Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

I den fastslagna klimatpropositionen (Prop. 2008/09:162) framgår att upptag och

utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning inte inkluderas i det nationella

målet för år 2020. Däremot föreslår regeringen att frågan kan prövas på nytt

ifall ett framtida internationell klimatavtal har slutits. Vidare bedömer regeringen att en

framtida internationell klimatöverenskommelse bör ge starkare incitament för att

främja kolsänkor och hindra avskogning. Strävan bör vara att så stor del som möjligt

av växthusgasflödena till och från skog och mark inkluderas. Möjligheten att mäta och

verifiera flöden bör vara ett centralt kriterium för att sådana flöden ska inkluderas i en

överenskommelse.

Referensnivån i den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet är för Sverige

framräknad baserad på en prognos för 2013–2020 (Referensnivå Sverige, 2011). I

prognosen har hänsyn tagits till dagens miljöpolitik, gällande praxis i skogsbruket samt

nuvarande tak inom EU ETS. 86 Till exempel är den förväntade ökningen i uttag av

skogsbränsle för energiändamål som elcertifikatsystemet väntas ge upphov till inkluderat

(Energimyndigheten, 2009). Referensnivån med kolpoolen träprodukter inräknad

är beräknad till drygt 41 Mton koldioxid per år.

Om prognosen överskjuts, det vill säga att upptaget av koldioxid blir högre än det

prognosticerade, kommer åtagandet endast påverkas med tillgodoräknande av maximalt

runt 2,5 Mton koldioxidekvivalenter per år. Dessa 2,5 Mton motsvarar ungefär

3,7 procent 87 av den mängd koldioxidekvivalenter Sverige tilläts släppa ut under Kyotoprotokollets

första åtagandeperiod.

Eftersom ingen begränsning finns på upptag som underskrider referensnivån kan en

underskjutning av prognosen däremot påverka svenska åtaganden i högre grad. För att

undersöka hur en ökad efterfrågan på biomassa skulle komma att inverka på kolinnehållet

i skogsbrukets kolpooler (även träprodukter) gjordes en känslighetsanalys, se

Referensnivå Sverige (2011), där avverkningen antogs öka med 10 procent till 2030.

Resultatet indikerar att en ökning av avverkningen med 10 procent skulle ge upphov

till en minskning av koldioxidupptaget inom aktiviteten Skogsbruk med 14,5 Mton

koldioxid per år, vilket motsvarar ungefär 24 procent 87 av den mängd koldioxidekvivalenter

Sverige tilläts släppa ut under den första åtagandeperioden. En så pass stor reducering

av upptaget inom aktiviteten Skogsbruk måste kompenseras med en minskning av

utsläpp i någon annan sektor och kan därför ha inverkan på Sveriges förmåga att klara

sitt åtagande inom Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.

Skogen som kolsänka

Skogens nettoupptag av koldioxid, en så kallad kolsänka, utgör en kollektiv nyttighet,

vars värde motsvarar summan av alla individers värdering av nyttigheten. På samma

sätt som utsläpp av växthusgaser till atmosfären utgör en negativ extern effekt innebär

ökade skogstillgångar (via minskad avverkning, plantering, gödsling etc.) en positiv

extern effekt genom ökat koldioxidupptag.

86 Endast politiska beslut fattade till och med december 2009 får ingå.

87 Dessa procentsatser baseras på årliga utsläppskvoter under åtagandeperioden 2008-2012 och är med största

sannolikhet undervärderade. Korrekta procentsatser beräknas utifrån utsläppskvoter under åtagandeperioden

2013-2020, men dessa fastställs vid mötet i Quatar (COP 18), vilka ej är tillgängliga i skrivande stund.

110

More magazines by this user
Similar magazines