Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

2 Klimatpolitiska styrmedel

2.1 KLIMAT- OCH ENERGISKATTER

Beskattning av energianvändning är ett av de viktigaste styrmedlen för att minska

koldioxidutsläppen och för att öka energieffektiviteten. Dagens energibeskattning

skiljer sig från det skattesystem som i teorin skulle ge en kostnadseffektiv styrning.

Vissa undantag i koldioxidskatten har tagits bort eller minskats vilket ökat kostnadseffektiviteten.

De klimat- och energipolitiska beslut som togs 2009 har inneburit att

politiken renodlats. Färre undantag gör att koldioxidskatten blir mer likformigt fördelad

över utsläppskällor och att styrningen mot minskade utsläpp blir mer kostnadseffektiv.

Med andra ord innebär den förändrade skattestrukturen att samma utsläppsnivå

kan nås till en lägre kostnad och med en lägre generell nivå på koldioxidskatten.

Utsläppen inom EU ETS undantas från koldioxidskatt vilket minskar dubbelstyrningen.

Koldioxidskatten slopades för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av

EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS).

Att ta bort resterande undantag i koldioxidskatten kan vara kostnadseffektivt. För

industrin utanför EU ETS och för jord- och skogsbruket är koldioxidskatten nedsatt

med 40 procent och för diesel i jord- och skogsbruksmaskiner återbetalas koldioxidskatten

motsvarande en nedsättning på 30 procent. Dessa nedsättningar berör en relativt

liten del av de totala utsläppen, ca 3 miljoner ton. Konjunkturinstitutets analys

visar att en mer enhetlig skatt skulle vara en kostnadseffektiv åtgärd för att minska

utsläppen. Regeringen menar dock att det finns risk för koldioxidläckage om skatten

höjs, det vill säga att produktion och därmed utsläpp flyttar utomlands.

Koldioxidskatten har haft liten inverkan på prisutvecklingen för drivmedel jämfört med

oljepriset. Koldioxidskatten infördes 1991 på fossila bränslen, samtidigt sänktes bensinskatten.

Sedan 1991 har koldioxidskatten höjts ett flertal gånger, men för bensin har

den totala punktskatten varit i stor sett oförändrad under perioden 1993–2012. Införandet

av koldioxidskatten har med andra ord inte haft något genomslag på bensinpriset.

Råoljepriset har varit en viktigare faktor för att förklara förändringar i efterfrågan

på bensin. Däremot har koldioxidskattens utveckling inneburit att andelen av den

totala punktskatten som är kopplad till fossila koldioxidutsläpp är stor, vilket ger förnybara

bränslen en konkurrensfördel.

Energiskatten har övergått till att styra mot en effektivare energianvändning. I Sverige

och övriga Europa genomförs en förändring för att energiskatten per energiinnehåll

ska utjämnas mellan bränslen. Det ökar kostnadseffektiviteten för att nå energieffektiviseringsmålet.

För elanvändning i industrin, både inom och utanför EU ETS, är

energiskatten i nivå med EU:s minimikrav. För övriga näringslivet och för hushåll är

energiskatten på el betydligt högre. Tidigare har det motiverats med att fossila bränslen

som används i elproduktionen inte beskattas, ett argument som inte håller idag då

elproduktionen ingår i EU ETS. Beskattningen inom näringslivet är enhetlig inom en

bransch för olika fossila bränslen men varierar mellan branscher.

Sverige bör verka inom EU för att drivmedelsskatten harmoniseras och att skatten på

diesel och bensin utjämnas. För drivmedel är energiskatten inte enhetlig. Högst är

energiskatten på bensin, högre än på diesel, även efter den skattehöjning som planeras

för 2013 på 20 öre per liter diesel. Att skatten på bensin är högre än på diesel gäller för

9

More magazines by this user
Similar magazines