Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Grön NNP

Nettonationalprodukten beräknas som BNP, minus kapitalförslitning av realkapital

(mänskligt producerat kapital) såsom byggnader och maskiner. Men konsumtion av

”icke-marknadsprissatta” nyttigheter som till exempel miljökvalitet och värdet av förändringar

i naturkapitalet såsom vatten och luft ingår inte. Tanken med grön NNP var

att konstruera ett välfärdsmått som bättre beskriver användningen av ekonomins alla

resurser inklusive varor och tjänster från det ekologiska systemet. Grön NNP beräknas

därför som:

Grön NNP = konsumtion + nettoinvesteringar i realkapital – löpande miljöskador + nettoförändringar

i naturkapitalen

Weitzman (1976) visar att grön NNP, under ideala förhållanden, är direkt proportionell

mot nuvärdet av den framtida välfärden. Det innebär att information som finns vid

mättillfället är tillräcklig för att kunna mäta framtida välfärd och därmed avgöra om

utvecklingen är hållbar (Aronsson, 1998).

Det är få länder som har försökt räkna ut en grön NNP. De länder som har försökt

har gjort det för något specifikt år eller någon enstaka tidsperiod. Tyskland, Japan,

Mexiko och Sverige har fokuserat på enstaka år, medan Costa Rica, Indonesien, Korea

och Filippinerna har beräkningar för en viss tidsperiod. Det råder stora skillnader i

analysernas täckning och värderingsmetoder. Vad man väljer att inkludera beror på

landets naturresurstillgångar, föroreningsproblem och datatillgång. Vissa länder inkluderar

bara marknadsprissatta varor och tjänster medan andra länder försöker värdera

icke-marknadsprissatta sådana. Sammantaget gör detta att grön NNP-beräkningarna

inte kan jämföras mellan länder (Samakovlis 2008, 2010).

Konjunkturinstitutet har, under åren 1992–2004, utvecklat metoder för att ta fram

monetära miljöräkenskaper, bland annat genom ett aktivt deltagande i arbetet med

FN:s handbok för miljöräkenskaper. Försök har också gjorts för att beräkna en partiell

grön NNP för Sverige. Analyserna, som omfattar både teoretiska och empiriska studier,

har främst fokuserat på kväve- och svavelutsläppens skadeverkningar. Andra

studier fokuserar på hälsoeffekter från luftföroreningar, naturkapitalets avkastning av

ekosystemtjänster och hur värderingsmetoder ska användas i miljöräkenskaperna. I

Tabell 12 visas beräkningar för två separata år. Den miljöjustering som görs i form av

naturkapitalförslitning och miljöskador uppgår endast till 0,7 procent 1993 och

0,6 procent 1997 av NNP och vägs upp av ökningar i andra poster. Att grön NNP är

högre 1997 än 1993 skulle kunna tolkas som att utvecklingen var hållbar. Viktiga poster

som växthuseffekten, minskad biodiversitet etc. saknas emellertid i beräkningarna.

Gemensamt för alla försök att räkna ut grön NNP, såväl i Sverige som internationellt,

är att de är inte är heltäckande och behäftade med stor osäkerhet.

134

More magazines by this user
Similar magazines