Elit eller massa? - Lunds universitet - ny startsida

Elit eller massa? 

sid IX–XIII 

LUNDS 

UNIVERSITET 

MEDDELAR 

---------------- 

NUMMER 3 

MARS 2001 

ÅRGÅNG 34 

I 

Försiktig glädje 

på Juridicum 

sid 3

Innehåll 

II II 

Klarar 40-årskrisen 

När forskare fyllt 40 kan de inte längre söka de särskilda 

anslagen för unga forskare. Men Angela Cenci Nilsson 

klarar ”krisen”. Hon gläds åt ett stort anslag till sin 

neuroforskning om Parkinson-sjukas ofrivilliga rörelser. 

Studenter är olika 

Dagens studenter är en brokig samling med skiftande erfarenheter 

och levnadsvillkor. Den unge korridorstudenten klarar 

sig på studiemedlen. Men ensamma mamman får inte 

pengarna att räcka till. LUMs utbildningsserie fortsätter. 

Strategiplanen: Universitetet som människa 

En upplyst tänkare eller en dynamisk mamma? Lunds 

universitet skiljer sig åt rejält när professorn och studentrepresentanten 

beskriver sina drömbilder av det ideala 

lärosätet i människogestalt. 

Strategidebatt: Majestätisk kuliss 

Bilden av Lunds universitet i utkastet till strategisk plan 

är för ensidigt majestätisk, menar sociologen Anders 

Persson i ett debattinlägg. Klyftan mellan fasad och kuliss, 

mellan ledning och golv, riskerar att fördjupas. 

Skendemokratiska samtal 

Utvecklingssamtal borde kallas arbetsledningssamtal, 

tycker Maria Lindgren, LU-forskare. För de handlar sällan 

om medarbetarnas utveckling, utan är styrinstrument 

som används på chefens villkor. 

Hallå Sven Strömqvist… 

…som – tillfälligt – pustar ut efter det stora öppningsevenemanget 

av Europeiska språkåret. Snart väntar nya 

aktiviteter för att sprida kunskap om språkets roller i 

samhällsutvecklingen. 

Philip Sandblom 

Förre rektorn vid Lunds universitet, Philip Sandblom, professor 

em i kirurgi, avled hastigt den 21 februari i Lausanne 

vid 97 års ålder. Dagen efter skulle han och hans hustru Grace 

ha medverkat vid en studentafton i Lund. Philip Sandblom 

var rektor vid Lunds universitet 1957–68. 

– Philip Sandblom var en förunderligt mångsidig och innehållsrik 

människa, skriver rektor Boel Flodgren i sina minnesord. 

Han gjorde stora insatser för Lunds universitet även efter 

sin rektorstid. Rikt begåvad, spirituell, stor ledare för Lunds 

universitet, kosmopolit, konstvän och skönande, framstående 

kirurg och vetenskapsman, spänstig, vital in i det sista och under hela livet i ständigt 

samspel med en älskad hustru, allt detta var Philip Sandblom. 

Philip Sandbloms närmaste är förutom hustrun också fyra barn, samt barnbarn 

och barnbarnsbarn. Begravningsgudstjänsten ägde rum den 13 mars i Domkyrkan. 

Philip Sandblom får också sin grav i Lund. 

III 

VI 

IX 

XII 

XIV 

XVI 

Foto: Per Lindström. 

L UNDS UNIVERSITET 

MEDDELAR 

------------------------------- 

Lunds universitets tidskrift LUM utkom första 

gången 1968. Den når i dag samtliga anställda och 

nästan lika många utanför universitetet. LUM har en 

upplaga på 12.300 ex och utkommer med 11 nr per år. 

Adress: LUM 

Informationsenheten Lunds universitet 

Box 117, 221 00 Lund 

Fax: 046-222 47 11 

Internpost: Hs 31 

E-post: LUM@info.lu.se 

LUM på nätet: http://www.lu.se/info/lum/Lum.html 

Redaktion: 

Britta Collberg, redaktör 

046-222 31 58 

e-post: Britta.Collberg@info.lu.se 

Maria Lindh, insidesredaktör och layout insidor 

046-222 95 24 

e-post: Maria.Lindh@info.lu.se 

Christer Hjort, ansvarig utgivare, informationschef 

046-222 70 08 

e-post: Christer.Hjort@info.lu.se 

Petra Francke, utbildningsjournalist och layout färgsidor 

046-222 03 16 

e-post: Petra.Francke@info.lu.se 

Göran Frankel, forskningsjournalist, 

naturvetenskap och teknik 

046-222 94 58, 

e-post: Goran.Frankel@info.lu.se 

Solveig Ståhl, forskningsjournalist, 

medicin, samhällsvetenskap, humaniora 

046-222 70 16 

e-post: Solveig.Stahl@info.lu.se 

Ulrika Oredsson, journalist 

046 – 222 70 12 

e-post: Ulrika.Oredsson@info.lu.se 

Annonser: 

tomat annonskonsult, tel 046-13 74 00/02, 

mobil 0708-42 11 07, 0708-42 12 66, 0709-30 69 52 

fax 046-13 74 04 

e-post PC. info@tomat.se 

e-post Mac.material@tomat.se 

Prenumerationer, notiser, meddelanden: 

Eva Mattisson: 046-222 70 10 

e-post: Eva.Mattisson@info.lu.se 

Anställda vid LU får LUM gratis. 

Enskilda abonnenter – 225 kr/11 nr. Inbetalas på 

postgirokonto 15650-5 med angivande av 

”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress. 

Adressändring: 

Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vid institutionen 

(motsv). Övriga skickar ändringsuppgifter till 

LUM, gamla adressrutan bifogas. 

Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund 

Nästa LUM: onsdagen den 11 april. Manusstopp: 29 

mars. 

ISSN: 0345-7354 

Omslag: Andrzej Ploski.

En princip 

på spåren 

Nyfikenhet förde henne från Verona till Lund. Här utforskar 

hon mekanismerna bakom Parkinson-sjukas 

ofrivilliga skakningar och darrningar. 

Förmodligen rör det sig om en inlärning som gått snett. När 

kroppen ”lärt sig skaka” kan den inte sluta. Det är ungefär som 

med cykling – har man en gång lärt sig cykla kan man det. 

Neuroforskaren Angela Cenci Nilsson tror hon är en biologisk 

princip på spåren. 

III

IV 

”När en patient har ’lärt sig’ svara på sina läkemedel med ofrivilliga 

rörelser blir reaktionerna permanenta. Hjärnan har lärt sig dem.” 

Angela Cenci Nilsson 

gläds åt ett stort anslag 

på 350.000 kr från 

stiftelsen Thure 

Carlssons minne, som 

gjort att hon kunnat 

sätta upp en egen 

forskargrupp på 

Neurocentrum. 

Som forskare ser man inte fram emot att 

fylla fyrtio, skrattar Angela Cenci Nilsson. 

Fram till dess betraktas man som 

ung forskare och kan söka anslag eller få 

priser som är reserverade just för unga forskare. 

Själv gläds hon åt ett stort anslag, 350.000 kr, 

från stiftelsen Thure Carlssons minne. Anslaget 

har stor betydelse för hennes nybildade forskargrupp 

på Wallenberg Neurocentrum. 

Det är bara namnet, en lätt brytning och en livligare 

mimik som berättar om Angelas sydeuropeiska 

ursprung. Hon kommer från Italien där hon 

utbildade sig till läkare. I slutet av 1980-talet blev 

hon klar med sin specialistutbildning i neurologi och 

arbetade på ett sjukhus hemma i Verona. Italienska 

tidningar rapporterade då entusiastiskt om den 

svenske professorn Anders Björklunds forskning om 

transplantation av nervceller som en möjlig metod 

att behandla Parkinson-patienter. Angela blev intresserad. 

Det här ville hon veta mer om. 

– Jag skrev till Anders Björklund och lyckades 

få en inbjudan att komma till Lund. Men forskning 

var främmande mark för mig. Jag hade en 

klinisk utbildning och hade just sett en laboratorieråtta 

för första gången, berättar hon och ler 

åt minnet. 

Besöket i Sverige var planerat att vara i två år. 

Men det blev mer än så. Angela började en doktorandutbildning 

i neurovetenskap med Anders 

Björklund som handledare. Och med tiden blev 

det både en doktorstitel och ett Nilsson i efternamnet 

– maken är också neurovetare. 

– Jag disputerade 1993. Min doktorsavhandling 

gällde funktionell analys av mekanismerna bakom 

effekterna av transplantat på råttor, berättar hon. 

Angela Cenci Nilsson bestämde sig för att gå 

vidare med den teoretiska forskningen och satsa 

på en karriär i Sverige. 

– Visst saknade jag patientkontakten i början. 

Men jag tyckte inte det gick att kombinera 

läkaryrket med forskning. Tempot är uppdrivet 

och konkurrensen hård – man måste satsa helhjärtat 

för att klara sig i konkurrensen. 

Egen forskarprofil 

I samråd med Anders Björklund byggde hon upp 

en egen forskarprofil och ett eget område. 

– Jag har gått ifrån forskningen kring celltransplantationer. 

Nu försöker jag hitta mekanismerna 

bakom de ofrivilliga rörelserna, dyskinesier, som 

uppstår när Parkinson-patienter behandlas med L- 

DOPA. Symtomen vid Parkinson orsakas av att de 

dopaminproducerande nervcellerna förtvinar. 

Sjukdomen behandlas med L-DOPA, som ersätter 

det naturliga dopaminet. 

– Dyskinesier är en allvarlig komplikation som 

kan vara mer invalidiserande för patienten än 

sjukdomens ursprungliga symtom. Vi har gjort 

mycket intressanta fynd och jag tror att vi är en 

biologisk princip på spåren. 

Angela Cenci Nilssons grupp tittar på genernas 

aktivitet och produkter i den del av hjärnan som 

är skadad vid Parkinsons sjukdom. 

I början har L-DOPA bra effekt men så småningom 

förlorar det förmågan att på ett stabilt sätt 

lindra symtomen och patienten kan snabbt växla 

mellan orörlighet och ofrivilliga rörelser. 

– Vi har byggt upp en ny djurmodell för att studera 

detta och nu har vi sett att den förändrade reaktionen 

på läkemedlet beror på att genaktiviteten 

har förändrats i en del av hjärnan, som heter 

striatum. Det handlar om dramatiska förändringar 

som leder till att det bildas för mycket av vissa 

signalsubstanser, berättar hon. 

Proteiner 

Forskarna har gått vidare och kunnat visa att det var 

små DNA-bindande proteiner (Fos B derivater), 

som låg bakom förändringarna i genaktivitet. Genom 

att blockera uttrycket av fos B-genen i striatum 

kunde de hämma dyskinesier som var en biverkning 

av läkemedlet. 

– Vi har hittat länken mellan genaktivitet och 

dyskinesin. Nu studerar vi hjärnprover från av-

lidna Parkinson-patienter i England och våra 

preliminära resultat stämmer. Liksom hos våra råttor 

innehöll proven höga halter av Fos B-proteiner. 

Angela Cenci Nilsson tror inte att fynden direkt 

kan ligga till grund för nya läkemedel inom 

den närmaste framtiden. 

– Vår forskning går i första hand ut på att förstå 

hur dyskinesin vid Parkinson och liknande 

sjukdomar uppkommer. De förändringar i genaktivitet 

som vi ser hos råttor med dyskinesier 

beror på att mekanismer som ligger till grund för 

inlärningsprocesser i samma del av hjärnan har 

gått snett. Det bildas abnormt mycket av något 

slags minnesmolekyler. Detta förklarar varför 

dyskinesier är så svåra att behandla bort. När en 

patient har ”lärt sig” svara på sina läkemedel med 

ofrivilliga rörelser blir reaktionerna permanenta. 

Hjärnan har ”lärt sig dem”. Tänk på cykling. Den 

som en gång har lärt sig cykla kan cykla, förklarar 

Angela Cenci-Nilsson. Men i det här fallet har 

hjärnans inlärningsförmåga resulterat i sjukdom 

istället för i en färdighet. 

Biologisk princip 

– Det här utgör en biologisk princip som inte varit 

känd tidigare. Och det är ett oerhört spännande 

spår. Vi försöker förstå hur denna ”felaktiga inlärning” 

kan uppstå. Jag tror den kan förklara 

symtom vid andra sjukdomar i hjärnan. Det finns 

t ex läkemedel mot schizofreni som också orsakar 

ofrivilliga rörelser. 

Angela Cenci Nilsson är mycket glad åt det 

stora anslag hon fått. 

– Det räddade mig. Nu kan jag betala doktorander 

och det är nödvändigt för att få fram resultat. 

Det här är som moment 22 – utan anslag 

inga resultat och utan resultat blir det inga anslag… 

Konkurrensen är stenhård och externa 

forskningsfinansiärer spelar allt större roll. 

Fler kvinnor 

Det faller sig naturligt att fråga hur en italiensk 

forskarkarriär hade sett ut. 

– Svårare, säger Angela Cenci Nilsson. I Sverige 

är systemet mer flexibelt och man har större möjlighet 

att starta en egen forskargrupp. I Italien är 

man mer beroende av professorn och har man inte 

en fast tjänst före fyrtio är man ute för alltid. Systemet 

är stelare och vill man tänka om och följa ett 

nytt spår är det oftast svårt att få gehör för sina 

idéer. 

Hon är glad att hon följde impulsen hemma i 

Verona att skriva till Anders Björklund… 

TEXT: S OLVEIG STÅHL 

FOTO: KENNET RUONA 

Angela Cenci-Nilsson 

försöker hitta mekanismerna 

bakom de ofrivilliga 

rörelserna, dyskinesin, hos 

Parkinson-patienter. 

V

TBILDNING 

VI 

Skilda världar 

Mattias Sperlingsson bor på 

korridor och klarar sig bra 

på sitt studiemedel. 

Han började plugga direkt efter gymnasiet. Hon väntade 

femton år. 

Han läser teknik. Hon läser beteendevetenskap. 

Han har inga barn. Hon är ensam mamma. 

Han kan leva på studiemedlen. Hon jobbar extra för 

att få det att gå ihop. 

LUM har träffat Mattias Sperlingsson, 22 år, och Lena 

Helander, 36 år – två helt vanliga studenter i Lund 2001. 

Vissa tror forfarande att alla universitetsstuderande är ungdomsstudenter. 

I själva verket börjar allt fler läsa först i högre 

ålder. 

Mattias Sperlingsson tillhör den mer traditionella kategorin. 

Efter ett collegeår i USA direkt efter gymnasiets naturvetarprogram 

började han läsa teknisk fysik på LTH. Idag går han 

tredje året. Han bor på korridorrum på Delphi och är engagerad 

i internationella utskottet på Teknologkåren. Dessutom 

läser han ekonomi vid sidan om. 

– Teknisk fysik är en bred utbildning, och med ekonomi blir 

möjligheterna på arbetsmarknaden ännu större, säger Mattias. 

Lena Helander läser på andra året på personal- och arbetslivsutbildningen. 

Hennes väg till universitetet har varit mer 

krokig. Efter gymnasiet flyttade hon från hemstaden Lund för 

att gå en textilutbildning i Stockholm. I längden hade hon dock 

svårt att försörja sig inom textil- och modebranschen och sökte 

sig via extrajobb på restaurang in på catering. Cateringfirman 

hon arbetade på specialiserade sig bl a på att ordna maten på 

filminspelningar, Rocktåget och liknande. 

– Där tog jag mer och mer ansvar för cateringpersonalen och 

började på så vis intressera mig för personaladministration, 

berättar Lena. 

Hon träffade en man och fick barn – dottern Matilda. Efter 

en tid separerade hon och pappan, och Lena bestämde sig för 

att inleda ett nytt kapitel i sitt liv. Efter femton år i Stockholm 

flyttade hon hem till Lund igen och började läsa på PA-programmet. 

– Det går jättebra att plugga och ha små barn, säger hon. Det 

är flexibelt. Och man sitter ju ändå alltid hemma om kvällarna 

och då kan man lika gärna läsa. 

Varken Mattias eller Lena tycker att det var ett särskilt stort steg 

att ta att börja på universitetet. Båda har akademisk bakgrund – 

Mattias föräldrar är agronomer och Lenas mamma är lärare och 

hennes pappa forskar i gerontologi, det friska åldrandet. 

När Mattias började läsa teknisk fysik förväntade han sig att 

få en mycket bred naturvetenskaplig grund att stå på. Lena ville 

få motsvarande beteendevetenskapliga verktygslåda. Hittills är

de tämligen nöjda. Lena uppskattar särskilt den goda kontakten 

med lärarna. 

– På Pedagogen får vi förutom betyg även en skriftlig feedback 

på en A4-sida. Det är väldigt konstruktivt. Och det är 

uppiggande att ta fram och läsa om man skulle känna sig nere 

en dag. 

Mattias å sin sida är inte säker på att alla lärare vet vem han är. 

– På föreläsningarna är vi 70–80 studenter och det är kanske 

3–4 som ställer frågor och får kontakt med lärarna. Själv 

frågar jag sällan. I gymnasiet frågade jag hela tiden. Men vid 

30-40 studenter går det någon sorts psykologisk gräns. Man blir 

mer åhörare än deltagare. Då har man bättre kontakt med labbhandledare 

och övningsledare. 

– Jag ser fram emot när vi ska ha valfria kurser. Då blir det 

mindre grupper och bättre kontakt, säger Mattias, som gärna 

skulle vilja få den typ av personliga utlåtanden som Lena får. 

– Fast mycket av det vi sysslar med är ju ren matte och det är 

inte så mycket att snacka om. Det kan man ju t o m rätta själv. Men 

vi har ju också mer resonerande inslag och där skulle det vara bra 

med den typen av respons. Men det skulle förstås ta mer resurser. 

Lärarkontakt 

Mattias funderar över hur studenterna skulle kunna känna sig 

mer sedda. 

– När jag läste på college i USA hade man en lärarkontakt 

som hjälpte till att välja kurser. Något liknande skulle man 

kunna ha här också – någon som följer en. Men frågan är om 

det finns tillräckligt många lärare för det. 

Lena understryker att det är lättare om man jobbar i mindre 

grupper. 

– Har man möjlighet att ha mer dialog på lektionerna är det 

klart att läraren får en bättre bild av vem man är. 

Mattias och Lena har råkat ut både för bra och mindre bra 

pedagoger bland sina lärare. 

– Jag efterlyser ofta anknytning till verkligheten. Istället för 

att bara räkna på en lång ledare och få svaret 56 kan man t ex 

räkna på en kabel till Polen och hur den skulle påverka djurlivet 

i havet. Det händer att lärarna knyter an till verkligheten, 

men det kunde vara mycket mer, säger Mattias. 

Verklighetsanknytning 

Lena tycker att hennes ämnen är lättare att applicera på verkligheten. 

– Verklighetsanknytningen i undervisningen fungerar bra. Fast 

när man läser om olika vetenskapsteorier är det inte alltid lika 

lustfyllt. Det känns rätt långt från det arbetsliv jag har varit ute 

i. Men det är kul ändå och skapar nog en sorts karta i huvudet 

över olika företeelser, påpekar Lena, som tycker att hon har en 

stor fördel av sin livs- och arbetslivserfarenhet i studierna. 

– Jag är så glad att jag inte har börjat plugga förrän nu. Jag har 

annan motivation och disciplin. Med mina ämnen ger erfarenheten 

många fler krokar i huvudet att hänga upp kunskapen på. 

I Mattias klass har de flesta börjat läsa ca ett eller två år efter 

att de slutade gymnasiet. I Lenas klass är åldrarna rätt blandade. 

– Vi är några morsor. Och ingen kommer direkt från gym- Som ensam mamma måste Lena 

Helander jobba extra med catering 

för att få ekonomin att gå ihop. 

VII

VIII 

nasiet. Vi har t ex före detta lärare, en musiker och en som 

jobbat på Perstorp. Trots våra olika bakgrunder har vi 

mycket gemensamt. 

– Inom beteendevetenskaperna är det nog en fördel att 

ha gjort en massa annat, men det är det inte på teknisk fysik. 

Själv var jag bara borta ett år i USA, där jag inte räknade 

så mycket. Jag hann glömma en del av gymnasiematten 

och det tog någon månad innan jag var tillbaka i min gamla 

”matteform”, säger Mattias. 

Senare års undersökningar visar att studenter ofta känner 

att de har lite inflytande över sin utbildning. Mattias 

tycker dock att det fungerar på teknisk fysik. 

– Fast man har inte så mycket inflytande under kursen. 

Men i efterhand har man det i utvärderingarna. Jag tror att 

det påverkar rätt bra. Jag sitter själv i studierådet och utbildningsnämnden 

och tycker att studenterna får gehör där. Problemet 

är det stora flertal som inte engagerar sig. 

Utvärderingar under kursen 

Lena tycker också att studentinflytande fungerar bra på hennes 

utbildning. 

– PA-lärarna har varit fantastiska. Vid kursstarten berättade 

de om de förra utvärderingarna och vad de hade ändrat 

på. Även under själva kursen fick vi utvärdera den. Men 

där bör ju också lärarna på Pedagogen vara föregångare. 

Även om studierna tar upp en rätt stor del av livet hinner 

Mattias och Lena med mycket annat. Mattias är ordförande 

i BEST, Board of European Students of Technology, 

en internationell förening för teknologer i Europa. 

– I förra veckan var jag i Polen. Det var jättekul, men man 

kommer efter i studierna. Förra året var jag med och organiserade 

en sommarkurs i BESTs regi. Det tog mycket tid, 

men jag lärde mig nästan lika mycket på det som på mina 

övriga studier. 

Lena har också fullt upp vid sidan av studierna. Hon tar 

hand om sin fyraåriga dotter och driver dessutom en 

cateringrörelse med en fd kollega. 

– Det går inte att leva enbart på studiemedel om man är 

ensamstående med barn. 

Mattias tycker att man klarar sig bra om man som han bor 

på korridor och inte betalar mer än 2 000 kronor i hyra. Trots 

att Lena har bostadsbidrag och får underhåll för sin dotter 

räcker inte pengarna. Hyran är en stor utgift och sedan äter 

dagisavgifter, hemförsäkringar m m snabbt upp resten. 

– Jag tycker verkligen att CSN borde se över sina premisser 

för studenter som har barn. Jag måste jobba för att få 

det att gå ihop. Men det är ju kul också. 

TEXT: PETRA FRANCKE 

FOTO: KENNET RUONA

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA 

Marcus Zadenius visar böcker som misshandlats av låntagarna. ”Snälla använd inte låneböcker som ost- och 

vinbricka och ta inte med dem i badkaret!” FOTO: Ulrika Oredsson 

UB-bibliotekarie vädjar om respekt : 

– Bada inte med svenska trycket! 

Dagens studenter må vara 

hemmastadda i den digitala 

rymden, men de har dålig 

respekt för det tryckta ordet, 

boken. I alla fall är det 

fler än förr som misshandlar 

sina låneböcker. 

– Använd inte böckerna 

som ost- och vinbricka, ta 

inte med dem i badkaret, 

och, snälla ni, låt bli att spy 

i dem, vädjar bibliotekarien 

Marcus Zadenius. 

Marcus Zadenius har jobbat på 

UB sedan 60-talet, så han har 

ett visst perspektiv när han hävdar 

att omsorgen om låneböckerna 

försämrats. UB har ju det 

nationella uppdraget att för 

framtiden bevara ett exemplar 

av allt som trycks i Sverige. 

Zadenius jobb är att skaffa 

ersättningsex av böcker som 

skadas eller försvinner, och på 

senare år har han fått allt mer 

att göra. 

–Jag förstår inte hur man 

kan bete sig på detta viset – det 

är sanslöst. Det finns märken av 

vinglas, en tjock bok om civilprocessrätt 

har uppenbarligen 

följt med ner i badkaret. Andra 

har hundar fått tugga på. Och 

här framför mig har jag en där 

jag kan ana vad den som läste 

hade ätit till middag, men inte 

fick behålla… 

– Men understrykningar i 

böcker med märkpennor är det 

största problemet. Att läsa en 

sådan bok är inte specellt roligt. 

Betala för 

Böcker som återkommer i det 

här skicket måste låntagaren 

betala för, och Zadenius få tag i 

ersättningsex i den mån det går. 

– Jag har ju mina kontakter 

med antikvariaten, men det börjar 

bli bekymmersamt. Allt färre 

förlag har råd att hålla lager och 

många osålda böcker makuleras 

efter några år. 

Vissa av UB:s låneböcker 

plundras helt sonika på vissa 

avsnitt: 

– Man rycker eller skär ut 

de kapitel man vill ha, och sätter 

sedan tillbaka pärmen i hyllan. 

Jurister och teologer är 

värst, hävdar Zadenius: ”De 

stjäl som korpar”. 

Försvinner i massor 

Tidskrifter är också begärliga 

och försvinner i massor, enligt 

UB-bibliotekarien. 

– Häromåret var det en student 

som lånade 50 årgångar av 

en tidskrift inbunden i nio band. 

Han tog med sig allihop i ryggsäcken 

när han reste söderut på 

semester. Och blev rånad! Vi 

fick 10.000 kr av försäkringsbolaget, 

och kvitto på en polisanmälan. 

Det var ren tur att jag 

kom på ett antikvariat, som råkade 

ha just denna tidskrift. 

–En skärpning vore på sin 

plats! 

BRITTA COLLBERG 

INSIDORNA 

Meritlistor 

till salu 

sid 7 

Pedagogisk 

utbildning 

obligatorisk? 

sid 10 

Sinnlig 

teater om 

fysik 

sid 15

2 

Boel Flodgren och Inge Jonsson i kvalitetsdebatt: 

”Svårt att både förnya 

och slå vakt om traditionen” 

”Ibland kan fakulteter vara mer till 

hinder än till gagn. I vissa fall hade 

det varit mer rationellt att låta någon 

mer insatt person från grannfakulteten 

eller grannuniversitetet 

komma och undervisa”. 

Professor Inge Jonsson stod för uttalandet 

när den vetenskapliga grundkursen 

vid Filosofiska fakulteten inledde sitt tioårsjubileum 

med ett seminarium där 

han tillsammans med rektor Boel Flodgren 

samtalade om kvalitet, tradition och 

förnyelse vid LU. 

Bland annat diskuterades attraktionskraften 

i ett fullvärdigt universitet. Inge 

Jonsson som för Högskoleverket 

utvärderat kvalitetsarbetet vid LU höll 

med Boel Flodgren om att Lunds universitet 

har en fungerande kombination av 

bredd och djup, men påpekade samtidigt 

att det kan vara svårt att både förnya och 

slå vakt om traditionen. 

– Förnyelse sker hela tiden på forskarsidan, 

men organisationen förändras inte, 

sa Inge Jonsson och ställde den retoriska 

frågan om dagens organisation är optimal 

för den samlade kompetensen. 

– Det är nödvändigt att universiteten 

samverkar mer med varandra, särskilt 

när det gäller de sk småämnena, fortsatte 

han och tillade: 

– Jag tycker att universitet borde samarbeta 

mer av egen kraft, utan inblandning 

från departementet. 

Sämre förberedda 

Samtalet berörde också den nya situation 

som har uppstått i och med att fler antas 

till högskolorna. Både Boel Flodgren och 

Inge Jonsson konstaterade att studenterna 

är sämre förberedda för högskolestudier 

idag. 

– Vi måste anpassa systemet efter de 

ungdomar vi har, sa Boel Flodgren, som 

i sin utredning om mångfald vid högskolan 

föreslagit en collegetermin eller ett 

introduktionsår. Det skulle hjälpa studieovana 

studenter att klara av högskolestudierna. 

Inge Jonsson ställde sig tveksam till 

om det är en bra lösning: 

– Det har talats mycket om collegeterminer 

och vetenskapliga grundkurser 

eftersom folk har känt ett behov av en 

bredare bildning, men jag misstänker att 

dessa grundkurser kanske inte ger så 

Inge Jonsson kom till Lund för att 

debattera kvalitetsfrågor i samband med 

att den vetenskapliga grundkursen inledde 

sitt tio-årsjubileum. 

mycket och att det är därför som de inte 

får större genomslagskraft. 

Både Boel Flodgren och Inge Jonsson 

påtalade vikten av humaniora inom universitetet. 

– När jag var ung och läste humaniora 

fick jag höra att jag läste ”galanterivetenskap”, 

för att kunna briljera vid 

middagsbordet, sa Inge Jonsson. Idag tänker 

folk annorlunda och man träffar på 

humanister på långt fler ställen i samhället. 

– Men resursbehoven har också ändrats, 

sa han vidare. För att studera humaniora 

idag behövs mer än en penna och en 

bok. 

Språkcentra 

Slutligen ville Inge Jonsson passa på att 

nämna en av sina käpphästar beträffande 

förnyelse av universiteten: 

– Det brukar alltid komma protester 

från språklärare när jag säger detta, men 

jag tycker att Sverige borde fundera allvarligt 

på den finska modellen med språkcentra 

för språkutbildning och inte för 

språkvetenskaplig utbildning. Det är 

språkfärdigheter som studenterna efterfrågar, 

sa han och fick medhåll av Boel 

Flodgren. 

ULRIKA OREDSSON 

”Universitetsstyrelsen 

bör behålla bredden” 

Lunds universitetsstyrelse vill 

inte minska antalet styrelseledamöter 

från femton till elva, säger 

man i ett svar på en remiss från 

Utbildningsdepartementet. 

Departementet föreslår med hänvisning 

till den statliga utredningen om 

högskolans ledning att antalet medlemmar 

i universitetsstyrelsen begränsas 

till elva för att på så sätt skapa en 

”effektivare ledning med färre särintressen”. 

Men Lunds universitetsstyrelse 

var inte med på noterna vid sitt 

senaste möte, utan ansåg det viktigare 

med bredd i representationen. Enligt 

utredningsförslaget skulle bara två 

lärarrepresentanter sitta med i styrelsen. 

LU-styrelseledamoten Bo Bernhardsson, 

f d chefredaktör för tidningen 

Arbetet, kommenterar frågan 

i en debattartikel i Skånska Dagbladet: 

”Vad är det som säger att ett effektivt 

beslutsfattande också är ett bra 

beslutsfattande? Vad är för övrigt ett 

effektivt beslutsfattande? Så lite diskussion 

som möjligt?” 

Bo Bernhardsson har svårt att se 

på vilket sätt den breda representationen 

för allmänintressena har lett till 

dåliga beslut som gått ut över verksamheten. 

– Vi har haft att fatta svåra beslut, 

bland annat därför att resurserna till 

förfogande har blivit mindre medan 

uppdraget blivit mer omfattande, skriver 

han. 

LU-styrelsens majoritet tyckte 

alltså inte heller att antalet ledamöter 

var avgörande för en styrelses effektivitet. 

Det har större betydelse om ledamöterna 

känner ett starkt engagemang 

för uppgiften, menade man. 

Ledarskap bör utredas 

Utredningen om högskolans ledning 

konstaterar vidare att kraven på det 

akademiska ledarskapet och ledningsfunktionerna 

skiljer sig från vad som 

gäller inom andra statliga myndigheter. 

LU:s styrelse håller med utredarna 

och anser att den långa traditionen 

av kollegial ledning, de studerandes 

särskilda ställning liksom frågor 

som rör universitetets autonomi och 

frihet gör att myndighetsformen behöver 

ses över i en särskild utredning. 

ULRIKA OREDSSON

LTH rankat och omrankat 

Rankning är inne. Således har har civilingenjörsutbildningarna 

vid LTH 

rankats av Moderna Tider och befunnits 

bäst i Sverige i fyra program 

av sju. 

Maskinteknik, Kemiteknik, Väg- och 

vatten och Elektroteknik hamnade i topp 

medan Teknisk fysik hamnade på tredje 

plats av av sex och Datateknik på fjärde 

plats av fem. Det sjunde programmet, 

industriell ekonomi, är så nytt i Lund att 

LTH inte togs med i jämförelsen. 

Bakom tidningens (och Demoscopes) 

rankning ligger intervjuer med över 2 000 

studenter på sista året av sina utbildningar. 

De har fått poängsätta och vikta 

elva parametrar kring sin utbildning. 

Kvaliteten på lärarna bedömdes som allra 

viktigast. 

Goda miljö 

LTH vann främst på sin goda ”miljö” 

(studentliv etc). Generellt uppskattades 

utbildningarna vid LTH som landets tredje 

när det gällde status (efter KTH och 

Chalmers) medan studierna inte fick fullt 

så hög placering. 

Utbildningsansvarig på LTH är vice 

rektor Leif Svensson. 

Är du överraskad: 

– Nej, vi är ganska medvetna om de 

kvaliteter vi har och som i mycket är 

unika i landet. Rankningen visar att dessa 

kvaliteter uppskattas också av teknologerna. 

Vad tror du är orsaken till att LTH 

kommer före högstatusutbildningarna på 

KTH och Chalmers? 

– Vad gäller status tycks den relaterad 

till högskolornas, eller kanske programmens, 

ålder och där har vi svårt att hävda 

oss. Däremot har vi unika fördelar i 

studiemiljön i Lund, en miljö som erbjuder 

både mångfald och överblickbarhet. 

Datateknik och teknisk fysik klarade 

sig inte lika bra. Har man där särskild 

anledning till självkritik? 

– Ja, det är i båda fallen faktorn “studier” 

som drar ner vårt resultat. Rankningen 

understryker problem som vi känner 

till och håller på att åtgärda. Respektive 

utbildningsnämnd håller på med en 

omfattande revision av programmens 

uppläggning för att bättre passa dagens 

teknologer. 

Men Moderna Tider har (tyvärr?) 

inte monpol på sanningen. Rankade har 

civilingenjörsutbildningarna blivit också 

av studentsajten tigo.com, som låtit 

rekryteringsansvariga vid våra största 

företag ranka sina favoriter. 

I det sammanhanget hamnade LTH 

på fjärde plats efter KTH, Chalmers och 

Linköpings tekniska högskola. (Det var 

dock bara 22 procent av de blivande arbetsgivarna 

som tyckte att skolans namn 

hade någon större betydelse när de rekryterade 

civilingenjörer). 

Tigo rankade också ekonomutbildningarna, 

där Ekonomihögskolan i Lund 

kom på tredje plats efter Handels i Stockholm 

respektive Göteborg. (Tigo påpekar 

själva att 71 procent av de tillfrågade 

rekryterarna fanns på 08-nummer.) 

För många avhopp 

Ytterligare en undersökning har Ny Teknik 

gjort. Den handlar om avhoppen från 

civil- och högskoleingenjörsutbildningarna 

och här får LTH en mindre positiv 

placering. Avhoppen är mätta under det 

andra året (hösten 2000) och här är procentsiffrorna 

för LTH (första siffran) jämförda 

med riksgenomsnittet: 

Data 14 10 

Maskin 23 14 

Kemi 19 12 

I en kommentar till denna enkät säger 

Leif Svensson att sifforna undersökts och 

visat sig tämligen riktiga men att man är 

LU bäst i landet på juridik 

Lund är bäst i landet på juristutbildning 

enligt tidskriften Moderna Tider 

som för tredje året i rad rankar 

universitetsutbildningar i Sverige. 

I år var det blivande jurister, journalister 

och civilingenjörer som tillfrågades om 

sina utbildningar. Undersökningen omfattade 

33 olika civilingenjörsutbildningar, 

fem juristutbildningar och fyra journalistutbildningar. 

Totalt intervjuades 2.417 

sistaårsstudenter. 

En tendens är att social miljö värderas 

högt vilket är något som bidragit till 

Lunds fem första platser för både juristoch 

civilingenjörsutbildningarna (se artikel 

här intill). 

Trots första platsen inom juridik så är 

juriststudenterna generellt kritiska och 

tvekar på sitt val av utbildning. Många 

har funderat på att hoppa av och beklagar 

sig över arbetsbelastningen samt bristen 

på kontakter med näringslivet. Ändå 

är det få som valt en annan ort än Lund 

om de skulle välja om. 

LTH blir etta på fyra 

program av sju i 

Moderna Tiders 

rankning men 

kommer på fjärde 

plats i en annan 

undersökning. 

förvånad över att LTH skulle ha fler avhopp 

än genomsnittet, eftersom man inte 

fått några sådana indikationer tidigare av 

examinationsfrekvens eller studieresultat. 

Korsbefruktningar 

En trolig orsak är att studenterna hittar 

andra utbildningar. Den korsbefruktning 

som sker mellan studentkategorierna i 

Lund kan bidra till att detta sker oftare i 

Lund men sker det tidigt att man hamnar 

på rätt ställe är det ju att föredra 

framför sena avhopp. 

Dock är avhoppen ett erkänt problem 

som LTH satt in en lång rad åtgärder för 

att motverka – bl a ”Student success” 

med information och stödundervisning 

redan innan studenterna kommer till 

LTH, introduktion (och enkätkartläggning) 

i samarbete med teknologkåren och 

uppföljningar samt studievägledning till 

alla första terminen. 

MATS NYGREN 

Under 1993 lades juristutbildningen 

om i Lund och prefekt Bengt Lundell 

menar att dessa förändringar nu börjar 

bli mätbara och få positiv effekt. 

– Moderna Tiders rankning visar att 

vi klarar oss bra ur student- och nationellt 

perspektiv, säger han. Men det är bara en 

del av vår verksamhet. 

Juridiska institutionen anser sig inte 

heller färdig med grundutbildningen utan 

arbetar nu med slutet och fördjupningsdelen 

på juristlinjen. 

– Man får aldrig vara nöjd, säger 

Bengt Lundell och menar att det goda 

rankningsresultatet sporrar till att arbeta 

vidare med ytterligare förbättringar. 

M L 

Diskutera universitetsrankning! 

Moderna Tiders chefredaktör Susanna 

Popova och projektledare Erik Zsiga inbjuder 

till debatt 21/3 kl 17-18.30 i hörsalen 

på LTHs kårhus samt 21/3 kl 19- 

21 i Telaris, Juridicum, Lilla Gråbrödersgatan. 

3

4 

LU vill införa avgifter 

för utländska studenter 

Lunds universitet anser det nödvändigt 

att införa avgifter för icke-EESstudenter 

för att kunna finansiera 

en utbyggd högskola i Sverige. 

Det skriver rektor i svaret på utredningen 

”Advantage Sweden - om 

ökad rekrytering av utländska studenter 

till den svenska högskolan” 

(SOU 2000:92). 

Globaliseringen och internationaliseringen 

av den högre utbildningen är ett faktum. 

Det finns starka skäl att säkra och 

stärka Sveriges roll på den internationella 

utbildningsarena där vi redan är ganska 

sent ute, skriver LU. 

Utredningen skulle ha vunnit på att 

belysa internationaliseringen ur ett bredare 

perspektiv, menar LU, och pekar på 

att de stora invandrargrupperna skulle 

kunna utnyttjas bättre. 

LU anser att det behövs en samordning 

och kraftsamling för att göra svensk 

högre utbildning synlig i utlandet. Andra 

länder i Sveriges närhet har ett betydligt 

fastare nationellt grepp. 

Information och marknadsföring av 

svensk högre utbildning föreslås förstärkas 

i samarbete mellan Svenska institutet 

och universitet och högskolor. Huvudansvaret 

måste dock, framhåller LU, ligga 

på varje lärosäte, där kunskaperna om 

utbildningarnas innehåll finns. 

Modest förslag 

Utredningen förslag om att öka rekryteringen 

med 1.000 utländska studenter 

per år under fem år anser LU som modest. 

Australien ställde upp 100.000 som 

mål och det blev 20.000 fler. 

Sverige har ett svagt utbyggt stipendiesystem 

och LU menar att målet bör 

sättas högre än utredningen föreslagit, 

nämligen att tio procent av de 5.000 nya 

studenterna ska kunna få stipendier. Och 

dessa ska hanteras av lärosätena, inte av 

Svenska institutet. 

LU delar uppfattningen att en ökning 

av utländska studenter främst ska ske på 

påbyggnads- och mastersnivå och att 

engelska är det internationella undervisningsspråket, 

även om andra världsspråk 

och svenska kan komma ifråga. 

LU anser det nödvändigt med en internationellt 

gångbar mastersexamen om 

minst 40 poäng. Likaså instämmer LU i 

förslaget att införa enklare regler för 

uppdragsutbildning. 

Utredningen presenterar tre alternativ 

för att finansiera de 5.000 nya helårsstudieplatserna. 

Det första är att avgiftsfriheten 

behålls, utan att staten tillskjuter 

nya medel. Det andra är att staten tillskjuter 

medel. Det tredje är att avgifter får 

tas ut som finansierar platserna samtidigt 

som statliga medel avsätts för stipendier. 

Det första alternativet innnebär att 

utländska studenter tränger undan 

svenska studenter. Utredningen tar inte 

ställning till de bägge andra alternativen. 

Rekryteringsargument 

LU skriver att här ställs viktiga principfrågor 

på sin spets. Avgiftsfria studier 

ger alla människor tillgång till högre studier 

oavsett ekonomiska förutsättningar 

och är ett starkt rekryteringsargument. 

Å andra sidan, skriver LU, införs avgifter 

i allt fler länder. Den högre utbildningen 

fortsätter att expandera trots att 

den reella offentliga finansieringen minskar. 

Urgröpningen av resurser är ett allvarligt 

hot mot utbildningens kvalitet i 

Sverige. Det är nödvändigt att hitta nya 

finansieringskällor. Det är också tveksamt 

om rättvise- och demokratiargument för 

avgiftsfria studier är hållbart, menar man. 

I Sverige har studierna varit avgiftsfria sedan 

50-talet. Detta förhållande har inte i 

någon högre grad medfört en social utjämning. 

För att finansiera en utbyggd högskola 

är det nödvändigt, framhåller LU, 

att införa avgifter för icke EES-studenter 

samtidigt som stipendiemöjligheterna 

utökas. 

CHRISTER HJORT 

Otydligt lagförslag 

om likabehandling 

Lunds universitet har åtskilliga invändningar 

mot lagförslaget om likabehandling 

i högskolan, eftersom det innehåller 

flera otydligheter. En arbetsgrupp under 

ledning av universitetslektor Bengt Lundell 

på Juridiska institutionen har granskat 

förslaget. De tycker att det finns skäl 

att stärka studenternas skydd mot diskriminering 

och motverka diskriminering 

i högskolan genom reglering av området, 

men menar att promemorian med lagförslaget 

inte visar att behovet av reglering 

är så uppenbart att förslagen måste 

genomföras utan ytterligare beredning. 

Uteslutet att 

”ta från rika 

och ge till fattiga” 

Att förstärka vissa utbildningar 

på bekostnad av andra är helt 

uteslutet. 

Detta slås fast i universitetsstyrelsens 

yttrande över Ingemar Linds statliga 

utredning om högskolans styrning 

som är ute på remiss sedan i 

höstas. 

Enligt Ingemar Linds förslag 

skulle humaniora, juridik, samhällsvetenskap 

och teologi få sina resurser 

ökade med 15 procent. För att finansiera 

detta skulle övriga 

vetenskapsområden få sina resurser 

minskade med 5 procent under en 

treårsperiod. 

Allmän fördelning 

Inte helt förvånande avfärdade 

Lunds universitetsstyrelse Linds förslag 

och hävdade istället att en allmän 

resursförstärkning var nödvändig. 

Utredningen föreslår att universitetet 

ska få betalt för antal helårsprestationer 

istället för antal helårsstudenter. 

På så vis får universitetet 

bara betalt för de studenter som fullföljer 

sina studier. 

Vid Lunds universitet tycker 

man att förändringen kan ge en 

ökad flexibilitet för att nå olika mål, 

men påpekar att man måste ta hänsyn 

till att nyordningen kan komma 

att gynna utbildningsprogram framför 

enstaka kurser och att andra 

önskvärda mål som vidare- och fortbildning 

kan komma i skymundan. 

Forskarutbildningen 

Ingemar Lind föreslår vidare att resurserna 

till forskarutbildningen ska 

delas upp i två delar – en för studiestödet 

och en för utbildningskostnaderna. 

Dessutom föreslår han att 

universitetet tilldelas en examenspremie 

på 50 000 kronor per doktorsexamen. 

Universitetet tycker att förslaget 

är bra i princip men menar att 

ersättningsnivåerna måste diskuteras 

och att 50 000 kronor per doktorsexamen 

är alldeles för lite för att 

fungera som stimulansersättning. 

ULRIKA OREDSSON

Skärpt, kunnig, påläst, välformulerad, orädd, aggressiv, hårdkokt, motvalls 

och militant. Det är omdömen som alla gäller Lena Halldenius, nydisputerad 

filosof och tidigare ordförande i Lunds doktorandkår. Hon sitter 

fortfarande med i universitetsstyrelsen och nyligen valdes hon in i regeringens 

nya forskningsberedning. 

– Ja, det är jag och ett antal professorer som sitter där – jag vet faktiskt 

inte riktigt vad jag ska göra – än… 

”Man kan inte vara stridis jämt” 

Lena Halldenius är en tjej som får mycket 

gjort. Under åren som ordförande för 

doktorandkåren (98/99 och 99/00) avslutade 

hon samtidigt sin avhandling i 

praktisk filosofi. Det rörde sig om arbetsdagar 

på 16 timmar. 

– När jag jobbade med kåren existerade 

bara den och när jag sen kom upp hit 

till institutionen ställde jag om helt och då 

var det bara avhandlingen som gällde. 

Den var för övrigt som ett reningsbad – 

från det stridiga till det reflekterande. 

Man kan inte vara stridis jämt. 

På kåren kämpade Lena Halldenius bland 

annat för doktoranders rättssäkerhet. 

Hon tycker att hon bidragit till en ny syn 

på doktorander som personer under utbildning 

med rätt att ställa krav, liksom 

en ny syn på forskarutbildningen som hon 

menar ska ses som en utbildning med ett 

klart definierbart slut. 

Pittbullterrier 

Lena Halldenius är inte rädd för att höja 

rösten och i studentkårens tidning Lundagård 

framställdes hon nyligen som en 

skällande pittbullterrier. Hon skrattar 

gott åt jämförelsen. 

– Men är man tjej och de man talar 

till ofta äldre etablerade män – då måste 

man vara pittbull – annars hör de inte vad 

man säger. 

Hon konstaterar att det fortfarande 

är stor slagsida för den manliga representationen 

i beslutande församlingar men 

Arbetar som: Lärare i praktisk filosofi 

vid Lunds och Göteborgs 

universitet. Projektutvecklare på 

HAREC vid MAS. 

Bakgrund: Jur kand, fil kand. 

Familj: Maken Kjell Eriksson. 

Bor: Lägenhet vid Möllevångstorget 

i Malmö. 

Fritidsintressen: Grafisk formgivning, 

resor. 

tycker inte för egen del att det är någon 

nackdel att vara kvinna. 

– Män är mer intresserade av hierarkier 

och auktoriteter, ser upp till ledare 

samtidigt som de försöker detronisera 

dem för att själva bli chefer. Som kvinna 

slipper jag den kampen, säger hon. 

Hon möter många män i universitetsstyrelsen, 

en plats där hon för övrigt trivs 

bättre än hon trodde hon skulle göra. 

Hon tilltalas av sammanträdets form som 

hon menar är bra för att kanalisera konflikter. 

Hon anser att man allmänt i den 

akademiska världen är rädd för konflikter, 

rädd för att tycka fel och säga emot. 

– Men runt sammanträdesbordet blir 

konflikten ofarlig. Man har ordet, tar 

ställning och säger sitt och det stannar i 

rummet. Det är befriande, säger Lena 

Halldenius som även uppskattar de externa 

ledamöterna i universitetsstyrelsen 

som hon tycker ser till helheten på ett 

annat sätt än övriga ledamöter som i första 

hand bevakar sina egna revir. 

Fåfäng linslus 

För övrigt trivs hon i den akademiska 

världen – frihet är ett viktigt begrepp för 

henne. Hon vill inte ha någon chef över 

sig, inte tillhöra eller ”bli ägd” av någon 

grupp eller sammanslutning och absolut 

inte ta partipolitisk ställning. 

– Folk vill gärna muta in en i särskilda 

fack, säger hon och menar att det möjligen 

är baksidan på ”berömmelsen”. 

För berömd har faktiskt Lena Halldenius 

blivit. Först genom Lunds doktorandkår 

som blivit uppmärksammad i 

hela Sverige och nu även genom radioprogrammet 

”Filosofiska rummet”. Hon 

syns i TV och finns på debattsidorna i 

dagspressen. 

– Jag är en fåfäng linslus, erkänner 

hon glatt. Men visst – vi forskare har ju 

det här med tredje uppgiften också. 

Åklagare 

Lenas Halldenius kom från Falkenberg 

till Lund 1987. Då var hon 19 år och 

hade bestämt sig för att bli åklagare. Med 

sig hemifrån hade hon ett gott självförtroende. 

– Det fanns ingenting som mina för- 

– Jag skäller inte hela tiden. Jag kan skratta också, försäkrar 

Lena Halldenius. 

äldrar inte trodde att jag och min storasyster 

skulle kunna klara om vi bara ville, 

säger hon. 

Men under studierna kom hon att 

intressera sig mer för vad som låg bakom 

lagstiftningen än för själva lagarna. Hon 

fick dåligt svar på den frågan inom juridiken 

så hon vände sig till rättssociologin. 

När hon tog sin jur kand 1992 hade hon 

också 60 poäng i rättssociologi. Funderingarna 

kring rättens roll i samhället 

ledde henne till filosofin – politisk filosofi 

och rättsfilosofi – och till ytterligare en 

examen, fil kand. 

Nu undervisar hon på Filosofiska institutionen 

både i Lund och Göteborg – 

och hon arbetar som projektutvecklare 

för Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning 

vid Institutionen för 

samhällsmedicin på MAS (frågan om 

funktionshinder berörs i hennes avhandling). 

Hoppas på London 

Men för tillfället hägrar London för Lena 

Halldenius. Hon har sökt en postdoctjänst 

vid University of London som hon 

hoppas på i höst. För då skulle även hennes 

man, Kjell Eriksson, forskare i rättssociologi, 

kunna följa med utomlands. 

Och det är viktigt för Lena. 

– Annars åker jag inte, säger hon. 

Men Lund börjar kännas lite trångt – jag 

har nog antagit de flesta utmaningar som 

finns här nu. 

MARIA LINDH 

LUM-profilen 

5

gästkrönikan 

6 

Inte ens den mest obotlige optimist kan med gott samvete övertala 

unga människor att satsa på en framtid som lärare och forskare, skriver 

Klas Malmqvist, ansvarig för forskarutbildningen vid LTH. 

– Utbildningsministern borde visa kurage och föreslå verkligt förstärkta 

fasta forskningsresurser till våra ”forskningsuniversitet” och ökade 

grundutbildningsresurser per student inom högskolan. 

Har universitetet en framtid? 

För att Lunds universitet skall fortsätta 

att spela sin viktiga roll även 

om några decennier krävs att dagens 

begåvade ungdomar under sina studier här 

finner att detta är den bästa av världar. 

Här brinner man för att få fortsätta att 

verka som lärare och forskare! Hur stämmer 

då detta med dagens situation? Vad 

väntar de studenter som idag påbörjar sin 

grund- eller forskarutbildning? Guld och 

gröna skogar när alla 40-talister pensionerats? 

Låt oss se på fakta: Nästan alla högskolor 

i Sverige uppvisar ekonomiska underskott, 

ett antal förtida pensioneringar, 

omplaceringar och även uppsägningar till 

trots. Planerna på att inom LU omfördela 

en av del fakultetsanslagen för offensiva 

insatser inom nya områden har lagts på is. 

Den oberoende nyfikenhetsforskningen, 

som betytt väldigt mycket för stora vetenskapliga 

genombrott, är idag försvinnande 

liten. Dagens verklighet för en forskande 

universitetslärare är att hon/han, med anslag 

erhållna i knivskarp konkurrens, 

måste finansiera sin egen lön, såväl som 

doktorander och tekniskt stöd. De lediga 

tjänsterna efter 40-talisterna innehåller i 

praktiken, förutom en eventuell grundutbildningsdel, 

rätten att själv få finansiera 

sin lön. 

Internationella nätverk 

Bristande basresurser innebär också att 

svenska forskare har svårt att delta i internationella 

nätverk. Till och med nybefordrade 

professorer riskerar att varslas 

om uppsägning. Inom grundutbildningen 

utförs alltmer för mindre medel, i större 

grupper, helst utan laborationer och med 

klara tecken på utbrändhet bland lärarkolleger. 

Detta mönster gäller inte generellt, 

men återfinns även inom traditionellt 

gynnade fakulteter. Stora externa satsningar 

inom strategiska forskningsfält döljer 

här delvis dessa strukturfel, som på sikt 

kan komma att bli förödande. 

Inom LU har de senaste åren skett 

flera positiva förändringar. Befordringssystemet 

har jag som ordförande i en 

lärarförslagsnämnd upplevt som överlag 

lyckosamt. Det har sannolikt bidragit till 

att höja ”moralen” bland lärare i karriären. 

Likaså finns det en genuint positiv 

inställning till att öka andelen kvinnor 

inom akademin. Inom vår egen fakultet 

har arbete med kvalitetsutveckling och 

utvärderingar av såväl grund- och forskarutbildning 

kommit långt och nya idéer om 

pedagogisk excellens slagit rot. LU har 

dessutom nyligen inom flera utbildningsprogram 

fått mycket gynnsam nationell 

studentrankning. Alla dessa goda tecken 

till trots står vi idag ändå inför ett mycket 

allvarligt läge, som innebär att inte ens den 

mest obotlige optimist med gott samvete 

kan övertala unga människor att satsa på 

en framtid som lärare och forskare. 

Visa kurage 

Vad kan universiteten då göra åt denna 

prekära situation? Alla rektorer bör förena 

sig i ett budskap till statsmakterna 

med nödvändiga krav för att fullgöra uppdraget 

som utbildare av bärare av framtidens 

högteknologiska, hållbara och humanistiskt 

välutvecklade samhälle. Utbildningsministern 

borde visa kurage och till 

riksdagen föreslå verkligt förstärkta fasta 

forskningsresurser till våra ”forskningsuniversitet” 

och ökade grundutbildningsresurser 

per student inom högskolan. 

Dessa åtgärder, som gärna kan förses med 

villkor på organiserat samarbete med högskolor 

utan vetenskapsområde, skulle uträtta 

underverk för framtidstro och rekrytering 

inom akademin. 

KLAS MALMQVIST, 

PROFESSOR I KÄRNFYSIK, 

VICE REKTOR FÖR LTH:S 

FORSKARUTBILDNING 

Misstänkt pedofil 

avskedas från LU 

Tjänstemannen vid Lunds universitet som 

misstänkts vara delaktig i den nationella 

barnpornografihärvan sägs upp från universitetet. 

Polis och åklagare är ännu inte 

klara med förundersökningen men universitetets 

datacentral, LDC, har gjort en 

egen undersökning som visar att mannen 

använt sin dator på ett sätt som ”ansetts 

skada Lunds universitet”. Det var i mitten 

av januari som polisen slog till mot 

pedofilnätverket och tjänstemannen vid 

LU stängdes redan då av från sitt arbete. 

Regler för distansarbete 

Lunds universitet har beslutat om regler 

för ”arbete i hemmet” respektive distansarbete 

för den teknisk-administrativa 

personalen. Anställda får vid enstaka tillfällen 

arbeta hemifrån med prefektens 

eller motsvarandes medgivande. Distansarbete, 

dvs att den anställde regelbundet 

arbetar hemifrån en eller flera dagar i 

veckan, medges mer restriktivt. Skälet är 

att LU då har svårt leva upp till sitt ansvar 

för arbetsmiljön. Undantag görs t ex 

för att underlätta för kvinnor att kombinera 

föräldraskap med arbete. 

Mer info på nätet: www.lu.se/pers/ 

Regler/distans.pdf 

Beredskap för besparingar 

Lunds universitet står inför kännbara 

nedskärningar i samband med minskande 

statliga anslag. Det krävs en beredskap 

för att hantera verksamhetsförändringarna 

i besparingarnas spår. Personalenheten 

har på nätet lagt ut universitetets 

handledning för hur man ska hantera s k 

övertalighet. Det är bl a mycket viktigt 

att kontinuerligt inom institutionen eller 

enheten informera, diskutera och följa 

upp det ekonomiska läget exempelvis vid 

personalmöten och arbetsplatsträffar. 

Mer info: www.lu.se/pers/Arbetsratt/ 

otalhand.pdf 

Pilotutbildningen hotad 

Det blir inga ytterligare medel för att driva 

flygplatsen i Ljungbyhed. Regeringen 

har för andra gången avslagit en begäran 

från Klippans kommun om mer pengar 

till flyget. Risken är nu stor att flygplatsbolaget 

inte har råd att fortsätta att betala 

för trafikledningen, vilket innebär att 

Trafikflyghögskolan inte kan bedriva sin 

pilotutbildning. För att förhindra detta 

föreslår kommunstyrelsen att Klippan går 

in med en halv miljon kronor. Även Region 

Skåne, Lunds universitet och F5 AB 

ska bidra med samma summa.

CV-databas för ekonomer 

– en ingång till arbetslivet Meritlistor 

mot avgift 

eller gratis? 

Ekonomistudenter kan nu skriva in sig i den nya CV-databasen som företagen sedan kan 

använda. Frågan är bara vilka företag och till vilket pris. 

Med korv och underhållning på Café 

Holger inbjöds ekonomistudenter 

att skriva in sig i den nya CV-databasen 

Csam. 

Hågade arbetsgivare ska lätt kunna 

botanisera bland studenternas meritlistor, 

eventuellt mot en avgift. 

Stiftelsen Partnerskapet, Ekonomihögskolan 

och Lundaekonomerna har tagit 

initiativet till CV-databasen som fått namnet 

Csam efter trollformeln ”Sesam- öppna 

dig!” i sagan om Ali Baba och de fyrtio 

rövarna. 

Det är tänkt att ekonomistudenterna 

redan i början av studierna ska skriva in 

sina CVn, dvs personliga meritlistor, i 

databasen och därefter komplettera dem 

i takt med att utbildningen fortskrider. 

– Företagen ska kunna gå in och leta 

efter sommarjobbare och framtida medarbetare 

redan innan utbildningen är slut, 

berättar Per Bergknut från Partnerskapet. 

Han hoppas att CV-databasen ska ge 

eleverna konkurrensfördelar och lära 

dem att hantera sig själva professionellt. 

– Det är oerhört viktigt att man lär sig 

att bygga upp ett CV, säger Maggi Nermark 

från stiftelsen Partnerskapet. I 

Sverige är vi inte så duktiga på det som 

man är i USA till exempel. 

Det är tänkt att den nya CV-databasen 

ska bli den första byggstenen i ett 

nytt karriärcentrum där Ekonomihögskolans 

studenter ska få hjälp att ta sig ut 

på arbetsmarknaden. 

– Universitetets arbetslivscentrum 

räcker inte till för våra specialutbildningar, 

säger Per Bergknut, som hoppas 

att karriärcentret ska kunna erbjuda vägledning 

in i arbetslivet så att studenterna 

hamnar på företag som passar just deras 

bakgrund. 

Just nu finns ca 600 studentCVn 

inskrivna på databasen. Lundaekonomerna 

har gett Partnerskapet rätten att 

distribuera de CVn som samlats in för att 

matcha företag och studenter under EEEdagarna 

som hölls nyligen. 

Databasen Csam är en utbyggnad av 

den uppsatsdatabas som ska ersätta ett 

föråldrat system för sökning av examensuppsatser 

på Ekonomiska biblioteket. 

Stiftelsen Partnerskapet bidrar med de 

350 000 kronor som hela systemutvecklingsarbetet 

kostar. 

Stiftelsen bildades med syfte att finansiera 

internationellt utbyte. Mot att 

Partnerskapets fyrtio partnerföretag bekostar 

gästprofessurer, seminarier och 

stipendier, får de anslutna företagen hjälp 

med rekrytering och kompetensutveckling. 

Dessutom stimuleras regionens 

näringsliv i ett längre perspektiv av 

närheten till en ekonomihögskola med 

hög kvalitet, anser man. För att bli ett 

partnerföretag betalar företagen mellan 

50.000 och 100.000 kronor om året. 

– Utbytet måste vara ömsesidigt, säger 

Per Bergknut. Det är ingen som villkorslöst 

släpper ifrån sig pengar. 


På Stiftelsen Partnerskapet 

funderar man på om man ska 

ta betalt av företag som inte är 

anslutna till Stiftelsen för att 

använda sig av databasen 

Csam. 

– Det är i första hand finansiärerna, 

dvs stiftelsen Partnerskapets 

fyrtio partnerföretag som kommer 

att ta del av studenternas CVn, säger 

stiftelsen VD Per Bergknut. Men 

det kan bli så att övriga företag måste 

betala för att använda tjänsten. 

– Det är något av ett dilemma, 

fortsätter han, för om inte fler företag 

än de fyrtio partnerföretagen får 

tillgång till studenternas CVn blir 

det inte attraktivt för studenterna 

att skriva in sig där. Och om andra 

företag får tjänsten gratis kan det 

hända att partnerföretag förlorar 

intresset för att betala in pengar till 

stiftelsen, även om de flesta villkorslöst 

har gått in för att stödja 

Ekonomihögskolans utveckling. 

Per Bergknut anser att det bästa 

hade varit en CVdatabas som är 

öppen för alla, men när universitetets 

resurser tryter får man söka sig 

nya vägar. 

– Om stiftelsen tar på sig att förmedla 

CVna så kommer pengarna 

åtminstone universitetet tillgodo, 

säger han. Alternativet är att privata 

bemanningsföretag förmedlar 

studenternas CVn och stoppar 

pengarna i egen ficka. 

Hjälpa studenter 

Olof Arwidi, rektor på Ekonomihögskolan 

har inte deltagit i några 

diskussioner om att ta betalt av företag 

eller inte. 

– Men det intressanta med ett 

karriärcentrum är att hjälpa studenterna 

in i arbetslivet. Och Ekonomihögskolan 

har absolut inte något 

intresse av att tjäna pengar på en 

CV-databas, säger Arwidi som 

dock kan tänka sig att man för att 

täcka kostnaderna tar betalt av de 

företag som utnyttjar CV-databasen. 

UO 

7

utbildning 

8 

Strängare krav 

för examensrätt 

Vetenskapens trovärdighet och 

god forskningssed ska värnas. 

Det framgår av en ny stadga i 

högskolelagen från och med 

den 1 januari 2001. 

Ytterligare en bestämmelse har tillkommit; 

att tillstånd att utfärda examina 

kan lämnas bara om utbildningen 

uppfyller de krav som ställs 

på grundläggande högskoleutbildning 

enligt första kapitlet i högskolelagen 

och de särskilda krav som regeringen 

föreskriver. 

Enligt bestämmelsen skall det 

dessutom finnas ett rikstäckande 

perspektiv allmänt intresse av att ett 

examenstillstånd utökas. 

Kraven inte uppfyllda 

I högskolelagen har också från och 

med den 1 januari 2001 införts en 

ny bestämmelse om förfarandet i fall 

då de allmänna eller särskilda kvalitetskraven 

att utfärda examen inte 

längre är uppfyllda. 

Förfarandet syftar till att bristerna 

skall avhjälpas, men ytterst kan 

det enligt bestämmelsen bli fråga om 

ett beslut av Högskoleverket som 

innebär att en högskola inte längre 

får utfärda en viss examen. De examina 

som berörs i den nya bestämmelsen 

är dels generella examina i ett 

visst huvudämne eller med en viss inriktning, 

dels yrkesexamina. 

Återkallelsebeslut 

Enligt bestämmelsen får högskolan, 

även om det meddelas ett beslut om 

att examenstillståndet återkallas, 

fortsätta att examinera studenter 

som redan före tidpunkten för beslutet 

har påbörjat sin grundläggande 

högskoleutbildning vid högskolan. 

En förutsättning för detta är 

dock att utbildningen omfattar ett 

program eller en kurs som kan leda 

fram till en sådan examen som 

återkallelsebeslutet avser. 

För bestämmelsernas exakta lydelse, 

se juridiska enhetens hemsida 

för nyhetsbevakning www.lu.se/ 

jurenh/INTERN/faq.html 

All utbildning ska granskas 

I vår drar Högskoleverket igång sin 

stora satsning på att granska all 

grund- och forskarutbildning i 

Sverige. Bara i år rör det sig om cirka 

300 bedömningar. 

Alla utbildningar ska kvalitetsbedömas 

vart sjätte år. De som inte håller 

måttet kan få sina examensrättigheter 

indragna. 

Det som ska bedömas är bl a studenternas 

förkunskaper, lärarkompetens, forskningsanknytning, 

hur undervisningen går 

till, examinationsformer och studieresultat. 

Utvärderingarna görs av bedömargrupper 

som består av fem personer – fyra 

ämnesexperter och en student. En ny 

bedömargrupp utses för varje område 

som ska utvärderas. 

En viss miniminivå 

Högskoleverket kontrollerar att utbildningarna 

lever upp till en viss miniminivå 

– den nivå som krävs för att utbildningen 

ska ha examensrätt. Om utbildningen 

inte når upp till den nivån kan 

examensrätten dras in, något som är 

Så här går utvärderingen till: 

• Högskoleverket och lärosätet stämmer 

av utvärderingsmodell och tillvägagångssätt. 

• En extern bedömargrupp utses av 

Högskoleverket i samråd med lärosätet. 

• Lärosätet genomför en självvärdering. 

• Bedömargruppen granskar och analyserar 

underlagsmaterialet. 

• Bedömargruppen genomför ett 

platsbesök 

Dessa ämnen ska granskas: 

2001: Ekonomi-, medie- och datautbildningar 

samt matematik, teologi, lingvistik, 

klassiska och nordiska språk. 

2002: Högskoleingenjörsutbildningar, 

kemi- och miljöutbildningar, historia 

och diverse språkutbildningar. 

2003: Geovetenskapliga ämnen, 

orientaliska språk, beteendeveteskap, 

psykologutbildningar och barn- och 

ungdomsvetenskap. 

2004: Tandläkarutbildningar, arkivoch 

biblioteksstudier, filosofi, germanska 

och romanska språk, engelska, konstvetenskap. 

2005: Civilingenjörsutbildningar, bio- 

unikt för det 

svenska utvärderingssystemet. 

– Det är viktigt 

att vi har 

sanktionsmöjligheter, 

annars 

riskerar utvärderingarna 

att bli 

ett uddlöst instrument, 

säger 

universitetskansler 

Sigbrit Franke. 

Utvärderingarnas roll är dock inte 

bara att kontrollera, utan framför allt att 

bidra till kvalitetsutveckling. 

Delar av utvärderingarna kommer att 

kunna jämföras. En kort, lättillgänglig 

sammanfattning av varje bedömning 

kommer att finnas på Högskoleverkets 

nya studieportal www.studera.nu. 

Sigbrit Franke understryker dock att 

det inte handlar om några förenklade 

rankinglistor där den bästa och sämsta 

utbildningen pekas ut. 

PETRA FRANCKE 

• Bedömargruppen sammanställer en 

rapport. 

• Lärosätet ges möjlighet att yttra sig 

över rapportens faktadel och beskrivning 

av utbildningen. 

• Högskoleverket utarbetar ett yttrande 

och fattar eventuella beslut. 

• Rapporten publiceras. 

• En gemensam återförings- och 

uppföljningskonferens hålls. 

• En uppföljning görs efter ca 1–3 år. 

logi, samhällsvetenskap, ADB och diverse 

språk. 

2006: Läkar-, veterinär, apotekar- och 

psykoterapeututbildningar. Olika 

yrkesutbildningar inom vård och omsorg. 

Juridik- och journalistutbildningar samt 

teater, film, drama och konst. 

Mer information om de nationella 

utvärderingarna finns i rapporten ”Nationella 

ämnes- och programutvärderingar. 

Högskoleverkets rapportserie 

2001:2 R” som hittas under www.hsv.se/ 

publikationer/rapporter.html

Teaterteorier förenade 

studenter och gymnasister 

Kommunikationsträning, ökad 

feedback till studenterna och bättre 

kontakter med gymnasieskolan. 

Birthe Sjöberg slog flera flugor i en 

smäll när hon genomförde en 7-poängskurs 

i drama-teater på nytt sätt. 

Birthe Sjöberg har under några år delat 

sin tid mellan Litteraturvetenskapliga institutionen 

och Universitetspedagogiskt 

centrum, UPC, där hon bl a har tränat 

lärare i muntlig presentation. Eftersom 

muntlig framställning är något som studenterna 

har efterlyst i Studentbarometern 

har Birthe Sjöberg funderat över hur 

hon skulle kunna föra in fler sådana 

moment i sin undervisning. 

I höstas bestämde hon sig för att 

pröva att använda sig av muntliga redovisningar 

som deltentamina i en historisk 

kurs som behandlar dramer från 1860 till 

våra dagar. För utvecklingen av kursen 

fick hon medel från universitetets stora 

kommunikationsprojekt (se LUM 4, 

2000), finansierat av Knut och Alice Wallenbergs 

stiftelse. 

Samtidigt fick hon av Karl-Axel Nilsson 

och Bosse Müller på Utvärderingsenheten 

idén att förbättra återkopplingen till studenterna 

genom att bjuda in en gymnasieklass 

från Spyken (SP3:a) för att ge kommentarer 

på studenternas muntliga prestationer. 

Eleverna från gymnasieskolan Spyken ger 

studenterna feedback på deras 

presentationer. 

Högskolorna borde få generell rätt 

att ge magisterexamen efter att ha 

blivit prövade av Högskoleverket. 

Det föreslår Högskoleverket i en 

skrivelse till regeringen. 

Förslaget innebär större frihet för högskolorna 

att själva bestämma vilka ämnen 

de kan erbjuda upp till magisternivå. 

I dag har endast universiteten generell 

magisterexamensrätt. Högskolorna får 

utfärda magisterexamen inom vissa äm- 

Kursen lades upp så att Birthe Sjöberg 

gav studenterna grunderna i presentationsteknik, 

varpå de fick öva sig att tala 

inför grupp genom att presentera olika 

typer av teaterteorier. Under denna första 

”provpresentation” var Spyken-eleverna 

dock inte närvarande. De satt istället med 

på lektionerna och fick höra föreläsningar 

om Brecht, Ibsen m fl. Hemma på 

Spyken hade de sedan egna redovisningar 

tillsammans med Ingegärd Rösler-Rosenberg, 

som är lärare i svenska och religion 

och som medverkar i projektet. 

– Genom att sitta med på lektionerna 

fick eleverna både lära sig faktainnehållet 

och se hur det går till på universitetet, 

säger Birthe Sjöberg. 

Feedback på framförandet 

Hon gav även gymnasisterna en egen lektion 

i presentationsteknik, så att de fick 

samma förkunskaper i ämnet som studenterna. 

Vid nästa redovisning fanns gymnasisterna 

på plats för att bedöma studenternas 

sätt att kommunicera. Studenterna 

redovisade gruppvis teman inom 

dramatiken som t ex sociala orättvisor, 

genusperspektiv och kärlek. Efter redovisningen 

skickade gymnasisterna feedback 

på framförandet och dispositionen 

via e-post. 

– De gav detaljerade och väl genomtänkta 

råd, berättar Birthe Sjöberg. 

Några skrev: ”Ni hade anpassat ert ämne 

till åhörarna, oss, väldigt bra. Inga svåra 

ord eller begrepp. Överhuvudtaget hade 

ni bra språk, enkelt och lättförstått, varierat 

och med pauser.” Andra menade att 

studenterna ”talade högt och tydligt med 

engagemang och inlevelse” samt att det 

gick lätt att ”följa en röd tråd.” 

För studenternas del avslutades sedan 

kursen med en hemtenta. 

Birthe Sjöberg tror att samarbetet med 

gymnasieskolan kan leda till att eleverna 

får upp ögonen för universitetsstudier. 

– Av kursutvärderingarna framgår att 

studenterna är nöjda med uppdelningen 

av kursen och tycker att detta är ett bra 

sätt att träna kommunikation. Jag har 

också förstått att gymnasisterna har tyckt 

att det varit mycket roligt. Först var de 

blyga, men efter att jag själv haft dem 

under en lektion lossnade det. Eleverna 

har också varit med i gruppdiskussioner 

med studenterna och det har fungerat 

bra. 

Till hösten hoppas Birthe Sjöberg att 

hon och Ingegärd Rösler-Rosenberg får 

möjlighet att genomföra projektet i en 

förnyad och förbättrad version. Hon 

hoppas bl a att gymnasisterna ska kunna 

ge mer kommentarer på innehållet och att 

studenterna i större omfattning än tidigare 

får delta i återkopplingen till varandra. 

– Jag tror att ett sånt här samarbete 

med gymnasieskolan kan få eleverna att 

få upp ögonen för vad universitetsstudier 

innebär och tänka ”Åh vad intressant!”. 

PETRA FRANCKE 

Högskolverket vill öka friheten för magisterexamina 

nen efter särskild prövning. Men nu föreslår 

alltså Högskoleverket att högskolorna, 

liksom universiteten, själva ska få 

bestämma vilka utbildningar de kan erbjuda 

upp till magisternivå. 

– Högskolorna har successivt höjt sin 

kompetens inom utbildning och forskning 

och de är numera väl bekanta med 

de krav som ställs på en magisterexamen. 

Därför ligger det här förslaget helt rätt i 

tiden, säger Sigbrit Franke. 

I Sverige finns tre generella examina: 

högskoleexamen, kandidatexamen och 

magisterexamen. Högskoleexamen kräver 

minst 80 poäng (två års heltidsstudier). 

För att få en kandidatexamen ska 

man ha 120 poäng, varav 60 poäng i etthuvudämne. 

Magisterexamen kräver 160 

poäng, varav 80 poäng i huvudämnet. 

Skrivelsen finns tillgänglig på Högskoleverkets 

hemsida http://www.hsv.se. 

För mer information kontakta Brita 

Bergseth, tfn 08-5630 88 15, e-post: 

brita.bergseth@hsv.se. 

utbi dning 

9

10 

Pedagogisk utbildning 

föreslås bli obligatorisk 

Tio veckors pedagogisk utbildning bör 

bli obligatoriskt för anställning som lärare 

vid högskolan. 

Högskoleadjunkter bör erbjudas särskild 

ämnesinriktad magisterutbildning 

eller stöd för forskarutbildning. 

Ett nationellt nätuniversitet för distansutbildning 

och flexibelt lärande 

bör byggas upp genom samverkan 

mellan universitet och högskolor. 

Detta föreslår utredaren Anders Fransson 

i betänkandet ”Nya villkor för lärandet 

i den högre utbildningen”. 

Utredningen har undersökt landets högskoleutbildning 

ur flera aspekter. När det 

gäller förnyelse av högskolepedagogiken 

har man bl a kommit fram till följande 

förslag: 

• Lärosäten utan organisation för att 

driva projekt och kompetensutveckling 

inom det högskolepedagogiska området 

bör skapa en sådan. 

• Rådet för högskoleutbildning bör 

göras till en självständig myndighet och 

dess uppdrag vidgas till att omfatta även 

nationella fortbildningsinsatser för personer 

med ansvar för pedagogisk förnyelse. 

Rådet bör också ges vidgat mandat när 

det gäller sammanställning och spridning 

av information om nationellt och internationellt 

högskolepedagogiskt utvecklingsarbete 

och forskning. 

• Tio veckors pedagogisk utbildning 

bör bli krav för anställning som adjunkt, 

lektor eller professor. 

• Högskolepedagogisk utbildning bör 

erbjudas doktorander med anställning i 

Nytt studiebidrag 

I sin proposition om vuxnas lärande föreslår 

skolminister Ingegerd Wärnersson att 

det inrättas ett särskilt studiebidrag för 

vuxna inom ramen för det nya studiestödssystemet. 

Detta kompletteras med två nya 

nivåer för studiebidrag, som föreslås utgå 

i högst 50 veckor. Vuxenstuderande ska 

kunna få ett studiebidrag som uppgår till 

100 respektive 122,5 procent av totalbeloppet 

i studiemedlen, eller ca 7 200 kronor 

respektive 8 800 kronor per månad. 

Detta studiebidrag ska de kunna få som 

saknar treårig gymnasieutbildning och 

som är arbetslösa, hotas av arbetslöshet 

eller på grund av funktionshinder behöver 

särskilt lång tid för studierna. 

samband med att de åläggs undervisning. 

• Den utökade högskolepedagogiska 

utbildningen bör få öronmärkta statliga 

medel på sammanlagt 120 miljoner under 

tre år. 

• Adjunkter bör erbjudas möjlighet 

att genomgå en 60-poängs magisterutbildning 

med inriktning på ämnesfördjupning 

och ämnesdidaktik och särskilda 

medel bör anslås till detta och till 

bidrag för adjunkters forskarutbildning. 

• En av de sakkunniga vid anställning 

av universitetslärare bör ha ett särskilt 

ansvar för att granska den sökandes pedagogiska 

kvalifikationer. 

• Det bör i Högskoleförordningen 

framgå att det vid anställning ska läggas 

lika stor vikt vid den pedagogiska 

skickligheten som vid andra behörighetsgrundande 

förhållanden (idag står det att 

”lika stor omsorg ska ägnas prövningen 

av den pedagogiska skickligheten…”) 

Kloka förslag 

Eva Falk Nilsson, pedagogisk konsult och 

chef för Universitetspedagogiskt centrum, 

UPC, tycker att det är kloka förslag som 

läggs fram. 

– De har förstått att det behövs en 

uppbyggnad av enheter som UPC på alla 

högskolor och att enheterna i sin tur behöver 

stöd, påpekar hon. 

– Sedan kan man alltid fundera över 

obligatorisk pedagogisk utbildning. På 

UPC har vi alltid tyckt att det var bättre 

att göra bra kurser så att folk kommer 

frivilligt. 

Utredningen har också studerat hur 

mångfalden i högskolan ska ökas. Detta 

Studievägledning på nätet 

Nu har Högskoleverket gjort det lättare 

för blivande studenter att hitta rätt i det 

enorma utbudet av högskoleutbildningar. 

www.studera.nu är en webbtjänst som 

samlar all information en blivande student 

behöver veta på ett och samma ställe. 

Man kan även läsa om studiemedel, 

studentbostäder, yrken hur man ansöker 

och mycket annat. 

I studera.nu finns en sökfunktion som 

möjliggör mycket exakta sökningar. 

Webbtjänsten bygger på ett samarbete 

mellan Högskoleverket, landets alla 

universitet, högskolor och andra myndigheter. 

Tekniken är utvecklad vid UB 

Netlab i Lund. 

Tio veckors pedagogisk utbildning bör 

varje lärare ha, tycker Anders Fransson. 

kräver särskilda insatser av lärosätena, 

enskilt eller i samverkan, och utredningen 

föreslår att regeringen avsätter 180 miljoner 

kronor för att sådana ska kunna 

genomföras. 

Utredningen konstaterar vidare att 

studievillkoren för studenter med funktionshinder 

måste förbättras. Det krävs 

bättre tillgänglighet, och en ökad produktion 

av särskilt anpassat pedagogiskt 

material. Framför allt behövs bättre information 

till funktionshindrade studenter, 

till lärosäten, institutioner, lärare och 

medstudenter. 

Flexibla lärandet 

Informations- och kommunikationstekniken 

har blivit en del av högskolans vardag 

och Anders Fransson menar att en 

vidareutveckling av pedagogiken för det 

flexibla lärandet är nödvändig, inte minst 

för att ge bättre möjligheter för livslångt 

lärande. Utredaren föreslår vidare att 

universitet och högskolor i samverkan 

bildar ett nätverksuniversitet och att särskilda 

resurser avsätts för detta. Initiativ 

till sådant samarbete har redan tagits. 

Anders Fransson beräknar att förslagen 

i utredningen totalt skulle kosta regeringen 

573 miljoner kronor under tre 

år, utöver de anslag som redan idag finns 

för verksamheten. 

– I det ekonomiska läge som universiteten 

befinner sig i kan man inte föreskriva 

en sådan här verksamhet utan att 

öronmärka pengar. Sedan är det klart att 

det också är en prioriteringsfråga för 

universiteten. Jag håller stenhårt på att 

man just i kristider ska satsa på utveckling, 

säger Eva Falk Nilsson. 

– Det ska bli intressant att se vad 

universiteten säger i sina remissvar. Säger 

de att ”detta har vi inte råd med” säger 

jag ”har vi råd att låta bli?”. Kunskap är 

nästan det enda som Sverige har att konkurrera 

med idag. Om vi inte ska bli 

förbisprungna måste den här utredningen 

tas på allvar. 

PETRA FRANCKE 

Hela Nya villkor för lärandet i den högre 

utbildningen (SOU 2001:13) finns länkad 

från http://utbildning.regeringen.se/

Blinka lilla laser där… 

1995 upptäckte lundaprofessorn 

Sveneric Johansson vid avdelningen 

för atomspektroskopi att stjärnan 

Eta Carinæ producerar ultraviolett 

laserljus. Att det fanns ”naturliga 

UV-lasrar” i världsrymden var en 

överraskning för de flesta, men detta 

hade faktiskt förutsagts av den 

ryska fysikern Vladilen Letokhov. 

Han har nu samarbetat med professor 

Johansson i ett år. Tillsammans 

har de sökt – och funnit – en förklaring 

till hur fenomenet uppstår. 

Som innehavare av Tage Erlander-professuren 

har professor Letokhov varit ett helt 

år i Lund. Professuren instiftades av Utbildningsdepartementet 

i samband med 

Erlanders 80-årsdag. Till professuren har 

olika innnehavare utnämnts genom åren, 

och senast är det alltså Fysiska institutionen 

som kunnat dra nytta av den. 

Moln av lysande gas 

Vladilen Letokhov är chef för laseravdelningen 

vid Institutet för atomspektroskopi 

utanför Moskva. Hans föräldrar tvingades 

under stalintiden att bli kolonisatörer 

i Sibirien. Vladilen växte upp vid Bajkalsjöns 

stränder och kom som 16-åring 

till Moskva för högre studier. Han minns 

hur han som 17-åring en dag råkade läsa 

en artikel i en vetenskaplig tidskrift om 

de starka och delvis okända spektrallinjer 

astronomerna funnit i nebulosor, i 

moln av lysande gas i vintergatssystemet. 

– Artikeln gjorde ett mycket starkt intryck 

på mig, men jag misstänkte inte att 

det kunde röra sig om laserliknande effekter. 

Lasern var ännu inte upptäckt. 

Man kände inte till att synligt ljus kunde 

förstärkas med laserteknik. Det enda som 

då var känt var masern, där man förstärker 

mikrovågor. Först senare, när lasern 

var känd, slog det mig att de starka linjerna 

kunde härröra från laserliknande effekter 

i de gasmoln som omger vissa 

stjärnor. Stjärnorna är ”pumpen” som 

Vid Lunds Tekniska Högskola har bildats 

ett Centrum för Membranteknik (CMT). 

Verksamheten är en fortsättning på den 

verksamhet som bedrivits inom Stiftelsen 

för Membranteknik. CMT skall bidra till 

att stärka forskning, utveckling och utbildning 

inom området membranteknik 

genom att utgöra ett forum för kunskapsuppbyggnad, 

informationsutbyte och 

Den ryske forskare Vladilen Letokhov 

tillsammans med lundaprofessorn Sveneric 

Johansson. 

förser nebulosan med ljus. Det finns ju 

inga speglar där inne i nebulosan; ändå 

kan ljuset studsa fram och tillbaka och då 

förstärkas. 

Två-foton-process 

Men kan fotoner från en stjärna orsaka 

att atomer av tyngre grundämnen i en 

nebulosa joniseras tre eller fyra gånger 

(dvs förlorar tre eller fyra elektroner)? Det 

är nämligen från sådana ämnen de starka 

spektrallinjerna härrör. 

– Ja, möjligen om stjärnan är mycket 

het, svarar Vladilen Letokhov. Vi föreslår 

i stället vad vi kallar en två-foton-process. 

Vi tänker oss att två fotoner i nebulosan 

samtidigt träffar en atom (eller jon) som 

joniseras. Då behöver varje foton inte 

vara så energirik, och man kan tänka sig 

att fler stjärnor än de allra hetaste ger 

upphov till de laserliknande effekterna i 

omkringliggande gasmoln. 

Tiden med Erlanderprofessuren har 

varit produktiv. Letokhov och Johansson 

har redan publicerat ett paper i Science. 

Ytterligare två är inlämnade för bedömning 

och tre håller man på att skriva. 

GÖRAN FRANKEL 

Nytt Centrum för Membranteknik på LTH 

samverkan mellan högskola, näringsliv, 

myndigheter och andra intressenter. 

Föreståndare: Gun Trägårdh, Lunds 

Universitet, LTH, Livsmedelsteknik, Box 

124, 221 00 Lund. Tel 046 – 222 9821, 

Fax: 046 – 222 4622. 

E-post: gun.tragardh@livstek.lth.se 

Hemsida: www.cmt.lth.se 

Locus har fått 

en lillasyster 

Lokalbokningssystemet Locus är efterfrågat. 

Tolv universitet och högskolor 

i Sverige och Europa har köpt 

systemet som numera administreras 

av det nystartade bolaget Lund University 

Development AB som ägs av 

Lunds universitet. Och framgångsrika 

Locus har fått efterföljare 

– När Locus infördes vid Lunds universitet 

minskade antalet bokade lokaler i 

delar av lokalbeståndet med uppåt 30 

procent, berättar Lars Magnusson från 

Lund University Development AB. Tillsammans 

med förre utvecklingschefen på 

LDC, Rune Sjö, var han med om att utveckla 

systemet i början av 90-talet. 

– Tidigare hände det ofta att användarna 

bokade in sig för fler timmar än de 

behövde och glömde att avboka, säger 

Lars Magnusson. Locus har fört med sig 

att lokalerna utnyttjas mer effektivt. 

Före Locus tid sköttes lokalbokningen 

för det gemensamma lokalbeståndet 

av byggnadsenheten. Övrig 

lokalbokning sköttes decentraliserat på 

olika håll inom universitetet. Lokalbokningen 

är fortfarande decentraliserad, 

men numer har lokalanvändarna bättre 

överblick över bokningssituationen via 

Locus webbdel. 

Med hjälp av Locus bokar man och 

debiterar för universitetslokalerna per 

timme. När systemet infördes hösten – 93 

så tog man bara betalt för vad lokalvården 

kostade. Avgifterna har sakteligen 

höjts och numer får användaren betala 75 

procent av den reella kostnaden. 

Med åren har alltfler universitet och 

högskolor blivit intresserade av att köpa 

Locus. Lund University Development AB 

bildades för att medverka till kommersialisering 

av forskningsresultat och andra 

utvecklingsarbeten, däribland Locus. 

Idag använder sig sammanlagt tolv 

universitet och högskolor i Sverige, Norge, 

Danmark och Frankrike av systemet. 

– Vi hoppas även kunna sälja Locus 

lillasyster, Locus Visit, med vars hjälp 

man kan boka gästforskarbostäder, säger 

Lars Magnusson. 

I bolaget pågår just nu utvecklingen 

av ännu en ny produkt som går under 

arbetsnamnet Locus Incident. Det ska bli 

ett program som ska registrera alla 

olyckor inom universitetet så att man får 

en överblick över vilka områden som är 

speciellt utsatta. 


11

12 

Kvinnliga professorer 

sällsynta i hela Europa 

Kvinnliga professorer är ungefär 

lika sällsynta i stora delar av Europa. 

Det visar en ny kartläggning av bl a 

forskare i Lund. Länder med utpräglat 

akademiska elitkulturer har inte 

mycket färre kvinnor på akademiska 

topptjänster än t ex Sverige, med 

sina uttalade jämlikhetssträvanden. 

EU finansierar forskningsprojektet ”Women 

i ”European Universities” som löper 

över tre år. Sju professorer och med 

varsin doktorand 

från lika många 

länder deltar. De 

länder som undersöks 

är Tyskland, 

Spanien, Frankrike, 

Österrike, Polen, 

Sverige och 

Storbritannien. 

Projektet är tvärvetenskapligt, 

med både ekonomer, 

sociologer 

och statsvetare, 

och syftet är att se 

i vilken utsträckning 

kvinnor gör 

akademisk karriär, 

och vilka fak- 

Antoinette Hetzler. 

torer som påverkar. 

– Vi har redan 

varit igång ett drygt halvår, och den första 

kartläggningen visar alltså att det är i 

stort sett lika ont om kvinnor på akademiska 

högre tjänster i samtliga länder, 

berättar Antoinette Hetzler, sociologiprofessor 

vid LU. 

Den statistiska analysen följs av enkäter 

och djupintervjuer. Undersökningarna 

genomförs av doktoranderna, men ingen 

utforskar förhållandena i sitt eget land. 

Den svenske doktorand som ingår i projektet 

undersöker Österrike, medan 

Sverige fallit på tyska Anett Schenks lott. 

Anett som är statsvetare kommer från 

universitetet i Münster, men har läst 

svenska och har inga problem att göra sig 

förstådd. Hon tycker det är en poäng att 

”främlingar” analyserar de olika ländernas 

system. 

Andelen kvinnliga professorer ligger 

runt tio procent i de sju länderna, något 

mer i Sverige (12 procent) och något mindre 

i Tyskland (sju), berättar hon. 

– Sverige och 

Tyskland har 

olika akademisk 

ideologi kan 

man säga. I 

Tyskland är det 

tydligt att akademierna 

fostrar 

en slags elit, på 

helt annat sätt 

än i Sverige. Det 

påverkar attityden 

till studenter, 

doktorander Anett Schenk. 

och kvinnor. 

Men ser man till denna ideologi, till politiska 

ambitioner och formella strukturer 

borde alltså Sverige ha betydligt fler 

kvinnliga professorer än Tyskland men 

det har man inte, säger Anett Schenk. 

Det är andra faktorer än politisk vilja 

som spelar in, förklarar hennes svenska 

handledare, Antoinette Hetzler: 

– Vi vill försöka få fram hur varje 

lands ”glastak” ser ut, det vill säga de 

osynliga hinder som gör att kvinnliga 

akademiker inte klättrar vidare. 

En hypotes är att det är de informella 

nätverken och arbetsplatskulturen som 

avgör. 

– Det är inga nya tankar. Däremot 

har man inte bevisat eller klart beskrivit 

hur det fungerar i praktiken. 


Högskolor når inte 

utbildningsmålen 

Två tredjedelar av landets lärosäten uppfyller 

inte utbildningsmålen. Detta får 

betydelse för lärosätenas inkomster: endast 

en tredjedel nådde det maximala ersättningsbeloppet 

år 2000. Svårast att nå 

målen hade Växjö universitet, högskolorna 

Gotland, Skövde, Trollhättan/Uddevalla 

samt Lärarhögskolan i Stockholm 

och Mitthögskolan. Bäst klarade sig Borås 

och Halmstad. 

Organisationernas totala resultat 

bland universiteten visade bl a förlust för 

Chalmers – 66 miljoner, Uppsala – 41 

miljoner, Lund –28 miljoner, KTH –15 

miljoner. Mitthögskolan gick 29 miljoner 

back, Mälardalen –21, Kalmar –15 och 

Malmö högskola –11,7 miljoner. 

Mer info: www.hsv.se. 

Nya professorer är 

bättre pedagoger? 

Antalet professorer har ökat kraftigt 

och mycket tyder på att de nytillsatta 

professorerna har bättre pedagogiska 

meriter än sina kolleger. 

Andelen kvinnliga professorer har 

ökat med 22 procent. 

Detta är några av befordringsreformens 

konsekvenser hävdar delrapporten ”Karriär 

genom befordran och rekrytering” 

som Högskoleverket gett ut. 

När en lektor befordras till professor 

ska de pedagogiska meriterna värderas 

lika högt som de vetenskapliga. 

Pehr Osbeck på SACO håller med om 

att de pedagogiska kraven har ökat, men 

påpekar att redan några år innan befordringsreformen 

trädde i kraft hade man 

börjat ställa högre pedagogiska krav på 

de blivande professorerna. 

– På de flesta håll måste man bland 

annat ha lett en doktorand fram till doktorsavhandling, 

säger Pehr Osbeck. 

Andelen kvinnor bland dem som har 

befordrats är högre än i övriga professorskåren. 

Var femte professor som befordrades 

året efter att reformen trädde i 

kraft var kvinna. Andelen kvinnor i den 

totala professorskåren är tolv procent. 

Regeringens mål är att var fjärde professor 

ska vara kvinna år 2008. 

– Kvinnorna är bättre representerade 

bland befordringsprofessurerna vid 

Lunds universitet, även om de fortfarande 

är underrepresenterade, kommenterar 

Pehr Osbeck. 

Men fortfarande är bara 66 av universitetets 

540 professorer kvinnor. 

Glesast på kvinnofronten är det bland 

naturvetarna där bara fem av hundra 

professorer är kvinnor. Men detta är ändå 

en avsevärd ökning eftersom där före reformen 

bara fanns en kvinnlig professor. 

– Men även i lektorsgruppen är ju 

kvinnor underrepresenterade, påpekar 

Per Osbeck. 

Sedan befordringsreformen trädde i 

kraft har 216 nya befordringsprofessorer 

tillträtt vid Lunds universitet. Bland dessa 

räknas även dem som sökt en lektorstjänst 

och begärt att få bli befordrade i 

samband med tillträdet. 

– Fortfarande har inte alla ansökningar 

som kom in när reformen trädde 

i kraft behandlats, säger Per Osbeck. 

Totalt har ett fyrtiotal nya professurer 

utlysts. Hälften av dessa inom LTH. 

ULRIKA OREDSSON

28 nya professorer på universitetstrappan 

”Sverige mest aggressivt 

under stormaktstiden” 

Under 1600-talet var Sverige i krig 

66 år, under 1700-talet 34 år, under 

1800-talet 4 år och under 1900-talet 

var siffran fredliga 0 år. 

– Men den tid Sverige förde mest krig och 

var norra Europas mest aggressiva makt 

kallar vi vår stormaktstid och sjunger om 

i nationalsången. En konstig bedömning, 

tyckte historieprofessorn Sverker Oredsson 

som i sin installationsföreläsning talade 

om Sverige under de båda världskrigen 

– likheter och skillnader. Krigsåren 

var dramatiska och hade stor långsiktig 

betydelse även för ett land som inte deltog 

i krigen, 

Under större delen av både första och 

andra världskriget förde Sverige en tyskvänlig 

politik och bytte till en mer västmaktsvänlig 

i krigens slutskede. 

Det intressanta är att under första 

världskriget krävdes regeringsskiften för 

den ändrade politiken men under andra 

världskriget var det samma regering men 

den skiftade sida. 

Under båda krigen gjorde Sverige flagranta 

avsteg från neutralitetspolitiken. 

Under första så vidarebefordrade svenska 

Sverker Oredsson 

UD chiffertelegram mellan tyska UD och 

tyska beskickningar i transoceana länder. 

Under andra världskriget fraktades över 

2 miljoner tyska soldater med svenska tåg 

mellan Tyskland och Norge. Och under 

båda krigen förde Sverige en tyskvänlig 

handelspolitik.. 

Alla tyckte inte det vara bra att 

Sverige höll sig utanför kriget. Under första 

världskriget agerade drottning Viktoria 

för att Sverige skulle gå ut i kriget på 

Tysklands sida. Och undra andra så ville 

den högsta militärledningen med ÖB 

Olof Thörnell i spetsen att Sverige skulle 

delta i kriget på tysk och finsk sida. 

Sverige var tysklandsberoende även 

mellan krigen och det var först efter 1945 

som svenskarna närmade sig västmakterna. 

Engelska blev det första främmande 

språket Och det var efter andra 

världskriget som Sverige började bli ett 

invandrarland. 

SS 

FOTO: Kennet Ruona 

Rektor Boel Flodgren hälsade 28 professorer 

välkomna till sina nya ämbeten. 

Hon talade bland annat om det 

stränga ekonomiska klimatet men 

såg vissa ljusningar. Universitetet börjar 

få ordning på sina siffror, sa hon. 

Bakersta raden från vänster: Ronny Larsson 

zoologi, Sverker Oredsson historia, 

Thomas Johansson informationsteofi, Einar 

Everitt mikrobiologi, Harry Whitlow 

tillämpad kärnfysik, Anders Ekholm, projekteringsmetodik, 

Lennart Jeppsson historisk 

geologi och paleontologi, Sten Ingelf 

satslära (musikteori), Torsten Weimarck 

konstvetenskap, Göran Sonesson kultursemiotik, 

Gösta Hallonsten systematisk teologi. 

Mellersta raden från vänster: Ingemar Ragnarsson 

matematisk fysik, Ingemar Odenbrand 

kemisk teknologi, Peter Rådström 

teknisk mikrobiologi, Per Lundberg teoretisk 

ekologi, Anders Karlsson teoretisk elektroteknik, 

Per-Gunnar Andréasson mineralogi 

och petrologi, Göran Sandberg byggnadsmekanik, 

Göran Landberg patologi, 

Christer Bergenudd arkitektur, Michal 

Wesolowski piano, Werner Seifert fasta tillståndets 

fysik, Carl Hampus Lyttkens nationalekonomi, 

Jes Wienberg medeltidsarkeologi. 

Första raden från vänster: Fiona Björling 

slaviska språk, Gerd Johansson arbetsmijöteknik, 

Gisela Håkansson allmän språkvetenskap. 

Absens: Hans-Börje Jansson mikrobiologisk 

ekologi. 

13

14 

EU satsar 

på hållbar 

utveckling Christian Patermann 

Diskussionen om EU:s Sjätte ramprogram 

för forskning är nu i full 

gång – detta sedan kommissionen 

den 21 februari presenterade sitt 

förslag. Förslaget var den naturliga 

utgångspunkten för Christian Patermann 

när han nyligen besökte Ekologiska 

institutionen. 

Patermann är ansvarig för miljöforskningsprogrammen. 

Men hans framträdande 

i Lund handlade mest om de stora 

perspektiven. 

Det är ett och ett halvt år kvar tills 

ramprogrammet 2002 – 2006 träder i 

kraft. Det innebär en satsning på 17,5 

miljarder euros vilket f n motsvarar ca 

155 miljarder SKR. Satsningen är en ökning 

med 17 procent jämfört med Femte 

ramprogrammet. Enligt Patermann är de 

17 procenten dock inte så imponerande 

som de ser ut; inflation och stigande 

kringkostnader äter upp en stor del av 

kakan. 

Sju forskningsområden prioriteras: 

bioteknik, IT, nanoteknik och materialteknik, 

flyg- och rymdteknik, livsmedelssäkerhet, 

hållbar utveckling och samhällsvetenskaplig/humanistisk 

forskning 

relaterat till kunskapssamhället. 

Till detta har en åttonde prioritet av 

en något annorlunda karaktär lagts. Det 

gäller att förutse EU:s framtida teknologiska 

och vetenskapliga behov. 

– Det har hänt alltför ofta, sa Patermann, 

att när ett projekt producerat färdiga 

forskningsresultat finns det ingen i 

näringslivet som efterfrågar dem. Och då 

blir reaktionen ”Varför berättade ingen 

det för oss för tre år sedan?” 

Resurserna för ökad rörlighet för 

forskarna tredubblas. Det ska också satsas 

mer på att stimulera samverkan mellan 

framstående forskarmiljöer i Europa. 

Den miljövetenskapliga satsningen 

innefattar både hållbar utveckling och 

global förändring. Man ska också koncentrera 

sig på växthusgasernas verkan 

på klimatet, vattenomsättningen, biodiversitet 

och förbättrade observationssystem 

av globala förändringar. 


Forskarskolan i läkemedel 

klar för start till hösten 

MN-fakultetens forskarskola i 

”mångvetenskaplig naturvetenskap” 

kommer att bli en forskarskola 

med inriktningen läkemedelsvetenskap. 

Redan till hösten hoppas 

man ha antagit sina första doktorander. 

Som partners deltar högskolorna 

i Halmstad, Kalmar och Kristianstad 

samt Växjö universitet. Men 

trots att det totala anslaget från 

Utbildningsdepartementet uppgår 

till 15 miljoner kronor blir finansieringen 

en stötesten. 

Inriktningen mot läkemedelsvetenskap 

framgår av den programförklaring som 

avgivits av en arbetsgrupp med professor 

Torbjörn Frejd som ordförande. Verksamheten 

inkluderar dock inte LTH, där 

man också satsat på läkemedelsvetenskap. 

Forskningen är inte som vid LTH 

inriktad mot det processtekniska området. 

I stället handlar det om den grundforskning 

som leder till nya läkemedel 

och som börjar på den molekylära och 

cellulära nivån. Det centrala temat bör 

enligt utredarna vara sambandet mellan 

kemisk struktur och biologisk effekt. 

Det var i höstens forskningsproposition 

som det meddelades att 16 nya 

forskarskolor skulle startas, och en av 

dem föll på MN-fakultetens lott. År 2008 

förväntar sig statsmakterna att den naturvetenskapliga 

forskarskolan i Lund skall 

ha producerat 25 nya doktorer. Därför är 

det bråttom att få in ansökningar från de 

LTH, Ericsson och Stanford University 

ska prova en modell för samarbete 

som förhoppningsvis ska leda till 

att näringslivet får snabbare resultat 

och universitetet mer framåtriktad 

och relevant forskning. Ericsson 

satsar cirka 10 miljoner kronor om 

året i fem år i detta program. 

Samarbetet rör den infrastruktur som ligger 

bakom både mobiltelefoni och trådlös 

internet. 

Ericsson ska sammanföra forskar- 

Professor 

Torbjörn Frejd 

är ordförande i 

forskarskolans 

arbetsgrupp. 

blivande handledarna. Under innevarande 

vår kommer man att diskutera om 

man ska ha en gemensam riktning på 

projekten eller om man skall satsa på fristående 

projekt. 

Men 15 miljoner kronor föreslår inte 

till omkostnaderna för 25 doktorander. 

– Det är nästan så man frågar sig om 

vi skulle tagit emot den här bollen, säger 

Torjbjörn Frejd till LUM. Fakulteten räknar 

med en kostnad per doktorand på 

750.000-800.000 kr. Pengarna räcker då 

bara till ca 20 doktorander och då har vi 

inte räknat in kostnader för kursutveckling, 

föreläsare och studierektor mm. De 

anslag vi kommer att erbjuda ska diskuteras 

de närmaste veckorna. Det lutar åt 

att institutionerna själva måste ställa upp 

med en hel del. Om de klarar det…? Det 

vet jag inte. Vi får se. 


Nytt samarbete med LTH och Stanford: 

Ericsson satsar tio miljoner 

studerande och professorer vid Stanford 

och LTH med sina egna specialister på 

förädlingskedjor och logistik. Personal 

från Ericsson kommer att vistas vid universiteten 

– en vid varje universitet – i 

sexmånadersperioder som ”Visiting 

Industrial Research Associates”(VIRAs). 

Tanken är att man genom intensivt 

samarbete ska komma fram till snabbare 

forskningsresultat. 

En viktig princip är att resultaten från 

forskningen ägs antingen av Ericsson eller 

den enskilde forskaren beroende på 

vem som skapat dem.

Gester och ord 

i samma mening 

Vilka gester du använder när du talar 

är ingen slump. Precis som med 

språket finns ett system bakom. 

Men det spelar också roll vilket 

språk du talar. För det vet väl alla att 

italienare gestikulerar mycket mer 

än svenskar... 

Inför besökare från olika universitet i 

Europa berättade språkvetaren Marianne 

Gullberg om språk och gester på Palaestra. 

Föreläsningen var den sista i en 

två dagar lång serie som ordnades i samband 

med invigningen av det europeiska 

språkåret. 

Marianne Gullberg utgår från att gester 

är nära släkt med det talade ordet. 

– Om en person pratar om en boll 

och samtidigt visar en rund rörelse i luften 

med händerna understryker gesten 

vad som sägs. 

En vanlig föreställning är att gestikulerande 

har att göra med nationalitet. 

Men det är tveksamt om skillnaderna är 

så stora som många tror. 

– Studier som visar att italienare gestikulerar 

stort och yvigt och att japaner tar 

väldigt liten plats med sina rörelser har 

missat en väsentlig poäng. Forskarna tog 

nämligen inte hänsyn till i vilken miljö 

studieobjekten befann sig. Italienarna var 

ute på gator och torg och japanerna i 

hemmiljö. 

Att det trots allt finns kulturella skillnader 

i gestikulerandet märks hos den 

som håller på att lära sig ett nytt språk. 

För även om en person talar det nya språket 

kan gesterna avslöja att hon fortfarande 

tänker på sitt modersmål. Det är 

alltså fullt möjligt att tala ett språk och 

gestikulera på ett annat. 

LENA KARLSSON 

Språkvetaren 

Marianne 

Gullberg talade 

om språk och 

gester i samband 

med invigningen 

av det europeiska 

språkåret. 

– Det är fullt 

möjligt att tala på 

ett språk och 

gestikulera på ett 

annat, sa hon. 

Sinnenas världar – 

både fysik och mystik 

Buren av en mäktig ljudvåg stiger 

en svullen, taggig sol upp över scenen. 

En svårbestämd varelse krälar 

och kravlar in på golvet, långsamt, 

långsamt… Den reser sig på alla 

fyra, prövande, sedan på alla två… 

en apa? Nej en människa! Man känner 

igen något av stämningen från 

Stanley Kubriks sf-film ”År 2001” i 

universitetets vetenskapsshow On 

Stage – Sinnenas fysik. 

Föreställningen hade premiär på Ystads 

teater och har sedan visats två gånger om 

dagen under Vetenskapens Vecka den 5 

– 9 mars. Målgruppen var skolbarn på 

mellan- och högstadiet. Förutom i Ystad 

visades föreställningen i Landskrona, Eslöv 

och Ängelholm. 

Att döma av premiären var föreställningen 

uppskattad. Den unga publiken 

missade inget av vad som hände på scenen; 

det applåderades och stampades. 

Föreställningen handlar om det som nästan 

alla unga människor är fixerade vid: 

kroppen. Kroppen betraktas här ur en 

fysikalisk synvinkel. Man beskriver gångapparatens 

mekanik, synens optik, 

balansorganens teknik osv. Och man gör 

associativa utflykter ut i djurens värld. 

På scenen står Anna Gislén,till vardags 

doktorand vid zoologiska institutionen. 

Scenens Anna är hon som vet och 

kan. Hennes kompis, clownen och mimaren 

Alice Barte, vet inte så mycket men 

gör rätt ändå. Alice Barte är professionell 

scenartist och gestaltar under föreställningens 

gång förundrat barn, testosteronstinn 

hanne, superkvinna och strängt 

högtidlig forskare – allt i högt tempo. 

Tanken bakom föreställningen är att 

söka konkretisera och försinnliga vetenskapens 

värld som för många ter sig allt- 

På scenen står Anna 

Gislén,till vardags 

doktorand vid zoologiska 

institutionen. Hennes 

kompis, clownen och 

mimaren Alice Barte, vet 

inte så mycket men gör rätt 

ändå. 

FOTO: Gunnar Menander 

mer abstrakt och svårgripbar. Man har 

mer eftersträvat att skapa förundran än 

att söka förklara. Det finns magi och 

poesi också i vetenskapen – vem skulle ha 

gripits av den om det inte varit så? 

På scenen finns också musikern Per 

Kockum; en del av musiken är specialskriven 

för föreställningen. För ljud och 

ljus svarar Maria Wicknertz och Kristian 

Svensson. Regissör är Anders B Jonasson. 

Föreställningen har finansierats med 

ett anslag från Högskoleverket som velat 

uppmuntra nya former av populärvetenskap 

riktad till ungdomar. Manus har 

skrivits av teknikernas och naturvetarnas 

forskningsjournalist vid LU, Göran 

Frankel. Producent har Martha Ullerstam 

på Informationsenheten varit. Hon hoppas 

att föreställningen ska kunna leva 

vidare och visas ännu en tid för skolungdomar, 

t ex i Malmö och Lund. Det förutsätter 

dock att skolorna själva är villiga 

att betala något. Arrangörerna av Vetenskapsfestivalen 

i Göteborg har också visat 

intresse för föreställningen. 

Nej, nej, det är inte en ballong som Anna 

Gislén visar publiken. Man behöver bara 

kröka till den för att upptäcka att det är en 

hörselgång. 

FOTO: Alexander Källman 

15

16 

Provrörsbarn och aborter 

på Europa-kongress i Malmö 

Gynekologer och förlossningsläkare 

från hela Europa strömmar till Malmö 

i början av juni. Då arrangeras 

den 16:e europeiska kongressen i 

obstetrik och gynekologi. LU-professorn 

Nils-Otto Sjöberg är president 

för kongressen. 

Tidigare kongresser har hållits i europeiska 

huvudstäder. Men nu är det Malmö 

som har fått äran att vara värdstad. Nils- 

Otto Sjöberg och hans medarbetare har 

lobbat hårt för att det skulle bli så. Kongressen 

som äger rum den 6-9 juni har 

temat Family Health in Europe. Att den 

infaller under Sveriges period som EUvärdland 

har gett extra uppmärksamhet 

i flera länder. 

Aborter och provrörsbarn 

Nils-Otto Sjöberg berättar att det vetenskapliga 

programmet tar upp flera högaktuella 

ämnen – både som föreläsningar 

och teman för symposier. Ett är de skillnader 

i förlossningsvård som finns mellan 

olika europeiska länder. Ett annat 

ämne är den betydelse som vaccineringar 

har för kvinnors fruktsamhet. Legal 

abort i Europa, mödrahälsovård, våld 

inom familjen, livshotande blödningar, 

etiska och juridiska aspekter på kloning 

av humana stamceller, kvinnohälsa i Europa 

i jämförelse med övriga världen är 

andra ämnen. Tekniken med assisterad 

befruktning är ett givet tema på kongressen. 

Men det är inte bara olika tekniker 

som ska diskuteras utan man ska även 

syna vilken betydelse som en assisterad 

befruktning har för familjen, dess sätt att 

fungera och dess sammanhållning. 

Istället för fria föredrag satsar arrangörerna 

på något de kallar post-poster-sessioner. 

Det innebär att ett antal 

posters kring speciellt intressanta ämnen 

väljs ut och diskuteras på frågestunder. 

– Vi har lyckats engagera framstående 

europeiska föreläsare och räknar med 

stort deltagande. Särskilt ser vi fram emot 

att se de yngre gynekologerna i Europa 

som deltagare och då inkluderar vi det 

gamla Östeuropa, säger Nils-Otto Sjöberg. 

Bro och region drar 

Marknadsföringen av kongressen har gett 

god respons och arrangörerna räknar optimistiskt 

med ett deltagarantal mellan 

1000 och 1500. Utan tvekan ger regionen 

och bron extra dragningskraft. 

LU-professorn Nils-Otto Sjöberg är 

president för kongressen. 

Kongressen arrangeras av EBCOG 

(European Board and College of 

Obstetrics and Gynecology) och EAGO 

(European Association of Gynecologists 

and Obstetricians) som har gått samman, 

efter amerikansk förebild, och bildar en 

stark paraplyorganisation för utveckling, 

utbildning och forskning i Europa. Den 

förra organisationen baseras på de olika 

nationella sällskapen i EU-länderna inom 

gynekologi och obstetrik medan 

medlemsskapet i EAGO är individuellt 

och omfattar gynekologer och obstetriker 

från samtliga europeiska länder. 

SOLVEIG STÅHL 

Ett 60-tal nya kurser 

Nu har anmälningskatalogen till höstens 

kurser vid Lunds universitet kommit. 

Närmare 700 kurser ges i höst, varav ett 

60-tal är nya. Bland annat ges kurser i e- 

Business Management, förindustriella 

försörjningssätt, designteori, urkristen 

retorik, livstolkning i psalmer och visor, 

introduktion till planeten jorden, optimerade 

kompilatorer och globala ekosystemprocesser 

Sista anmälningsdag för höstens kurser 

är den 15 april. 

Anmälningskataloger (inkl anmälningsblankett) 

finns att hämta på följande 

ställen i Lund: Studentinfo, AF-huset; 

Ekonomihögskolan, Tycho Brahes väg 1; 

LTHs centrala studievägledning, Kårhuset, 

Sölvegatan 22E, samt hos Studentservice, 

Gamla Kirurgen, Sandgatan. 

Boende utanför Lund kan beställa 

katalogen på tel 020-91 91 91 eller ladda 

ner den från www.lu.se/stu/studinfo/ 

akh2001/index.html 

Pictura söker hemvist 

Studenterna som driver den ideella konstföreningen 

Pictura har vänt sig till rektor 

Boel Flodgren för att få klarhet om föreningens 

tillhörighet. 

– Föreningen grundades för 140 år 

sedan och hette då Skånska Konstmuseum, 

berättar ordförande Marie Lilienström. 

Föreningen lades i malpåse 1972 

på grund av ekonomiska svårigheter, 

men återuppstod på nytt då studenter 

från konstoch musikvetenskap ruskade 

liv i den 1981. 

– Tidigare har institutionen för konstoch 

musikvetenskap bistått Pictura med 

kontorsmaterial som fax, telefon mm, 

men på grund av neddragningar anser sig 

inte institutionen ha råd med detta längre. 

– Vi får pengar från bland andra 

Lunds kommun och Craafordska stiftelsen, 

men det räcker inte till allt, säger 

Marie Lilienström. 

Pictura ligger inhyst i universitetets 

lokaler på Allhelgona kyrkogata. 

– Det har funnits vissa oklarheter om 

förlängning av kontraktet, menarMarie 

Lilienström. Men efter samtal med Byggnadsenheten 

verkar det nu så gott som 

klart att vi får stanna kvar. 


Löner hanteras centralt 

Denna månad startade det nya lönekontoret 

vid Lunds universitets personalenhet. 

Lönekontoret ska ansvara för lönehanteringen 

för Lunds universitet samt 

för Livsmedelsekonomiska institutet. Det 

konstnärliga området i Malmö samt institutionen 

för medicin, ortopedi och kirurgi, 

Malmö, är undantagna – de ska 

även i fortsättningen ha en lokal lönehantering. 

Lönekontoret tar hand om registrering 

och utbetalning av löner och ger råd 

och stöd i avtalsfrågor inom löneområdet 

(ALFA, allmänna försäkringsfrågor, 

skatteregler etc). 

Själva berednings- och beslutsprocessen 

hanteras dock också framöver av 

områdeskanslier eller i vissa fall institutioner 

och enheter. 

– För att undvika missförstånd, förseningar 

och felaktigt utbetalda löner, ska 

personalärenden skickas till respektive 

områdeskansli eller motsvarande för vidare 

beredning, meddelar man från det 

nya lönekontoret. Områdeskanslier eller 

lönekontoret svarar på frågor. 

En del av dem som i dag handlägger 

löner ute på kanslierna kommer att jobba 

på det nya kontoret, där Alf Rosenbäck 

är ansvarig. Lönekontoret har adress 

Paradisgatan 5, ingång B2, plan 4.

Här mäter man 

lärdomens längd 

– Varsågod, här överlämnar vi 150 cm 

humanistisk och teologisk lärdoam 

till Stadsbiblioteket! Bär den lätt, 

vackert och lockande, uppmanade 

professor Göran Bexell, ordförande i 

styrelsen för HT-området när han 

”utvigde” den särskilda HT-bokhyllan 

på Stadsbiblioteket som invigdes i 

början av HT-året I den har samlats 

alla skrifter som producerades av lärare 

och doktorander i humaniora 

och teologi-ämnena under år 2000. 

– Det är inte alls svårt att mäta lärdom, 

konstaterade Göran Bexell när han vek 

ihop den medhavda tumstocken. Men 

kvaliteten är förstås omätbar, tillfogade 

han snabbt. 

Göran Bexell tittade sen på vad de 

150 centimetrarna innehöll och blev imponerad. 

Årsproduktionen som den ser ut 

på hyllan består av ett 80-tal volymer av 

varierande bredd, höjd och, förmodligen, 

djup. Här finns avhandlingar, t.ex. 

religionsvetaren Olav Hammers arbete 

om New Age, festskrifter som den tjocka 

och innehållsrika boken Språkets 

speglingar som bestods den avgående 

latinprofessorn Birger Bergh när han gick 

i pension, antologier som Risk och historia 

– sex uppsatser om katastrofer med 

Gunnar Broberg och Svante Nordin som 

redaktörer, del 1 av den svenska pressens 

historia med K E Gustafsson och Per 

Rydén som redaktörer och mycket mer. 

Bibliotekschefen Gunilla Herdenberg 

tackade och tog emot den församlade lärdomen 

som sedan skulle införlivas med 

bibliotekets övriga bokbestånd. Ceremonin 

ägde rum i atriet som också har varit 

Öresundsuniversitetet är bra som idé, 

men om Lunds universitet ska öka sin del 

av finansieringen med några större summor 

måste verksamheten bli bättre förankrad 

inom medlemsuniversiteten. 

Det påpekar universitetsstyrelsen i ett 

yttrande över den utvärdering av Öresundsuniversitetet 

som gjordes förra året. 

Liksom utvärderarna betonar styrelsen 

att Öresundsuniversitetet redan har uppnått 

betydelsefulla resultat, inte minst på 

forskningssidan där man lyckats tillföra 

avsevärda forskningsresurser till regio- 

Johan Stenström, 

Gunilla 

Herdenberg och 

Göran Bexell 

mäter den 

församlade lärdom 

som forskare i HTämnen 

vid LU 

producerade under 

förra året. 

platsen för en av HT-årets uppskattade 

aktiviteter, nämligen Nydisputerade föreläser. 

Från februari till december hölls 

sammanlagt 25 föreläsningar. Det innebär 

att de flesta av de humanister och 

teologer som disputerade under året deltog. 

Göran Bexell tycker att HT 2000 varit 

en värdefull satsning. 

– Vi har gjort vår kompetens synlig 

och vi har fått stor uppmärksamhet. Jag 

hoppas också att det har haft en opinionsbildande 

effekt. 

En lång rad utåtriktade arrangemang 

har ordnats under året, t ex En heldag 

humaniora, skolturné, temaveckan om 

Gudsbilder, serien Nydisputerade föreläser, 

paneldebatter och mycket annat. 

Göran Bexell och andra företrädare för 

HT-området har deltagit i det offentliga 

samtalet. Forskarna har visat upp sin 

kunskap med glädje och stolthet och 

dämpat klagomål över krympande resurser. 

– En annan mycket positiv effekt är 

att vi har fått syn på varandra, påpekar 

Göran Bexell. 

– Vi har ökat samarbetet inom hela 

vårt område. Lärarträffarna har slagit så 

väl ut att vi kommer att forsätta med 

dem. Likaså med att ordna gemensamma 

”Öresundsuniversitetets mål måste bli tydligare” 

nen. Styrelsen håller dock också med utvärderarna 

om att Öresundsuniversitetets 

mål och visioner är alltför vaga. Genom 

tydligare och mer konkreta mål hoppas 

universitetsstyrelsen att institutioner och 

fakulteter mer aktivt ska ta del av och 

utveckla Öresundsuniversitetets verksamhet. 

Styrelsen påpekar särskilt att man ser 

studenterna som den kanske viktigaste 

gruppen som måste ”vinnas ” för idén om 

Öresundsuniversitetet. Studenterna måste 

informeras om kursutbudet, och 

kostnadsfrågorna kring sundspendlandet 

FOTO: Per-Olof Stoltz 

program av olika slag. Det har uppstått 

många personliga samarbetskontakter 

och erfarenheterna av HT-året kommer 

att generera ännu mer samarbete. 

När områdesstyrelsen beslöt satsa på 

ett särskilt år för humaniora och teologi 

anslog den 300.000 kr till projektet. En 

projektledare, Johan Stenström, anställdes 

på halvtid och en av hans uppgifter 

var att söka pengar hos stiftelser och fonder 

för olika aktiviteter under året. Styrelserna 

för dessa visade sig ha stor förståelse 

för projektet och bidrog totalt 

med 864.900 kronor. Crafoordska stiftelsen, 

Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, 

Kungl.Humanistiska Vetenskapssamfundet 

i Lund, Vetenskapssocieteten, 

Einar Hansens Allhemsstiftelse samt Birgit 

och Sven Håkan Ohlssons fond bidragit 

med medel. 

Johan Stenström har skrivit en utförlig 

rapport om HT-året där han dokumenterat 

aktiviteter och intryck och resultaten 

från en enkät till lärare vid de 

båda fakulteterna. 

SOLVEIG STÅHL 

Humanistdagar blir det i år den 20 

och 21 april. Temat är Känslornas språk 

– känslor för språket. Programmet följer 

med som bilaga i nästa nummer av LUM.. 

lösas. Dessutom måste en kulturell och 

språklig ”tillvänjning” ständigt pågå. 

Utvärderarnas förslag om att öka resurserna 

till Öresundsuniversitetets sekretariat 

från 3 till 5 miljoner danska kronor 

och att ytterligare 1,5 miljoner danska 

kronor ska avsättas för stimulansåtgärder 

under 2001 och 2002 kan universitetsstyrelsen 

inte gå med på innan verksamhetsmålen 

har förtydligats. Men styrelsen 

är positiv till en begränsad ökning. Med 

hur mycket vill man inte säga förrän sekretariatets 

uppgifter har preciserats ytterligare. 

17

18 

Det händer vid Lunds universitet 

se vidare http://www.kalendariet.lu.se 

16/3 Forskningsseminarium i yrkesoch 

miljömedicin. Kl 14.30-16.00 

i F-blocket, universitetssjukhuset, 

Lund. Kai Österberg: ”Kammareprovokation 

av kemikalieöverkänsliga 

personer”. Roger Persson: 

”Personlighet och symptomrapportering”. 

19/3 Föreläsning. JD, FD Mareen 

Shanahan (State University New 

York) gästföreläser om “Forging 

Men and Manufacturing Women 

in Fernand Léger´s Tubist Images 

of the 1920s”. Kl 10.00 Inst för 

konstoch musikvetenskap, Biskopsgatan 

5, sal 316, Lund. 

19/3 Offentlig föreläsning. 

”Fiolspelare” spelar – tolkningar 

av en målning av Olof Sager-Nelson 

i ord och på fiol, Lars-Göran 

Oredsson. Kl 12.15 Kulturanatomen, 

Biskopsgatan 7, Lund. 

19/3 Seminarium. Titti Mattsson 

talar om sin forskning kring ”Barns 

medverkan i mål jämlikt LVU. En 

undersökning av reglering och 

rättstillämpning”. Arr Centrum för 

ungdomsforskning vid LU, Malmö 

högskola, SLU. Kl 14.15-16.00 

Juridicum, Röda rummet, Lund. 

20/3 Föredrag. ”Tillbaka till 

Grönland! Om Grönlands historia 

och om att lämna tillbaka 

museumföremål till Grönland” Föredrag 

av ledaren för Nationalmuseets 

Grönlandssekretariat Einar 

Lund Jensen. Plats: Kulturens auditorium, 

Lund. 

20/3 Filosoficirkeln. Ingela 

Romare, ”Ångesten som vän och 

vägledare”. Kl 19.30 universitetshusets 

aula, Lund. 

21/3 Diskutera om universitetsrankning. 

Arr Teknologkåren vid 

LTH. Kl 17.00-18.30 i hörsalen 

i LTHs kårhus. Kl 19.00-21.00 i 

Telaris, Juridicum, Lilla Gråbrödersgatan, 

Lund. Arr Juridiska föreningen 

i Lund. 

21-22/3 Bio-Business 2001 – 

Collaboration, Capital and New 

Technologies. Plats: Köpenhamn. 

Arr IBC Euroforum and Medicon 

Valley Academy. 

21/3 Fakultetsklubben. Sten Eirik 

Jacobsen, professor i stamcellsbiologi: 

”Stamcellsbiologi och terapi”. Kl 

12.00-13.00 Nya festsalen, 1 tr upp 

tv, AF, Lund. 

21/3 Ideon förmedlar kunskap. 

”Hur stöds innovation och flexibilitet 

genom en bra sturktur?”, Kjell Klein, 

Klein Consulting AB och Anders 

Ljungberg, Trivector LogiQ AB. 

Anmälan till: 

k.bodych@center.ideon.se 

21/3 Teknik- och naturvetarcirkeln. 

Hans-Uno Bengtsson, inst 

för teoretisk fysik, LU: Om motjordar, 

Vulkan och planeten George 

– historik över solsystemets 

utforskande.. Kl 19.30-21.00 

Palaestras hörsal, Lund. 

23/3 Forskningsseminarium i 

yrkesoch miljömedicin. John Ektor- 

Andersen, Smärtmott, UMAS: 

”Prediktion av arbetsoförmåga. 

Malmö nacke-skulderstudien”. Karin 

Engqvist: ”Resultat av studier om 

musiker och skådespelare”. Kl 14.30- 

16.00 Konf.rum F-blocket, universitetssjukhuset, 

Lund. 

25/3 Föredrag. ”En god bok. 

Vad är det?”. Samtal mellan 

litteraturvetaren Per-Erik Ljung, 

biblioteksvetaren Birgitta Olander, 

teolog Jesper Svartvik och kulturjournalisten 

Birgitta Kurtén. 

Moderator Jonas Ellerström, förläggare 

och författare. Kl 14.00 

Kulturen, Lund. 

26/3 Lund Immunology Seminars. 

Professor A G Rolink, Basel 

Institute of Immunology, Switzerland: 

“Plasticity within the development 

of the hematopoietic system”. Kl 

15.00 i Grubb-salen, Lund. 

27/3 Seminarium. Avd för 

transfusionsmedicin och Blodcentralen 

Skåne inbjuder härmed 

alla intresserade forskare och kliniskt 

verksamma till ett seminarium om 

blodbildning. Gästföreläsare är Dr. 

Geoff Daniels, Bristol, U.K: 

Erythroposieses – Expression of 

cell surface markers from stem cell 

to erythrocyte. Info 046-173207. 

27/3 Filosoficirkeln. Elisabeth 

Gerle, ”Religioner och ångest”. Kl 

19.30 universitetets aula, Lund. 

28/3 Fakultetsklubben. Karl 

Obrant, professor i ortopedi: 

”Osteoporos – En folksjukdom”. 

Kl 12.00-13.00 Nya festsalen, 1 

tr upp tv, AF, Lund. 


Tillväxt utan skatt?, Pontus Bergman 

och Tobias Ljunggren, Ernst&Young 

Tax/Law. Gammahuset, Nils Alwalls 

rum Sölvegatan 41, Lund, kl 16.00- 

18.00. Anmälan till: 


SERVICEENHETEN

28/3 Teknik- och naturvetarcirkeln. 

Hans-Uno Bengtsson, inst 

för teoretisk fysik, LU: Kanalerna 

på mars och sökandet efter 

utomjordiskt liv”. Kl 19.30-21.00 

Palestra hörsal, universitetsplatsen, 

Lund. 

30/3 Sunner Memorial Lecture 

2001. Årets Sunner Memoiral 

Lecture ges av professor Gabor A 

Somorjai från Berkeley I Kalifornien: 

”Frontiers of Molecular Surface 

Chemistry Sum Frequency Generation-Surface 

Vibrational 

Spectroscopy and Scanning Probe 

Studies of Reactivity at High 

Pressures and at the Solid-Liquid 

Interface, and the Structure of 

Polymer and Biopolymer 

Surfaces”.Sal A Kemicentrum, Lund, 

kl 14.15. Info 046-2228337. 


yrkesoch miljömedicin. Gunnel 

Åsbjörnsson: ”Att mäta sociala 

konsekvenser av lösningsskada”. 

Palle Örbäck m fl: ”Fortsatt 

beteendemedicinering”. Kl 14.30- 

16.00 i konf.rum F-blocket 

universitetssjukhuset Lund. 

1/4 Arkitektursöndag. Tema: 

Fågelbon – fånga formen i flykten. 

Välkomna till Unga Kulturens 

bygghytta för ”knytt” i sommar. 

Samarr: Lunds tekniska högskola 

40 år. Kl 13.30-15.30 Kulturen, 

Lund. 

4/4 Fakultetsklubben. Sven 

Ingmar Andersson, professor i 

psykologi: ”Psykologi – hälsa – 

sjukdom”. Nya festsalen, AF, 1 tr 

upp tv, Lund. Kl 12.00-13.00. 


Design – som konkurrensmedel. 

Medverkande: Industridesigner från 

Zenith Design Group AB i Malmö, 

designansvarig för länskontoret i 

Skåne inom Stiftelsen svensk Industridesign. 

Kl 16.00-18.00 Gammahuset, 

Nils Alwalls rum Sölvegatan 

41 Lund. Anmälan: 


5/4 Medicinskt månadsmöte. 

Kl 16.30-17.30 Aulan, Blocket, 

universitetssjukhuset, Lund. 

4-6/4 EU-konferens. Om tillgänglighet 

till arkiv och allmänna 

handlingar. För mer information: 

Landsarkivet i Lund. 

6/4 Symposium. ”Klassiskt och 

orientaliskt i arkitektur, ord och 

bild”. Symposium tillägnat Sten 

Åke Nilsson. Kl 09.00-15.30 på 

inst för konst och musikvetenskap, 

Biskopsg 5, Josephsonhuset, Lund. 

6/4 Högre tvärvetenskapligt 

teoriseminarium. ”Fra husmor till 

konsument: husarbeid som politik”, 

professor Gro Hagemann, his- 

toriska institutionen, Oslo. Kl 13.15- 

15.00 konf.rum Centrum för genusvetenskap, 

Magle Stora Kyrko-gata 

12 B, Lund. Info 046-2224059. 


yrkesoch miljömedicin. Anna 

Axmon: Graviditetsutfall hos PCB 

exponerade kvinnor”. Anna Ridell- 

Y‘Hydbom: ”Spermiestudier av 

yrkesfiskare”. Kl 14.30-16.00 

konf.rum. F-blocket, universitetssjukhuset, 

Lund. 

9/4 Lund Immunology Seminars. 

Kl 15.00 i Grubb-salen. 

10/4 Filosoficirkeln. Svante 

Nordin, ”Vad är politisk frihet?”. 

Kl 19.30 universitetets aula, Lund. 

17/4 Öppen föreläsning. ”Evaluating 

Universal Design in Practice”. 

Arr Avd för arbetsterapi, Lunds 

universitet. Föreläsare är prof 

Edward Steinfeld som är arkitekt 

verksam vid Center for International 

Rehabilitation Research Information 

and Exchange, State 

University of New York at Buffalo, 

Center for Assistive Technology, 

USA. Föreläsningen handlar om 

universell design och utveckling 

av bedömningsmetoder för tillgänglighetsproblem 

och aktivitetförmåga. 

Kl 13.15-15.30 i hörsal 02, universitetets 

lokaler, Baravägen 3, Lund. 

Info 046-2221960. 

LUM 

Kurser 

20-21/3 ”The Future of European 

Crisis Management”. The aim is 

to present research projects related 

to crisis management in a European 

perspective and to provide 

an international meeting place for 

researchers and practitioners in crisis 

management related work. The 

official language will be English. 

Info: congress@ukkab.se 

27/3 “Learning on Demand”. 

På Handelshögskolan i Köpenhamn. 

Konferensen syftar till att visa behovet 

av ”learning on demand” i 

regionen. Öresundsregionen kan 

bli en stor expansiv och dynamisk 

region som kommer att få stora 

problem med arbetskraftsförsörjningen 

inom kort tid. 

Info: ulla.kockum@oresund.lu.se 

28-29/3 ”Tvärvetenskaplig universitetsutbildning 

– trend eller tvång? 

Nuläge, framtid och visioner”. 

Konferensen vänder sig bla till 

fakultetsnämnder, prefekter på universitet 

och högskolor i Norden 

Info 018-471 75 86. 

AKADEMISKA HUS 

19

20 

2-3/4 ”Det mänskliga”. Ett seminarium 

om humaniora som sökande 

och experiment. Plats: Manfred 

Björkquists allé 2-4 Sigtuna. 

Info 08-59258991 eller 

reception@sigtunastiftelsen.se 

4-5/4 Sollentunamässan. ”Arkiv 

& Dokument 2001”. En förutsättning 

för att kunna bedriva en effektiv 

e-handel är att effektivt kunna 

hantera de elektroniska och fysiska 

flöden handeln generar. Hur når 

man dit och undviker fallgroparna? 

Info och anmälan 

www.exponova.se 

LUM 

Meddelanden 

Stiftelsen Fondazione Famiglia 

Rausing. Utdelning av bidrag för 

avancerad humanistisk forskning 

i Italien. Ansökningar om 

forskningsstöd skall vara avfattade 

på engelska och skall vara Stiftelsen 

tillhanda före den 31 maj. 

Ansökningsblankett erhålles från 

Fondazione Famiglia Rausing i 

Sverige eller i Italien och insändes 

i 3 exemplar av ansökan till 

Stifelsens adress i Sverige och 3 

exemplar till Stiftelsens adress i 

Italien. Adresserna är: Fondazione 

Famiglia Rausing, c/o Svenska 

Institutet i Rom, Kaptensgatan 

12, 2 tr, 114 57 Stockholm samt 

c/o Instituto, 14-00197 Roma. 

Lundbeck Symposium 2001. 

”Fakta och Myter om depression”. 

Med anledning av WHOs världshälsodag 

kring psykisk hälsa, anordnar 

H Lundbeck AB ett interaktivt 

symposium tillsammans med 

några av landets ledande experter 

som ska ge klarhet i många av de 

frågor som finns inom området 

depression och depressionsbehandling. 

Lund – 4 april, Göteborg – 

5 april och Stockholm – 25 april. 

Info 042-254300. Se även: 

www.lundbeck.se 

Lunds Systemvetarförening 

arrangerar samday, som är system-vetarnas 

arbetsmarknadsdagar 

i Lund. En mässa där företag och 

studenter möts via kontaktsamtal, 

och företagspresentationer. Plats: 

Holger Crafoords Ekonomicentrum 

i Lund den 4-5 april. 

Naturvetardagen 28 mars 

Medarrangörer: KK-stiftelsen, 

LR, SULF, Sveriges 

Skolledarförbund och NOT-programmet. 

Plats: Biografen Rival 

på Södermalm i Stockholm kl 

08.30-17.15.Anmälan på: 

www.naturvetarforbundet.se 

LUM 

Personalutveckling 

21/3 Arbetsmiljöutbildning – 

”Försöksdjurshantering ur hälsosynpunkt”. 

Försöksdjursallergi 

är ett välkänt arbetsmiljöproblem: 

undersökningar visar att 20-30% 

av dem som arbetar med pälsdjur 

får allergiska symptom och 10- 

15% utvecklar astma. Genom ökad 

kunskap om riskerna och framför 

allt en säkrare hantering av djuren 

kan problem minskas. Kl 08.30- 

12.00 i Grubb-salen, Medicinarlängan, 

Sölvegatan 23, Lund. Info 

Åsa Gustafson 046-2227026. 

LUM 

Disputationer 

16 mars: Deniz Kirik i neurobiologi: 

”Restorative and Neuroprotective 

Treatment Strategies for 

Parkinsons´s Disease. Studies on 

fetal dopamine cell transplants 

and GDNF delivery by intracerebral 

injections and recombinant AVV 

vectors”. Kl 9.00 i Segerfalkssalen, 

Wallenberg Neurocentrum. 

Thommy Perlinger i statistik. ”A 

Probabilistic Model for Positional 

Voting – Spectrum Games -. Kl 

10.15 i sal MH:B. 

17 mars: Gunnar Andsberg i 

neurologi: ”Experimental Stroke 

and Neurotrophins, Regulation, 

function and gene transfer of 

neurotrophins in rat and mouse 

models of focal cerebral ischemia”. 

Kl 9.00 i Segerfalksalen, Wallenberg 

Neurocentrum. 

22 mars: Anders Åberg i obstetrik 

och gynekologi: ”Gestational 

Diabetes screening, diagnosis and 

prognosis”. 13.00 i aulan, 

Cenralblocket. 

23 mars: Michael J. Dunbar 

i ortopedi: ”Subjective outcomes 

ater knee arthroplasty”. Kl9.15 

i föreläsningssal 1, Centralblocket. 

Lars Harrie i geodetisk mätningsteknik: 

”An Optimisation Approach 

to Cartographic Generalisation”. 

Kl 10.15 i hörsal V:B, 

LTH. Magnus Wiktorsson i 

matematisk statistik: ”Approximation 

of Infinitely Di-visible 

Random Variables with Application 

to the Simulation of Stochastic 

Processes”. 10.15 i sal 

MH:C, matematikcentrum. Teddy 

Ercegovic i organisk kemi: ”Som 

New Methods in Sialic Acid 

MTC

Chemistry”. Kl 10.15 i sal B, 

Kemicentrum. Fredrik Joabsson i 

fysikalisk kemi: ”Asso-ciative 

Multicomponent Polymers in Bulk 

and at Interfaces”. Kl 13.00 i hörsal 

C, kemicentrum.Niclas Andreén 

i företagsekonomi: ”Essays on 

Corporate Exposure to 

Macroeconomic Risk”. Kl 13.15 

i Crafoordsalen, Ekonomicentrum. 

Jesper Hansson i nationalekonomi: 

”Macroeconometric Studies of 

Private Consumption, Government 

Debt and Real Exchange Rates”. 

Kl 10.15 i sal EC3:211, Ekonomicentrum. 

27 mars: Nidal M Irshaid i transfusionsmedicin: 

”Correlation Between 

Phenotype and Genotype in 

Som e Clinically Important Blood 

Group Systems”. Kl 9.15 i föreläsningssal 

3, Centralblocket. 

28 mars: Birgit Juul-Kristensen 

i sjukgymnastik: ”Observation 

Methods and Imagning Techniques. 

Assessments of physical exposure 

in repetitive work with focus on 

neck and upper extremities”. Kl 

13.15 I aulan, centralblocket, 

universitetssjukhuset, Lund. Björn 

Wullt i medicinsk mikrobiologi: 

”The role of P fimbriae for 

Escherichia coli establishment and 

mucosal inflammation in the human 

urinary tract”. Kl 10.00 I Rune 

Grubbs föreläsningssal, Sölvegatan 

23, Lund. 

29 mars: Camilla Christensson 

i teknisk mikrobiologi: ”Genetic 

Engineering of Industrial Microorganisms”. 

Kl 10.15 i hörsal B, 

Kemicentrum. 

30 mars: Johan Engström i 

förbränningsfysik. ”Development 

of a 2D Temperature Measurement 

Technique for Combustion Diagnostics 

using 2-Line Atomic Fluorescence”. 

Kl 13.15 i hörsal B, Fysiska 

institutionen. Karin Zetterholm 

i judaistik: ”Portrait of a Villain 

Laban the Aramean in Rabbinic 

Literature”. Kl 10.15 i hörsalen 

Samarkand, AF. Johan Svahn i 

pediatrik. ”Nutrition the second 

year of life. Effects of different milk 

compositions on dietary intakes, 

growth and metabolism”. Kl 9.15 

i Lilla aulan på Medicinskt forskningscentrum, 

Malmö. 

Följande disputationer har ägt 

rum: Helene Larsson Jönsson i fysiologisk 

botanik: ”Role of cadmium 

and ultraviolet-B radiation in plants 

Influence on photosynthesis and 

element content in two species of 

Brassicaceae”. Jed Kaplan i växtekologi: 

”Geophysical Applications 

of Vegetation Modeling”. Björn 

Fren-déus i medicinsk mikrobiologi: 

”Role of Neutrophils and Innate 

Immune Mechanisms in Urinary 

Tract In-fections”. Jenny Karlsson 

i neurobiologi: ”Survival of 

cultured and grafted embryonic 

dopaminergic neurones. Effects of 

hypothermia and prevention of 

oxidative stress”. Torgil Zethson 

i atomspektroskopi: ”Hubble Space 

Telescope Spectro-scopy of Eta 

Carinae and Chi Lupi”. Heléne 

Tjärnemo i företagsekonomi. ”Ecomarketing 

& Eco-management. 

Exploring the eco-orientation – 

performance link in food retailing”. 

LUM. 

Stipendier 

& anslag 

Aktuella stipendier & forsknings- 

bidrag. För komplett information 

se http://www.eken.lu.se/stipendier 

(sista ansökningsdag anges inom 

parantes) 

Oscar II:s stipendium till yngre 

vetenskapsidkare vid Lunds universitet 

som inte har tillsvidareförordnande 

på tjänst (2001-03- 

21) 

Stiftelsen fonden för Skogsvetenskaplig 

forskning skall fördjupa 

förståelsen av skogens liv (2001- 

03-19) 

Olof Palmes minnesfond 2001- 

03-20 

Ridderstads Stiftelse för historisk 

grafisk forskning (2001-03-20) 

Telefonaktiebolaget L M 

Ericssons stiftelse för främjande 

av elektroteknisk forskning (2001- 

03-23) 

Nordiska folkhälsopriset delas 

ut till individ, organisation eller 

institution som gjort en viktig insats 

inom folkhälsovetenskapen (2001- 

03-25 

Skånska Ingenjörsklubbens 100årsstiftelse 

resestipendium 18.000 

kr till doktorand vid LTH (2001- 

03-29) 

Erna och Victor Hasselblads 

Stiftelse fotografiska stipendier och 

forskningsbidrag (2001-03-30) 

Plastkretsen första pris i industri- 

designtävling i återvunnen plast är 

en resa till Japan (2001-03-30) 

Familjen Blomqvists Stiftelse främjar 

barns- och ungdoms fostran och 

utbildning samt vetenskaplig forskning 

(2001-03-31) 

Stiftelsen Bengt Lundqvists Minne 

främjar vetenskaplig forskning inom 

kemins område (2001-03-31) 

STINT stipendier för forskarstuderande 

att tillbringa en termin 

vid ett utländskt universitet eller 

forskningsinstitut (2001-03-31) 

Kungl. Vetenskapsakademien 

stipendier och anslag - astronomi 

och rymdvetenskap / fysik / kemi 

/ matematik. Stiftelsen Margit Althins 

Stipendiefond - till svenska geografer 

för resor till länder utanför Norden 

(2001-03-31) 

Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse 

för teknisk utveckling, 

säkerhet, kvalitet etc inom anläggningar 

med kvalificerad teknisk 

utrustning. Stipendier för examensarbeten 

och postdoktorala vistelser 

utomlands eller kortare vistelser 

vid utländska institut (2001-03-31) 

Mannheimer Swartling stipendier 

för studier i juridik med affärsjuridisk 

inriktning vid utländskt universitet 

(2001-03-31) 

Fulbright Oklahoma City 

Community College (2001-03-31) 

SLTF/Livsmedelsteknik stipendierna 

avser studieresor till utlandet 

eller längre utlandsstudier 

som kan främja utvecklingen av 

svensk livsmedelshantering (2001- 

03-31) 

Uddenberg-Nordingska Stiftelsen 

främjar vetenskaplig undervisning 

och forskning i ämnet ornitologi 

(2001-03-31) 

Leonard och Ida Westmans bidrag 

för vetenskapliga undersökningar 

av Östergötlands fornlämningar 

(2001-03-31) 

Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 

stipendium inom området 

vattenvård (2001-03-31) 

Nordiska Afrikainstitutet studie- 

stipendium (2001-04-01) 

Nordiska Afrikainstitutet Nordic 

Guest Researchers´ Scholarship 

Programme (2001-04-01) 

Elna Bengtssons fond främjar 

vetenskaplig forskning om kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader och 

stadsmiljöer (2001-04-01) 

Sveriges Marknadsförbund 

fonden för Exportutveckling uppmuntrar 

svensk företagsamhet till 

ökade exportansträngningar (2001- 

04-01) 

Baltic International Summer 

School scholarships (2001-04-01) 

Maggie Stephens Stiftelse reseanslag 

för medicinsk vetenskaplig 

forskning (2001-04-01) 

Stiftelsen för främjande av 

ekonomisk forskning vid Lunds universitet 

stipendier och forskningsanslag 

samt särskilda licentiandstipendier 

för hel- och halvtidsstudier 

(2001-04-02) 

CERN Corresponding Associateships 

(2001-04-06) 

Svenska kyrkans forskningsråd 

medel för forskningsprojekt av 

relevans för Svenska kyrkan (2001- 

04-06) 

Finansförbundets uppsatsstipendier 

(2001-04-15) 

Stiftelsen Juvelerare Otto Säfströms 

Minnesfond Stipendier för 

utbildning inom guldsmedsyrket 

(2001-04-15) 

Svenska Institutet stipendierna 

för studier av japanskt samhällsliv 

på avancerad nivå (2001-04-15) 

Hjärt-Lungfonden stipendier till 

fördjupningsarbete med biomedicinsk 

inriktning (2001-04-15) 

Fulbright Grants advanced research 

and university lecturing 

awards in the United States (2001- 

04-15) 

Institute for advanced studies 

on Science, Technology and Society 

in Graz (2001-04-15) 

SI - Japanstudier för studier av 

japanskt samhällsliv (2001-04-15) 

Histolabs resestipendier för 

21

22 

biomedicinska analytiker verksamma 

inom kliniska laboratorier 

eller på forskningslaboratorier 

(2001-04-20) 

Sidas u-landsforskningsråd skall 

främja kunskapsutveckling av relevans 

för bistånds- och utvecklingsfrågor 

(2001-04-23) 

På Studentergården i Köpenhamn 

är Einar Hansens rum ledigt. 

Rummet kan hyras av studerande 

från Lunds universitet 

som läser en eller flera terminer 

vid Köpenhamns universitet. 

Ansökan skickas till Bent Jörgensen, 

Tagensvej 15, 2200 Köpenhamn 

N, Danmark. För information +45 

35 32 85 59. 

LUM 

Tjänster 

Universitetslektor i pedagogik. 

Ref nr 1067/01, ans 21 mars. Info 

046-2228720. 

Doktorand i arbetsmiljöteknik. 

Ref nr 337, ans 21 mars. Info 046- 

2228017. 

4 st anställningar som doktorand 

i elektrovetenskap. Ref nr 

333,334,335,336, ans 21 mars. 

Info 046-2224858. 

Doktorand i kärnfysik. Ref nr 

340, ans 21 mars. Info 046- 

2227630. 

Förvaltningsrättsjurist vid juridiska 

enheten. Ref nr 1266, ans 

21 mars. 

Doktorand i förpackningslogistik. 

Ref nr 397, ans 21 mars. Info 

046-2229437. 

Doktorand i elektrovetenskap. 

Ref nr 396, ans 21 mars. Info 046- 

2229026. 

Studiestöd i kvartärgeologi, 

ssk relativa havsnivåförändringar 

och geofysisk-glaciologisk modellering 

på Grönland vid institutionen 

för geologi. Ref nr 145, 

ans 23 mars. Info 046-2227882. 

Studiestöd i mineralogi och 

petrologi, ssk lågtemperatur-geokronologi 

längs Sveriges östkust 

vid geologiska institutionen. Ref 

nr 124, ans 27 mars. Info 046- 

2224635. 

Studiestöd i geologi. Ref nr 125, 

ans 27 mars. Info 046-2224635. 

MICLU invigs av 

konungen 

Den 2 april invigs MICLU, 

Miljövetenskapligt Centrum vid 

Lunds universitet av H M Konungen 

Carl XVI Gustaf. Vid 

invigningen kommer kungen 

att hålla ett tal. Man kommer 

också att presentera en del av 

den miljövetenskapliga forskning 

som bedrivs i Lund. Bland 

dem som då kommer att framträda 

finns kungens gästprofessor 

i miljövetenskap. Han 

heter Andrew Warren och har 

varit verksam vid Miljövetenskapligt 

Centrum under 

det gångna året. Professor 

Warren som är från Australien 

kommer att tillsammans med 

MICLUs föreståndare Lennart 

Olsson tala beskriva hur man 

kan motverka växthuseffekten 

i Tredje Världen. Arrangemanget 

äger rum kl 13.30 i universitetshuset 

aula. Såväl LU:s personal 

som studenter är välkomna att 

deltaga. 

Neurobiologiska 

klubben 

Vårprogrammet för neurobiologiska 

klubben är en serie 

seminarier på temat 

Intracellular signaling and 

transcription factors in the postnatal 

nervous system. Seminarierna 

arrangeras av neuroforskaren 

Angela Cenci Nilsson 

på Wallenberg Neurocentrum. 

Syftet med seminarierna är 

att belysa mekanismer för hur 

kommunikationen mellan nervceller 

aktiverar eller hämmar 

genaktivitet. Nästa seminarium 

äger rum fredagen den 30 mars 

då Jocelyne Caboche, Université 

Pierre et Marie Curie, Paris, 

föreläser. Tid och plats: kl 15.30, 

Segerfalksalen på Wallenberg 

Neurocentrum. Programmet för 

seminarieserien finns på nätet 

www.mphy.lu.se/avd/ 

NBKFLAS.HTML 

LUMs utgivningsplan för resten av våren 2001 

Nr 4 utkommer 11 april med manusstopp 29 mars. 

Nr 5 utkommer 11 maj med manusstopp 26 april. 

Nr 6 utkommer 8 juni med manusstopp 25 maj. 

Professorsinstallation 

UNIVERSITETSAULAN • 23 MARS KL 16.00 

• Tylman Susato: Festivo 

• Tal av Rektor, professor Boel Flodgren 

• Installation 

• Wilhelm Stenhammar: Round 

• Installationsföreläsning av professor Agneta Ståhl: 

”De äldre i kollektivtrafiken. Var är vi – vart är vi på väg?” 

• Utdelning av universitetets pedagogiska priser för framstående insatser i 

utbildningen. 

Utdelning av studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom utbildningen. 

• Felix Mendelssohn: Allegro ur Symf.No 3 

• Tal av Lunds universitets studentkårers ordförande 

fil stud Magnus Andergran 

• Tal av professor Henrik Smith 

• Felix Mendelssohn: Final ur Symf. No 3 

Akademiska kapellet under ledning av director musices Per Ohlsson 

Auditoriet ombedes vänligen att inte applådera under installationsakten 

Efter installationen är samtliga närvarande välkomna att inta förfriskningar i 

Pelarsalen i universitetshusets källarplan 

INSTALLATION AV FÖLJANDE PROFESSORER: 

professorn i systematisk teologi 

Manfred Hofman 

professorn i civilrätt 

Birgitta Nyström 

professorn i kirurgi 

Anders Borgström 

professorn i neurobiologi 

Patrik Brundin 

professorn i musikvetenskap 

Bengt Edlund 

professorn i historia 

Harald Gustafsson 

professorn i Sydöstasiens historia och 

indonesiska 

Mason C Hoadley 

professorn i arkeologi 

Birgitta Hårdh 

professorn i osteologi 

Elisabeth Iregren 

professorn i historia 

Klas-Göran Karlsson 

professorn i arkeologi 

Deborah Olausson 

professorn i praktisk filosofi 

Ingmar Persson 

professorn i sociologi 

Göran Dahl 

professorn i sociologi 

Tomas Peterson 

professorn i mineralogi och petrologi 

Anders Lindh 

professorn i analytisk kemi 

Lennart Mathiasson 

professorn i växtfysiologi 

Ian Max Møller 

professorn i fysikalisk kemi 

Ulf Olsson 

professorn i zooekologi 

Henrik Smith 

professorn i kosmisk och subatomär fysik 

Evert Stenlund 

professorn i mikrobiologisk ekologi 

Anders Tunlid 

professorn i zooekologi 

Torbjörn von Schantz 

professorn i växtfysiologi 

Susanne Widell 

professorn i livsmedelsrelaterad nutrition 

Inger Björck 

professorn i formlära 

Abelardo Gonzalez 

professorn i kemisk apparatteknik 

Ann-Sofi Jönsson 

professorn i fasta tillståndets fysik 

Mats Kleverman 

professorn i aerosolfysik, spc atmosfäriska 

aerosoler 

Bengt Martinsson 

professorn i livsmedelshygien 

Göran Molin 

professorn i livsmedelsvetenskap med 

u-landsinriktning 

Baboo Nair 

professorn i livsmedelskemi 

Margareta Nyman 

professorn i konstruktionsteknik 

Lars Sentler 

professorn i kollektivtrafik 

Agneta Ståhl 

professorn i byggnadsfunktionslära 

Owe Åhlund 

professorn i industriell näringslära 

Björn Åkesson

Emeritus-serien 

Föreläsningsserien Professsor 

emeritus på Locus Medicus fick 

en flygande start med Håkan 

Westling. Näste professor ut i 

serien är Stig Radner. Den 3 april 

kl 18.30 ska han under rubriken 

La belle epoque – och senare ge 

glimtar från sin utbildning och 

utveckling till läkare och från sin 

långa och händelserika gärning 

i medicinens tjänst. Efter föreläsningen 

är det mingel med bubbel 

och tilltugg. Professor emeritus-serien 

är ett samarrangemang 

mellan Medicinska föreningen 

och stiftelsen Locus Medicus 

Lundensis. 

Om öppenhet i EU 

Kulturminister Marita Ulvskog 

inviger en EU-konferens som arrangeras 

vid Lunds universitet 

den 5-6 april. Ämnet är ”Tillgänglighet 

till arkiv – såväl en 

demokrati- som en kulturarvsfunktion”. 

Övriga invigningstalare är 

riksarkivarie Erik Norberg och 

Vicente Parajón Collada, vice 

arkivdirektör inom EU. 

Första dagen ägnas åt tillgången 

till offentliga dokument 

och arkiv, från demokratisk synpunkt. 

Det blir plenarföreläsningar 

med EU:s ombudsman 

Jacob Söderman om bl a kraven 

på insyn i EU:s olika organ. 

Statssekreteraren Hans Eric 

Holmqvist, justitiedepartementet, 

talar om den svenska handlingsoffentligheten. 

Andra dagen läggs kulturella 

och forskningspolitiska aspekter 

på tillgängligheten. Plenarföreläsare 

är Richard J Evans, 

historieprofessor från Cambridge, 

och Hartmut Weber, chef 

för tyska Bundesarchiv. 

Sunner Memorial 

Årets Sunner Memorial-föreläsning 

hålls av professor Gabor A 

Somorjai från University of California, 

Berkeley. Den äger rum 

fredagen den 30 mars kl 14.15 i 

föreläsningssal A på Kemicentrum 

(Sölvegatan 39). Titeln är 

Frontiers of Molecular Surface 

Chemistry. 

Efter föreläsningen blir det 

förfriskningar och möjlighet till 

informellt umgänge. 

RADIO AF HAR NO- 

MINERATS till Årets 

bästa närradio i tävlingen 

Stora radiopriset. 

Andra nominerade 

närradiostationer är 

Uppsalas och Umeås 

studentradiostationer. 

GÄSTPROFESSOR 

och gästföreläsare i juridik 

har utsetts av juridiska 

fakulteten. JSD 

Mpasi Sinjela från 

WIPO Worlwide Academy 

i Genève och 

Mark Furse från University 

of Westminster 

utses till professor respektive 

föreläsare under hela år 

2001. 

CAMPUS HELSINGBORG har 

fått en donation på 300 000 kronor 

från stiftelsen Helsingborgs 

Nyföretagarcentrum. Stiftelsen 

donerade pengarna till ”ett för 

nyföretagandet och regionutvecklingen 

mycket angeläget och 

spännande ändamål.” 

LYHÖRD och 

tillgänglig och 

pedagogiskt nytänkande 

är Pirjo 

Birgerstam tyckerSamhällsvetarkåren 

i sin motivering 

till kårens 

pedagogiska pris för år 2000. 

Birgerstam är universitetslektor 

på Institutionen för psykologi. 

Upphandlingsfunktion som serviceorgan 

Sedan den 1 mars är Martin 

Reinholtz upphandlingschef 

vid LU. 

Tjänsten är ny och placerad vid 

Sekretariatet för utrednings- och 

DOKTORANDEN Erik Herz 

vid Institutionen för tillämpad 

elektronik på LTH har fått 

100.000 kr i stipendium av Teknikbrostiftelsen. 

Pengarna ska 

användas till att utveckla sensorelement 

som kan registrera beröring 

och position, och som kan 

användas för olika typer av displayer 

samt som givare vid mätning 

av fuktighet, vibration, etc. 

NY KANSLICHEF för Samhällsvetenskapliga 

fakulteten är Tarmo 

Haavisto, studierektor sedan 

1994 på Nationalekonomiska 

institutionen. Tarmo Haavisto 

efterträder Hans Modig som axlar 

Bengt Streijfferts jobb som 

akademisekreterare vid rektorsämbetet. 

Streijffert ska arbeta 

heltid med Öresundsuniversitetet. 

KULTURMINISTER Marita 

Ulvskog besökte på egen begäran 

Skissernas museum vid sitt 

lundabesök nyligen. Museichefen 

Jan Torsten Ahlstrand bjöd 

på en timmes rundvandring, och 

berättde även om det snart 60årsjubilerande 

museets utbyggnadsplaner. 

En intresserad kulturminister 

studerade Johan Celsings 

modell. (Bilden) 

projektverksamhet, dit också 

Byggnadsenhetens upphandlingsjurister 

flyttat liksom universitetets 

resesamordnare. 

Martin Reinholtz kommer 

närmast från Stockholm och 

Medinsite.com, som är ett elektroniskt 

upphandlingsverktyg. 

Tidigare arbetade han som 

upphandlingschef i Halmstad 

kommun och dessförinnan hade 

han samma tjänst när det gällde 

inköpssamverkan i Kronobergs 

län. 

Han har även varit IT-ansvarig 

i Växjö kommun, samt arbetat 

med upphandling vid Malmöhus 

läns landsting och i en 

IKEA-CHEFEN, Ingvar Kamprad 

drog fullt hus på ekonomernas 

arbetslivsdagar. Han talade 

bla om IT-revolutionen som han 

inte tycker är lika intressant som 

ångmaskinen var på sin tid. 

ETT SAMARBETE mellan Science 

Center Exploratorium i San 

Francisco och Nationellt Resurscentrum 

i fysik får nu stöd av 

utbildningsdepartmentet. Resurscentrumet 

får 120.000 kr för 

att kunna översätta och använda 

material som det världsledande 

amerikanska vetenskapscentrumet 

har på sin hemsida. 

VITTERHETSPRIS. Litteraturvetaren 

Torbjörn Forslid som 

förra året disputerade vid Lunds 

universitet har fått Kungliga Vitterhets 

Historie och Antikvitets 

Akademins pris på 25.000 kr för 

sin avhandling ”Fadern, sonen 

och berättaren. Minne och narrativitet 

hos Sven Delblanc”. Pristagaren 

arbetar i dag på Imer-programmet 

på Malmö högskola. 

TEKNOLOGER gick vidare till 

SM. Vinner lundalaget teknikSM 

får de en USA-resa med besök på 

MIT- Medialab och Cape Canaveral 

frivillig fackhandelskedja. 

Martin Reinholtz ambition 

är att han och hans kolleger ska 

fungera som ett serviceorgan för 

alla inom LU som kan behöva 

hjälp med upphandling. 

– Det finns ett omfattande 

regelverk när det gäller upphandlingar 

som kan vara svårt 

att hålla reda på, men syftet med 

reglerna är att resultatet ska bli 

så bra som möjligt, påpekar 

Martin Reinholtz. 

En av Martin Reinholtz första 

arbetsuppgifter har varit att 

delta i planeringen av en resemässa 

som anordnas onsdagen 

den 9 maj. 

P F 

23

Målade bonader 

Utställningen ”Målade bonader 

och julabrev” öppnar klockan 

16.00 den 2 april i visningssalen, 

UB 1, Lund. Utställningen pågår 

till den 27 april. 

Ur öppningsprogrammet: 

Nils-Arvid Bringéus, professor 

em vid Etnologiska institutionen: 

”Från gobelänger till bonadsmålningar”. 

Kl 16.30 Bromansalen, 

UB 1. 

Skissernas firar 60 år 

Den 6 april är det 60 år sedan 

Prins Eugen invigde Arkiv för 

dekorativ konst, ”Arkivmuseet” 

kallat, i dag känt som Skissernas 

museum. Jubileet manifesteras 

med en utställning, som knyter 

an till grundaren, konstprofessorn 

Ragnar Josephsons vision, 

dvs att med skisser dokumentera 

den skapande processen eller 

vad han kallade ”Konstverkets 

födelse”. 

– Vi koncentrerar oss särskilt 

på två konstnärer, dels Isaac 

Grünewald,som var med vid invigningen 

1941, dels lundakonstnären 

Barbro Bäckström 

som dog för elva år sedan. Vi har 

ett rikt och sällan visat skissmaterial 

av båda. Dessutom blir 

det en tredje, dokumentär del i 

utställningen, berättar museichefen 

Jan Torsten Ahlstrand. 

Vernissagen äger rum söndagen 

den 8 april. 

Studentafton 

STRATEGIDEBATT 

Studentaftonutskottetoch strategiska 

gruppen vid Lunds universitet 

inbjuder till en studentafton 

om Lunds universitets 

framtid och förslaget till 

strategisk plan måndagen den 

26 mars kl 19. 

Medverkande är bla förre 

chefredaktören Bo Bernhardsson, 

professor Per Lundberg, 

professor Lennart Lundquist, 

studerande Fredrik Melander 

och Magnus Holst, professor 

Eva Haettner Aurelius. Moderator 

Peter Sylwan. 

Plats: sal Athén på Akademiska 

Föreningen. 

Hört och läst! 

OSSÅ VI PÅ SLADDEN 

Teaterapor 

utan publik 

”Problemet är ju att 

alla vill spela teater 

men ingen vill titta”. 

Boel Flodgren på 

invigningen av Vetenskapens 

vecka i 

Ystad, apropå att få 

studenter hellre läser 

humaniora eller utbildar 

sig till skådespelare 

än studerar naturvetenskap. 

Ord täckta 

av lava 

”Jag svalde orden och 

tuggade dem. Vissa 

ord var som praliner, till exempel 

fors, sol, moln, snö, dag och 

natt. Det var första gången jag 

mötte ett språk som var så enstavigt 

i beskrivningen av naturen. 

Att lära sig de nya orden var 

en sak. Att lära sig betydelsen var 

en annan. Betydelsen är täckt av 

århundradens lava av erfarenheter.” 

Författaren Theodor Kallifatides 

om sitt möte med svenska 

språket, vid öppningen i Lund av 

Europeiska språkåret. 

"TAKTIL TAKTIK" 

Landets 37 universitet och 

högskolor går nu till attack. 

Konkurrensen är knivskarp. 

Inför den 15 april gäller det 

att ragga så många studenter 

som möjligt. Platserna måste 

fyllas till varje pris. Annars 

når man inte upp till det sk 

taket. 

Redan nu går flera lärosäten 

med betydande underskott. 

Kan en högskola gå i 

konkurs? Redan förra året 

tvingades regeringen gå in 

med 100 milj kr extra till 

Södertörns högskola, som 

hamnade på 150 minus. 

Mälardalens högskola 

skriver i sin annons i tidningen 

Studentliv att det är 

lätt att få kontakt. Det är en 

högskola med små grupper 

och närhet till lärare. På bilden 

syns en hysterisk folkmassa 

bakom kravallstak, 

Akademiska 

tevemonster 

Akademiker i allmänhet beskrivs 

som känslomässiga monster i 

teves såpoperor, enligt Joakim 

Edhborg i tidskriften Tvärdrag. 

Utbildning ses därtill som ett 

riskfyllt projekt som man gärna 

kan avstå sig från. Rikedom erövras 

i såpornas värld inte genom 

kunskap och arbete, utan 

genom tur eller arv… 

Dramaturgiska faktorer kan 

förklara en del av denna bild, 

kommenterar Erik Zsiga i SvD. 

”Men kanske säger den också 

något om samhällsklimatet. För 

vem vill egentligen bli läkare nu 

för tiden? När man lika gärna 

kan bli såpaskådespelare.” 

Korridorsfesten… 

…var häftig. Vi var en turk, två 

japaner som lagade sushi, en satanist 

från USA som är pedant 

och diskar var söndag, en engelsman 

som pluggar ”Swedish 

economy” och en stockholmare 

från Gambia som läser islamologi 

i Lund. Och så jag.” 

Kristina Magnusson kåserar 

om dotterns liv som Lundastudent 

i samhällsvetarnas tidningen 

Samtid. 

som förgäves försöker få den 

omtalade närheten till sina 

lärare. 

Södertörns högskola 

vinklar sin annons med traditionella 

ingredienser som 

sex, alkohol och blonda killar. 

Det är dessutom en högskola 

som säger sig sträva 

efter mångkulturellt synsätt. 

Det är så att man kan gå 

i taket för mindre! Frågan är 

om den taktila profileringen 

är rätt taktik för att nå taket! 

Prata och drick 

kaffe med oss! 

”Nöjda studenter presterar bättre 

och duktiga studenter gör 

Lunds universitet mer attraktivt 

och framgångsrikt. Mycket av 

detta kan uppfyllas bara genom 

den enkla åtgärden att ni professorer 

syns i grundutbildningen. 

Att ni pratar med studenterna på 

kafferasten och visar er allmänt 

intresserade” 

LUS-ordförande Magnus 

Andergran i talet till de nyinstallerade 

professorerna, vid professorsinstallationen 

9 mars. 

Samarbete med u-länder 

Linnaeus-Palme är ett utbytesprogram 

för lärare och studenter 

på grundnivå som syftar till 

att stärka svenska lärosätes samarbete 

med universitet i utvecklingsländer. 

Information och ansökningshandlingar 

finns på 

www.programkontoret.se 

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA

STRATEGISKA PLANEN 

En upplyst filosof… 

– Jag ser dagens Lunds universitet som en grånad 

ämbetsman, en pragmatiker som går med på allt 

och drivs av plikt, säger Per Lundberg, professor i 

teoretisk ekologi. 

Men han skulle vilja se ”en Voltaire”, en upplyst 

tänkare som med integritet och engagemang deltar 

i samhällsdebatten. 

Inom universitetet remissbehandlas just nu utkastet 

till ny strategisk plan för hela Lunds universitet. Vilken 

väg ska man välja i massutbildningens tid? Ska 

man satsa på bredden eller på spetsen? Går dessa 

kanske att förena? 

Per Lundberg tror det, på sätt och vis. 

I en debattartikel i SDS nyligen föreslog han att 

Lund skulle halvera antalet studenter och satsa på att 

bli ett elituniversitet. För detta fick han kritik, och 

kallades för snobb. 

– Men jag vill inte ha ett universitet bara för det 

välbeställda borgerskapet, säger han till LUM. 

Elit och differentiering låter onekligen besuttet, 

men det handlar snarare om en arbetsfördelning, 

hävdar han. 

– Högre utbildning är svårt, och några är bättre 

”Vi måste vara fria – 

både för att behålla vår 

trovärdighet och för att 

fritt kunskapssökande 

är bra i sig. ” 

på en viss typ av utbildning än andra. Samtliga universitet 

och högskolor i Sverige kan inte ha fullständig 

grundutbildning och forskning. Antingen blir vi 

alla små nischade yrkesskolor eller så får några göra 

något annat. Jag tror det senare är nödvändigt om vi 

ska värna fritt kunskapssökande och intellektuell 

integritet. 

Ett demokratiskt samhälle behöver fristående, 

granskande organ, säger han. ”Medierna brukar 

kallas den tredje statsmakten, universiteten borde 

vara den fjärde”. 

– Vi kan vara verklighetsnära och praktiska ändå, 

menar Per Lundberg. Men han är tveksam till att låta 

näringslivet finansiera forskning och tror till exempel 

inte det går att hitta former för ”fund-raising” som säkrar 

universitetets oberoende. 

– Vi måste vara fria – både för att behålla vår trovärdighet 

och för att fritt kunskapssökande är bra i 

sig. Det är oftast inte industrin som tar de stora epokgörande 

kliven. Se på Ideon – alla de nya företagen 

bygger ytterst på universitetens nyfikenhetsforskning. 

I dag hotas både friheten och nyfikenhetsforskningen, 

liksom grundutbildningens kvalitet. 

– Det går inte att osthyvla mer, eller fortsätta med 

Per Lundberg. 

IX

X 

”feodal ordergivning”, dvs uppifrån kräva att alla ska 

prestera mer och mer, med mindre och mindre, och 

utan att bry sig om hur det går till. Det krävs att vi 

tänker i nya banor. Därför är det lysande att universitetsledningen 

dragit igång den här viktiga strategiska 

diskussionen, tycker han. 

Lundbergs eget framtidsalternativ ”elituniversitetet” 

innebär ”ett universitet som krymper sin organisation 

så att det förmår hålla hög kvalitet på allt 

det gör, som gör tydliga prioriteringar och satsar sina 

resurser inom avgränsade områden”. 

Klassisk ämnesbredd 

En klassisk ämnesbredd ska ändå finnas, tycker han, 

med allt från nanoforskning till nya testamentets exegetik. 

– Men jag tycker inte att vi behöver utbilda piloter, 

designers eller ens arbetsterapeuter. Att splittra sig 

så är inte det nyskapande vi behöver. 

Bredden skulle kunna förverkligas framför allt i 

grundutbildningen. Per Lundberg vill profilera Lunds 

universitet som landets bästa, på vetenskaplig grund 

byggda lärosäte, med en stark koppling mellan forskning 

och utbildning. Lund ska erbjuda bildning och 

varje student gå en vetenskaplig introduktionskurs, 

där blivande teknologer, humanister, naturvetare, 

samhällsvetare m fl tillsammans bekantar sig med 

vetenskapshistoriens stora tänkare, med metoder 

och teorier inom allt från filosofi till matematik. 

De bästa lärarna ska handplockas till denna 

prestigefyllda introduktion, och premieras generöst 

för sin insats. Det blir också en signal om att 

undervisning och forskning är vad universitetets lärare 

ska ägna sig åt, inte åt att söka patent… 

Alla samhällsklasser 

Universitetet måste samtidigt anstränga sig för att 

inte bli ett reservat för ekonomiskt och socialt privilegierade, 

anser Lundberg. 

– Studenter och lärare från alla samhällsklasser 

och med olika etnisk bakgrund innebär 

nya idéer, nya perspektiv. Det ska framgå av planen 

varför denna mångfald är viktig, för att inte 

ordet ska uppfattas som en floskel. 

En gränsöverskridande grundutbildning kan ge de 

mötesplatser som alla efterlyser: 

– Det fanns visst en tid när en fysikprofessor kunde 

skaka tass med latinprofessorn, och en naturvetare 

kunde lyssna på ett föredrag i teologi. Inte i dag. Den 

som för en minut överger sitt skrivbord och trälet 

med ansökningar, straffas omedelbart när forskningsanslagen 

uteblir. 

– Specialisering är oundviklig, men vi måste ha tid 

och råd att röra oss utanför våra egna revir. Bara då 

blir vi rustade att möta ett föränderligt samhälle och 

att själva bidra till dessa förändringar. 

TEXT: BRITTA COLLBERG 

ILL: ANDRZEJ PLOSKI 

… ell

– Jag ser dagens Lunds universitet som en vis gammal 

man, en teoretiker med långt vitt skägg, skrattar 

Marta Santander, studentrepresentant. 

Vad skulle hon vilja se? 

– En stark, ungdomlig kvinna! En dynamisk förnyare, 

inte helt olik Boel Flodgren. 

Marta Santander är vice ordförande i LUS, Lunds 

universitets studentkårer, och sitter i universitetets 

strategigrupp. Halva sitt liv har hon levt i Latinamerika. 

De första två åren i Chile, där hennes far ledde 

socialistpartiet och ingick i Salvador Allendes koalitionsregering, 

därefter i Mexico dit familjen flydde. 

Marta Santander var 14 år när hon kom till Sverige 

och Småland där hon så småningom studerade på 

universitetet i Växjö, innan nya yrkesplaner men 

också allmän nyfikenhet, förde henne till Lund och 

det personaladministrativa programmet. 

Gubben med det långa skägget hade alltså dragningskraft 

trots allt. Men han är inte tillräckligt med 

sin tid, tycker Marta Santander. 

Hon vill inte som Per Lundberg ha ett mindre elituniversitet 

och ser ingen fara med ett stort universitet 

med många utbildningar och studenter. Det är 

tvärtom en poäng och bra att ha också yrkesinriktade 

utbildningar, säger hon. Då drar man till sig andra än 

de traditionella grupperna. 

– Sjuksköterskeutbildningen är jätteviktig eftersom 

den lockar lågutbildade undersköterskor. 

Skräddarsy 

Det har ett värde att läsa just i Lund, och det bör 

komma så många som möjligt till del, tycker 

Marta Santander. Här finns kvalitet, djup och 

bredd i utbudet. Man kan skräddarsy sin utbildning, 

läsa t ex konst eller språk i kombination med 

ett yrkesprogram, och bilda sig i bred bemärkelse. 

Per Lundberg talar om ett demokratiskt elituniversitet, 

präglat av mångfald och jämlikhet, men 

Marta Santander tror inte det skulle bli så i praktiken. 

– Har man ett universitet med bara 12.000 platser 

blir det förmodligen en homogen grupp 20–25åringar 

som läser dagtid och heltid. Man förlorar 

dem från studieovana miljöer som ofta börjar studera 

senare i livet, inte minst kvinnor. Dessutom 

tycker jag inte det ligger inom ramen för universitetets 

uppdrag från staten, att begränsa intagningen 

så mycket. 

Lunds universitet har forskning med spets, 

men kring grundutbildningens kvalitet finns 

ibland frågetecken, menar Marta Santander. Liksom 

Per Lundberg vill hon satsa på just grundutbildningen, 

inte minst på A-nivån. En vetenskaplig introduktionskurs 

är en utmärkt idé, tycker hon, men den 

kanske inte ska vara obligatorisk. 

– Den utbildning som inte håller måttet ska inte 

läggas ner, anser hon vidare. Den måste man tvärtom 

investera extra mycket i, som man gjort med informatik 

till exempel. 

På frågan hur denna upprustning ska finansieras 

svarar hon först lite undvikande att ”Det är faktiskt 

vår roll som studenter att vara idealister”. Men tillägger 

snabbt att mycket kan göras inom dagens ramar. 

– Man måste bli medveten om vad som är kvalitet 

och hur man uppnår det. Många institutioner har 

sagt att besparingarna är det bästa som hänt, för att 

de tvingats bli kreativa. 

Mer samarbete 

Ett sätt att spara är att samarbeta mer över ämnesgränserna 

inom grundutbildningen, och t ex låta studenter 

från olika program läsa fler kurser ihop, menar 

Marta Santander. 

– Tänk så nyttigt om blivande sjuksköterskor och 

läkare pluggade etik tillsammans! 

Men kan man förmå den vise gamle mannen med 

det långa skägget till sådana grepp – det är frågan. 

Han är bra på att tänka, men har långt till handling, 

tycker Marta Santander, och vill se ett universitet mer 

anpassat till samhället. Inte ett Växjö, även om det 

var bra, säger hon, utan ett Lund som behåller sin 

särart, men är mer dynamiskt. 

– Det görs massor med utvärderingar, det finns 

planer och visioner. Men det händer för lite. 

Utbildningarna måste förändras och läggas upp så 

att studenterna får maximal nytta av dem. Det duger 

inte bara med storföreläsningar – studenter vill vara 

delaktiga och bäst är en mix av föreläsningar, caseoch 

projektarbeten, och dessutom mer praktik och 

arbetslivsanknytning, anser Marta Santander. 

– Kreativitet och kritiskt tänkande är viktigt, liksom 

förmågan att kommunicera. Kommunikation är 

mycket vad det kommer att handla om framöver. 

Över huvud taget behöver universitet bli bättre på 

att ta hand om studenterna, för att förbli attraktivt, 

anser lundastudenternas vice ordförande: 

– Det är kanske därför jag tänker mig ett kvinnligare 

universitet i framtiden, mer som en mor som tar 

hand om sina barn. 


STRATEGISKA PLANEN 

er en dynamisk mamma? 

Marta Santander. 

XI

STRATEGISKA PLANEN • DEBATT 

XII 

Ers majestät Lunds universitet! 

Anders Persson. 

Den bild som utkastet till strategisk plan tecknar av Lunds universitet 

är strategisk på ett majestätiskt sätt, skriver Anders Persson, Sociologiska 

institutionen, i det här debattinlägget. Bilden tenderar att göra 

vision och vardag till två olika verkligheter, anser han. 

Man måste ta en strategisk plan för vad 

den är: en balansakt mellan mer eller 

mindre verkliga förhållanden och mer 

eller mindre återhållen drömkraft. En sådan plan 

kan ha många funktioner utöver att ange högsta 

ledningens utvecklingsvilja, den kan t.ex. samla 

organisationen kring en identitet eller så kan den 

väcka debatt. Årets plan har mer av identitetskaraktär 

än 1995 års, som väckte debatt genom 

ett kundtänkande förpackat i uttrycket ”studenten 

i centrum”. (Själv upprördes jag av detta och 

formulerade då motuttrycket ”lärandet i cen- 

trum”.) Årets plan betonar på flera sätt just den 

identitet som hotas av det slags utbildningskonsumtionism 

som ”studenten i centrum” och 

snarlikt kundtänkande är ett uttryck för. Planen 

påpekar flera gånger universitetets särart, dess 

speciella karaktär, som i dessa rader: ”…att utveckla 

de kvaliteter som särskiljer universitetsutbildning 

från annan utbildning…”. Det är utmärkt. 

Därmed känns emellertid planen också 

mindre upprörande och uppväcker inte debatt i 

lika hög grad. Mycket i den strategiska planen är 

bra samtidigt som ingenting i den är riktigt kontroversiellt. 

Det mest kontroversiella i planen är möjligen 

den bild som tecknas av Lunds universitet. Det 

finns inte en bild av Lunds universitet, utan många 

och de varierar med utsiktspunkt, intresse, perspektiv 

och betraktarens öga. Den strategiska 

planen ger en bild av universitetet som betonar tre 

centrala aspekter av det som vi idag kallar kvalitet: 

karaktär, prestation och standard. Karaktären 

hålls t.ex. fram i det citerade partiet ovan. Planen 

beskriver också en del av det som universitetet 

presterar och lyfter i synnerhet fram sådana 

prestationer som håller överlägsen standard i förhållande 

till andra (både andra universitet och andra 

mindre goda prestationer inom vårt universitet). 

Den bild som planen tecknar av Lunds universitet 

är just strategisk. Men denna strategiska bild 

är inte strategisk därför att den balanserar olika 

bilder, intressen och perspektiv. Den är snarare 

strategisk på ett majestätiskt sätt. Den höjer sig 

liksom ovanför vardagens strider och problem. 

De i vardagen så påtagliga hindren för gränsöverskridande 

forskning förbleknar inför kunskaps- 

”Universitetet sjuder av aktivitet; av gott och ont; av rörligt och drygt; 

av topprestationer och högst medelmåttiga prestationer.” 

mångfaldens teoretiska möjligheter. De många 

tentaläsande studenterna, därtill ofta nödda och 

tvungna p.g.a. dålig undervisning, faller ur det aktiva 

lärandets vackra retoriska ram (jag har själv 

medverkat i den arbetsgrupp som arbetat fram 

planens skrivningar om detta och idkar således 

här också självkritik). Den för den akademiska 

friheten problematiska kopplingen till näringslivet 

och andra starka externa intressen smyger in 

i kulisserna och kvar på scenen tävlar de demokratiska 

orden om huvudrollen. 

Det finns en snarlik strategisk bild av Lunds 

universitet. Den använder samma ingredienser 

som strategiska planen – excellenta prestationer 

och prestigefylld karaktär – och lägger det som 

stör bilden till handlingarna genom tystnad. Var 

och en kan ta del av den bilden genom att studera 

de pressmeddelanden som lämnar Lunds universitet, 

färskvaran i universitetets output. Under perioden 

11/1–8/2 2001 fann jag följande pressmeddelanden 

på Lunds universitets hemsida: 

• Stresstålig mästersångare 

• Vadarfåglar på långresa kan dra nytta av ”jet-lag” 

• Nya hedersdoktorer vid LTH

• Amerikansk molekylärbiolog promoveras till 

hedersdoktor 

• Kraftsamling för ökad mångfald 

• Rörlig tallstekel försvårar bekämpning med 

feromon 

• Ekologer observerar hur en ny art uppstår 

• Bankmannen Hans-Emil Pålsson blir 

ekonomie hedersdoktor i Lund 

• Två nya hedersdoktorer i teologi i Lund 

• Muskelproteiner skall driva motor av 

molekylär storlek 

• ”Kosmiska arkeologer” har funnit urtidsstjärna 

• Lundaprofessor ende från Sverige i ledningen 

för nya och globala forskningsprojektet 

HUPO 

Denna vintermånad framstod Lunds universitet 

som naturvetenskapligt toppuniversitet i världsklass, 

förankrat i en akademisk titeltradition och 

inte helt okänsligt för det politiskt korrekta. Det är 

en strategisk bild som är forskningspolitiskt gångbar, 

men den framstår också som en aning rörande: 

pojkar som upptäcker outforskade delar av vår 

värld och litet äldre pojkar som blir belönade i den 

valuta som kallas kulturellt kapital. Och bilden 

skulle lika gärna kunna vara giltig för år 1901. 

Upptäckt, prestige, manlighet, kontinuitet. Och så 

mångfald – som väl ska visa att vi inte är fullkomligt…? 

Ja, vadå? Romantiska? Självtillräckliga? 

Omedvetna om den samhälleliga existensen? 

En befogad undran är om det finns några humanister, 

samhällsvetare, jurister m.fl. som bedriver 

forskning vid detta universitet? Sorteras deras forskningar 

bort på vägen till pressmeddelandet? Eller 

känner de sig inte som delar av detta fina universitet? 

Eller har de drivit sin, åtminstone under senare 

år delvis påtvingade, back-to-basics-filosofi så långt 

att de inte tillskriver allmänheten tillräckliga själsförmögenheter 

att fatta deras forskningar? 

Vi som är verksamma inom Lunds universitet 

vet att det sjuder av aktivitet. Men det är en 

mycket sammansatt aktivitet: av gott och ont; av 

rörligt och drygt; av topprestationer och högst 

medelmåttiga prestationer; av alla möjliga spänningar 

som uppstår när människor kommer samman. 

Därför finns det också olika bilder av Lunds 

universitet. Den strategiska bilden av Lunds universitet 

är mot den bakgrunden alltför ensidig och 

riskerar att göra klyftan mellan fasad och innehåll 

samt ledning och golv ännu djupare. 

Den majestätiska och strategiska bilden av 

Lunds universitet tenderar helt enkelt att göra 

vision och vardag till två olika verkligheter. Därför 

bör strategiska planer och andra liknande 

dokument bedömas utifrån hur väl de förmedlar 

mellan visionsnivå och vardagsnivå. 

ANDERS PERSSON 

DOCENT OCH UNIVERSITETSLEKTOR 

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN 

Välkommen 

med inlägg till 

LUM, e-post 

LUM@info.lu.se 

Utkastet till 

strategisk plan 

för Lunds universitet 

finns i sin helhet 

på webbadress: 

www.lu.se/info/ 

strategiskplan/ 

Här finns även ett 

debattforum. 

XIII

XIV 

Tycker du att du pratar 

lika mycket som chefen 

under era utvecklingssamtal? 

Även om det kan 

verka så visar Maria 

Lindgren att chefen ofta 

tar kommandot och den 

anställde förblir passiv. 

Foto: Kennet Ruona. 

Utvecklingssamtal 

– skendemokrati på chefens villkor 

Maria Lindgren 

Utvecklingssamtal på arbetsplatserna har blivit 

ett starkt och skendemokratiskt instrument för 

arbetsledningen, hävdas i en ny avhandling i 

nordiska språk. 

Det ideala utvecklingssamtalet har beskrivits som 

en förberedd, regelbundet återkommande diskussion 

mellan chefer och medarbetare som avhandlar 

verksamhetens mål och medel och som präglas 

av ömsesidighet och arbetsplatsdemokrati. 

Men hur ser det ut i verkligheten? 

– Ingen gemensam planering sker, inga gemensamma 

mål sätts och inga gemensamma beslut 

fattas, säger avhandlingens författare Maria Lindgren. 

I stället använder cheferna samtalen till att 

”öppna” medarbetarna, att låta dem ge sina 

synpunkter och ta del av chefens synpunkter 

om dem. 

När Maria Lindgren arbetade som konsult 

med personalfrågor som specialitet förundrades 

hon ofta över att många arbetsplatser 

trodde sig kunna lösa allt med hjälp 

av utvecklingssamtal. Efter tjugo år i arbetslivet 

bestämde hon sig för att med utgångspunkt 

i teorier om kritisk diskursanalys och 

organisationspsykologi forska om fenomenet. 

Kritisk diskursanalys innebär att samtalen undersöks 

i sitt sociala sammanhang. 

– Förhoppningarna om vad utvecklingssamtal 

ska leda till på arbetsplatserna är i allmänhet stora 

men vad de innehåller vet man ofta inte så mycket 

om eftersom de är personliga och resultaten av det 

som sägs inte sprids, säger Maria Lindgren som 

med sin avhandling vill försöka öka kunskapen. 

Hon lät videofilma fyra utvecklingssamtal på 

olika arbetsplatser där man sedan länge använt 

sig av metoden. 

– Fyra samtal kan tyckas lite för att kunna dra 

några generella slutsatser om hur utvecklingssamtal 

går till, medger Maria Lindgren. Men eftersom 

deltagarna noggrant valts ut på arbetsplatser 

där man hade lång erfarenhet av utvecklingssamtal, 

anser hon ändå att samtalen kan anses 

representativa. Både chefer och medarbetare bekräftade 

i efterhand att de videofilmade utvecklingssamtalen 

kunde beskrivas som typiska. 

Förväntningar 

Före samtalet lät hon chef och medarbetare fylla 

i ett formulär där de fick redogöra för sina förväntningar. 

I ett nytt frågeformulär direkt efter 

samtalet redogjorde deltagarna för hur de uppfattat 

interaktionen. Detta gjorde att Maria Lindgren 

kunde jämföra deltagarnas uppfattning om 

hur samtalet gått till med hur det gått till i verkligheten.

I två fall tyckte exempelvis både chefer och 

medarbetare att de ställt ungefär lika många frågor 

till varandra under samtalets gång, medan 

Maria Lindgrens språkanalys visade att chefen 

ställt ungefär tio gånger fler frågor än medarbetaren. 

Maria Lindgren har särskilt studerat vem som 

dominerar samtalet och hur skillnaden i makt 

mellan chefen och medarbetaren yttrar sig. Detta 

har hon kunnat fastställa genom sk IR-analys med 

vars hjälp innehållet i ett samtal kan kvantifieras. 

– Enligt handböckerna ska man sträva efter att 

göra samtalen ömsesidiga och jämbördiga, säger 

Maria Lindgren. Jag har kommit fram till att de 

följer ett auktoritärt mönster trots att utvecklingssamtal 

rekommenderas bryta just sådana mönster. 

Cheferna dominerar 

Frågeformulären som Maria Lindgren delade ut 

efter samtalen visade att deltagarna uppfattade 

samtalen som jämbördiga medan Maria Lindgrens 

språkliga analys gav en helt annan bild. 

Cheferna inleder och avslutar utvecklingssamtalen, 

de står för dagordningen, ställer flest 

frågor och leder in samtalen på nya ämnen. 

– Att medarbetarna trots detta uppfattar samtalen 

som jämbördiga kan bero på att de inte är 

vana vid att få stå i centrum för chefens uppmärksamhet 

under en timmes tid och blir lite vimmelkantiga 

av situationen, säger Maria Lindgren, 

som i efterhand tycker att hon borde haft en 

stressmätare med sig i undersökningen. 

Alla de utvecklingssamtal som Maria Lindgren 

studerat hade det gemensamt att medarbetarna 

kom oförberedda. Om deltagarna ska bli jämbördiga 

måste medarbetaren förbereda sig och ta ett 

större ansvar för samtalens innehåll, anser Maria 

Lindgren. 

Ojämn maktposition 

Med sin avhandling har hon pekat på oönskade 

och ojämna maktpositioner i utvecklingssamtalet 

men vill därmed inte säga något om hur chefer och 

medarbetare gynnas eller missgynnas av samtalen. 

– Vad som blir följden beror på vad cheferna 

använder sin makt till, säger hon. Men just det 

faktum att både chefer och medarbetare är positiva 

till samtalen borde gynna relationen. 

Maria Lindgren tycker däremot att om samtalen 

ska fortsätta att kallas utvecklingssamtal bör 

så formen ändras. 

– Om det rör sig om ett utvecklande samtal 

skulle cheferna ta åt sig mer av medarbetarnas 

synpunkter, säger hon och menar att arbetsledningssamtal 

är en mer rättvisande benämning 

på vad det egentligen handlar om. 


Fotnot: Avhandlingen heter ”Utvecklingssamtal mellan 

chefer och medarbetare. Undersökning av en samtalstyp i 

arbetslivet”. 

HUR FUNGERAR DET VID LU? 

Personalenheten: 

Båda parter måste förbereda sig 

”Ett möte med ömsesidigheten i fokus”. Så karakteriseras utvecklingssamtalet 

i en rapport som Personalenheten publicerade 1998. 

Denna beskrivning stämmer inte överens med slutsatserna i Maria 

Lindgrens avhandling. 

– Allt kan missbrukas, säger personalutvecklare Essie Kjällquist, 

LU. Utvecklingssamtalet är ett redskap och det kan aldrig vara 

redskapets fel om det används på fel sätt. 

– Det är klart att det finns en viss ojämlikhet i möjligheterna att 

påverka samtalet, medger hon. Det är ju framför allt cheferna som 

har i uppdrag att – i samverkan med medarbetarna – bestämma vart 

verksamheten är på väg. Den utveckling som samtalen ska handla 

om är i första hand verksamhetens och i andra medarbetarens i takt 

med den. 

Hon håller inte med Maria Lindgren om att arbetsledningssamtal 

vore en bättre benämning: 

– Även om man ibland inte lever upp till målsättningen med 

utvecklingssamtalen så är ambitionen att de ska präglas av ömsesidighet. 

Essie Kjällquist anser att ett hierarkiskt förhållningssätt är negativt 

för verksamheten: 

– Idag är självständiga medarbetare nödvändigt om man vill ha 

en bra organisation. 

Vid Lunds universitet ges sedan 1994 kurser där anställda i 

arbetsledande ställning får lära sig hur ett utvecklingssamtal kan genomföras. 

– Det är viktigt att båda parter har förberett samtalet annars fyller 

det inte sin funktion, säger Essie Kjällquist. 

Till skillnad från Stockholm och Uppsala universitet finns vid LU 

inget påbud från universitetsledningen att den akademiska personalen 

ska ha utvecklingssamtal. Essie Kjällquist gissar att 

utvecklingssamtal förekommer vid en tredjedel eller en fjärdedel av 

institutionerna och arbetsenheterna. 

Facket: 

Cheferna är inte intresserade 

UO 

Från fackligt håll har man en känsla av att utvecklingssamtalet inte 

lever upp till de förväntningar man har på dem. 

– Under ett utvecklingssamtal ska chef och medarbetare diskutera 

arbetsmiljön och planera medarbetarens arbetsuppgifter, säger 

SULF-ordförande Karin Warfvinge. Men jag har en känsla av att 

utvecklingssamtalet inte ser ut så idag. 

Hon har uppfattningen att arbetsledningen inte är särskilt intresserad 

av att hålla utvecklingssamtal med personalen. 

– Universitetet är ju en speciell miljö som präglas av många individualister, 

säger Karin Warfvinge. 

Detta i kombination med en ekonomiskt pressad situation tror 

hon kan vara en anledning till att utvecklingssamtalen inte har blivit 

det viktiga instrument för samråd och samverkan som man hoppats 

på från fackligt håll. 

UO 

XV

XVI 

Posttidning A 

Lunds universitet 

Box 117 

221 00 Lund 

Hallå! 

...Sven Strömqvist, professor i språkinlärning 

vid LU och ordförande i den 

nationella kommittén för det europeiska 

språkåret som invigdes vid Lunds 

universitet i februari. 

Hur blev öppningsevenemanget? 

– Väldigt lyckat. Med speciellt inbjudna VIPgäster 

från ett 50-tal länder blev det lite som en 

gala. Det kom allt från beslutsfattare och forskare 

till lärare, studenter och mediafolk. En poäng 

med språkåret – som är ett EU-initiativ – är 

att grupper och organisationer som normalt inte 

möts för att diskutera språkliga frågor nu får 

tillfälle att göra det. Människor från närings- och 

föreningsliv, folkbildningsförbund, politiker och 

andra beslutsfattare kan träffas. 

I anslutning ordnades en föreläsningsserie om 

språk och litteratur… 

– Ja, den riktade sig till forskare och studenter. 

Det fantastiska med den var den tvärvetenskapliga 

inriktningen. Välrenommerade europeiska 

forskare från olika discipliner gav sin syn 

på språk och språkinlärning. Språkvetare, neurologer, 

psykolingvister och kognitionsforskare 

berättade om sin forskning. Det öppnade nya 

perspektiv på hur vi i framtiden kan underlätta 

språkinlärning. 

Vad händer nu när den första mediastormen 

lagt sig? 

– Nu fortsätter arbetet med att motivera 

människor till att lära sig nya språk och diskutera 

språkliga frågor. Ett viktigt inslag i infor- 

mationskampanjen är vår hemsida. Där finns 

barometrar som visar vad folk tycker i olika 

frågor och veckans debattämne. Tanken med 

hemsidan är att skapa en dialog och att den ska 

vara till hjälp för både folkbildningsförbund 

och universitet. Vi har också utlyst en tävling 

mellan kommunerna i landet som heter Språkkampen. 

Kommunerna får själva välja om de 

vill satsa på nya språkkurser, arrangera språkfestivaler 

eller något annat. Dessutom är nationella 

kommittén med och arrangerar olika evenemang 

under hela språkåret. 

Vad händer när språkåret är över? 

– Vi hoppas givetvis att det vi byggt upp inte 

bara monteras ned när språkåret är över. Här i 

Lund fortsätter planeringen av nya Språk- och 

litteraturcentrum. Det blir unikt även internationellt, 

som det enda med ett kombinerat 

forsknings- och undervisningslaboratorium. 

Eftersom även medicinare och tekniker ska vara 

verksamma i Humanistlabbet blir det ett lyft 

inte bara för den humanistiska fakulteten utan 

för hela universitetet. 

LENA KARLSSON 

Språkårets hemsida: www.sprakaret.gov.se 

Mer om språk- och litteraturföreläsningarna, se 

Insidorna!

Elit eller massa? - Lunds universitet - ny startsida

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?