Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Vi definierar den ekonomiövergripande rekyleffekten i procent som 151:

(

) (2)

Där är den realiserade procentuella förändringen i energianvändning

som modellresultaten ger och är den procentuella förändringen i energianvändning

givet den energieffektiviseringen som antas innan modellkörningen. Det

vill säga om hela ekonomin energieffektiviseras med 5 procent och detta leder till en

minskning av energianvändningen med 3 procent är rekyleffekten 40 procent.

SCENARIER

Våra tre energieffektiviseringsscenarier visar att omfattningen av energieffektiviseringen,

i form av antal branscher som berörs, inverkar på rekyleffektens storlek. Detta

eftersom energieffektiviseringen även påverkar andra centrala ekonomiska variabler så

som reallönen, vilket i sin tur har stor inverkan på energianvändningen genom inkomsteffekten

för hushållen. I tidigare analyser av bland annat Hanley m.fl. (2009) har

det framkommit att energiproducerande branscher har en avgörande roll för rekyleffektens

storlek. För att avgöra om detta även gäller för svensk ekonomi har vi valt att

studera ett scenario där alla branscher energieffektiviserar samt ett scenario som exkluderar

de energiproducerande branscherna. Det tredje energieffektiviseringsscenariot

avgränsas till att endast gälla energieffektivisering i den energiintensiva industrin

eftersom tidigare svensk politik har avgränsats till att gälla dessa branscher via PFEprogrammet

152.

De tre scenarierna är således:

Scenario 1: Det sker en 5 procentig energieffektivisering i alla varu- och tjänsteproducerande

branscher i den svenska ekonomin.

Scenario 2: Det sker en 5 procentig energieffektivisering i alla varu- och tjänsteproducerande

branscher i den svenska ekonomin förutom i de energiproducerande

branscherna: el-, gas- och fjärrvärmeverk samt raffinaderier.

Scenario 3: Det sker en 5 procentig energieffektivisering i den energiintensiva industrin:

gruvdrift, jord- och stenvaruindustrin, massa- och pappersindustrin, kemisk

industri, järn- och stålindustrin samt metallindustrin.

I alla scenarier antas energieffektiviseringen vara permanent och ske utan kostnad. Det

är svårt att hävda att en generell energieffektivisering utan kostnad är en realistisk bild

av hur energieffektivisering kommer till stånd men det kan ses som en ytterlighet gällande

kostnaden för energieffektivisering. Det verkar dock finnas flera energieffektiviseringsåtgärder

som är lönsamma för företagen. Det framkommer bland annat i Energimyndighetens

utvärdering av PFE-programmet att många åtgärder inom programmet

handlar om behovsstyrning (som varvtalsreglering) eller optimering. Sådana åt-

151 Samma definition som i Allan m.fl. (2007).

152 Program för energieffektivisering i energiintensiv industri.

159

More magazines by this user
Similar magazines