Lektionsanteckningar genetik
Lektionsanteckningar genetik
Lektionsanteckningar genetik
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Lektionsanteckningar</strong> <strong>genetik</strong><br />
Arv och miljö<br />
Vem vi är påverkas av båda arv och miljö, i det att ett ägg och en spermie smälter<br />
samman bestäms vilka gener eller arvsanlag vi får. Hälften från mamman och hälften från<br />
pappan. De gener vi får och den miljö vi växer upp i påverkar vilka vi blir. Ögonfärg och<br />
förmågan att rulla tungan är egenskaper som styrs enbart av arv. Miljön styr i stort vilka<br />
personlighetsdrag vi får, medan hur smala eller tjocka vi blir styrs av båda arv och miljö.<br />
Det är endast med enäggstvillingar eller trillingar som växt upp i olika miljöer vi kan<br />
bestämma vilka egenskaper som exakt srtyr av arv respektive miljö.<br />
Cell och cellkärna<br />
Du består av massor av celler. I varje cellkärnan i varje cell finns allt vårt arv, dina gener<br />
och arvsanlag som du ärvt från din mamma och din pappa.<br />
Kromosomerna<br />
I varje cellkärna finns 46 kromosomer, 23 par, du har fått 23 från var och en av dina<br />
föräldrar<br />
Kromosomerna sitter i par, varje gen finns i två uppsättningar en från din mamma och en<br />
från din pappa. Om det skulle bli något fel på den ena i paret finns den andra som backup.<br />
Könskromosomerna ser olika ut, en tjej har två lika långa 2 X-kromosomerna, medan<br />
pokjar har olika långa en X och en Y, på X kromosomen sitter bland annat genen för<br />
färgblindhet, den har då ingen backup eftersom Y kromosomen är kortare. Det ärvs ofta<br />
från mammor till pojkar. I könscellerna har vi 23 kromosomer (enkla), så att barnen får 46.<br />
Dominanta och recessiva anlag, de dominanta vinner över de recessiva. Ex ögon färg,<br />
man kan ha ett blått och ett brunt analg, det bruna vinner över det blå. B= brunt b= blått<br />
Har man två likadana anlag kallas det homozygot, har man två olika anlag kallas det<br />
hetrozygot.<br />
Anlagen förekommer 2 och 2<br />
DNA<br />
Kromosomerna består av det kemiska ämnet DNA. DNA har många olika budskap varje<br />
budskap kallas gen eller arvsanlag. DNA ser ut som en repstege, DNA består av 4 olika<br />
kvävebaser A,T,G och C, A ochT sitter alltid mitt emot varandra, C och G sitter alltid<br />
mittemot varandra, det är viktigt för att DNA ska kunna kopiera sig självt vid celldelning<br />
Kvävebaserna bildar ord ex ACG, 1 ord eller ett budskap säger en aminosyra,<br />
aminosyrorna kopplar ihop sig i kedjor och bildar meningar, en mening är ett protein,<br />
protein bygger upp våra kroppar, hela boken med alla meningar är vår genetiska kod dvs<br />
allt DNA. Det finns 23 aminosyror som vi får i oss när vi äter mat och bryter ned proteinet i<br />
matspjälkningen.<br />
DNA kopierar sig själv<br />
När cellen ska dela sig vecklas DNA-strängen ut, den delar sig sen, ett annat ämne läser<br />
av DNA- strängen och sätter A mitt emot T och C mitt emot G osv, tillsist har 2 identiska<br />
kopior bildats, och celldelningen kan ske, kopiorna hamnar i varsin av de nya cellerna
Genetik – läran om det biologiska arvet<br />
Om man jämför hur man själv ser ut med hur ens släktingar ser ut ser man att<br />
man kan var lik någon. Man kan ha likadana fräknar som mormor eller<br />
samma form på munnen som farfar. Man blir aldrig en exakt kopia av sina<br />
föräldrar utan en blandning av egenskaper från båda föräldrarna.<br />
För att förstå <strong>genetik</strong> – det biologiska arvet, måste vi ta oss in i cellen.<br />
Cellkärna med<br />
kromosomer<br />
Ja, faktiskt in i cellkärnan. Där finns arvsmassan. Arvsmassan består av<br />
kromosomer. Människan har 46 kromosomer, 23 par. De bildar par för att<br />
hälften kommer från mamman och hälften från pappan.<br />
Kromosomerna består av det kemiska ämnet DNA. DNA är det som bär på<br />
arvet och styr våra biologiska egenskaper t.ex. ögonfärg och hårfärg. DNA:t<br />
innehåller många små budskap, varje budskap kallas en gen eller ett<br />
arvsanlag.<br />
DNA kan man föreställa sig ser ut som en repstege som är snurrad till en<br />
spiral. Pinnarna i stegen består av 4 bokstäver: A, T, C, G. De är kemiska<br />
byggstenar och sitter alltid ihop två och två. A med T och C med G.
Man kan säga att bokstäverna sitter ihop i repstegen och bildar ”ord” och<br />
”meningar”. En gen är en sådan mening med ett speciellt budskap.<br />
Detta ser helt olika ut hos olika människor och det är det som gör dig till den<br />
du är.<br />
Alla dessa meningar eller budskap är recept för att göra ett speciellt protein.<br />
Proteiner består av aminosyror. Dessa aminosyror kopplas ihop i långa<br />
kedjor. I vilken ordning de sitter bestämmer vilket protein som bildas.<br />
Varför behöver vi proteiner då?<br />
En del är byggmaterial i cellerna, andra är enzymer eller signalämnen som<br />
styr kroppen. Proteinerna är egentligen grunden till våra biologiska<br />
egenskaper.<br />
Sammanfattning på bild:
Anlag<br />
Trots att det finns en mängd olika gener kan man se att vissa egenskaper ofta återkommer<br />
i familjer. T.ex. fräknar.<br />
Men ibland kan det vara så att egenskaper kan dyka upp utan att det syns hos föräldrarna<br />
det kallas dolt arv. Du kan vara blåögd fast båda dina föräldrar är brunögda. Varför? Jo,<br />
det beror på hur kromosomerna satts ihop hos barnet vid befruktningen.<br />
Vid en befruktning bildar kromosomerna par, en från varje förälder (23 + 23 = 46).<br />
Generna sitter alltså ihop 2 och 2. Båda har olika anlag för egenskaper och det är bara<br />
den från pappan eller den från mamman som bestämmer. Vissa<br />
gener bestämmer alltid, de kallas dominanta. De gener som inte<br />
är dominanta kallas recessiva (i boken kallas de vikande).<br />
Dominanta gener förkortas med stor bokstav och recessiva gener<br />
förkortas med liten bokstav, t.ex. för brunögd: B och för blåögd: b.<br />
Ordet homo betyder lika. När man har 2 dominanta eller 2 recessiva gener kallas det<br />
homozygot.<br />
Ordet hetero betyder olika. Har man en dominant och en recessiv gen i ett par kallas det<br />
heterozygot.<br />
Om vi vet om en egenskap styrs av en dominant eller recessiv gen kan vi räkna ut hur<br />
egenskapen kan gå i arv (vi tränar i vårt häfte). Vi ritar så kallade korsningsscheman för att<br />
se detta.