Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

släpper ut koldioxid. För att det beräknade målet ska nås med beslutade styrmedel

krävs således en omfattande effektivitetshöjning.

Enligt Trafikverkets (2012a) analys är det inte tillräckligt med teknisk utveckling för att

nå regeringens vision för 2050. Det behövs förändringar av resvanorna för att uppfylla

visionen. Det motsäger inte resonemanget här, förändringar av resvanorna är en möjlig

respons till högre skatt på drivmedel. Det vill säga, ett konkret exempel på vilket

sätt skatten påverkar utsläppen i praktiken.

Historiskt sett har bränsleeffektiviteten i bilmotorer ökat avsevärt över tiden. Med hur

mycket beror på hur man mäter. År 2005 var bränsleåtgången per effekt (hästkraft) ca

40 procent lägre jämfört med 20 år innan (Lindgren, 2010). Under samma period

ökade effekten i bilmotorerna vilket innebar att bränsleåtgången per mil för genomsnittet

av nya bilar inte minskade. Den genomsnittliga bilen blev snabbare, och tyngre.

Det är en form av ”rekyleffekt” (se avsnitt 4.3). Lindgren (2010) beräknar förbrukningen

per mil, justerad för viktökningen. Det visar att i genomsnitt minskade bränsleåtgången

med ca 30 procent mellan 1985 och 2005, vilket motsvarar 40 procents

effektivisering.

I modellresultaten antas att det inte finns något samband mellan skattenivå och teknisk

utveckling. Det är ett orealistiskt antagande, framför allt vid stora förändringar i

skatten. I avsnitt 2.3 diskuteras sambandet mellan priset på koldioxid och teknisk utveckling.

Ett annat kritiskt antagande är att teknikutveckling antas komma som

”manna från himlen”, utan någon kostnad. I avsnitt 4.4 ges en utförligare diskussion

om innebörden av detta förenklande antagande och vilka konsekvenser det får jämfört

med andra antaganden om hur den tekniska utvecklingen sker.

3.6 Skogsbruk och annan markanvändning

I detta avsnitt studeras hur ett ökat nettoupptag 102 av koldioxid i skogsbruket kan underlätta

för den icke-handlande sektorn att uppnå ett givet utsläppsmål. För att analysera

denna fråga länkar vi resultaten från en skogssektormodell till allmänjämviktsmodellen

EMEC och studerar effekterna på ekonomin. Denna länkning är naturligtvis

en mycket förenklad koppling mellan biologiska och ekonomiska modeller.

En förutsättning är att skogsbruk och annan markanvändning tillåts bidra till det beräknade

klimatmålet för 2030. En annan förutsättning är att det finns en överenskommelse

om hur flöden av koldioxid till och från skogen ska mätas och verifieras.

Hur stor del av dessa flöden som får bokföras har stor betydelse. Här antas att skogssektorns

nettoupptag av koldioxid kommer att bokföras relativt en referensnivå (som

under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, men utan tak, se avsnitt 2.6).

ALTERNATIVA SCENARIER FÖR SKOGENS NETTOUPPTAG AV KOLDIOXID

Naturvårdsverket (2012a) redovisar i olika scenarier hur framtida avverkning och koldioxidupptag

kan komma att utvecklas i skogsbruket. Scenarierna utgörs av ett basscenario

samt tre alternativa scenarier; ”Miljö”, ”Produktion” samt

102 Tillväxten i skogen, minus avgången (avverkning och naturlig avgång).

125

More magazines by this user
Similar magazines