Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

öka mängden förnybar energi snabbt fungerar elcertifikat bättre än feed-in tariffer.

Om syftet däremot är att på längre sikt skapa en diversifierad portfölj av förnybar

energi är förhållandet det motsatta. Elcertifikat och feed-in tariffer kan därför stödja

olika delar av en teknologis marknadsmognad och bör därför ses som komplement till

varandra. Båda systemen kan behövas i innovationsprocessen, men vidare utredning

behövs för att se hur de kan kombineras. Med justeringar som differentierad kvotplikt

i elcertifikatsystemet och flexibla tariffer kan systemen närma sig varandra.

2.3 STÖD TILL TEKNOLOGISK UTVECKLING I KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIKEN

I ett långsiktigt perspektiv kommer teknologisk utveckling spela stor roll för möjligheterna

och kostnaderna för att begränsa klimatförändringarna. Hur stöden utformas

påverkar klimatpolitikens kostnadseffektivitet. I varje skede av innovationsprocessen

bör stöd motiveras utifrån de marknadsmisslyckanden som stödet avser att korrigera.

Stöd till FoU kan komplettera prissättande styrmedel. En indirekt effekt av styrmedel

som prissätter koldioxid är att avkastningen på klimatrelaterad forskning ökar. Det

finns dock indikationer på att en skatt eller ett handelssystem inte ger tillräckliga incitament

för teknisk utveckling. Behovet av åtgärder för att stödja FoU motiveras av att

det förekommer två marknadsmisslyckanden: bristen på ett optimalt globalt pris på

koldioxidutsläpp och forskningens kollektiva karaktär. Kostnaderna för klimatpolitiken

kan då bli lägre om prissättande styrmedel kompletteras med stöd till FoU.

Stöd till FoU kan motiveras då privata investeringar är mindre än vad som är samhällsekonomiskt

önskvärt. Kostsam utveckling av ny teknik måste generera tillräckliga

intäkter för att vara lönsam, vilket kan ta tid. Samtidigt finns en risk att andra aktörer

kan tillgodogöra sig den nya tekniken till låg kostnad. Detta är en form av marknadsmisslyckande.

Ny kunskap spiller över från ett företag till ett annat utan ekonomisk

kompensation. Denna risk kan ha en återhållande effekt på teknisk utveckling.

Stöd till marknadsintroduktion kan motiveras utifrån inlärningseffekter och skaleffekter.

Inlärningseffekter som inte är företagsspecifika är ett marknadsmisslyckande som

liknar spridningseffekterna i FoU. Syftet med stöd till marknadsintroduktion är att

subventionera annars olönsam produktion. Förhoppningen är att produktionsprocessen

ska leda till lägre produktionskostnader över tid, på grund av skalfördelar och

inlärningseffekter. Inlärningseffekten varierar mellan olika typer av förnybar energi.

Eftersom marknaderna för förnybara teknologier för elproduktion är globala är också

inlärningseffekterna det. Därför bör stöd utformas med hänsyn till vad andra länder

gör. Det är dock oklart i vilken grad inlärningseffekter motiverar offentliga stöd då det

finns stora svårigheter med att mäta dessa effekter.

Offentliga anslag till energirelaterad FoU globalt är små i relation till stöd till marknadsintroduktion

och till förväntade investeringar i ny produktion. Total FoU globalt

inom förnybara energikällor, såväl offentlig som privat var 5,6 miljarder dollar 2009,

varav den offentliga forskningen utgjorde ungefär hälften. Stora investeringar förväntas

de kommande decennierna i energisektorn globalt. Enligt IEA:s prognos förväntas

16 900 miljarder dollar investeras mellan 2011 och 2035. Det innebär att offentliga

utgifter till FoU endast uppgår till mindre än en halv procent av de förväntade årliga

investeringarna. Stöd till förnybar energi var 57 miljarder dollar 2009 vilket är ca

20 gånger större än offentligt stöd till FoU.

12

More magazines by this user
Similar magazines