Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Svenska offentliga anslag till energirelaterad FoU har minskat i förhållande till annan

forskning, både i Sverige och internationellt, och över tid (i jämförelse med toppen i

början av åttiotalet). År 1980 var andelen offentliga anslag för forskning, utveckling

och demonstration i energiområdet 12 procent inom OECD länderna. Idag är motsvarande

siffra 4 procent. En liknande minskning har skett i Sverige, från 11 procent

1982 till 4 procent 2010.

Det finns mycket lite empiriskt stöd för hur stor offentliga anslag till FoU bör vara. Hur

stor den offentliga forskningen bör vara inom förnybar energi borde bero på hur stor

dess avkastning är. Dessutom beror det på avkastningen av annan, icke energirelaterad,

forskning då en ökad satsning på klimat- och energiforskning innebär att utrymmet

för satsningar på annan forskning blir mindre. Tyvärr separerar studier av inlärningseffekter

sällan effekter från FoU från kostnadsreduktioner som realiseras i driftsättning,

vilket innebär att det är oklart vilken typ av insats som är mest motiverad och

i vilken omfattning. Det finns mycket lite empiriskt stöd för hur mycket offentligt stöd

energiforskningen borde ha. Eftersom ökat stöd till klimat- och energirelaterad forskning

riskerar att tränga ut annan forskning behövs vidare utredning.

2.4 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER

EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) är det viktigaste styrmedel för att minska utsläppen

av växthusgaser kostnadseffektivt inom EU. Handelssystemet kompletteras

med möjligheten för företag och länder att köpa utsläppsreducerande krediter via

mekanismen för ren utveckling (CDM).

CDM har lyckats generera kostnadseffektiva utsläppsreduktioner genom att projekt

genomförs i länder med låga kostnader för utsläppsminskningar. Genomsnittspriset

för svenska statens köp av utsläppskrediter under perioden 2002–2009 ligger mellan

81 och 96 kronor per ton CO2e. I en jämförelse med kostnaden för att minska utsläppen

genom andra åtgärder framstår CDM som ett kostnadseffektivt styrmedel.

CDM har varit framgångsrikt när det gäller att utveckla en ny marknad för projektbaserade

utsläppsreduktioner av växthusgaser. Marknaden för CDM tog fart 2005 då

införandet av EU ETS ledde till att den privata sektorn började investera. I september

2012 hade mer än en miljard ton utsläppsreduktioner genererats och med de projekt

som planeras beräknas 2,7 miljarder ton utsläppsreduktioner genereras till slutet av

2012 och ytterligare 6,5 miljarder till 2020.

Additionaliteten i CDM-projekten har kritiserats, men problemen har minskat. Det är

väsentligt att de utsläppsreduktioner som projekten förväntas ge upphov till verkligen

realiseras. Många av de studier som framfört kritik om bristande additionalitet har

genomförts före 2007. Sedan dess har andelen projekt som utsätts för fördjupad

granskning ökat dramatiskt. CDM har även fått kritik för att bedömningen medför att

registreringsprocessen blir utdragen och dyr. För att komma tillrätta med detta krävs

att metoderna för att bedöma projektens additionalitet standardiseras och att ansökningar

kan behandlas snabbare och mer effektivt. Detta ingår i reformarbetet.

CDM har varit viktig rent förhandlingsmässigt när det gäller att få med utvecklingsländerna

i klimatarbetet. Industriländerna bekostar åtgärder i utvecklingsländer och i

utbyte deltar utvecklingsländerna i fortsatta förhandlingar om utvecklingen av ett

13

More magazines by this user
Similar magazines