Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

koldioxidskatten som en genuin skatt på koldioxid. Detta eftersom höjningar i koldioxidskatten

har kombinerats med sänkningar i energiskatten, vilken internaliserar

andra externa effekter utöver koldioxidutsläpp (Nilsson m.fl., 2009). Sammantaget är

det därför tveksamt om koldioxidskatten kan utgöra en bra grund för värdering enligt

skuggprisansatsen.

VÄRDERING AV KOLDIOXID I PRAKTIKEN

Internationella erfarenheter av koldioxidvärdering

Skadekostnadsansatsen utgår från ett strikt välfärdsperspektiv och har ett starkt teoretiskt

stöd i den ekonomiska litteraturen. 126 Enligt Tol (2008) ligger de vetenskapligt

granskade skadekostnadsskattningarna inom ett intervall om -0,01–1,13 kr/kg koldioxid.

127 Denna metod har legat till grund för praktisk tillämpning i samhällsekonomiska

analyser i exempelvis Storbritannien och USA samt inom EU genom de harmoniserade

riktlinjerna för transportprojekt (HEATCO). 128 De senaste årens debatt

om osäkerheten i skattade skadekostnader har dock medfört förändrade rekommendationer

för praktisk tillämpning. Skuggprisansatsen diskuteras mer än tidigare som en

alternativ värderingsmetod. 129

I flera länder finns nationella riktlinjer för hur samhällsekonomiska analyser bör genomföras

utan att riktlinjerna innefattar principer för värdering av miljöförändringar. I

Norge pågår en diskussion om hur man i samhällsekonomiska konsekvensanalyser ska

värdera miljöförändringar, inte minst koldioxidutsläpp. 130

I USA har riktlinjer för värdering av koldioxid nyligen (år 2010) tagits fram baserat på

skadekostnadsansatsen. Detta är första gången nyttosidan av utsläppsreduceringar av

koldioxid lyfts in i USA:s klimatpolitik, men man har fått kritik för att inte ha utnyttjat

erfarenheter från andra länder. 131

I Storbritannien baserades riktlinjerna fram till år 2008 på skadekostnadsansatsen.

Sedan år 2008 har nya riktlinjer tagits fram baserade på skuggprisansatsen. 132 Beräkningar

av marginalkostnader som motsvarar Storbritanniens klimatåtaganden har använts

som grund för värderingen av koldioxid. Vägledningen innehåller nivåer för

värdering på både kort och lång sikt. Eftersom en rad verksamheter i Storbritannien

deltar i EU ETS medan man har ett nationellt mål för den icke-handlande sektorn, har

Storbritannien valt att på kort sikt tillämpa två olika värderingar för koldioxid. Ett

126 Se exempelvis Pearce (2003), Tol (2005, 2008), Brännlund (2009) och Nordhaus (2011a).

127 I studien presenteras intervallet USD -2,3 – 590/ton kol (1 ton C = 3,67 ton CO2, växelkurs 7 SEK per USD).

128 HEATCO (2005), Clarkson m.fl. (2002), DEFRA (2005, 2007). Interagency Working Group on Social Cost of

Carbon (2010), Watkiss (2005). I Storbritannien användes fram till 2008 GBP 25/ton CO2e för

utsläppsreduktioner i kortsiktiga projekt. För utsläppsreduktioner som uppkommer 2050 användes GBP 60/ ton

CO2e (motsvarar ca 0,30 kr/kg CO2e respektive 0,70 kr/kg CO2e vid växelkursen 11 SEK per GBP). HEATCO:s

rekommenderade värden ligger nära värdena för Storbritannien. I USA rekommenderas ett värde för 2010 på

USD 21/ton CO2e (motsvarar ca 0,14 kr/kg CO2e med växelkursen 7 SEK per USD).

129 Se exempelvis Ackerman m.fl. (2011) samt Dietz m.fl. (2010).

130 Se NOU 2009:16 där principer för värdering diskuteras utan att specifika riktlinjer tas fram.

131 Se exempelvis Ackerman och Stanton (2011).

132 Se DECC/DEFRA (2009) och DECC (2009). Skattade marginella reduktionskostnadskurvor utvecklade av

Commmittee on Climate Change har använts som grund för detta arbete.

144

More magazines by this user
Similar magazines