengar ska du satsa på 

att skaffa dig ett yrke 

som är vanligt både 

bland kvinnor och män. 

Men ändå viktigare är 

att undvika servicebranschen. 

I de yrken som har de högsta 

lönerna finns ungefär 

lika många kvinnor som 

män. Några exempel på 

sådana yrken är jurister, 

läkare och journalister. 

Det visar en ny avhandling 

från Institutet för social 

forskning på Stockholms 

universitet. 

– Könsblandade yrken 

har högre löner än mans 

eller kvinnodominerade. 

Men man kan också se att 

de kvinnodominerade yrkena 

generellt har lägre löner 

än de mansdominerade, 

säger avhandlingsförfattaren 

Charlotta Magnusson. 

Hennes forskning visar 

också att de sämst betalda 

yrkena finns inom servicenäringen. 

Inte som så ofta 

hävdas inom vård och omsorgssektorn. 

– När man tittar på hela 

gruppen vård och om 

Bakgrund avgör rekryteringen 

LChefer anställer oftast 

personer med samma 

etniska bakgrund som de 

själva har. det visar en 

rapport från institutet för 

arbetsmarknadspolitisk 

utvärdering. att det finns 

få chefer med utländsk 

bakgrund kan vara en orsak 

till de svårigheter som 

många invandrade personer 

möter i arbetslivet. 

sambandet mellan chefens 

etniska ursprung och 

vilka han eller hon väljer 


att rekrytera är starkast 

på små arbetsplatser och 

bland egna företagare, 

men mönstret upprepar 

sig både i privat och offentlig 

sektor. 

forskarna har undersökt 

100 000 arbetsplatser i 

sverige med mindre än 

50 anställda mellan åren 

1997–2006. Personer 

födda i länder utanför 

västvärlden har jämförts 

med infödda och övriga 

invandrade. 

könsblandade yrken har högst löner visar ny forskning. 

sorgsyrken – där exempelvis 

socialarbetare, barnskötare, 

personal assistenter, 

präster och psykologer 

ingår – ligger de bättre till 

än servicebranschen, säger 

Charlotta Magnusson. 

I gruppen serviceyrken 

ingår bland andra butiksbiträden, 

städare, tidningsbud, 

busschaufförer och 

restaurangpersonal. 

avhandlingen visar 

också att löneskillnaderna 

mellan kvinnor och män 

inom könsblandade yrken 

med höga löner är stora. 

Pengar gör ingen lycklig, 

men visst har det en 

lugnande inverkan på 

nervsystemet. 

amerikanskt ordspråk 

Tria satsar på 

digitala medier 

LTria, ett fackligt samarbete 

mellan SKTF, ST 

och Unionen för studenter, 

kommer under hösten att 

lägga mer tid och kraft åt 

att vara aktivt på sociala 

medier. En person ska på 

heltid jobba med att sprida 

information om Tria och 

om facket i allmänhet på 

bland annat facebook och 

twitter. Trias hemsida kommer 

också att få ett lyft. 

Ibland kan de uppgå till så 

mycket som 32 procent. 

Att det ser ut på det viset 

kan delvis förklaras med 

att männens arbetsuppgifter 

ställer krav på många 

tjänsteresor och obetalt 

övertidsarbete. 

– Men det kan också 

ha att göra med att det 

finns föreställningar om 

att kvinnor inte kan satsa 

på jobbet efter att de fått 

barn och därför inte erbjuds 

de tjänster som ger höga 

löner, säger Charlotta Magnusson. 


LKarolinska institutet, 

uppsala universitet och 

stockholms universitet 

finns med på en rankning 

av världens bästa universitet. 

Karolinska 

institutet hamnar 

på plats 42, uppsala 

universitet på plats 66 

och stockholms universitet 

på plats på 79. 

fyra amerikanska 

universitet toppar listan: 

harvard, berkeley, stan- 

procent av föräldrapenningdagarna 

tas ut av männen. 

Källa: SCb 

Lika intressen 

bra för arbetsro 

Lom du vill trivas på 

jobbet så gör du rätt i att 

söka dig till en arbetsplats 

där många har samma 

intressen. det visar en 

undersökning som manpower 

och Kairos future 

har gjort bland 8 000 personer. 

de som har kolleger 

med samma intressen 

uppger att de jobbar effektivt 

och de lägger mindre 

tid på onödigt strul. 

undersökningen visar 

också att gemensamma 

intressen är viktigare för 

arbetsklimatet än till exempel 

könsfördelningen 

eller sammansättningen 

av medarbetarnas bakgrund. 

Många vill ha 

med sin hund 

LMer än varannan hundägare 

skulle ta med sig 

hunden till jobbet om 

de fick. Det visar en undersökning 

vid Statens 

Lantbruksuniversitet, SLU, 

skriver TT. 

204 hundägare har svarat 

på frågor om hunden 

och jobbet. 16 procent 

uppgav att de tar med sig 

hunden på jobbet. Men 

53 procent, uppgav att de 

skulle ta med sig hunden 

om arbetsgivaren tillät det. 

Många arbetsgivare 

uppgav att en 

hund skul 

VoFF! 

le kunna 

bidra till en 

mer social 

och trivsam 

arbetsplats. 

Universitet med på topplista 

moSTphoToS.com 

AlExAnDEr FArnSworTh/ScAnpix 

ford och massachusetts 

institutet of technology 

(mit). På femte plats 

ligger det brittiska universitet 

Cambridge. 

rankningen görs av 

jiao tong-universitetet 

i shanghai och 

bygger bland annat 

på antalet pris som 

universiteten vinner 

samt omnämnanden 

i vetenskapliga tidsskrifter. 

27

n koMPetenSutveCKling 

Vässa dina 

nya insikter ger energi i jobbet. socialsekreteraren 

Maud andersson i tibro fick 

mer arbetsglädje och många värdefulla 

kontakter genom att vara med i kommunens 

utvecklingsprogram. 

Gtext Sara jonerin foto Mikael ljungStröM 

amla hjulspår är något 

man ska undvika 

att fastna i, anser Maud 

Andersson, som jobbar 

med försörjningsstöd i Tibro 

kommun. 

– I det här yrket blir man 

aldrig fullärd. Att lära sig nya 

saker är det som 

gör det 

så roligt 

att jobba, 

säger 

hon. 

Under de senaste 

åren har Maud 

Andersson deltagit 

i utbildningssatsningen 

Samsyn, som 

kommunen varit med och arrangerat. 

Syftet med utbildningen 

är att personalen ska lära sig 

mer om olika psykiska sjukdomar 

och att förbättra samarbetet 

mellan kommunen, vårdcentralerna 

och sjukhusvården. 

Personalen har gått på 18 

föreläsningar utspridda under 

fyra år. De anställda på kommunen, 

vårdcentralen och inom 

den psykiatriska vården har fått 

lyssna till personer som haft 

diagnoser som självskadebeteende, 

psykisk sjukdom och 

Jag har insett att vi inte 

kan göra ett bra arbete 

utan att samarbeta. 

missbruksproblem – eller är 

anhöriga till någon. Men även 

forskare har föreläst om de 

senaste rönen. 

– Själv gick jag ut socialhögskolan 

för ganska många år 

sedan. Därför är det extra spännande 

att få sitta på en föreläsning 

och lyssna på någon som 

lägger fram helt ny forskning, 

säger Maud Andersson. 

En viktig del i utbildningen 

har också varit att få tillfälle att 

diskutera sinsemellan. 

– Det har varit ett fantastiskt 

tillfälle att lära känna varandra. 

Jag har insett att vi inte 

kan göra ett bra arbete utan att 

samarbeta. Och det bygger på 

att man är lite eldsjäl och gillar 

att skapa nätverk, säger Maud 

Andersson. 

Utbildningen har också inneburit 

att personalen fått möjlighet 

att reflektera över sitt eget 

arbete och på så vis göra ett 

bättre jobb. 

– Vi har fått tillfälle att stänga 

av allt annat och både fördjupa 

och bredda våra 

kunskaper. Det är 

verkligen värdefullt, 

säger Maud Andersson. 

Nu är utbildningssatsningen 

slut och det är dags att börja 

använda sig av de nya kunskaperna 

i vardagen. 

– Det känns som att vi redan 

gör det. Och även om jag inte 

minns allt så vet jag var jag ska 

leta efter information, 

säger Maud 

Andersson. F 



kunskaper 


taggaD. Socialsekreteraren 

Maud andersson tar alla 

chanser att förkovra sig 

på jobbet. nyligen har hon 

avslutat en utbildning som 

bland annat handlat om 

psykiska sjukdomar. 

tipS 

Frågor att ställa 

till sig själv 

Eska jag fördjupa de kunska- 

per jag har eller bredda mig? 

Evill jag vara kvar på det jobb 

jag har i dag? 

EOm ja – vad vill arbetsgivaren 

att jag ska lära mig 

mer om? Ta upp frågan om 

kompetensutveckling under 

medarbetarsamtalet, om du 

har ett sådant. Se till att få en 

nedskriven utvecklingsplan 

som beskriver vilka insatser du 

ska ta del av. 

EOm du inte vill stanna på ditt 

jobb, eller inte har något, kan 

du ta kontakt med ett vägledningscenter. 

Sådana finns i de 

flesta större kommuner. leta 

på kommunens hemsida efter 

dem. Där jobbar vägledare 

som har koll på vilka utbildningar 

som finns och om de är 

studiemedelsberättigade eller 

inte, samt vilka yrken som det 

för tillfället är efterfrågan på. 

E en annan källa till kunskap 

är www.utbildningsinfo. 

se. Det är Skolverket 

som står bakomwebbplatsen. 

på den 

finns en 

sökmotor 

som kan 

leta fram 

vuxenutbildningar 

vänd & läs 

Fler TiPs! 

E 

E 

29


tipS 

Fortsättning EEE 

inom olika områden, exempelvis: 

it, ekonomi, frisk- och 

skönhetsvård, transport 

och juridik. utbildningarna 

som plockas fram ges både 

på yrkeshögskolan och på 

högskolan. 

ETänk igenom ditt beslut 

innan du bestämmer dig för 

att plugga, antingen du gör 

det vid sidan av jobbet eller 

ser till att försörja dig på annat 

sätt. 

Evar medveten om att det 

krävs lika mycket tid för distansstudier 

som vanliga kurser. 

Enda skillnaden är att du 

behöver vara mer disciplinerad 

för att ro dem i land. 

EGör en plan för när du ska 

hinna plugga. vad behöver du 

göra avkall på? vem behöver 

du stöd ifrån? om du har 

familj – se till att få acceptans 

för att dina studier både 

kommer att ta tid och kosta 

pengar. 

Källa: mats-olof ors 

”Sug efter ny kunskap 

övervinner det mesta” 

den som inte håller sig à jour 

med det senaste inom sitt 

yrke riskerar att få gå först när 

arbetsgivaren ska spara. det 

hävdar Mats olof-ors, som är 

ordförande i Sveriges vägledarförening. 

I dagens kunskapssamhälle har 

utbildningar en förhållandevis 

kort livslängd. Och även om 

man har en gedigen sådan i 

grunden måste man se till att 

fylla på med nya kunskaper. 

– Det är mycket viktigt för att 

kunna följa med i utvecklingen. 

I dag blir vi hela tiden utmanade 

på olika sätt och man måste 

kunna stå sig i konkurrensen, 

säger Mats Olof-Ors, 

som är ordförande i Sveriges 

vägledarförening. 

En intresseförening vars 

syfte är att stärka studie- 

och yrkesvägledningen i 

landet. 

Han anser att kommunerna 

och landstingen generellt inte 

har hängt med i utvecklingen 

och sett till att ge personalen 

tillräckligt med påfyllning av 

kunskaperna. På den privata sidan 

har man varit snabbare med 

att snappa upp att ny kunskap 

behövs för att kunna konkur- 

Drivkraften att utbilda sig 

besegrar ofta de ekonomiska 

problemen. Det är i alla fall min 

erfarenhet. 

Mats-olof ors 

rera. Både om varor och 

tjänster – men också 

om arbetskraften, anser 

Mats Olof-Ors. 

– Om vi ska ha någon 

utveckling i det här 

landet måste man lära 

sig nya saker hela livet. 

Men tyvärr är det många arbetsgivare 

som inte ser till att vårda 

sin främsta resurs – personalen. 

privAT 

Den som ändå vill se till att 

vara högvilt på arbetsmarknaden 

får förkovra sig på egen 

hand. Men ofta är det ekonomin 

som sätter käppar i hjulen när 

man vill utbilda sig i vuxen 

ålder. Kanske varken vill eller 

kan man ta mer studielån. 

Dessutom har många under sina 

år i arbetslivet hunnit skaffa sig 

höga utgifter. 

– Men drivkraften att utbilda 

sig besegrar ofta de ekonomiska 

problemen. Det är i alla fall 

min erfarenhet, säger 

Mats-Olof Ors. 



KArrIÄr i korthet 

Ingenjör är en 

dröm för många 

LNär svenskarna ska välja 

drömjobbet hamnar ingenjör 

högst upp på listan. 

Det visar en undersökning 

som Manpower gjort i 

samarbete med Kairos 

Future. 

6 400 personer har fått 

svara på vilket av totalt 131 

yrken som är drömyrket. 

Det tre populäraste valen 

är ingenjör, entreprenör 

och författare. 

Men vad är det då som 

lockar? Bara 18 procent 

uppger att drömjobbet är 

kopplat till möjligheten att 

tjäna mycket pengar. 

Det man i stället är 

ute efter är spänning och 

personlig utveckling (67 

procent) samt möjlighet 

till stor personlig frihet (36 

procent). 

Längst ned på listan 

hamnar jobb som kronofogde, 

urmakare och 

manikyrist. 

Högutbildade 

fler i storstäder 

Stockholms stadshus. 

Lde flesta kommuner där 

invånarna har hög utbildningsnivå 

ligger i stockholmsområdet, 

enligt nya 

siffror från statistiska 

centralbyrån. 

de senaste åren har 

andelen högutbildade 

ökat med knappt 1 procentenhet 

per år. i dag har 

23 procent mellan 25 och 

64 år en eftergymnasial 

utbildning längre än tre år. 

det motsvarar 1,1 miljoner 

personer. 

men hur lång utbildning 

befolkningen har varierar 

över landet. störst andel 

högutbildade har danderyds 

kommun med 53 procent. 

lägst andel har eda 

kommun med 8 procent. 


izABEllE wEnnErSTEn 

arbetar du som läkarsekreterare 

och tycker 

juridik är intressant? På 

en nystartad kurs finns 

möjligheten att vidareutbilda 

dig till juridisk 

assistent. 

Kursen innefattar tre kurstillfällen 

på tre dagar vardera. 

Introduktion till juridik, 

hälso och sjukvårdslagen 

samt specialisering beroende 

på arbetsplats ingår 

i kurspaketet som ges av 

konsultbolaget Institutet 

för medicinsk rätt. 

– Bland de uppgifter 

en verksamhetschef ska 

göra är att se till att lagar 

är kända och efterlevs på 

arbetsplatsen. I dag har 

de inte en chans att hinna 

Studenter 

stannar i stan 

LDen som studerar i en 

större stad stannar ofta 

kvar efter högskoleexamen, 

även om man inte får 

jobb på en gång. Det visar 

nya uppgifter från Statistiska 

centralbyrån. Två år 

efter examen bodde 13 000 

studenter som pluggat i 

Stockholm kvar, men bara 

9 000 av dem hade fått 

jobb. Orsaken är att det 

finns fler jobb att söka och 

att möjligheterna till vidareutbildning 

är större. 

med att göra det, säger Ulf 

H Fröberg, vd på Institutet 

för medicinsk rätt. 

Hans tanke med kursen 

är att läkarsekreterare med 

juridisk kunskap ska kunna 

stötta och avlasta sin verksamhetschef 

med kunskap 

om de lagar som är nödvändiga 

att känna till. 

En bra chef ger låg sjukfrånvaro 

LÄr du och dina arbetskamrater 

ofta sjuka? 

det kan vara chefens fel, 

visar ny forskning. Chefen 

spelar nämligen en avgörande 

roll för hur man mår 

på jobbet. den slutsatsen 

kan dras av en undersökning 

från mälardalens 

högskola, som gjorts 

bland 10 000 kommunanställda 

inom vård- och 

omsorg i 60 kommuner. 

enligt undersökningen 

hade kommuner med ett 

47 

Ny juridikutbildning startar 

Självgående 

eftertraktade 

Ltar du egna initiativ och 

håller ordning? då tillhör 

du dem som arbetsgivarna 

älskar. när företaget 

saplo nyligen gick igenom 

3 000 jobbannonser på 

nätsajten monster var 

strukturerad det vanligast 

återkommande ordet följt 

av självgående och prestigelös. 

därefter följde 

orden initiativrik och ansvartagande. 

ord som samarbetsförmåga 

och social kompetens 

finns inte bland de 

20 vanligaste orden. 

läkarsekreterare kan nu vidareutbilda sig inom juridik. 

– Det innebär en klar 

kompetenshöjning och 

att man får en helt annan 

plattform på jobbet, säger 

Ulf H Fröberg. 

Kursen har hittills hållits 

vid fyra tillfällen. Även 

i höst är flera kurser inplanerade. 


Så får du jobbet du är överkvalificerad för 

LMånga har långa högskoleutbildningar 

men får inte 

jobb för att yrkeserfarenheten 

är för liten. Att ta ett 

jobb som man är överkvalificerad 

för kan vara första 

steget in på arbetsmarknaden. 

Men då uppstår nästa 

problem. Arbetsgivaren tror 

inte att man blir långvarig. 

Hur gör man då för att få 

jobbet? Klas Hägglund 

som driver bloggen arbetslos.nu 

ger några råd. 

ESålla kvalifikationer som 

du förmodar att arbetsgivaren 

ryggar för. 

EÖvertyga arbetsgivaren 

Framtiden tillhör 

dem som tror på sina 

drömmars värde. 

eleanor roosevelt, amerikansk 

presidentfru under åren 1933–1945 

utvecklingsinriktat ledarskap 

också ett gott socialt 

klimat och dessutom 

lägre sjukfrånvaro bland 

personalen. 

undersökningen 

pekar 

även på flera 

andra faktorer 

som är viktiga 

för att hålla 

sjukfrånvaron 

nere. till exempel att få 

beröm av chefen och att 

uppmuntras att delta i 

procent av svenskarna mellan 35 och 55 år 

skulle gärna byta jobb om de fick möjlighet 

att vidareutbilda sig under ett år. Källa: tCo 

FrAnK mAy/ScAnpix 

Unga testar 

gärna nya yrken 

Lmånga unga som studerar 

på högskola vill byta 

yrke någon eller några 

gånger under arbetslivet. 

det visar en undersökning 

från sKtf. 

drygt 470 personer 

som ingår i sKtfs högskolepanel 

har svarat 

på en enkät om hur de 

ser på utveckling i arbetslivet. 

majoriteten, 

73 procent, uppger 

att de inte vill ha 

samma yrke under 

ett helt yrkesliv. 

undersökningen visar 

också att unga tycker att 

intressanta arbetsuppgifter 

är det viktigaste när 

man väljer jobb. näst på 

tur kommer bra arbetskamrater, 

personlig utveckling 

och hög lön. 

om varför du är beredd att 

arbeta för en lägre lön än 

dina kvalifikationer medger. 

EFundera igenom hur du 

ska övertyga arbetsgivaren 

om att du kommer att bli 

kvar en längre tid. 

EGör ditt personliga brev 

kort och enkelt. 

viktiga beslut. Ytterligare 

en slutsats är att det är 

viktigt att satsa på hälsofrämjande 

åtgärder på 

arbetsplatsen. 

några exempel 

på sådana 

är medicinska 

hälsokontroller, 

friskvård, 

stödsamtal individuellt 

eller i grupp, arbetsmiljöutbildning 

och arbetsanpassning. 

31 

wiKipEDiA

n arBetSgiVarringar 

Carina fick nystart via 

kommunal gräddfil 

jobbet hade gått i stå och blivit 

för mycket rutin för carina 

jacobsson. Men tack vare ett 

samarbete mellan sex kommuner 

öppnades dörren till en ny, 

spännande tjänst. 

– Det har betytt väldigt mycket 

att ha fått ett utvecklande 

arbete. Jag är fantastiskt glad 

över den här möjligheten, säger 

Carina Jacobsson. 

Efter tio års anställning i 

Svenljunga kommun började 

Carina Jacobsson känna att 

hon skulle vilja göra något nytt. 

Jobbet som nämndsekreterare 

gav inte så mycket längre och 

rastlösheten växte. Hon hade 

hört talas om att man via Medarbetarcentrum 

Sjuhärad, som 

är ett samarbete mellan 

sex kommuner i regionen, 

kunde få prata med en coach 

om hur man har det på jobbet. 

Alltså bokade hon in tid för ett 

samtal. 

– Jag visste inte riktigt vad 

jag längtade efter, men fick en 

del verktyg som hjälpte mig att 

ta reda på det. Det var också 

värdefullt att få berätta om min 

situation för någon och att få 

höra en annan persons syn på 

den, säger hon. 

Medarbetarcentrum Sjuhärad 

fungerar lite som en gräddfil 

Fakta 

Det här är en arbetsgivarring 

Een arbetsgivarring är 

flera arbetsgivare som 

gått samma för att hjälpa 

varandra att rehabilitera, 

omplacera personer som 

hotas av uppsägning eller 

förbättra hälsan hos de 

32 

inför det nya jobbet deltar carina jacobsson i en utbildning på ett konferenscenter. 

utbildningen leds av urkraft som har sitt säte i Skellefteå. 

Jag hade inte mått bra av att 

vara kvar på mitt gamla jobb. 

för redan anställda som vill byta 

jobb. Den som vill byta lägger 

in sitt cv i en databas. När 

sedan någon av kommunerna 

som deltar i samarbetet behöver 

anställa en person tittar man 

anställda, vilket exempelvis 

sker genom att 

personalrörligheten ökar 

(se artikel ovan). 

EMajoriteten av arbetsgivarringarna 

är ideella 

föreningar, har en an- 

Carina jaCobsson 

ställd och omsätter cirka 

1 miljon kronor/ år. 

Eantalet anställda i 

kommuner eller företag 

som är anknutna till 

arbetsgivarringen varierar 

mellan 200 och 140 000, 

efter i databasen om det finns 

någon lämplig kandidat för 

tjänsten. Om inte annonseras 

tjänsten ut, annars går den till 

en internsökande. 

Det är kommunerna Bollebygd, 

Svenljunga, Borås, Tranemo, 

Mark och Ulricehamn som har 

bildat en så kallad arbetsgivarring 

och samarbetar för att 

förebygga sjukfrånvaro hos 

SoFiA SABEl 

men snittet ligger på 

8 000 anställda. 

EMånga arbetsgivarringar 

samarbetar 

med Försäkringskassan,Arbetsförmed- 

de totalt 16 000 fast anställda. 

Verksamheten drivs av Sjuhärads 

kommunalförbund och 

har en budget på 2,5 miljoner 

kronor om året. 

Sedan 2006, då verksamheten 

startade, har 290 personer 

kommit vidare med hjälp av 

medarbetarcentrum. Cirka 

230 personer har bytt jobb, 

runt 50 personer har fått nya 

arbetsuppgifter och 10 personer 

har börjat utbilda sig inom ett 

nytt yrke. 

– Tanken är att en sund, 

frivillig personalrörlighet gör 

hälsan hos de anställda bättre. 

Något som arbetsgivarna också 

tjänar på i och med att sjukskrivningarna 

minskar och 

genom att anställda som trivs 

jobbar mer effektivt, säger 

Claes-Göran Bertilsson, verksamhetschef 

på Medarbetarcentrum 

Sjuhärad. 

Att ett nytt och utvecklande 

jobb gör att man mår bra är 

något som Carina Jacobsson 

skriver under på. Sedan en 

månad tillbaka arbetar hon som 

coach för arbetslösa inom ramen 

för ett treårigt EU-projekt 

som drivs av Mark, Svenljunga 

och Borås kommuner. 

– Jag hade inte mått bra av 

att vara kvar på mitt gamla jobb. 

Det var inget fel på det i och för 

sig, men det gav mig inte det 

jag har behov av. Jag ser väldigt 

mycket fram emot att få chansen 

att jobba med människor på 

mitt nya jobb, säger hon. F 


lingen,företagshälsovården, facket, olika 

utbildningsorganisationer,omställningsorganisationer 

och 

sjukvården. 

Källa: vinnova

aoj_nr3_10_0_3.pdf (Fil) - Tidningen Vision

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?