Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Ansvaret för att klimatanpassa samhället är i Sverige fördelat mellan individ, kommun

och stat (SOU 2007:60). Därför behövs samverkan mellan myndigheter, länsstyrelser

och kommuner. Exempelvis kan nya styrmedel, förändrad lagstiftning eller ny information

om klimatförändringarnas effekter leda till beslut om nya eller förändrade investeringar.

Klimatförändringar kan även behöva uppmärksammas som en riskfaktor i

löpande, till exempel kommunala, verksamhetsbeslut. En tumregel är att om ett beslut

är känsligt för förändringar i vädret bör information om förväntade klimatförändringar

ingå i beslutsunderlaget. På längre sikt (> 25 år) kan det också vara nödvändigt att

beakta flera olika klimatscenarier och socioekonomiska scenarier, eftersom osäkerheten

ökar med tidshorisonten. Det är främst relevant för beslut som leder till långa

bindningar av kapital och andra resurser, till exempel byggandet av nya bostadsområden

eller ny infrastruktur.

Även forskarsamhället behöver delta i klimatanpassningsarbetet. Mellan 2008 och

2011 deltog Konjunkturinstitutet (KI) i forskningsprogrammet Climatools som syftade

till att ta fram verktyg för att underlätta klimatanpassning på kommunal nivå

(www.climatools.se). KI:s arbete i Climatools resulterade i ett verktyg, Hållbarhetsanalys.

Hållbarhetsanalys är en tillämpningsmall för kostnads-nyttoanalys som syftar till

att stödja kommunala beslutsfattare och tjänstemän i planering och val av klimatanpassningsåtgärder.

74 Enligt en undersökning (SKL, 2009) upplever kommunerna att

det är speciellt svårt att synliggöra nyttorna från klimatanpassningsåtgärder. Hållbarhetsverktyget

har testats bland annat i Botkyrka kommun där det visade sig att det

ekonomiska värdet (nyttan) av att skydda Tullinge vattentäkt vida översteg kostnaderna

för detsamma (Baard m.fl., 2012).

För i princip samtliga typer av anpassningsåtgärder i Tabell 6 behövs information om

åtgärdernas förväntade kostnader och nyttor för att kunna fatta väl underbyggda beslut.

Verktyg för att identifiera, kvantifiera och ekonomiskt värdera nyttor och kostnader

från anpassningsåtgärder är därför en nödvändig förutsättning för ett effektivt

klimatanpassningsarbete.

Ansvarsfördelning

Kommunerna ansvarar för en mängd verksamhetsområden som påverkas av klimatförändringarna,

till exempel fysisk planering, vatten- och avloppsanläggningar, gator,

energi- och avfallsanläggningar, vårdinrättningar och skolor. Givet dessa ansvarsområden

är kommunerna skyldiga att ta hänsyn till risker från klimatförändringar i sin

planering (SKL, 2012). Kommunernas klimatanpassningsansvar regleras av flera lagar,

bland annat plan- och bygglagen (SFS 2010:900), miljöbalken (SFS 1998:808), lagen

om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), förordningen om kommuners och landstings

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS

2006:637) och förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956).

Länsstyrelserna fick i regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik

(Prop. 2008/09:162) ansvaret för att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet.

För den uppgiften har länsstyrelserna fått sammanlagt 25 miljoner kro-

74 Hållbarhetsanalysen består av tre moduler: i) checklista för identifikation, kvantifiering och om möjligt

monetarisering av åtgärdernas konsekvenser, ii) kostnads-nytto analys eller kostnads-effekt analys (beroende

på om nyttorna går att monetarisera), samt iii) målkonfliktsanalys. Checklistan är en förutsättning för de två

andra modulerna, som kan användas tillsammans eller separat. Kostnads-nytto analysmodulen är kvantitativ

medan målkonfliktsanalysen är kvalitativ.

102

More magazines by this user
Similar magazines