Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Allmänjämviktseffekter

När nationella mål inom energi- och miljöpolitiken står i fokus bör energieffektivisering

analyseras i ett ekonomiövergripande perspektiv, det vill säga hur energieffektiviseringens

effekter sprider sig i ekonomin och vilka återverkningseffekter det får. För

att visa hur allmänjämviktseffekter uppstår kan en generell förbättring av energieffektiviteten

i industrin utgöra ett exempel. En sådan förbättring kommer initialt att leda

till minskad energiefterfrågan. Företagen kommer emellertid att efterfråga fler energitjänster

då dessa blir billigare. Då billigare energitjänster ersätter dyrare produktionsfaktorer

minskar den genomsnittliga produktionskostnaden. Minskade kostnader för

industrin kan i viss utsträckning föras över till slutkonsumenterna, till exempel stål-

och pappersprodukter. Den lägre kostnaden för energi och de därmed lägre priserna

på energiintensiva produkter innebär i sin tur en höjning av de reala inkomsterna,

vilket gör att den privata konsumtionen ökar. Eftersom energieffektiviseringen gör

energitjänsterna billigare relativt andra varor och tjänster kommer resurser att flyttas

till aktiviteter som är mer energiintensiva. Eftersom energiintensiva sektorer i Sverige

verkar på en internationell marknad kommer exporten att öka. BNP blir högre då

ekonomin som helhet blir mer produktiv. Dessa återverkningseffekter leder till förändrad

industristruktur och förändrad energianvändning i ekonomin.

För att fånga alla relevanta återverkningseffekter krävs allmänjämviktsmodeller (se

Avsnitt 3.1). Det har endast gjorts ett tiotal allmänjämviktsanalyser av rekyleffekten

från energieffektivisering i industrin. Inga generella slutsatser kan dras eftersom vissa

antaganden, som är avgörande för resultaten, skiljer sig åt mellan studierna. De mest

jämförbara analyserna har gjorts för Skottland (Hanley m.fl., 2006, 2009; Anson och

Turner, 2009; Turner och Hanley, 2011) och Storbritannien som helhet (Allan m.fl.,

2007, 2009; Turner, 2009). Trots det uppvisar uppskattningar av rekyleffekten en stor

variation, från 14 till 175 procent (Allan m.fl., 2007; Hanley m.fl., 2009). Det är i synnerhet

skillnader i antaganden om elsektorn som bidrar till att rekyleffekten blir större

för Skottland. Energieffektivisering medför ett lägre elpris, dels för att efterfrågan på

el initialt minskar och dels för att produktionskostnaderna i den energiintensiva elsektorn

minskar. I den skotska modellen antas att billig el kan exporteras till resten av

Storbritannien där elpriset är högre. I den skotska elsektorn stiger därför den relativa

lönsamheten, kapital strömmar till och den installerade effekten ökar. När elsektorn

växter efterfrågas mer kol och gas. Rekyleffekten blir därmed större på lång sikt.

Risken för baktändning är störst vid:

energieffektiviseringar i energiintensiv energiproduktion

energieffektivisering av energiintensiva industriella processer

effektivisering av tekniker som har många användningsområden och därför

får stora spridningseffekter

Den ekonomiövergripande rekyleffekten verkar under en lång tid i en komplex anpassningsprocess.

Det är svårt, kanske omöjligt, att fånga alla effekter. Vissa menar

därför att den ekonomiövergripande rekyleffekten underskattas (van den Bergh, 2011).

Hur utvecklingen av attityder, institutioner och teknologier förändras i framtiden till

följd av energieffektivisering är dock ytterst oklart. Det är inte uteslutet att sådana

förändringar mildrar rekyleffekten.

154

More magazines by this user
Similar magazines