Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

målen. Värderingsprincipen garanterar att målen nås på ett kostnadseffektivt sätt eftersom

projekt och åtgärder bedöms utifrån den kostnad som krävs för att nå måluppfyllelse.

För att beräkna kostnaden för måluppfyllelse måste uppskattningar av marginella

reduktionskostnader definieras mot en given referensbana och ett mål i termer av

minskade utsläpp specificeras. Marginella reduktionskostnadskurvor kan baseras på

olika typer av energi-, klimat- och ekonomiska modeller där definitionen av kostnader

är det som främst skiljer kostnadsskattningarna åt. De respektive modellerna har olika

fördelar och nackdelar och båda typer av kostnadsskattningar är förknippade med

osäkerhet. Uppskattningarna av den marginella reduktionskostnaden är dock betydligt

mindre osäkra än uppskattningarna av den marginella skadekostnaden. 123 Givet den

resursinsats som krävs för att uppskatta marginella reduktionskostnader kan värdering

utifrån observerade priser på koldioxid vara ett alternativ i praktiken. Det är en variant

av skuggprisansatsen som bygger på att man utnyttjar befintliga priser på koldioxid,

med förhoppningen om att dessa priser speglar de marginalkostnader som krävs för

att nå de uppsatta målen. Det finns två alternativ att titta närmare på, dels marknadspriset

i EU:s utsläppshandelssystem och dels nivån på koldioxidskatten.

Marknadspriset på utsläppsrätter för koldioxid

För anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) finns ett reduktionsmål

som successivt kommer att skärpas utifrån bedömningar om hur mycket

dessa anläggningar bör bidra till EU:s övergripande mål för år 2020. Inom detta system

kommer priset på utsläppsrätter spegla den marginalkostnad för åtgärder som

behövs för att nå det övergripande målet för anläggningar som är med i systemet.

Detta marknadspris motsvarar alltså skuggpriset på koldioxid som motsvarar måluppfyllelse

inom den handlande sektorn i samtliga medlemsländer 124. Eftersom Sverige,

liksom de flesta andra medlemsländer, har satt upp ett nationellt mål för de sektorer

som inte inkluderas inom EU ETS, den icke-handlande sektorn, behöver detta marknadspris

inte vara det skuggpris som motsvarar nationell måluppfyllelse i den ickehandlande

sektorn.

Koldioxidskatten

För den icke-handlande sektorn finns ett nationellt reduktionsmål till år 2020. Verksamheterna

inom den icke-handlande sektorn betalar koldioxidskatt. För att koldioxidskatten

skulle kunna utgöra en bra grund för värdering av koldioxid i nationella projektkalkyler

och åtgärdsförslag måste skattenivån spegla den marginalkostnad för utsläppsreducerande

åtgärder som behövs för att nå det nationella klimatmålet. Det

finns flera anledningar till att ifrågasätta om så verkligen är fallet. Ett skäl är att den

svenska koldioxidskatten justeras i efterhand beroende på hur det går med måluppfyllelsen

vilket är en konsekvens av osäkerhet om hur reduktionskostnaden utvecklas

över tiden. 125 Dessutom finns för den icke-handlande sektorn överlappande styrmedel

som även syftar till att bidra till klimatmålet. Det kan också finnas problem med att se

123 Dietz m.fl. (2010) konstaterar att spridningen av skattade värden på marginella skadekostnader i

litteraturen var tio gånger större än spridningen av marginella reduktionskostnader. Detta trots att de skattade

reduktionskostnaderna baseras på ett stort antal modeller av olika slag (energisystemmodeller (bottom-up),

allmän jämviktsmodeller (top-down) samt hybridmodeller).

124 I dagsläget är dock priset väldigt lågt på grund av ett stort utbud av sparade utsläppsrätter i kombination

med låg efterfrågan på grund av den lågkonjunktur som råder i Europa.

125 SOU 2008/09:162.

143

More magazines by this user
Similar magazines