Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

4.4 Den ekonomiövergripande rekyleffekten i Sverige

En omfattande energieffektivisering i ekonomin kan få betydande positiva makroeko-

nomiska effekter vilket i sin tur kan motverka syftet med energieffektiviseringen. Hur

stor den slutliga energieffektiviseringen blir, i förhållande till den implementerade

energieffektiviseringen, mäts av den ekonomiövergripande rekyleffekten. För att upp-

skatta storleken på den svenska ekonomiövergripande rekyleffekten av en generell

energieffektivisering i produktionen har Konjunkturinstitutets allmänjämviktsmodell

EMEC använts. Resultaten visar att den ekonomiövergripande rekyleffekten i Sverige

beror på en rad faktorer, bland annat energieffektiviseringens omfattning (hur stor del

av ekonomin som effektiviserar), hur arbetsmarknaden modelleras samt om energief-

fektiviseringen innebär en kostnad eller inte.

INLEDNING

I föregående avsnitt konstaterades att potentiell energibesparing i form av energieffektivisering

inte alltid leder till lika stor realiserad energibesparing beroende på den direkta

och indirekta rekyleffekten. Den indirekta, ekonomiövergripande rekyleffekten,

har i tidigare studier visat sig vara relativt stor, se exempelvis Allan m.fl. (2007) och

Hanley m.fl. (2009) men det finns inga studier som har analyserat effekten för svensk

ekonomi. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur stor den ekonomiövergripande

rekyleffekten är för den svenska ekonomin vid en generell energieffektivisering

i produktionen. En uppskattning av den ekonomiövergripande rekyleffekten i

Sverige kan bidra med viktig information om energieffektiviseringens konsekvenser

vilket är intressant eftersom energieffektivisering står högt på dagens politiska agenda.

Frågan är således om energieffektivisering leder till energibesparing och i så fall hur

stor denna besparing kan tänkas vara. Vi studerar även hur energiefterfrågan förändras

i ekonomin och vilka indirekta effekter som energieffektiviseringen ger och hur dessa

indirekta effekter påverkar ekonomin.

Den ekonomiövergripande rekyleffekten utgörs av den direkta rekyleffekten samt en

rad indirekta effekter som kan delas upp i följande tre komponenter (Greening m.fl.,

2000):

1.

2.

3.

Sekundära rekyleffekter i form av inkomst- och substitutionseffekter

Allmänjämviktseffekter i form av strukturomvandling

Genomgripande förändringar i samhällets struktur så som till exempel teknisk

utveckling, förändrade preferenser och utveckling av institutioner.

För att kvantifiera och analysera den svenska ekonomiövergripande rekyleffekten

används Konjunkturinstitutets allmänjämviktsmodell EMEC. Modellen kan fånga den

direkta rekyleffekten samt de två första indirekta komponenterna. Den tredje komponenten

kan modellen inte ta hänsyn till eftersom förändringar i preferenser och institutioner

samt påverkan på teknisk utveckling antas vara exogent och förändras därmed

inte i de olika scenarierna.

ENERGIEFFEKTIVISERING OCH REKYLEFFEKT

Analysen av den ekonomiövergripande rekyleffekten innebär att vi undersöker effekten

på den svenska ekonomin av en förbättrad resursproduktivitet inom ramen för

allmänjämviktsmodellen EMEC. Vi följer i stora drag den analys som gjorts av ibland

annat Allan m.fl. (2007) och Hanley m.fl.(2009). Ett gemensamt antagande i alla scena-

157

More magazines by this user
Similar magazines