Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Sedan begreppet hållbar utveckling myntades har många försökt omsätta begreppet i

praktiken. De tidiga diskussionerna om hållbar utveckling utgick från två synsätt på

hur olika typer av kapital kan ersätta varandra: svag och stark hållbarhet. Begreppet

svag hållbarhet härstammar från Hartwick’s regel som innebär att om avkastningen av

användningen av icke-förnybara resurser investeras i förnybart kapital kan samhällets

konsumtionsnivå hållas konstant över tiden (Hartwick, 1977). 107 Med andra ord innebär

svag hållbarhet att alla former av kapital är mer eller mindre utbytbara med

varandra. Detta synsätt gör det möjligt att uttömma en kapitalstock, till exempel en

naturresurs, så länge som det kan kompenseras av en ökning i någon annan kapitalstock.

Stark hållbarhet, å andra sidan, innebär att alla kapitalstockar måste hållas intakta

och kan därmed inte substitueras mot varandra (Daly och Cobb, 1989; Daly,

1990).

Flera sätt att mäta hållbar utveckling har föreslagits. I detta avsnitt kommer välfärdsmåtten

grön nettonationalprodukt (Weitzman, 1976) och genuint sparande (Pearce

och Atkinson, 1993), som är potentiella indikatorer på svag hållbarhet att studeras. Vi

börjar dock med att beskriva hur nationalräkenskaperna har kompletterats med så

kallade miljöräkenskaper för att kunna studera samband mellan miljö och ekonomi.

MILJÖRÄKENSKAPER

Nationalräkenskaperna utgör grunden för att beräkna BNP. En välkänd brist i nationalräkenskaperna

är att det bland annat inte beaktar konsekvenserna av miljöförstöring

och utarmningen av naturresurser. Detta har varit ett växande problem ända sedan

utvecklingen av systemet på 1940-talet (Smith, 2007). Vid FN:s konferens i Rio de

Janeiro 1992 rekommenderades därför att miljöräkenskaper skulle utvecklas som ett

komplement till nationalräkenskaperna för att utvärdera och styra utvecklingen mot

ett mer hållbart samhälle.

FN:s miljöräkenskapsarbete

År 1993 publicerade FN sin handbok för miljöräkenskaper, SEEA 1993 (FN, 1993).

Även om den ansågs vara ett blygsamt steg framåt för att inkludera miljön i nationalräkenskaperna

så var den det första försöket att ta fram gemensamma riktlinjer (Smith,

2007). SEEA 1993 publicerades som en uppsättning internationella rekommendationer

snarare än som en internationell standard. Som en följd behövde länder som redan

hade etablerat miljöräkenskapsprogram inte nödvändigtvis anpassa sina beräkningssätt.

Uppföljaren, SEEA 2003, publicerades gemensamt av FN, IMF, OECD, Världsbanken

och Eurostat. Den ger en vägledning till en komplett uppsättning miljöräkenskaper

både i fysiska och monetära termer. FN:s statistiska kommission har under

2012 beslutat att göra delar av handboken till en internationell standard. Detta kommer

att öka trycket på länder att anpassa sig till de metoder som rekommenderas för

att ta fram miljöräkenskaper.

107 Detta innebär att ekonomin följer en bana som är förenlig med Brundtlandkommissionens definition av

hållbar utveckling.

132

More magazines by this user
Similar magazines