Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

gärder har oftast en kort återbetalningstid och vissa kräver ingen investering alls. 153 I

alternativa scenarier kommer vi studera effekten av en fiktiv kostnad för energieffektivisering

av samma storlek som de minskade kostnaderna från energieffektivisering.

Därmed modelleras även den andra kostnadsytterligheten, det vill säga att ingen ekonomisk

vinning görs av energieffektiviseringen. Givitvis kan en situation uppstå där

energieffektivisering kostar mer än den kostnadssänkning som energieffektiviseringen

ger vilket kan ske vid exempelvis en reglering. I ett sådant fall påverkas produktionen

negativt och energiförbrukningen minskar. Analysen i detta avsnitt avgränsas dock till

att studera fallet då energieffektivisering endast sker så länge det är lönsamt för företagen.

Eftersom EMEC-modellen är en statisk allmänjämviktsmodell är det de långsiktiga

effekterna som vi avser att studera. Det vill säga effekterna av energieffektiviseringen

ekonomin har anpassat sig, via prisjusteringar, så att jämvikt råder på alla marknader

i ekonomin. Analysen har som utgångspunkt det referensscenario som beskrivs i

Konjunkturinstitutet (2012a). De tre energieffektiviseringsscenarierna jämförs sedan

med referensscenariots utfall i slutåret för att bedöma energieffektiviseringarnas effekter

ekonomin.

SCENARIORESULTAT

En femprocentig energieffektivisering som införs utan kostnader för samhället innebär

att all energi i produktionen blir effektivare. Den direkta effekten av effektiviseringen

blir att för varje producerad enhet krävs det fem procent mindre mängd energi.

Denna minskning av resursbehovet innebär en kostnadssänkning, vilket i sin tur betyder

att marginalkostnaden för att producera blir lägre och därmed sjunker priserna, allt

annat oförändrat. Med givna resurser kan ekonomin nu producera mer och därmed

ökar BNP. De enskilda produktpriserna i de energieffektiviserande branscherna behöver

nödvändigtvis inte sjunka eftersom andra faktorer i ekonomin påverkas av den

ökade produktionen och av förändringar i relativpriser mellan olika varor. Energieffektiviseringen

gäller de energivaror som explicit modelleras i EMEC, det vill säga:

olja, kol, gas, biobränsle, el, fjärrvärme, bensin och diesel.

I energieffektiviseringsscenarierna har vi valt att modellera det totala arbetsutbudet

som givet men antalet arbetade timmar per sysselsatt kan variera beroende på relativpriset

mellan fritid och arbete. När reallönen stiger i förhållande till konsumtionsvaror

väljer hushållen att bjuda ut fler timmar och därmed kan även antalet arbetade timmar

öka i ekonomin. Ökningen är dock begränsad av det totala antalet personer i arbetskraften

och antalet timmar som varje person kan bjuda ut per dag. I alternativa scenarier

kommer vi även studera effekterna av andra sätt att modellera arbetsmarknaden.

Tabell 14 visar att när alla branscher energieffektiviserar kommer den sammanlagda

produktionen att stiga. Givet att energieffektiviseringen sker utan kostnad kan produktionen

använda givna resurser mer effektivt. Ökad produktion ger en ökad efterfrågan

på arbetade timmar och kapital. Kapitalet kan öka, givet ett exogent avkastningskrav,

genom investeringar. Utbudet av arbetskraft däremot kan endast öka givet

att reallönen ökar. Högre reallön ökar marginalkostnaden för produktion och påverkar

153 http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/PFE/Om-PFE/Resultat-fran-

programmet/Eleffektivisering-per-atgardstyp/

160

More magazines by this user
Similar magazines