Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

de flesta EU-länder. I arbetet med att förändra EU:s energiskattedirektiv föreslås att

energiskatten succesivt utjämnas mellan bensin och diesel genom att skatten sätts i

relation till energiinnehållet, på samma sätt som för uppvärmningsbränslen. Energiskatten

på diesel i Sverige är betydligt lägre än de miniminivåer som föreslagits, vilket

är en följd av att Sverige har en hög koldioxidskatt. Om förslaget går igenom kan Sverige

på sikt antingen behöva fördubbla energiskatten på diesel eller sänka energiskatten

på bensin. Den sammanlagda punktskatten på diesel är högre än summan av EU:s

minimikrav på energiskatten och koldioxidskatten. Om energiskatten på bensin behålls,

innebär en fördubbling av energiskatten på diesel en ökning av dieselpriset med

ungefär 1 krona och 50 öre per liter.

Det är motiverat att ta ett första steg mot att biobränslen omfattas av energiskatt.

Energianvändningen, mätt som inhemsk slutlig användning, i Sverige 2008 var ca 380

TWh. Drygt en fjärdedel av den slutliga användningen beskattas inte med energiskatt.

Framför allt rör det användning av fjärrvärme och biobränslen. Energieffektiviseringsmålet

omfattar både fossil och biobränslebaserad energianvändning. För att energiskatten

ska vara ett kostnadseffektivt styrmedel ska den vara proportionell mot

bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. Att energibeskatta

biobränslen kan dock få konsekvenser för möjligheterna att nå förnybarhetsmålet.

2.2 SUBVENTIONER I KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIKEN

Subventioner i klimat- och energipolitiken motiveras bland annat av att skatten på

koldioxid inte ensidigt kan sättas högt utan risk för koldioxidläckage. I sådana fall kan

subventioner till förnybar energi vara ett komplement. Förutom direkta subventioner

är det framför allt två andra stödformer som använts för att öka mängden förnybar

energi i Europa: elcertifikat, en kvantitetsbaserad ersättning till producenter av förnybar

energi, och feed-in tariffer, en prisbaserad ersättning till förnybar energi.

Subventioner bör kunna motiveras utifrån ett marknadsmisslyckande. Ett problem

med att ensidig sätta en hög skatt på koldioxid i Sverige är risken för koldioxidläckage.

Den bästa lösningen kan då i stället vara en kombination av skattelättnader och subventioner

till substitut som till exempel förnybar energi. Ett annat motiv till subventioner

är positiva externa effekter som till exempel spridningseffekter. Utveckling av ny

teknik leder till kunskapsspridning som kommer andra än bara investerarna till del.

Ytterligare ett motiv är problem med att identifiera och beskatta förorenarna, till exempel

på grund av utsläppen är gränsöverskridande eller skedde för länge sedan.

Investeringsstöd har inte varit kostnadseffektiva samt omfattats av höga administrationskostnader

och incitamentsproblem. Statliga investeringsstöd har förekommit kontinuerligt

sedan slutet av 1990-talet. De inleddes 1998 med det Lokala investeringsprogrammet

som följdes av Klimatinvesteringsprogrammet, Stöd till hållbara städer

och Stöd till energieffektiviseringar i offentliga lokaler. Det totala bidragsbeloppet för

investeringsstöden uppgår till 12 miljarder kronor. Konjunkturinstitutets utvärderingar

visar att det är svårt att fördela bidragen kostnadseffektivt och att de medför höga

administrationskostnader. I utvärderingarna har det inte gått att fastställa hur stora

utsläppsminskningar stöden medfört eftersom det varit omöjligt att isolera stödens

effekter från utsläppsminskningar som andra styrmedel åstadkommit. Flera utvärderingar

visar också att en del av åtgärderna skulle ha genomförts även utan stöd.

10

More magazines by this user
Similar magazines