Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Tabell 13 Genuint sparande 2008

Procent av bruttonationalinkomsten

Region/land

Brutto

sparande

Kapital

förslitn.

Netto

sparande

136

Utbildning

Naturkapital

CO2

Genuint

sparande

Inkomst (+) (-) (=) (+) (-) (-) (=)

Låg 25,9 7,9 18,0 3,4 9,8 0,7 11,0

Medel 31,6 10,9 20,7 3,3 10,2 0,8 13,0

Hög 18,5 13,8 4,7 4,6 2,2 0,2 6,9

Sverige 27,1 12,5 14,6 6,4 0,4 0,1 20,5

Världen 20,9 13,0 7,9 4,2 4,4 0,4 7,4

Källa: Världsbanken (2012b).

Teoretiska och empiriska svårigheter

Att praktiskt konstruera monetära miljöräkenskaper möter flera svårigheter. De teoretiska

begränsningarna har att göra med de starka antaganden som behövs för att man

ska kunna tolka grön NNP som ett exakt välfärdsmått. Dessa antaganden utgörs bland

annat av att ingen teknologisk utveckling sker och att inga marknadsmisslyckanden

förekommer, båda omständigheter som inte håller i verkligheten. 109 Vad gäller de empiriska

svårigheterna måste man för varje miljöskada och naturkapital fastställa kvantitativa

och kvalitativa förändringar. Här är datatillgången långt ifrån tillfredsställande.

Det finns också stora kunskapsluckor vad gäller orsakssambanden mellan koncentrationen

av föroreningar i luft, vatten och jord och deras påverkan på natur och hälsa.

Härtill kommer svårigheterna att väga samman och sätta pris på miljöskadorna och

förändringar i naturkapitalen. En del av de faktiska skadorna kan kostnadsbestämmas

med hjälp av marknadspriser, till exempel korrosionsskador, skador på fisk och växande

gröda. Svårare är det med skador såsom påverkan på människors hälsa, och förlusten

av arter. Kostnaden för sådana skador försöker man uppskatta genom betalningsviljestudier.

Sådana studier kan till exempel innebära att hushållen tillfrågas hur

mycket de är villiga att betala för att en viss aspekt av miljön inte ska försämras. 110

Mycket förenklat innebär beräkningen av en grön NNP utifrån dagens empiriska underlag

ett antagande om att betalningsviljestudier, oftast utförda för små geografiska

områden i Sverige, är representativa för hela landet, att dessa värderingar appliceras på

osäkra naturvetenskapliga samband för varje miljöskada och naturkapitalstock samt att

en aggregering sker för att slutligen justera NNP. Det är uppenbart att dessa ackumulerade

osäkerheter kraftigt bidrar till att begränsa möjligheterna att komma fram till ett

heltäckande och internationellt jämförbart NNP-mått.

NYA INITIATIV ATT MÄTA HÅLLBAR UTVECKLING

På senare tid är det framför allt två initiativ att försöka mäta hållbar utveckling som

rönt stor uppmärksamhet: den så kallade Stiglitz-kommissionen och OECD:s arbete

med grön tillväxt.

109 När man släpper dessa antaganden beror välfärden på tiden. Det är därför välfärdsmått i imperfekta

marknadsekonomier har framåtblickande termer (Aronsson och Löfgren, 1995). Den informationen finns redan i

skuggpriserna i en perfekt marknadsekonomi, vilket är anledningen till att vi i en sådan ekonomi kan mäta

välfärd med variabler som är observerbara vid mättillfället.

110 Betalningsviljestudier används annars oftast i kostnadsnyttoanalyser när det gäller specifika objekt (till

exempel ett visst skogsområde) eller projekt (till exempel ett visst vägbygge). De är också bättre lämpade att

använda i sådana sammanhang.

More magazines by this user
Similar magazines