Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

SEEA:s olika delar

Miljöräkenskaperna kan delas upp i fyra kategorier av konton:

Flödeskonton som följer nationalräkenskapernas struktur och ger information

på branschnivå över användningen av energi och material som insatsvaror

i produktionen och uppkomsten av föroreningar och avfall.

Utgifter för att skydda miljön och förvalta naturresurserna. Dessa konton

identifierar utgifter för industrin, staten och hushållen.

Konton för naturresurser. Dessa konton inkluderar exempelvis skogar och

fiskbestånd mätt i fysiska och monetära termer.

Värdering av icke-marknadsprissatta nyttigheter och miljöjusterade välfärdsmått

som grön nettonationalprodukt (NNP) och genuint sparande.

Den sista kategorin är av mer experimentell karaktär. När handboken skulle skrivas så

fanns inget konsensus kring hur en grön NNP skulle beräknas och ännu mindre konsensus

kring om det skulle göras överhuvudtaget. Bristen på samsyn var så stor att

flera av länderna som deltog ville exkludera avsnittet från handboken (FN m.fl., 2003).

Miljöräkenskaper i Sverige

År 1992 fick Statistiska centralbyrån (SCB), Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet

i uppdrag av regeringen att utveckla miljöräkenskaper – var och en inom sitt område.

SCB fick i uppdrag att utveckla fysiska miljöräkenskaper det vill säga ett statistiskt

system som kopplar samman miljöstatistik med ekonomisk statistik. Naturvårdsverket

skulle utveckla indikatorer och index som kan ge en samlad bild av tillståndet i

de svenska ekosystemen och dess förändringar. Konjunkturinstitutet skulle utveckla

metoder för monetära miljöräkenskaper och miljöekonomiska modeller som kan användas

för samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Bakgrunden till regeringsuppdragen

var utredningen (SOU 1991:37–38) ”Räkna med miljön!” som föregicks av en

internationell debatt som tog fart när Brundtlandkommissionens rapport kom 1987.

Naturvårdsverket avrapporterade sin del av uppdraget, ett miljöindexsystem, i en rapport

1993 (Naturvårdsverket, 1993). Konjunkturinstitutet fann efter ca 10 års utvecklingsarbete

att det, på grund av svårigheter som diskuteras nedan, inte var realistiskt att

försöka ta fram ett välfärdsmått i form av grön NNP (Samakovlis 2008, 2010). Mot

bakgrund av Konjunkturinstitutets erfarenheter skedde en inriktningsförändring vilken

fastställdes i regleringsbrevet för år 2005. Förändringen innebar att Konjunkturinstitutet

frångick de monetära miljöräkenskaperna för att i stället fokusera på samhällsekonomiska

analyser som syftar till att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik.

SCB har fortsatt arbetet med att ta fram fysiska miljöräkenskaper, vilket motsvarar de

tre första kontona i FN:s handbok för miljöräkenskaper som beskrivits ovan.

BERÄKNINGAR AV VÄLFÄRDSMÅTT

Det har, som tidigare nämnts, diskuterats huruvida de monetära miljöräkenskaperna

skulle kunna användas för att räkna fram en grön NNP. Ett annat välfärdsmått är det

genuina sparandet som Världsbanken beräknar för ett stort antal länder. I detta avsnitt

diskuteras fördelar och nackdelar med dessa mått.

133

More magazines by this user
Similar magazines