Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

en ökar mer i scenario 1 än i scenario 2. Energibranschernas minskade energianvändning,

som en följd av energieffektivisering, minskar även den totala energianvändningen

jämfört med scenariot där energiproducenterna inte energieffektiviserar.

Koldioxidutsläppen följer i stort sett minskningen av den totala energianvändningen. I

scenario 1, där all produktion energieffektiviserar, är dock minskningen av koldioxidutsläpp

större än minskningen i total energianvändning. Detta är en konsekvens av att

elpriset är lägre i detta scenario vilket leder till en viss substitution från fossila bränslen

till el.

Tabell 16 Energianvändning

Procentuell förändring jämfört med referensscenariot år 2035

Scenario 1

All varu- och

tjänsteproduktion

energieffektiviserar

164

Scenario 2

All varu- och

tjänsteproduktion

exkl.

energiproducenter

energieffektiviserar

Scenario 3

Energiintensiv

produktion

energieffektiviserar

Total

energianvändning -1,9 -1,9 -0,2

-insatsvara -3,4 -3,3 -0,5

-slutlig användning 1,6 1,2 0,4

Total elanvänding -2,1 -1,9 -0,1

-insatsvara -3,4 -3,3 -0,3

-slutlig använding 1,2 1,2 0,4

Koldioxidutsläpp -2,2 -1,6 -0,2

Källa: Konjunkturinstitutet.

OLIKA ANTAGANDEN FÖR ARBETSMARKNADEN

Resultaten ovan visar att kopplingen till arbetsmarknaden, via reallönen, är en viktig

komponent för rekyleffektens storlek. I tidigare analyser av rekyleffekten (Turner

2009, Allan m.fl. År 2007 och Hanley m.fl. 2009) har olika antaganden om arbetsmarknaden

analyserats och konstaterats ha effekt på rekyleffektens storlek. Slutsatsen

från dessa studier visar att ju mer flexibelt arbetsutbudet är desto högre rekyleffekt.

I EMEC finns tre möjligheter att studera arbetsmarknaden. I de tre energieffektiviseringsscenarierna

som presenterades i föregående avsnitt antas att det totala antalet

arbetande individer i ekonomin är givet men att individerna, utifrån reallönens förändring,

anpassar antalet arbetade timmar. Högre reallön gör att fritid blir relativt sett

dyrare och därmed väljer individen att arbeta fler timmar. Detta är vårt basalternativ.

En annan möjlighet är att låta utbudet av arbetade timmar var helt oelastisk och exogent

givet på samma nivå som i referensfallet. Under detta antagande är utbudet av

antalet arbetade timmar konstant oavsett hur reallönen utvecklas. Scenarier med detta

angreppssätt kallar vi för fix. Slutligen kan även arbetsutbudet vara fullständigt elastiskt

så att reallönen inte påverkas alls. Detta angreppssätt kallar vi för flex.

Vi tillämpar antagandena för arbetsmarknaden på scenario 2 där all produktion exklusive

energiproducenterna energieffektiviserar med 5 procent. Tabell 17 ger de makroekonomiska

effekterna av olika antaganden om arbetsmarknaden.

More magazines by this user
Similar magazines