Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Figur 35 Utsläppsgap 2030, till följd av förändringar i koldioxidskatt och

bränsleeffektivitet

Miljoner ton CO2

4

3

2

-2

-3

-4

-5

-6

-7

-8

135 öre /kg

1

0

Koldioxidskatt

-1 100 150 200 250 300 350 400 öre/kg

Referensscenario

Anm. Den horisontella axeln visar den generella nivån på koldioxidskatten, utgångsläget är 108 öre/kg CO2.

I referensscenariot är utsläppen drygt 7 miljoner ton högre än målet. Kurvorna representerar olika

utvecklingstakter av bränsleeffektiviteten i vägtransporter: 0, 25 resp 50 procent högre effektivitet i jämförelse

med referensscenariot.

Källa: Konjunkturinstitutet.

För att nå det beräknade 2030-målet behöver utsläppen minska med ca 7 miljoner ton

utöver minskningen i referensscenariot. Figuren visar att det blir svårt att åstadkomma

det enbart genom att höja koldioxidskatten. För att illustrera effekten höjs skattesatsen

upp till 400 öre per kilo, modellens resultat visar att en så stor skattehöjning inte är

tillräcklig för att sluta gapet. 100 En förklaring till den förhållandevis svaga utväxlingen

är att 2030 bedöms hushållen i stort sett ha slutat med oljeeldning, den energiintensiva

industrin ingår i EU ETS och att priskänsligheten för bensin och diesel är förhållandevis

låg.

En förutsättning för att kunna nå det beräknade utsläppsmålet 2030 är att det sker en

teknikförändring som ligger utanför referensscenariots bedömningar. Om bränsleeffektiviteten

skulle bli högre än vad som bedöms i referensscenariot skulle denna

kunna bidra tillräckligt för att nå det beräknade 2030-målet. En procent högre effektivitet

innebär att transporttjänsten ökar med en procent för en given mängd drivmedel.

Figuren visar att om exempelvis drivmedlens effektivitet blir 50 procent högre än i

referensfallet skulle en koldioxidskatt på 135 öre per kilo göra att gapet till det beräknade

målet sluts. I referensscenariot antas att genomsnittsbilen drar ca 0,5 liter per mil

2030. Allt annat lika innebär 50 procents effektivisering från referensscenariot en

minskning av bränsleförbrukningen i genomsnittsbilen från ca 0,5 till 0,3 liter per

mil. 101 Bränsleförbrukningen måste således minska med ca 60 procent från dagens

genomsnittsbil i Sverige som använder 0,78 liter bensin per mil. Detta kan ske genom

bränslesnålare tekniker eller att fler bilar i fordonsflottan använder tekniker som inte

100 En fyra gånger så hög koldioxidskatt motsvarar en bensinprishöjning från 15 kr per liter till 24 kr inklusive

moms (koldioxidskatten är 2,51 kr per liter bensin 2012).En så stor förändring av skatten gör att modellens

resultat ska tolkas med försiktighet. Gapets storlek ska därför ses som illustrativt. Vid stora förändringar blir

vissa antaganden kritiska, till exempel antagandet att andra exogena variabler inte påverkas av

skatteförändringen i modellen.

101 EU:s målsättning för 2020 är att nya bilar får släppa ut högst 95g CO2 per km, vilket mostvarar en

bränsleförbrukning på ca 0,4 liter per mil.

0 +25 % +50 % effektivitet

124

More magazines by this user
Similar magazines