Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

framtida klimatavtal. En vanlig kritik mot CDM har varit att industriländerna lägger

beslag på de billigaste utsläppsreduktionerna i utvecklingsländerna. Analyser visar att

det fortfarande finns gott om lågkostnadsalternativ i värdländerna.

Den geografiska spridningen av CDM-projekt är liten och kritik har framförts om att

CDM följer vanliga investeringsmönster från industriländer till stora relativt långt

utvecklade länder som Kina, Indien och Brasilien, medan få projekt finns i de fattigaste

regionerna. För perioden 2013-2020 har EU beslutat att stater och företag endast

ska få tillgodoräkna sig utsläppsreduceringar från projekt i de minst utvecklade länderna.

CDM:s effekter på hållbar utveckling har ifrågasatts. Detta kan förhoppningsvis

förbättras med större geografisk spridning av projekten.

Det svenska CDM-programmet inriktas mot förnybar energi och energieffektivisering

för att de projekten anses ge ett tydligare bidrag till hållbar utveckling i värdländerna.

EU ETS syftar till att minska utsläppen från energiintensiv industri och energiproduktion

kostnadseffektivt. Efter systemets införande har två målsättningar tillkommit,

nämligen att ge långsiktiga incitament för innovation och investeringar i koldioxidsnål

teknik samt att utsläppsminskningarna ska vara i sådan omfattning att de bidrar till de

minskningsnivåer som anses nödvändiga för att undvika farlig klimatförändring.

Ökad auktionering inom EU ETS är positivt ur fördelningssynpunkt och ur effektivitetssynpunkt.

Auktionering ska vara huvudprincipen för allokering av utsläppsrätter i

tredje handelsperioden. År 2013 ska 50 procent av utsläppsrätterna auktioneras ut,

2020 ska 70 procent auktioneras och 2027 ska alla utsläppsrätter auktioneras. Valet av

tilldelningsprincip är i första hand en fråga om fördelning av förmögenheter och inte

effektivitet. För att effektiviteten ska påverkas måste företagens beteende förändras

beroende av tilldelning. Om företag som signalerar höga kostnader för utsläppsminskning

får en större tilldelning kan det leda till att investeringar i åtgärder för att minska

utsläppen minskar och effektiviteten i systemet försämras. Auktionering kommer då

att öka effektiviteten i systemet.

Fri tilldelning kan vara ett sätt att undvika kolläckage, men det är ett tveksamt argument.

Om företagen beaktar alternativkostnaden avspeglas det i produktpriserna oavsett

om företagen får utsläppsrätterna gratis eller via auktionering. Risken för kolläckage

ökar med produktionens energiintensitet, förmågan att dela upp produktionen och

utlokalisera verksamhet, samt produktionens relativa energieffektivitet och bränslemix.

Kostnaderna för att möta miljöregleringar är ofta en relativt liten del av företagens

kostnader. Andra ekonomiska och politiska faktorer motverkar troligen högre energipriser

och ger en orsak till att fortsätta lokalisera i Europa. Generellt är det vid expansion

och reinvesteringar som företagen söker sig till andra länder med lägre miljöambitioner.

Auktionsintäkter från EU ETS kan återföras till ekonomin så att de samhällsekonomiska

kostnaderna från att minska utsläppen reduceras. Genom att återföra intäkterna

till ekonomin genom sänkt skatt på arbete kan välfärdsförlusterna minskas och

dessutom påverkas arbetsmarknaden positivt. Om, som beräknat, ca 70 procent auktioneras

ut 2020 och Sverige tilldelas drygt 1 procent av auktionsintäkterna så motsvarar

det ca 1,7 miljarder kronor vid ett pris på utsläppsrätter på 16 euro per ton.

14

More magazines by this user
Similar magazines