Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

konj.se

Miljö, ekonomi och politik 2012 - Konjunkturinstitutet

Skillnaden i storleken på rekyleffekten mellan scenario1, där all varu- och tjänsteproduktion

energieffektiviserar, och scenario 2, där energiproducenterna exkluderas, är

inte så stor för svensk ekonomi eftersom svensk elproduktion till stora delar består av

kärnkraft och vattenkraft som i dessa simuleringar inte energieffektiviserar. Rekyleffekten

blir dock något högre i fallet där all produktion energieffektiviserar eftersom

energipriserna påverkas av energieffektiviseringen och blir något lägre i detta scenario.

I analysen av olika de alternativa scenarierna har vi utgått från scenario 2 där all produktion

exklusive energiproducenterna energieffektiviserar. Beroende på val av arbetsmarknadsantaganden

och kostnad för energieffektivisering kommer rekyleffektens

storlek att variera mellan –10 procent till 82 procent vilket är ett relativt brett intervall.

Vi anser dock att detta intervall kan reduceras genom att ta fram de scenarier som vi

anser vara de mest troliga.

Av de tre scenarier som beskriver arbetsmarknaden anser vi att vårt basalternativ, det

vill säga där det totala arbetsutbudet är givet men antalet arbetade timmar kan variera

beroende på relativpriset mellan fritid och arbete, är det scenario som ger den mest

realistiska bilden av arbetsmarknaden även om detta också är en förenklad bild. Slutligen

har analysen visat att om energieffektiviseringen införs med en kostnad blir rekyleffekten

betydligt mindre än om energieffektiviseringen kommer som manna från

himlen. Eftersom energieffektivisering oftast innebär en kombination av ny teknik och

justeringar av befintlig teknik som kräver högre insats av både kapital och arbetskraft,

anser vi att kostnaden bör läggas både på arbete och kapital. Detta sker i fallet då produktiviteten

i förädlingsvärdet förändras.

Sammanfattningsvis visar de scenarier som vi anser vara de mest realistiska att en

femprocentig energieffektivisering inom svensk varu- och tjänsteproduktion (exklusive

energiproduktionen) ger en ekonomiövergripande rekyleffekt inom intervallet 8–

39 procent vilket är i nedre delen av det intervall som exempelvis Allan m.fl. (2007)

identifierat för Storbritannien.

AVSNITTET I KORTHET

Den svenska ekonomiövergripande rekyleffekten varierar beroende på antaganden

om energieffektiviseringens omfattning, arbetsmarknadens funktionssätt

och om energieffektiviseringen kommer med en kostnad eller inte.

De branschspecifika rekyleffekterna varierar kraftigt. Massa- och pappersindustrin

utmärker sig med en rekyleffekt på över 100 procent.

Arbetsmarknaden påverkar resultaten bland annat via höjda reallöner som

ökar marginalkostnaden för produktion och därmed minskar inkomsteffekten

och rekyleffektens storlek.

Om kostnaden för energieffektiviseringen modelleras som ett extremfall, där

produktiviteten försämras för förädlingsvärdet, blir rekyleffekten betydligt

mindre än om energieffektiviseringen sker gratis.

Resultaten visar att om svensk varu- och tjänsteproduktion (exklusive energiproduktionen)

energieffektiviserar med 5 procent är ett troligt intervall för

den ekonomiövergripande rekyleffekten 8 – 39 procent.

167

More magazines by this user
Similar magazines