Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

systemet för dricksvatten noggrant (SMI, 2011). Samhällskostnaderna för utbrottet har

beräknats till 220 miljoner kronor (Lindberg m.fl., 2011).

I april 2011 drabbades omkring 20 000 invånare i Skellefteå av magsmärtor, huvudvärk,

diarré, illamående och feber (SMI, 2011). De prover som togs i råvatten och

dricksvatten kunde inte påvisa förekomst av cryptosporidium, men kokningsrekommendationer

utfärdades ändå eftersom cryptosporidium av samma typ som i Östersund

hittats i avföringsprover och avloppsvatten. Precis som i Östersund installerade

vattenverket i Skellefteå UV-desinfektion för att döda parasiterna.

Om UV-rening funnits på plats i både Östersund och Skellefteå hade konsekvenserna

blivit betydligt mindre, om ens några. I Sverige har ingen översyn av vattenverk och

reningsprocesser genomförts sedan i början på 1990-talet (Svenskt vatten, 2012). Det

är därför oklart vilken sårbarhet dricksvattenförsörjningen i Sverige har för parasiter,

annan vattenburen smitta och övriga risker. I en granskning av regeringens och myndigheternas

beredskap för att hantera allvarliga kriser i dricksvattenförsörjningen konstaterar

Riksrevisionen (2008) att det finns behov av bättre samordning och planering

av beredskapsarbetet. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att förtydliga

uppdragen till vissa myndigheter och att utreda ansvarsfrågor. I en debattartikel i Dagens

Samhälle (2012–08–23) meddelade Miljöminister Lena Ek att skyddet av dricksvattentäkter

och regler för vattenverksamhet ska ses över i separata utredningar.

Dammsäkerhet i kraftindustrins dammar

I Sverige finns ungefär 10 000 dammar av olika storlek och ålder (SOU 2012:46). De

allra flesta är små och ett dammbrott skulle inte ge upphov till några större konsekvenser.

Drygt 200 av dammarna betecknas däremot som ”stora dammar” med en

höjd från grund till dammkrön på minst 15 meter (Kommittén, 2011). 78 Omkring 190

av de stora dammarna är vattenkraftdammar, övriga är gruvdammar. Om gruvdammar

används för vattentäckning av gruvavfall i efterbehandlingssyfte måste dammarna

redan nu vara tillräckligt stabila för att kunna stå emot yttre påverkan under mycket

lång tid. De klimatförändringar som diskuteras i ett hundraårsperspektiv är därför bara

av marginell betydelse när det gäller gruvdammar (Kommittén, 2011).

Höga vattenflöden i ett hundraårsperspektiv kan däremot leda till stora påfrestningar

på den svenska vattenkraftsindustrins dammar. De flesta av de drygt 500 dammar som

beräknas medföra de största konsekvenserna vid dammbrott ligger i de reglerade älvarna

i Norrland, men även i Svealand och Götaland finns ett antal dammar där

dammbrott skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser. Med allvarliga konsekvenser

avses till exempel förlust av människoliv och utslagning av viktiga samhällsfunktioner

(SOU 2012:46). En vanlig orsak till dammbrott är att vatten flödar över dammkrönet.

Läckage och instabiliteter i dammen kan också orsaka dammbrott.

Förändringar i höga flöden är den största klimatrelaterade risken när det gäller dammsäkerhet.

Enligt Kommittén (2011) förväntas höga flöden att minska i norr och öka i

söder. Det innebär att dammarna i södra Sverige generellt sett behöver klimatanpassas

mer än de längre norrut. Genom en kartläggning av sårbarheten för höga flöden för

drygt 350 av kraftindustrins dammanläggningar har Kommittén visat att endast en

78 ”Kommittén för dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett klimatförändringsperspektiv” (i korthet

”Kommittén”) är en samverkansgrupp mellan Svenska Kraftnät, Svensk Energi, SveMin och SMHI.

104

More magazines by this user
Similar magazines