Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

klimatpåverkan till en genomsnittlig temperaturökning på 2ºC kan nås. 139 De projekt

och åtgärder som till lägsta kostnad uppnår den nationella ambitionsnivån bör genomföras

för att garantera att ambitionsnivån nås på ett kostnadseffektivt sätt. Det vore

därför rimligt att bygga vidare på skuggprisansatsen för att ta fram nationella riktlinjer

för värdering av koldioxid. För att garantera kostnadseffektiviteten bör projekt och

åtgärder väljas ut oberoende av i vilket geografiskt område eller i vilken sektor de genomförs:

varje enhet koldioxidutsläpp orsakar samma skada oavsett lokalisering eller

sektor. En kostnadseffektiv strategi vore därför att ta fram det skuggpris som motsvarar

den nationellt fastlagda ambitionsnivån och låta detta skuggpris utgöra värderingen

av koldioxidutsläpp i samhällsekonomiska analyser av föreslagna projekt och åtgärder i

samtliga geografiska områden samt sektorer.

Sektorsspecifika och regionala mål

Förekomsten av en disaggregerad målstruktur, som sektorsspecifika och regionala

klimatmål, innebär avsteg från kostnadseffektiviteten eftersom man då frångår principen

om att de mest effektiva åtgärderna bör väljas ut. 140

För de anläggningar i Sverige som ingår i EU ETS finns ett fastställt reduktionsmål

som utgörs av systemets tak för koldioxidutsläpp. För den icke-handlande sektorn

gäller däremot det nationella klimatmålet. En konsekvens av detta är att skuggprisansatsen

resulterar i olika värderingar av koldioxid i den handlande respektive den ickehandlande

sektorn. Detta innebär att åtgärder inte kommer att fördelas på ett kostnadseffektivt

sätt. När det gäller den icke-handlande sektorn finns en skrivelse (Regeringen,

2008) om att Sverige bör sträva efter att ha en fossilfri fordonsflotta år 2030,

vilket kan tolkas som ett sektorsspecifikt mål för transportsektorn. 141 Då ett sektorsspecifikt

mål innebär en avvikelse från principen om kostnadseffektivitet bör det specifika

målet kunna motiveras utifrån andra principer.

Förutom sektorsspecifika mål förekommer regionala klimatmål i Sverige. De regionala

målen är inte fastställda av regeringen utan sätts upp av kommunerna i form av ambitioner

för det egna geografiska området. Dessa mål överensstämmer inte alltid med det

nationella klimatmålet. Medan vissa kommuner inte satt upp något klimatmål vill

många kommuner ”gå före” genom att anta mer långtgående klimatmål. 142 Detta får

till följd att åtgärder inom angränsande geografiska områden prioriteras olika. Det

finns en risk för att de satsningar som görs av kommuner som vill gå före inte fungerar

tillfredsställande om inte alla kommuner har liknande ambitioner. Ett exempel på

en sådan satsning är infrastruktur inom transportområdet, exempelvis biogastankställen,

laddstolpar för elbilar och parkeringsnormer. 143 Eftersom transporter rör sig över

139 Se Kapitel 2 om Sveriges ambitionsnivå i klimatpolitiken.

140 Det kan finnas skäl att avvika från principen om enhetligt koldioxidpris. En anledning kan vara skillnader i

konkurrenssituation mellan sektorer vilket innebär olika risk för koldioxidläckage (se t. ex. Mandell 2008,

2010).

141 I trafikverkets regleringsbrev för 2011 framgår också att ”Trafikverket ska utarbeta förslag till årsvisa mål

för minskad miljöpåverkan utifrån miljökvalitetsmålen för klimat, buller, luft och biologisk mångfald…”.

142 I Naturskyddsföreningens undersökning ”Klimatindex 2010” svarar 222 av 290 kommuner på frågor om

kommunens klimatarbete. 175 kommuner har ett sektorsövergripande klimatmål. Mer än hälften av

kommunerna (124 st) har satt upp mål för det geografiska området. 37 kommuner har geografiska (regionala)

klimatmål om minst 40 procents minskning av växthusgaser till år 2020.

143 Se resonemang i debattartikel ”Kraftigare styrmedel krävs om kommuner, landsting och regioner ska bli

fossilfria!”, http://hd.se/ledare/2010/12/16/kraftigare-styrmedel-kravs/.

146

More magazines by this user
Similar magazines