Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Anpassningsåtgärder kan klassificeras i åtta olika typer av åtgärder med skilda utfall,

kostnader och fördelningseffekter, se Tabell 6.

Tabell 6 Klassificering av anpassningsåtgärder

Anpassningsåtgärd Förklaring

Bära förlusten

Dela förlusten

Förändra händelser

Förhindra händelser

Ändra lokalisering

Förändra användning

Forskning

Utbildning, beteenden

Källor: Burton (1996); Smit m.fl. (2001).

KLIMATFÖRÄNDRINGAR I SVERIGE

Ingen anpassning sker. Förlusten får bäras då den uppstår. Lämplig strategi

i fall där konsekvenserna är små och sannolikheten för händelsen är låg.

Ingen anpassning sker. Förlusten får bäras då den uppstår. Emellertid

genomförs insatser för att enskilda inte ska drabbas oproportionerligt.

Exempel: Försäkringssystem och katastrofbistånd.

Effekterna av klimatförändringarna mildras. Exempel: Hus byggs för att tåla

extrema vind- och vattenhändelser.

Händelser till följd av klimatförändringar förhindras. Exempel:

Konstbevattningssystem införs i områden med torka. Vallar byggs för att

skydda bebyggelse mot översvämning. Dammbygge för att reglera en flod.

Anpassning genom omlokalisering av människor. Exempel: Flyttning från

översvämningsområden och områden utsatta för torka.

Anpassning sker, men inte genom att människor omlokaliseras utan genom

att markanvändningen förändras. Exempel: Jordbrukare odlar grödor som

är mindre känsliga för torka. Icke odlad mark används för ändamål med

mindre känslig markanvändning jämfört med bostäder, till exempel

parkeringsplatser.

Forskning om klimatförändringarnas effekter i syfte att generera så bra

underlag som möjligt för autonom klimatanpassning.

Förändra beteenden genom information och utbildning. Exempel:

Informationskampanjer om nyttan av att dricka mycket vatten och att hålla

sig sval under värmeböljor.

SMHI:s klimatscenarier pekar på att Sveriges årsmedeltemperatur kommer att vara

2,5–4,5 grader högre under perioden 2071–2100 jämfört med perioden 1961–1990

(SMHI, 2012). Temperaturökningen blir antagligen större på vintern än på sommaren

till följd av att snötäcket förväntas minska och förändra strålningsbalansen. Klimatförändringarna

innebär därmed att vintrarna kan bli kortare, att perioder av värmeböljor

kan bli vanligare och att nederbörd eller skyfall kan förekomma oftare (SOU 2007:60).

Ökade medeltemperaturer kan leda till direkta hälsoeffekter hos sårbara grupper, exempelvis

sjuka. Vägar och byggnader kan översvämmas av skyfall. Ökad nederbörd

kan påverka dricksvattenförsörjningen genom att markföroreningar frigörs och sprids

på grund av urlakning, ras och skred, eller att vatten- och födoämnesburen smitta blir

vanligare till följd av översvämningar. Effekterna på infrastruktur som vägar, järnvägar,

VA-system och bebyggelse, kan bli stora eftersom de sällan har planerats och

byggts med hänsyn till ett förändrat klimat. Klimatförändringarna kan emellertid även

ha positiva effekter i Sverige, till exempel längre odlings- och tillväxtsäsonger i jord-

och skogsbruk, ökad turism och färre köldrelaterade dödsfall (IPCC, 2001; 2007a).

På grund av politisk stabilitet, en fungerande ekonomi och större tillgångar har utvecklade

länder en högre anpassningsförmåga än utvecklingsländer (IPCC, 2001; 2007a).

Sårbarheten för klimatförändringar är därför mindre i Sverige än på många andra håll i

världen. Trots detta påpekar Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) vikten

av att börja förbereda och anpassa Sverige till ett förändrat klimat. Bland annat behövs

förebyggande åtgärder för att minska risken för skador på infrastruktur, för att upprätthålla

god dricksvattenkvalitet och för att minska risken för smittspridning. Sverige

99

More magazines by this user
Similar magazines