Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

De tänkta bidragen i form av kolinlagring från skogsbruk och annan markanvändning

år 2030 uppgår för de alternativa scenarierna till ca 2 miljoner ton för ”Miljö”, ca

1 miljoner ton för ”Produktion” och ca 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter för

Miljö+Produktion”. Som framgått tidigare är gapet mellan prognosen och det beräknade

2030-målet drygt 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Därmed kommer det

krävas ytterligare åtgärder utöver dessa tänkta bidrag från skogsbruk och annan markanvändning

för att Sverige ska kunna uppnå det beräknade 2030-målet.

STYRMEDEL KAN ÖKA SKOGENS NETTOUPPTAG

Som framgår av Figur 37 kan skogsbruk och annan markanvändning underlätta anpassningen

för den övriga ekonomin. Det krävs dock åtgärder som riktas till förändringar

i skogsbruket för att uppnå de ökade nettoupptagen. Dessa åtgärder påverkar

skogsbrukets produktion och har även en effekt på samhället som helhet. För att modellera

förändringen i skogsbrukets produktion används informationen angående förändrad

avverkning för de alternativa scenarierna (Naturvårdsverket, 2012a) vilket antas

påverka produktionen i skogsbruket i motsvarande grad. När de alternativa scenarierna

jämförs med det ekonomiska referensscenariot år 2030 ökar avverkningen med

5 procent för ”Produktion”, minskar avverkningen med 5 procent för ”Miljö” samt

minskar avverkningen med 1 procent för ”Miljö+Produktion”. De kostnader som de

ändrade produktionsmönstren innebär kommer sprida sig till övriga delar av ekonomin

i olika grad beroende på branschernas ömsesidiga beroenden. Hur åtgärder inom

skogsbruket påverkar andra delar av ekonomin kan inte illustreras av partiella modeller

utan det krävs en allmänjämviktsmodell. Genom att ta dessa siffror över avverkningsförändringar

som givna kan vi skapa en koppling mellan en skogssektormodell och en

modell över svensk ekonomi, det vill säga EMEC.

I scenariot ”Miljö” innebär ökade avsättningar till reservat samt frivilliga avsättningar

att den totala skogsarealen blir mindre produktiv jämfört med basscenariot eftersom

delar av skogsarealen undantas från produktion. I EMEC-modellen justeras därmed

skogsbrukets kapitalproduktivitet tills dess att produktionsvärdet minskar lika mycket

som avverkningen, det vill säga 5 procent. För scenariot ”Produktion” antas att skogsägare

behöver stimulans för att utföra de förändringar i skogsskötseln som innebär

högre investeringsnivåer i skogsbruket och som genererar en ökad avverkning med

5 procent. Denna stimulans modelleras i EMEC genom att subventionera branschen

skogsbruk tills dess att produktionen ökar med 5 procent.

När båda dessa åtgärder kombineras, i scenariot ”Miljö+Produktion”, fås en minskning

av produktionen i skogsbruket på strax under 1 procent.

STRUKTUROMVANDLING OCH DE MAKROEKONOMISKA EFFEKTERNA

De åtgärder som introduceras i de alternativa scenarierna påverkar inte bara skogsbruket

utan får återverkningar på resten av ekonomin. Tabell 10 visar de procentuella

förändringarna i produktionen för olika branscher, jämfört med referensscenariot.

Resultaten visar att förutom skogsbruket påverkas även massa- och pappersindustrin

av åtgärderna för att öka kolinlagringen. Trävaruindustrin, som utgör en del av den

sammansatta branschen övrig industri, påverkas även den relativt mycket eftersom

skogsråvaran används som insatsvara i denna bransch. Resultaten påvisar också de

starka kopplingarna som finns mellan skogsbruk, i form av skogsavfall, och fjärrvärmeverken.

Övriga delar av näringslivet påverkas endast marginellt av förändringar i

skogsbruket.

128

More magazines by this user
Similar magazines